Läroämnena i samverkan arbetssätt och bedömning. Helsingfors

Transkript

1

2 Läroämnena i samverkan arbetssätt och bedömning Helsingfors

3 Dagens program Välkommen, Camilla Forsberg, CLL Inledning och tillbakablick Elisabet Backlund-Kärjenmäki, Annika Lassus, Tommy Nordman, Vasa övningsskola LP2016 Borgå Rikard Lindström, utbildningsdirektör och Tiina Välikangas, LP-processledare Frågor som avgörs på lokalnivå, Vasa övningsskola Lunch (på egen bekostnad) Läroämnena i samverkan arbetssätt och bedömning Undervisningsråd Gun Oker-Blom, UBS Reflektioner kring bedömning, Vasa övningsskola Härifrån och framåt, Camilla Forsberg, CLL

4 Material Twitter #LP2016

5 Utbildningens deltagare daghemspersonal klasslärare speciallärare ämneslärare ämneslärare lektorer rektorer skoladministratörer tjänstemän

6 Tillbakablick Modul 1 Framtidens skola och kärnan i revideringsprocessen Modul 2 Framtidens kompetenser och mångsidiga lärmiljöer Modul 3 Lärarrollen i förändring och det mångprofessionella samarbetet Modul 4 Läroämnena i samverkan arbetssätt och bedömning

7 Mål för dagens utbildning Ge utrymme för diskussioner och nätverkande Uppmärksamma och analysera förändringar i läroämnen Diskutera upplägg och genomförande av mångvetenskapliga lärområden Inspirera varandra Aktualisera vikten av mångsidig bedömning

8 Diskutera på PADLET Reflektera och anteckna visioner och ideér kring mångvetenskapliga lärområden och bedömning som du sprider idag och under hela veckan på den digitala anslagstavlan «PADLET» med digitala post-it-lappar. Logga in med lösenordet: lpstod2016

9 Skolan bygger framtiden Vad förändras i läroplanen - vad är nytt? Vad ska vi lära oss i skolan? Radioprogrammet Familjeliv visionerar kring framtidens skola med rektorn Anders Vikström, läraren Maarit Korhonen, professor Alf Rehn och professor Esko Valtaoja.

10 Vad förändras i läroplanerna? Undervisningen i relation till den förändrade omvärlden värdegrund, uppdrag och mål, undervisningsinnehåll Definition av lärande och kunnande syn på lärande, pedagogik, bedömning av lärande, mångsidig kompetens och hur de framkommer i läroämnen Sätt att agera och handla verksamhetskultur, praktiskt arrangemang av skolarbetet, undervisning av elever med olika språk och kulturbakgrund Helhetsskapande undervisning enhetlig lärostig i förskolan och grundläggande utbildning verksamhetskultur som stöder samverkan lärandehelheter, årskurshelheter Irmeli Halinen, UBS

11 Fyra viktiga nycklar i läroplansreformen Elevrollen förändras - samverkan, delaktighet - undersökande och kreativt arbete Undervisningen förändras - synen på lärande - samarbete och helhetsskapande Skolan som lärmiljö Världen förändras - miljö, globalisering, ekonomi, arbetsliv, teknologi, mångfacetterat samhälle Synen på bildning och kunnande förändras - mångsidig kompetens, etik, hållbarhet - lärandestrategier, informationsbehandling och växelverkan Irmeli Halinen, UBS

12 Diskutera med din bordsgranne Vi befinner oss i gränslandet mellan LP 2004 och LP Hur synliggör och arbetar vi med läroplansreformens fyra viktiga nyckelområden för att utveckla skolan som lärmiljö? Världen förändras Elevrollen förändras Undervisningen förändras Synen på bildning och kunnande förändras Anteckningar görs på konkreta post-it-lappar som publiceras på Verktygsbacken.

13 LP2016 Borgå Rikard Lindström, utbildningsdirektör Tiina Välikangas, LP-processledare

14 Läroämnen i samverkan Vad styr undervisningen av läroämnena?

15 Värdegrunden Humanitet, bildning och demokrati Nödvändigheten av en hållbar livsstil Alla elever är unika och har rätt till god undervisning Kulturell mångfald är en rikedom Modul 1

16 Synen på lärande Eleven har en aktiv roll. Positiva upplevelser, glädje i lärandet och nyskapande sporrar lärandet. Lärandet sker genom växelverkan. Färdigheter att lära sig har betydelse för lärprocessen. Reflektion över egen inlärningsprocess främjar livslångt lärande. Målformulering, planering av eget arbete och utvärdering stöder lärandet. Mångsidig och realistisk respons stärker elevens tro på sig själv. Modul 2

