VILKA MODERSMÅLSKUNSKAPER HAR FINLANDSSVENSKA ELEVER SOM GÅR UT ÅRSKURS 9?

Transkript

1 VILKA MODERSMÅLSKUNSKAPER HAR FINLANDSSVENSKA ELEVER SOM GÅR UT ÅRSKURS 9? En utvärdering av inlärningsresultaten i modersmål och litteratur i årskurs 9 våren 2003 I april 2003 utvärderade Utbildningsstyrelsen inlärningsresultaten i modersmålet bland finlandssvenska elever i årskurs 9. Det var tredje gången som en nationell utvärdering av inlärningsresultaten i modersmålet genomfördes i årskurs 9. De elever som deltog i denna utvärdering hade i stor utsträckning haft möjlighet att följa läroplansgrunderna från år 1994 under hela sin skolgång. I samplet för utvärderingen ingick elever från 16 skolor på fastlandet. Parallellt med denna utvärdering genomfördes en motsvarande utvärdering i finska skolor, där ungefär elever ingick i samplet. Uppgifterna var delvis desamma för svenska och finska elever. Utvärderingen kunde också köpas till skolor som inte kommit med i samplet. Provet köptes till nästan 500 elever i 12 svenska skolor, däribland de åländska skolorna. Eleverna i dessa skolor skrev kunskapsprovet samma dag som eleverna i samplet. I denna sammanfattning presenteras de centrala utvärderingsresultaten för samplets del. Presentationen omfattar följande delar: - samplet - provutformning och provarrangemang - centrala provresultat - resultat i kunskapsprovet - diskuterande texter - modersmålsvitsorden - provdeltagarnas användning av svenska i vardagslivet - elevernas läsvanor - faktorer som har samband med resultaten - slutsatser Rapporten Ett viktigt men utmanande ämne kan beställas via Utbildningsstyrelsens försäljning: Hagnäsgatan 2, Helsingfors, telefon (09) Beställningen kan även göras per e-post på adressen myynti@oph.fi. Mer information om utvärderingen ger specialplanerare Chris Silverström, tfn (09) , e-post chris.silverstrom@oph.fi. Samplet De deltagande skolorna representerade olika regioner, kommuntyper och EU-målområden. Alla niondeklassare från de utvalda skolorna ingick i samplet, förutom elever som inte hade följt läroplanen i modersmål och litteratur för allmänundervisningen. Eleverna i samplet utgjorde en tredjedel av alla niondeklassare i svenska skolor på fastlandet läsåret

2 Län Population Sampel % av populationen Södra Finlands län Västra Finlands län skolor antal elever skolor antal elever % % Uleåborgs län % Totalt % TABELL. Population och sampel länsvis. Provutformning och provarrangemang Provuppgifterna utformades med utgångspunkt i de riksomfattande läroplansgrunderna för ämnet modersmål och litteratur. Syftet med utvärderingen var att den skulle ge tillförlitlig och mångsidig information om de kunskaper och färdigheter som eleverna har då de lämnar grundskolan för att gå vidare till andra stadiets utbildningar. I utvärderingen ingick två delprov. I kunskapsprovet prövades elevernas kunskaper om bl.a. språklig variation, muntlig kommunikation, finlandssvenskan, språkhistoria, grammatik, skrivregler, medietexter, författare och litteraturtermer. Kunskapsprovet innehöll hundra påståenden, vars riktighet eleverna skulle ta ställning till. Det var första gången som nivån på elevernas kunskaper utvärderades i så här stor utsträckning. I skrivuppgiften utvärderades elevernas förmåga att skriva en längre diskuterande text om ett ämne med anknytning till modersmål och litteratur. Alla deltagare genomförde proven på samma dag, så att de gjorde uppgifterna under två provpass (60 minuter + 90 minuter med möjlighet till förlängning). Först skrev eleverna kunskapsprovet och fyllde i en elevenkät som gav bakgrundsinformation om eleverna och undervisningen. Under det andra provpasset skrev eleverna den diskuterande texten. Centrala provresultat Eleverna nådde i hela provet i genomsnitt lösningsandelen 60 %, d.v.s. de nådde 60 % av de poäng som de skulle ha kunnat erhålla. Bäst var kunskaperna om frågor som gällde muntlig kommunikation och språklig variation (genomsnittlig lösningsandel 70 %). Eleverna visste alltså i allmänhet en hel del om föredragsteknik, slang och t.ex. tvåspråkighet. En orsak till det goda resultatet kan säkert vara att dessa teman också är aktuella i andra ämnen än modersmålet samt dessutom utanför skolan. Svagast var kunskaperna om litteratur och textkännedom (genomsnittlig lösningsandel 56 %). Inom detta område ingick uppgifter som gällde finlandssvenska författare, litteraturtermer, reklamtexter, tidningstexter m.m.

