Kort om PPS Praktisk ProjektStyrning, metodbeskrivning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kort om PPS Praktisk ProjektStyrning, metodbeskrivning"

Transkript

1 Kort om PPS Praktisk ProjektStyrning, metodbeskrivning PPS OCH PROJEKT...2 STYRMODELLEN, ÖVERSIKT...3 GRUNDER, GRUNDPROCESSER, BESLUTSPUNKTER...3 STYRGRUPPENS BESLUTSPROCESS...5 FÄRDIGHETER FÖR PROJEKTSTYRNINGEN...8 ALLMÄNT OM FÄRDIGHETER I PPS...8 BESKRIVNINGEN AV EN FÄRDIGHET...9 FÄRDIGHETEN PROJEKTORGANISATION...10 FÄRDIGHETEN RISKANALYS...11 PROJEKTANALYS, KVALITETSSÄKRING...12 FLERPROJEKTHANTERING (13)

2 PPS och projekt Syftet med PPS är att bidra till fler lyckade projekt genom att beskriva ett arbetssätt, en styrmodell, för att aktivt planera och leda och följa upp projekt. Metoden bygger mer på erfarenheter från genomförda projekt än på teoretiska modeller. En av grundtankarna är att göra tydliga och förankrade överenskommelser. En annan är att vara förberedd om svårigheter uppstår. Centrala begrepp i PPS är personligt ansvarstagande, öppenhet och förtroende. Att varje medarbetare känner sig delaktig och ser att alla handlingar leder mot det gemensamma målet. PPS ger en struktur för arbetet i projektet med tydliga och dokumenterade begrepp och arbetssteg. Stöd för det dagliga arbetet finns i form av olika färdigheter som innehåller praktiska processbeskrivningar, dokumentmallar och checklistor. Detta tillsammans med ett genomgående och konsekvent synsätt på människor, åtagande, nytta och samverkan är utmärkande för PPS. PPS skiljer på modell för affär (verksamhet), styrning och produktion i projekt. Det görs bl.a. med hjälp av olika roller som ansvarar för aktiviteter på respektive nivå. Genom att skilja på styrning och produktion blir PPS oberoende av vilket resultat projektet ska leverera. PPS fungerar alltså för att styra projekt inom alla branscher, för alla typer av projekt. Tillämpningen anpassas också enkelt till både stora och små projekts behov. PPS fokuserar på styrmodellen, där det centrala är beslutspunkterna. Olika grundprocesser och praktiska färdigheter i styrmodellen beskrivs, liksom kopplingen till arbetet på affärs- och produktionsnivån. Inga modeller eller metoder kan ersätta personligt engagemang, kunskap och initiativförmåga. För att inte kväva utan förstärka kreativitet och ansvarstagande hos alla medverkande har vi lagt stor vikt på tydlighet, enkelhet och lättillgänglighet i PPS. PPS finns i en svensk och engelsk version samt som en intranetlösning, PPS OnLine. 2(13)

3 Styrmodellen, översikt Grunder, grundprocesser, beslutspunkter PPS bygger på bestämda synsätt på företeelser och begrepp som människor, nytta, samförstånd och åtagande. Dessa synsätt utgör basen, själva grunden, för PPS. Människosyn Åtagandekultur Nytta Samförstånd PPS utgår från att varje människa är en unik resurs. Hon är utvecklingsbar, vill och kan ta ansvar för sina handlingar. Detta synsätt ställer krav på hur vi ska leda och fördela arbetet i våra projekt. Vi gör tydliga och mätbara överenskommelser, som alla sedan respekterar och följer. En gemensam syn på ansvar, befogenhet och delegering, liksom allas respekt för åtagandet, är förutsättningar för ett väl fungerande projektarbete. För varje projekt måste kundens behov fastställas, uttalade såväl som underförstådda. Projektet ansvarar för att resultatet är lämpligt för sin användning, dvs. stärker kundens verksamhet skapar nytta. När alla förstår betydelsen av sitt bidrag ökar möjligheten att lyckas. Vi strävar efter att både uppdragsgivare och uppdragstagare ska vinna på varje åtagande. Förutsättningar för samförstånd är ömsesidig respekt, aktiv dialog och öppen spridning av korrekt information. 3(13)

4 Ett PPS-projekt leds genom att nyttja tre grundprocesser. Grundprocesserna används på alla nivåer i projektet med varierad och anpassad formalism. T.ex. ska åtaganden som görs på högsta projektnivå finnas beskrivna i godkända dokument. Åtagande Återkoppling Ledning Åtagande används för att klargöra förväntningar och för att komma överens. Det innebär att uppdragstagaren aktivt frågar, föreslår och förhandlar med uppdragsgivaren för att säkerställa att båda parter har samma syn på åtagandets innehåll. Åtagandet stäms av för att säkerställa att det fortsatta arbetet kommer att göras rätt. Återkoppling görs på kundens behov, resultatets egenskaper, tids- och kostnadsläge samt för projektet i sin helhet. Ledning innebär att analysera och värdera alternativ, att fatta och verkställa beslut som påverkar och styr produktionen av resultatet. PPS delar in projektstyrningen i; Förberedelser, Genomförande och Avveckling. Detta ska inte tolkas som att projekten alltid arbetar sekventiellt efter en "vattenfallsmodell", utan är en logisk indelning kopplad till de beslutspunkter som finns i styrmodellen. Projektets styrfaser ska inte heller förväxlas med produktionsmodellens faser eller etapper. Båda finns och behöver kopplas samman på ett för varje projekt lämpligt sätt. Förberedelser i PPS går ut på att definiera vad projektet ska åstadkomma för resultat, vilka projektets mål och avgränsningar är och hur projektarbetet praktiskt ska genomföras. Det gäller t.ex. organisation, arbetsformer, sätt att redovisa projektstatus, hur kvalitetssäkringen ska gå till, vilken produktionsmodell som ska användas. Under genomförandet skapas de resultat som leder till att projektets mål uppfylls. Strategin för produktionen av resultatet kan vara inkrementell eller evolitionär till sin uppbyggnad, styrmodellen kan alltid användas. För att tidigt upptäcka förändringsbehov genomförs en aktiv återkoppling som kompletteras med en ordnad ändringshantering. Avveckling innebär återlämning av de resurser projektet har använt sig av. Summering av förloppet, måluppfyllelse och gjorda erfarenheter samlas i en slutrapport för att kunna återanvändas i kommande projekt. 4(13)

