Forskning Utbildning Skola i Samverkan Projektplan

Transkript

1 Projektplan Utgåva: 1.4 1(13) Forskning Utbildning Skola i Samverkan Projektplan Mallversion: PP_liu_1.4.doc Projektledare: Lars Kåreklint Filnamn: beslut-projektplan.doc Styrelsen för utbildningsvetenskap

2 2(13) Innehåll 1. Basfakta Godkännande av projektplan och bilagor Projektet, sammanfattning Idé och mål Bakgrund Koppling till effektmål Projektmål och målprioritering Förutsättningar och inberoenden Leverans och överlämning Leveransobjekt och godkännande Överlämning, procedur Organisation Projektorganisation Bemanning Ansvar, befogenheter Kompetensutveckling Tidsplan och resursbehov Projekttidsplan Beslutspunkter, milstolpar Resursbehov Inköp Arbetsformer Arbetsmetod Dokumenthantering Avvikelse- och ändringshantering Kvalitetssäkring, Projektanalys Sekretess, säkerhet Informationsspridning Möten Kravdialog Administrativa rutiner Avveckling Risker Projektrisker Produktrisker Övriga risker Projektkalkyl Finansiering Referenser... 13

3 3(13) Utgåvehistorik för dokumentet Utgåva Datum Kommentar Basfakta 1.1. Godkännande av projektplan och bilagor Godkännande av projektplanen Projektplanen godkänd av: Beställare/Projektägare: Projektledare: Karin Mårdsjö Blume Lars Kåreklint Definitioner Ord/förkortning/akronym FUSS Skola alt Skolvärlden Skolhuvudmän Lärare SUV Förklaring Forskning Utbildning Skola i Samverkan Används som ett samlingsnamn för flera verksamheter såsom förskola, fritidshem, skola, gymnasieskola etc Används som ett samlingsnamn för såväl kommunala som fristående skolhuvudmän Används som ett samlingsnamn för flera yrkeskategorier inom skolvärlden såsom förskollärare, fritidspedagog, lärare Styrelsen för utbildningsvetenskap Bilagor Bilaga Dokumentnamn Utgåva, datum 1 Kravbeskrivning 2 Lösningsbeskrivning 3 Risklista 4 Kommunikationsplan 5 Projekttidsplan 6 Ansvar och befogenheter enligt PPS 7 Bemanning, kontaktlista 8 Projektkalkyl

