UTVECKLINGSPLAN FÖR KYRKANS MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHET
|
|
- Johanna Johansson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 UTVECKLINGSPLAN FÖR KYRKANS MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHET Utbildningsstyrelsens nya grunder för morgon- och eftermiddagsverksamheten träder i kraft den 1 augusti Denna utvecklingsplan kompletterar de riksomfattande grunderna i frågor som gäller kyrkan. 1. KYRKANS MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHET Kyrkans morgon- och eftermiddagsverksamhet har fått en etablerad ställning inom kyrkans fostrande arbete. Församlingarna började ordna eftermiddagsverksamhet på 1970-talet. Numera ordnar församlingarna ofta morgon- och eftermiddagsverksamhet i administrativ samverkan med kommunerna, men det finns också församlingar som ordnar verksamheten självständigt och via egen finansiering. Kyrkans morgon- och eftermiddagsverksamhet koordineras av Kyrkostyrelsens enhet för fostran och ungdomsarbete och verksamheten utvecklas av en arbetsgrupp för ändamålet. I arbetsgruppen finns även representanter för organisationer, lokalförsamlingar, läroanstalter som utbildar barnledare och kyrkans svenskspråkiga arbete. Det konkreta samarbetet baserar sig på ett samarbetsavtal mellan Kyrkostyrelsen och organisationerna (det så kallade Järki-avtalet). Kyrkans morgon- och eftermiddagsverksamhet baserar sig på de nationella beslut som styr denna verksamhet (ändring av lagen om grundläggande undervisning 1136/2003, Utbildningsstyrelsen: Grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen 2011). Enligt de nuvarande lagbestämmelserna är morgon- och eftermiddagsverksamheten avsedd för elever i första och andra årskursen och för elever med särskilda behov i alla årskurser. Målen för verksamheten är 1. att stödja hemmets och skolans fostrande arbete 2. att stödja välbefinnandet, känslolivet och den sociala utvecklingen 3. att stödja den etiska utvecklingen 4. att stödja delaktighet, jämställdhet och jämlikhet och att ge social bekräftelse. I broschyren Vi gör en bra dag tillsammans beskrivs verksamhetsprinciperna för kyrkans morgon- och eftermiddagsverksamhet. Verksamheten grundar sig på den kristna människosynen och värdegrunden och i verksamheten betonas respekt för varje barn, jämlikhet, barnets perspektiv, en trygg miljö och upplevelse av barndomens glädje. Aktuell lagstiftning anges i grunddokumentet och säkerhetsanvisningar finns i säkerhetsdokumentet för församlingens veckoverksamhet. Varje grupp ska ha en egen säkerhetsplan. Smidigare information i aktuella frågor på riksnivå inom morgon- och eftermiddagsverksamheten (bl.a. tidningarna Nyckeln, Pikkuväki och Villi, pressmeddelanden, utbildning, webbsidor). En informationsplan görs upp årligen. Stöd till församlingar som genomför morgon- och eftermiddagsverksamheten tillsammans med kommunerna i fråga om administration och innehåll och uppmuntran till samverkan. Stöd till församlingar som ordnar morgon- och eftermiddagsverksamhet på egen hand.
2 Regelbunden utvärdering av det arbete som arbetsgruppen för kyrkans morgon- och eftermiddagsverksamhet utför. Reklam för och uppmuntran till användning av PowerPointpresentationen av broschyren Vi gör en bra dag tillsammans. 2. ORGANISERINGEN AV MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN Kommunen kan ordna morgon- och eftermiddagsverksamheten i egen regi eller skaffa tjänsterna genom att köpa dem av offentliga eller privata serviceproducenter eller betala understöd till serviceproducenterna. 1 Kommunen ansvarar alltid för att verksamheten är lagenlig och för koordineringen av verksamheten. Tillsammans med serviceproducenterna utarbetar och godkänner kommunen en verksamhetsplan för morgon- och eftermiddagsverksamheten. Morgon- och eftermiddagsverksamhetens uppdrag, samarbetsnätverk och organisation kan variera beroende på kommunens storlek och verksamhetens omfattning. Kommunen har en koordinator för morgon- och eftermiddagsverksamheten. De som tillhandahåller morgon- och eftermiddagsverksamhet utser en ansvarsperson för sin verksamhet. I församlingarna är det ofta barnarbetsledarna eller de som ansvarar för fostran som tilldelas detta ansvar. I morgon- och eftermiddagsverksamheten arbetar vanligtvis minst två utbildade ledare på varje ställe. Församlingarnas ansvariga för morgon- och eftermiddagsverksamheten uppmuntras att aktivt delta i samarbetet och kontinuerligt hålla kontakt med ortens koordinator för morgon- och eftermiddagsverksamheten och med lokala och regionala nätverk för att garantera aktuell information, hög kvalitet i verksamheten och god synlighet. Vi bidrar till att de som ansvarar för församlingarnas morgon- och eftermiddagsverksamhet har tillgång till och information om alla adekvata anvisningar, riktlinjer och beslut i kommunen. Vi sporrar församlingarna att göra en egen plan för morgon- och eftermiddagsverksamheten där man definierar uppgiftsbeskrivningarna och ansvaret. 3. SÄKERHET Kyrkostyrelsen har gett säkerhetsanvisningar för församlingarnas veckoverksamhet. Det är församlingarnas uppgift att utarbeta allmänna säkerhetsanvisningar (räddningsanvisningar, krismodeller) för alla verksamhetsställen och att skaffa säkerhetsutrustning (förstahjälpenutrustning och släckningsredskap). Man bör också se till att de anställda har giltig säkerhetsutbildning. För dem som arbetar med fostran i församlingarna bör man erbjuda information och utbildning om olika slags kriser, så att krisberedskapen hålls uppdaterad och de anställda utgående från en kristen värdegrund kan bidra till återhämtningen efter en kris. 1 Meningen har preciserats