5 Styrgruppens beslutsprocess Projektet initieras genom att uppdragsgivaren (beställaren/projektägaren) tar fram ett Projektdirektiv. Med det som bas genomförs projektet genom att på ett ordnat sätt passera och ta beslut i 8 typer av beslutspunkter. Vid varje beslutspunkt tar projektets styrgrupp beslut om projektets fortsatta verksamhet. Den första beslutspunkten, BP1, innebär att projektägaren och projektledaren kommer överens om åtagandets inriktning och förberedelsearbetets omfattning. Projektets idé och mål klarläggs tidigt i förberedelsearbetet och stäms av vid BP2. Hela resultatet från förberedelserna dokumenteras i dokumenten; Projektdefinition, Kravbeskrivning, Lösningsbeskrivning. De tre dokumenten utgör plattformen för det fortsatta projektarbetet och godkänns i BP3. BP2 är en kontrollstation på vägen mot godkännandet, i vissa projekt behövs flera BP2. BP4 är beslut att starta genomförandet. Ibland kan delar av genomförandet startas trots att BP3 inte passerats. I sådana fall har vi en preliminär BP4 - BP4p - där vi kan fatta beslut om att starta genomförandet trots att vi har ofullständiga underlag. Observera dock att ett BP4p-beslut innebär att projektledaren nu både ska påbörja genomförandet och avsluta förberedelserna, vilket ofta innebär en betydande arbetsbelastning. 5(13)

6 Under genomförandet kan vi passera ett antal beslutspunkter av olika typ. Besluten kan vara initierade av exempelvis projektanalyser, riskanalyser, förändringar av behov och krav. De kan också initieras av planerade iterationer eller från passagen av milstolpar på produktionsnivån. Detta är beslut av typ BP5 förändringsbeslut. När det överenskomna resultatet producerats levereras det och godkänns för användning i BP6. Om ett iterativt arbetssätt valts eller om flera leveranser förekommer blir det flera BP6. Ansvaret för resultatet överlämnas till förvaltande organisation och godkänns i en BP7. Slutligen avslutas projektet i BP8. Under projektets gång rapporteras projektläget regelbundet i projektrapporter. Beslut dokumenteras i protokoll, exempelvis styrgruppsprotokoll. Som stöd för styrgrupp, projektägare och projektledare finns; Beskrivningar och checklistor för varje mötestyp.. 6(13)

7 mallar för olika styrande dokument, t.ex. exempel på olika mönster för beslutspunkter anpassat till olika projekts behov: För miniprojekt (som kan vara förstudie- eller offertprojekt), leveransprojekt, stora projekt, tidspressade projekt etc. tillämpas beslutspunkterna på olika sätt. 7(13)

8 Färdigheter för projektstyrningen Allmänt om färdigheter i PPS Projektledaren styr arbetet i projektet med hjälp av de färdigheter som finns beskrivna i PPS. Vilka färdigheter som ska användas, och med vilket djup de i så fall ska användas, måste avgöras behovsanpassat. Totalt finns c:a 45 färdigheter beskrivna. För att ge projektledaren ytterligare stöd finns färdiga förslag till vilka färdigheter som rekommenderas mellan beslutspunkterna och i vilken ordning de bör nyttjas i ett normalprojekt. Följande färdigheter ingår i PPS (bokstavsordning) För styrmodellen: Allmänt om ledarskap Avvikelse- och ändringshantering Detaljplanering Distribuerade projekt Dokumentgranskning Dokumentstyrning Egenskapsgranskning Flerprojekthantering Idé- och målformulering Informationsspridning Kalkylering Kravstabilisering Leverans och överlämning Lägespresentation Lösningsgranskning Planeringsteknik Projektanalys Projektdirektiv och projektdefinition Projektet i organisationen Projektgranskning Kravdialog 8(13)

9 Projektorganisation Projektplanering Resursplanering Riskanalys Situationsanpassad projektstyrning Slutseminarium, slutrapport För styrmodellens koppling till affärs- och produktionsmodellen: Affärsmodell Offert och avtal Evolutionär produktionsstrategi Inkrementell produktionsstrategi Startseminarium Styrgruppsarbete Tidspressade projekt Tvärprojekt Uppföljning Planeringsmallar Produktionsmodell Strategier för produktionsmodellen Vattenfallsstrategi För projektledarskap: Kommunikation Konflikthantering Lagbygge Ledarskap vid förändring Möten och mötesteknik Projektledarrollen Beskrivningen av en färdighet Alla färdigheter är beskrivna på ett lättillgängligt och likformigt sätt. Varje färdighet beskrivs med en kortfattad text, förklarande bilder med Tänk på - kommentarer, arbetsgång i stegform och slutligen en checklista. För vissa färdigheter finns även mallar och exempel på ifyllda dokument. Varje färdighet har en unik symbol i materialet. 9(13)

10 Färdigheten Projektorganisation En projektorganisation med tydliga roller, tydlig beslutsgång och hög grad av delegering eftersträvas. Den generella projektorganisationen utgår från fyra nivåer: PPS beskriver projektorganisationen genom att definiera ansvar och befogenheter för ett antal olika roller. Tydliga roller behövs för att underlätta - inte för att minska - samverkan inom projektet och med projektets omvärld. Möjliga roller inom själva projektledningen är PL Projektledare (ansvar för helheten) TPL Teknisk Projektledare (ansvar för teknik och produktionsarbetet) PA Projektadministratör (ansvar för planering, uppföljning, projektadministration) DPL Delprojektledare (ansvar för direkt arbetsledning) CM Configuration Manager (ansvar för ordning och reda i resultatet) TL Testledare (ansvar för verifiering av de resultat projektet skapar) IA Informationsansvarig (ansvar för all information om projektet och dess distribution) I mindre projekt får en och samma person ta ansvar för samtliga roller i projektledningen, men i större projekt kan en fördelningen av roller mellan olika personer vara både nödvändig och praktisk. Olika alternativ för kopplingen mellan projektorganisation och basorganisation finns beskrivna, med för- och nackdelar, i ett separat färdighetsavsnitt. 10(13)

11 Färdigheten riskanalys Syftet med riskanalys är att identifiera framtida tänkbara händelser som gör det svårare att nå projektmålen, samt att få fram underlag till olika handlingsalternativ för att så långt som möjligt eliminera riskerna eller hantera situationen om det inträffar. Riskanalys bör genomföras ett antal gånger under projektets gång. Riskanalys görs på olika nivå, med något olika inriktning, beroende på skede i projektet. Att genomföra en riskanalys innebär att man i grupp identifierar framtida händelser som kan innebära hot och hinder för projektet. Därefter värderar man sannolikhet för att händelsen inträffar och effekten på våra möjligheter att nå projektmålet om händelsen inträffar. Slutligen bedömer man om händelsen ska Elimineras se till att händelsen inte inträffar Hanteras planera åtgärder att vidta om händelsen inträffar Bevakas för att få tidiga signaler om händelsen förändras Händelserna bedöms enligt nedanstående diagram: 11(13)

