UTVÄRDERINGS- RAPPORT

Transkript

1 UTVÄRDERINGS- RAPPORT 2015 Svenska bildningstjänster Esbo stad

2 Innehåll INLEDNING... 2 UTBILDNINGSRESULTAT OCH UTVÄRDERING AV INLÄRNINGSRESULTAT... 3 Utvärdering av inlärningsresultat i matematik... 3 Kvarstannare i den grundläggande utbildningen... 3 Elever som gått ut grundskolan våren 2015, fortsatta studier... 3 Studentskrivningsresultat... 4 INLÄRNINGSMILJÖ... 5 Gruppstorlek... 5 ELEV- STUDERANDEVÅRDEN SAMT STÖDFUNKTIONER... 6 Tjänsternas tillgänglighet och tillräcklighet... 6 PERSONALENS VÄLBEFINNANDE... 7 Kommun10-undersökningen... 7 Erfarenheter av våld eller hot ÖVRIGT Skolornas självvärdering Dagvårdens och förskolans kundenkät i huvudstadsregionen Enheternas kvalitetsredovisningar läsåret Enkät om serviceförmågan i huvudstadsregionen, åk Arbetarinstitutet Kulturverksamhet Tabellförteckning Tabell 1 Matematikresultatet i de svenskspråkiga skolorna i Esbo och i jämförelsematerialet...3 Tabell 2 Utbildning efter grundskolan...4 Tabell 3 Elevernas fördelning enligt gruppstorlek i åk 1-9 och medelstorlek för grupperna...5 Tabell 4 Antal per skolpsykolog i medeltal...7 Tabell 5 Antalet per kurator i medeltal...7 Tabell 6 Resultat i Kommun10-undersökningen för resultatenheten Svenska bildningstjänster...8 Tabell 7 Rapporter om våld eller hot i daghem och skola...10 Tabell 8 Skolornas självvärderingsenkät. Medianvärde sorterat efter storlek

3 INLEDNING Den här rapporten behandlar utvärderingsresultat inom resultatenheten Svenska bildningstjänster från läsåret och år Esbo stadsfullmäktige fattade beslut om ett utvärderingssystem för bildningssektorn. Den här utvärderingsrapporten är en del av utvärderingssystemet inom staden och sektorn, men samtidigt en beskrivning av den utvärdering som gjorts på resultatenheten Svenska bildningstjänster under läsåret För tillfället finns det ingen utvärderingsplan för Svenska bildningstjänster, men en sådan är under arbete och kommer att presenteras för nämnden Svenska rum under år Utvärderingen inom Svenska bildningstjänster leds av utvecklingschef Ida Stolt-Haglund och har under år 2015 koordinerats och förverkligats av planerare Kristel Englund. Inom bildningssektorn i Esbo har man arbetat med kontinuerlig utvärdering sedan år Från och med våren 2012 utvärderade grundskolorna sin verksamhet enligt en modell för självvärdering. Skolornas självvärdering är indelad i cykler. Under läsåret gjordes självvärderingsenkäten och enheterna skrev sina utvecklingsplaner och utvärderingsrapporter. Den svenskspråkiga handboken om självvärdering blev klar och trycktes upp under hösten Från och med början av år 2015 är det svenskspråkiga arbetarinstitutet en del av resultatenheten Svenska bildningstjänster. Arbetet med att utveckla kvalitetskriterier och ett självvärderingssystem för dagvården inleddes hösten 2013, men kunde inte fortsättas pga. resursbrist. Arbetet togs upp på nytt våren 2015 och beräknas bli klart hösten :a fasen: Insamling av utvärderingsinformation Utvärderingsplan 2:a fasen: Självvärderingen Självvärderingsenkät 3:e fasen: Utvecklingsplan Utvärderingsrapport Bild 1. Faserna i självvärderingsprocessen 2