3 4. KRISTEN FOSTRAN OCH MÅNGSIDIGT PROGRAM I grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten (Utbildningsstyrelsen 2011) konstateras att innehållet påverkas av de lokala förhållandena och kulturella faktorer, av möjligheter som de olika årstiderna och andra praktiska omständigheter erbjuder, av samarbetet med kommunens övriga aktörer, av ledarnas starka sidor och arrangörernas prioriteringar. Innehållet ska bidra till att de mål som ställts för verksamheten nås. Karakteristiskt för verksamheten är att den är mångsidig och behovsbaserad och att det är frivilligt att delta. Den kristna fostran och verksamhetsinnehållet för 7 9-åringar står närmare den pedagogik som används i kyrkans minior- och juniorarbete än i småbarnsfostran. Församlingarna stöder barnens tillväxt med utgångspunkt i en kristen människosyn och en kristen värdegrund. Det kristna kommer fram i den vardagliga verksamheten i morgon- och eftermiddagsverksamheten, i stillhet och andakter och i att man följer kyrkoåret, bekantar sig med sin hemförsamling och lär sig kristna seder och fester. Det är också kyrkans uppgift att försvara barnen och familjerna i samhället och på lokal nivå även ur ett diakonalt perspektiv. Att värdera barndomen som ett viktigt livsskede hör till de grundläggande utgångspunkterna i kyrkans arbete. Det är också viktigt att fundera över vad kyrkans och församlingarnas värdekompetens har att ge morgon- och eftermiddagsverksamheten på nationellt och lokalt plan vad gäller de etiska målen för fostran. Utveckla innehållet i den kristna fostran inom kyrkans morgon- och eftermiddagsverksamhet. Beakta elektronisk kommunikation i utveckling av verksamheten. Utnyttja kyrkans värdekompetens i den nationella och lokala morgon- och eftermiddagsverksamheten. 5. ATT STÖDJA HEMMETS OCH SKOLANS FOSTRANDE ARBETE VIA MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN Enligt lagen om grundläggande utbildning (ändring 1136/2003) är målet för morgon- och eftermiddagsverksamheten att stödja hemmets och skolans fostrande arbete. Enligt grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten (Utbildningsstyrelsen 2011) ska samverkan mellan hemmet, skolan och dem som ordnar morgon- och eftermiddagsverksamhet vara en naturlig del av morgon- och eftermiddagsverksamheten. Målet är att skapa en uppväxtmiljö som bidrar till en positiv utveckling hos barnet. Vårdnadshavaren har det primära ansvaret för barnets fostran. I morgon- och eftermiddagsverksamheten har ledarna ett pedagogiskt ansvar. I kyrkans morgon- och eftermiddagsverksamhet framträder den gemensamma fostran som åstadkoms genom samarbete mellan familjerna och ledarna. I den gemensamma fostran betonas ett delat ansvar för barnets välmående. Program som stöder familjesammanhållningen och inbjudan att delta i församlingens verksamhet stärker delaktigheten i hemförsamlingen. Relationer med fungerande växelverkan och en konstruktiv samverkan har också stor betydelse för samarbetet med barn som kommer från olika kulturell bakgrund och deras föräldrar.
4 Samarbete med skolan är en synnerligen viktig del av morgon- och eftermiddagsverksamheten och hör till ledarens uppgifter. Genom samarbete med klassläraren och skolan skapar man kontinuitet i barnets liv bland annat vad gäller metoderna för fostran, läroinnehållet och regler som ska följas. Samarbete mellan alla som tar del i fostran är också en kvalitetsfaktor som leder till barnets bästa. Det är viktigt att man i början av ett nytt verksamhetsår skapar en fungerande samarbetskultur. Ledarna och församlingarna uppmuntras till regelbunden växelverkan och kommunikation med hemmen. Församlingarna får stöd i att ålägga barnledarna skyldighet att samarbeta och hålla regelbunden kontakt med närskolan. Barnledare som leder eftermiddagsverksamheten uppmuntras delta i skolans vardag (t.ex. skolans fester, skolgudstjänster och religionsundervisning) 6. UTBILDNING Det nuvarande behörighetskravet för en barnledare i kyrkans morgon- och eftermiddagsverksamhet är grundexamen i barn- och familjearbete (eller tidigare motsvarande examen, vilket i detta sammanhang innebär grundexamen för barnledare, yrkesinriktad grundexamen för barnledare och studielinje för barnledare). Av barnledare i kyrkans morgon- och eftermiddagsverksamhet krävs att man kontinuerligt arbetar med kvalitetsutveckling, upprätthåller sin yrkesskicklighet och antar de utmaningar som möter. Kyrkan erbjuder ledarna olika slag av fortbildning. Den viktigaste är en modul inom den pedagogiska specialutbildningen som behandlar morgon- och