12 Projektanalys, kvalitetssäkring Att följa och använda PPS är en god grund för bra kvalitet i projektarbetet. Inbyggt i metoden finns färdigheter för kvalitetssäkring som riskanalys, kravdialog och dokumentgranskning. Därutöver kan en speciell form av återkoppling som syftar till att kvalitetssäkra projektarbetet som helhet göras. Det är de olika granskningar som görs under den gemensamma beteckningen projektanalys. BP1 BP2 BP3 BP4 BP5 BP6 BP7 BP8 Egenskapsgranskning Protokoll Projektgranskning Åtgärdslista Lösningsgranskning T Ä N K P Å Alla granskningsmetoder bör användas inför BP3 Beslutade projektanalyser mellan BP3 och BP7 dokumenteras i projektdefinitionen Vid behov kan styrgrupp och projektägare initiera oplanerade projektanalyser Projektanalyser genomförs av personer som inte ingår i själva projektorganisationen. Detta för att få en oberoende syn på hur projektarbetet utförs. Syftet är att ge projektledaren stöd och hjälp att identifiera svagheter och förbättringsmöjligheter för att maximera sannolikheten för projektet att nå sina mål och bli ett lyckat projekt. Projektanalys utförs av personer med stor projektledningserfarenhet. I PPS finns färdiga frågeformulär, protokollmallar och olika stöd för att genomföra en projektanalys. Ett krav för att få utföra projektanalys enligt PPS är att man är certifierad för detta. 12(13)

13 Flerprojekthantering Att ha en gemensam styrmodell med enhetliga roller, begrepp, malldokument etc är en bra grund för hanteringen av flera parallella projekt. Information och kommunikation mellan alla medverkande personer underlättas, vilket medför att antalet rena missförstånd kan reduceras. Genom att etablera ett projektkontor kan organisationen få stöd för samordning och prioritering mellan olika projekt. Tillämpningsanvisningar för PPS, dokumentmallar, strukturer för informationshantering, förvaltning av stödjande verktyg är andra exempel på stöd till projekten som projektkontoret kan bidra med. I PPS finns ytterligare roller och färdigheter som förstärker möjligheten att samtidigt hantera flera projekt. Rekommendationer för flerprojekthantering i PPS Ledningsmodell o Tydliga överenskommelser för ansvarsfördelning mellan projekt och linje o Etablera övergripande styrforum, som projektråd och projektkontor o Indelning av projektportföljen i projektprogram, typer och klasser av projekt Planering o Klarlagd planeringsmodell, olika plantyper och uppbyggnad av projektplaner o Beläggning, fokus på resursslag och nyckelresurser o Hantering av prioritet och status för projekten o Erfarenhetsåtervinning, planeringsmallar för olika produktionsprocesser Styrning o Likformig hantering och enhetliga beslutsunderlag för pågående projekt o Tillämpningsanvisningar för olika projekttyper o Ordnade former för instyrning av nya projekt 13(13)

Översikt PPS - Projektledning

Översikt PPS - Projektledning Sida 1 Om översikt PPS PPS - Praktisk ProjektStyrning - är ett arbetssätt för att aktivt planera och leda projekt, program och projektportföljer. Allt bygger på praktiska erfarenheter och på befintlig

Läs mer

Modell för projektledning

Modell för projektledning Sida 1 Om modell för projektledning PPS modell för projektledning beskriver de tre faserna; förberedelser, genomförande och avveckling. Syftet är att ge en övergripande bild av modellen, endast faser och

Läs mer

PPS ett praktiskt verktyg som fungerar för mig

PPS ett praktiskt verktyg som fungerar för mig PPS ett praktiskt verktyg som fungerar för mig Jarkko Erikshammar 2009-03-02 35 minuter Jarkko Erikshammar. Tel 0920 492 18 60, 070-668 97 72, e-post: jarkko.erikshammar@ltu.se Luleå tekniska universitet.

Läs mer

Grunder för PPS. Tieto PPS AH001, 8.1.1, Sida 1

Grunder för PPS. Tieto PPS AH001, 8.1.1, Sida 1 Sida 1 Om grunder för PPS Nöjd kund och nytta för alla är utgångspunkten för PPS. Grundläggande synsätt är positiv människosyn, åtagande, nytta och samförstånd. PPS utgår ifrån att varje människa är en

Läs mer

Projektorganisation. Tieto PPS AH003, 6.8.0, Sida 1

Projektorganisation. Tieto PPS AH003, 6.8.0, Sida 1 Sida 1 Om projektorganisation en beskriver fördelningen av ansvar och befogenheter mellan olika roller inom projektet. Här beskrivs även överenskommen fördelning av ansvar mellan projektet och basorganisationen.

Läs mer

Projektplan, åtagandet

Projektplan, åtagandet Sida 1 Projektplanen utgör ett huvudresultat av förberedelserna och kan ses som kontraktet mellan projektledningen och projektägaren för projektets genomförande. Om projektplan, åtagandet Syftet med att

Läs mer

Ladok3 på GU. Rollbeskrivning i projektorganisationen

Ladok3 på GU. Rollbeskrivning i projektorganisationen Ladok3 på GU Rollbeskrivning i projektorganisationen och befogenheter Y2013/13 Projektorganisation, roller Filnamn: L3_roller i projektet_bilaga 4_20131022.docx Gemensamma förvaltningen Utgåva B Ladok3

Läs mer

PPS-modellen och PPS OnLine

PPS-modellen och PPS OnLine Kort om PPS-modellen och PPS OnLine Enhetligt stöd för portfölj-, program- och projektstyrning PPS-MODELLEN, PRAKTISK PROJEKTSTYRNING Projekt-, program och portföljnivå i PPS PPS bidrar till fler lyckade

Läs mer

Projektanalys. Tieto PPS AH019, 2.4.1, Sida 1

Projektanalys. Tieto PPS AH019, 2.4.1, Sida 1 Sida 1 är ett kraftfullt externt stöd för projektet. Vid analys får kund, leverantör och projektledning en objektiv verifiering av projektets resultat och arbetssätt. Syftet är att öka möjligheterna för

Läs mer

Projektkontoret. Januari 2007. Kamilla.Petersson@gu.se Ylva.Wridell@gu.se

Projektkontoret. Januari 2007. Kamilla.Petersson@gu.se Ylva.Wridell@gu.se Projektkontoret Januari 2007 Kamilla.Petersson@gu.se Ylva.Wridell@gu.se Agenda 1. Projektkontoret bakgrund, syfte, vad gör vi och för vem 2. Vilka projekt ska samordnas inom projektkontoret? 3. Vad innebär

Läs mer

Ladok3-införande. Projektorganisation, roller Ansvar och befogenheter

Ladok3-införande. Projektorganisation, roller Ansvar och befogenheter Projektorganisation, roller Ladok3-införande Sida: 1 (5) Ladok3-införande Projektorganisation, roller och befogenheter Ladok3-införande Sida: 2 (5) 1 Beställare Förvaltningschef Joakim Malmström Definiera

Läs mer

Välkomna till presentation av PPS modellen och PPS verktyg

Välkomna till presentation av PPS modellen och PPS verktyg Välkomna till presentation av PPS modellen och PPS verktyg Åke Norman TietoEnator PPS Mobil 0708 453602 ake.norman@tietoenator.com Copyright 2008 TietoEnator Corporation presentation Page 1 TietoEnator.

