REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN. Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN. Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna"

Transkript

1 1 UTBILDNINGSSTYRELSEN REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN OCH DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna Bakgrund Utbildningsanordnarna fick den 19 november 2012 en begäran om respons på utkasten till grunderna för läroplanen. Begäran var utformad som en enkät och den genomfördes i programmet Survette. Följande frågor ställdes om varje kapitel i utkastet: Går revideringen på basis av texten i rätt riktning? Är tyngdpunkterna i kapitlet de rätta? Vad borde betonas mera? Är texten begriplig? Vad borde förtydligas? Finns det väsentliga aspekter som saknas i kapitlet; vilka? Hurdant stödmaterial skulle ni önska om det som behandlas i ifrågavarande kapitel? Har ni andra kommentarer? Följande frågor ställdes om de kapitel som gäller den lokala läroplanen (från läroplan till skolarbete, förpliktelser som styr undervisningen): Stödjer kapitlet utbildningsanordnarna? Motiveringar Finns det väsentliga aspekter som saknas i texten; vilka? Hurdant stödmaterial skulle ni önska i anslutning till detta kapitel? En del av frågorna hade strukturerade svarsalternativ och en del kunde besvaras med öppna svar. Enkäten skickades till 414 utbildningsanordnare (finskspråkiga, svenskspråkiga, privata utbildningsanordnare och statliga skolor). Det kom in 112 finskspråkiga svar och 7 svenskspråkiga svar via Survette samt ytterligare 8 svar per e-post. En del tvåspråkiga kommuner skickade ett gemensamt svar. Av svaren kom 17 från privata skolor och 6 från normalskolor. Innehållet i de finsk- och svenskspråkiga utbildningsanordnas svar var relativt likadant. Därför behandlas i det här sammandraget de finsk- och svenskspråkiga utbildningsanordnas svar separat endast i de fall där svaren tydligt avviker från varandra. I de flesta fall besvarades enkäten av en grupp som utsetts av utbildningsanordnaren (35 %) eller en annan grupp (18 %). Grupperna var till exempel kommunala eller regionala lp-grupper. I 19 % av fallen besvarades enkäten av en enskild person, oftast kommunens undervisningschef.

2 I de öppna svaren nämndes också elevernas svar, men ingen av utbildningsanordnarna hade ändå definierat eleverna som en separat grupp och därför syns inte eleverna i de grafiska framställningarna. Ett lågstadium i Helsingfors och ett högstadium i Lojo skickade ett sammandrag av elevernas enkätsvar per e-post till Utbildningsstyrelsen. 2 Bild: Enkäten har besvarats av enskild person grupp utsedd av utbildningsanordnaren rektorer lärare vårdnadshavare elever annan part/grupp/annat organ, vilket? En del kommuner genomförde enkäten med hjälp av egna enkäter och fick på det sättet många aktörer att ta ställning till riktlinjerna för läroplansgrunderna. Svaren fördelades på följande sätt: Bild: Antal personer som deltog i enkäten

3 Svaren på de strukturerade frågorna följde samma mönster i varje kapitel. Av de finskspråkiga utbildningsordnarna ansåg generellt sett % att revideringen går i rätt riktning % att revideringen går i ganska rätt riktning mer än 80 % att riktningen är rätt 4 5 % att revideringen inte till alla delar går i rätt riktning 2 % att revideringen inte går i rätt riktning Av de svenskspråkiga utbildningsordnarna ansåg åter % att revideringen går i rätt riktning % att revideringen går i ganska rätt riktning mer än 70 % att riktningen är rätt 15 % att revideringen inte till alla delar går i rätt riktning 8 % att revideringen inte går i rätt riktning I det följande presenteras utbildningsanordnarnas svar separat för varje kapitel. I sammandraget granskas svaren på frågan om revideringens riktning och det huvudsakliga innehållet i de öppna svaren. Innehållet i de finsk- och svenskspråkiga utbildningsanordnas svar var ganska likadant. I sammandraget lyfts de viktigaste skillnaderna mellan de finsk- och svenskspråkiga utbildningsanordnarnas svar fram. Disposition I fråga om dispositionen ansåg 89 % av de finskspråkiga utbildningsanordnarna att revideringen går i rätt eller ganska rätt riktning. 70 % av de svenskspråkiga utbildningsordnarna var av samma åsikt. Bild: Går revideringen på basis av dispositionen i rätt riktning? Generellt ansågs den övergripande strukturen i läroplanen vara tydlig och bra och övergångsskedena fick särskilt god respons. Utöver övergångsskedena fick årskurshelheterna positiva omdömen. Innehållet ansågs också vara heltäckande och rubrikerna tydliga. Utbildningsanordnarna var särskilt positivt inställda till att frågor som ska avgöras på lokal nivå presenteras i slutet av varje kapitel.

4 4 I samband med innehållsförteckningen fick beskrivningarna av mångsidig kompetens och verksamhetskulturen positiv respons. Enligt respondenterna stärker beskrivningarna integrering i undervisningen och lyfter fram vikten av framtidsorientering och mångsidighet samt utveckling av skolans verksamhet. Tydligare rubriker och underrubriker efterlystes, likaså en sammanslagning av vissa kapitel (kapitel 4 och 5). En del tyckte också att dispositionen är för omfattande och borde komprimeras. Från läroplan till skolarbete Utbildningsanordnarna var till största delen nöjda med kapitlet Från läroplan till skolarbete. Av de finsk- och svenskspråkiga utbildningsanordnarna ansåg 85 % att kapitlet stödjer utbildningsanordnarna. Bild: Stödjer kapitlet utbildningsanordnarna? Ja Nej I svaren konstaterades att kapitlet ger tillräckligt detaljerade anvisningar för utarbetandet av den lokala läroplanen. Vidare noterades att kapitlet tydligt beskriver det nationella styrsystemet för den grundläggande utbildningen och läroplansgrundernas funktion. Läroplansgrundernas och de lokala läroplanernas funktion och relation till varandra dryftades också mera allmänt. En del tyckte att grunderna ska styra det lokala läroplansarbetet ännu mera detaljerat. En nationell styrning ansågs viktig med tanke på utbildningsjämlikheten och strama ramar ansågs vara bra. Andra betonade åter utbildningsanordnarens autonomi i det lokala läroplansarbetet och önskade att läroplansgrunderna endast skulle innehålla de viktigaste frågorna. Att lyfta fram läsårsplanen ansågs viktigt. En del respondenter efterlyste en mera detaljerad beskrivning av samarbete och olika samarbetsparter i grunderna. Vissa tyckte också att utbildningsanordnarens interna utvärdering och användningen av kvalitetskriterier för att utveckla verksamheten borde tas upp. Respondenterna önskade att dessa punkter skulle beskrivas mera detaljerat i grunderna. De efterlyste också stödmaterial också i anknytning till dem.