eftermiddagsverksamheten. Barnledare som arbetar med kyrkans morgon- och eftermiddagsverksamhet bör erbjudas möjlighet att bredda sin kompetens inom områden som kristen tro, pedagogik, metodik och förvaltning. Vi stärker ledarnas kunnande inom pedagogiken för 7 9-åringar. Vi sporrar församlingarna till aktivt samarbete med de läroanstalter som ger utbildning för grundexamen i barn- och familjearbete i syfte att utveckla aktuell utbildning, informationsutbyte och yrkesskicklighet. Vi uppmuntrar också barnledare med tidigare barnledarutbildningar att uppdatera sina examina enligt den förordning som reglerar behörigheten inom morgon- och eftermiddagsverksamheten och de kyrkliga arbetsgivarnas krav. 7. UTVÄRDERING OCH KVALITET I MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHETEN Kommunerna har enligt en ändring av lagen om grundläggande utbildning (1136/2003), kap. 8 a som gäller morgon- och eftermiddagsverksamheten, skyldighet att utvärdera den morgon- och eftermiddagsverksamhet som den ordnar eller skaffar, delta i extern utvärdering och offentliggöra de viktigaste resultaten av utvärderingen. Utvärderingen ska omfatta innehåll,
5 ekonomi och statistik. De församlingar som anordnar morgon- och eftermiddagsverksamhet på uppdrag av kommunen får anvisningar för utvärdering av kommunen. Det är viktigt att alla församlingar utvärderar och utvecklar kvaliteten i morgon- och eftermiddagsverksamheten. Utvärderingen är till sin karaktär väldigt praktisk och utgör en del av den dagliga planeringen och genomförandet av verksamheten. Den ska också ingå i kommunens eller enhetens verksamhetsplan för morgon- och eftermiddagsverksamheten. Morgon- och eftermiddagsverksamhetens kvalitet kan definieras av 1. kunderna i verksamheten (barnen och föräldrarna), 2. ledarna för eftermiddagsverksamheten och arbetslaget och 3. samhället/kyrkan. Målet med kvalitetsarbetet är att hitta gemensamma och fungerande verksamhetssätt, öka tillfredsställelsen, förbättra säkerhetsaspekterna och möta barnens behov. Ett särskilt delområde i kvalitetsarbetet inom församlingarnas morgon- och eftermiddagsverksamhet är utvärderingen och utvecklingen av den kristna fostrans innehåll och betydelse. Den viktigaste kvalitetsfaktorn i kyrkans morgon- och eftermiddagsverksamhet är barnets och familjens väl, som bland annat omfattar barnets erfarenhet av verksamheten; känner barnet sig tryggt och hurdana är verksamhetsmöjligheterna. Även växelverkan, pedagogik, yrkeskunniga ledare och omsorg bidrar till att barnet har det bra. Man kan närma sig kvaliteten i morgon- och eftermiddagsverksamhet ur bland annat följande synvinklar: 1. Barnkonsekvensanalys 2. Beaktande av barnets perspektiv 3. Verksamhetssynpunkter 4. Omvärldsaspekter 5. Samverkan mellan aktörerna Församlingen som aktör utvärderar också sin egen verksamhet och innehållet i den (bl.a. värdegrund och den kristna fostran inom eftermiddagsverksamheten) 6. Nätverk Församlingarna uppmanas utvärdera kvaliteten på morgon- och eftermiddagsverksamheten och ställa upp kvalitetsmål som utgör grund för utvecklingen av verksamheten. Utvärdering av kvaliteten på kyrkans morgon- och eftermiddagsverksamhet erbjuds som ämne för slutarbeten för universitetsstuderande eller studerande vid läroanstalter som ger utbildning för kyrkliga yrken.
UTVECKLINGSPLAN FÖR KYRKANS MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHET Kyrkostyrelsen (fostran och ungdomsarbete), föreningarna PTK, SLK
UTVECKLINGSPLAN FÖR KYRKANS MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHET 2006 2010 Kyrkostyrelsen (fostran och ungdomsarbete), föreningarna PTK, SLK 1. KYRKANS MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHET Kyrkans morgon-
Läs merLAGSTIFTNINGEN VERKSAMHETEN LEDARNA ANSVARET
MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHET FÖR SKOLELEVER LAGSTIFTNINGEN VERKSAMHETEN LEDARNA ANSVARET Många barn tillbringar långa tider utan en vuxens närvaro. Syftet med morgon- och eftermiddagsverksamheten
Läs merMorgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever
Morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever 2016-2017 www.inga.fi www.eftis.fi www.oph.fi Lagstiftningen är en trygghet för varje barn Ett av de viktigaste målen för morgon- och eftermiddagsverksamheten
Läs mer3 BARN I BEHOV AV STÖD I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN
KORSHOLMS KOMMUNS Innehållsförteckning 1 MÅL FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN 1.1 Stödjandet av hemmets och skolans fostrande arbete...3 1.2 Stödjandet av välbefinnandet, känslolivet och den sociala
Läs merGrunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever. Utbildningsstyrelsen
Grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever Utbildningsstyrelsen Till kommunstyrelserna DNR 5/011/2004 FÖRESKRIFT Lagstadgad, bör iakttas DATUM 27.2.2004 Giltighetstid Fr.o.m. 1.8.2004
Läs merVERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA
VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA Eftermiddagsverksamheten skall stödja och förebygga barnets välmående, samt genom meningsfull och mångsidig verksamhet skapa förutsättningar för växande
