KVALITETSREKOMMENDATION FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN. Den allmänbildande utbildningen

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KVALITETSREKOMMENDATION FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN. Den allmänbildande utbildningen"

Transkript

1 KVALITETSREKOMMENDATION FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN Den allmänbildande utbildningen

2 Utvecklandet av kvaliteten på den internationella verksamheten i Finland är förankrad i tanken om internationalismen som en del av den grundläggande och gymnasieutbildningens helhet. En satsning på internationalism ger skolorna talrika möjligheter att utveckla sin undervisning och övriga verksamhet. Genom att definiera gemensamma verktyg för kvalitetsbedömningen av skolornas internationalism, är det möjligt att tydliggöra centrala begrepp och höja verksamhetens nivå. Samtidigt uppstår en mera detaljerad och mångsidigare helhetsbild än för närvarande av den internationella verksamheten. Innehåll 4 Vad är skolornas internationalism 6 Kvalitetsrekommendation för internationalism vad är det? 8 STYRNING/FÖRVALTNING 10 UNDERVISNING/LÄRANDE 2 KVALITETSREKOMMENDATION FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN

3 KVALITETSREKOMMENDATION FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN 3

4 Vad är skolornas internationalism I lagstiftningen om den allmänbildande utbildningen samt i de riksomfattande grunderna för läroplanen och i de lokala läroplanerna behandlas internationalismen såväl i beskrivningarna baserade på värdegrund som i dem som bygger på ämnesområde och läroämne. Läroplansgrunderna förpliktar skolorna att strukturera sin internationalism så, att den kan utnyttjas jämlikt av alla lärande. Målen för färdigheterna i internationalism i grunderna för läroplanen kan komprimeras till följande påståenden: Figur 1. Målen för internationellt kunnande enligt grunderna för läroplanen. färdighet och mod att verka för en rättvisare och hållbarare framtid än för närvarande stiftande av bekantskap med den ekonomiska globaliseringen förståelse för jordklotets begränsade naturtillgångar samt en hållbar livsstil kännedom om andra kulturer, färdighet för interkulturell verksamhet och språkfärdighet kännedom om det egna kulturarvet, uppbyggnad av kulturidentiteten och kulturell mångfald kännedom om de mänskliga rättigheterna samt tolerans och ett aktivt medborgarskap Utöver vad som sägs i läroplanerna har skolornas internationalism inte särskilt reglerats. Riktlinjerna för verksamhetens tyngdpunkter definieras vart fjärde år i Utvecklingsplanen för utbildning och forskning, som statsrådet fastställer på basis av undervisnings- och kulturministeriets förslag. Skolornas internationalism kan definieras och beskrivas även utgående från vad slags kunnande man strävar efter att få till stånd och att förstärka. Följande fyra teman kan framhävas som exempel: förvärvande och utökande av färdigheter i internationalism med inbegripande av språkfärdighet och kulturkännedom fördjupande eller ökande av den egna skolans kompetens på något för skolan viktigt område träning för en flerkulturell verksamhetsmiljö/interkulturalism förståelse för och tillägnande av globalt ansvar/global fostran. 4 KVALITETSREKOMMENDATION FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN

5 Internationell verksamhet uppfattas ofta fortfarande framför allt som mobilitet. Den är likväl en mycket större helhet. Med tillhjälp av nivåindelningen nedan är det möjligt att beskriva den internationella verksamhetens mångformighet och se vad slags samarbete och vilken resursfördelning som är nödvändig på varje nivå. Det är klart, att varje nivå uppvisar drag av de andra nivåerna, men antalet deltagare i dem torde vara tillräckligt för att tydligt skilja dem åt. Då man nalkas internationalismen ur attitydernas synvinkel, kan samtliga aktörer i skolan inbegripas på ett eller annat sätt. Mobilitet och projektarbete berör i flertalet skolor endast en del av eleverna och personalen och förutsätter för att lyckas, att attityderna och den interkulturella färdigheten övas upp. Internationalism genomförs i den egna skolans lokaler och i närmiljön genom att man öppnar ögonen och öronen för den kulturella mångfald och internationalism som redan är närvarande. Internationalism på hemmaplan kan även vara virtuellt samarbete med skolor i ett annat land, t.o.m. gemensam undervisning länderna emellan, med hjälp av informations- och kommunikationstekniken. Nationell internationalism är ett nytt begrepp, men verksamheten som ansluter till den är bekant: man stiftar bekantskap med autentisk internationalism eller med det bästa internationella kunnandet i hemlandet. Man kan till exempel göra lärar- och elevbesök till olika länders beskickningar och kulturcenter, till högskolornas internationella center eller till språkskolor eller stifta bekantskap med verksamheten inom nationellt viktiga internationella samarbetsnätverk. Figur 2. Nivåerna inom skolornas internationella verksamhet kan återges som en triangel, där nivåernas storlek kan jämföras med antalet deltagare i verksamheten. Int. mobilitet Internationalism i ett annat land Nationell och regional internationalism Internationalism på hemmaplan Internationalism som tar sig uttryck i attityder, mod, förståelse Internationalism i en annan kommun, ett annat projekt Internationalism i den egna skolan, kommunen Internationalism på individens nivå Paula Mattila & al. KVALITETSREKOMMENDATION FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN 5

