UTVÄRDERING AV INLÄRNINGSRESULTATEN I MATEMATIK I ÅRSKURS 6 ÅR 2007

Transkript

1 UTVÄRDERING AV INLÄRNINGSRESULTATEN I MATEMATIK I ÅRSKURS 6 ÅR 2007 utvärderade i slutet av mars år 2007 inlärningsresultaten i matematik och attityderna till matematik i årskurs 6. Informationen samlades in med hjälp av ett stratifierat sampel, så att de utbildningsanordnare som kom med i samplet så väl som möjligt representerade hela landet både vad beträffar storlek och region (län/landskap) samt också sociodemografiskt (kommuntyp) och vad beträffar språkgrupp (finska/svenska). I samplet ingick sammanlagt 118 utbildningsanordnare och 334 skolor. Av skolorna var 295 finskspråkiga och 40 svenskspråkiga. Det sammanlagda antalet elever i samplet var 6 787, av vilka gick i finskspråkiga skolor och 601 i svenskspråkiga. Inlärningsresultaten utvärderades genom två separata matematikprov. Hälften av eleverna deltog i prov 1 och hälften i prov 2. I vartdera provet ingick 10 huvudräkningsuppgifter, 8 flervalsuppgifter och 12 produktionsuppgifter. Proven konstruerades så att de mätte de centrala målen och innehållen för matematikundervisningen i läroplansgrunderna för den grundläggande utbildningen (1994 och 2004). Provuppgifterna delades in i tre innehållsområden: 1) tal, räkneoperationer och algebra, 2) geometri och 3) informationsbehandling, statistik och sannolikhet. Dessutom besvarade eleverna en elevenkät genom vilken bakgrundsfaktorer och elevernas attityder till matematik kartlades. Rektorerna och lärarna fick besvara skriftliga enkäter. Rektorerna fick bl.a. svara på frågor om skolans elevantal, skolans årskurser, antalet specialelever, antalet lärare, vilket år den nya läroplanen hade tagits i bruk, skolans stödtjänster, resursen för stödundervisning och beaktandet av elevernas individuella behov. Lärarna fick frågor gällande kön, utbildning, behörighet som lärare, omfattning av matematikstudier, erfarenhet som lärare, tillgång till stödtjänster, erhållen fortbildning och villighet att delta i fortbildning. Här behandlas de mest centrala resultaten i utvärderingen. Mer information finns på finska i Eero K. Niemis rapport Matematiikan oppimistulosten kansallinen arviointi 6. vuosiluokalla vuonna 2007, Rapporten finns som pdf-fil på s webbplats, Tilläggsinformation om projektet ger undervisningsrådet Eero K. Niemi, tfn (09) , e-post eero.k.niemi@oph.fi Centrala resultat Eleverna hade i genomsnitt ett gott resultat i provet. De deltagande eleverna nådde i genomsnitt 62,2 % av de poäng som de skulle ha kunnat nå. Cirka 22 procent av eleverna klarade provet mycket bra och 15 procent klarade provet dåligt. Bäst var elevernas resultat i informationsbehandling, statistik och sannolikhet och svagast i tal, räkneoperationer och algebra.

2 Proportionell andel (%) Lösningsprocent Figur. Provresultat i matematik enligt lösningsprocent indelad i klasser. Pojkarna klarade totalt sett provuppgifterna en aning bättre än flickorna. Skillnaden var nästan statistiskt signifikant. Pojkarna hade något bättre resultat än flickorna i innehållsområdet tal, räkneoperationer och algebra, liksom också i informationsbehandling, statistik och sannolikhet. Flickorna nådde något bättre resultat i geometri. Skillnaderna mellan pojkar och flickor var statistiskt mycket signifikanta i fråga om alla innehållsområden, men ändå mycket små (ungefär 2 procentenheter i varje innehållsområde). Pojkarna var i majoritet bland de elever som hade de bästa resultaten i hela provet. Figur. Pojkars och flickors provresultat i matematik enligt lösningsprocent indelad i klasser.