Läs merKvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet
Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet Morgon- och eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen Beskrivning
Läs merLOJO STADS MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHET FÖR SKOLELEVER VERKSAMHETSPLAN
LOJO STADS MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHET FÖR SKOLELEVER VERKSAMHETSPLAN Utbildningsnämndens svenska sektion 10.12.2008 2 1. UTGÅNGSPUNKTER FÖR ORDNANDET AV VERKSAMHETEN... 3 1.1. Lagstiftning... 3
Läs merFörsamlingen som dagvårdens, skolans och läroinrättningarnas samarbetspart
Församlingen som dagvårdens, skolans och läroinrättningarnas samarbetspart Ett mångsidigt samarbete kan illustreras med fyra korgar. Med hjälp av korgarnas olika innehåll får man en klarare bild av samarbetets
Läs merMeningsfull eftermiddag i skolan Information om skolans eftis- och klubbverksamhet
Meningsfull eftermiddag i skolan Information om skolans eftis- och klubbverksamhet - 1 - Denna broschyr ger dig information och upplysning om syftet med skolans eftis- och klubbverksamhet, vad den ska
Läs merFörsamlingen som samarbetspartner
Församlingen som samarbetspartner Församlingen kan vara en samarbetspartner till skolan och läroinrättningar samt inom småbarnspedagogiken. Broschyren är tänkt för dem som arbetar med fostran. Den riktar
Läs merVERKSAMHETSPLAN FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHETEN FÖR SKOLELEVER I PARGAS STAD
VERKSAMHETSPLAN FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHETEN FÖR SKOLELEVER I PARGAS STAD 2 VERKSAMHETSPLAN FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN FÖR SKOLELEVER I PARGAS STAD INLEDNING Morgon- och eftermiddagsverksamheten
Läs merVägen till yrkeskunskap inom det humanistiska och pedagogiska området
Utbildningsprogram > Arbetsplatser Vägen till yrkeskunskap inom det humanistiska och pedagogiska området Yrkesinriktade grundexamina Grundexamen i teckenspråkshandledning Grundexamen i barn- och familjearbete
Läs merGrunderna för planen för småbarnspedagogik
Grunderna för planen för småbarnspedagogik - short & simple Charlotta Rehn Utbildningsstyrelsen Från barndagvård till småbarnspedagogik Beredningen, förvaltningen och styrningen av lagstiftningen om barndagvård
Läs merSofia Svanhnström
Uppföljning av morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever Vårdnadshavarna - (N = 11614) Sofia Svanhnström 6.5.2011 Bästa anordnare av morgon- och eftermiddagsverksamhet! Utbildningsstyrelsen genomförde
Läs merSKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET
SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET Principer för verksamheten 2011-2015 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Klubbverksamhet... 3 Samarbete... 3 Mål... 4 Kvalitetskriterier... 4 Tidpunkt och längd... 4 Ansvar och försäkringar...
Läs merKokkolan kaupunki Sivistyskeskus. Verksamhetsplan för eftermiddagsverksamhet. skolelever 2015-2016
Kokkolan kaupunki Sivistyskeskus Verksamhetsplan för eftermiddagsverksamhet för skolelever 2015-2016 Karleby stad Bildningscentralen 2015 Innehåll 1. Utgångspunkterna för anordnandet av morgon- och eftermiddagsverksamheten...
Läs merHANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD
HANDLEDNINGSPLAN FÖR NÄRPES STAD Syfte och mål Syftet med denna plan är att skapa gemensamma verksamhetsförutsättningar och principer för ordnande av handledning. Detta grundar sig på respekt för den handleddes
Läs merINGÅ FÖRSAMLING. Morgon- och eftermiddagsverksamhet
INGÅ FÖRSAMLING Morgon- och eftermiddagsverksamhet Morgon och eftermiddagsverksamhet i Ingå församling Vi inleder en ny termin i morgon- och eftermiddags verksamheten 11.8.2015 för skolåret 2015-2016.
Läs merVerksamhetsplan för morgon- och eftermiddagsvården
Verksamhetsplan för morgon- och eftermiddagsvården 1 Innehållsförteckning 1. Principer för ordnande av verksamheten 3 1.1 Målsättningar för morgon- och eftermiddagsverksamheten 3 1.2 Verksamhetens omfattning
Läs merUTVECKLING AV FRIVILLIGVERKSAMHETEN. Om du vill gå snabbt, gå ensam. Om du vill komma långt, gå tillsammans med andra. Afrikanskt ordspråk
UTVECKLING AV FRIVILLIGVERKSAMHETEN Om du vill gå snabbt, gå ensam. Om du vill komma långt, gå tillsammans med andra. Afrikanskt ordspråk Strategin Vår kyrka 2015 Kyrkans uppgift är att kalla människor
Läs merIntroduktionspärm för ledare
Introduktionspärm för ledare Introduktionspärm för ledare Utbildningsstyrelsen har tillsammans med Kymmenedalens/Södra Karelens utvecklingsnätverk gjort en introduktionspärm för ledare. Den skall bekanta
Läs merKÄRNKOMPETENSBESKRIVNING FÖR KYRKANS SKOL- OCH STUDENTARBETARE
KÄRNKOMPETENSBESKRIVNING FÖR KYRKANS SKOL- OCH STUDENTARBETARE Yrkesbeskrivning Kyrkan och församlingarnas anställda är en närvarande samarbetspartner i många gemenskaper. Utgångspunkten för kyrkans samarbete
Läs merVERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGS- VERKSAMHETEN I SIBBO
VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGS- VERKSAMHETEN I SIBBO Verksamhetsplan fastställd och godkänd av Bildningsnämndens svenska utbildningssektion 5.9.2011 9 Innehållsförteckning sidan 1. Utgångspunkterna för
Läs merRP 124/2006 rd. I propositionen föreslås ändringar i bestämmelserna
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 48 b och 48 f i lagen om grundläggande utbildning PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås ändringar i bestämmelserna
Läs merFramtiden för den jämlika småbarnspedagogiken
Framtiden för den jämlika småbarnspedagogiken 20.3.2018 Utvärdering av småbarnspedagogisk verksamhet, Helsingfors (UBS/NCU) Marika Lostedt, Esbo stad 1 Grunderna för planen för småbarnspedagogik har som
Läs merKapellby skola: Förskolans läroplan 2016
Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Namn Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Kommun Lappträsk Skola Kapellby skola Träder i kraft Innehållsförteckning 1. Uppgörandet, uppföljningen och utvecklingen
Läs merSKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET
SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET Principer för verksamheten från 1.8.2016 1 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Klubbverksamhet... 3 Samarbete... 3 Mål... 4 Kvalitetskriterier... 4 Tidpunkt och längd... 4 Ansvar och
Läs merMÅLET FÖR SMÅBARNSFOSTRAN FÖR KORSHOLMS FAMILJEDAGVÅRD
MÅLET FÖR SMÅBARNSFOSTRAN FÖR KORSHOLMS FAMILJEDAGVÅRD Korsholms familjedagvård erbjuder småbarnsfostran i en hemlik och trygg miljö. Målet med en kvalitativ vård och fostran är att ge barnen en lycklig
Läs merStatsunderstöd för internationalisering av den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och den kommunala småbarnspedagogiken 2019
1 (5) 15.2.2019 Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019 Statsunderstöd för internationalisering av den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och den
Läs merI enlighet med den plan för konfirmandarbetet som godkänts av biskopsmötet förutsätter modellreglementet att församlingen gör upp:
MODELLREGLEMENTE FÖR KONFIRMANDARBETET Allmän motivering Kyrkoordningen (KO 3:3) förutsätter att kyrkorådet/församlingsrådet godkänner församlingens reglemente för skriftskolan. I det här dokumentet används
Läs mer1. Miljöfostran in Ingå
Innehåll 1. Miljöfostran in Ingå... 2 1.1. Ett positivt förhållningssätt till naturen och miljön... 2 2. Hållbar utveckling... 4 2.1. Agenda 2030... 4 2.2. Hållbar utveckling i planer som styr fostran
Läs merINKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK
INKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK Bestämmelser, tillämpningar och reformförslag Gustav Wikström Grundskolans specialundervisning är lagstadgad GrUL 17 : Elever med lindriga inlärnings- eller anpassningssvårigheter
Läs merKRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen
KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen
Läs merEn tydlig värdegrund som. Stöd till lärarna i
Världens bästa och jämlika grundskola förutsätter att alla aktörer arbetar långsiktigt och i samma riktning samt en gemensam verksamhetskultur. Skolans vardag och nationella beslut måste mötas bättre än
Läs merMer specifik kompetens genom samarbete med arbetslivet
Mer specifik kompetens genom samarbete med arbetslivet Synvinklar utifrån arbetslivssamarbete Utbildning som ordnas på arbetsplats Läroavtalsutbildning Utbildning som grundar sig på utbildningsavtal Samarbetsskyldighet
Läs merSvenskspråkiga utbildningssektionen Svenskspråkiga utbildningssektionen 30 03.05.2016 45 07.06.2016 FÖRSKOLANS LÄROPLAN SVUBS 03.05.2016 30 Beredning och tilläggsuppgifter: utbildningsdirektör Rikard Lindström
Läs merGRUNDERNA FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHETEN INOM DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2011. Föreskrifter och anvisningar 2011:1
GRUNDERNA FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHETEN INOM DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:1 Föreskrifter och anvisningar 2011:1 Utbildningsstyrelsen GRUNDERNA FÖR
Läs merGrunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen April 2011
Grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen 2011 April 2011 Eftis- och klubbverksamhet Nationellt uppdrag i UBS:s utvecklingsnätverk(15 regionala nätverk) Samarbetsnätverk
Läs merGRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN STÖD FÖR UTVECKLING OCH HANDLEDNING EXAMINANDENS NAMN:
Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: STÖD FÖR UTVECKLING OCH HANDLEDNING EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE:
Läs merÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN I GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA, KAPITEL 4.3 STUDERANDEVÅRD
BILAGA 6/011/2014 ÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN I GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA, KAPITEL 4.3 STUDERANDEVÅRD 4.3 Studerandevård Målet med studerandevården i gymnasiet är att främja de studerandes lärande,
Läs merVilken fråga gällande elev- och studerandevård skulle du vilja ha svar på idag? För kunskap och bildning