4 UTBILDNINGSRESULTAT OCH UTVÄRDERING AV INLÄRNINGSRESULTAT Utvärdering av inlärningsresultat i matematik Det nationella centret för utbildningsutvärdering ordnade i april 2015 en utvärdering av inlärningsresultaten i slutet av den grundläggande utbildningen. Utvärderingen ingår i utvärderingen av den grundläggande utbildningens effekter. Avsikten med den är att ge en tillförlitlig överblick över hur väl målen i läroplansgrunderna för den grundläggande utbildningen har uppnåtts och på vilken nivå kunskaperna i ett ämne är i slutet av den grundläggande utbildningen. Det riksomfattande jämförelsematerialet bestod av ett sampel på sammanlagt I samplet ingick från 122 finskspråkiga skolor och 492 från 16 svenskspråkiga skolor. Skolorna i jämförelsematerialet valdes så att de på ett heltäckande sätt representerade olika regioner och kommungrupper. I utvärderingen deltog alla i samplet. Esbo stad beställde utvärderingen till alla skolor som har åk 9. Utvärderingen bestod av uppgifter och en elevenkät. Uppgifterna hörde till de fem områden som är centrala enligt läroplansgrunderna: algebra, funktioner, geometri, tal och räkneoperationer samt sannolikhet och statistik. Esbona klarade sig bättre än genomsnittet. I elevenkäten undersöktes nas attityder gentemot ämnet matematik. Eleverna i Esbo förhöll sig ungefär lika positivt till ämnet som genomsnittet. Tabell 1. Matematikresultatet i de svenskspråkiga skolorna i Esbo och i jämförelsematerialet De svenska skolorna i Esbo Jämförelsematerialet Algebra (max. 16 poäng) 10,4 7,5 Funktioner (max. 15 poäng) 8,2 6,4 Geometri (max. 9 poäng) 4,1 3,2 Tal- och räkneoperationer (max. 15 poäng) Sannolikhet och statistik (max. 6 poäng) 8,8 6,9 3 2,2 Kvarstannare i den grundläggande utbildningen Våren 2015 stannade två på klassen. Elever som gått ut grundskolan våren 2015, fortsatta studier Elever som gått ut årskurs 9 i Esbo på svenska våren 2015 har placerat sig i fortsatta studier enligt tabellen nedan. 3

5 Tabell 2. Utbildning efter grundskolan Utbildning Antal Gymnasium svenskspråkigt Gymnasium finskspråkigt Yrkesutbildning Studier utomlands Åk Studentskrivningsresultat Från Mattlidens gymnasium utdimitterades 117 studenter våren Medeltalet av bifallsrösterna i Mattlidens gymnasium var 28,5. Det nationella medeltalet var 23,9. År 2014 var Mattlidens medeltal 26,7 och det nationella medeltalet var 23,6. I augusti 2015 utdimitterades vårens 44 IB-studenter. Medeltalet av betygen var 33 poäng. Världens medeltal år 2015 har inte publicerats men t.ex. medeltalen för år 2013 var 29,9 dvs. under Mattlidens medeltal. Mattlidens resultat är därmed klart bättre på båda studielinjerna än de nationella och internationella medeltalen. 4

6 INLÄRNINGSMILJÖ Gruppstorlek I tabellen presenteras antalet och en i grundskolan fördelat på olika gruppstorlekar. I statistiken ingår inte smågruppsundervisningen. Tabell 3. Elevernas fördelning enligt gruppstorlek i åk 1-9 och medelstorlek för grupperna Åk 1-2 läsår gruppstorlek < Åk 3-6 läsår gruppstorlek < Åk 7-9 läsår gruppstorlek <