3 3 Skillnaderna mellan de 30 bästa skolorna och de 30 sämsta skolorna var stora. Skillnaden mellan elevernas genomsnittliga resultat i dessa grupper var över 30 procentenheter. En jämförelse av resultat för elever som undervisades i enkla och sammansatta klasser visade att provresultaten låg på samma nivå i bägge grupperna. Inte heller klassens eller skolans elevantal hade något samband med provresultatet. Resultat i finskspråkiga och svenskspråkiga skolor Eleverna i finskspråkiga skolor nådde totalt sett bättre provresultat än eleverna i svenskspråkiga skolor (62,9 % av maximipoängen i finska skolor, 54,6 % i svenska skolor). De svenskspråkiga skolorna hade svagare resultat i alla innehållsområden. I delområdet tal, räkneoperationer och algebra nådde eleverna i finskspråkiga skolor i genomsnitt 56,6 % av maximipoängen och eleverna i svenskspråkiga skolor 46,5 %. Motsvarande resultat i geometri var 68,9 % och 62,9 %. För delområdet informationsbehandling, statistik och sannolikhet var resultatet 77,7 % i finska skolor och 73,9 % i svenska skolor. Skillnaderna var statistiskt mycket signifikanta. Lösningsprocent Elever i finskspråkiga skolor Elever i svenskspråkiga skolor Figur. Genomsnittlig lösningsprocent i hela provet bland elever i finskspråkiga skolor och svenskspråkiga skolor. En jämförelse av flickors och pojkars resultat i de svenskspråkiga skolorna visade mycket liknande tendenser som i hela materialet. Totalt deltog 300 pojkar och 301 flickor från svenska skolor i provet. Skillnaderna mellan pojkars och flickors resultat var vanligen lika stora som i hela materialet vad beträffar de olika innehållsområdena. Men i innehållsområdet informationsbehandling, statistik och sannolikhet var dock skillnaden mellan könen något större (5 procentenheter till pojkarnas fördel) bland de svenskspråkiga eleverna än i hela materialet (2 procentenheter). Också vad beträffar olika uppgiftstyper var de finskspråkiga skolornas resultat bättre. Störst var skillnaden i de produktiva uppgifterna, där eleverna i finskspråkiga skolor nådde 59,7 % av poängen och eleverna i svenskspråkiga skolor nådde 49,6 % av poängen. Även i fråga om de olika uppgiftstyperna var skillnaderna statistiskt mycket signifikanta.

4 Lösningsprocent Huvudräkning Flerval Produktionsuppgifter Finskspråkiga skolor Svenskspråkiga skolor Figur. Genomsnittlig lösningsprocent i olika uppgiftstyper för elever i finskspråkiga skolor och svenskspråkiga skolor. Resultat i olika regioner En regional jämförelse av resultaten i hela landet visade att Östra Finlands län hade de bästa resultaten (i genomsnitt 65,9 % av maximipoängen i provet). Skillnaden var statistiskt mycket signifikant, men ändå relativt liten. Län Lösningsprocent, Standardavvikelse Elevantal medeltal Södra Finland ,9 20,0 Västra Finland ,2 19,4 Östra Finland ,9 19,0 Uleåborgs län ,6 19,9 Lapplands län ,1 20,5 Tabell. Provresultat enligt län (både finsk- och svenskspråkiga skolor ingår). Eleverna i de svenskspråkiga skolorna i Södra Finlands län nådde 56,9 % av maximipoängen. Motsvarande resultat för de svenska skolorna i Västra Finlands län var 52,8 %. Skillnaden var statistiskt signifikant. Sammanlagt deltog 267 elever i svenska skolor i Södra Finlands län och 334 i Västra Finlands län. Det är vårt att notera att eleverna i de svenska skolorna i Västra Finlands län låg mer under medeltalet för hela länet än eleverna i de svenska skolorna i Södra Finlands län i förhållande till medeltalet för hela Södra Finlands län.

