Enmansföretagarna. Sveriges största företagargrupp

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Enmansföretagarna. Sveriges största företagargrupp"

Transkript

1 Enmansföretagarna Sveriges största företagargrupp

2 Innehåll Egenföretagare är inget jobb, det är en livsstil 3 Fakta om undersökningen 4 Fakta om de svarande 5 Enmansföretagarnas arbete och liv 14 Enmansföretagarnas engagemang, identitet och drivkrafter 22 Enmansföretagarnas framtidsperspektiv 32 Enmansföretagarna och trygghetssystemen 35 2 Enmansföretagarna

3 Sammanfattning och slutsatser Egenföretagare är inget jobb, det är en livsstil Småföretagen är heta i dagens politiska debatt. Alla älskar småföretagen. Och det är vi på FöretagarFörbundet självklart glada för. Men det finns företag och företag. Vi på FöretagarFörbundet företräder de riktiga småföretagen, de med 0-9 anställda. Nu har vi valt att titta närmare på den allra största gruppen småföretagare enmansföretagarna. Enmansföretagen är Sveriges vanligaste företag. De får det lokala samhället att fungera. De skapar jobb åt sig själva och åt sitt nätverk. De är livsviktiga för Sverige. Att 2009 varit ett tufft år har inte undgått någon. Företag har gått omkull och många har förlorat sina jobb. Men bara en procent av Sveriges enmansföretagare har under det senaste året anmält sig arbetslösa. De är goda förebilder för företagsamhet. Att driva eget är för de allra flesta enmansföretagare förknippat med frihet. Flexibiliteten är viktig, oberoende om man blivit företagare genom fri vilja, tvång, tradition eller slump. Det är kanske just den faktorn som gör att nästan tre av fyra är tillfreds med tillvaron och får livspusslet att gå ihop, trots att de flesta jobbar mer än 40 timmar i veckan. Landets enmansföretagare vill leva här och nu. De vill ha nöjda kunder och göra något de tycker är roligt. De ÄR sina företag. Egenföretagare är inget jobb, det är en livsstil. Få kan tänka sig att ha en chef eller att ha någon anställd. Att anställa är ett stort ekonomiskt risktagande. För att få verksamheten att fungera och växa arbetar istället flertalet i nätverk. Varför är de värda att uppmärksammas? Jo, inte nog med att de producerar vår mat, bygger och förbättrar våra hus, hjälper oss med våra bilar, kör taxin, fixar våra hår och datorer, hjälper våra sjuka husdjur och underhåller oss. Deras andel av förädlingsvärdet, som är företagens samlade bidrag till BNP, är så mycket som 15 procent. De symboliserar också ett alternativ till en vanlig anställning. Dessutom är ett enmansföretag ofta det första steget in i företagsvärlden. Ett enmansföretag kan snabbt bli ett snabbväxande företag som både skapar nya jobb och tillväxt. Vad behöver de då för att frodas och bli fler? De behöver enklare regler och lägre avgifter. Dessa behov är på intet sätt unika för just denna grupp småföretagare. Det är generella behov för Sveriges knappt en miljon småföretagare. Men för enmansföretagaren som behöver göra allting själv kan denna börda vara ännu tyngre att bära. Camilla Littorin Förbundssekreterare FöretagarFörbundet Per Lidström Ordförande FöretagarFörbundet Enmansföretagarna 3

4 Fakta om undersökningen Bakgrund I den offentliga debatten benämner man även relativt stora företag, med många anställda, som småföretag. FöretagarFörbundets uppgift är att synliggöra och arbeta för bättre villkor för de verkliga småföretagen, de med 0-9 anställda. Dessa, de allra minsta företagen, representerar en överväldigande majoritet av Sveriges företag. Vi på FöretagarFörbundet ser det därför som ett viktigt uppdrag att ta reda på vad dessa småföretagare tycker och tänker, vilka drivkrafter de har och hur vi kan göra för att de ska bli fler. Denna rapport bygger på en rikstäckande studie över Sveriges vanligaste företagargrupp enmansföretagen. Det är en grupp som inte omnämns så mycket i debatten men de är oerhört viktiga för samhällsekonomin och för den lokala samt regionala infrastrukturen. Undersökningens genomförande Undersökningen genomfördes med hjälp av telefonintervjuer. En genomsnittlig intervju tog cirka 10 minuter att genomföra. Intervjuerna innehöll huvudsakligen kvantitativa frågor, d v s frågor med fasta svarsalternativ som ger resultat i procent och medelvärden. Ett antal öppna frågor fanns också med i intervjuerna, och dessa redovisas i form av sammanfattande texter och ett antal citat. Undersökningsmålgrupp och registerurval Undersökningen riktade sig till landets enmansföretagare. Vi definierade målgruppen som företagare utan någon anställd utöver honom/henne själv. Vi riktade oss bara till aktiva företag med en senast känd omsättning på minst kronor. Senast känd innebär i de allra flesta fall 2008, men kan i ett mindre antal fall innebära Skälet till att vi hade med en omsättningsgräns i målgruppsdefinitionen var att vi inte ville ha med hobbyföretagare i undersökningen. Dessa är långt ifrån ointressanta att studera, men i detta projekt ville vi fokusera på personer som har företagandet som sin huvudsakliga sysselsättning. När vi satte gränsen till kronor var tanken att man i någon mening skulle kunna leva på sitt företag. Vi är fullt medvetna om att detta är en subjektiv gränsdragning och att omsättning dessutom inte är detsamma som vinst (före lön), men det var ändå ett försök att ringa in den målgrupp som vi var ute efter. Vi riktade oss endast till privata företag och vi tog endast med bolagsformerna enskild firma och aktiebolag. Vi valde också att sortera bort utlandsägda bolag samt koncernägda bolag. Ett slumpmässigt registerurval från den definierade målgruppen köptes in från Statistiska Centralbyråns företagsregister. Totalt i den definierade målgruppen (det som kallas populationen) fanns det vid tillfället för beställningen av registerurvalet individer/företag. Undersökningsperiod Telefonintervjuerna genomfördes under perioden oktober Antal svarande 500 enmansföretagare (enligt definitionen ovan). OBS! I denna rapport kan man på vissa ställen finna att värdena på staplarna inte summerar till exakt 100 procent. Detta beror helt på avrundningen av procenttalen. När man summerar exakta procenttal kan man i vissa fall få ett något annat resultat än om man skulle summera motsvarande redan avrundade procenttal. När så sker så är det alltså inte något fel i diagrammen, utan endast en effekt av avrundningsreglerna. 4 Enmansföretagarna

5 Fakta om de svarande För att få en bild av de enmansföretagare som har besvarat frågorna i undersökningen redovisas nedan en del bakgrundsfakta om dessa personer. Kön? 74% 26% Kvinna Man Tre av fyra undersökningsdeltagare är män en av fyra är kvinna. Att det finns en kraftig majoritet män bland landets alla småföretagare är väl känt. Men männen är alltså i kraftig majoritet även i denna undersökning som specifikt riktar sig till landets enmansföretagare. Könsfördelningen skiljer en hel del mellan olika undergrupper av svarande. Bland annat ser man att andelen kvinnor är större i landets tre storstäder. Lägst andel kvinnor i undersökningsmålgruppen finns i Norrland. Extra många män har aktiebolag medan förhållandevis många kvinnor driver enskilda firmor. Generellt kan man också konstatera att de kvinnliga enmansföretagarna har yngre företag än vad männen har. Männen har således varit företagare längre tid än kvinnorna. Över lag gäller också att männen har företag med större omsättning. Det finns stora skillnader mellan kvinnor och män vad gäller utbildningsnivå; 45 procent av kvinnorna har universitets- / högskoleutbildning bland männen är denna andel endast 30 procent. Det är också intressant att se att det bland enmansföretagare med utländsk bakgrund endast finns 22 procent kvinnor, medan det finns 27 procent kvinnor bland enmansföretagare med svensk bakgrund. Enmansföretagarna 5

6 Ålder? Genomsnittlig ålder: 49,8 år 27% 33% 17% 18% 5% Upp till 30 år år år år Mer än 60 år Snittåldern bland landets enmansföretagare är knappa 50 år. Detta är endast en marginellt lägre snittålder än om man studerar landets alla småföretagare. Skillnaderna i snittålder mellan olika undergrupper av enmansföretagare är inte så stora. Dock ser man vissa intressanta tendenser, t ex att enmansföretagarna i landets storstäder är något yngre än i övriga delar av landet. De som har eget aktiebolag är över lag äldre (51,2 år) än de som driver enskild firma (49,3 år). De tydligaste åldersskillnaderna i undersökningen finner vi när vi studerar etnisk bakgrund. Det visar sig nämligen att snittåldern bland enmansföretagare med utländsk bakgrund endast är 45,6 år, medan den ligger på 50,2 år bland enmansföretagare med svensk bakgrund. Högsta avslutade utbildningsnivå? 29% 34% 20% 14% 3% Grundskola, folkskola el motsv Praktisk gymnasieutb, yrkesutb el motsv Teoretisk gymnasieutb el motsv Folkhögskola el motsv Univesitet/ högskola Som vi ser i diagrammet ovan har drygt en tredjedel av landets enmansföretagare någon form av universitets- /högskoleutbildning. Nästan lika många (29 procent) har gått en praktisk gymnasieutbildning, yrkesutbildning eller liknande. 14 procent har inte alls studerat vidare efter grundskolan/folkskolan. Kvinnliga enmansföretagare är över lag mer välutbildade än vad männen i undersökningen är. Som redan nämnts har 45 procent av kvinnorna men endast 30 procent av männen läst på universitet/högskola. 6 Enmansföretagarna