5 Förpliktelser som styr undervisningen 5 Att samla förpliktelserna som styr undervisningen i ett kapitel i läroplansgrunderna sågs som en bra lösning och kapitlet ansågs stödja utbildningsanordnarna (enligt 87 % av utbildningsanordnarna). En del respondenter tyckte att det var bra att ta upp lagstiftningen, så att förpliktelserna lätt hittas på ett och samma ställe. Andra tyckte åter att det är onödigt att upprepa lagstiftningen i grunderna. Bild: Stödjer kapitlet utbildningsanordnarna? Ja Nej En definition av elevernas, lärarnas och skolpersonalens förpliktelser önskades. Likaså önskades en beskrivning av förpliktelser som är förknippade med en trygg lärmiljö. Värdegrunden för den grundläggande utbildningen I fråga om värdegrunden för den grundläggande utbildningen ansåg 91 % av de finskspråkiga och 85 % av de svenskspråkiga utbildningsanordnarna att revideringen går i rätt eller ganska rätt riktning. Många svar innehöll tankar om hur hemmen och vårdnadshavarna förhåller sig till skolans värdegrund. En del ansåg att vårdnadshavarnas engagemang borde framhävas och tydliggöras i grunderna svaren antydde att det finns en oro för samarbetet mellan hemmen och skolan. Till vissa delar ansågs texten vara rätt högtravande och mera konkreta formuleringar efterlystes, i synnerhet angående definitionen av skönhet. Å andra sidan tyckte en stor del av respondenterna att värdegrunden skildras på ett mångsidigt sätt och att i synnerhet mänsklighet och bildning lyfts fram på ett fint sätt.

6 6 Formuleringen "en strävan att följa den värdegrund som beskrivs" förbryllade utbildningsanordnarna. De frågade sig om en strävan är tillräcklig? Respondenterna önskade en tydlig och kärnfull formulering av värdegrunden, som till exempel "värden som ska styra verksamheten". Också i övrigt efterlystes en komprimering av texten för att den ska vara begriplig också för vårdnadshavarna. Synen på lärande Respondenterna ansåg att det är viktigt och bra att synen på lärande definieras i grunderna för läroplanen. På basis av synen på lärande går revideringen enligt 94 % av de finskspråkiga och 70 % av de svenskspråkiga utbildningsanordnarna i rätt eller ganska rätt riktning. Särskilt positiv var inställningen till att man i beskrivningen betonar eleven och elevens aktiva roll. Att också känslor och erfarenheter lyfts fram ansågs bra och viktigt.

7 7 En noggrannare beskrivning av synen på lärande ur undervisnings- och lärarsynvinkel efterlystes. Respondenterna önskade överlag att lärarens roll skulle synas bättre i texten. Det framkom önskemål om att betydelsen av lärarsamarbete och kompanjonlärarskap skulle lyftas fram i grunderna. I synnerhet de svenskspråkiga svaren signalerade en önskan om en mera realistisk syn på lärande och ett förtydligande av de krav den ställer på lärarna. Utöver det önskades att betydelsen av samverkan och interaktion i lärandet ytterligare skulle betonas. Respondenterna önskade också att synen på lärande skulle beskrivas utgående från olika åldrar och årskurshelheter i den grundläggande utbildningen. Den grundläggande utbildningens uppdrag Utifrån kapitlet om den grundläggande utbildningens uppdrag ansåg 82 % av de finskspråkiga och 83 % av de svenskspråkiga respondenterna att revideringen går i rätt eller ganska rätt riktning. Utbildningsanordnarna ansåg det viktigt att nämna att skolans uppdrag är både att undervisa och att fostra. De tyckte också att uppdraget beskrivs på ett mångsidigt sätt. Framför allt beskrivningen av den kontinuerliga utbildningsprocessen från småbarnsfostran till andra stadiet ansågs viktig. Å andra sidan efterlystes en mera konkret beskrivning av den grundläggande utbildningens uppdrag. I de svenskspråkiga svaren uttrycktes en önskan om att den grundläggande utbildningens kulturuppdrag skulle betonas.

8 Nationella mål för undervisning och fostran 8 Enligt 87 % av de finskspråkiga och 83 % av de svenskspråkiga respondenterna kommer innehållet i statsrådets förordning tillräckligt tydligt fram i texten. En del utbildningsanordnare ansåg det viktigt att man behandlar förordningen i läroplansgrunderna andra tyckte åter att man inte ska upprepa förordningstexten i grunderna. Målen ansågs mångsidiga. Att främjandet av goda seder och livskompetens nämns ansågs särskilt viktigt. Bild: Kommer innehållet i statsrådets förordning tillräckligt tydligt fram? Ja Nej Mångsidig kompetens som förutsätts i framtiden Beskrivningen av mångsidig kompetens ansågs vara ett viktigt nytt kapitel i grunderna för läroplanen. Enligt 87 % av de finskspråkiga och 83 % av de svenskspråkiga går revideringen utgående från kapitlet i rätt eller ganska rätt riktning. Utbildningsanordnarna hade uppfattat mångsidig kompetens som ett "nytt temaområde" som är centralt med tanke på integrering av undervisningen. De olika områdena av mångsidig kompetens ansågs vara bra och precis sådana som behövs i framtiden. I synnerhet förmåga att ta hand om sig själv och hantera vardagen, ikt-färdigheter och multimodala färdigheter lyftes fram som viktiga färdigheter i framtiden. En noggrannare beskrivning av multimodala färdigheter önskades dock. Vissa önskade en tydligare beskrivning av språkkunskap som en del av mångsidig kompetens. I de svenskspråkiga svaren uttrycktes en önskan om att de två nationalspråken skulle nämnas i samband med mångsidig kompetens. En del ville också lyfta fram praktiska färdigheter men konstaterade å andra sidan att de kommer att komma tydligare fram i den läroämnesspecifika delen.

9 9 Verksamhetskultur som stödjer växande och lärande Beskrivningen av verksamhetskulturen ansågs i det stora hela som ett bra och viktigt kapitel. Enligt 92 % av de finskspråkiga och 83 % av de svenskspråkiga respondenterna går revideringen i rätt eller ganska rätt riktning. Utbildningsanordnarna ansåg att verksamhetskulturen beskrivs mångsidigare än i de nuvarande grunderna. Att lärgemenskapen lyfts fram sågs som en viktig riktlinje för utvecklandet av verksamhetskulturen. Också beskrivningen av ledarskap ansågs vara viktig med tanke på utvecklandet av verksamhetskulturen.