3 En dryg fjärdedel av eleverna hade goda, berömliga eller utmärkta kunskaper i provet. En knapp tiondel av deltagarna hade svaga resultat, d.v.s. de nådde inte godkändgränsen på minst 41 % av totalpoängen. Flickornas lösningsandel var i genomsnitt 66 %, pojkarnas 55 %. Könsskillnaden var klart mindre i kunskapsprovet än i skrivuppgiften. I kunskapsprovet fanns en skillnad till flickornas fördel i alla delområden utom finlandssvenskhet och språkhistoria, där skillnaden inte var statistiskt tillförlitlig. Skillnaden mellan könen var störst i skrivuppgiften, där flickorna i genomsnitt fick 66 % av poängen och pojkarna bara fick 50 % av poängen. Könsskillnaderna i skrivande har varit i samma storleksklass i alla tidigare modersmålsutvärderingar. FIGUR. Flickors och pojkars resultat i olika delområden. Eleverna i Södra Finlands län och Västra Finlands län befann sig i provet på ungefär samma nivå i alla delområden. Det framkom inte heller några skillnader mellan elever från stadsskolor och landsbygdsskolor. Däremot framgick tydliga skillnader i provprestationer mellan elever med olika planer för framtida studier. De elever som siktade på gymnasiestudier hade klart bättre provresultat än de elever som hade sökt till yrkesutbildningen. De flickor som hade sökt till gymnasiet hade de bästa resultaten både i kunskapsprovet och skrivuppgiften. De pojkar som hade sökt till yrkesutbildningen hade ett skrivresultat som var 27 procentenheter svagare än gymnasieflickornas resultat. Också resultatet i kunskapsprovet var klart svagare än gymnasieflickornas (14 procentenheter). Liknande skillnader i skrivresultat har även förekommit i tidigare modersmålsutvärderingar.

4 FIGUR. Resultat i kunskapsprovet och i skrivuppgiften för elever med olika planer för framtida studier. Resultat i kunskapsprovet För varje påstående i kunskapsprovet angav eleverna om påståendet var korrekt eller inte enligt deras uppfattning. Dessutom uppgav de om de var säkra eller osäkra på sitt svar eller om de eventuellt hade gissat svaret. Resultatnivån i kunskapsprovet var i genomsnitt nöjaktig. Eleverna nådde i genomsnitt 62 % av de poäng som de skulle ha kunnat erhålla i kunskapsprovet. De bästa resultaten hade eleverna i påståenden om muntlig kommunikation och språklig variation. Sammanlagt 89 % av deltagarna var helt säkra på att *I en stor sal måste man tala fortare så att det man säger hörs är ett felaktigt påstående. (Stjärnan * betyder att påståendet är felaktigt). Ungefär tre fjärdedelar av provdeltagarna var också säkra på att improvisation innebär att man inte följer ett givet manuskript och på att kroppshållning och gester har betydelse då man håller ett muntligt anförande. Ytterligare var 87 % av eleverna säkra på att slang inte används enbart av unga. Närmare tre fjärdedelar var säkra på att en balanserat tvåspråkig person talar två språk ungefär lika bra. Provet visade att eleverna hade svårigheter med bl.a. följande uppgifter: *Med temat i en novell avses novellens handling. (bara 15 % av eleverna gav korrekta svar som de var säkra på) *Selma Lagerlöf och Vilhelm Moberg var mest kända som poeter. (18 %) *Finlandssvenskan och rikssvenskan klassificeras som två olika språk. (23 %) Under och 1400-talet påverkades svenskan starkt av tyskan. (24 %) En tydlig styckeindelning visar hur skribenten har disponerat sin text. (33 %) Ett typiskt drag för reklamspråk är ofullständiga meningar. (35 %)