7 Gruppernas medelstorlek Medeltal åk åk åk ELEV- STUDERANDEVÅRDEN SAMT STÖDFUNKTIONER Tjänsternas tillgänglighet och tillräcklighet En ny lag om elev- och studerandevård trädde i kraft Lagen omfattar barn och unga i förskoleundervisning, grundläggande utbildning, gymnasium och yrkesutbildning för unga. Målsättningen med lagen är att trygga tillgången och kvaliteten på de elev- och studerandevårdstjänster som na och de studerande behöver, samt att erbjuda lättillgängligt stöd för välmående och inlärning. Svenska bildningstjänster ansvarar för psykolog- och kuratorstjänsterna i den grundläggande utbildningen och andra stadiets utbildning på svenska i Esbo. Andra stadiets utbildning innefattar Mattlidens gymnasium, Solvalla idrottsinstitut (Folkhälsan Utbildning Ab) och Axxell i Esbo. Inom förskoleundervisningen ansvarar Svenska bildningstjänster för kuratorstjänsterna. Social- och hälsovårdssektorn ansvarar för skolhälsovårdstjänster (rådgivning för barn i förskoleundervisning) samt psykologtjänster för förskoleundervisningen. Alla barn och unga, från förskola till andra stadiets utbildning, har rätt till elev- och studerandevård samt elev- och studerandevårdstjänster (psykolog, kurator och skolhälsovårdstjänster) inom ramen för den i lagen stadgade tidsfristen. Elev- och studerandevårdstjänster har kunnat erbjudas inom ramen för tidsfristen. Under år 2015 har arbetet med att definiera processerna kring elev- och studerandevården i enlighet med lagen fortsatt och enhetsvisa elev- och studerandevårdsplaner har gjorts upp. Lagen om elev- och studerandevård förutsätter en ansvarig kurator. Elev- och studerandevårdens personal utvidgades från och med med en ansvarig kurator inom Svenska bildningstjänster. Under innevarande hösttermin 2015 arbetar sammanlagt sex skolpsykologer, varav fyra skolpsykologer arbetar deltid. Under höstterminen 2015 arbetar sex skolkuratorer, varav två kuratorer på deltid. En skolpsykolog och en kurator arbetar med andra stadiets utbildning. Förskoleundervisningens enheter är fördelade mellan fyra skolkuratorer. 6

8 Tabell 4. Antalet per skolpsykolog i medeltal Elever/skolpsykolog År Grundskola Gymnasium + Solvalla och Axxell Tabell 5. Antalet per kurator i medeltal Elever/kurator År Förskoleundervisning 92 Grundskola Gymnasium + Solvalla och Axxell PERSONALENS VÄLBEFINNANDE Kommun10-undersökningen Esbo stad undersöker regelbundet personalens synpunkter på kvaliteten i arbetslivet. Arbetshälsoinstitutet har genomfört undersökningen Kommun10 åren 2001, 2004, 2006, 2008, 2010 och I undersökningen deltar utöver Esbo kommunerna Vanda, Helsingfors, Åbo, Tammerfors, Uleåborg, Nådendal, Nokia, Reso, Valkeakoski och Virdois. Resultaten från undersökningen som genomförts under hösten 2014 publicerades under våren Svarsprocenten inom Svenska bildningstjänster var 60. Enligt resultaten från Kommun10-undersökningen är personalen inom Svenska bildningstjänster nöjdare än genomsnittet i Esbo. Särskilt goda resultat fick Svenska bildningstjänster inom faktorerna som handlar om arbetsgemenskapen och orken att fortsätta arbeta. Sämst resultat fick resultatenheten inom hantering av arbetstider. Ungefär sju procent av dem som svarade upplevde att de hade blivit mobbade på arbetsplatsen. Som utvecklingsområden valde bildningssektorn trivsel på arbetsplatsen och att arbeta mot osakligt bemötande och mobbning. Svenska bildningstjänster valde att utveckla hur man behandlar Kommun10-resultaten och utvecklar arbetsgemenskapen utgående från dem. I tabellen nedan presenteras resultatet för Svenska bildningstjänster i sammanfattning. 7