7 Det finns mycket tydliga skillnader i utbildningsnivå mellan olika delar av landet. I landets tre storstäder har varannan enmansföretagare en universitets-/högskoleutbildning. På mindre orter/glesbygden ligger denna andel endast på cirka 20 procent. Sambanden mellan å ena sidan enmansföretagarens familjebakgrund och etniska bakgrund, å andra sidan hans/hennes utbildningsnivå är tydliga. Bland de enmansföretagare som växt upp i arbetarhem är det endast 24 procent som läst på universitet eller högskola. De som växt upp i ett akademikerhem är betydligt mer välut bildade; 71 procent av dessa har läst på universitet/högskola. Stora skillnader i utbildningsnivå finner man också när man jämför enmansföretagare med svensk respektive utländsk bakgrund. En majoritet av alla undersökningsdeltagare med utländsk bakgrund (51 procent) har läst på universitet/högskola. Bland enmansföretagare med svensk bakgrund är denna andel endast 32 procent. Man ser också tydligt att de som har eget aktiebolag är högre utbildade än de som driver enskild firma. Hur skulle du beskriva det hem som du växte upp i? Arbetarhem 35% Företagarhem 20% Jordbrukarhem 18% Tjänstemannahem 16% Akademikerhem 10% Ingen åsikt/vet inte Mer än var tredje enmansföretagare har växt upp i ett arbetarhem. Var femte har växt upp i ett företagarhem och nästan lika många (18 procent) kommer från en jordbrukarfamilj. Endast var tionde undersökningsdeltagare kommer från akademikermiljö. Andelen som kommer från akademikerhem är helt naturligt störst i storstäderna, medan andelen som svarat jordbrukarhem är betydigt större på mindre orter och glesbygden. Extra många män uppger att de växt upp i arbetar-, jordbrukar- och företagarhem. Bland kvinnorna i undersökningen är det istället förhållandevis många som har en bakgrund i akademiker- eller tjänstemannamiljö. Förhållandevis många enmansföretagare med utländsk bakgrund har växt upp i ett företagarhem. Enmansföretagarna 7

8 Etnisk bakgrund? 90% 10% Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Endast en av tio enmansföretagare har utländsk bakgrund. Enligt Statistiska Centralbyråns befolkningsstatistik är det totalt i landet cirka 18 procent som har utländsk bakgrund. Utländsk bakgrund definieras som personer som själva är födda utomlands (så kallade utrikesfödda) och/eller vars båda föräldrar är utrikesfödda. Svensk bakgrund definieras alltså som personer födda i Sverige med minst en förälder som är född i Sverige. Det finns tydliga skillnader i etnisk bakgrund om man jämför resultaten från olika delar av landet. I Norrland har 96 procent av enmansföretagarna svensk bakgrund. I Svealand är denna andel 88 procent. Störst andel med utländsk bakgrund finner vi i de tre storstäderna och minst andel i glesbygden. Om vi jämför olika åldersgrupper ser vi också ett tydligt mönster; bland de yngsta enmansföretagarna är andelen med utländsk bakgrund förhållandevis stor, men den sjunker sedan successivt och bland de äldsta i undersökningen (över 60 år) är det endast 4 procent som har utländsk bakgrund. Geografi del av Sverige? 45% 45% 10% Norrland Svealand Götaland Var tionde enmansföretagarna kommer från Norrland. Om man studerar den svenska befolkningen i sin helhet så bor cirka 12,5 procent i Norrland (siffror från 31 dec 2008). Om vi får tro undersökningsresultaten så har Svealand en viss överrepresentation av enmansföretagare medan Götaland (och som vi såg även Norrland) har en svag underrepresentation. Totalt bor nämligen 39,4 procent av landets befolkning i Svealand och 48,1 procent i Götaland. I Norrland och Götaland har enmansföretagen generellt något lägre omsättning än i Svealand. 8 Enmansföretagarna

9 Ett närbesläktat sätt att dela in landet i olika delar är att utgå från ortstorlek/tätortsgrad. Man kan då t ex studera så kallade H-regioner. Det är SCB som gjort denna definition och indelning av landet. De exakta definitionerna är invecklade och för enkelhets skull kan vi bara konstatera att ortstorleken är störst i stapeln längst till vänster och minst i stapeln längst till höger (se diagrammet nedan). H-region ( ortstorlek)? 42% 30% 16% 6% 6% Storstäder (Sthlm, Gbg, Malmö) Större städer Mellanbygden Tätbygden Glesbygden Som vi ser i diagrammet ovan så bor 42 procent av enmansföretagarna i undersökningen i någon av de tre svenska storstäderna. Tre av tio bor i det som kallas större städer. Endast 6 procent bor i glesbygden. Det finns en viss överrepresentation av enmansföretagare med aktiebolag i storstäderna och en högre andel enskilda firmor på mindre orter/glesbygden. Varannan kvinna i undersökningen (49 procent) bor i någon av de tre storstäderna. Bland männen är denna andel 39 procent. I glesbygden gäller det motsatta, nämligen att extra många enmansföretagare är män. Som redan konstaterats så finns det ett tydligt samband mellan ortstorlek och utbildningsnivå. Generellt gäller att ju större ort/stad, desto högre utbildningsnivå och ju mindre ort desto lägre utbildningsnivå. De undersökningsdeltagare som har utländsk bakgrund är också starkt koncentrerade till landets storstäder och större städer. Enmansföretagarna 9

10 Har du några barn som du har försörjningsansvar för (oavsett ålder och var barnet eller barnen bor)? 46% 54% Ja, har försörjningsansvar för ett eller flera barn Nej, har inte försörjningsansvar för några barn Knappt hälften av landets enmansföretagare har försörjningsansvar för något eller några barn. Helt logiskt är det främst enmansföretagare i åldrarna år som har försörjningsansvar för ett eller flera barn. Bland dem som är yngre än 31 år eller äldre än 50 år är det betydligt färre som har denna typ av försörjningsansvar. Hittills har vi redovisat en del bakgrundsfakta om företagaren. Med början på nästa sida finns ett antal diagram som istället visar fakta om själva företaget. Det handlar om företagets omsättning, startår, bolagsform och bransch. Ungefär vilken omsättning hade ditt företag 2008? Företaget är passivt/vilande 0% Upp till kr kr kr kr kr 2% kr kr 0% kr 0% Mer än kr 2% Vet inte/vill inte uppge 6% 7% 2 24% 37% 7 procent av de svarande vet inte eller vill inte uppge vad de hade i omsättning förra året. Bland dem som anger ett omsättningsbelopp hade den absoluta merparten (82 procent i diagrammet ovan, vilket motsvarar cirka 88 procent av dem som uppgav en siffra) en omsättning mellan och kronor förra året. Endast 5 procent av samtliga enmansföretagare i undersökningen hade en omsättning över kronor under procent kom inte upp i kronor i omsättning. Enmansföretagen i Norrland hade i snitt en lägre omsättning än motsvarande företag i övriga delar av landet. Störst snittomsättning har enmansföretagen i Svealand. Inte helt oväntat har aktiebolagen en högre omsättning än vad de enskilda firmorna har. Tydligt är också att kvinnliga enmansföretagare har en betydligt lägre omsättning än vad deras manliga kollegor har. 10 Enmansföretagarna

11 När startades företaget? 35% 20% 20% 18% 7% Max ett år sedan 2-5 år sedan 6-10 år sedan år sedan 16 år sedan eller mer I diagrammet ovan ser vi företagets startår. Det är en relativt jämn fördelning av unga och gamla företag. Den enskilt största gruppen (35 procent) består av företag som startades för 2-5 år sedan. 7 procent av företagen är max 1 år gamla och 18 procent startades för mer än 15 år sedan. Flest unga enmansföretag (max 5 år gamla) hittar vi i Svealand, medan de äldsta enmansföretagen finns i Götaland. I storstäderna finns det förhållandevis många unga enmansföretag medan det i övriga orter/städer och i glesbygden finns många äldre enmansföretag. Generellt gäller också att universitets- och högskoleutbildade personer driver förhållandevis unga enmansföretag medan personer som endast gått ut grundskola/folkskola har betydligt äldre företag. Enmansföretag som drivs av personer med utländsk bakgrund är generellt betydligt yngre än de enmansföretag som drivs av personer med svensk bakgrund. Det finns också en tendens att äldre enmansföretag har en högre omsättning än yngre. Skillnaderna är dock inte särskilt stora. Enmansföretagarna 11

12 Bolagsform? 76% 24% Aktiebolag Enskild firma Tre av fyra enmansföretag drivs som enskilda firmor. Endast var fjärde enmansföretagare har ett aktiebolag. Störst andel aktiebolag finner vi i storstäderna samt i Svealand. Skillnaderna mellan olika delar av landet är dock inte särskilt stora. Däremot finns det tydliga skillnader mellan kvinnor och män vad gäller bolagsform; 27 procent av männen har eget aktiebolag. Bland kvinnorna är denna andel endast 18 procent (d v s 82 procent av kvinnorna driver enskild firma). Andelen som driver aktiebolag ökar med åldern. Bland de äldsta enmansföretagarna (över 60 år) är det 28 procent som har aktiebolag. Generellt gäller också att ju högre utbildningsnivå, desto större andel aktiebolag. Bland enmansföretagare med universitets-/högskoleutbildning är det 29 procent som har aktiebolag. Sambandet mellan omsättning och bolagsform är mycket starkt. Generellt gäller att hög omsättning hänger ihop med en stor andel aktiebolag. Bland enmansföretag med en omsättning 2008 på mer än 3 miljoner kronor är det nästan två av tre som är aktiebolag. Intressant är att andelarna aktiebolag-enskilda firmor är identiska om man jämför enmansföretagare med svensk respektive utländsk bakgrund. I intervjuerna ställdes också en öppen fråga om vilken bransch deras företag är verksamt inom. I efterhand har dessa svar kategoriserats och kvantifierats. I diagrammet på motstående sida visas en sammanställning av dessa öppna svar. Observera att det inte går att göra någon hundraprocentig objektiv uppdelning i olika kategorier/branscher eftersom det är intervjupersonernas egna/subjektiva svar som vi har utgått från. Därför kan olika branscher överlappa varandra. T ex så skulle de som svarade konsult lika gärna kunnat placeras in i någon annan bransch. Men eftersom de primärt ser på sig själva som konsulter, och inte nämnde någon annan bransch, så har vi låtit deras egna ord styra. 12 Enmansföretagarna

