Grunderna för läroplanen och de lokala läroplanerna byggstenar för framtida bildning

Transkript

1 Grunderna för läroplanen och de lokala läroplanerna byggstenar för framtida bildning Undervisningsråd Irmeli Halinen Chef för enheten för läroplaner UTBILDNINGSSTYRELSEN 1

2 Referensram för läroplansarbetet 2

3 Revidering av den allmänbildande utbildningen Vi står inför en revidering av målen, timfördelningen, läroplansgrunderna och de lokala läroplanerna inom hela den allmänbildande utbildningen Överföringen av småbarnsfostran till undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde bör beaktas Arbetet genomförs i sin helhet under åren /2017 Ett flertal olika läroplanstexter utarbetas samtidigt Varje läroplanstext utarbetas i nära samarbete med intressentgrupper och andra sakkunniga och det lokala läroplansarbetet stöds på många olika sätt 3

4 Den allmänbildande utbildningen revideras: Läroplansarbetet Grunder för lp för förskoleund., den grundl.utb. och påbyggnadsund. Lokal lp Grunder för lp för gymnasiet Lokal lp Gymnasieförberedande Lokal lp Grunder för grundl.utb för vuxna och grunder för gymnasieutb. för vuxna Lokala lp Grunder för grundl. konstundervisning Lokal lp 4

5 EVENTUELL SKOLSPECIFIK LP och årsplan som bygger på den LOKAL LÄROPLAN KOMMUNNIVÅ Lokala behov Kvalitetskriterier och riktlinjer Grunderna för läroplanen 2014 Statsrådets förordning om mål och timfördelning 422/2012 Lag och förordning om grundläggande utbildning 5

6 Varför behövs revideringen? Världen omkring skolan har förändrats en hel del sedan början av 2000-talet globaliseringens inverkan och utmaningar för en hållbar framtid uppväxtmiljön för barn och unga har förändrats, informationsmängden och informationens karaktär, sättet att producera och förmedla information har förändrats, teknologin, arbetets karaktär och naturmiljön har förändrats, samhällets komplexitet, befolkningsstruktur osv. Det behövs annorlunda kompetens i samhället och arbetslivet förmåga att bygga en hållbar framtid identitetsrelaterade frågor, självstyrning och ansvar, att kunna uttrycka sig, social kompetens och kommunikationsförmåga, samarbetsförmåga, tanke- och problemlösningsförmåga, att producera information i ett nätverk, hållbar livsstil osv. Undervisningens innehåll, pedagogiken och skolornas arbetsmetoder behöver granskas och revideras i förhållande 6 till förändringarna i verksamhetsmiljön och i kompetensbehovet

7 Revideringens betydelse och resultat Det är viktigt att beakta den förändrade verksamhetsmiljön men samtidigt komma ihåg att det är vi som formar förändringen och gör val som påverkar framtiden Skolan är i hög grad med och bygger framtiden Förmågan att lära sig blir allt viktigare oavsett ålder Den finländska skolan har ett enormt kapital i form av visdom, kunskaper och färdigheter, som utgör en bra grund att bygga framtiden på 7

8 Centrala frågor i revideringen Vad är framtida bildning? Hurdan kompetens behövs? Hurdant arbete leder till den önskade kompetensen och bildningen? (vision) Hur syns förändringen i kommunernas och skolornas verksamhetskultur och under varje lektion? (genomförande) Hurdana färdigheter behöver lärarna och den övriga skolpersonalen för att kunna arbeta på ett sätt som främjar framtida bildning och kompetens? (utbildning och handledning) Vilken betydelse har grunderna för läroplanen och den lokala läroplanen som handbok och stöd i lärarens och skolans arbete? (dokument) 8

9 Organisering av läroplansarbetet och tidtabeller 9

10 Bakre tidsgräns för grunderna för läroplanen och de lokala läroplanerna Grunderna för läroplanen för förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och påbyggnadsundervisningen ska vara färdiga före utgången av 2014 De lokala läroplanerna ska fastställas så att de kan tas i bruk från början av det läsår som inleds

11 Tidtabell för läroplansarbetet Under hösten 2012 inleds beredningen av de allmänna riktlinjerna för läroplansgrunderna en enhetlig grund skapas I januari 2013 inleds beredningen av grunderna ämnesområdesvis inom förskoleundervisningen och läroämnesvis inom den grundläggande utbildningen 11