Läs mer

Guide till projektmodell - ProjectBase

Guide till projektmodell - ProjectBase Guide till projektmodell - ProjectBase Innehållsförteckning 1. Projektmodellen ProjectBase 2 2. Vad är ett projekt? 2 3. Syfte och mål 2 4. Projektets livscykel 3 5. Styrdokument och checklistor 4 6. Organisation

Läs mer

Bild (träd) för avsnittet. Projektplanering. Sida 1. Tieto PPS AH010, ,

Bild (träd) för avsnittet. Projektplanering. Sida 1. Tieto PPS AH010, , Bild (träd) för avsnittet. Sida 1 en ska övergripande tydliggöra hur projektet ska genomföras. Resultaten från projektplaneringen är projekttidsplanen, projektets resursbehovsplan och kalkyl. Resultaten

Läs mer

Projektregler Gemensamma förvaltningen Projektkontoret Sida: 1 (9) 2011-07-11. Projektregler. för den universitetsgemensamma projektverksamheten

Projektregler Gemensamma förvaltningen Projektkontoret Sida: 1 (9) 2011-07-11. Projektregler. för den universitetsgemensamma projektverksamheten Projektkontoret Sida: 1 (9) Projektregler för den universitetsgemensamma projektverksamheten Projektkontoret Sida: 2 (9) Innehåll Syfte och bakgrund...4 1.1 Syfte...4 1.2 Bakgrund...4 2 Regler för projekt...4

Läs mer

Processbeskrivning Projektstyrning

Processbeskrivning Projektstyrning ProcIT-P-004 Processbeskrivning Projektstyrning Lednings- och kvalitetssystem Fastställt av Sven Arvidson 2012-06-20 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Symboler i processbeskrivningarna 3 2 Projektstyrningsprocessen

Läs mer

PPS Praktisk ProjektStyrning

PPS Praktisk ProjektStyrning 2014 PPS Praktisk ProjektStyrning för framgångsrik projektverksamhet 1 Innehåll Helhetstänk skapar framgång! 3 PPS det kompletta projektstödet 4 Därför PPS, det naturliga valet 5 PPS-modellen Praktisk

Läs mer

Projekt i hierarki. Tieto PPS AH135, 2.2.0, Sida 1

Projekt i hierarki. Tieto PPS AH135, 2.2.0, Sida 1 Sida 1 , syfte Koordinera och styra när projekt ingår i projekt Hantera samband mellan beslutspunkter styrdokument roller T Ä N K P Å Skilj på mega-projekt och program Sida 2 Identifiera en projekthierarki

Läs mer

Dokumenthantering. Tieto PPS AH016, 5.1.0, Sida 1

Dokumenthantering. Tieto PPS AH016, 5.1.0, Sida 1 Sida 1 Om dokumenthantering skapar förutsättningar för ordning och reda, samt omfattar aktiviteter för att identifiera, administrera och kvalitetssäkra alla dokument i projektet. Vi strävar efter att skapa

Läs mer

PPS Praktisk ProjektStyrning

PPS Praktisk ProjektStyrning Vill du förändra din projektverksamhet? PPS Praktisk ProjektStyrning är en bra start! 2013 1 Innehåll PPS Modellen med människan i centrum 3 PPS är det kompletta projektstödet 4 Varför PPS? 5 PPS-modellen

Läs mer

PPS Praktisk ProjektStyrning

PPS Praktisk ProjektStyrning Få din projektverksamhet att lyfta med PPS Praktisk ProjektStyrning 2012 Utbildning PPS Verktyg Tjänster 1 Innehåll Bli medlem i PPS-familjen 3 Ett komplett stöd för moderna organisationer 4 Goda skäl

Läs mer

2013-10-04. Verksamhetsstyrning och stöd. Projekt. Nätverket Uppdrag Hälsa 11 oktober 2013

2013-10-04. Verksamhetsstyrning och stöd. Projekt. Nätverket Uppdrag Hälsa 11 oktober 2013 Projekt Nätverket Uppdrag Hälsa 11 oktober 2013 Projekt Ska leda till ett bestämt resultat Kräver olika resurstyper Är tidsbegränsat Genomförs av en temporär sammansatt arbetsgrupp Förnyelse PROJEKT kontra

Läs mer

Formulera målet, miniprojekt

Formulera målet, miniprojekt Formulera målet, miniprojekt Tillämpning av PPS, översikt över färdigheterna PDI Initiera projekt Intressentanalys Leverans och överlämning Sida 1 Projektdirektiv mini, syfte Underlag för att starta ett

Läs mer

Projektregler Gemensamma förvaltningen Projektkontoret Sida: 1 (9) för den universitetsgemensamma projektverksamheten

Projektregler Gemensamma förvaltningen Projektkontoret Sida: 1 (9) för den universitetsgemensamma projektverksamheten Projektkontoret Sida: 1 (9) Projektregler för den universitetsgemensamma projektverksamheten Projektkontoret Sida: 2 (9) Innehåll Syfte och bakgrund... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Bakgrund... 3 2 Regler för projekt...

Läs mer

Affär och projekt. Tieto PPS AH046, 5.2.0, Sida 1

Affär och projekt. Tieto PPS AH046, 5.2.0, Sida 1 Sida 1 Om affär och projekt Affärsnivån i PPS beskriver arbetet som säkerställer att projektet bidrar till nytta både för kundens och leverantörens verksamhet. Ansvaret för att dessa genomförs ligger hos

Läs mer

PPS Praktisk ProjektStyrning

PPS Praktisk ProjektStyrning PPS Praktisk ProjektStyrning för framgångsrik projektverksamhet 1 Innehåll Framgångsrika projekt skapar nytta! 3 PPS det kompletta projektstödet 4 Därför PPS, det naturliga valet 5 PPS-modellen Praktisk

Läs mer

Projektregler Gemensamma förvaltningen Projektkontoret Sida: 1 (11) 2013-11-05. för den universitetsgemensamma projektverksamheten

Projektregler Gemensamma förvaltningen Projektkontoret Sida: 1 (11) 2013-11-05. för den universitetsgemensamma projektverksamheten Projektkontoret Sida: 1 (11) Projektregler för den universitetsgemensamma projektverksamheten Projektkontoret Sida: 2 (11) Innehåll Syfte och bakgrund... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Bakgrund... 3 2 Definitioner...

Läs mer

Styrgrupp, projekt. Tieto PPS AH018, 7.4.1, Sida 1

Styrgrupp, projekt. Tieto PPS AH018, 7.4.1, Sida 1 Sida 1 Om styrgrupp projekt Styrgruppen är ansvarig för att säkerställa att projektet lyckas, dvs säkerställa projektets bidrag till beställarens effektmål. Styrgruppen är den beslutande instans dit projektledningen

Läs mer

Riktlinjer för projekt i Nacka kommun

Riktlinjer för projekt i Nacka kommun Mats Bohman 2009-10-27 / 2012-10-04 Innehållsförteckning 1 Riktlinjer för projekt... 3 2 Projektmallar... 3 3 Projektarbete... 3 4 Beskrivning av faserna... 4 4.1 Beslutspunkter... 5 5 Roller och ansvar...