4 4(13) 1.2. Projektet, sammanfattning 2. Idé och mål 2.1. Bakgrund Årsskiftet upphörde regeringens krav på att samtliga lärosäten som bedriver lärarutbildning även skall redovisa verksamhet som sker inom RUC (Regionala utvecklingscentrum). Syftet med RUC var att bl.a. att främja utvecklingen inom lärarutbildning samt kompetensutveckling av verksamma lärare. Regeringen vidhöll emellertid behovet av en dylik verksamhet men lämnar det till respektive lärosäte att bedriva ett fortsatt arbete utan återrapporteringskrav. Som en följd av utvecklingen beslutade rektor att den RUC-verksamhet som bedrevs vid CKS skulle placeras vid Området utbildningsvetenskap fr.o.m. 1 jan Fr.o.m. den 1 juli 2011 gäller den nya skollagen. Med den följer flera förändringar som rimligtvis påverkar samverkan mellan skolhuvudmän och lärosäten. Skollagen (Kap 1 5) fastslår bland annat att den utbildning som sker inom av skollagen berörda verksamhetsområden ska vila på vetenskapliga grund och beprövad erfarenhet. Ytterligare ett exempel är lagkravet att: Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är behörig för viss undervisning får bedriva undervisningen. (Kap 2 13). Dessa lagkrav har aktualiserat en diskussion i det offentliga samtalet om vägar att nå dessa mål. Exempelvis har Sveriges Kommuner och Landsting, Friskolornas riksförbund, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges Skolledarförbund och Svenskt Näringsliv gjort en gemensam programförklaring för arbete för en skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. I programförklaringen framgår det tydligt att olika satsningar på forskning är en nyckelfaktor för att nå sin vision. Regeringen har under 2011 lanserat att man satsar 3,8 miljarder kronor på lärarreformer de kommande fyra åren. Satsningarna är i huvudsak inriktade mot: karriärsutvecklingsreform, Lärarlyftet II, yrkeslärare, kompetensutveckling för förskollärare och chefer, rektorslyft, VAL samt forskarskolor för lärare. Utöver detta har regeringen gjort andra satsningar inom exempelvis matematik samt naturvetenskap och teknik. I takt med att skollagen, ovan nämnda och andra satsningar implementeras kommer behovet att samverkan mellan skola och lärosäte öka och förbli betydande framöver. I och med att den tidigare RUC-verksamheten nu placerats hos Utbildningsvetenskap finns det skäl att se över hur det fortsatta samverkansarbetet mellan skola och lärosäte bör och kan bedrivas på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Projektet knyter an till flera av målen på Liu:s strategikarta: 1. Bygga LiU:s varumärke 2. Skapa och sprida internationellt excellenta forskningsresultat 3. Bidra till tillväxt och välfärd 4. Bidra till det goda kosmopolitiska samhället 5. Prioritera och omfördela 6. Frigöra resurser till värdeskapande aktiviteter för studenter och forskning Utöver kopplingar mellan effektmålen och Liu:s strategikarta kan projektet vara av vikt för redan pågående verksamhet inom UV. En bärande tanke med införandet av en RUC-organisation vid varje lärosäte som bedrev lärarutbildning var att utöver kontakter med omgivande samhälle hantera frågor som verksamhetsförlagd utbildning, lärarfortbildning och utveckling av lärarutbildningen. Ett syfte med att den RUC-verksamhet som tidigare låg på CKS flyttades var att placera arbetet med skolkontakter närmare lärarutbildningen. Projektet Forskning, Utbildning, Skola i Samverkan bör bedrivas så att även en sådan utveckling möjliggörs. En förutsättning för detta är att de verksamheter som bedrivs inom lärarutbildningen, VfU, lärarfortbildningen och skolsamverkan kalibreras i frågor där

5 5(13) samverkansvinster kan uppnås och där samverkan ökar effektiviteten och kvalitén inom respektive verksamhet. Projektet kommer att spela en central roll i Liu:s arbete med att bygga upp en samverkan som riktar sig till skolvärlden. Med tanke på de krav som ställs på skolan idag har fortbildning blivit en högaktuell fråga och ett behov har väckts som tidigare inte funnits. Detta behov kommer efter 2015 (givet att regeringen inte ändrar tidsplanen för lärarlegitimation) att mattas av men inte försvinna, då möjligheten att nå en vidgad behörighet fortsatt kommer att vara avhängig bevis på formell utbildning. I och med att distansutbildning är den vanligaste utbildningsformen för behörighetsutbildningar så minskar betydelsen av geografisk närhet mellan studerande och lärosäte. Detta kommer säkerligen även påverka var man fortbildar sig även efter Har det fungerat bra på ett lärosäte finns det inget som hindrar att man fortsätter på samma lärosäte. Det finns därför mycket som talar för att projektet är av vikt på längre sikt än Koppling till effektmål Nr Effektmål Koppling till LiU:s strategikarta E1 UV bedriver en hållbar, organiserad och Mål 1, 2, 3, 4, 5 och 6 strukturerad, effektiv och ändamålsenlig skolsamverkan E2 Liu:s skolsamverkans arbete är känt i Mål 1 skolvärlden inom den omgivande regionen. E3 Liu betraktas av den omgivande Mål 1, 2, 3, och 4 regionens skolhuvudmän som en central samarbetspart i skolans arbete med det livslånga lärandet E4 Liu betraktas av den omgivande regionens skolhuvudmän som en central samarbetspart i utvecklingen av en skolutbildning som vilar på en vetenskaplig grund Mål 1, 2, 3, 4, 5 och Projektmål och mål prioritering Projektmål FUSS föreslås vara uppdelat i ett sammanhållande projekt med tre delprojekt som utgör stommen för organisationen. Dessa kommer att presenteras vart och ett för sig med respektive projektmål. Delprojekt: Organisation och nätverk Nr Projektmål Koppling till effektmål 1 FUSS-organisationen har en samlad och E2 dokumenterad kunskap om vilka skolsamverkansprojekt och insatser som Liu är verksammas med i skolvärlden Juni Ett webbforum för samverkan kring E2, E3 och E4 forskning, utbildning och skola Juni FUSS-organisationen koordinerar ett nätverk av såväl kommunala som fristående E2

