Enheten för svensk dagvård och utbildning UTVÄRDERINGSRAPPORT 2010

Transkript

1 Enheten för svensk dagvård och utbildning UTVÄRDERINGSRAPPORT 2010

2 1 INLEDNING UNDERVISNINGSRESULTAT Utvärdering av inlärningsresultat i modersmål och litteratur Utvärdering av inlärningsresultat i konst- och färdighetsämnen Underkända vitsord och kvarstannare i den grundläggande utbildningen INLÄRNINGSMILJÖ Gruppstorlek Säkerhet Skolhälsoundersökningen Antalet datorer i skolorna STÖDFUNKTIONER OCH ELEVVÅRDEN Servicens tillgänglighet och tillräcklighet PERSONALENS VÄLBEFINNANDE Kommun Personalens utbildningsnivå Erfarenheter av våld eller hot ÖVRIGT Enheternas kvalitetsredovisningar Kundförfrågan till vårdnadshavarna i den grundläggande utbildningen Enkät om serviceförmågan hos huvudstadsregionens skolor År 2010 genomförs undersökningen bland elever och deras vårdnadshavare i åk Besök i enheterna

3 1 INLEDNING Esbo stadsfullmäktige fattade beslut om ett utvärderingssystem för bildningssektorn. I enlighet med beslutet godkände Svenska barn- och utbildningsnämnden Planen för utvärdering av dagvård och utbildning. Planen ger en struktur för enheternas utvärderingsarbete. Utvärderingsplanen uppdaterades i juni 2005 för att gälla från och med hösten Utvärderingsarbetet leds och koordineras av svenska dagvårds- och utbildningsenhetens ledningsgrupp. I denna rapport finns utvärderingsresultat och statistik som blivit färdiga under tiden oktober 2009 t.o.m. oktober Rapporten har sammanställts av stf. planerare Marika Lostedt och planerare Mia Westerlund. 2 UNDERVISNINGSRESULTAT Undervisningsresultaten har utvärderats genom riksomfattande utvärderingar av inlärningsresultat i modersmål och litteratur samt konst- och färdighetsämnen. Båda utvärderingarna gjordes i åk 9 under våren Dessutom har statistik över underkända vitsord och kvarstannare i den grundläggande utbildningen använts vid utvärderingen. 2.1 Utvärdering av inlärningsresultat i modersmål och litteratur Under våren 2010 har Utbildningsstyrelsen anordnat en nationell uppföljningsutvärdering av inlärningsresultat i modersmål och litteratur i årskurs 9 i den grundläggande utbildningen. Syftet med utvärderingen var att få en tillförlitlig bild av nivån på kunskaperna i modersmål och litteratur i slutskedet av den grundläggande utbildningen. Utbildningsstyrelsen rapporterar om de centrala resultaten till undervisningsministeriet och publicerar de nationella resultaten i en utvärderingsrapport som färdigställs i början av år Ett preliminärt resultat skickades till skolorna som deltagit i utvärderingen samt till utbildningsanordnaren i juni Provet bestod av skrivuppgifter samt uppgifter som fokuserar på litteratur och texter, språkfärdigheter, ordförråd, grundläggande begrepp och skriftlig kommunikation. Sammanlagt deltog 926 elever i åk 9 i svenskspråkiga skolor i Finland. Totalt kunde en elev få 70 poäng i provet. Den genomsnittliga lösningsandelen för alla uppgifter var 65 %. Lösningsandelen uttrycker hur stor procentuell andel av det maximala antalet poäng som eleverna har uppnått. Resultatet i Esbo är något bättre i jämförelse med hela det finlandssvenska samplet på alla delområden i provet. 3