Läs mer

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun

Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,

Läs mer

PROJEKTDEFINITION. Syftet med projektdefinitionen är att identifiera, definiera och avgränsa åtagandet i projektet.

PROJEKTDEFINITION. Syftet med projektdefinitionen är att identifiera, definiera och avgränsa åtagandet i projektet. Sidan: 1 (21) PROJEKTDEFINITION. Syftet med projektdefinitionen är att identifiera, definiera och avgränsa åtagandet i projektet. PROJEKTDEFINITION Basdatorarbetsplatstjänst på Chalmers fas 1 BAT Sidan:

Läs mer

Egenskapsgranskning. Tieto PPS AH047, 2.3.1, Sida 1

Egenskapsgranskning. Tieto PPS AH047, 2.3.1, Sida 1 Sida 1 Om egenskapsgranskning en belyser projektets egenskaper. Den bygger på deltagarnas subjektiva upplevelser av projektet och kan användas som en första bedömning av projektets möjligheter och svårigheter.

Läs mer

Kompetensprojekt På det mänskliga planet

Kompetensprojekt På det mänskliga planet LÅT SLÅ LÅT SLÅ Kompetensprojekt På det mänskliga planet Projektledning: Jan Linné Ornella Nettelhed Nils Joelsson Administration: Susanne Kruuse Praktisk Projektledning Seminarium HLF Låt Hjärtat Slå

Läs mer

Välja strategi, styrgrupp

Välja strategi, styrgrupp Sida 1 Välja strategi, syfte Bedöma Verksamhet Förbereda Projektdirektiv Välj strategi BP1 BP2 BP2 BP3 Projektplan Välja alternativ som ger optimala förutsättningar för ett effektivt genomförande av projektet

Läs mer

PROJEKTDEFINITION HELPDESK/ÄRENDEHANTERING Fas 2 Förankring

PROJEKTDEFINITION HELPDESK/ÄRENDEHANTERING Fas 2 Förankring Sidan 1 av 19 PROJEKTDEFINITION. Syftet med projektdefinitionen är att identifiera, definiera och avgränsa åtagandet i projektet. PROJEKTDEFINITION HELPDESK/ÄRENDEHANTERING Fas 2 Förankring Sidan 2 av

Läs mer

Projektledarrollen. Tieto PPS AH083, 3.2.0, Sida 1

Projektledarrollen. Tieto PPS AH083, 3.2.0, Sida 1 Sida 1 Om projektledarrollen Att vara projektledare innebär att man tar ansvar för att leverera ett resultat till en överenskommen kostnad och tidpunkt. Att leda en grupp människor betyder att man tar

Läs mer

Lösning Lösningsgranskning

Lösning Lösningsgranskning Lösning Sida 1 Om lösningsgranskning ger en genomgång av lösningens uppbyggnad och konstruktion, lämpligheten av vald produktionsmodell samt möjligheten att uppfylla kravbeskrivningen. genomförs med inriktning

Läs mer

PROJEKTDEFINITION. Syftet med projektdefinitionen är att identifiera, definiera och avgränsa åtagandet i projektet.

PROJEKTDEFINITION. Syftet med projektdefinitionen är att identifiera, definiera och avgränsa åtagandet i projektet. Sidan: 1 (21) PROJEKTDEFINITION. Syftet med projektdefinitionen är att identifiera, definiera och avgränsa åtagandet i projektet. PROJEKTDEFINITION Basdatorarbetsplatstjänst på Chalmers fas 2 BAT Sidan:

Läs mer

1 Introduktion... 2. 3 PPS OnLine... 3

1 Introduktion... 2. 3 PPS OnLine... 3 2012-01-09 1 (6), PPS OnLine 2012 Innehåll 1 Introduktion... 2 2 Större nyheter och ändringar av modellen (sammanfattning)... 2 2.1 Portföljledning... 2 2.2 Projektledarrollen/projektledarskap... 2 2.3

Läs mer

Riskhantering. Tieto PPS AH006, , Sida 1

Riskhantering. Tieto PPS AH006, , Sida 1 Riskhantering Sida 1 Om riskhantering Risker i projekt är händelser som äventyrar vår möjlighet att nå projektets mål. Riskhantering innefattar att göra analyser där risker och åtgärder identifieras, men

Läs mer

Agenda Gruppavtal Normer och regler Projekt som arbetsform Kommunicera i projekt Marie Ahlqvist

Agenda Gruppavtal Normer och regler Projekt som arbetsform Kommunicera i projekt Marie Ahlqvist Agenda 2015-08-27 Gruppavtal Normer och regler Projekt som arbetsform Kommunicera i projekt 1 Normer och regler Normer och regler Marie Ahlqvist Projekt som arbetsform Olika typer av projekt Ställer olika

Läs mer

Projektledning (2 dagar)

Projektledning (2 dagar) Projektledning (2 dagar) Kursen genomförs under 2 dagar och kombinerar projektledningskunskap med praktisk tillämpning av Pejl Projektstyrningsmodell. Teori blandas med diskussioner och praktiska övningar.

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Resursplanering. Tieto PPS AH152, 2.0.0, Sida 1

Resursplanering. Tieto PPS AH152, 2.0.0, Sida 1 Sida 1 , syfte Att balansera kalkylerat behov av resurser mot tillgång på resurser över tiden belägga projektets resurser optimalt minimera flaskhalsar och/eller obelagda resurser Under förberedelsefasen

Läs mer

SLUTRAPPORT. Syftet med slutrapporten är att redovisa måluppfyllelse, erfarenheter och rekommendation till ett förbättrat arbetssätt.

SLUTRAPPORT. Syftet med slutrapporten är att redovisa måluppfyllelse, erfarenheter och rekommendation till ett förbättrat arbetssätt. Sidan 1 (13) SLUTRAPPORT. Syftet med slutrapporten är att redovisa måluppfyllelse, erfarenheter och rekommendation till ett förbättrat arbetssätt. SLUTRAPPORT Basdatorarbetsplatstjänst på Chalmers fas

Läs mer

Trygg och säker i hemmet

Trygg och säker i hemmet Trygg och säker i hemmet Projektplan Agneta Aldor 2014-05-09 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Syfte med dokumentet 3 1.2 Ändringshistorik 3 2 Projektet, sammanfattning 3 2.1 Projektets omfattning

Läs mer

Arbeta med projekt och program Riktlinjer för Tillväxtverkets chefer och medarbetare

Arbeta med projekt och program Riktlinjer för Tillväxtverkets chefer och medarbetare Datum 2016-09-16 Upprättad av Ulf Larsson Diarienummer Dnr 1.3.4-Ä 2016-1393 Godkänd av Mattias Åsander Version 1.0 Arbeta med projekt och program Riktlinjer för Tillväxtverkets chefer och medarbetare