9 Tabell 6. Resultat i Kommun10-undersökningen för resultatenheten Svenska bildningstjänster 2012: ESBO, bildningssektorn, svensk dagvård och utbildning 2014: ESBO, bildningssektorn, Svenska bildningstjänster Ämnesområden Beskrivning Antal personer som svarat på enkäten 304 (61%) Arbete 337 (60%) Hantering av arbetstider 2,29 2,35 mitä suurempi arvo sitä enemmän Stress 3,53 3,46 mitä suurempi arvo sitä enemmän Kontroll över eget arbete 4,09 3,99 mitä suurempi arvo sitä enemmän Mycket stress, lite kontroll över eget arbete 11,6 10,8 kyllä, % Arbetsengagemang 3,02 2,95 mitä suurempi arvo sitä enemmän Arbetet är givande 2,57 2,53 mitä suurempi arvo sitä enemmän Mycket engagemang i arbetet, inte givande 11,9 12,8 kyllä, % Arbetets osäkerhet 1,46 1,73 mitä suurempi arvo sitä enemmän Förändringar i arbetet, storlek 4,09 4,24 mitä suurempi arvo sitä suurempia Förändringar i arbetet: kvalitet 0,48 0,53 negat. arvo=kielteinen, pos. arvo=myönteinen Förändringar i arbetet: inga möjligheter att påverka 23,3 25,4 ei vaikutusmahdollisuuksia, % Våld från kundernas/klienternas håll 20,6 22,6 kyllä, % Våld från kundernas/klienternas håll: kasta saker 14,9 16,4 kyllä, % Våld från kundernas/klienternas håll: psykiskt 9,5 7,1 kyllä, % Våld från kundernas/klienternas håll: slå, sparka 10,1 13,6 kyllä, % Våld från klienternas håll: beväpnat hot 0,3 0 kyllä, % Arbetsgemenskap Arbetsgemenskapen: att hjälpa och ta varandra i beaktande 4,05 4,06 mitä suurempi arvo sitä enemmän Arbetsgemenskapen är innovativ 3,74 3,79 mitä suurempi arvo sitä enemmän Arbetsgemenskapen är målinriktad 4,01 4,05 mitä suurempi arvo sitä enemmän Arbetsgemenskapen är utvecklingsfrämjande 3,5 3,55 mitä suurempi arvo sitä enemmän Arbetsgemenskapen stöder förmansarbetet 3,99 3,97 mitä suurempi arvo sitä enemmän Atmosfären på arbetsplatsen 3,98 4,04 mitä suurempi arvo sitä parempi Socialt kapital 4,02 3,99 mitä suurempi arvo sitä enemmän Tyhy/tykyverksamhet 82,1 87,5 paljon tai jonkin verran, % Själv blivit föremål för diskriminering 7 6,3 kyllä, mistä tahansa syystä % Själv blivit föremål för diskriminering: ålder 0,7 1,8 kyllä, % Själv blivit föremål för diskriminering: kön 1 0 kyllä, % 8

10 Själv blivit föremål för diskriminering: utbildning 2,7 2,1 kyllä, % Själv blivit föremål för diskriminering: åsikt 4 3 kyllä, % Själv blivit föremål för diskriminering: ställning 1,3 2,5 kyllä, % Själv blivit föremål för arbetsplatsmobbning ## 7,2 kyllä, % Själv blivit föremål för våld inom arbetsgemenskapen Ledarskap ## 1,8 kyllä, % Stöd av förmannen 4,05 3,96 mitä suurempi arvo sitä enemmän Rättvis behandling 4,02 3,99 mitä suurempi arvo sitä enemmän Beslutsfattandet är rättvist 3,56 3,61 mitä suurempi arvo sitä enemmän Har haft utvecklingssamtal med sin förman 76,5 81,5 kyllä, % Utvecklingssamtalet upplevs som nyttigt 59,2 55,5 hyödyllisenä, % Utvecklingssamtalets innehåll: hur målen uppnåtts Utvecklingssamtalets innehåll: nya målsättningar Utvecklingssamtalets innehåll: utvecklingsmöjligheter 70,3 64,9 kyllä, % 65,3 62,2 kyllä, % 70,8 70 kyllä, % Utvecklingssamtalets innehåll: samarbete 83,6 82,8 kyllä, % Utvecklingssamtalets innehåll: möjlighet att uttrycka åsikter Utvecklingssamtalets innehåll: förväntningar i arbetet Utvecklingssamtalets innehåll: utvecklingsplan 96,2 95 kyllä, % 54,9 53,8 kyllä, % 33 34,4 kyllä, % Utvecklingssamtal i grupp 19,3 23,7 kyllä, % Nyttan av utvecklingssamtal i grupp 61 59,8 hyödyllisenä, % Har haft utvecklingssamtal individuellt och/eller i grupp 78,9 86,6 kyllä, % Tillräcklig fortbildning 85,8 73,4 riittävää, % Att fortsätta arbeta Vill fortsätta i det egna arbetet 61,2 63 jatkaisi nykyisessä työpaikassa, % Tror sig orka till pensionsåldern ## 86,8 kyllä, % Övervägt att gå i pension 7,9 8,1 kyllä, % Övervägt att byta arbetsgivare 28,3 27,5 kyllä, % Skulle rekommendera arbetsgivaren 86,4 90,1 suosittelisi, % Kommun10 K10-resultaten har behandlats 46,4 47,3 kyllä, % Det har gjorts upp planer på basis av K10- resultaten 15,3 17 kyllä, % Åtgärder har vidtagits på basis av K10-14,2 17,8 kyllä, % 9