Vilken fråga gällande elev- och studerandevård skulle du vilja ha svar på idag? ELEVHÄLSA GENOM SAMARBETE OCH DELAKTIGHET Lag om elev- och studerandevård 1287/2013 Nationella dagar för elev- och studerandevård
Läs merGRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE:
Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: EXAMINANDENS NAMN: GRUPP / GRUPPHANDLEDARE: TIDPUNKT FÖR EXAMENSTILLFÄLLE:
Läs merKAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag
KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag Varje skola som ger grundläggande utbildning har som uppdrag att undervisa och fostra. Det innebär
Läs merRELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2. Läroämnets uppdrag
RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper,
Läs merLäsårsplan för morgon och eftermiddagsverksamheten i Västankvarns skola 2016 2017
Läsårsplan för morgon och eftermiddagsverksamheten i Västankvarns skola 2016 2017 1 Morgon och eftermiddagsverksamheten i Västankvarns skola 2016 2017 Morgon och eftermiddagsverksamheten (eftis) i Västankvarns
Läs merFörskolan Lyckan VERKSAMHETSPLAN 2016/17
VERKSAMHETSPLAN 2016/17 1. Förskolans värdegrund och uppdrag är en förskola i kyrkans regi. Vi arbetar efter kyrkans värdegrund och efter läroplanen. Kärlek är grund och mål för kristen tro. Bibeln är
Läs merUTVÄRDERING AV VERKSTÄLLANDET AV GRUNDERNA FÖR PLANEN FÖR SMÅBARNSPEDAGOGIK
1 UTVÄRDERING AV VERKSTÄLLANDET AV GRUNDERNA FÖR PLANEN FÖR SMÅBARNSPEDAGOGIK 2016 2019 ENKÄT FÖR PRIVATA FAMILJEDAGVÅRDARE Utbildningsstyrelsen gav hösten 2016 ut Grunderna för planen för småbarnspedagogik
Läs merLäsårsplan för morgon- och eftermiddagsverksamheten i Degerby skola 2015-2016
Läsårsplan för morgon- och eftermiddagsverksamheten i Degerby skola 2015-2016 1 Morgon- och eftermiddagsverksamheten i Degerby skola 2015-2016 Eftermiddagsverksamheten (eftis) i Degerby skola riktar sig
Läs merBedömning av kvaliteten på den grundläggande undervisningens morgon- och eftermiddagsverksamhet 2016 Merituulen koulu
Bedömning av kvaliteten på den grundläggande undervisningens morgon- och eftermiddagsverksamhet 06 genomförde i april 06 en uppföljningsförfrågan till barn och vårdnadshavare gällande den grundläggande
Läs merSiuntion kunta Sjundeå kommun. Verksamhetsplan för eftermiddagsverksamhet. Sjundeå svenska skolas eftis
Siuntion kunta Sjundeå kommun Verksamhetsplan för eftermiddagsverksamhet Sjundeå svenska skolas eftis Uppdaterad senast 09/2015 Utgångspunkterna för att anordna eftermiddagsverksamhet inom grundläggande
Läs merLäsårsplan för eftermiddagsverksamheten i Västankvarns skola
Läsårsplan för eftermiddagsverksamheten i Västankvarns skola 2015 2016 1 Eftermiddagsverksamheten i Västankvarns skola 2015 2016 Eftermiddagsverksamheten (eftis) i Västankvarns skola riktar sig till eleverna
Läs merLukiMat Informationstjänst
LAG OM GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING 21.8.1998/628 4 Skyldighet att ordna grundläggande utbildning och förskoleundervisning (23.12.1999/1288) 11 Undervisningens innehåll 14 Timfördelning och grunderna för läroplanen
Läs merRELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag årskurserna 1 2 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 1 2
RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter
Läs merFörnyandet av grundskolans läroplan i Finland
Förnyandet av grundskolans läroplan i Finland NLS sektormöte för grundskola 24.4.2014 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 Presentation av Utgångspunkter för undervisning och lärande i en värld som
Läs merKOMMUNIKATIONSSTRATEGI
KOMMUNIKATIONSSTRATEGI 2019 2020 ALLMÄNT 1. Introduktion Församlingsrådet tillsatte 13.6.2018 en arbetsgrupp för att utarbeta en kommunikationsstrategi för Vasa svenska församling. Denna kommunikationsstrategi
Läs merLovisa stads plan för småbarnsfostran
Det här är Lovisa stads plan för småbarnsfostran. Den baserar sig på de riksomfattande grunderna för småbarnsfostran. Planen uppdateras vart annat år och godkänns av bildningsnämnden. Dagvårdsenheterna
Läs mer53 09.12.2015. Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53
Svenska förskoleverksamhetsoch utbildningsnämnden 53 09.12.2015 Principer för förskoleundervisningen från och med 1.8.2016. 337/12.00.01/2015 Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53 Den
Läs merFristående examina. Påvisa ditt kunnande flexibelt och individuellt i en fristående examen
Fristående examina Påvisa ditt kunnande flexibelt och individuellt i en fristående examen Information om fristående examina kan du få av de läroanstalter som arrangerar examina på arbetskraftsbyråerna
Läs merUtvärdering av morgon- och eftermiddagsverksamheten Kyrkfjärdens skola/ingå församling
Utvärdering av morgon- och eftermiddagsverksamheten Kyrkfjärdens skola/ingå församling Ingå kommun gjorde i maj 0 en uppföljande enkät om morgon- och eftermiddagsverksamheten i den grundläggande utbildningen.
Läs meregrunder - en dynamisk läroplan
egrunder - en dynamisk läroplan LPstöd 9-11.2.2015 i Helsingfors, Åbo och Vasa Charlotta Rehn, Utbildningsstyrelsen Mm m http://www.oph.fi/webbtjanst_for_larande 2 utvecklas stegvis 3 Vad är egrunder?