Läs mer

Beskrivning av den universitetsgemensamma projektverksamheten

Beskrivning av den universitetsgemensamma projektverksamheten Projektkontoret Sida: 1 (8) Beskrivning av den universitetsgemensamma projektverksamheten Projektkontoret Sida: 2 (8) Innehåll 1 Syfte och bakgrund...3 1.1 Syfte...3 1.2 Bakgrund...3 2 Definitioner...3

Läs mer

Projektil Projektstyrningsmodell med uppdragsdel. En handbok för Örebro kommun Version 1.1 2014-11-24

Projektil Projektstyrningsmodell med uppdragsdel. En handbok för Örebro kommun Version 1.1 2014-11-24 Projektil Projektstyrningsmodell med uppdragsdel En handbok för Örebro kommun Version 1.1 2014-11-24 Innehållsförteckning Gemensam projektstyrningsmodell för Örebro kommun... 3 Varför en gemensam projektstyrningsmodell

Läs mer

PROJEKTDEFINITION. Förstudie Persondatabas

PROJEKTDEFINITION. Förstudie Persondatabas Sidan: 1 (18). PROJEKTDEFINITION Förstudie Persondatabas Sidan: 2 (18) INNEHÅLL 1. BASFAKTA...4 1.1 Godkännande...4 1.2 Revisionsinformation...4 1.3 Terminologilista...5 2. IDÈ OCH MÅL...6 2.1 Bakgrund...6

Läs mer

Bemanning. Tieto PPS AH141, 1.1.2, Sida 1

Bemanning. Tieto PPS AH141, 1.1.2, Sida 1 Bemanning Sida 1 Om bemanning Bemanning av projektet är en färdighet som spänner över projektets hela livscykel. Från första tanken på att projektet ska bedrivas i projektform när projektägaren tillsätter

Läs mer

Projektprocessen. Projektprocess

Projektprocessen. Projektprocess Dnr Mahr 19-2014/563 1 (av 6) Projektprocess Datum: Version: Dokumentansvarig: 150116 1.0 Jenny Wendle Stöddokument för det grafiska dokumentet Projektprocessen grafisk 1.0 Projektprocessen Projektprocessen

Läs mer

Vad gjorde vi förra gången? Vad gjorde vi förra gången? Vad gjorde vi förra gången? Syftet med att organisera verksamheten Organisationsteori

Vad gjorde vi förra gången? Vad gjorde vi förra gången? Vad gjorde vi förra gången? Syftet med att organisera verksamheten Organisationsteori Vad gjorde vi förra gången? Syftet med att organisera verksamheten Organisationsteori Struktur Processer Kultur Ständiga förändringar Teknik Kunskaper Ökad delaktighet i verksamheten 1 Vad gjorde vi förra

Läs mer

Projektstyrning. Tor Fridell

Projektstyrning. Tor Fridell Projektstyrning 08-01-14 1 Vad är ett projekt? Ordbok: förslag eller plan Egenskaper: Start- och slutpunkt Tydligt, avgränsat mål Inget minne Temporär organisation, typiskt från olika enheter 08-01-14

Läs mer

PROJEKTORGANISATION [PROJEKTNAMN]

PROJEKTORGANISATION [PROJEKTNAMN] STADSLEDNINGSKONTORET FINANSAVDELNINGEN SID 1 (10) 2008-12-16 [PROJEKTNAMN] Författare: Version: Författarens namn Versionsnummer SID 2(10) UTGÅVEHISTORIK FÖR DOKUMENTET

Läs mer

Projektarbete. Innehåll

Projektarbete. Innehåll Projektarbete David Axelson-Fisk Verksamhetscontroller och projektledare Kyrkokansliet 1 06-11-19 Innehåll Projektbegreppet Projektmodellen Projektflödet Projektorganisationen Projektledaren Projektbeställaren

Läs mer

Xxxx Multiprojekt, organisation

Xxxx Multiprojekt, organisation Multiprojekt, organisation Sida 1 Om multiprojekt, organisation Portföljledningen är den roll som har det högsta övergripande ansvaret i multiprojektmiljön. Den rollen ansvarar för att fastställa och prioritera

Läs mer

Projekt som arbetsform

Projekt som arbetsform Innehåll Olika slags projekt Projektmodeller Planeringsmodeller 1 En föränderlig värld Människor idag vill vara med och påverka sin situation Delaktighet i verksamheten Ökad konkurrens Osäkerhet på marknaden

Läs mer

LIPS 1, 2002 Lätt Interaktiv Projektstyrningsmodell

LIPS 1, 2002 Lätt Interaktiv Projektstyrningsmodell LIPS 1, 2002 Lätt Interaktiv Projektstyrningsmodell Christian Krysander Tomas Svensson Översikt av Lips Projektstyrningsmodell Utvecklingsmodell Vad är ett projekt? Definition av ett projekt: En grupp

Läs mer

Projektstyrning. Tor Fridell

Projektstyrning. Tor Fridell Projektstyrning 10-03-20 1 Vad är ett projekt? Ordbok: förslag eller plan Egenskaper: Start- och slutpunkt Tydligt, avgränsat mål Inget minne Temporär organisation, typiskt från olika enheter 10-03-20

Läs mer

Projekt- och kvalitetsstyrning på Frontec

Projekt- och kvalitetsstyrning på Frontec Projekt- och kvalitetsstyrning på Frontec Detta dokument beskriver hur Frontec bedriver utvecklingsprojekt med kvalitetssäkring FSAB_LS020_Projekt och kvalitetsstyrning A.doc Sida 1(6) Frontec kan projekt

Läs mer

Översikt Projektilen version 2.0

Översikt Projektilen version 2.0 Översikt Projektilen version 2.0 Förberedelsefasen Projektpolicy Initiera Förbereda inte initiera Protokollföra beslut Protokoll Förslag/idé Förändringsbehov hos verksamhet Analysera och strukturera förslag

Läs mer

Ramverk för projekt och uppdrag

Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...

Läs mer

Uppföljning. Tieto PPS AH017, , Sida 1

Uppföljning. Tieto PPS AH017, , Sida 1 Sida 1 Om uppföljning är den regelbundna kontrollen att vi har möjlighet att nå projektets mål. I PPS är det planen, dvs bilden av åtagandet, som gäller och inte verkligheten. Det ska tolkas så att vi

Läs mer

Dok.förteckning Utgåva P1.0-1 Sida: 1 (6) Pedagogiskt ledarskap. PIL-enheten Göteborgs universitet. Projektplan. Filnamn: pil_projekt_

Dok.förteckning Utgåva P1.0-1 Sida: 1 (6) Pedagogiskt ledarskap. PIL-enheten Göteborgs universitet. Projektplan. Filnamn: pil_projekt_ Sida: 1 (6) Projektplan Sida: 2 (6) Innehåll 1 Basfakta... 3 2 Idé och mål... 3 2.1 Bakgrund... 3 2.2 Projektmål... 3 2.3 Avgränsningar... 4 3 Leverans och överlämning... 4 3.1 Leveransobjekt och godkännande...