10 10 Å andra sidan uttrycktes oro över hur riktlinjerna ska gå att genomföra i vardagen. I synnerhet frågorna som gäller trygghet och välbefinnande konstaterades vara bra men svåra att förverkliga. Man önskade stödmaterial om utveckling av verksamhetskulturen. Lärmiljöer I fråga om lärmiljöer ansåg 90 % av de finskspråkiga respondenterna att revideringen går i rätt eller ganska rätt riktning. 67 % av de svenskspråkiga respondenterna var av samma åsikt. Utbildningsanordnarna upplever att det finns resursproblem när det gäller lärmiljöerna och i synnerhet de svenskspråkiga respondenterna var mera kritiska. Riktlinjerna konstaterades vara bra men kommunerna har inte råd med den modernaste tekniken. Ett regionalt jämlikhetsperspektiv efterlystes. Trygghetsperspektivet ansågs vara bra men en beskrivning och konkretisering av begreppet arbetsro och lugn och ro önskades. Respondenterna tyckte att det var viktigt att nämna miljöer utanför skolan. De konstaterade ändå att det vore bra att tydligare lyfta fram naturmiljöer som en del av lärmiljöerna. Vissa tyckte också att informations- och kommunikationsteknik betonades för mycket som en metod för gemensamt kunskapsbyggande. Arbetssätt I fråga om arbetssätten ansåg 89 % av de finskspråkiga respondenterna att revideringen går i rätt eller ganska rätt riktning. 50 % av de svenskspråkiga respondenterna var av samma åsikt. De svenskspråkiga respondenterna ansåg att läraren själv måste kunna välja arbetssätt. Beskrivningen av arbetssätt ansågs viktig och motiverad framför allt för att man ska kunna öka elevernas motivation. Beskrivningen av differentiering uppskattades men en precisering önskades. Önskemål framkom om att differentiering skulle behandlas även ur begåvade elevers synvinkel. En mera detaljerad beskrivning av integrering önskades också, i synnerhet med tanke på samarbetet mellan olika läroämnen.

11 11 En noggrannare beskrivning av samarbetet mellan lärarna efterlystes. Respondenterna önskade att användningen av drama som arbetssätt skulle betonas. De ansåg också att det är viktigt att betona användningen av informations- och kommunikationsteknik men konstaterade än en gång att resurserna är ett problem. Samarbete Kapitlet om samarbete konstaterades stödja utbildningsanordnare och skolor och beskriva centrala aspekter. Det ansåg 84 % av de finskspråkiga och 67 % av de svenskspråkiga respondenterna. Respondenterna konstaterade att kapitlet utgör ett bra nytt kapitel i grunderna. En del önskade rentav att samarbetet med olika parter skulle beskrivas noggrannare och mera detaljerat, eftersom samarbete i sig redan är vardag i många kommuner och skolor.

12 Bild: Stödjer kapitlet om samarbete utbildningsanordnare och skolor? Ja Nej 12 Vissa tyckte också att samarbetet mellan lärarna borde lyftas fram. En noggrannare beskrivning av samarbetet mellan hemmen och skolorna efterlystes också i det här sammanhanget. Respondenterna tyckte att det var viktigt att lyfta fram samarbetet med småbarnsfostran och förskoleundervisningen och att dess betydelse för att trygga en enhetlig lärstig ytterligare kunde betonas.

REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN

REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN 1 UTBILDNINGSSTYRELSEN REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN OCH DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN Sammandrag av www-responsen på utkasten 31.1. 2013 Bakgrund Utkasten till grunderna

Läs mer

Läroplanen som verktyg i en helhetskapande skola

Läroplanen som verktyg i en helhetskapande skola Läroplanen som verktyg i en helhetskapande skola Nordiskt skolledarseminarium Helsingfors 28.1.2016 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 SKOLANS LÄROPLAN och årsplanen som bygger på den KOMMUNENS

Läs mer

Revidering av läroplanen för den grundläggande utbildningen

Revidering av läroplanen för den grundläggande utbildningen Revidering av läroplanen för den grundläggande utbildningen Nationella dagar för elev- och studerandevård 2013 Utbildningsstyrelsen Christina Anderssén 1 Presentation av Utgångspunkter för undervisning

Läs mer

Förnyandet av grundskolans läroplan i Finland

Förnyandet av grundskolans läroplan i Finland Förnyandet av grundskolans läroplan i Finland NLS sektormöte för grundskola 24.4.2014 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 Presentation av Utgångspunkter för undervisning och lärande i en värld som

Läs mer

Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016

Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Namn Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Kommun Lappträsk Skola Kapellby skola Träder i kraft Innehållsförteckning 1. Uppgörandet, uppföljningen och utvecklingen

Läs mer

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING KAPITEL 10 TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING Skolans undervisningsspråk är antingen svenska eller finska och i vissa fall samiska, romani eller teckenspråk. I undervisningen kan enligt lagen om grundläggande utbildning

Läs mer

Svenskspråkiga utbildningssektionen Svenskspråkiga utbildningssektionen 30 03.05.2016 45 07.06.2016 FÖRSKOLANS LÄROPLAN SVUBS 03.05.2016 30 Beredning och tilläggsuppgifter: utbildningsdirektör Rikard Lindström

Läs mer

Vasa övningsskola. Inspiration för det lokala läroplansarbetet

Vasa övningsskola. Inspiration för det lokala läroplansarbetet Vasa övningsskola Inspiration för det lokala läroplansarbetet Inspiration för den lokala läroplansprocessen VAD ÄR LPstöd 2016 ger inspiration för den lokala läroplansprocessen. är en utbildningshelhet

Läs mer

LP-stöd 2016 MODUL Ingelisa Wikholm

LP-stöd 2016 MODUL Ingelisa Wikholm LP-stöd 2016 MODUL 4 25.9.2014 Ingelisa Wikholm Var står LP-arbetet just nu? - UBS:s tidtabell - kort information om turné kring förskolan E-grunder - normdel - stöddel - eventuellt material för lärarhandledning

Läs mer

egrunder - en dynamisk läroplan

egrunder - en dynamisk läroplan egrunder - en dynamisk läroplan LPstöd 9-11.2.2015 i Helsingfors, Åbo och Vasa Charlotta Rehn, Utbildningsstyrelsen Mm m http://www.oph.fi/webbtjanst_for_larande 2 utvecklas stegvis 3 Vad är egrunder?