Läs merANSÖKNINGSMEDDELANDE 1 (5) /2017 ANSÖKNINGSMEDDELANDE 2017
ANSÖKNINGSMEDDELANDE 1 (5) ANSÖKNINGSMEDDELANDE 2017 Allmänbildande utbildning Spetsprojekt 1: Programmet Den nya grundskolan Statens specialunderstöd för tutorlärarnas verksamhet och utbildning och utveckling
Läs merSMÅBARNSPEDAGOGIKEN ÄR TILL FÖR BARNET. centrala frågor i grunderna för planen för småbarnspedagogik
SMÅBARNSPEDAGOGIKEN ÄR TILL FÖR BARNET centrala frågor i grunderna för planen för småbarnspedagogik Inledning Du kan påverka På väg mot ett gemensamt mål En lärande gemenskap verksamhetskulturens betydelse
Läs merVERKSAMHETSPLAN FÖR SKOLELEVERS MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHET I LARSMO
VERKSAMHETSPLAN FÖR SKOLELEVERS MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHET I LARSMO Innehåll 1. Inledning...3 2. Värdegrund och uppgift..4 3. Verksamhetens mål 5 4. Innehåll.6 5. Verksamhetens ramar 7 Verksamhetsplaner..7
Läs merLäsårsplan för morgon- och eftermiddagsverksamheten samt förskoleklubben i Degerby skola
Läsårsplan för morgon- och eftermiddagsverksamheten samt förskoleklubben i Degerby skola 2018-2019 1 Morgon- och eftermiddagsverksamheten i Degerby skola 2018-2019 Eftermiddagsverksamheten (eftis) i Degerby
Läs merLIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP
LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna
Läs merFÖRESKRIFT 47/011/2000 UPPGÖRANDET AV PERSONLIGA STUDIEPROGRAM 2000
FÖRESKRIFT 47/011/2000 UPPGÖRANDET AV PERSONLIGA STUDIEPROGRAM 2000 GRUNDER FÖR UPPGÖRANDET AV PERSONLIGA STUDIEPROGRAM UTBILDNINGSSTYRELSEN 2000 2 Pärm: Universitetstryckeriet Innehåll: Oy Edita Ab Helsingfors
Läs merINFORMATIONSMÖTE Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019
INFORMATIONSMÖTE 15.2.2019 Helheten statsunderstöd för allmänbildande utbildning och småbarnspedagogik 2019 En gemensam ansökningsomgång för statsunderstöd inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen,
Läs mer1. Undervisning i religion och livsåskådningskunskap i den grundläggande utbildningen
1 OM ANORDNANDE AV UNDERVISNING I RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP SAMT RELIGIÖSA EVENEMANG I FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN OCH DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN I denna anvisning beskrivs de bestämmelser om undervisningen
Läs merEn ny ungdomslag. December 2015 Georg Henrik Wrede
En ny ungdomslag Georg Henrik Wrede EN NY UNGDOMSLAG Undervisnings- och kulturministeriet bad om yttranden till arbetsgruppens förslag. Dessa kunde lämnas till och med måndagen den 30 november 2015 via
Läs merBedömning av kvaliteten på den grundläggande undervisningens morgon- och eftermiddagsverksamhet 2016 Kyrkfjärdens skola/ Ingå församling
Bedömning av kvaliteten på den grundläggande undervisningens morgon- och eftermiddagsverksamhet 0 Kyrkfjärdens skola/ genomförde i april 0 en uppföljningsförfrågan till barn och vårdnadshavare gällande
Läs merKvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016)
Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli 2015 30 juni 2016) Förskolans namn. Huvudman. 1. Beskrivning av verksamheten En presentation av förskolan. Beskriv kortfattat organisation:
Läs merUtvärdering av morgon- och eftermiddagsverksamheten Västankvarns skola/understödsföreningen Almus rf.
Utvärdering av morgon- och eftermiddagsverksamheten Västankvarns skola/understödsföreningen Almus rf. Ingå kommun gjorde i maj 0 en uppföljande enkät om morgon- och eftermiddagsverksamheten i den grundläggande
Läs merInnehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.
Förskolan i Östra Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi
Läs merNya grunder för förskoleundervisningens läroplan
Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan Helsingfors 2.12.2014 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 Arbetet med läroplansgrunderna 2012 2013 2014 2015 Allmänna riktlinjer Läroämnen/innehåll
Läs mer"Vi rör på oss tillsammans och stärker samtidigt självbilden, delaktigheten samt tillämpar lärda färdigheter."
GYMNASTIK Läroämnets uppdrag Målet med gymnastikundervisningen är att påverka elevens välbefinnande genom att stöda såväl ett positivt förhållningssätt till den egna kroppen som den fysiska, sociala och
Läs merGRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN PROVTAGNING OCH KUNDBETJÄNING I NÄRVÅRDARENS ARBETE
Uppgifter om läroanstalten GRUNDEXAMEN INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSBRANSCHEN, NÄRVÅRDARE BEDÖMNING AV YRKESSKICKLIGHETEN EXAMENSDEL: PROVTAGNING OCH KUNDBETJÄNING I NÄRVÅRDARENS ARBETE EXAMINANDENS NAMN:
Läs merINNeHÅLLSFFÖTeCKNINg 1. TÄVLINgeNS SYFTe... 4 2. TÄVLINgSSYSTeMeT... 5 3. ANMÄLNINg... 5 4. TÄVLINgSArrANgeMANg... 6
MästarePLUS regler INNEHÅLLSFFÖTECKNING 1. TÄVLINGENS SYFTE... 4 1.1. Allmänt... 4 1.2. Syfte... 4 1.3. Etiska regler och värderingar... 4 2. TÄVLINGSSYSTEMET... 5 2.1. Mästare- och MästarePLUS-finaler...
Läs merEftermiddagsverksamhet. skolelever. Läsåret 2015 2016. Omsorg och kompisar
Eftermiddagsverksamhet för skolelever Läsåret 2015 2016 Omsorg och kompisar En trygg eftermiddag efter skoldagen I Helsingfors ordnas eftermiddagsverksamhet efter skoldagen för eleverna i årskurserna 1
Läs merUppgifter som ska antecknas i betyg och bilagor i yrkesutbildning och handledande utbildning
FÖRESKRIFT 1 (1) 11.01.2018 OPH-54-2018 Anordnare av yrkesutbildning Giltighetstid: fr.o.m. 15.1.2018 tillsvidare Rätten att meddela föreskriften följer av: L 531/2017, 60 Upphäver Utbildningsstyrelsens
Läs merKNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet
KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för fritidshemmet Innehåll Inledning... 3 Normer och värden... 4 Jämställdhet mellan flickor och pojkar... 5 Barns delaktighet och inflytande... 6 Ett mångkulturellt
Läs merNationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning
Nationellt nätverk för skolutveckling inom grundläggande utbildning Vilka slags medborgare behöver Finland i framtiden? Aktiva och innovativa Kreativa och skickliga i att tillämpa sina färdigheter Mångkunniga
Läs merPlan för eftermiddagsverksamhet på svenska i Esbo. Läsåret - Eftis: Datum för senaste uppdatering: / / 20
Plan för eftermiddagsverksamhet på svenska i Esbo Läsåret - Eftis: Datum för senaste uppdatering: / / 20 INNEHÅLLSFÖRETCKNING 1 Grunder för eftermiddagsverksamheten... 3 1.1 Värdegrunden för eftermiddagsverksamheten...