Läs mer

SLUTRAPPORT för projektet Helpdesk/Ärendehantering Sammanfattning

SLUTRAPPORT för projektet Helpdesk/Ärendehantering Sammanfattning Sidan 1 av 13 SLUTRAPPORT för projektet Helpdesk/Ärendehantering Sammanfattning Projektarbetet inleddes med en intervjuserie där 33 personer som representerade olika områden inom Chalmers organisation

Läs mer

UFV 2014/1186. Arbetssätt Projektplan. Fastställd av universitetsdirektören Reviderad

UFV 2014/1186. Arbetssätt Projektplan. Fastställd av universitetsdirektören Reviderad UFV 2014/1186 Arbetssätt 2020 Fastställd av universitetsdirektören 2014-10-17 Reviderad 2014-12-18 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Mål för projektet 3 Övergripande mål 3 Projektmål 3 Initiering 3 Genomförande

Läs mer

Resultat, avslut och uppföljning

Resultat, avslut och uppföljning Resultat, avslut och uppföljning projektet närmar sig sitt slut, men vad händer sedan? Stefan Berglund Införandet Förvaltning - Avslutande del av genomförandefasen? - Egen fas? - Inledande del av projektavslutet?

Läs mer

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell

Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell BP = Beslutspunkt (Projektmodellen har fem beslutspunkter. Vid varje punkt tar beställare/styrgrupp beslut om stopp eller gå)

Läs mer

Projektledarutbildning 6 dagar

Projektledarutbildning 6 dagar Projektledarutbildning 6 dagar Nercia Utbildning AB I Sverige finns ca 1600 utbildningsföretag med olika utbud av program och kurser, de flesta med ett redan färdigt upplägg som sedan anpassas efter kunden.

Läs mer

Gatukontoret. Projektägare, styrgruppsmedlem och referensgrupp

Gatukontoret. Projektägare, styrgruppsmedlem och referensgrupp Gatukontoret Projektägare, styrgruppsmedlem och referensgrupp 1 Innehållsförteckning 1. Projektarbete på gatukontoret - sid 3-5 2. Projektägare - sid 6-9 3. Styrgruppsmedlem - sid 10-13 4. Referensgrupp

Läs mer

WBS - arbetsstruktur

WBS - arbetsstruktur 1 1.1 1.2 1.3 1.1.1 1.1.2 1.3.1 1.3.2 Sida 1 Om I en WBS - Work Breakdown Structure definieras och struktureras ett projekts totala omfattning och arbetsinnehåll. Översta nivån i strukturen kan vara leveransobjekten,

Läs mer

Region Gotlands projektmodell. Riktlinjer fastställda av ledningskontoret,

Region Gotlands projektmodell. Riktlinjer fastställda av ledningskontoret, Region Gotlands projektmodell Riktlinjer fastställda av ledningskontoret, 2014-11-14 Innehåll VARFÖR SKA MAN HA EN GEMENSAM PROJEKTMODELL?...3 VAD ÄR ETT PROJEKT?...4 FÖRSTUDIE...5 HUVUDPROJEKT...6 PROJEKTORGANISATION,

Läs mer

Projektdirektiv. Kravspecifikation för en högskolegemensam virtuell lärandemiljö

Projektdirektiv. Kravspecifikation för en högskolegemensam virtuell lärandemiljö Projektdirektiv Kravspecifikation för en högskolegemensam virtuell lärandemiljö Revisionsinformation Utgåva Datum Kommentar Projektdirektiv 1.0 130930 Ursprunglig version Projektdirektiv 1.1 131004 Möte

Läs mer

Projektarbete med IT-verktyg - modulanpassat

Projektarbete med IT-verktyg - modulanpassat Projektarbete är att arbeta på ett strukturerat sätt. Genom att kombinera projektmetodik, kunskap om och hur ett projekt fungerar, och ett planeringsverktyg, IT-stöd, kan Du få ett strukturerat och effektivt

Läs mer

Lilla Ratten STOCKHOLMS STADS PROJEKTMODELL

Lilla Ratten STOCKHOLMS STADS PROJEKTMODELL STADSLEDNINGSKONTORET IT-AVDELNINGEN Lilla Ratten Förvaltning/avdelning Stockholms stads projektmodell Lilla Ratten Senast ändrad SLK, IT-avdelningen Version 1.7 2007-05-28 1 (25) Innehållsförteckning

Läs mer

INFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING. Agneta Bränberg

INFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING. Agneta Bränberg INFÖRANDE, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING Agneta Bränberg Projektet närmar sig sitt slut men vad händer sedan? INFÖRANDE Avslutande del av genomförandefasen? Inledande del av projektavslutet? Egen fas? -Viktigt

Läs mer

NYAST Ny arbetsmodell för stadsbyggnad

NYAST Ny arbetsmodell för stadsbyggnad NYAST Ny arbetsmodell för stadsbyggnad Kvalitetsarbete förbättrade leveranstidshållning -och kortade leveranstiderna -och minskade stressen För att vara konkurrenskraftig måste man klara av både korta

Läs mer

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2

Metodstöd www.informationssäkerhet.se 2 Projektplanering www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen måste

Läs mer

FCAB KVALITETSSYSTEM. Projektledning och kvalitetssäkring

FCAB KVALITETSSYSTEM. Projektledning och kvalitetssäkring Projektledning och kvalitetssäkring KVALITETSSYSTEM Kvalitetssäkring ingår som en naturlig del i FC. AB:s arbetsmodell. FC. AB:s arbetsmodell är väl dokumenterad och används för alla delar av utvecklingskedjan.

Läs mer

Tidsplanering. Tieto PPS AH151, 1.0.1, Sida 1

Tidsplanering. Tieto PPS AH151, 1.0.1, Sida 1 Sida 1 , syfte Påverka produktionsarbetet genom att tydliggöra disposition av tillgänglig kalendertid samordna berörda och beskriva vägval skapa beredskap hos berörda möjliggöra mätning av progress Sida

Läs mer

FÖRVALTNINGSGUIDE FGUIDE FÖR STOCKHOLMS STAD

FÖRVALTNINGSGUIDE FGUIDE FÖR STOCKHOLMS STAD FÖRVALTNINGSGUIDE FGUIDE FÖR STOCKHOLMS STAD LÄSANVISNING OCH BEGREPPSDEFINITION Läsanvisning begreppsdefinition Modellsammanfattning Fguide på 5 minuter Känna till Modellfördjupning Modellbeskrivning

Läs mer

VU KF Verksamhetsutveckling, fas 2b grupperllegiestruktur Sida: 1 (7) 2011-02-10. Delprojektdirektiv

VU KF Verksamhetsutveckling, fas 2b grupperllegiestruktur Sida: 1 (7) 2011-02-10. Delprojektdirektiv Sida: 1 (7) Delprojektdirektiv Verksamhetsutveckling Konstnärliga fakulteten Delprojekt Definition av och indelning i kompetensgrupper Sida: 2 (7) 1 Delprojektnamn/identitet Delprojektet benämns Verksamhetsutveckling

Läs mer

Checklistor för riskidentifiering

Checklistor för riskidentifiering Checklistor för riskidentifiering Generella risker Kravspecifikationen saknas eller är ofullständig Projektdefinitionen är inte förankrad inom projektet Projektmedarbetarna kan ej avsätta tillräcklig tid

Läs mer

Xxxx Motivation och drivkrafter

Xxxx Motivation och drivkrafter Motivation och drivkrafter Sida 1 Om motivation och drivkrafter Definition på motivation enligt Bonniers lilla uppslagsbok: Motivation är en sammanfattning av de drivkrafter som ligger bakom en handling.