Läs mer

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan Helsingfors 2.12.2014 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 Arbetet med läroplansgrunderna 2012 2013 2014 2015 Allmänna riktlinjer Läroämnen/innehåll

Läs mer

Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen

Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen Mångsidig bedömning i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen LPstöd2016 Modul 2.3 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen Bedömningen baserar sig på synen på lärande Verksamhetskultur

Läs mer

53 09.12.2015. Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53

53 09.12.2015. Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53 Svenska förskoleverksamhetsoch utbildningsnämnden 53 09.12.2015 Principer för förskoleundervisningen från och med 1.8.2016. 337/12.00.01/2015 Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53 Den

Läs mer

Vilken fråga gällande elev- och studerandevård skulle du vilja ha svar på idag? För kunskap och bildning

Vilken fråga gällande elev- och studerandevård skulle du vilja ha svar på idag? För kunskap och bildning Vilken fråga gällande elev- och studerandevård skulle du vilja ha svar på idag? ELEVHÄLSA GENOM SAMARBETE OCH DELAKTIGHET Lag om elev- och studerandevård 1287/2013 Nationella dagar för elev- och studerandevård

Läs mer

Beslutet ändrar ovan nämnda föreskrift enligt följande:

Beslutet ändrar ovan nämnda föreskrift enligt följande: DNR 4/011/2009 Föreskrift Att iakttas som förpliktande Till anordnare av grundläggande utbildning DATUM 16.3.2009 Giltighetstid från och med 16.3.2009 tillsvidare Rätten att meddela Lag om föreskriften

Läs mer

Lärare kan totta kai!

Lärare kan totta kai! Lärare kan totta kai! Vasa 25.10.2014 Ingelisa Wikholm, Utbildningsstyrelsen Arbetet med läroplansgrunder för förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och påbyggnadsundervisningen 2012 2013

Läs mer

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola www.ops-tyokalupakki.fi/vasa En välmående skola Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola helhetssyn på lärandet 15.4.2015 Helsingfors 16.4.2015 Åbo

Läs mer

KAPITEL 4 VERKSAMHETSKULTUREN I EN ENHETLIG GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN

KAPITEL 4 VERKSAMHETSKULTUREN I EN ENHETLIG GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN KAPITEL 4 VERKSAMHETSKULTUREN I EN ENHETLIG GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 4.1 Betydelsen och utvecklandet av verksamhetskulturen Den grundläggande utbildningen ska utvecklas som en läroplansmässigt och pedagogiskt

Läs mer

KAPITEL 6 BEDÖMNING AV LÄRANDE

KAPITEL 6 BEDÖMNING AV LÄRANDE Vi önskar att ni i skolorna tar ställning till frågorna i rött. Alla behöver inte göra allt, ni får gärna dela upp arbetet. Svara på det som ni har en åsikt om! KAPITEL 6 BEDÖMNING AV LÄRANDE 6.8 Lokala

Läs mer

ÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN I GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA, KAPITEL 4.3 STUDERANDEVÅRD

ÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN I GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA, KAPITEL 4.3 STUDERANDEVÅRD BILAGA 6/011/2014 ÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN I GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA, KAPITEL 4.3 STUDERANDEVÅRD 4.3 Studerandevård Målet med studerandevården i gymnasiet är att främja de studerandes lärande,

Läs mer

Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning

Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning Vilka slags medborgare behöver Finland i framtiden? Aktiva och innovativa Kreativa och skickliga i att tillämpa sina färdigheter Mångkunniga

Läs mer

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016

Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola www.ops-tyokalupakki.fi/vasa En välmående skola Facebook: LP stöd 2016 en välmående skola Twitter #LP2016 En välmående skola helhetssyn på lärandet 15.4.2015 Helsingfors 16.4.2015 Åbo

Läs mer

Plan för jämställdhet och likabehandling i Närpes stads skolor

Plan för jämställdhet och likabehandling i Närpes stads skolor Plan för jämställdhet och likabehandling i Närpes stads skolor Uppgifter i anslutning till planen Central författningsgrund: Lag om jämställdhet mellan kvinnor och män (609/1986) Lag om ändring av lagen

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna

Läs mer

egrunder -utbildning 4-6.5.2015 i Helsingfors, Åbo och Vasa

egrunder -utbildning 4-6.5.2015 i Helsingfors, Åbo och Vasa egrunder -utbildning 4-6.5.2015 i Helsingfors, Åbo och Vasa Program kl. 09.00 Kaffe 09.30 Utbildningsdagens innehåll och mål, praktiska ärenden 09.45 Presentation av tjänsten egrunder och lp-verktyget

Läs mer

Utbildningsstyrelsen. Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen

Utbildningsstyrelsen. Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen Utbildningsstyrelsen Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen Utkast 25.3.2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BETYDELSEN AV OCH ANVISNINGAR OM DEN LOKALA LÄROPLANEN 1.1 Grunderna för läroplanen

Läs mer

Timfördelning för den svenskspråkiga grundläggande undervisningen i Grankulla

Timfördelning för den svenskspråkiga grundläggande undervisningen i Grankulla Svenska nämnden för undervisning och småbarnsfostran Svenska nämnden för undervisning och småbarnsfostran 41 04.06.2014 51 18.08.2014 Timfördelning för den svenskspråkiga grundläggande undervisningen i

Läs mer

UTKAST TILL GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2014

UTKAST TILL GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2014 UTKAST TILL GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2014 13.11.2012 (disposition och kapitel 1-5) Opetushallitus Hakaniemenranta 6, PL 380, 00531 Helsinki, puhelin 029 533 1000, faksi

Läs mer

SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET

SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET Principer för verksamheten 2011-2015 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Klubbverksamhet... 3 Samarbete... 3 Mål... 4 Kvalitetskriterier... 4 Tidpunkt och längd... 4 Ansvar och försäkringar...