17 Kompetensområden Mål för den grundläggande utbildningen och mångsidig kompetens - kunskap - färdighet - värden - attityd - vilja 7. Förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid 1. Förmåga att tänka och lära sig 6. Arbetslivskompetens och entreprenörskap Att växa som människa och medborgare 5. Digital kompetens 2. Kulturell och kommunikativ kompetens 3. Vardagskompetens 4.Multilitteracitet Kompetenser syns i läroämnesmål Modul 2

18 Lärmiljöer och arbetssätt Mål och synen på lärande som utgångspunkt Främja mångsidig kompetens Stärka motivationen Differentiera och genomföra helhetsskapande undervisning Stödja kollaborativt lärande Använd IKT mångsidigt Färdigheter: hämta, behandla, analysera, presentera, tillämpa, kombinera, bedöma och skapa information Modul 3-4

19 Mångvetenskapliga lärområden (ML) Planera lokalt enligt en mångsidig verksamhetskultur (nyttja lokala resurser och möjligheter) Främja utveckling av mångsidig kompetens Genomför minst ett mångvetenskapligt lärområde per läsår/elev Avgör lärområdets namn, mål och innehåll lokalt Utgå från elevperspektiv Ge eleven möjligheter att undersöka och upptäcka samband mellan olika fenomen Stärk elevens förmåga att förstå att det de lär sig i skolan har betydelse för det egna livet. Modul 4

20 Ma ngvetenskapliga la roa mnen (ML) a r studieperioder som ger ett helhetsperspektiv pa undervisningen och grundar sig pa samarbete mellan la roa mnena. Grund för arbetet Arbetssätt Mål MA L Fra mja elevernas utveckling och skapa grund fo r allma nbildning Spegla skolans va rden och syn pa la rande Utveckla verksamhetskulturen och ma ngsidig kompetens Modul 4

21 Beskrivning av läroämnena Läroämnets uppdrag Centralt innehåll som anknyter till målen för läroämnet Handledning och stöd i läroämnet Bedömning av elevens lärande i läroämnet Kriterier för goda kunskaper Modul 4

22 Läroämnets uppdrag Ge kunskap om mångsidig hälsa hälsokunskap - fysiska, psykiska och sociala faktorer Granskning av hälsorelaterade frågor Ge vägledning i att förstå hälsan som en resurs i vardagen, livsmiljön och samhället Stöda både individuell och kollektivt sökande av kunskap samt bedömning och tillämpning av den Ge färdigheter att göra ändamålsenliga val och beslut gällande hälsa samt kunna motivera dessa Stöda utveckling av färdigheter som hör ihop med trygghet, socialkompetens och känna igen och reglera känslor

23 CENTRALT INNEHÅLL som anknyter till målen för hälsokunskap (M) Tillväxt och utveckling som stöder hälsan (M1-M5) Faktorer som stöder och tär på hälsan och förebyggande av sjukdomar (M6-M10) Hälsa, samfund, samhälle och kultur (M11-M15)

24 Struktur i läroämnena

25 Lärmiljöer och arbetssätt hälsokunskap Problemlösning Ställa frågor och söka svar Strukturera information Dra slutsatser och motivera slutsatser Samarbete Drama Naturliga situationer och miljöer Digitala miljöer

26 Samverkan hälsokunskap I undervisningen utnyttjas olika möjligheter att observera och undersöka fenomen med anknytning till hälsa och trygghet i den egna livs- och lärmiljön och att samarbeta med andra läroämnen samt att öva på och tillämpa kunnandet i praktiken

27 Hur syns värdegrunden? hälsokunskap I undervisningen behandlas levnadsloppets, tillväxtens och utvecklingens allmänna sa rdrag, ma ngfald och individualitet I inneha llen beaktas kulturens hälsofrämjande effekt, ansvarsfull konsumtion, hållbar livsstil, medborgarnas lika värde och respekt för ma nskliga ra ttigheter

28 Handledning och stöd hälsokunskap Beakta elevernas specialbehov med anknytning till elevernas utveckling, livsssituation och kultur Vägled eleverna till att förstå och respektera var och ens integritet och rätt till en privat sfär i frågor som gäller den egna hälsan och sjukdomar