13 Vilken bransch är ditt företag verksamt inom? Jordbruk, skog Konsult Bygg & anläggning Åkeri, transporter, logistik, taxi Data/IT Friskvård/hälsa Fastiheter (förvaltning, service, mäkleri) Ek & adm, redovisning, revision Marknadsföring, reklam, kommunikation Frisör, skönhet Detaljhandel Entrepenad, gräv, schakt Bilbranschen Elbranschen Hästar, djur, veterinär Livsmedel Hantverkare Kiosk, tobak, videouthyrning Båtbranschen (bygg, sälj, charter) Service, reparationer Snickeri Rekrytering, bemanning Advokat/juridik Journalistik, författare Media Tolkning/översättning Affärsutveckling Foto, film, ljud & bild Utbildning Design, inredning Industri Mekanisk verkstad Måleri Konst, konsthantverk Trädgård Grafisk design/formgivning Restaurang Städbranschen Uthyrning lokaler & bostäder Musik Resor och turism VVS Försäljning Textil Övrigt 4% 3% 3% 3% 3% 3% 2% 2% 2% 2% 2% 2% 2% 4% 5% 7% 7% 9% 10% De vanligaste branscherna bland enmansföretagarna är skog & jordbruk, konsult, bygg & anläggning, åkeri/ transporter/logistik/taxi, data/it och friskvård/hälsa. Stapeln övrigt består av en mängd svar/branscher som endast enstaka enmansföretagare nämnde och som således inte räcker till för att nå upp till 1 procent av de svarande och därmed redovisas i en egen stapel. OBS! Värdena i diagrammet ovan är avrundade, därav skillnaden i stapellängder med samma procentsats. Enmansföretagarna 13

14 Enmansföretagarnas arbete och liv I detta kapitel redovisas de undersökningsresultat som beskriver hur enmansföretagarnas arbete och liv gestaltar sig. Var arbetar de? Hur mycket arbetar de? Arbetar de ensamma eller tillsammans med andra? Har de några gränser mellan arbete och övrigt liv? Är de nöjda med sin livssituation? Enmansföretagarens arbetsplats hemmet eller annat ställe? Arbetar landets enmansföretagare hemifrån eller har de någon annan arbetsplats som de åker till? Eller kan de arbeta både hemifrån och på annat ställe? Vi förtydligade att personer som har ett specialinrett och avgränsat kontor eller liknande i hemmet ändå anses arbeta hemifrån. När du arbetar i ditt företag, gör du det hemifrån eller gör du det på annat ställe än hemifrån? 42% 36% 2 Arbetar hemifrån Arbetar på annat ställe än hemifrån Arbetar både hemifrån och på annat ställe En klar majoritet av landets enmansföretagare (57 procent) arbetar helt eller delvis hemifrån. Endast 42 procent arbetar endast på annat ställe än i hemmet. Det finns ingen exakt definition av vad som menas med att arbeta hemi från. Innebär det att man utför företagets kärnverksamhet från hemmet? Eller innebär det att man sköter vissa administrativa uppgifter hemifrån? Eller kan det vara så att det bara handlar om att kommunicera med andra från hemmet, t ex att skicka mail eller att prata i telefon? Oberoende av hur varje enmansföretagare har tolkat frågan så ger ändå diagrammet en tydlig bild av att hemmet också har blivit en viktig arbets plats för många enmansföretagare. Merparten av dessa arbetar dock både hemifrån och på annat ställe endast var femte undersökningsdeltagare (21 procent) ser hemmet som sin verkliga och enda arbetsplats. Det finns en tendens att enmansföretagare som bor i någon av landets tre storstäder är mer flexibla i valet av arbetsplats de jobbar både hemma och på annat ställe. På mindre orter gäller mer av antingen eller ; många jobbar visserligen hemma, men många jobbar också på annat ställe än i hemmet. Betydligt färre jobbar däremot både hemma och på annat ställe. Samma sak gäller om man studerar utbildningsnivå; ju högre utbildningsnivå, desto mer vanligt att man jobbar både hemma och på annat ställe. Det finns mycket tydliga samband mellan enmansföretagarens ålder och hans/hennes arbetsplats; endast ett fåtal unga jobbar hemifrån, men ju högre upp i ålder man kommer, desto vanligare är det med arbete i hemmet. Man ser också tydligt att de som har utländsk bakgrund i betydligt mindre utsträckning jobbar hemifrån de allra flesta arbetar på annan arbetsplats. Däremot finns det inga nämnvärda skillnader mellan kvinnor och män i denna fråga. 14 Enmansföretagarna

15 Samarbete i nätverk En fråga i undersökningen handlade om ifall landets enmansföretagare arbetar helt ensamma eller om de samarbetar med andra småföretagare gentemot kunderna det som ofta kallas att arbeta i nätverk. I diagrammet nedan ser vi resultatet på den frågan. Skulle du säga att du arbetar i nätverk med andra småföretagare? Arbeta i nätverk = samarbeta med andra småföretagare gentemot kund 52% 46% De få som svarade annat var enmansföretagare som delvis arbetar i nätverk med andra småföretagare ( de som svarade ja på frågan) Ja Nej Annat svar En majoritet av landets enmansföretagare (52 procent) arbetar i nätverk, d v s samarbetar med andra småföretagare gentemot sina kunder. 46 procent uppger att de inte arbetar i nätverk utan således agerar ensamma gentemot sina kunder. Det är vanligare med nätverksarbete i Svealand och Norrland än i Götaland. Extra vanligt är det också i landets tre storstäder; 59 procent av egenföretagarna i Stockholm, Göteborg och Malmö uppger att de arbetar i nätverk med andra småföretagare. Bland enmansföretagare med aktiebolag är det något vanligare med nätverksarbete än bland dem som har enskilda firmor. När man granskar resultatet på denna fråga mer i detalj ser man också tydligt att nätverksarbete är en ålders fråga. 71 procent av de yngsta enmansföretagarna (upp till 30 år) arbetar i nätverk med andra småföretagare. Motsvarande andel för de äldsta i undersökningen (över 60 år) är endast 39 procent. Många unga upplever säkert att de behöver samarbeta med andra småföretagare för att framstå som konkurrenskraftiga. Ju äldre man blir, desto mer upplever man nog att man kan stå på egna ben. Man kan också se en tendens att det är extra vanligt att arbeta i nätverk bland de mest välutbildade enmansföretagarna. Skillnaderna mellan enmansföretagare med svensk och utländsk bakgrund är däremot små när det gäller att arbeta i nätverk. Enmansföretagarna 15

16 Känns det ensamt att vara enmansföretagare? I den förra frågan studerade vi i vilken utsträckning enmansföretagarna de facto samarbetar med andra småföretagare. I diagrammet nedan ser vi hur de upplever sitt arbete som enmansföretagare känns det ensamt någon gång? Hur ofta känner du dig ensam när du arbetar med ditt eget företag? 5 26% 19% 3% Aldrig Sällan Ofta Alltid Trots att man de facto är ensam i sitt företag så känns arbetet inte ensamt. Så kan man i alla fall tolka svaren från de allra flesta enmansföretagarna i undersökningen. 77 procent känner sig aldrig eller sällan ensamma i sitt arbete. Knappt var femte svarar dock att det ofta känns ensamt att vara enmansföretagare och 3 procent uppger att de alltid känner sig ensamma när de arbetar med sitt företag. Det finns några små men intressanta skillnader mellan olika undergrupper av svarande när det gäller hur ensamma de känner sig i sitt arbete som företagare. Något mer ensamma känner sig enmansföretagare i Svealand, medan de som bor på mindre orter och i glesbygden inte alls upplever det som ensamt att arbeta så som de gör. De som har aktiebolag känner sig över lag något mer ensamma än vad de som driver enskilda firmor gör. Skillnaderna mellan de olika bolagsformerna är dock mycket små. Kvinnorna känner sig aningen mer ensamma än männen, men även här handlar det endast om marginella skillnader. De största resultatskillnaderna i denna fråga hittar vi när vi jämför enmansföretagare med svensk respektive utländsk bakgrund. 30 procent av de med utländsk bakgrund upplever att det ofta eller alltid känns ensamt att driva företag. Bland enmansföretagare med svensk bakgrund är denna andel endast 20 procent. 16 Enmansföretagarna