Läs merBILAGA 1 (4) ORIENTERANDE OCH FÖRBEREDANDE UTBILDNING FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING
BILAGA 1 (4) ORIENTERANDE OCH FÖRBEREDANDE UTBILDNING FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING UNDERVISNING OCH HANDLEDNING I TRÄNINGS- OCH REHABILITERINGSSYFTE FÖR HANDIKAPPADE STUDERANDE I GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING
Läs merPLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN
PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN Innehållsförteckning 1. Småbarnsfostran 2 2. Småbarnsfostran i Korsholms kommun 3 2.1. Syftet med småbarnsfostran 4 2.2. Målet för småbarnsfostran 4 2.3. Korsholms kommuns organisation
Läs merInnehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.
Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå
Läs merFÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR
FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR Förberedande och orienterande utbildningar Med hjälp av förberedande utbildningar kan de studerande förbättra sina studiefärdigheter och förbereda sig för en
Läs merUTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV
UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV Föreskrifter och anvisningar 2012:41 Utbildningsstyrelsen och författarna Föreskrifter och anvisningar 2012:41 ISBN 978-952-13-5273-7(häft.) ISBN 978-952-13-5274-4
Läs merVÄLBEFINNANDET HOS BARN I ÅLDERN 1 3 I SKIFTOMSORGENS VARDAG
VÄLBEFINNANDET HOS BARN I ÅLDERN 1 3 I SKIFTOMSORGENS VARDAG 2/2, Att stödja barnets välbefinnande Eija Salonen Doktorand, PeM Under videoföreläsningen funderar vi på På vilket sätt kan man i skiftomsorgens
Läs merMästarePLUS regler 1 MästarePLUS-tävlingens regler, godkända 10.10.2012
MästarePLUS regler 1 MästarePLUS-tävlingens regler, godkända 10.10.2012 Innehållsförteckning 1. TÄVLINGENS SYFTE... 4 1.1. Allmänt... 4 1.2. Syfte... 4 1.3. Etiska regler och värderingar... 4 2. TÄVLINGSSYSTEMET...
Läs merNärvårdare är mångkunniga
Närvårdare är mångkunniga EN YRKESPERSON INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDEN Närvårdare har grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen. Man kan studera till närvårdare inom den grundläggande yrkesutbildningen
Läs merBarnets namn och födelsetid: Offentlighetslagen 24 1 mom. 25 punkten. BARNETS BILD
BARNETS BILD För varje barn görs en egen individuell Plan för småbarnspedagogik. Denna blankett är planens andra del. Planen stöder barnets individuella utveckling, fostran och lärande. En småbarnspedagogik
Läs merKommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen.
2010 Inledning Föreliggande plan ger uttryck för Nybro kommuns mål för verksamheten inom Barn- och utbildningsnämnden. Planen kompletterar de rikspolitiska målen. Verksamheternas kvalitetsredovisningar
Läs merNr Mål för undervisningen Innehåll som anknyter till målen Målet för undervisningen är att Fysisk funktionsförmåga
GYMNASTIK Läroämnets uppdrag Målet med gymnastikundervisningen är att påverka elevens välbefinnande genom att stöda såväl ett positivt förhållningssätt till den egna kroppen som den fysiska, sociala och
Läs merANVISNINGAR FÖR ANSÖKAN, ANVÄNDNING OCH UPPFÖLJNING AV STATSUNDERSTÖD
Bilaga till ansökningsmeddelande 12/2017 10.4.2017 Programmet Den nya grundskolan, spetsprojekt 1: Utveckling av undervisningspersonalens kompetens till stöd för genomförandet av försöket med språk ANVISNINGAR
Läs merREVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN. Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna
1 UTBILDNINGSSTYRELSEN REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN OCH DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN Sammandrag av svaren på den enkät som skickades till utbildningsanordnarna 31.1.2013
Läs merMed vänlig hälsning, Eveliina Wasström Koordinatorn för morgon- och eftermiddagsverksamheten Ingå kommun
Bedömning av kvaliteten på den grundläggande undervisningens morgon- och eftermiddagsverksamhet 06 Västankvarns skola/ genomförde i april 06 en uppföljningsförfrågan till barn och vårdnadshavare gällande
Läs merStatsunderstöd för internationalisering av den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och den kommunala småbarnspedagogiken 2018
ANSÖKNINGSMEDDDELANDE 1 (5) 3.4.2018 Statsunderstöd för internationalisering av den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och den kommunala småbarnspedagogiken 2018 Bakgrund Rättsgrund Statsunderstödslagen
Läs merJuridik i eftermiddagsverksamhet
Juridik i eftermiddagsverksamhet Möte för personal inom eftermiddagsverksamheten i Helsingfors 11.5.2006 Henrik Hägglund Svenska social- och kommunalhögskolan FN:s konvention om barnens rättigheter Artikel
Läs merLokal arbetsplan läsår 2015/2016
Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan
Läs mer