Läs mer

Ledarskap nödvändigt för att synliggöra läroplanen i vardagen. Barbro Högström Svenska bildningstjänster, Esbo stad

Ledarskap nödvändigt för att synliggöra läroplanen i vardagen. Barbro Högström Svenska bildningstjänster, Esbo stad Ledarskap nödvändigt för att synliggöra läroplanen i vardagen Barbro Högström Svenska bildningstjänster, Esbo stad Bildningssektorn Suko Suva Kultur Idrotts- och ungdomstjänster Svebi 9.9.2016 2 Enhetlig

Läs mer

LÄROPLANEN 2016. Regionalt gymnasiesamarbete SIBOLOKO Tiina Välikangas

LÄROPLANEN 2016. Regionalt gymnasiesamarbete SIBOLOKO Tiina Välikangas LÄROPLANEN 2016 Regionalt gymnasiesamarbete SIBOLOKO Tiina Välikangas REGIONAL LP2016-ORGANISATION Styrgrupp Rikard Lindström, Borgå Thomas Grönholm, Lovisa Hannu Ollikainen, Sibbo Anders Nordström, Kotka

Läs mer

Läroplan för Sirkkala skola i Åbo kapitel 1 12

Läroplan för Sirkkala skola i Åbo kapitel 1 12 Utbildningsstyrelsen GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR GRUNDLÄGGANDE UNDERVISNING 2014 KAPITEL 1-1 Läroplan för Sirkkala skola i Åbo kapitel 1 12 1.8.2016 1 Innehåll KAPITEL 1 DEN LOKALA LÄROPLANENS BETYDELSE

Läs mer

1. Den lokala läroplanens betydelse och uppgörandet av den

1. Den lokala läroplanens betydelse och uppgörandet av den 1. Den lokala läroplanens betydelse och uppgörandet av den Vi har en skolvis jämställdhetsplan. Den lokala läroplanen skrivs in i verktyget egrunder och följer det format som finns upplagt i tjänsten.

Läs mer

www.ops-tyokalupakki.fi/vasa En likvärdig nationell och regional läroplansprocess Kommuner och städer enorssi Utbildningsstyrelsen Regionförvaltningsverk Finlands övningsskolor Vasa övningsskola 1. Lappland

Läs mer

GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN

GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2014 Föreskrifter och anvisningar 2014:96 Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2014:96 ISBN 978-952-13-6002-2 (häft.) ISBN 978-952-13-6003-9

Läs mer

SMÅBARNSPEDAGOGIKEN ÄR TILL FÖR BARNET. centrala frågor i grunderna för planen för småbarnspedagogik

SMÅBARNSPEDAGOGIKEN ÄR TILL FÖR BARNET. centrala frågor i grunderna för planen för småbarnspedagogik SMÅBARNSPEDAGOGIKEN ÄR TILL FÖR BARNET centrala frågor i grunderna för planen för småbarnspedagogik Inledning Du kan påverka På väg mot ett gemensamt mål En lärande gemenskap verksamhetskulturens betydelse

Läs mer

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola

DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS. Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola DET ANDRA INHEMSKA SPRÅKET FINSKA, A-LÄROKURS Annika Lassus, alassus@abo.fi Vasa övningsskola Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet

Läs mer

Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet

Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet Morgon- och eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen Beskrivning

Läs mer

SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET

SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET Principer för verksamheten från 1.8.2016 1 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Klubbverksamhet... 3 Samarbete... 3 Mål... 4 Kvalitetskriterier... 4 Tidpunkt och längd... 4 Ansvar och

Läs mer

Utbildningsstyrelsen GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING 2014 KAPITEL Läroplan för S:t Olofsskolan i Åbo kapitel 1 12

Utbildningsstyrelsen GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING 2014 KAPITEL Läroplan för S:t Olofsskolan i Åbo kapitel 1 12 Utbildningsstyrelsen GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING 2014 KAPITEL 1-12 Läroplan för S:t Olofsskolan i Åbo kapitel 1 12 1.8.2016 1 Innehåll KAPITEL 1 DEN LOKALA LÄROPLANENS BETYDELSE

Läs mer

Pedagogisk förankring i den lokala verksamheten. Vägkost modul 1-

Pedagogisk förankring i den lokala verksamheten. Vägkost modul 1- Pedagogisk förankring i den lokala verksamheten Vägkost modul 1- D I S K U S S I O N KONTINUERLIG PROCESS nuläget kontinuitet information delaktighet kunnande analys PLANEN SOM ARBETSVERKTYG SYNEN PÅ LÄRANDE

Läs mer

Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen: kapitel 1-12

Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen: kapitel 1-12 1 Utbildningsstyrelsen Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen: kapitel 1-12 Utkast 19.9.2014 2 Innehållsförteckning KAPITEL 1 BETYDELSEN AV OCH ANVISNINGAR OM DEN LOKALA LÄROPLANEN...

Läs mer

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. Målet för undervisningen är att stödja eleven att fördjupa de kunskaper

Läs mer

GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS

GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN 2014 Föreskrifter och anvisningar 2014:94 Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2014:94 ISBN 978-952-13-6000-8 (häft.) ISBN 978-952-13-6001-5

Läs mer

Toppkompetens genom professionellt samarbete

Toppkompetens genom professionellt samarbete PROJEKTPLAN 16.11.2012 Toppkompetens genom professionellt samarbete Utbildningsstyrelsens verksamhetsenhet för svenskspråkig utbildning Utbildningsstyrelsens projekt Toppkompetens är ett samordningsprojekt

Läs mer

LÄROPLANEN I ETT NÖTSKAL

LÄROPLANEN I ETT NÖTSKAL LÄROPLANEN I ETT NÖTSKAL 1 LÄROPLANEN I ETT NÖTSKAL Innehåll Förbundet Hem och Skola i Finland rf. 2016 Denna broschyr utgår ifrån Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 och Utbildningsstyrelsens

Läs mer

Vi7 workshop

Vi7 workshop Vi7 workshop 4-5.9.2015 Innehåll UBS Vi7 LP 1.8.2016 Mitt gymnasium Arbetssätt Det lokala läroplansarbetet Ge en tydlig grund för gymnasiets lokala läroplansarbete Digitalt läroplansverktyg som utbildningsanordnarna

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA Eftermiddagsverksamheten skall stödja och förebygga barnets välmående, samt genom meningsfull och mångsidig verksamhet skapa förutsättningar för växande

Läs mer

Församlingen som dagvårdens, skolans och läroinrättningarnas samarbetspart

Församlingen som dagvårdens, skolans och läroinrättningarnas samarbetspart Församlingen som dagvårdens, skolans och läroinrättningarnas samarbetspart Ett mångsidigt samarbete kan illustreras med fyra korgar. Med hjälp av korgarnas olika innehåll får man en klarare bild av samarbetets

Läs mer

GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN UNDERVISNING SOM FÖRBEREDER FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2015

GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN UNDERVISNING SOM FÖRBEREDER FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2015 GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN UNDERVISNING SOM FÖRBEREDER FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2015 Föreskrifter och anvisningar 2015:49 Föreskrifter och anvisningar 2015:49 GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

Förlängd läroplikt. Vem omfattas av förlängd läroplikt?