11 resultaten Åtgärderna som vidtagits på basis av K10- resultaten har följts upp 9,3 10 kyllä, % SAMMANFATTNING: procentuell placering bland Kommun10-arbetsenheterna (1-100) ARBETS-mätarna sijoittuminen (100=korkein) ARBETSGEMENSKAP-mätarna sijoittuminen (100=korkein) LEDARSKAPS-mätarna sijoittuminen (100=korkein) ATT FORTSÄTTA ARBETA-mätarna sijoittuminen (100=korkein) KOMMUN10-helhetsplacering sijoittuminen (100=korkein) Erfarenheter av våld eller hot Från januari till september 2015 har 13 rapporter om våld eller hot på arbetsplatsen inkommit till arbetsskyddschefen. Sju anmälningar kom från daghem och sex anmälningar kom från skolor. Rapporter om våld eller hot på arbetsplatsen år presenteras i tabellen nedan. Tabell 1. Rapporter om våld eller hot i daghem och skola / 2015 Daghem Skola Totalt

12 ÖVRIGT Skolornas självvärdering Alla svenskspråkiga skolor inom den grundläggande utbildningen i Esbo har genomfört en självvärdering enligt den nya modellen för skolornas självvärdering. Självvärderingscykeln inleddes år 2013 och avslutades våren I processen ingick en enkät riktad till na, en enkät till vårdnadshavarna, en enkät till personalen och självvärderingsenkäten, som skolornas svarade på i enlighet med resultaten från de tre tidigare enkäterna och övrigt utvärderingsmaterial. Skolorna gjorde också kollegial respons-besök hos varandra. Slutligen valde personalen i skolorna egna utvecklingsområden för varje skola. Skolorna har dokumenterat självvärderingen i en utvärderingsrapport och utvecklingsområdena i en utvecklingsplan. Utvärderingsrapporterna och utvecklingsplanerna har skickats till Svenska bildningstjänsters förvaltning. Syftet med självvärderingen är att skolorna ska få ett redskap för att utveckla verksamheten i skolan. Våren 2016 startar självvärderingscykeln på nytt. Områdena som utvärderades var: ledarskap, personal, ekonomiska resurser, utvärdering, genomförande av läroplanen, inlärning, undervisning och undervisningsarrangemang, stöd för lärande, växande och välbefinnande, delaktighet och inflytande, samarbete mellan hem och skola, fysisk lärmiljö, säker lärmiljö, morgon- och eftermiddagsverksamheten samt skolans klubbverksamhet. Bäst vitsord i självvärderingsenkäten fick lärmiljöns säkerhet och morgon- och eftermiddagsverksamheten. Sämst vitsord fick den fysiska lärmiljön och genomförandet av läroplanen. Det var också ett relativt stort antal skolor som valde den fysiska lärmiljön som utvecklingsområde i utvecklingsplanen. Tabell 2. Skolornas självvärderingsenkät. Medianvärde sorterat efter storlek 11