6 Kvalitetsrekommendation för internationalism vad är det? Utbildningsstyrelsen och CIMO har tillsammans med representanter för skolorna och kommunerna gjort upp kvalitetskort, som är avsedda för läroanstalterna att användas som verktyg för självvärdering av internationalismen. Detta är kortens första publicerade version, som vi har för avsikt att uppdatera på basis av responsen från användarna. Kvalitetskriterierna i korten anger de faktorer som sedan de definierats stöder en högklassig verksamhet. Kortens frågor har valts så, att det med deras hjälp är möjligt att bedöma nuläget inom såväl skolans som utbildningsanordnarens internationella verksamhet, dess planmässighet, grad av läroplans- och elevcentrering samt verksamhetens kort- och långsiktiga inverkan på lärandet. Med tillhjälp av korten går det att identifiera hur väl verksamheten har lyckats och vilka utvecklingsbehoven är samt att styra verksamheten mot allt bättre resultat. För att få fram de faktiska utvecklingsbehoven ska den internationella verksamheten - oavsett huruvida de här anförda kvalitetskorten eller någon annan metod för kvalitetsbedömning används regelbundet utvärderas, då verksamhet planeras (Jfr kvalitetscirkeln). PLANERA UTVECKLA VIDARE GENOMFÖR UTVÄRDERA 6 KVALITETSREKOMMENDATION FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN

7 Det finns två kvalitetskort. Det ena beskriver den internationella verksamheten ur styrningens/förvaltningens och det andra ur lärandets/undervisningens synvinkel. I början av vartdera kortet finns kvalitetskriterier som efterföljs av frågor gällande utvecklandet av kvaliteten. Den svarandes behov avgör hur de enskilda frågorna eller frågeserierna används. KVALITETSREKOMMENDATION FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN 7

8 STYRNING/FÖRVALTNING Kvalitetskriterier Utbildningsanordnaren/skolan har definierat värdena, målen och verksamhetsprinciperna för genomförandet av internationalismen. Den internationella verksamheten har planerats så att den stöder utbildningens grunduppgift. Utbildningsanordnaren/skolan har de strukturer, förfaringssätt och arbetsverktyg, med vilka det går att stöda internationalismen i skolan. Ledningen och personalen har förbundit sig att genomföra dem och deras verkningar följs systematiskt upp. Skolans ledning skapar förutsättningar för genomförandet av internationalismen i skolan i samarbete med lärarna, eleverna och vårdnadshavarna samt intressentgrupperna. Utbildningsanordnaren/skolan innehar de förfaranden som behövs för att stöda elevernas och personalens delaktighet och självinitiativ i sådant som berör internationalismen. 8 KVALITETSREKOMMENDATION FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN

9 Frågor i anslutning till kvalitetsutvecklingen Mål, verksamhetsprinciper och verksamhetsplaner för genomförandet av internationalismen Är vår internationalism planmässig: stöds den av en särskild av kommunen eller skolan utarbetad strategi och/eller verksamhetsplan eller är den en del av en mera vidlyftig strategi; i så fall en hurdan? I vilka av kommunens/skolans dokument beskrivs internationalismen? Vad allt beskrivs i dem? Hur uppdateras dessa dokument och hur får man information om dem? På vilket sätt anknyter den internationella verksamheten till läroplanen, utvärderingen inbegripen? På vilket sätt stöder den internationella verksamheten och kommunens/skolans språkprogram varandra? Vad slag av internationellt partnerskap eller nätverk strävar utbildningsanordnaren efter och hur förverkligas partnerskapet i skolornas verksamhet? På vilket sätt beaktas kommunens vänskoleverksamhet i planerna för den internationella verksamheten? Hur säkerställs kunnandet i anslutning till internationalismen i kommunens/skolans planer för personalutvecklingen och genomförandet av dem? Strukturerna och förfaringsätten för stödjandet och genomförandet av internationalismen Hur görs planerna upp för skolväsendets och skolornas internationella verksamhet? Hur bringas de i nivå med arbetsplanen och vardagens verksamhet? Hur har ledningen av den internationella verksamheten ordnats i kommunen/skolan? Hur utvärderas arbetets mängd och kvalitet i anslutning till internationalismen? Hur riktas de till buds stående resurserna (kunnande, arbetstid, finansiering; elevernas/de studerandes deltagande och prestationer)? Hur har den internationella verksamhetens ekonomi ordnats? Hur kommer man överens om ansökan om finansiering (varifrån och hur)? Hur kommer man överens om inriktningen och användningen av finansieringen? Hur försäkras jämställdheten mellan eleverna, personalerna och kommunens olika skolor, då man avtalar om deltagande i den internationella verksamheten? Hur har lärarnas deltagande i de olika funktionerna ordnats, bl.a. med avseende på vikarier och dagtraktamenten? Hur understöds vår/a skola/skolor vid genomförandet och utvecklandet av den internationella verksamhetens innehåll och nivåer? Hur väljs skolornas partner till den internationella verksamheten? På vilket sätt kan skolväsendets/skolans personal uppdatera, diversifiera och fördjupa sitt kunnande i internationalism, medräknat sin kännedom om informations- och kommunikationsteknik? Hur försäkrar man sig om iakttagandet av principerna för en hållbar utveckling och säkerhet inom den internationella verksamheten? Hur följer man upp, bedömer och förbättrar man den internationella verksamheten och dess resultat? Hur sprider vi den internationella verksamhetens resultat och goda förfaranden? KVALITETSREKOMMENDATION FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN 9

10 UNDERVISNING/LÄRANDE Kvalitetskritrier Den internationella verksamheten genomförs och utvecklas samt utvärderas utgående från läroplanerna. Utbildningsanordnarens och skolans planer för den internationella verksamheten styr skolans internationalism i överensstämmelse med de ställda målen och elevernas behov. Elevernas individualitet, tidigare kunnande och speciella behov beträffande lärandet beaktas vid valet av formerna för den internationella verksamheten och fokuseringen av utvärderingen. Skolans lärmiljöer utnyttjas mångsidigt och ändamålsenligt i den internationella verksamheten. De verksamhetsmöjligheter som de internationella partnerna ger, utgör en funktionell del av skolans lärmiljö. Den internationella verksamheten är mångformig och i den tillämpas olika undervisningsmetoder och arbetssätt och utnyttjas olika arbetsverktyg (IKT). Hela personalens internationella kompetens kommer till användning och den utvecklas systematiskt. I skolan har skapats förfaranden för uppföljning och en fortgående utveckling av den internationella verksamheten. 10 KVALITETSREKOMMENDATION FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN

11 Frågor i anslutning till kvalitetsutvecklingen Målen, verksamhetsprinciperna och verksamhetsplanerna för genomförandet av internationalismen Vilka är målen, verksamhetsprinciperna och verksamhetsplanerna för vår skolas internationella verksamhet? Var finns de definierade? Hur kan man få närmare information om dem? Hur inleds verksamheten och hur uppdateras planerna? Hur gör man upp en årsplan och en arbetsplan för internationalismen? Var och hur kommer man överens om de olika läroämnenas och temahelheternas och det övriga skolarbetets innehåll och verksamhetsnivåer, med vars hjälp det internationella kunnandet tillägnas? På vilket sätt kommer man överens om hur den internationella verksamheten och kommunens/skolans språkprogram kan stödja varandra? På vilket sätt kommer man överens om hur den internationella verksamheten samt kunskaperna i informations- och kommunikationstekniken och IKTverktygen kan stödja varandra? Hur stöder kommunens/skolans personalplaner uppdateringen, diversifieringen och fördjupandet av det internationella kunnandet? Hur kan vi själva påverka vårt kunnande? Hur omvandlar vi innehållen i planerna för det internationella kunnandet och verksamhetens nivåer till praktisk verksamhet och hur kan verksamheten utvecklas vidare? Hur förvissar vi oss om att alla elever och hela personalen har lika möjligheter att delta i planeringen, genomförandet och utvärderingen av den internationella verksamheten? Hur syns internationalismen i vår skolas verksamhetskultur? Hur utnyttjas samarbetet mellan skolans olika intressentgrupper i undervisningen? Hur beaktas föräldrarna som samarbetspartner i den internationella verksamheten? Hur utnyttjas IKT (de sociala medierna, nätverkspedagogiken) inom internationalismen? Hur följer man upp, bedömer och förbättrar man den internationella verksamheten och dess resultat på skolans nivå? Hur beaktas elevernas internationella kunnande/ deltagande i elevbedömningen? Hur får vi och utbyter vi erfarenheter av och kunskaper om den internationella verksamheten inom skolan och skolorna emellan? Hur får vår skola dagsaktuell information om den internationella verksamhetens olika möjligheter (program och projekt, nätverk, finansiering osv.)? Strukturerna och förfaringssätten med vilka man stöder och genomför internationalismen Hur ser vi till att de mål för det internationella kunnandet som ingår i grunderna för läroplanen och de lokala läroplanerna, blir genomförda i undervisningen? KVALITETSREKOMMENDATION FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN 11

12 Utbildningsstyrelsen PB Helsingfors Informationsmaterial 2011:72 I Foton:Shutterstock I Layout: Innocorp Oy I Tryckeri: Kopijyvä Oy

Kvalitet i samarbetet mellan hem och skola. Utbildningsstyrelsen

Kvalitet i samarbetet mellan hem och skola. Utbildningsstyrelsen Kvalitet i samarbetet mellan hem och skola Utbildningsstyrelsen Kvalitet i samarbetet mellan hem och skola 2007 Samarbetsgruppens medlemmar: Krisse Hannén (Utbildningsstyrelsen), Martti Hellström (Auroran

Läs mer

FÖRESKRIFT 1/011/2004 FÖRESKRIFT 2/011/2004 FÖRESKRIFT 3/011/2004 GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2004

FÖRESKRIFT 1/011/2004 FÖRESKRIFT 2/011/2004 FÖRESKRIFT 3/011/2004 GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2004 FÖRESKRIFT 1/011/2004 FÖRESKRIFT 2/011/2004 FÖRESKRIFT 3/011/2004 GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2004 GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2004 Grunderna

Läs mer

Del ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: kapitel 1 och 2

Del ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: kapitel 1 och 2 Del ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: kapitel 1 och 2 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund.

Läs mer

Del ur Lgr 11: Läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall

Del ur Lgr 11: Läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall Del ur Lgr 11: Läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins

Läs mer

Barn- och ungdomspolitiskt utvecklingsprogram 2012 2015

Barn- och ungdomspolitiskt utvecklingsprogram 2012 2015 Opetus- ja kulttuuriministeriö Undervisnings- och kulturministeriet Barn- och ungdomspolitiskt utvecklingsprogram 2012 2015 Undervisnings- och kulturministeriets publikationer 2012:7 Barn- och ungdomspolitiskt

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

SAMARBETE MELLAN SKOLOR OCH LÄROANSTALTER SAMT FÖRETAG OCH SAMMANSLUTNINGAR, MARKNADSFÖRING OCH SPONSRING

SAMARBETE MELLAN SKOLOR OCH LÄROANSTALTER SAMT FÖRETAG OCH SAMMANSLUTNINGAR, MARKNADSFÖRING OCH SPONSRING SAMARBETE MELLAN SKOLOR OCH LÄROANSTALTER SAMT FÖRETAG OCH SAMMANSLUTNINGAR, MARKNADSFÖRING OCH SPONSRING Promemorior 2014:1 SAMARBETE MELLAN SKOLOR OCH LÄROANSTALTER SAMT FÖRETAG OCH SAMMANSLUTNINGAR,

Läs mer

Bedömningar som främjar inkludering

Bedömningar som främjar inkludering Bedömningar som främjar inkludering Riktlinjer och metoder European Agency for Development in Special Needs Education Denna rapport har framställts med stöd av EU kommissionens Generaldirektorat för Utbildning,

Läs mer

Vad gör försteläraren?