Förlängd läroplikt. Vem omfattas av förlängd läroplikt? Förlängd läroplikt Vem omfattas av förlängd läroplikt? Eftersom beslut om förlängd läroplikt har fattats på mycket olika grunder och den relativa andelen elever med förlängd läroplikt varierar mellan olika

Läs mer

Anvisningar om barnets plan för småbarnspedagogik

Anvisningar om barnets plan för småbarnspedagogik 20.6.2017 Anvisningar om barnets plan för småbarnspedagogik Syftet med barnets plan för småbarnspedagogik (nedan barnets plan) är att sätta upp gemensamma mål och komma överens om hur barnets individuella

Läs mer

Samarbetet med föräldrar. HUR och VARFÖR? Micaela Romantschuk, ped.mag, verksamhetsledare

Samarbetet med föräldrar. HUR och VARFÖR? Micaela Romantschuk, ped.mag, verksamhetsledare Samarbetet med föräldrar HUR och VARFÖR? Micaela Romantschuk, ped.mag, verksamhetsledare MITT UPPDRAG I DAG: SVARA PÅ FRÅGAN VARFÖR OCH HUR? VARFÖR? STYRDOKUMENT Lagen Läroplanen FORSKNING OCH ERFARENHETER

Läs mer

Kalmar februari Ingela Aksell, Helena Karis. Skolverket

Kalmar februari Ingela Aksell, Helena Karis. Skolverket Kalmar februari 2017 Ingela Aksell, Helena Karis Skolverket Nya skrivningar i läroplanerna Övergång och samverkan Förskoleklassen Fritidshemmet Uppdraget Ökad kvalitet och likvärdighet för elever. Avsnitten

Läs mer

Språket inom småbarnfostran och utbildning

Språket inom småbarnfostran och utbildning Språket inom småbarnfostran och utbildning Det finska utbildningssystemet består av tre stadier. Det första stadiet gäller grundläggande utbildning, det andra stadiet gymnasie- och yrkesutbildning, och

Läs mer

Läroplan för förskoleutbildningen i Hangö stad

Läroplan för förskoleutbildningen i Hangö stad Läroplan för förskoleutbildningen i Hangö stad 1.8.2016 -> 20 Godkänd i Bildningsnämndens svenskspråkiga sektion 19.5.2016, 25 1. Den lokala läroplanen Läroplanen utarbetas och godkänns på finska och svenska

Läs mer

SKOLARBETE SOM FRÄMJAR LÄRANDE OCH VÄLBEFINNANDE. 5.1 Gemensamt ansvar för skoldagen

SKOLARBETE SOM FRÄMJAR LÄRANDE OCH VÄLBEFINNANDE. 5.1 Gemensamt ansvar för skoldagen KAPITEL 5 SKOLARBETE SOM FRÄMJAR LÄRANDE OCH VÄLBEFINNANDE 5.1 Gemensamt ansvar för skoldagen Värdegrunden, synen på lärande och verksamhetskulturen ska genomsyra det praktiska skolarbetet. Skolarbetet

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses

Läs mer

GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN FÖR VUXNA

GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN FÖR VUXNA GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN FÖR VUXNA 2015 Föreskrifter och anvisningar 2015:37 Utbildningsstyrelsen Föreskrifter och anvisningar 2015:37 ISBN 978-952-13-6126-5 (pdf) ISSN-L

Läs mer

LP2016 och läromedel utmaningar och förväntningar. Kristian Smedlund Pedagogiskt skrivande 20.3.2015

LP2016 och läromedel utmaningar och förväntningar. Kristian Smedlund Pedagogiskt skrivande 20.3.2015 LP2016 och läromedel utmaningar och förväntningar Kristian Smedlund Pedagogiskt skrivande 20.3.2015 Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 Utbildningsstyrelsen godkände grunderna

Läs mer

Från nationella grunder till lokala planer. November 2016 i Helsingfors, Åbo och Vasa Charlotta Rehn Utbildningsstyrelsen

Från nationella grunder till lokala planer. November 2016 i Helsingfors, Åbo och Vasa Charlotta Rehn Utbildningsstyrelsen Från nationella grunder till lokala planer November 2016 i Helsingfors, Åbo och Vasa Charlotta Rehn Utbildningsstyrelsen Grunderna för planen för småbarnspedagogik godkändes 18.10.2016 En del av fortbildningshelheten

Läs mer

ANVISNING OM ANORDNANDE AV UNDERVISNING I RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP SAMT RELIGIÖSA EVENEMANG I GYMNASIET

ANVISNING OM ANORDNANDE AV UNDERVISNING I RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP SAMT RELIGIÖSA EVENEMANG I GYMNASIET ANVISNING ANVISNING OM ANORDNANDE AV UNDERVISNING I RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP SAMT RELIGIÖSA EVENEMANG I GYMNASIET I denna anvisning beskrivs de bestämmelser om undervisningen i religion och livsåskådningskunskap

Läs mer

Kvalitetsrapport. Ekbackens fritidshem

Kvalitetsrapport. Ekbackens fritidshem Kvalitetsrapport Ekbackens fritidshem 2016-2017 Innehållsförteckning 1. Grundfakta... 3 2. Resultat... 4 2.1 Skola och hem... 4 3. Enhetens prioriterade mål... 5 4. Fritidshemmet... 7 5. Rektors sammanfattande

Läs mer

KVALITETSREKOMMENDATION FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN. Den allmänbildande utbildningen

KVALITETSREKOMMENDATION FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN. Den allmänbildande utbildningen KVALITETSREKOMMENDATION FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN Den allmänbildande utbildningen Utvecklandet av kvaliteten på den internationella verksamheten i Finland är förankrad i tanken om internationalismen

Läs mer

Den lokala utvecklingsplanen för utbildningsanordnaren för åren

Den lokala utvecklingsplanen för utbildningsanordnaren för åren Sjundeå kommun Den lokala utvecklingsplanen för utbildningsanordnaren för åren 2017-2018 I enlighet med bildningsnämndens beslut (BILDN 20, 18.3.2015) har det för Sjundeå kommun uppgjorts en Utvecklingsplan

Läs mer

A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag

A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen

Läs mer

Utbildningsstyrelsen. Utkast till grunder för läroplanen för förskoleundervisningen

Utbildningsstyrelsen. Utkast till grunder för läroplanen för förskoleundervisningen Utbildningsstyrelsen Utkast till grunder för läroplanen för förskoleundervisningen OPH 11.4.2014 1 Innehåll 1. Grunderna för läroplanen och den lokala läroplanen... 2 1.1 Grunderna för läroplanen för förskoleundervisningen...