17 Enmansföretagarnas arbetsvecka Hur mycket arbetar landets enmansföretagare en vanlig arbetsvecka? I diagrammet nedan ser vi deras egna svar på den frågan. Hur mycket tid arbetar du med ditt företag en genomsnittlig arbetsvecka? Max 10 timmar 3% timmar timmar timmar 2% timmar timmar 4% timmar timmar timmar timmar 3% timmar Mer än 60 timmar Vet inte/kan inte svara 6% 7% Medelvärde: 43,1 timmar i veckan 10% 16% 13% 13% 20% En genomsnittlig enmansföretagare arbetar drygt 43 timmar i veckan. Det är en relativt stor spridning av svaren på frågan mer än var fjärde undersökningsdeltagare arbetar mer än 55 timmar i veckan, men samtidigt är det så många som en av fem som max når upp till 30 arbetstimmar i veckan. Om man säger att 40 timmar är en normal arbetsvecka, så jobbar 55 procent av landets enmansföretagare mer än normalt. I denna fråga om genomsnittlig veckoarbetstid finns det inga direkta skillnader mellan olika delar av landet eller mellan storstad och landsbygd. Däremot är skillnaderna mycket stora när man granskar olika åldrar samt när man jämför kvinnor och män. Antalet arbetade timmar sjunker successivt med åldern. Bland de yngsta i undersökningen (max 30 år) ligger snittarbetstiden på hela 53,8 timmar i veckan. De äldsta i undersökningen har en snittarbetstid som inte ens når upp till 40 timmar (37,5 timmar i veckan). Gissningsvis känner sig äldre enmansföretagare mer trygga i sin roll, och de kan därmed dra ner på arbetstiden en hel del för att istället lägga en del tid på annat. De som är unga är ofta relativt nya på arbetsmarknaden och känner att de måste arbeta mycket och intensivt för att inte ta några risker med sitt företag och sin framtida karriär. Men kanske de många arbetstimmarna bland de unga inte bara handlar om en påtvingad överlevnadsstrategi, utan också om en stark strävan efter att växa och utveckla sitt företag? Männen arbetar betydligt mer än vad kvinnorna gör. En genomsnittlig arbetsvecka för männen består av 44,5 timmars jobb. Bland kvinnorna är denna snittarbetstid endast 39,1 timmar. Intressant är att de mest välutbildade enmansföretagarna (de som läst på universitet eller högskola) har kortare genomsnittlig arbetsvecka än vad de lågutbildade undersökningsdeltagarna har. Stora resultatskillnader hittar vi också mellan enmansföretagare med svensk respektive utländsk bakgrund. Bland dem som har utländsk bakgrund är den genomsnittliga arbetsveckan så lång som 47,8 timmar att jämföras med 42,6 timmar för dem med svensk bakgrund. Helt logiskt ökar också arbetstiden med omsättningen. Generellt gäller att ju mer tid en person lägger på sitt företag, desto högre är omsättningen. Man ser också tydligt att de som upplever att eventuella ekonomiska problem i företaget även skulle drabba andra personer också arbetar betydligt mer än de som upplever att sådana problem endast skulle drabba dem själva. Ett ekonomiskt ansvar för andra personer verkar alltså leda till att man arbetar mer för att minska riskerna för framtida problem. Enmansföretagarna 17

18 Arbete vid sidan av det egna företaget Som vi såg i förra diagrammet så arbetar landets enmansföretagare mer än 43 timmar i veckan. Har de också något annat arbete, parallellt med det egna företaget, som de lägger tid på? Arbete definierades i denna fråga som anställning/sysselsättning som ger pengar, d v s inte ideellt föreningsengagemang, olika hobbyaktiviteter etc. Har du, vid sidan av ditt företag, något arbete som du lägger tid på? 83% 17% Ja, har annat arbete Nej, har inte något annat arbete Med tanke på att landets enmansföretagare arbetar så pass mycket så känns det logiskt att de flesta inte hinner med något annat arbete vid sidan av företaget. Redan 17 procent får anses vara en hög siffra. Det finns en svag tendens att enmansföretagare som bor på mindre orter/glesbygden i större utsträckning har annat arbete parallellt med det egna företagandet. Skillnaderna mellan olika ortstorlekar är inte stora, men man ser dock att det är något mindre vanligt med parallellarbete i de tre storstäderna samt i övriga större städer. Däremot hittar man tydliga resultatskillnader när man jämför aktiebolag och enskilda firmor. Det är betydligt vanligare bland dem som driver enskild firma att de har annat arbete vid sidan av det egna företaget. Var femte enmansföretagare med enskild firma har ett sådant parallellarbete. Bland dem som har aktiebolag är denna andel endast 9 procent. Det är något vanligare att kvinnor arbetar vid sidan av företaget, men skillnaderna mellan könen är inte stora i denna fråga. Inte heller när man jämför olika åldrar hittar man några nämnvärda skillnader. Enmansföretagare med utländsk bakgrund har i något större utsträckning ett annat arbete vid sidan av det egna företaget. Samma sak gäller för de undersökningsdeltagare som har växt upp i jordbrukar- och företagarhem. Det finns ett mycket tydligt samband mellan å ena sidan omfattningen av parallellarbete, å andra sidan enmansföretagets omsättning; ju lägre omsättning, desto vanligare att företagaren har något annat arbete vid sidan av sitt företag. 18 Enmansföretagarna

19 Gränser mellan arbete och övrigt liv En sak är hur mycket landets enmansföretagare arbetar en normal arbetsvecka, en annan sak är var, när och hur de arbetar. Har de tydliga gränser mellan arbete och övrigt liv eller flyter det ihop? Vi ställde en fråga om detta i undersökningen, och i diagrammet nedan ser vi att svaren varierar mycket mellan de olika enmansföretagarna. Anser du att du har tydliga eller otydliga gränser mellan arbete och övrigt liv? 28% Medelvärde: 2,96 19% 18% 18% 17% Inga gränser alls mellan arbete och övrigt liv (1) Mycket tydliga gränser mellan arbete och övrigt liv (5) 37 procent av de svarande upplever att de har otydliga eller obefintliga gränser mellan arbete och övrigt liv (svarar 1 eller 2 på den femgradiga skalan). Nästan lika många (35 procent) är av motsatt åsikt och anser att de har tydliga eller mycket tydliga gränser mellan arbete och övrigt liv. 28 procent uppger värdet 3 på den femgradiga skalan och medelvärdet ligger mycket nära 3,0 mer exakt 2,96. En rimlig tolkning av resultatet är att typen av verksamhet/bransch i stor utsträckning styr svaret. Om man t ex har en verksamhet med konkreta öppettider så kan man sannolikt ha tydligare gränser mellan arbete och övrigt liv än om man är konsult av något slag. I det ena fallet har man nog lättare att stänga av arbetet och företaget när man går hem för dagen, medan man i det andra fallet förväntas vara ständigt tillgänglig. Det finns inga stora resultatskillnader mellan olika undergrupper av svarande, utan de olika kategorierna av enmansföretagare har ungefär samma medelvärden på den femgradiga skalan. Några få undantag från denna regel finns dock: De enmansföretagare som har utländsk bakgrund har klart otydligare gränser mellan arbete och övrigt liv (medelvärde 2,61 jämfört med 3,00 bland enmansföretagare med svensk bakgrund). Ju större omsättning en enmansföretagare har, desto otydligare gränser mellan arbete och övrigt liv. Kvinnorna har något tydligare gränser mellan arbete och övrigt liv än vad männen har. Skillnaden mellan könen är dock inte särskilt stor i denna fråga. Livssituation och balans i livet Hur ser en enmansföretagare i Sverige på sin nuvarande livssituation? Är han/hon nöjd eller missnöjd? Vi ställde tre frågor om detta i undersökningen; en fråga om hur de ser på sin nuvarande livssituation vad gäller arbete/företagande, en om hur deras situation är vad gäller livet utanför arbetet/företaget och en fråga om balansen mellan arbete och övrigt liv. På nästa sida följer tre diagram som visar resultaten på dessa frågor. Enmansföretagarna 19

20 Hur nöjd eller missnöjd är du för närvarande med din livssituation vad gäller ditt arbete/företagande? 38% 37% Medelvärde: 4,02 16% 7% 2% Mycket missnöjd (1) Mycket nöjd (5) Ingen åsikt /vet inte Hur nöjd eller missnöjd är du för närvarande med din livssituation vad gäller livet utanför arbetet/företaget? 37% 42% Medelvärde: 4,13 13% 3% 4% 2% Mycket missnöjd (1) Mycket nöjd (5) Ingen åsikt/ vet inte Hur nöjd eller missnöjd är du för närvarande med din livssituation vad gäller balansen mellan arbete och övrigt liv? 30% 30% Medelvärde: 3,65 26% 9% 4% Mycket missnöjd (1) Mycket nöjd (5) Ingen åsikt/ vet inte 20 Enmansföretagarna