Vad gör försteläraren? Vad gör försteläraren? 2 Förord År 2013 tog Skolverket fram rapporten Vem är försteläraren? i syfte att besvara frågor om reformens införande och att beskriva vilka som anställts som förstelärare. Nu är

Läs mer

Olika elever samma undervisning

Olika elever samma undervisning Olika elever samma undervisning Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning 2010 Skolinspektionens rapport Diarienummer 40-2011:4396 Stockholm 2011 Foto: Monica Ryttmarker

Läs mer

Rapport Hållbar utveckling i skolan var god dröj. En kunskapsöversikt över lärande för hållbar utveckling i Sveriges kommuner

Rapport Hållbar utveckling i skolan var god dröj. En kunskapsöversikt över lärande för hållbar utveckling i Sveriges kommuner Ge oss kraft att förändra Pg. 90 1909-2 Rapport Hållbar utveckling i skolan var god dröj En kunskapsöversikt över lärande för hållbar utveckling i Sveriges kommuner Rapporten är framtagen av Naturskyddsföreningen

Läs mer

En Europeisk Referensram

En Europeisk Referensram NYCKELKOMPETENSER FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE En Europeisk Referensram Nyckelkompetenser för livslångt lärande en europeisk referensram är en bilaga till Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18

Läs mer

Internationalisering i skolans styrdokument 2011

Internationalisering i skolans styrdokument 2011 Internationella programkontorets rapportserie nr 36 Internationalisering i skolans styrdokument 2011 Skolans uppdrag om internationalisering och Internationella programkontorets verksamhet Förord Kunskap

Läs mer

Brev till regionala och lokala aktörer inom ungdomsgarantin

Brev till regionala och lokala aktörer inom ungdomsgarantin Dnr TEM066:00/2011 TEM/1740/00.04.01/2011 12.3.2013 Enligt sändlista Ärende: GENOMFÖRANDET AV UNGDOMSGARANTIN Brev till regionala och lokala aktörer inom ungdomsgarantin Bästa mottagare Vi undertecknade

Läs mer

Utveckla ORGANISATIONEN och skapa förändring

Utveckla ORGANISATIONEN och skapa förändring Utveckla ORGANISATIONEN och skapa förändring Utveckla ORGANISATIONEN och skapa förändring Utveckla ORGANISATIONEN och skapa förändring Forum Syd 2008 Författare: Sigrid Bergfeldt, Anja-Christina Beier,

Läs mer

Vänsterpartiets utbildningspolitiska program

Vänsterpartiets utbildningspolitiska program Allas rätt till kunskap Vänsterpartiets utbildningspolitiska program Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Bryt sorteringen bryt klasskillnaderna i skolan... 4 Kunskap är makt -

Läs mer

Kartläggning av varför så få elever når målen i Haninge kommuns skolor

Kartläggning av varför så få elever når målen i Haninge kommuns skolor Kartläggning av varför så få elever når målen i Haninge kommuns skolor 2 Förord Denna rapport från Barn- och utbildningsförvaltningen i Haninge ger en mycket självkritisk bild av läget i kommunens skolor.