Läs mer

RESULTAT, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING INFÖRANDET BYTE AV PROJEKTGRUPP/MEDLEMMAR? PLANERING INFÖR INFÖRANDET

RESULTAT, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING INFÖRANDET BYTE AV PROJEKTGRUPP/MEDLEMMAR? PLANERING INFÖR INFÖRANDET Projektet närmar sig sitt slut men vad händer sedan? RESULTAT, AVSLUT OCH UPPFÖLJNING Stefan Berglund INFÖRANDET Avslutande del av genomförandefasen? Egen fas? Inledande del av projektavslutet? -Viktigt

Läs mer

Projektkontor. Tieto PPS AH128, 1.2.2, Sida 1

Projektkontor. Tieto PPS AH128, 1.2.2, Sida 1 Sida 1 Om projektkontor Upp till 30-70% av en verksamhets omsättning är ofta knutet till projekt. Det finns därför mycket att vinna på att arbeta med förbättringar inom projektverksamheten. Vanliga problem

Läs mer

Modell för portföljledning

Modell för portföljledning Sida 1 Om modell för portföljledning PPS modell för portföljledning beskriver hur styrningen av en projektportfölj delas in i faserna planera och styra. Mellan planeringsfasen och styrningsfasen finns

Läs mer

Projektledning Del 1 Organisation, Faser och Struktur

Projektledning Del 1 Organisation, Faser och Struktur Projektledning Del 1 Organisation, Faser och Struktur Henrik Tham Avd. Industriell Teknik Inst. Teknikvetenskaper Dagens föreläsning Organisation Hur påverkar organisationsformen möjligheterna att driva

Läs mer

Projektdirektiv samverkansprojektet Svensk geoprocess

Projektdirektiv samverkansprojektet Svensk geoprocess Projektdirektiv 201 2014-03-12 Sida: 1 (6) Projektdirektiv samverkansprojektet Svensk geoprocess 2014-03-12 Sida: 2 (6) Innehåll 1 Bakgrund... 3 2 Resultat och effekter... 3 3 Styrning och dokumentation...

Läs mer

IT-enhetens projektmodell. Orion

IT-enhetens projektmodell. Orion s projektmodell rojektmodell Sidan 1 av (18) INNEHÅLL 1 BAKGRUND...2 2 FÖRSTUDIEN...3 2.1 SYFTE...3 2.2 INNEHÅLL...3 2.3 DOKUMENTATION...4 2.4 DOKUMENTATIONSANSVARIG...4 3 ROJEKTSTART...5 3.1 SYFTE...5

Läs mer

Agil Projektledning. En introduktion

Agil Projektledning. En introduktion Agil Projektledning En introduktion Agil Projektledning Förändringar sker alltid i projekt Agil projektledning handlar om att hantera dessa Kunden har dålig insyn i ett traditionellt projekt De ska vara

Läs mer

Informationsspridning

Informationsspridning Sida 1 Om informationsspridning Korrekt och aktuell information skapar förutsättningar så att alla kan arbeta på ett effektivt sätt. Det bidrar även till att få medvetna och motiverade medarbetare. Projektledningens

Läs mer

Mötesplats Stallarholmen Projektplan 2014-2016

Mötesplats Stallarholmen Projektplan 2014-2016 Sida: 1 (6) Mötesplats Stallarholmen Projektplan 2014-2016 2014-04-16 KS/2013:606-001 Sida: 2 (6) 1 Bakgrund och projektbeskrivning har ambitionen att det i varje kommundel ska finnas en samlings- och

Läs mer

Projektbeskrivning Regional samverkan Näringsliv och Samhälle i Entreprenörsregionen

Projektbeskrivning Regional samverkan Näringsliv och Samhälle i Entreprenörsregionen 1 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Syfte 2 2. Godkännande 2 3. Bakgrund 2 4. Innehåll och Målsättning 3 4.1 Mål 3 4.2 Projektets aktiviteter 3 4.3 Etapper 3 5. Arbetsformer 4 5.1 Projektorganisation 4 5.2 Ansvarsfördelning

Läs mer

Riskhantering för administrativa projekt inom Karolinska Institutet

Riskhantering för administrativa projekt inom Karolinska Institutet Riskhantering för administrativa projekt inom Karolinska Institutet Riskhantering Identifiera Värdera/prioritera Åtgärda Fastställd 2002-06-24 1 Innehållsförteckning OM RISKHANTERING... 3 ALLMÄNT... 3

Läs mer

Projektledarutbildning

Projektledarutbildning 1(6) 2014-10-20 Inbjudan till Projektledarutbildning 6 dagar: 12-14 oktober samt 2-4 november 2015 Kurs och Konferens erbjuder en 6-dagars projektledarutbildning med hjälp av CANEA Consulting Group som

Läs mer

Bild 2-10: Internetfonden, Pernilla Rydmark. Bild 11-27: Projekthantering, Michael Winberg. Mer information finns på http://internetfonden.

Bild 2-10: Internetfonden, Pernilla Rydmark. Bild 11-27: Projekthantering, Michael Winberg. Mer information finns på http://internetfonden. Presentationer från Frukostmöte.SE:s Internetfond 19 januari 2012 Bild 2-10: Internetfonden, Pernilla Rydmark Bild 11-27: Projekthantering, Michael Winberg Mer information finns på http://internetfonden.se

Läs mer

Information och kriskommunikation

Information och kriskommunikation Information och kriskommunikation Ett utvecklingsprojekt inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen Projektdirektiv och projektplan Aktörer SOS Alarm Trafikverket Länsstyrelsen Polismyndigheten

Läs mer

Moment Tidpunkt Ansvarig Verktyg Kommentar Projektdokumentation: - Förstudierapport. Före Finsams styrelse

Moment Tidpunkt Ansvarig Verktyg Kommentar Projektdokumentation: - Förstudierapport. Före Finsams styrelse Projektdokumentation: - Förstudierapport Mall för förstudie - Ansökan Mall projektansökan - Projektplan - Minnesanteckningar som tillför sakuppgifter - Övrig dokumentation av tillfällig eller ringa betydelse

Läs mer