13 Dagvårdens och förskolans kundenkät i huvudstadsregionen Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla gjorde i oktober-november 2014 för tredje gången en gemensam enkät till föräldrar med barn i dagvård och förskola. Med hjälp av enkäten kartlades hur nöjda föräldrarna är med dagvården och förskoleundervisningen. Enkäten gjordes på nätet och man fick in ungefär svar. Det gick att svara på enkäten på finska, svenska, engelska, estniska, ryska och somali. Tack vare det stora antalet svar kan resultaten anses vara både tillförlitliga och generaliserbara. Föräldrarna var nöjdare år 2014 i alla kommuner i jämförelse med den motsvarande enkäten som gjordes Föräldrarna gav dagvården ett mycket bra allmänvitsord. På skalan 1-5 fick Esbo vitsordet 4,50, Helsingfors 4,47, Vanda 4,40 och Grankulla 4,70. Flickornas och pojkarnas föräldrar var lika nöjda med dagvården. Föräldrarna var särskilt nöjda med den förskole- och dagvårdsplats de fått samt dess läge. Ungefär 90 procent av dem som svarade var mycket eller ganska nöjda med platsen de hade fått och var platsen är belägen. Gällande dagvårdsstarten och själva verksamheten var föräldrarna nöjdast med kommunikationen mellan barnen och personalen, hur personalen ser till barnens trygghet och välmående samt hur barnen trivs i dagvården eller förskolan. Det lägsta vitsordet, i genomsnitt lite under 4, gav föräldrarna barnens möjligheter att påverka verksamheten. Föräldrarna upplevde inte webbsidorna som särskilt nyttiga när det gäller att få information om dagvård och förskola. I den fritt formulerade feedbacken önskade föräldrarna fler alternativ för personlig elektronisk kommunikation, till exempel motsvarande dem som används i den grundläggande utbildningen. Huvudstadsregionens gemensamma utvecklingsområde är barnens lek och att barnen skulle röra på sig mera. I fortsättningen kommer man att fästa särskild uppmärksamhet vid barnens möjligheter att påverka och göra initiativ när man utvecklar verksamheten. Svenska bildningstjänster hade särskilt goda resultat inom familjedagvården. Det som Svenska bildningstjänster enligt enkäten kunde utveckla är kundservicen och informationen då familjerna ansöker om dagvårdsplats. Svenska bildningstjänster valde information och kommunikation som ett område att utveckla, och detta blev också ett resultatkortsmål för resultatenheten under år Enheternas kvalitetsredovisningar läsåret Kvalitetsredovisningen är ett dokument som daghemmen och skolorna gör upp i slutet av varje läsår under ledning av rektor eller föreståndare. Kvalitetsredovisningen innehåller en beskrivning av läsårets prioriterade mål, enhetens insatser för att nå målen samt en utvärdering av hur väl målen uppnåtts. Det av ledningsgruppen fastslagna för alla gemensamma utvecklingsmålet för verksamhets/läsåret var: - Hållbar utveckling Enheterna har anpassat det gemensamma målet till den egna verksamheten och ställt upp egna mål för dessa. Utöver det gemensamma prioriterade målet har enheterna, såväl daghemmen som skolorna, ställt upp egna mål utifrån egna utvärderingar eller utvecklingsmål som kommit fram i föregående års kvalitetsredovisning. 12