4 Resultaten i den nationella utvärderingen av inlärningsresultat i modersmål och litteratur i åk 9 Hela samplet poäng (medeltal) lösningsandel (%) Läsning, litteratur och textkännedom, max ,8 61 poäng Språkkännedom, max. 18 poäng 11,8 65 Skrivande max. 31 poäng 20, Utvärdering av inlärningsresultat i konst- och färdighetsämnen Under våren 2010 anordnade Utbildningsstyrelsen en uppföljningsutvärdering av inlärningsresultaten i konst- och färdighetsämnen (bildkonst, slöjd, musik och gymnastik) i åk 9 i den grundläggande utbildningen. Syftet med utvärderingen är att ge information om hur målen för grunderna för läroplanen uppnåtts i den grundläggande utbildningens slutskede. Materialet för utvärderingen samlades in med en bakgrundsenkät, en rektorsenkät och enkäter till lärare och elever samt med tester som mäter den fysiska funktionsförmågan hos eleverna under våren Provet anordnades i två delar. Provets första del bestod av blanketter med uppgifter som gällde gymnastik. Den andra delen av provet bestod av test i konditions- och rörelsebehärskning. I skrivande skede har inte resultaten av utvärderingen färdigställts. 2.3 Underkända vitsord och kvarstannare i den grundläggande utbildningen Underkända vitsord (vitsorden 4) har inom den grundläggande utbildningen tilldelats i 6 ämnen åt sammanlagt 3 elever vid läsårsbedömningen våren Detta gäller årskurserna 4-9 eftersom de lägre årskurserna inte tilldelas siffervitsord. Våren 2010 stannade sammanlagt 2 elever på klassen. 4

5 3 INLÄRNINGSMILJÖ 3.1 Gruppstorlek I tabellen presenteras antalet elever i grundskolan fördelat på olika gruppstorlekar. I statistiken ingår inte smågruppsundervisningen. Årskurs storlek elever % elever % elever % elever % elever % elever % elever % < Årskurs storlek elever % elever % elever % elever % elever % elever % elever % < Årskurs Storlek elever % elever % elever % elever % elever % elever % elever % < Medelstorleken åk åk åk Säkerhet Staden har försäkrat alla barn i dagvård, skolelever samt gymnasiestuderanden. I statistiken för 2010 finns de olycksfall som rapporterats till försäkringsbolaget Olycksfall: Studerande/elever Daghemsbarn I denna statistik ingår även de finska skolornas och daghemmens statistik 5

6 3.3 Skolhälsoundersökningen Enkäten Hälsa i skolan genomfördes våren Tidigare har enkäten gjorts i Esbo i april 1999, 2002, 2004, 2006 och Undersökningen har som mål att genom en nationellt enhetlig metod producera information för kommuner och skolor om åriga ungdomars levnadsförhållanden, skolförhållanden, hälsa, hälsovanor, hälsokunskaper och elevvård. Rapporten sammanställs av Institutet för hälsa och välfärd - THL. Enkäten besvarades av elever i grundskolans årskurs 8 och 9 samt bland första och andra årets studeranden i gymnasier och yrkesskolor. Sammanlagt deltog elever/studeranden i undersökningen, varav elever i åk 8 och 9 samt studeranden i gymnasiet och yrkesstuderanden. I Esbo deltog 4623 elever i åk 8 och 9 och 2505 gymnasiestuderanden i undersökningen, varav 694 var elever/studeranden i svenskspråkiga skolor. Enkäten hälsa i skolan undersökte de ungas välmående från olika perspektiv och resultaten framställs utgående ifrån fem områden: levnadsförhållanden, skolförhållanden, upplevd hälsa, hälsovanor och erfarenheter av elevvårdens stöd. I resultaten lyfts fram de resultat där det skett positiva samt negativa förändringar i jämförelse med tidigare år. Nedan framställs förändringarna i resultaten i jämförelse med tidigare år i Esbo: GLÄDJEÄMNEN Hos grundskoleelever: - föräldrarnas rökning minskade - flera symptoms uppkomst dagligen minskade - Föräldrarnas rökning minskade - Idrott/motion på fritiden ökade Hos studeranden i gymnasiet: - Föräldrna visste bättre var deras barn tillbringade sina kvällar på veckosluten - att vaka sent på skoldagar minskade - lättare att träffa skolkurator - Föräldrnas rökning minskade ANLEDNING TILL BEKYMMER Hos grundskoleelever: - föräldrarnas arbetslöshet ökade - föräldrarna visste mer sällan var deras barn tillbringade kvällarna på veckosluten - upprepade förbrytelser ökade - eleverna upplevde skolornas fysiska arbetsmiljö som bristfällig - andelen elever som varit med om minst en olycka under läsåret i skolan/under skolvägen ökade - arbetsmängden upplevdes för stor - eleverna upplevde mer sällan att de kunde påverka skolans ärenden - rökning dagligen ökade - fler elever hade prövat minst en gång droger - fler elever uppgav att det är svårt att komma till skolhälsovårdarens samt skolpsykologens mottagning Hos studeranden i gymnasiet: - föräldrarnas arbetslöshet ökade - fler studeranden hade upplevt fysiskt hot - upprepade förbrytelser ökade - studeranden upplevde skolornas fysiska arbetsmiljö som bristfällig 6