6 6(13) skolhuvudmän inom den omgivande regionen. December FUSS-organisationen utgör en tydlig kommunikationskanal mellan Liu och skolvärldens i den omgivande regionen. December 2015 E2 Delprojekt: Livslångt lärande Nr Projektmål Koppling till effektmål 1 Det finns en projektplan för det fortsatta E3 arbetet med ett Livslångt lärande Oktober Det finns en klar översikt av behov av E3 behörighetsgivande utbildning mot lärarlegitimation 2015 samt av vilka kurser som Liu har kompetens och resurser arrangera. Oktober Det finns en strategi och en handlingsplan för E3 insatser som främjar ett livslångt lärande hos de som går lärarutbildningen på Liu samt en kontinuerlig lärarfortbildning för verksamma i skolan Juni Liu erbjuder möjligheter till en kontinuerlig E3 lärarfortbildning. December Liu arrangerar home coming -dagar för alumner som har varit verksamma i skolvärlden i X antal år. December 2015 E3 Delprojekt: Forskning och skola Nr Projektmål Koppling till effektmål 1 Det finns en projektplan för det fortsatta E4 arbetet med Forskning och skola December Det finns en strategi och en handlingsplan för E4 insatser som främjar en skolutbildning som vilar på en vetenskaplig grund. Juni Liu bedriver ett program som främjar möten E4 mellan forskare, lärarstuderande och verksamma i skolvärlden. December Liu bedriver ett skollektorsprogram som möjliggör en kontinuerlig kompetensutveckling för lektorer och andra karriärtjänster i förskola och skola som understödjer fortsatt kontakt med forskare E4

7 7(13) och aktuell forskning. December Liu bedriver insatser som främjar en ökad forskning i och om skolan. December 2015 E Projektets prioritering Prioritering: 1 Kvalitet/ kvantitet 2 Tidpunkt 2 Kostnad Avgränsningar <Förtydliga projektets mål genom att ange vad som INTE ingår i åtagandet, dvs. vad andra projekt eller linjeinstanser ansvarar för.> 2.4. Förutsättningar och inberoenden Förutsättningar <Beskriv det utgångsläge och/eller de antaganden som sammantaget utgör utgångspunkten för projektet och projektplanen. Förutsättningarna kan vara av teknisk-, resurs- eller administrativ karaktär.> Inberoenden Nr. Beskrivning Ansvarig Datum 1 Forskningskommunikation Annelie Norberg centralt i vårt arbete för att främja utvecklingen av en skolutbildning som vilar på vetenskaplig grund 2 Institutioner är utförare av Prefekter/Avdelningschefer de behörighetsutbildningar och fortsatta lärarfortbildningar som Liu kommer att bedriva samt genom sin forskningsverksamhet 3 VfU en viktig fråga i Marianne Jeppsson relationen med skolhududmän 4 Samverkansrådet kommer bland annat att ha fokus på skolsamverkan Peter Värbrand/Göran Felldin

8 8(13) 3. Leverans och överlämning 3.1. Leveransobjekt och godkännande Leveranser Lev. nr. Beskrivning Datum 1 Projektplan till styrgruppen 2 Delprojektplan: Livslångt lärande till styrgruppen 3 Delprojektplan: Organisation och nätverk 4 Delprojektplan: Forskning och skola till styrgruppen 5 Delprojektens Strategi och handlingsplaner till styrgruppen 6 Delredovisning av samtliga delprojekt till SUV 7 Förvaltningsplan till SUV Godkännandekriterier Projektplanen, delprojektplanerna och implementeringsplanerna redovisas för styrgruppen enligt ovanstående tidsplan som tar beslut om fortsättning. Delredovisning av samtliga projekt och förvaltningsplanen redovisas för SUV.