29 Bedömning av elevens lärande hälsokunskap Bedömningen sker utgående från hälsokunnandets olika delområden Elverna ges möjlighet att visa sitt kunnande på ett mångsidigt sätt Självbedömning och respons från andra elever Bedömningen riktas inte mot elevens värderingar, attityder, hälsobeteende, social kompetens, temperament eller övriga personliga egenskaper Vid mål som anknyter till etiskt övervägande och självkännedom beaktus hur eleven motiverar det aktuella ämnet ur ett hälsoperspektiv

30 Kriterier för slutbedömning hälsokunskap Slutbedömningen infaller det läsår som studierna i läroämnet som ett gemensamt läroämne avslutas Slutvitsordet ska bildas genom att elevens kunskapsnivå ställs i relation till de nationella kriterierna för slutbedömningen som fastställts för läroämnet Alla nationella kriterier för slutbedömningen ska beaktas då slutvitsordet bildas, oberoende av för vilken årskurs målet har ställts upp i den lokala läroplanen En elev får vitsordet åtta (8), om han eller hon i genomsnitt uppvisar sådana kunskaper som fastställs i kriterierna Svagare kunskaper inom något område kan kompenseras med kunskaper som överstiger nivån för vitsordet åtta inom andra delområden Kriterier för goda kunskaper (vitsord 8) i slutbedömningen av läroämnet när lärokursen är slut och kompletterande beskrivningar av dem

31 Gemensam diskussion

32 Frågor som avgörs på lokal nivå Diskutera innovativt! Skolan bygger framtiden Hur främjas helhetsskapande undervisning i praktiken? Hur planeras och genomförs innehållet i de mångvetenskapliga lärområdena? Genom vilka arrangemang och åtgärder stöder och följer man upp målen för mångsidig kompetens i undervisningsarbetet?

33 Diskutera innovativt! Skolan bygger framtiden 1. Diskutera de tre frågeställningarna i 5 personers grupper. (15 min) 2. Ge varje deltagare ett nummer mellan Bilda nya grupper bestående av deltagare med samma nummer. 4. Återge diskussionerna från hemgrupperna för varandra (3 min/deltagare, totalt 15 min)

34 Lunch

35 Läroämnena i samverkan arbetssätt och bedömning Undervisningsråd Gun Oker-Blom

36 Rättvis bedömning? Inspiration: Klapptävling IRL

37 Klapptävlingens bedömningskriterier 1. RYTM Juryn önskar höra en intressant skala olika rytmer och en variation av dem. 2. STYRKA/KRAFT Juryn önskar höra en variation i styrka och kraft i klappningarna genom att visa den tävlandes förmåga att klappa med handens olika delar. 3. KOREOGRAFI Juryn önskar se att den tävlande framför en konstnärlig koreografi där klappningarnas stämning, styrka/kraft, rytm och andra element som lämpar sig i tävlingssituationen framgår. UTMÄRKT Intressanta, varierande och mångsidiga rytmiska mönster Växlande och varierande styrka/kraft i klappningarna åstadkoms genom att använda händerna på olika sätt. En uttrycksfull koreografi och klappningarna bildar en intressant helhet. GOD Måttlig variation i det rytmiska mönstret. Måttligt varierande styrka/kraft i klappningarna åstadkoms genom att några gånger använda händerna på olika sätt. Medelsvår koreografi där inte stämning, styrka eller rytm framkommer tillräckligt tydligt i klappningarna. TILLFREDSTÄLLANDE Föga variation i det rytmiska mönstret. Föga varierande styrka/kraft i klappningarna åstadkoms genom att endast använda händerna ensidigt. Koreografin består av ett svagt rörelsemönster med kroppen då fötterna står stilla. SVAG Monoton rytm. Inga tecken på variation i styrka/kraft i klappningarna. Avsaknad av koreografi, stillastående.

38 Bedömningskultur som stöder Kännetecknas av uppmuntran elevernas delaktighet lärande arbetssätt som synliggör elevens framsteg under hela inlärningsprocessen rättvisa och etik mångsidighet

39 Bedömningsprinciper Bedömning utgående från mål och kriterier Mångsidiga bedömningsmetoder och beaktande av elevernas ålder och förutsättningar Utveckling av förutsättningar för självvärdering

40 Föremål för bedömning Lärandet Arbetet Uppförandet

41 Är Blooms reviderade taxonomi på väg tillbaka?

42 Mål för dagens utbildning Ge utrymme för diskussioner och nätverkande Uppmärksamma och analysera förändringar i läroämnen Diskutera upplägg och genomförande av mångvetenskapliga lärområden Inspirera varandra Aktualisera vikten av mångsidig bedömning

43 Tack, vi ses på Padlet!