7 3.4 Antalet datorer i skolorna - arbetsatmosfären i skolan sämre än tidigare år - svårigheter i anslutning till studier ökade - fler studeranden hade prövat minst en gång droger - svårt att träffa skolhälsovårdaren, skolläkare samt skolpsykolog Enligt statistik från fanns det i svenska grundskolor i Esbo 499 arbetsstationer som användes i undervisning. Antal elever/arbetsstation är därmed ca 5 elever/arbetsstation. Alla dessa 499 arbetsstationer har Internet-förbindelse. I gymnasiet var antalet arbetsstationer 103. Detta betyder ca 5 elever/arbetsstation 4 STÖDFUNKTIONER OCH ELEVVÅRDEN 4.1 Servicens tillgänglighet och tillräcklighet Enligt lagen om grundläggande utbildning har eleven rätt till avgiftsfri elevvård vilket behövs för att hon eller han skall kunna delta i undervisningen. Med elevvård avses främjande av elevens inlärning, goda psykiska och fysiska välbefinnande samt främjande och upprätthållande av hennes sociala välbefinnande i skolsamfundet. Syftet med elevvård är att förebygga, upptäcka och avhjälpa hinder för inlärning och andra problem i samband med skolgången. Elevvårdens tjänster beskrivs i den läroplan som är godkänd i Svenska barn- och utbildningsnämnden. Under innevarande läsår arbetar sex skolpsykologer och fyra kuratorer inom svensk dagvård och utbildning. I gymnasiet är psykologens roll konsultativ, vid behov görs även utredningar. Skolpsykologerna arbetar också i förskolorna. Antalet elever per skolpsykolog och skolkurator i grundskolan och gymnasiet är följande: Elever / skolpsykolog Elever /kurator År Grundskola Gymnasium Psykologen arbetar en dag/vecka i gymnasiet. I Finno resurscenter finns även en ergoterapeut och en talterapeut. I varje förskolegrupp arbetar en speciallärare en timme per vecka. Från och med hösten 2010 har tre konsultativa specialbarnträdgårdslärare arbetat inom dagvården. 7

8 5. PERSONALENS VÄLBEFINNANDE 5.1 Kommun 10 Esbo stad undersöker regelbundet personalens synpunkter på kvaliteten i arbetslivet. Arbetshälsoinstitutet (Työterveyslaitos) har genomfört undersökningen Kommun10 åren 2001, 2004, 2006, I undersökningen deltar utöver Esbo städerna Vanda, Åbo, Tammerfors, Uleåborg, Nådendal, Nokia, Reso, Valkeakoski och Virdois. Kommun 10-undersökningen för år 2010 pågår för närvarande. Resultaten kommer att vara färdiga i februari-mars Personalens utbildningsnivå Personalens utbildningsnivå 2010: centralen, skolsekreterare, skolgångsbiträden och elevvården. Fast anställda Tidsbundna Nivå/år Grundnivå Mellannivå Högskolenivå Totalt Personalens utbildningsnivå 2010: Dagvård Fast anställda Tidsbundna Nivå/år Grundnivå Mellannivå Högskolenivå Totalt Personalens utbildningsnivå 2010: Skolor Fast anställda Tidsbundna Nivå/år Grundnivå Mellannivå Högskolenivå Forskarnivå Totalt