5 Genomsnittlig lösningsprocent 5 Bland alla deltagare nådde eleverna i landsbygdsskolor ett något bättre provresultat (63,2 % av poängen) än eleverna i tätortsskolor (61,2 %). Skillnaden var statistiskt signifikant, men mycket liten. Trenden var liknande i det svenskspråkiga materialet, men där låg resultaten i stadsskolor (55,3 %) på ungefär samma nivå som i landsbygdsskolor (54,7 %). Läroboken i matematik En majoritet av eleverna i finskspråkiga skolor använde läroboken Laskutaito (76,6 %). Läroboksserien Tuhattaituri användes av 11,1 % och Matikkamatka av 6,4 %. Resultaten för de elever som använde Matikkamatka var 8,4 procentenheter bättre än för den stora elevgrupp som använde Laskutaito. Skillnaden var statistiskt mycket signifikant. Den lärobok som användes i undervisningen hade alltså samband med elevernas inlärningsresultat för de finskspråkiga skolornas del. Skillnaden torde kunna förklaras med att läroboken har en stark ställning i undervisningen. Det här framgick också av lärarnas svar. Största delen av lärarna, mer än 90 %, ansåg att läroboken styr undervisningen väldigt mycket eller ganska mycket. Eftersom lärobokens betydelse för inlärningsresultaten i matematik är mycket tydlig, bör särskild uppmärksamhet fästas vid saken också i fortsättningen. I de svenskspråkiga skolorna använde 61,7 % Tänk och räkna och 34,7 % Sexans matematik. Resten av eleverna använde något annat läromedel. Den lärobok som eleverna hade använt hade inte samband med resultaten för de svenskspråkiga elevernas del. Mobbning och skoltrivsel Det framkom ett klart samband mellan provresultaten och mobbning. Provresultatet var signifikant svagare för de mobbade eleverna. Andelen elever som upplevde att de mobbas i skolan eller på skolvägen var 6,6 procent i hela materialet (6,9 % i finskspråkiga skolor och 4,3 % i svenskspråkiga skolor). Det innebär att det i varje klass med 30 elever i genomsnitt finns två elever som upplever att de mobbas. Antalet elever som upplever att de mobbas har ökat en aning sedan år ,7 56, Inte mobbad Mobbad Figur. Sambandet mellan mobbning och inlärningsresultat.

6 6 De flesta elever uppgav sig trivas mycket bra eller ganska bra i skolan. Andelen som trivdes mycket bra var större i svenska skolor (40,0 % av eleverna) än i finska skolor (23,5 %). Bara 0,2 % av eleverna i de svenska skolorna och 1,2 % i de finska skolorna trivdes mycket dåligt. Men också i fråga om skoltrivsel förekom ett klart samband med provresultatet. Elever som trivdes mycket dåligt i skolan hade ett svagare resultat. Figur. Sambandet mellan skoltrivsel och inlärningsresultat. Elevernas attityder till matematik Elevernas attityder till matematik var i genomsnitt positiva. Attityderna mättes med hjälp av 15 attitydpåståenden som också används vid utvärderingar i andra ämnen. Skalan var Det ingick fem påståenden för var och en av de tre dimensionerna i mätinstrumentet: att tycka om ämnet, att ha nytta av ämnet och att behärska ämnet. Mätningen visade att eleverna ansåg sig ha nytta av ämnet. De hade också en delvis positiv uppfattning om hur väl de behärskar ämnet. Pojkarnas självförtroende i fråga om de egna matematikkunskaperna var större än flickornas. Elevernas inställning var relativt neutral i fråga om hur mycket de tyckte om ämnet. Attityderna i de svenskspråkiga skolorna avvek inte mycket från attityderna i finskspråkiga skolor. Den enda skillnaden var att eleverna i svenska skolor i genomsnitt inte tyckte lika mycket om ämnet (-0,07) som eleverna i finska skolor (+0,29). Skillnaden var nästan statistiskt signifikant.