14 Daghem och gruppfamiljedaghem: Det fanns åtta familjedagvårdare under hösten 2014 och nio under våren Familjedagvårdens prioriterade mål under läsåret var språket, hållbar utveckling och att göra rutinsituationer till trevliga stunder. Familjedagvården fick utmärkta resultat i enkäten som riktade sig till vårdnadshavarna i huvudstadsregionen. Daghemmen har fortsatt att arbeta med barnens språkutveckling och hållbar utveckling. De har använt mångsidiga verktyg för att jobba med språkutveckling. Även sociala färdigheter är ett område som dagvården har satsat på. Barns delaktighet har varit ett viktigt tema i flera daghem och många enheter har fortsatt att jobba med reflekterande frågor. Skolor: Skolorna har under läsåret jobbat mycket med läsning, hållbar utveckling och utveckling av sociala färdigheter. Skolorna har deltagit aktivt i Esbo stads olika utvecklingsprojekt. LOISTO-projektet som utvecklar kompetenserna inom IKT och NPDL- (New Pedagogies for Deep Learning) projektet har kommit igång. Skolorna har också deltagit aktivt i läroplansreformen. Många skolor har också systematiskt utvärderat hur läsårsplanen har förverkligats. Utvärdering och självvärdering är alltmer en självklar del av skolornas interna processer. Enkät om serviceförmågan i huvudstadsregionen, åk 5 Kommunerna i huvudstadsregionen (Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla) ordnar årligen en enkät som mäter kommunernas serviceförmåga inom den allmänbildande utbildningen. En årskurs deltar varje år i enkäten. Hösten 2014 riktades enkäten till femteklassisterna. Enkäten besvarades i november december 2014 av sammanlagt femteklassister tillsammans med deras vårdnadshavare och svarsprocenten var 22,5. Den föregående enkäten riktad till femteklassister genomfördes hösten Den årskull som nu besvarade enkäten, besvarade även en enkät när de gick i tvåan hösten Esbos resultat har förbättrats på alla områden i jämförelse med motsvarande undersökning år De största förbättringarna har skett i möjligheterna att få kurator- och psykologtjänster, i samarbetet mellan na och i hur skolorna tillsammans med na skapar en gemensam verksamhetskultur. Endast i frågan om hur modern datateknik skolorna använder, noterades en liten försämring. De bästa sakerna är enligt femmorna och deras föräldrar att barnet har åtminstone en kompis i skolan, en trygg och kort skolväg, tryggheten i skolan och att mobbning inte tolereras i skolan. Största delen av dem som besvarade enkäten ansåg att na arbetar tillsammans och hjälper och stöder varandra. Det förekommer dock betydande skillnader mellan flickor och pojkar när det gäller hur nöjda de är med skolgången och skolans verksamhet. Femteklassisternas och vårdnadshavarnas tillfredsställelse med samarbetet mellan hemmet och skolan har förbättrats avsevärt i jämförelse med enkäten Familjerna upplevde att de hade haft bättre möjligheter att ta del av diskussionen om skolans målsättningar och verksamhetssätt, att skolan har bättre modeller för hur samarbetet mellan hemmen och skolan förverkligas och att skolans verksamhetskultur mer än tidigare skapas i samarbete med barnen. Skolorna sporrar också vårdnadshavarna till att delta i samarbetet mellan hem 13

15 och skola och att den respons som lärarna ger över skolarbetet är mer uppmuntrande än tidigare. I kommunerna i huvudstadsregionen har man under de senaste åren gjort betydande investeringar i skolornas datatekniska utrustning. Trots detta fanns det betydande skillnader mellan kommunerna och skolorna vad gäller respondenternas tillfredsställelse med skolans data- och informationstekniska utrustning och hur denna utnyttjas i undervisningen. I skoltrivseln förekom stora skillnader mellan flickor och pojkar. Av flickorna var det en betydligt större som upplevde att de behandlades rättvist i skolan och att skolans arbetsmetoder lämpade sig för deras sätt att lära sig. Pojkarna upplevde mer sällan än flickorna att de skulle haft möjligheter att påverka skapandet av skolans verksamhetskultur och få uppmuntrande feedback om skolarbetet. Arbetarinstitutet Arbetarinstitutet har länge arbetat systematiskt med utvärdering och kvalitetsutveckling. Vårterminen 2014 gjorde institutet en självvärdering enligt CAF (Common Assesment Framework). Arbis har varit med om en auditering som Okka-säätiö gjorde år Arbis har en kvalitetshandbok och utvärderar och utvecklar kontinuerligt sin verksamhet enligt den. Efter varje kurs skickas en enkät till deltagarna och responsen används för att utveckla kurserna. Under år 2015 har Arbis fokuserat på strukturerna och processerna i den nya organisationen. En utvärdering av läsåret , som är det första hela läsåret då Arbis ingår i Svenska bildningstjänster, kommer att publiceras i utvärderingsrapporten För tillfället pågår ett projekt för att uppdatera Arbetarinstitutets styrdokument. Kulturverksamhet Under år 2015 gjordes en enkät om kulturfestivalen Kulturen vid ån. I enkäten ingick frågor om bland annat festivalens ekonomi, programmet och platsen för evenemanget. Information om enkäten gick ut via e-post, webben, EBUF-nytt och Facebook. Av de 79 som svarade var 66 % privatpersoner och 34 % representanter för föreningar. Majoriteten önskade att Kulturen vid ån även i fortsättningen ordnas på en torsdag. Det fria inträdet ansågs viktigt, och nya aktörer och funktionärer önskades. Mer program för ungdomar önskades, mer mångkulturella inslag i programmet och mer interaktivt program. 14