5 Skolornas resultat kunde variera en hel del. En förklaring är säkert att läroplansgrunderna från 1994 har gett skolorna möjlighet att sätta fokus på olika områden inom ämnet. Figuren gäller det korrekta påståendet Svenskan är ett indoeuropeiskt språk, men det är inte finskan. Figuren visar den procentuella andelen korrekta svar som eleverna i de sexton skolorna var antingen säkra eller osäkra på. Gissade korrekta svar har uteslutits ur figuren. I skola 1 uppgav sig bara 12 % vara säkra eller osäkra på att påståendet är korrekt, i skola 16 uppgav 77 % detsamma. FIGUR. Skolvisa resultat i det korrekta påståendet Svenskan är ett indoeuropeiskt språk, men det är inte finskan, som var ett av de hundra påståendena i kunskapsprovet. Diskuterande texter Deltagarna skrev en diskuterande text på minst 60 rader om bl.a. filmens, teaterns och tidningars betydelse samt skillnader i språkbruk. Andra ämnen var den egna utvecklingen i ämnet modersmål och litteratur, läsupplevelser, finländska traditioner och de elektroniska texternas inverkan på språket. Ämnena för skrivuppgiften var desamma i svenska och finska skolor. Alla texter bedömdes med vitsord av den egna läraren. Vitsordsmedeltalet för de texter som samlades in var 7,5. Bara 25 texter alla skrivna av flickor fick vitsorden 10- eller 10. Totalt fick 72 texter vitsord under 6-. Senare genomgick 340 texter (ungefär en tredjedel) en oberoende bedömning. Den oberoende bedömningen genomfördes så att bedömaren inte visste vilka vitsord texterna hade fått. Texter som hade fått höga vitsord av läraren fick även höga poäng i den oberoende analytiska bedömningen, där skalan var 0 5 poäng i fråga om aspekterna innehåll, disposition, ordval och stil, meningsbyggnad och strukturer, språklig korrekthet samt yttre form och läslighet. De oberoende bedömarna ansåg, liksom lärarna, att flickornas texter höll en högre nivå än pojkarnas. Störst var könsskillnaden i fråga om texternas yttre form och läslighet. Texterna var enligt den oberoende bedömningen något svagare i fråga om innehåll, meningsbyggnad och strukturer än i fråga om t.ex. yttre form samt språklig korrekthet (skiljetecken, begynnelsebokstäver, stavning m.m.).

6 FIGUR. Flickors och pojkars skrivfärdigheter enligt den oberoende bedömningen. (N=340) En innehållsanalys av ytterligare 180 texter visade bl.a. att eleverna gärna valde ett berättande grepp, trots att de i instruktionen uppmanats att skriva en text där de diskuterar ämnet och betraktar det ur många synvinklar. Texterna innehöll åsikter, men påståendena motiverades inte alltid på ett övertygande sätt. Eleverna hade tydliga svårigheter med att sätta rubrik för sina texter i 40 % av texterna motsvarade inte rubrik och text varandra särskilt väl. Intressant var att många elever framförde tämligen likartade åsikter om ämnena. Ett mycket stort antal elever vittnade om att det är nyttigt att läsa, att datorer innebär risker för språket, att slarv hotar språket, att dialekter och traditioner måste bevaras, att det är mer utvecklande att läsa böcker än att se filmer och att tidningar är viktiga. I de texter som handlade om språklig variation och språkets förenande eller åtskiljande kraft, förekom t.ex. följande åsikter och tankar: Skillnaden mellan unga och vuxna tycker jag är ganska stor. Vuxna talar ett mycket mer sofistikerat språk medan vi unga svär och talar slang. Vuxna har också ett mycket stort ordförråd. Det beror säkert på att de brukar läsa mera. Unga borde tala mera sin egen dialekt. När det talas dialekt utformas en sorts gemenskap bland dem som pratar. Alla kan ju inte så bra, men det viktigaste är att man försöker och lyssnar på de äldre. Att vara med och föra dialekten vidare till senare generationer, känns som en hederssak. Finska pratar jag så mycket mera för att med finskan kan jag mycket naturligare uttrycka mig själv och behöver inte tänka på varje ord som jag skall säga. Fast det att jag pratar bara finska gör min svenska ännu sämre, och sedan vill jag prata svenska ännu mindre, och så blir min svenska ännu sämre och sådär håller det på som ett häxhjul.