9 5.3 Erfarenheter av våld eller hot Enligt statistiken har 7 rapporter om våld eller hot på arbetsplatsen inkommit till arbetsskyddschefen under tiden Fem anmälningar gäller barn i daghemsålder, en anmälan en elev i åk 1-6 och en anmälan gäller en gymnasieelev. För ett år sedan var de rapporterade fallen 12. Motsvarande siffra för finska utbildningens del år 2010 är 404 anmälda fall. 6 ÖVRIGT 6.1. Enheternas kvalitetsredovisningar Kvalitetsredovisningen är ett dokument som skolorna och daghemmen uppgör i slutet av varje läsår/verksamhetsår under ledning av rektor/föreståndare. Kvalitetsredovisningen innehåller en beskrivning av läsårets prioriterade mål, enheternas insatser för att nå målen samt en bedömning av hur väl målen uppnåtts. Enheterna redogör även för åtgärder som vidtas då målen inte uppnåtts. Dagvårdens prioriterade mål under verksamhetsåret var bland annat: det svenska språket/språkstrategin samtliga daghem har haft språket som ett prioriterat mål. Enheterna har gjort språkarbetet till en del av den dagliga verksamheten, bl.a med sagostunder, bokkasse/biblioteksbesök, drama, diskussioner och prat i vardagssituationer, språkportfolio, språklekarbesök. öka föräldrarnas insyn i och förståelse för vardagen och verksamheten i daghemmen utvecklande av sammanhållen förskole- och nybörjarundervisning personalens välbefinnande, utveckla kommunikation, samarbete och information genuspedagogik hälsa och motion finlandssvensk kultur sång, rytmik och musik miljö och natur anpassa verksamheten till barnens individuella kunskaps- och utvecklingsnivå, gruppindelningar och alternativ med redan i planeringen av verksamheten. Trivsel och trygghet exempel på mål inom temat Trivsel och trygghet: respekt och ansvar för andra och omgivningen, trygg dagisstart, social kompetens, utveckla lyhördhet, tid för barnet och individuellt bemötande Skolornas prioriterade mål under läsåret var anknutna till bland annat: temat Trivsel och trygghet inom ramen för temat Trivsel och trygghet har skolorna bl.a. arbetat med att stärka elevernas självkänsla, arbetat med KiVa-skola modellen för att förebygga mobbning och att öka den allmänna trivseln och tryggheten i skolan. utvecklande av sammanhållen förskole- och nybörjarundervisning förankring av IT i den dagliga undervisningen, bl.a. IPT-projekt i åk 1 och 2. Miljö- och natur 9

10 skolor har arbetat med att väcka elevernas nyfikenhet för naturvetenskaper. genuspedagogik det svenska språket/språkstrategin skolorna har bl.a. satsat på att stärka skriftlig framställning, stärka den språkliga medvetenheten samt den språkliga identiteten. KELPO, utvecklande av allmänt, intensifierat och särskilt stöd. De av SDU initierade utvecklingsmålen under verksamhets-/läsåret : KELPO Trivsel och trygghet språket Förutom dessa punkter ur kvalitetsredovisningarna har eleverna i de flesta skolorna fått fylla i olika trivselenkäter. Enheterna gör även regelbunden egen utvärdering. 6.2 Kundförfrågan till vårdnadshavarna i den grundläggande utbildningen Vårdnadshavarna till eleverna i den grundläggande utbildningen hade under våren 2010 möjlighet att genom en kundenkät utvärdera sina barns skola. Svaren visar att föräldrar med barn i de svenska skolorna i Esbo överlag är nöjda med skolornas verksamhet. Föräldrarna är särskilt nöjda med skolornas atmosfär samt elevernas kunskaper och beredskap för fortsatta studier. Sämre betyg fick undervisningsutrymmenas trivsamhet och studiematerialets kvalitet. Sammanlagt 665 föräldrar av 2635 besvarade enkäten (25 %) Skolfastigheten, undervisningsutrymmena 3,75 3,65 3,68 2. Undervisningsutrustningen,material 3,88 3,91 3,93 3. Elevvården i skolan 3,96 3,98 3,99 4. Skolans atmosfär 4,12 4,23 4,04 5. Ordning och arbetsro; tryggheten i skolan 4 4,09 3,92 6. Skolans läroplan mål och innehåll 4 4,06 4,00 7. Elevens förutsättningar till fortsatta studier 4,07 4,12 4,06 8. Eleverna behandlas jämlikt och rättvist 4,01 4,08 3,94 9. Hur elevens individuella behov tas i beaktande i undervisningen 3,87 3,95 3, Föräldrarnas möjlighet att delta i och påverka skolans verksamhet 3,81 3,83 3, Enkät om serviceförmågan hos huvudstadsregionens skolor Enkäten om serviceförmågan inom undervisningsväsendet i huvudstadsregionen bygger på stadens nuvarande gemensamma utvärderingsplan för utbildningen. Enkäten producerar region-, stads- och skolspecifik information om utbildningstjänsternas kvalitet. Enkätens första fas genomfördes i årskurs 8 i de finsk- och svenskspråkiga skolor som drivs i 10