9 9(13) 3.2. Överlämning, procedur 4. Organisation 4.1. Projektorganisation 4.2. Bemanning Projektledningsgrupp Personal Projektroll Timmar Lars Kåreklint, utbildningsledare PL Kerstin Levin, Projektdeltagare utbildningskoordinator Helena Loborg, utbildningsledare Projektdeltagare Kommunikatör Projektdeltagare Patrick Moreau-Raquin Projektdeltagare Charlotte Lodens, Administratör Projektsekreterare Delprojekt: Organisation och nätverk Personal Projektroll Timmar Lars Kåreklint, utbildningsledare PL Kerstin Levin, Projektdeltagare utbildningskoordinator CKS Referensperson Delprojekt: Livslångt lärande Personal Projektroll Timmar Kerstin Levin, PL utbildningskoordinator Helena Loborg, utbildningsledare Projektdeltagare Ingrid Olsson, programansvarig utbildningsledare Referensperson Delprojekt: Forskning och skola Personal Projektroll Timmar Lars Kåreklint, utbildningsledare PL Kerstin Levin, Projektdeltagare

10 10(13) utbildningskoordinator Marcus Samuelsson, lektor Referensperson 4.3. Ansvar, befogenheter <Beskriv ansvar och befogenheter för olika roller inom projektet t ex gällande ekonomi, styrning, beslut och godkännande samt information.> Exempeltext 4.4. Kompetensutveckling <Beskriv den eventuella kompetensutveckling som projektgruppen behöver för att nå projektmålet.> 5. Tidsplan och resursbehov 5.1. Projekttidsplan <Använd nedanstående tabell eller lägg tidplanen som bilaga.> Kalender 2007 Jan-mars April-juni Juli-sept Okt - dec Aktivitet Planering xxxxxxx Lösningsförslag xxxxx Implementering xxxx xxxxxx Test xxxx Förvaltningsplan xxx Slutrapport xxx 5.2. Beslutspunkter, milstolpar <Beskriv viktiga avstämningspunkter i form av milstolpar och beslutspunkter.> Följande beslutspunkter och milstolpar är definierade: Datum BP MS Beskrivning 5.3. Resursbehov Personresurser <Beskriv projektets behov av personresurser utöver det som anges under rubrik 4.4 t ex externa resurser.> Utrustning <Beskriv den typ av utrustning och/eller lokaler som projektet behöver.>

11 11(13) 5.4. Inköp <Beskriv de inköp som är nödvändiga för framtagningen eller ingår som delar i projektets resultat. Är det många leverantörer listas dessa lämpligen i en tabell med kort beskrivning av resultat, leverantör och tidpunkt.> 6. Arbetsformer 6.1. Arbetsmetod Arbetsmetoden kommer att vila på John W. Kingdons teori om hur policybeslut fattas. Kingdon menar att det måste finnas ett tydligt problem och en lösning på problemet för att det ska finnas en vilja från politiker att fatta beslut. Ibland finns det ett problem men ingen lösning. Andra gånger en lösning men inget väldefinierat problem. Detsamma gäller även att det kan finnas en att fatta beslut men inget tydligt problem och/eller lösning. När det gäller skolsamverkansarbete är dialogen mellan universitet och skolvärld ytterst central för att vi ska nå fram till frågor där vi har en gemensam syn på problem och dess lösningar för att vi ska fatta beslut om vad vi bör prioritera i vårt samverkansarbete Dokumenthantering Dokumenten identifieras av dokumentnamn, datum och utgåva. Handläggare måste framgå av varje dokument. Statusrapport tas fram i samband med styrgruppsmöten och återrapporteras till stora ledningsgruppen. Fastställda dokument (t ex projektdirektiv, projektplan, protokoll, leveranser och slutrapporter) inom projektet diarieförs. Dokumenten kommer att förvaras i elektronisk version där ett begränsat antal kommer att inneha rättigheter att göra justeringar Avvikelse- och ändringshantering <Beskriv tillvägagångssätt och ansvarsfördelning vid avvikelser och ändringar.> 6.4. Kvalitetssäkring, Projektanalys Projekt <Beskriv vilka metoder och aktiviteter som genomförs för att säkerställa genomförandet av projektet. Ange också vilka instanser eller personer som genomför projektanalys och när, dvs. när egenskaps- och/eller projektgranskning skall genomföras.> Resultat/Lösning <Beskriv vilka metoder och aktiviteter som genomförs för att säkerställa projektets resultat. Ange också vilka instanser eller personer som genomför Lösningsgranskning och när den skall genomföras.> 6.5. Sekretess, säkerhet <Beskriv vilka regler som gäller avseende tillgång till arbetsplats, information om projektet och de resultat som produceras.> 6.6. Informationsspridning <Beskriv hur projektinformation sprids internt och externt. Redovisa hur och när projektdokument skall distribueras till olika målgrupper och hur muntlig information kommer att lämnas. Vid behov använd mallen Kommunikationsplan och referera till den som bilaga.>