7 Modersmålsvitsorden Alla provdeltagare uppgav det betygsvitsord i modersmålet som de hade att tillgå i början av april år Medeltalet av alla deltagares vitsord var 7,7. Fördelningen på olika vitsordskategorier såg ut enligt följande: FIGUR. Pojkars och flickors senaste modersmålsvitsord på betyget (åk 9). Flickorna hade vitsordsmedeltalet 8,1 i modersmål och litteratur, medan pojkarnas motsvarande medeltal var 7,1. Eleverna hade sällan fått vitsorden fyra, fem och tio. Det vanligaste vitsordet var åtta. Tre fjärdedelar (76 %) av flickorna hade vitsorden åtta, nio eller tio i modersmålet, mot 38 % för pojkarnas del. Vitsordsfördelningen har varit mycket likartad i de tidigare utvärderingar som har genomförts i årskurs 9. Jämfört med vitsorden i årskurs 6 är modersmålsvitsorden i årskurs 9 klart lägre, särskilt för pojkarnas del. I utvärderingen år 2002 hade de deltagande pojkarna vitsordsmedeltalet 7,7 i årskurs 6 och flickorna hade medeltalet 8,4. (Silverström 2003, 102) Elever med höga vitsord presterade i genomsnitt också goda provresultat. Men liksom i tidigare utvärderingar kunde man skönja en tendens till att elever med samma provresultat hade mycket varierande betygsvitsord i ämnet. I utvärderingen i årskurs 7 år 2002 framkom en klar tendens till att flickor hade bättre skrivresultat än pojkar med samma betygsvitsord (Silverström 2003, 105). I denna utvärdering i årskurs 9 var den här tendensen inte alls lika stark, utan nästan obefintlig. Däremot framkom en tendens till att elever med olika planer för framtida studier hade varierande provresultat trots samma betygsvitsord. Flickor med vitsordet sex som tänkt fortsätta i gymnasiet nådde t.ex. 48 % av poängen i hela provet, medan pojkar med vitsordet sex som tänkt fortsätta inom yrkesutbildningen nådde 41 % av poängen.

8 Provdeltagarnas användning av svenska i vardagslivet De flesta provdeltagare uppgav att de har svenska som modersmål. Av deltagarna uppgav 11 % att de har finska som modersmål. Ytterst få provdeltagare hade något annat modersmål än svenska eller finska. Provdeltagarnas användning av svenska i vardagslivet utanför skolan kartlades med hjälp av åtta vardagssituationer, som framgår av figuren. Den visar att svenska används i hög grad tillsammans med familjemedlemmar och egna vänner. Enligt figuren tenderar flickor och pojkar i årskurs 9 att använda svenska ungefär lika mycket i alla situationer utom tre, där flickorna använder svenska mer. Flickor talar oftare svenska med egna vänner på fritiden, de skriver oftare e-post, brev och textmeddelanden på svenska och de använder oftare svenska i samband med fritidsintressen. I motsvarande kartläggning i årskurs 7 fanns inte statistiskt signifikanta skillnader i någon situation, utan flickor och pojkar använde svenska i ungefär lika stor utsträckning. (Silverström 2003, 78) FIGUR. Provdeltagarnas språkanvändning i olika vardagssituationer utom skoltid. (1 = aldrig svenska, 3 = lika mycket svenska som annat språk, 5 = alltid svenska)

9 Utgående från alla åtta situationer i figuren ovan skapades följande indexgrupper: Enbart eller mest ett annat språk än svenska (index < 2,5) Lika mycket svenska och ett annat språk (index 2,5 3,4) Mest svenska (index 3,5 4,4) Bara svenska (index 4,5 5,0) I Södra Finlands län använde 5 % av eleverna bara svenska (index 4,5 5,0) i vardagssituationerna utanför skolan. I Västra Finlands län var motsvarande siffra 39 %. En femtedel av eleverna i Södra Finlands län uppgav att de enbart eller mest använder ett annat språk än svenska utom skoltid (index < 2,5). Motsvarande andel för Västra Finlands län var en tiondel. Över huvud taget använde niondeklassarna svenska mer sällan än de sjundeklassare som deltog i modersmålsutvärderingen i årskurs 7 år 2002 (Silverström 2003, 81). Särskilt i Södra Finlands län förekommer nu en klar könsskillnad som inte fanns i årskurs 7. Av de deltagande pojkarna från Södra Finlands län uppgav 27 % att de enbart eller mest använder ett annat språk än svenska i vardagslivet. Bland flickorna uppgav 17 % detsamma, vilket är en klart lägre siffra. FIGUR. Elevernas användning av svenska i Södra Finlands län och Västra Finlands län. Elevernas läsvanor Två tredjedelar av de deltagande niondeklassarna uppgav att de läser minst en bok per månad på sin fritid. Flickorna läser betydligt mer böcker än pojkarna. Av pojkarna uppgav hälften att de inte läser en enda bok i månaden på sin fritid. Ytterst få pojkar läser två eller fler böcker per månad. Då elevernas läsvanor utreddes i årskurs 7 år 2002, uppgav 86 % av sjundeklassarna att de läser minst en bok per månad på fritiden (Silverström 2003, 76). Motsvarande siffra för niondeklassarna år 2003 var 67 %. Läsandet tenderar att minska under högstadietiden, säkert p.g.a. konkurrensen från andra fritidsintressen.