12 Beredning av de allmänna riktlinjerna för den grundläggande utbildningen Fyra arbetsgrupper har tillsatts för åren för att bereda de allmänna riktlinjerna Struktur och mål; ordf. Irmeli Halinen grundernas struktur, undervisningens värdegrund, uppgift och upplägg, verksamhetskultur, mål och framtida kompetens, koordinerande roll Syn på lärande, ordf. Eija Kauppinen syn på lärande, undervisningsmetoder, lärmiljö, elevbedömning, stöd och handledning Undergrupp: Stöd för lärande och skolgång, ordf. Pirjo Koivula En språk- och kulturmedveten skola som främjar en vidgad textkompetens, ordf. Pirjo Sinko vidgad textkompetens som en del av den framtida kompetensen, språk- och kulturmedvetenhet som en del av skolans verksamhetskultur och undervisning 12

13 Dialogen mellan det nationella och lokala läroplansarbetet Höstterminen 2012 Beredningen av de allmänna riktlinjerna för läroplansgrunderna inleds enhetlig grund för läroämnesarbetet Som grund för läroplansarbetet inleds en kreativ planering och diskussion i kommunerna och skolorna; stödmaterial på UBS:s webbplats (oph.fi/ops 2016/LP 2016) Den första begäran om kommentarer i november (allmänna riktlinjer) 13

14 Dialog mellan det nationella och lokala läroplansarbetet Vårterminen 2013: Planeringen av läroplansgrunderna per ämnesområde/läroämne inleds till en början med fokus på förskoleundervisningen Höstterminen 2013: Läroplansarbetet fortsätter, den andra begäran om kommentarer i början av september (förskoleundervisningen) 14

15 Dialogen mellan det nationella och lokala läroplansarbetet Vårterminen 2014: Läroplansarbetet fortsätter, den tredje begäran om kommentarer i april (den grundläggande utbildningen och påbyggnadsundervisningen) Höstterminen 2014: Begäran om utlåtande/hörande i septemberoktober, finslipning av grunderna och UBS:s beslut om nya grunder före årsskiftet 15

16 Dialogen mellan det nationella och lokala läroplansarbetet Januari 2015 Juli 2016: Det lokala läroplansarbetet inleds utgående från de nya grunderna Augusti 2016: Undervisning i enlighet med statsrådets förordning, de nya läroplansgrunderna och lokala läroplanerna inleds 16

17 Styrning av läroplansarbetet och uppställda mål 17

18 Styrgrupp för läroplansarbetet Undervisnings- och kulturministeriet UKM Social- och hälsovårdsministeriet SHM Institutet för hälsa och välfärd THL Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ Finlands Svenska Lärarförbund FSL Finlands Kommunförbund Finlands Rektorer rf Suomen harjoittelukoulujen rehtorit HARRE ry Specialister för undervisnings- och bildningsväsendet OPSIA rf Finlands Föräldraförbund Finlands Förlagsförening Näringslivets centralförbund EK Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC Delegationen för romska ärenden Sametingets utbildnings- och läromedelsnämnd Delegationen för etniska relationer UBS: ordf. Jorma Kauppinen, viceordf. Bob Karlsson, föredragande Irmeli Halinen och Christina Anderssén, sekreterare Arja-Sisko Holappa 18

19 Styrgruppens riktlinjer för läroplansarbetet Vid sitt första möte den 22 augusti 2012 tog styrgruppen ställning till principerna som ska styra läroplansarbetet, tidtabeller och mål samt utarbetandet av läroplanstexterna Utgångspunkten för riktlinjerna är en bedömning av hur verksamhetsmiljön har förändrats, en analys av nuläget och de nationella riktlinjerna som styr arbetet (regeringsprogrammet, KESU, Statsrådets förordning 422/2012) 19

20 Styrgruppens riktlinjer: Genomförande av läroplansarbetet Läroplanstexterna produceras i elektronisk och strukturerad form för att de ska vara lättare och flexiblare att använda Texten delas upp i två delar, (1) en komprimerad normdel, som kan innehålla länkar till ifrågavarande lagstiftning och (2) en s.k. stöddel, som kan innehålla exempel och förklaringar till normtexten samt länkar till relevant material som stödjer lärarnas arbete 20

21 Styrgruppens riktlinjer: Genomförande av läroplansarbetet Grunderna för förskoleundervisningen ges som en separat föreskrift Kapitlen om stöd för växande och lärande har reviderats 2010 och genomgår inga större förändringar Grunderna för den grundläggande utbildningen ges som en separat föreskrift Kapitlen om stöd för lärande och skolgång har reviderats 2010 och genomgår inga större förändringar Grunderna för påbyggnadsundervisningen ges som en separat föreskrift Tekniskt placeras de i anknytning till grunderna för den grundläggande utbildningen Grunderna för undervisningen som förbereder för den grundläggande utbildningen har reviderats 2009 och getts 21 som en separat föreskrift; de genomgår inga förändringar

22 Styrgruppens riktlinjer: Mål för revideringsprocessen Revideringen av grunderna för läroplanen ska skapa bättre förutsättningar för skolans fostrande arbete, meningsfullt lärande för alla elever och en hållbar framtid. Det innebär att skolan ska utvecklas både som uppväxtmiljö och lärmiljö. Det centrala i revideringen: VAD? UNDERVISNING HUR? LÄRANDE 22