11 Esbo, Helsingfors, Grankulla och Vanda samt i Helsingfors avtalsskolor i november-december Enkäten riktades till eleverna i årskurs 8 och deras vårdnadshavare. Svaren samlade in elektroniskt. Svarsaktiviteten var låg ca 19 %. Sammanlagt skickade enkäten ut till elever. Antalet svar som inkom var I Esbo svarade 438 elever/vårdnadshavare på enkäten och svarsprocenten var 15. För de svenskspråkiga skolornas del i Esbo var svarsprocenten 18. På grund av den låga svarsprocenten kan resultaten endast ses som riktgivande. Resultaten kan dock fungera som en bas för diskussion vid utvärdering av skolornas verksamhet och av hur elevernas och föräldrarnas uppfattningar motsvarar skolans egen bedömning. Skolvisa resultat skickades till skolorna om antalet svarare var minst 10 och svarsaktiviteten minst 15 %. Till de skolor som inte mötte minimiandelen svarare för att få skolvisa resultat fick ta del av de stads- och områdesspecifika resultaten. Enkäten bestod av 8 delområden; fastställandet av elevens skolplats, inlärningsattityder, inlärningsmiljön, verksamhetskulturen och arbetssätt, samarbetet mellan hemmen och skolan, organisering av handledningen, elevvård och bedömningen av eleven. Från resultaten bland de svenskspråkiga skolorna i Esbo framgår att majoriteten av vårdnadshavarna upplever att deras barn har åtminstone en kamrat i skolan och att barnet känner sig tryggt. Vårdnadshavarna upplevde att deras barn har sällan möjligheter att bekanta sig med olika yrken som en del av skolarbetet. Resultat ur enkät om serviceförmågan (de bäst genomförda sakerna framställs först) De fem saker som genomförs bäst (helt eller nästan helt överens %) 32 Vårt barn har åtminstone en kamrat i skolan 10 Barnet känner sig tryggt i skolan 31 Möjlighet att vid behov få hjälp av skolkurator och psykolog 30 Vårt barn har möjlighet att vid behov kunna få hjälp av skolhälsovårdaren 17 Barn klarar av sina hemuppgifter i rimlig tid Esbo Svenskspråkig a skolor (n=50) 100 % 94 % 91 % 90 % 90 % HSRskolornas medelvärd e 98 % 90 % 83 % 83 % 87 % HSRskolornas bästa 1/4 100 % 94 % 93 % 90 % 92 % De fem saker som genomförs mest sällan (helt eller nästan helt överens %) 27 Barn får lära sig färdigheter som främjar inlärningen 12 Skolans verksamhetskultur skapas tillsammans med barnen 20 Olikheter mellan könen beaktas i undervisningen 2 Tillräckliga möjligheter att söka till annan skola än närskolan 26 Möjligheter att bekanta sig med olika yrken som en del av skolarbetet Esbo Svenskspråkiga skolor (n=50) 57 % 55 % 55 % 47 % 39 % 44 % HSRskolornas medelvärde 55 % 54 % 42 % 78 % HSRskolornas bästa 1/4 61 % 65 % 50 % 90 % 53 % 11

12 År 2010 genomförs undersökningen bland elever och deras vårdnadshavare i åk Besök i enheterna Enligt utvärderingsrapporten besöker en grupp av tjänstemän varje daghem områdesvis och varje skola vart femte år. Besöken är en del av utvärderingen och genomförs enligt uppgjort program. År 2010 har inte sådana besök gjorts. 12