Läs mer

Barnets namn och födelsetid: Offentlighetslagen 24 1 mom. 25 punkten. BARNETS BILD

Barnets namn och födelsetid: Offentlighetslagen 24 1 mom. 25 punkten. BARNETS BILD BARNETS BILD För varje barn görs en egen individuell Plan för småbarnspedagogik. Denna blankett är planens andra del. Planen stöder barnets individuella utveckling, fostran och lärande. En småbarnspedagogik

Läs mer

Resultat från maakunnallinen arvionti vårterminen 2016 Svenska skolan i Lahtis Resultat elever i klass 1-2 (92% av eleverna deltog)

Resultat från maakunnallinen arvionti vårterminen 2016 Svenska skolan i Lahtis Resultat elever i klass 1-2 (92% av eleverna deltog) Resultat från maakunnallinen arvionti vårterminen 2016 Svenska skolan i Lahtis Resultat elever i klass 1-2 (92% av eleverna deltog) 1. Jag kommer gärna till skolan. 2. Jag har kompisar i skolan. 3. Det

Läs mer

Utbildningsstyrelsen. Charlotta Rehn 05/2016

Utbildningsstyrelsen. Charlotta Rehn 05/2016 Utbildningsstyrelsen Charlotta Rehn 05/2016 Utbildningsstyrelsen uppdrag fr.o.m. 1.8.2015 Till Utbildningsstyrelsens uppgifter hör o o o att göra upp och besluta om grunderna för planen för småbarnspedagogik

Läs mer

LÄROPLAN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN I INGÅ

LÄROPLAN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN I INGÅ LÄROPLAN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN I INGÅ Bildningsnämnden i Ingå 20.04.2016 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Siffror inom parentes ( ) syftar till numreringen i Grunderna för läroplanen för den grundläggande

Läs mer

Esbo stad Protokoll 49. Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 49. Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1 Nämnden Svenska rum 11.06.2014 Sida 1 / 1 1058/12.01.00/2014 49 Svar på fullmäktigemotion gällande möjligheter att grunda en nordisk skola inom det finska skolväsendet Beredning och upplysningar: Ilpo

Läs mer

Språket inom allmän förvaltning

Språket inom allmän förvaltning Språket inom allmän förvaltning Här nedan kan man läsa i korthet om språkliga rättigheterna inom allmänna förvaltningen, samt kommuninvånares syn på hur de förverkligats: Språket vid myndigheterna Statens

Läs mer

SEMINARIUM FÖR DET SVENSKA NÄTVERKET FYREN Utbildningsstyrelsen

SEMINARIUM FÖR DET SVENSKA NÄTVERKET FYREN Utbildningsstyrelsen SEMINARIUM FÖR DET SVENSKA NÄTVERKET FYREN 7.9.2017 Utbildningsstyrelsen Vad är Fyren? Fyren nätverket för skolutveckling Fyren nätverket för skolutveckling är ett samarbetsnätverk för skolor inom den

Läs mer

Grunderna för förskoleundervisningens läroplan 2014

Grunderna för förskoleundervisningens läroplan 2014 Utbildningsstyrelsen Grunderna för förskoleundervisningens läroplan 2014 Utbildningsstyrelsen 22.12.2014 (teknisk ändring 26.1.2015) 1 Innehåll Utbildningsstyrelsen... 1. Grunderna för läroplanen och den

Läs mer

Kunskapskartläggning för IKT i undervisningen (gymnasier)

Kunskapskartläggning för IKT i undervisningen (gymnasier) 6. kan använda i 5. kan tillämpa i av 3. kan visa för eleverna 2. kan själv 1. kan inte själv / Kunskapskartläggning för IKT i undervisningen (gymnasier) Skolans namn: Kollektiv kunskapsutveckling Denna

Läs mer

Läroplansinspiration. Tammerfors

Läroplansinspiration. Tammerfors Läroplansinspiration Tammerfors 25.5.2015 Program 9:00 Kaffeservering 9.30 Välkommen Ulrica Taylor 9.40 Läroplansarbete Camilla Forsberg Kicki Häggblom 10:00 Läroplanen som diskussionsunderlag Helena Rajakaltio

Läs mer

På gång i Skolfinland 2014

På gång i Skolfinland 2014 På gång i Skolfinland 2014 Marianne West-Ståhl RFV Ann-Sofi Loo RFV Thomas Sundell RFV Carola Holm-Palonen Larsmo kommun 19.5.2014 1 Regionförvaltningsverk och verksamhetsställen Regionförvaltningsverken

Läs mer

A-Finska åk 7-9. Läroämnets uppdrag

A-Finska åk 7-9. Läroämnets uppdrag A-Finska åk 7-9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare. Språkstudierna främjar utvecklingen

Läs mer

INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN. Internationella färdigheter för alla

INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN. Internationella färdigheter för alla INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN Internationella färdigheter för alla Innehåll Varför internationalisering på hemmaplan?...3 Internationalisering på hemmaplan utmanar att reflektera över värden och attityder...

Läs mer

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9

SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9 SAMHÄLLSLÄRA ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Uppdraget i undervisningen i samhällslära är att stödja elevernas utveckling till aktiva, ansvarsfulla och företagsamma medborgare. Eleverna ska vägledas att

Läs mer

Grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever. Utbildningsstyrelsen

Grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever. Utbildningsstyrelsen Grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever Utbildningsstyrelsen Till kommunstyrelserna DNR 5/011/2004 FÖRESKRIFT Lagstadgad, bör iakttas DATUM 27.2.2004 Giltighetstid Fr.o.m. 1.8.2004

Läs mer

Tabell 1. Skolornas och elevernas fördelning i det genomförda samplet enligt undervisningsspråk.