23 Exempel Vad? Hur? Vill du främja nyfikenhet: låt eleverna fråga Vill du utveckla elevernas problemlösningsförmåga: referera till problem i det verkliga livet och uppmuntra eleverna att hitta lösningar tillsammans Vill du öka elevernas förståelse: koppla samman innehåll från olika läroämnen Vill du fostra medborgare som bygger upp ett samhälle: försök få alla elever att vara med och delta, ge dem möjligheter att påverka och främja positivt inte negativt kritiskt tänkande Vill du stärka elevernas självkännedom och inlärningsmotivation: ge konstruktiv och ärlig respons Förlöjliga aldrig en elev

24 Styrgruppens riktlinjer: Metoder för att nå målen Målen kan nås genom att stärka kontinuiteten i växande och lärande och beakta elevens utvecklingsskeden bygga upp förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och påbyggnadsundervisningen utgående från befintliga styrkor och utveckla dem i förhållande till de utmaningar som förändringarna i omgivningen medför, 24

25 Styrgruppens riktlinjer: Metoder för att nå målen definiera de värden och principer som styr utvecklingen av det fostrande arbetet och verksamhetskulturen, där det centrala är att minska ojämlikheten stödja elevernas växande stärka elevernas identitet och ge dem möjligheter att lyckas samt främja växelverkan, ömsesidig respekt och hållbar utveckling (ansvarsfullhet) fastställa målen utgående från den bildning och mångsidiga kompetens som behövs i framtiden genom att betona färdigheter och stärka samarbetet mellan läroämnena, 25

26 Styrgruppens riktlinjer: Metoder för att nå målen fördjupa synen på lärande och stärka förutsättningarna för ett kunskapsskapande, kollektivt lärande i mångsidiga lärmiljöer utgående från elevernas behov, strukturera och gallra i den grundläggande utbildningens innehåll, så att det blir möjligt att med mindre brådska koncentrera sig på det väsentliga och fördjupa lärandet, ge utrymme och stöd för pedagogisk utveckling på lokal nivå, 26

27 Styrgruppens riktlinjer: Metoder för att nå målen genomföra revideringsprocessen som ett brett samarbete och uppmuntra utbildningsanordnarna att göra lika samt att knyta läroplansarbetet till den strategiska utvecklingen av undervisning och utbildning samt genomföra en strukturering och digitalisering av grunderna för läroplanen så att utbildningsanordnarna och skolorna får ett flexibelt verktyg för läroplansarbetet 27

28 Styrgruppens riktlinjer: Principer som styr beredningen och utarbetandet av grunderna Grunderna för läroplanen ska till alla delar (mål, innehåll och metoder) utarbetas i syfte att: främja jämlikhet och likställdhet stärka kontinuiteten och enhetligheten i fostran och undervisning stödja elevens växande och utveckling, förbättra elevens välbefinnande och övriga förutsättningar för lärande, samarbete främja hållbar utveckling 28

29 Styrgruppens riktlinjer: Principer som styr beredningen och utarbetandet av grunderna beakta förändringar gällande informationshantering och teknologi främja vidgad textkompetens, medieläsfärdighet och ikt-kompetens inom alla områden av undervisningen främja språk- och kulturmedvetenhet ta hänsyn till sambandet mellan det internationella och det globala 29

30 Stöd och utmaningar för det lokala arbetet 30

31 Utmaningar för det lokala arbetet Att inleda en diskussion i god tid för att skapa underlag för läroplansarbetet på kommun- och skolnivå; kartläggning av möjligheter till regionalt samarbete Att skapa en positiv atmosfär och strukturer som sporrar de olika parterna att delta Att ge en helhetsbild av relevansen och målen med revideringen innan det egentliga läroplansarbetet inleds Att leda processen på ett bra pedagogiskt sätt 31

32 Stöd för det lokala läroplansarbetet Utbildningsstyrelsens webbplats lp-vägkarta och stödmaterial som framställs av universitetens övningsskolor; målet är att inleda en diskussion som underlag för läroplansarbetet aktuell information om hur läroplansprocessen framskrider utkast till läroplansgrunderna för kommentarer Evenemang som stödjer läroplansarbetet i samarbete med regionala förvaltningsmyndigheter och övningsskolorna 32

33 Stöd för det lokala läroplansarbetet Fortbildning för undervisningspersonal utformas så att den stödjer läroplansarbetet på ett med UKM avtalat sätt Statsunderstöd utformas så att de stödjer läroplansarbetet på ett med UKM avtalat sätt Samarbete med lärarutbildning och forskning Publicering av handbok som stödjer läroplansarbetet

34 34