21 Lite förenklat kan man konstatera att landets enmansföretagare är nöjda med såväl arbetet/företagandet som med livet utanför jobbet lite extra bra är livet när man inte arbetar. När det gäller balansen mellan arbete och övrigt liv känns det dock inte fullt lika bra. Fortfarande är de flesta hyfsat nöjda med denna balans. Om man jämför resultaten (medelvärdena) från dessa tre frågor så ser det ut som i diagrammet nedan: Hur nöjd eller missnöjd är du för närvarande med din livssituation när det gäller Medelvärden på en skala 1-5, där 1 = mycket missnöjd och 5 = mycket nöjd ditt arbete/företagande? 4,02 livet utanför arbetet/företagandet 4,13 balansen mellan arbete och övrigt liv? 3,65 1,00 1,50 2,00 2,50 3,00 3,50 4,00 4,50 5,00 När man specialgranskar resultaten från olika geografiska delar av landet och från olika ortstorlekar (storstadlandsbygd) så finner man inga särskilt stora skillnader. De som bor i Norrland är lite mindre nöjda med livet utanför arbetet än vad de som bor i Svealand och Götaland är. Däremot finns det i dessa frågor tydliga skillnader mellan kvinnor och män och ännu tydligare skillnader mellan olika åldrar. Kvinnorna är mer nöjda än männen med sin livssituation (både vad gäller arbetet/företagandet och livet utanför arbetet/företagandet) samt med balansen mellan arbete och övrigt liv. Och när man studerar olika åldersgrupper av enmansföretagare så ser man att livssituationen känns bättre på alla sätt och vis ju högre upp i ålder man kommer. Högst värden i alla de tre frågorna hittar vi bland de äldsta enmansföretagarna (mer än 60 år). Mycket tydliga resultatskillnader hittar vi också när vi jämför enmansföretagare med svensk respektive utländsk bakgrund. De sistnämnda är betydligt mindre nöjda med både arbete och fritid samt med balansen mellan dessa båda. Enmansföretagare med svensk bakgrund sätter betydligt högre betyg på sin livssituation (alla tre delfrågorna). Generellt gäller också att de som bara skulle drabbas själva om deras företag fick ekonomiska problem är mer nöjda med sin livssituation än vad de är som också skulle dra med sig andra in i ekonomiska problem. Det verkar alltså som att ekonomiskt ansvar för andra personer leder till en något lägre livskvalitet. Avslutningsvis kan man konstatera att de som läst på universitet/högskola är betydligt mer nöjda med sitt arbete/företagande än vad mindre välutbildade enmansföretagare är. Kanske beror det på att välutbildade personer generellt har mer avancerade och utvecklande arbetsuppgifter? Enmansföretagarna 21

22 Enmansföretagarnas engagemang, identitet och drivkrafter Ett antal frågor i undersökningen handlade om enmansföretagarnas professionella engagemang, identitet och drivkrafter, d v s hur de ser på sitt arbete och företagande. I detta kapitel redovisar vi svaren på just dessa frågor. Verksamheten eller företagandet vad engagerar mest? En viktig fråga för att förstå landets enmansföretagare är ifall de primärt engageras av företagets verksamhet och arbetets innehåll eller om de istället känner störst engagemang för själva företagandet, d v s att göra affär och bygga bolag (i någon utsträckning oberoende av vilken bransch eller verksamhet det handlar om). Är det företagets verksamhet/innehåll som engagerar dig mest eller är det själva företagandet, d v s att göra affärer och bygga bolag, som engagerar dig mest? 53% Medelvärde: 2,00 22% 12% 5% 7% Jag engageras mest av verksamheten/ innehållet (1) Jag engageras mest av företagandet (5) Ingen åsikt/ vet inte Resultatet är mycket tydligt och visar att enmansföretagare i första hand engageras av företagets verksamhet och innehåll och inte alls lika mycket av själva företagandet. En majoritet av alla svarande (53 procent) uppger t o m det allra lägsta värdet (värde 1) på den femgradiga skalan. Medelvärdet blir så lågt som 2,00. Männen är något mer engagerade i själva företagandet än vad kvinnorna är. Medelvärdet bland männen ligger på 2,07 och bland kvinnorna på 1,80. Det finns också tydliga resultatskillnader mellan olika åldrar, och generellt kan man säga att ju högre upp i åldern man kommer, desto mer engagerade blir enmansföretagarna i företagets verksamhet och arbetets innehåll. Mest engagerade i själva företagandet, d v s i att göra affärer och bygga bolag, är således de yngsta enmansföretagarna. Det finns också vissa små skillnader mellan olika geografiska delar av landet och mellan olika ortstorlekar. I Norrland och på mindre orter/landsbygden är man extra engagerade i företagets verksamhet och innehåll, medan man i större städer och storstäder längre söder ut i landet har ett något större engagemang i att göra affärer och bygga bolag. De som har egna aktiebolag har ett något större engagemang i själva företagandet än vad de som driver enskild firma har. Det finns också tydliga resultatskillnader om man jämför olika omsättningsstorlekar. Generellt gäller att ju större omsättning, desto mer engagerade är enmansföretagarna i själva företagandet. De största och mest intressanta resultatskillnaderna i denna fråga hittar vi när vi jämför enmansföretagare med svensk respektive utländsk bakgrund. Det visar sig nämligen att de som har utländsk bakgrund i mycket större utsträckning engageras av själva företagandet, d v s att göra affärer och bygga bolag, medan de med svensk bakgrund engageras betydligt mer av företagets verksamhet och arbetets innehåll. Medelvärdet bland enmansföretagare med utländsk bakgrund ligger på 2,79 och bland de med svensk bakgrund på 1, Enmansföretagarna

23 Enmansföretagarnas identitet företagare eller yrkesperson? En närbesläktad fråga handlade om enmansföretagarnas identitet, d v s hur de ser på sig själva rent professionellt. Ser de sig primärt som företagare? Eller identifierar de sig istället mest med det yrke som de har, d v s att en snickare i första hand är en snickare oberoende av om han/hon är anställd eller driver eget företag? Observera alltså att frågan inte handlade om faktiska förhållanden, eftersom alla i undersökningsmålgruppen är både företagare och yrkespersoner. Istället handlade frågan om identitet hur enmansföretagarna ser på sig själva. I diagrammet nedan visas resultatet på denna fråga. Ser du på dig själv huvudsakligen som en företagare? Eller ser du på dig själv huvudsakligen som det yrke du har? 44% 34% 20% 2% Huvudsakligen som företagare Precis lika mycket som företagare som det yrke jag har Huvudsakligen som det yrke jag har Ingen åsikt/ vet inte Var femte svarande ser sig själv främst som företagare medan 44 procent istället identifierar sig med det yrke som han eller hon har. Drygt var tredje har svårt att ge ett entydigt svar på frågan utan ser sig själva precis lika mycket som företagare som yrkesperson. Åter igen kan vi alltså konstatera att landets enmansföretagare i första hand är en samling yrkespersoner och i andra hand företagare. Om man i den offentliga debatten hela tiden ser på småföretagarna som just företagare och entreprenörer med en stark vilja att göra affärer och bygga bolag, så kan man lätt hamna fel. Den absoluta merparten av landets enmansföretagare är istället vanliga arbetare/yrkespersoner som råkar utöva sitt yrke i eget företag men som inte primärt drivs av själva företagandet. Det intressanta är att det inte finns så stora resultatskillnader mellan olika undergrupper av svarande. Två undantag dock: det är tydligt att ju större omsättning en enmansföretagare har, desto mer ser han/hon sig som just företagare medan de som har en liten omsättning primärt ser sig som yrkespersoner. Den andra stora resultatskillnaden hittar man när man jämför svensk och utländsk bakgrund; enmansföretagare med svensk bakgrund ser sig själva som yrkespersoner medan många av de med utländsk bakgrund istället har sin identitet som företagare. Man kan också se en svag tendens att de unga enmansföretagarna är lite av antingen eller, d v s antingen har de sin identitet som företagare eller som yrkesperson, medan de äldre enmansföretagarna är mer av både och, d v s att de ser på sig själva som lika mycket företagare som yrkespersoner. Enmansföretagarna 23

24 Skäl till att bli egenföretagare En öppen fråga i undersökningen handlade om varför intervjupersonerna initialt blev egenföretagare. De fick svara på frågan med egna ord och den exakta frågan löd: Kan du kort beskriva varför du blev egenföretagare och inte blev anställd hos något företag eller någon organisation? Man kan lite förenklat dela in de öppna svaren i fyra kategorier: Arv Tvång Vilja Slump Den första kategorin består av dem som på något sätt ärver eller tar över en redan existerande verksamhet. Det kan t ex handla om att man växt upp i en jordbrukar- eller företagarfamilj och att man tagit över verksamheten när föräldrarna gått i pension. I denna kategori hamnar också personer som inte ärver verksamheten i egentlig bemärkelse, utan istället tar över en verksamhet efter att t ex ha varit anställd en längre tid i ett företag när ägaren vill sälja företaget eller när han/hon vill sluta av åldersskäl. Då kanske man är en logisk snarare än en juridisk arvtagare. Anledningen till att jag är egen företagare är att jag ärvt en gård med skog och mark. Jag arbetade tidigare i ett båtvarv, som jag sedan tog över. Min far hade åkeriet tidigare, och så tog jag över det. Det var så enkelt att jag jobbade som anställd först och fick sedan chansen att köpa frisersalongen och gjorde det. Vissa menar också att de ärvt inte bara själva företaget utan hela inställningen till företagandet hela livsstilen från sina föräldrar. De säger att de är födda till företagare och att de är företagare i själ och hjärta. Jag är född som företagare. Jag är uppvuxen i ett företagarhem. Det ligger i släkten att bedriva företag. En grupp undersökningsdeltagare blev egenföretagare mer av tvång. Man ska inte ta begreppet tvång alltför bokstavligt, utan snarare se det som en situation där personen i fråga inte har så många alternativ ifall han/hon vill ha ett arbete. T ex var det ett antal intervjupersoner som berättade att de är invandrare och att de hade upplevt sig mer eller mindre chanslösa på den svenska arbetsmarknaden, och att de därför startade eget företag. Jag är invandrare och det var ingen som ville anställa mig. Jag kom till Sverige Jag hade ingen chans på arbetsmarknaden. Och så ville jag prova att starta eget. Situationen som utländsk medborgare gör att det är svårt att söka arbete på den öppna arbetsmarknaden. 24 Enmansföretagarna