12 12(13) 6.7. Möten <Beskriv de regelbundna möten som kommer att finnas i projektet, lämpligen i tabellform. Om det blir många möten i projektet är det lämpligt att skapa en bilaga istället.> Möte Syfte/resultat Former/plats Ansvarig/deltagare Frekvens/tid 6.8. Kravdialog <Beskriv hur, i vilka former, kravdialog kommer att genomföras. Hur arbetet med referensgrupper kommer att bedrivas. Vilka som kommer att beröras när, och hur återkopplingen till projektet skall ske, bör framgå.> 6.9. Administrativa rutiner <Beskriv hur tidrapportering, reserutiner, konton, attestregler och övrig administration ska hanteras. Referera om möjligt till organisationens befintliga rutiner och ange här endast eventuella undantag. > Tidrapportering Samtliga projektdeltagare som finansieras inom ramen för projektet redovisar sin tid antingen direkt i HR+ eller så lämnas underlag månadsvis för internfakturering till respektive ekonomiansvarig. Externa leverantörer Tid- och resultatrapporter lämnas in av samtliga externa leverantörer varje månad (detta ska regleras i ingångna avtal) och redovisas regelbundet i projektets statusrapport. Attestregler Samtliga kostnader (resor, material, konsultarvoden etc) inom projektet belastar projektnumret. Projektledaren godkänner kostnaderna. Projektnummer Projektekonom Attestordning 2740XXXX <Ange vem som hanterar ekonomin, tar fram rapporter mm > <Ange vem som gör Mottagningssattest respektive Beslutsattest > Avveckling <Beskriv vad som skall genomföras efter leverans och överlämning för att du skall kunna avsluta projektet.> 7. Risker <Redovisa de risker som har identifierats under förberedelsearbetet. Redovisa också vilka åtgärder som är genomförda eller skall genomföras. Använd gärna mall Risklista och referera till den som bilaga.> 7.1. Projektrisker 1. Annan verksamhet, projekt och linjearbete prioriteras före Effekt: Försening och fördyring av projektet Sannolikhet: Medel

13 13(13) Åtgärd: Kontrakt med respektive chef. 2. Frånvaro i form av sjukdom etc. Effekt: Försening och fördyring av projektet Sannolikhet: Medel Åtgärd: Normal frånvarofrekvens skall tas hänsyn till vid planeringen Produktrisker Systemet uppfyller inte våra krav till fullo. Effekt: Delvis oanvändbar produkt Sannolikhet: Medel Åtgärd: Produktvisningar och informella kontakter med referenskunder Övriga risker Projektplanen följs inte Effekt: Försening och fördyring Sannolikhet: Medel Åtgärd 8. Projektkalkyl <Uppskatta personalkostnader och övriga kostnader, använd mallen kalkylmall.> 8.1. Finansiering <Beskriv hur projektet finansieras.> 9. Referenser <Redovisa vilka dokument som projektplanen refererar till. Referenser bör finnas till dokument som förtydligar kravbilden eller utgör underlag för projektets förberedelser. Referenser kan finnas till dokument som beskriver projektets arbetssätt.> Dokument som projektplanen refererar till: Ref.nr. Dokumentnamn, dokumentbeteckning Utgåva, datum