7 7 Elevernas attityder till matematik Alla attitydpåståenden Att tycka om ämnet Att ha nytta av ämnet Att behärska ämnet -2,00-1,50-1,00-0,50 0,00 0,50 1,00 1,50 2,00 Medeltal Figur. Elevernas attityder till matematik (skala 2 +2). Stödåtgärder, lärarfortbildning och lärarbehörighet Största delen av såväl rektorerna som lärarna var nöjda med resursen för stödundervisning. Mest saknade man specialundervisningstjänster. Enligt rektorerna förhindras ett förverkligande av elevernas individuella behov främst av ett alltför litet antal klubbar. En majoritet av eleverna uppgav att de inte alls hade fått specialundervisning av en speciallärare under sin skoltid (62,5 % av alla deltagande elever). En liten del av eleverna (1,5 %) uppgav att de hade fått väldigt mycket specialundervisning. En lika stor andel av eleverna uppgav att de hade fått väldigt mycket stödundervisning i matematik under skoltiden. Var tionde lärare uppgav att han eller hon inte är villig att delta i avgiftsfri fortbildning om matematikundervisning under nästa läsår. Trots allt skulle nästan hälften vara villiga att delta i en 1 2 dagars fortbildning och var fjärde i en 3 5 dagars fortbildning. Drygt 10 procent av lärarna skulle vilja delta i en ännu längre fortbildning. Av de lärare som besvarade lärarenkäten hade 93 % i de finska skolorna formell lärarbehörighet. Motsvarande andel bland lärarna i de deltagande svenska skolorna var 84 %. Elever till lärare med formell behörighet hade bättre resultat i alla provets innehållsområden samt också i alla uppgiftstyper. Störst var skillnaden mellan elever till behöriga och obehöriga lärare i produktionsuppgifterna (behöriga lärare 59,0 %, icke behöriga 54,8 % av poängen). Lärarnas behörighet hade emellertid inte samband med elevernas attityder till ämnet matematik. Elever som hade undervisats av lärare med folkskollärarexamen hade bättre resultat i provet (67,3 % av maximipoängen i provet) än elever som undervisats av lärare med annan kompetens, t.ex. pedagogie magister, klasslärare eller ämneslärare i matematik (62,2 62,9 %). Det var trots allt bara 3 % av lärarna som hade folkskollärarexamen. Även i motsvarande utvärdering år 2000 hade elever till folkskollärare de bästa provresultaten.

8 8 Utvärderingsresultaten i förhållande till tidigare resultat Många resultattrender är liknande i förhållande till motsvarande utvärdering som genomfördes i årskurs 6 år 2000, och också många andra matematikutvärderingar som genomförts i andra årskurser. Trenderna i fråga om flickors och pojkars attityder till ämnet matematik var t.ex. liknande som år 2000 (Niemi 2001). Flickor och pojkar hade en liknande uppfattning om nyttan med ämnet, medan flickor tyckte mindre om matematik än pojkar. Pojkars uppfattning om sina egna matematikkunskaper var nu, liksom då, positivare än flickors. Också i fråga om själva provresultaten fanns likheter med resultatet år Eleverna i de svenskspråkiga skolorna har i båda utvärderingarna i årskurs 6 haft svagare resultat än eleverna i de finskspråkiga skolorna. Liknande resultat har även framkommit i en annan nationell matematikutvärdering i de lägre klasserna, i årskurs 3 år 2005 (Huisman & Silverström 2006). Ett annat resultat som också framkom år 2000 var sambandet mellan användningen av en viss finskspråkig lärobok och provresultatet. Den regionala jämförelsen visade att resultaten var bäst i Östra Finlands län. Detta är säkert inte någon slump, för det här har varit fallet också i utvärderingar i andra ämnen. Eleverna i Lapplands län hade de bästa resultaten år 2000, men nu var resultaten svagast i Lapplands län. Variationen torde bero på att antalet elever som kommer med i samplet är rätt lågt i Lapplands län. De regionala skillnaderna är ändå små och man kan därför inte tala om att det skulle råda någon skillnad i fråga om regional likvärdighet i utbildningen. Litteratur Huisman, T & Silverström C. (2006) Läsa, skriva, räkna. En utvärdering av inlärningsresultaten i modersmål och litteratur samt matematik i årskurs 3. Helsingfors. : Utvärdering av inlärningsresultat 8/2006. I PDF-format på Niemi, E. K. (2001) Perusopetuksen oppimistulosten kansallinen arviointi 6. vuosiluokalla vuonna Helsinki. : Oppimistulosten arviointi 2/2001. Inlärningsresultaten i matematik i åk 9 åren en sammanfattning av fyra nationella utvärderingar. Texten finns på välj Utvärdering och forskning, samt Resultat i olika utvärderingar.