Tabell 1. Skolornas och elevernas fördelning i det genomförda samplet enligt undervisningsspråk. SVENSKT SAMMANDRAG AV RAPPORTEN LUONNONTIETEELLINEN OSAAMINEN PERUSOPETUKSEN 9. LUOKALLA 2011 (FÖRF. PIRKKO KÄRNÄ, RIIKKA HAKONEN OCH JORMA KUUSELA, UTBILDNINGSSTYRELSEN 2012) SAMMANDRAGET ÄR SKRIVET MED

Läs mer

Verksamhetskulturen i förändring. Eva Staffans

Verksamhetskulturen i förändring. Eva Staffans Verksamhetskulturen i förändring Eva Staffans Hur skapas verksamhetskultur? Utgångspunkten är det sociala samspelet Handlingsmönster formas av kulturen Alla bidrar till att forma verksamhetskulturen och

Läs mer

Korsholms kommun. Läroplan för den grundläggande utbildningen 2016

Korsholms kommun. Läroplan för den grundläggande utbildningen 2016 Korsholms kommun Läroplan för den grundläggande utbildningen 2016 1 Innehåll KAPITEL 1 DEN LOKALA LÄROPLANENS BETYDELSE OCH UPPGÖRANDET AV DEN... 5 1.1 Grunderna för läroplanen och den lokala läroplanen...

Läs mer

BILAGA Justitieministeriets rekommendation om beaktande av språkkunskaper vid anställning hos statliga myndigheter och domstolar

BILAGA Justitieministeriets rekommendation om beaktande av språkkunskaper vid anställning hos statliga myndigheter och domstolar JUSTITIEMINISTERIET 3/58/2005 JM 24.2.2005 Till ministerierna, justitiekanslersämbetet, domstolarna, ämbetsverk och inrättningar inom justitieministeriets förvaltningsområde Språklagen och lagen om de

Läs mer

3. Bedömningen i A-finska och mofi. Lärare kan totta kai! Vasa Ingelisa Wikholm

3. Bedömningen i A-finska och mofi. Lärare kan totta kai! Vasa Ingelisa Wikholm 3. Bedömningen i A-finska och mofi Lärare kan totta kai! Vasa 25.10.2014 Ingelisa Wikholm Om bedömningen i A-fi och mofi på 60 minuter! Resultaten i utvärderingen 2009 Bedömningens principer i utkastet

Läs mer

Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo

Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo Läroplan för den undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo Resultatenheten Svenska bildningstjänster, 6/2016 Innehåll INLÄGG... 3 1 UTGÅNGSPUNKTER FÖR DEN FÖRBEREDANDE

Läs mer

ÅTERBLICK PÅ FRAMTIDEN

ÅTERBLICK PÅ FRAMTIDEN ÅTERBLICK PÅ FRAMTIDEN INNEHÅLL 1. Våra goda vanor... 2 2. Återblick på framtiden som metod... 2 3. Frågor att ta upp vid Återblick på framtiden... 2 4. Mätare för skolfreden... 2 5. Lördagsskola ett exempel

Läs mer

DEL II. Referensram för den pedagogiska verksamheten. November 2016 i Helsingfors, Åbo och Vasa Charlotta Rehn Utbildningsstyrelsen

DEL II. Referensram för den pedagogiska verksamheten. November 2016 i Helsingfors, Åbo och Vasa Charlotta Rehn Utbildningsstyrelsen DEL II Referensram för den pedagogiska verksamheten November 2016 i Helsingfors, Åbo och Vasa Charlotta Rehn Utbildningsstyrelsen Grunderna för planen för småbarnsfostran 2003 (2005) Värdegrund Fostringsprinciper

Läs mer

Workshop om elevhälsoplanerna. Helsingfors Vasa

Workshop om elevhälsoplanerna. Helsingfors Vasa Workshop om elevhälsoplanerna Helsingfors 25.4.2017 Vasa 26.4.2017 Ann-Sofi Loo 5.5.2017 1 Enkät i mars till alla tvåspråkiga utbildningsanordnare inom grundläggande utbildningen 11 svar, 10 kommuner/utbildningsanordnare

Läs mer

Förskoleundervisningens läroplan i Karleby

Förskoleundervisningens läroplan i Karleby Förskoleundervisningens läroplan i Karleby Namn Förskoleundervisningens läroplan i Karleby Kommun Karleby Träder i kraft 31.5.2016 Innehållsförteckning 1. Uppgörandet, uppföljningen och utvecklingen av

Läs mer

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag Varje skola som ger grundläggande utbildning har som uppdrag att undervisa och fostra. Det innebär

Läs mer

3 UNDERVISNINGEN. 3.1 Synen på lärande

3 UNDERVISNINGEN. 3.1 Synen på lärande 3 UNDERVISNINGEN 3.1 Synen på lärande Grunderna för läroplanen bygger på en syn på lärande, där lärandet är ett resultat av den studerandes aktiva, målinriktade och självstyrda arbete. Lärare strävar efter

Läs mer

Yttrande över Remiss av allmänna råd med kommentarer för fritidshemmet

Yttrande över Remiss av allmänna råd med kommentarer för fritidshemmet YTTRANDE 28 april 2014 Dnr 62-2013:801 Skolverket att: Bengt Thorngren Förskole- och grundskoleenheten 106 20 Stockholm Yttrande över Remiss av allmänna råd med kommentarer för fritidshemmet Lärarförbundet

Läs mer

Styrgrupp och nätverk har utsetts 3/2014. Gymnasiernas IKT-strategier har delgetts nämnden (digabi) 8/2014. Pilottest

Styrgrupp och nätverk har utsetts 3/2014. Gymnasiernas IKT-strategier har delgetts nämnden (digabi) 8/2014. Pilottest Föregångarskap Åtgärder 2014 2015 2016 KokoHelaGrani Projektet genomför under åren 2014 16 bildningssektorns andel i IT-strategin som fullmäktige godkände år 2013. Styrgrupp och nätverk har utsetts 3/2014

Läs mer

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag

SAMHÄLLSLÄRA. Läroämnets uppdrag SAMHÄLLSLÄRA Läroämnets uppdrag Syftet med undervisningen i samhällslära är att stödja elevens tillväxt till en aktiv, ansvarsfull och företagsam person. Elevens vägleds att agera enligt demokratins värden

Läs mer

LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLE- UNDERVISNINGEN I VANDA

LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLE- UNDERVISNINGEN I VANDA LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLE- UNDERVISNINGEN I VANDA 12/2016 Vanda stad, bildningsväsendet LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN I VANDA Innehåll 1.1 Grunderna för förskoleundervisningens läroplan... 4 1.2

Läs mer

Resumé D.nr: 259/54/02 FOLKHÖGSKOLESYSTEMET

Resumé D.nr: 259/54/02 FOLKHÖGSKOLESYSTEMET Resumé D.nr: 259/54/02 FOLKHÖGSKOLESYSTEMET I Finland finns runt om i landet totalt 91 folkhögskolor. Den första folkhögskolan grundades redan år 1888. De till merparten privata folkhögskolorna har under

Läs mer