25 Några andra menade att de hade blivit uppsagda från ett tidigare arbete kanske för att deras arbetsgivare hade gått i konkurs och att de kunde välja mellan att starta eget företag eller att bli arbetslösa. Annars hade jag blivit arbetslös. Jag blev arbetslös och fick veta att bilen jag kör nu var till salu. Jag hade inte så mycket att välja på. Jag blev uppsagd och fick välja mellan att gå arbetslös eller att starta eget. Jag blev egenföretagare på grund av min smärta i kroppen. Då blev jag tvungen att byta yrke. Några andra pekade på att det i princip krävdes av dem att de startade eget företag ifall de ville arbeta med en viss typ av verksamhet. Det kanske inte fanns någon arbetsgivare på orten som sysslade med just denna verksamhet. Att ta en anställning var då inget alternativ ifall man inte ville börja arbeta i en helt annan bransch förstås. Det finns inte i min bransch. Det var ingen annan i Sverige som jobbade med det som jag jobbade med när jag startade. Min bransch kräver nästan att man är egen företagare. Mycket är frilans. Det fanns ingen mäklare att bli anställd av på orten. Det finns inga jobb i trakten i min bransch, så det vara bara att starta eget. Det är svårt att få anställning i mitt yrke, så jag tvingades in i det. En tredje kategori av svar handlade om personens vilja att bli egenföretagare. Det handlade ofta om en längtan efter frihet och flexibilitet, en förhoppning om att (i bästa fall) kunna tjäna mer pengar, en dröm om att slippa ha en chef över sig och en vilja att testa något nytt. Tillfredsställelsen att arbeta åt sig själv. En bättre koppling mellan duktighet och resultat. Gillar äventyr och känner inget behov av trygghet. Jag är riskbenägen och ville pröva vingarna. Och så gillar jag inte auktoritära chefer. Jag ville ha lite mer utmaningar och järn i elden. För att jag hellre vill tjäna pengar åt mig själv än åt någon annan. Jag har varit anställd i så många år och jag började tröttna på dåliga chefer. Jag ville göra något själv. Jag var anställd på en industri i 18 år och höll på att bli skogstokig. Vi hade eget företag parallellt innan vi hoppade av, så det var redan lite ruljans på det. Det kanske vanligaste ordet i alla de öppna svaren var just frihet. Man ska betänka att många enmansföretagare har goda möjligheter att kunna ha denna frihet eftersom de inte har några anställda att ta ansvar för (mer om detta senare i denna rapport). Frihet att kunna bestämma över sina tider och det man vill göra. Ville avsluta min karriär med en friare situation och enbart hålla på med det jag tycker är kul. Enmansföretagarna 25

26 En grupp svarande pekade på att de eftersträvade flexibla arbetstider eftersom de just hade fått barn. För att jag fick barn. Då prioriterade jag flexibiliteten före något annat. Det passar när barnen är små och jag jobbar på tider så att jag kan umgås med mina barn. Avslutningsvis fanns det en grupp svarande som hade blivit egenföretagare mer av en tillfällighet eller en slump. Många säger att det bara blev så. Det blev bara så. Jag ramlade in i det. En gammal släktgård blev till salu samtidigt som jag blev arbetslös. Det var en slump. Jag halkade in på ett bananskal. Möjligheten dök upp. En taxiåkare skulle sluta och jag tog hans plats i den föreningen. Enmansföretagarnas drivkrafter I den öppna frågan ovan beskrev vi varför enmansföretagarna blev just företagare och inte vanligt anställda. Frågan var alltså bakåtblickande. Men hur är det idag? Vad har enmansföretagarna för drivkrafter när de går till jobbet en vanlig dag? Vi testade ett antal tänkbara drivkrafter och undersökningsdeltagarna fick svara på en femgradig skala, från helt oviktigt för mig (1) till mycket viktigt för mig (5). I diagrammet nedan har vi räknat ut medelvärdet för var och en av de uppräknade drivkrafterna, och vi få således fram en rankinglista från den viktigaste till den minst viktiga drivkraften. Hur viktiga är följande drivkrafter för dig som driver företag? Medelvärden på en skala 1-5, där 1 = helt oviktigt för mig och 5 = mycket viktigt för mig Vara omtyckt av dina kunder 4,65 Göra något som du tycker är roligt Kunna styra över din tid Arbeta med människor som du tycker om Göra något som utvecklar dig och din kompetens Kunna bo kvar där du bor Slippa ha en chef som bestämmer över dig Göra saker som är bra för samhället/andra människor 4,51 4,44 4,29 4,19 4,13 4,02 4,00 Synas och uppmärksammas för det du gör Tjäna mycket pengar 3,58 3,57 Etablera dig på arbetsmarknaden 3,20 Bygga bolag, d v s att få företag att växa 2,71 Arbeta internationellt 2,15 1,00 1,50 2,00 2,50 3,00 3,50 4,00 4,50 5,00 26 Enmansföretagarna

Den nya generationens företagare. Livsviktiga arbetare

Den nya generationens företagare. Livsviktiga arbetare Den nya generationens företagare Livsviktiga arbetare Innehåll Framtidens samhällsbyggare 3 Fakta om undersökningen 4 Fakta om de svarande 5 Arbete och övrigt liv 14 Typ av företag 17 Synen på företaget

Läs mer

Företagens risk- och försäkringssituation

Företagens risk- och försäkringssituation Telefonundersökning bland svenska småföretagare Företagens risk- och försäkringssituation Marginalen Bank, februari-mars 2013 Fakta om undersökningen Metod: Telefonintervjuer Registerurval: Slumpmässigt

Läs mer

Ekonomiska, administrativa och byråkratiska hinder för utveckling och tillväxt & Företagens risk- och försäkringssituation

Ekonomiska, administrativa och byråkratiska hinder för utveckling och tillväxt & Företagens risk- och försäkringssituation Telefonundersökning bland svenska småföretagare Ekonomiska, administrativa och byråkratiska hinder för utveckling och tillväxt & Företagens risk- och försäkringssituation Marginalen Bank, februari-mars

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Här skapas jobben. småföretagen som nyanställer. En rapport från FöretagarFörbundet baserad på en undersökning bland landets verkliga småföretagare

Här skapas jobben. småföretagen som nyanställer. En rapport från FöretagarFörbundet baserad på en undersökning bland landets verkliga småföretagare Här skapas jobben småföretagen som nyanställer En rapport från FöretagarFörbundet baserad på en undersökning bland landets verkliga småföretagare Innehåll Småföretagen Sveriges jobbskapare 3 Sammanfattning

Läs mer

Den gränslösa arbetsplatsen

Den gränslösa arbetsplatsen Manpower Work life Rapport 2011 Den gränslösa arbetsplatsen Tidigare Work Life studier visar att gränsen mellan privat och professionellt liv suddas ut på arbetsmarknaden, mycket tack vare sociala mediers

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Sammanfattning 13% av UF-deltagarna har startat eget efter utbildningen. 19% av respondenterna över 28 år har företagarerfarenhet. Andelen med företagarerfarenhet

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Smarta företag. En undersökning genomförd av TNS Sifo på uppdrag av Cisco och TeliaSonera 2013-03-01. Smarta företag TNS 1525977

Smarta företag. En undersökning genomförd av TNS Sifo på uppdrag av Cisco och TeliaSonera 2013-03-01. Smarta företag TNS 1525977 En undersökning genomförd av TNS Sifo på uppdrag av Cisco och TeliaSonera 2013-03-01 Innehåll 1 Resultat i sammandrag 3 2 Bakgrund och metod 5 3 : Index 9 4 Mobilt arbetssätt 33 5 Virtuella möten 35 6

Läs mer

23 Allmänhetens attityder till KFM

23 Allmänhetens attityder till KFM 23 Allmänhetens attityder till KFM 23.1 Inledning Tabell 228. Påstående: Totalt sett: I Sverige har vi ett väl fungerande system för indrivning av obetalda skulder, procent. 1996 1998 2001 2002 Instämmer

Läs mer

Om mikroarbete och restid

Om mikroarbete och restid Om mikroarbete och restid Undersökning om svenskarnas inställning till mikroarbete vad gör man med sin restid till och från jobbet Hösten 2012 Claremont www.claremont.se 1 Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

Eget företag - Dröm och verklighet

Eget företag - Dröm och verklighet Eget företag - Dröm och verklighet Ingela Gabrielsson Privatekonom 2009-08-27 Om undersökningen För att öka förståelsen för drömmen om att starta eget och för verkligheten har Nordea Private Banking valt

Läs mer

Nöjd-Kund undersökning Konsumentvägledning 2009

Nöjd-Kund undersökning Konsumentvägledning 2009 1 Nöjd-Kund undersökning Konsumentvägledning 2009 Box 38001, 10068 Stockholm Telefon: 08-508 44 220 Fax: 08-674 43 29 www.sverigeskonsumenter.se 2 Bakgrund Sedan 1 oktober 2008 har KonsumentCentrum tagit

Läs mer

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012 Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 12 Niklas Gustafsson och Yulia Rokotova Innehåll Sammanfattning av resultat 3 Undersökningens syfte och genomförande 4 Vad spelar störst roll när

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Egenföretagarna Viktiga för tillväxten och jobben men alltför ofta osynliga

Egenföretagarna Viktiga för tillväxten och jobben men alltför ofta osynliga Egenföretagarna Viktiga för tillväxten och jobben men alltför ofta osynliga September 2016 Lars Jagrén Egenföretagarna: Viktiga för ekonomin och tillväxten men alltför ofta osynliga Inledning Egenföretagarna

Läs mer

Småföretagen spår ljusa tider

Småföretagen spår ljusa tider Småföretagen spår ljusa tider Undersökning om konjunkturs- och arbetsmarknadstrender bland 2000 små och medelstora företag Innehåller siffror för Luleå 2010-12-08 1 Innehåll Syfte och metod... 3 Sammanfattning

Läs mer

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva!