10 Gruppen elever som läser minst en bok per månad var större i Västra Finlands län (71 %) än i Södra Finlands län (63 %). Både flickorna och pojkarna i landsbygdsskolorna i Västra Finlands län är flitiga läsare. I de landsbygdsskolor som ingick i samplet läser 90 % av flickorna minst en bok per månad. FIGUR. Antalet böcker som flickor och pojkar läser per månad på sin fritid (andra än läroböcker). Faktorer som har samband med resultaten Elevernas läsning och lån av böcker på fritiden har ett positivt samband med provresultaten, speciellt bland flickor. Elevernas läsvanor har ett starkare samband med provresultatet än deras användning av svenskan i vardagssituationer. Men provresultatet var trots allt svagare för elever som för det mesta använder ett annat språk än svenska i sitt vardagsliv utanför skolan. Dessa elever nådde 55 % av poängen i hela provet (jfr 60 % för alla elever). Även analysen av skrivuppgiften visar att denna elevgrupp skrev texter som var svagare vad gäller ordval, stil, meningsbyggnad, ordföljd och andra strukturer, jämfört med de elever som mest använder svenska i sin vardag. Elevernas provresultat har framför allt samband med deras attityder till modersmålsämnet. Elever med positiv inställning (ofta flickor) hade goda resultat. Allmänt taget hade flickorna en mer positiv inställning till ämnet än pojkarna. Både pojkar och flickor anser att de har nytta av ämnet. I de påståenden som gällde i hur hög grad eleverna tycker om ämnet framkom, liksom tidigare, de mest negativa attityderna. I tabellen har attitydpåståendena grupperats i tre grupper. Ju högre värdet är, desto mer positiv är attityden i de fem påståendena i varje grupp. Värden över 3 betyder att attityden är positiv, värden under 3 att den är negativ.

11 Alla elever Flickor Pojkar Att tycka om ämnet 3,0 3,3 2,6 Att behärska ämnet 3,2 3,4 3,0 Att ha nytta av ämnet 3,9 4,1 3,5 TABELL. Elevernas attityder till modersmålsämnet enligt delområde (skala 1 5). Slutsatser Utvärderingen visar att många elever har relativt tillfredsställande kunskaper om ämnen som t.ex. språklig variation och föredragsteknik. Däremot finns det kunskapsluckor på många andra områden. Dessutom förekommer stora variationer i elevernas skrivförmåga då de lämnar den grundläggande utbildningen. Man kunde därför överväga följande insatser: Det behövs mer skrivande i genrer. Både kunskapsprovet och elevtexterna visar att eleverna inte alltid vet vad som kännetecknar olika textgenrer. Framför allt har de svårt att frigöra sig från den berättande genren i sitt eget skrivande. Utvärderingsresultaten visar att elever som fått riklig och varierande skrivträning i många genrer har goda skrivresultat. Det fanns även ett samband mellan goda skrivresultat och goda kunskaper om ordförrådet, grammatik och skrivregler. Den mångsidiga diskussionen borde ges mer plats i skrivundervisningen. Eleverna behöver mer träning i att underbygga påståenden med hållbara motiveringar i sakligt hållna texter. Eleverna behöver även övning i att skapa fungerande texthelheter som motsvarar förväntningarna på texten. Till detta hör övning i att sätta egen rubrik, att disponera texten och att skriva inledningar och avslutningar. Lärarna behöver mer stöd vid textbedömning. Skolornas skalor skiljer sig en aning från varandra och det vore bra om klarare riktlinjer kunde ges till lärarna på fältet. T.ex. kunde man i ett större forum diskutera vad som krävs för att en sakligt hållen text skall bedömas med vitsordet åtta (goda färdigheter). Den allmänna nivån på kunskaperna borde höjas. Många elever har brister i kunskaperna om språkhistoria, kända författare och metaspråk för textdiskussioner. Också i grammatik, ordkunskap och vissa finlandssvenska frågor förekommer ställvis brister. Det är viktigt att uppmuntra särskilt pojkars och finskdominerat tvåspråkiga elevers intresse för att läsa och skriva. Pojkarnas läsintresse tenderar att minska under högstadietiden. Läsning på fritiden verkar för bokslukande flickors del ha ett klart samband med goda resultat. Ett sätt att stimulera intresset för både läsande och skrivande är att använda nätbaserade hjälpmedel, t.ex. av typen Netlibris. Det är också uppenbart att de elever som fått svaga resultat i utvärderingen skulle behöva mer individuellt stöd. I denna sammanfattning ingår även hänvisningar till följande rapport: Chris Silverström, Modersmål och litteratur i sex år. En utvärdering av inlärningsresultat i modersmål och litteratur hos elever som slutfört årskurs 6 i den grundläggande utbildningen år Utvärdering av inlärningsresultat 5/2003. Utbildningsstyrelsen, Helsingfors.

12