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Att som arbetsgivare aktivt försöka skapa jämställda möjligheter för kvinnor och män på arbetsplatsen tycks generera både en extra positiv

Läs mer

Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2014

Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2014 Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 5 Syfte... 5 Genomförande... 5 Statistikbeskrivning... 5 Bakgrundsvariabler... 6 Resultat... 9 Narkotika

Läs mer

Rapport till Vara kommun om fritidsgårdsundersökning år 2009

Rapport till Vara kommun om fritidsgårdsundersökning år 2009 SKOP, har på uppdrag av Vara kommun genomfört en fritidsgårdsundersökning bland besökare på kommunens fritidsgårdar. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga.

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

En av fyra tror på omfattande automatisering

En av fyra tror på omfattande automatisering Manpower Work Life Rapport 2015 Manpower Work Life Rapport 2015 Många studier har under det senaste året visat att den snabba tekniska utvecklingen gör att ungefär hälften av alla jobb kommer kunna automatiseras

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

Gränsen mellan privat och professionellt suddas ut på Facebook

Gränsen mellan privat och professionellt suddas ut på Facebook Manpower Work life Rapport 2011 Gränsen mellan privat och professionellt suddas ut på Facebook I Manpowers undersökning Work Life från 2008 visade resultaten att de mest populära webbaserade nätverken

Läs mer

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärderingen genomförd vårvintern 2012 1 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 3 1.3 Målgrupp 3 1.4 Metod 3 1.5

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång?

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång? Den kommunala ingenjören Kostnad eller tillgång? Inledning Sveriges kommuner står inför stora utmaningar för att nå en effektiv, attraktiv och regionalpolitiskt hållbar utveckling. Många regionala dilemman

Läs mer

Rapport till Unionen om egenföretagare juli 2016

Rapport till Unionen om egenföretagare juli 2016 -research Rapport till Unionen om egenföretagare juli SKOP har på uppdrag av Unionen genomfört en undersökning bland egenföretagare (solo-företagare). Intervjuerna gjordes per telefon mellan den 18 april

Läs mer

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN EN KVANTITATIV MÅLGRUPPSUDERSÖKNING DECEMBER 2007 Ullrica Belin Jonas Björngård Robert Andersson Scandinavian Research Attitydundersökning SAF LO-gruppen En kvantitativ

Läs mer

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan yhmyndigheten.se 1 (13) Datum: 2011-11-17 Analyser av utbildningar och studerande

Läs mer

Fackliga aktiviteter

Fackliga aktiviteter Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation

Läs mer

Mer än hälften av allt jobb går att utföra på distans

Mer än hälften av allt jobb går att utföra på distans Manpower Work Life Rapport 2015 Manpower Work Life Rapport 2015 I takt med att internet blivit en del av våra liv så har våra jobb blivit alltmer mobila. Många arbetsuppgifter är idag inte beroende av

Läs mer

Kundundersökning 2011

Kundundersökning 2011 Kundundersökning 2011 Vad tycker NyföretagarCentrums kunder om rådgivningen? Hur många har startat företag efter rådgivningen? Branscher, omsättning, anställda? Jämförelse 2009-2011 Om undersökningen Respondenter:

Läs mer

Innehållsförteckning ! "! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0 " % 10 " 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 ".!

Innehållsförteckning ! ! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0  % 10  1 #.. %$$ 3. 3,$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 .! Innehållsförteckning! "! #$! %%& ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ " % 1 " $$% 2% 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& %( * #"+$.%* %- 41$,,5-3,./ 6, $,% 6, $.% 7, 18,9$: ".! ;,%(,$( 1%%( * 6, $,%* % $$* 1%%* 6, $,%-

Läs mer

Arbetsmiljöverket Osund konkurrens 2016 Utländska arbetstagare. Arbetsmiljöverket, Osund konkurrens 2016

Arbetsmiljöverket Osund konkurrens 2016 Utländska arbetstagare. Arbetsmiljöverket, Osund konkurrens 2016 Arbetsmiljöverket Osund konkurrens 2016 Utländska arbetstagare Innehåll Sammanfattning Om undersökningen Förklaring av diagram Fakta om respondenterna Resultat Bilaga Antal arbetstimmar Information Personlig

Läs mer

Figur 1: Drömjobb bland alla respondenter (anställda, studerande, arbetssökande och egenföretagare) 2011, 2009 och 2006

Figur 1: Drömjobb bland alla respondenter (anställda, studerande, arbetssökande och egenföretagare) 2011, 2009 och 2006 Manpower Work life Rapport 2011 Drömjobbet 2011 Alla vill ha drömjobbet. Men vad betyder det idag och vilka typer av jobb drömmer svenskarna främst om? Manpower Work life har under flera år studerat förändringarna

Läs mer

Resultatsammanställning. Gallupundersökning om svenska folkets syn på miljö- och klimatproblemen

Resultatsammanställning. Gallupundersökning om svenska folkets syn på miljö- och klimatproblemen Resultatsammanställning Gallupundersökning om svenska folkets syn på miljö- och klimatproblemen mars 2007 Fakta om undersökningen Metod Undersökningen genomfördes med hjälp av telefonintervjuer (TNS Gallup).

Läs mer

Tema Ungdomsarbetslöshet

Tema Ungdomsarbetslöshet Tema Ungdomsarbetslöshet Arbetslösheten ökade bland ungdomar Under första kvartalet 2009 var 142 000 ungdomar i åldern 15-24 år arbetslösa, vilket motsvarar en relativ arbetslöshet på 24,4 procent. Här

Läs mer

10 Tillgång till fritidshus

10 Tillgång till fritidshus Tillgång till fritidshus 201 10 Tillgång till fritidshus Bland de många olika former av rekreation och miljöombyte som finns för befolkningen, är en relativt vanlig form fritidsboende. Vanligast är nog

Läs mer

Barn och skärmtid inledning!

Barn och skärmtid inledning! BARN OCH SKÄRMTID Barn och skärmtid inledning Undersökningen är gjord på uppdrag av Digitala Livet. Digitala Livet är en satsning inom Aftonbladets partnerstudio, där Aftonbladet tillsammans med sin partner

Läs mer

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska Jobbhälsobarometern Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24 Trenden negativ - färre helårsfriska Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern är ett samarbete mellan FSF, Föreningen Svensk

Läs mer

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? 29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009 SKOP, har på uppdrag av Vara kommun genomfört en biblioteksundersökning bland bibliotekens besökare. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga. Undersökningen

Läs mer

Bra chefer gör företag attraktiva

Bra chefer gör företag attraktiva Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen

Läs mer

Varannan svensk är nära sitt drömjobb

Varannan svensk är nära sitt drömjobb Manpower Work Life Rapport 2015 Manpower Work Life Rapport 2015 Sedan 2008 har Manpower Group tagit reda på svenskarnas syn på drömjobbet vilket det är, hur man når dit, och vad en arbetsgivare kan göra

Läs mer

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet 1 Inledning Hösten 2009 fick Sociologiska

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången Familj och arbetsliv på 2000-talet Till dig som är med för första gången 1 Fråga 1. När är du född? Skriv januari som 01, februari som 02 etc Födelseår Födelsemånad Är du 19 Man Kvinna Fråga 2. Inledningsvis

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Effektivitet på jobbet

Effektivitet på jobbet Effektivitet på jobbet RAPPORT BASERAD PÅ RESULTATEN FRÅN MANPOWER WORKLIFE, APRIL 2012 EFFEKTIVITET PÅ JOBBET NÄSTAN EN TIMME OM DAGEN FÖRSVINNER I STRUL Många drömmer nog om den perfekta arbetsplatsen,

Läs mer

3 Gäldenärernas attityder till KFM

3 Gäldenärernas attityder till KFM 3 Gäldenärernas attityder till KFM 3.1 Inledning Tabell 5. Påstående: På det hela taget fyller KFM en viktig funktion, procent. Instämmer (4+5) 48 50 Varken eller (3) 23 23 Instämmer inte (1+2) 15 14 Ingen

Läs mer

Frihet viktigast för småföretagarna

Frihet viktigast för småföretagarna Frihet viktigast för småföretagarna Rapport från Företagarna december 2010 Innehåll Inledning... 3 Tre av fyra företagare skulle rekommendera en familjemedlem att bli egen företagare... 4 Friheten viktigaste

Läs mer

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI Madelén Falkenhäll Institutet för Privatekonomi September 2013 Månad År Institutet för Privatekonomi 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 4 NÅGRA SLUTSATSER... 5 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 Innehållsförteckning Bakgrund... 4 Syfte... 4 Genomförande... 4 Statistikbeskrivning... 4 Bakgrundsvariabler... 5 Resultat... 8 Narkotika

Läs mer

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014 Haningeborna tycker om stadskärnan 204 Förord Innehåll En attraktiv stadskärna växer fram Den här rapporten är en redovisning och en analys av hur Haningeborna ser på stadskärnan. Haningebornas tankar

Läs mer

Så sparar svenska folket

Så sparar svenska folket Så sparar svenska folket Undersökning om svenska folkets vanor och beteenden när de gäller sparande April 2011 SBAB Bank Box 27308 102 54 Stockholm Tel. 0771 45 30 00 www.sbab.se Inledning SBAB Bank har

Läs mer

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Eget företagande och livskvalitet En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma Hösten 2013 Eget företagande ger högre livskvalitet Tre av fyra företagare anser

Läs mer

Delrapport. Attityder till brott och straff på nätet. Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25

Delrapport. Attityder till brott och straff på nätet. Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25 Delrapport Attityder till brott och straff på nätet Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25 Om undersökningen 2 Om undersökningen Huvudsakliga syftet med undersökningen var att ta reda på svenska ungdomars

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Småföretagen spår ljusa tider

Småföretagen spår ljusa tider Småföretagen spår ljusa tider Undersökning om konjunkturs- och arbetsmarknadstrender bland 2000 små och medelstora företag Innehåller siffror för Örebro 2010-10-06 Innehåll Syfte och metod... 3 Sammanfattning

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

SKOP Skandinavisk opinion ab

SKOP Skandinavisk opinion ab SKOP,, har på uppdrag av Post & Telestyrelsen intervjuat cirka 1.2 personer bosatta i hela landet i åldern 16 till 69 år. Intervjuerna gjordes mellan den 29 juni och 21 augusti 1999. Undersökningens resultat

Läs mer

Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013

Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013 Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013 Innehåll 1 Om undersökningen 2 Sammanfattning 3 Ungdomarnas utvärdering av Volvosteget 18 4 Ungdomarnas syn på arbetslivet 03 08 22 2 Om undersökningen 3

Läs mer

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 1 Innehåll Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Få unga är nöjda

Läs mer

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna?

Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? Arbetsgivarvarumärke vad tycker kandidaterna? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval

Läs mer

Rapport till Marks kommun - attityder bland representanter för företag juni/juli 2006

Rapport till Marks kommun - attityder bland representanter för företag juni/juli 2006 SKOPresearch AB attityder bland representanter för företag juni/juli 2006 SKOP, Skandinavisk opinion ab, har på uppdrag Marks kommun intervjuat 154 företagare och andra representanter för företag om hur

Läs mer

Fler drömjobb i staten! /IT-specialister. Ungas krav STs förslag

Fler drömjobb i staten! /IT-specialister. Ungas krav STs förslag Fler drömjobb i staten! / Ungas krav STs förslag Bilaga till rapporten Fler drömjobb i staten! ungas krav - STs förslag Den här bilagan redovisar en nedbrytning av resultaten fokuserat på en specifik grupp

Läs mer

Sammanfattning av CMA-undersökningen

Sammanfattning av CMA-undersökningen Sammanfattning av CMA-undersökningen Syfte Syftet med undersökningen var att undersöka: - UF-deltagarnas attityder till Ung Företagsamhet - Vilken nytta de haft av Ung företagsamhet - Hur stor andel som

Läs mer

Resultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga 1.

Resultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga 1. Rapport till om ungdomsundersökning SKOP,, gör regelbundna undersökningar bland ungdomar mellan 16 och 25 år bosatta i hela riket, tele-skop ungdom. Mellan den 20 april och 7 maj 2006 intervjuades 1.015

Läs mer

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011 Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av Yougov opinion Inledning De tidsbegränsade anställningarna

Läs mer

2014:3. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18

2014:3. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18 2014:3 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:3 Sveriges Företagshälsor 2014-12-18 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Höjd pensionsålder

Läs mer

Regelverk, kompetens och framtidsvisioner En rapport om småföretagens vardag

Regelverk, kompetens och framtidsvisioner En rapport om småföretagens vardag www.pwc.se Regelverk, kompetens och framtidsvisioner En rapport om småföretagens vardag En undersökning om de viktigaste frågorna för svenska småföretagare nu och framöver. Innehåll Inledning 3 Utvecklingen

Läs mer

Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012

Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012 Manpower Work life Rapport 2012 DRÖMJOBBET 2012 Alla vill ha drömjobbet. Men vad betyder det idag och vilka typer av jobb drömmer svenskarna främst om? Detta är fjärde gången som Manpower Work Life undersöker

Läs mer

Skolan lyckas inte förebereda eleverna för yrkeslivet i tillräcklig utsträckning

Skolan lyckas inte förebereda eleverna för yrkeslivet i tillräcklig utsträckning Sammanfattning av undersökningen Undersökningen visar att det finns stora skillnader mellan stora och små företag i hur man ser på olika kompetenser, men framför allt hur man ser på skolans uppdrag och

Läs mer

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn

Läs mer

Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012

Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012 FS 2013:4 2013-07-25 FOKUS: STATISTIK Inflyttningsstudie och Utflyttningsorsaker för Norrköpings kommun 2012 Tillgång till önskad typ av boende är en av de viktigaste faktorerna för personer som flyttar

Läs mer

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete Enheten för statistik om utbildning och arbete Rapport Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden Postadress Besöksadress Telefon Fax Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM Karlavägen 100 08-506

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

SEMESTERTIDER. Olof Röhlander i samarbete med Johny Alm

SEMESTERTIDER. Olof Röhlander i samarbete med Johny Alm SEMESTERTIDER Olof Röhlander i samarbete med Johny Alm Den blomstertid nu kommer.. underbara rader som sjungs över hela landet inom kort, rekreation och semester står för dörren! Hur är det i dessa tider

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger?

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. Hur attraherar vi dagens och framtidens medarbetare?

Läs mer

Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013

Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Delrapport Jobbhälsoindex 2013:3 Jobbhälsobarometern Sveriges Företagshälsor 2014-03-11 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om

Läs mer

Arbetsmiljöverket Osund konkurrens 2017 Utländska arbetsgivare. Arbetsmiljöverket, Osund konkurrens 2017

Arbetsmiljöverket Osund konkurrens 2017 Utländska arbetsgivare. Arbetsmiljöverket, Osund konkurrens 2017 Arbetsmiljöverket Osund konkurrens 2017 Utländska arbetsgivare Innehåll Sammanfattning Om undersökningen Förklaring av diagram Fakta om respondenterna Resultat Uppdragsgivare Regler Information Beteende

Läs mer

UPPLEVELSE- INDUSTRIN 2004

UPPLEVELSE- INDUSTRIN 2004 UPPLEVELSE- INDUSTRIN 24 Statistik Sida 1 (14) STATISTIK UPPLEVELSE- INDUSTRIN 24 INLEDNING DETTA ÄR EN UPPDATERING AV RAPPORTEN Upplevelseindustrin 23 Statistik och jämförelser, utgiven av KK stiftelsen

Läs mer

Kommunikations lösningar och välmående på svenska arbetsplatser 2011 Rapport framtagen av TDC i samarbete med TNS Sifo

Kommunikations lösningar och välmående på svenska arbetsplatser 2011 Rapport framtagen av TDC i samarbete med TNS Sifo KommuniKationslösningar och välmående på svenska arbetsplatser 1 Kommunikations lösningar och välmående på svenska arbetsplatser 11 Rapport framtagen av TDC i samarbete med TNS Sifo Kommunikationslösningar

Läs mer

Vad tror du kommer att avgöra vilket gymnasieprogram du väljer?

Vad tror du kommer att avgöra vilket gymnasieprogram du väljer? @ungdomsb Vad tror du kommer att avgöra vilket gymnasieprogram du väljer? Intresse för ämnesinriktningen Att det ger många valmöjligheter efter gymnasiet Att det ger kunskaper jag tror jag behöver i framtiden

Läs mer

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion. Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om

Läs mer

Rapport om vd-löner inkomståren 2009-2010

Rapport om vd-löner inkomståren 2009-2010 Kvinnliga vd:ar under 45 år ökade sina löner med 5,4 procent 2010, vilket är mer än dubbelt så mycket som en genomsnittlig vd. Men fortfarande tjänar kvinnliga vd:ar klart mindre än manliga. Mars 2012

Läs mer

Förmåga att tillvarata sina rättigheter

Förmåga att tillvarata sina rättigheter Kapitel 8 Förmåga att tillvarata sina rättigheter Inledning I SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) finns också ett avsnitt som behandlar samhällsservice. Detta avsnitt inleds med frågan: Tycker

Läs mer

RAPPORT: PRIVATA TJÄNSTEMÄN OM ATT VOBBA & VABBA 2014

RAPPORT: PRIVATA TJÄNSTEMÄN OM ATT VOBBA & VABBA 2014 RAPPORT: PRIVATA TJÄNSTEMÄN OM ATT VOBBA & VABBA 2014 Kund: Unionen Kontakt: Hanna Wallinder Datum: 11 FEBRUARI 2014 Kontakter på Novus: Jenny Andersson jenny.andersson@novus.se Mats Elzén mats.elzen@novus.se

Läs mer

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011 Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av Yougov opinion Inledning De tidsbegränsade anställningarna

Läs mer

Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare. juni 2013

Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare. juni 2013 Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare juni 2013 Hur står det till med jämställdheten egentligen? Unga välutbildade kvinnor och män ser en jämställd arbetsmarknad som något självklart. Men vad

Läs mer

Tonåringarna och deras pengar V

Tonåringarna och deras pengar V Tonåringarna och deras pengar V Maria Ahrengart Institutet för privatekonomi September 2008 Sammanfattning... 3 Månadspeng... 3 Köpkraftsförändring 1998-2008... 4 Sommarjobb... 4 Sammanlagda inkomster...

Läs mer

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor

Läs mer

71 PROCENT GRANSKAR EN POTENTIELL ARBETSGIVARE NÄR DE SÖKER JOBB OCH SÖKER INFORMATION OM VAD REDAN ANSTÄLLDA TYCKER. - EN TRENDRAPPORT FRÅN LERNIA

71 PROCENT GRANSKAR EN POTENTIELL ARBETSGIVARE NÄR DE SÖKER JOBB OCH SÖKER INFORMATION OM VAD REDAN ANSTÄLLDA TYCKER. - EN TRENDRAPPORT FRÅN LERNIA 71 PROCENT GRANSKAR EN POTENTIELL ARBETSGIVARE NÄR DE SÖKER JOBB OCH SÖKER INFORMATION OM VAD REDAN ANSTÄLLDA TYCKER. - EN TRENDRAPPORT FRÅN LERNIA FÖRORD Varje dag möter vi människor som tillhör, eller

Läs mer

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2014. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2014. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Innehåll 1 Förord och sammanfattning... 3 2 Attityd till arbetet... 5 3

Läs mer