Läs mer

Använd SIP. ett verktyg vid samverkan. Barn och unga 0-18 år. (Version 3)

Använd SIP. ett verktyg vid samverkan. Barn och unga 0-18 år. (Version 3) Använd SIP ett verktyg vid samverkan Barn och unga 0-18 år (Version 3) Innehåll Inledning 3 1. Lagparagraf 2 kap. 7 SoL och 3 f HSL 4 2. Varför behövs SIP? 6 3. Förskola och skola 7 4. Ledningens betydelse

Läs mer

Martti Majuri och Tuomas Eerola

Martti Majuri och Tuomas Eerola Martti Majuri och Tuomas Eerola de kunde inte tänka sig göra annat Iakttagelser kring arbetsplatshandledarutbildning, lärarnas arbetslivsperioder och inlärning i arbetet Utbildningsstyrelsen och författarna

Läs mer

Vi har inte satt ord på det

Vi har inte satt ord på det Sammanfattning Rapport 2012:8 Vi har inte satt ord på det En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet

Läs mer

Förskola, före skola - lärande och bärande

Förskola, före skola - lärande och bärande Kvalitetsgranskning Rapport 2012:7 Förskola, före skola - lärande och bärande Kvalitetsgranskningsrapport om förskolans arbete med det förstärkta pedagogiska uppdraget Skolinspektionens rapport 2012:7

Läs mer

Utbildning för nyanlända elever rätten till en god utbildning i en trygg miljö

Utbildning för nyanlända elever rätten till en god utbildning i en trygg miljö Övergripande granskningsrapport 2009:3 Utbildning för nyanlända elever rätten till en god utbildning i en trygg miljö www.skolinspektionen.se Skolinspektionens rapport 2009:3 Diarienummer 00-2008-474 Stockholm

Läs mer

Strategi för skolutveckling genom entreprenöriellt lärande och samverkan utbildning omvärld för Förskola & Grundskola och Gymnasie & Vuxenutbildning

Strategi för skolutveckling genom entreprenöriellt lärande och samverkan utbildning omvärld för Förskola & Grundskola och Gymnasie & Vuxenutbildning Strategi för skolutveckling genom entreprenöriellt lärande och samverkan utbildning omvärld för Förskola & Grundskola och Gymnasie & Vuxenutbildning Strategi för skolutveckling genom entreprenöriellt lärande

Läs mer

Salamancadeklarationen och Salamanca +10. 2/2006 svenska. unescorådets skriftserie

Salamancadeklarationen och Salamanca +10. 2/2006 svenska. unescorådets skriftserie Salamancadeklarationen och Salamanca +10 2/2006 svenska unescorådets skriftserie Salamancadeklarationen har tidigare getts ut i Svenska Unescorådets skriftserie som nummer 4/96, och i nummer 1/2001 i en

Läs mer

Nationell strategi för de ekonomiska vetenskaperna

Nationell strategi för de ekonomiska vetenskaperna Nationell strategi för de ekonomiska vetenskaperna Tillväxt, innovationer och välbefinnande Det nationella forumet för ekonomiska vetenskaper 9.11.2010 Innehåll Inledning.....................................................................

Läs mer

CENTRALA PRINCIPER GÄLLANDE SAMARBETET MELLAN HEMMET OCH LÄROANSTALTEN SAMT MÅLEN FÖR STUDERANDEVÅRDEN INOM UNDERVISNINGSVÄSENDET

CENTRALA PRINCIPER GÄLLANDE SAMARBETET MELLAN HEMMET OCH LÄROANSTALTEN SAMT MÅLEN FÖR STUDERANDEVÅRDEN INOM UNDERVISNINGSVÄSENDET CENTRALA PRINCIPER GÄLLANDE SAMARBETET MELLAN HEMMET OCH LÄROANSTALTEN SAMT MÅLEN FÖR STUDERANDEVÅRDEN INOM UNDERVISNINGSVÄSENDET UTARBETANDET AV EN STUDERANDEVÅRDSPLAN Föreskrift 94, 101/011/2014 INNEHÅLL

Läs mer

Använd SIP ett verktyg vid samverkan

Använd SIP ett verktyg vid samverkan PSYNKPROJEKTET Använd SIP ett verktyg vid samverkan Barn och unga 0-18 år Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se Använd SIP ett verktyg vid samverkan Barn och unga

Läs mer

Inkluderande undervisning och goda exempel, del II

Inkluderande undervisning och goda exempel, del II Inkluderande undervisning och goda exempel, del II Sammanfattande Rapport 2005 European Agency for Development in Special Needs Education Denna rapport har producerats och publicerats av European Agency

Läs mer

insatser för unga inom Finsam

insatser för unga inom Finsam insatser för unga inom Finsam en studie om samordnat stöd till unga Joakim Tranquist December 2014 [ Tranquist Utvärdering Insatser för unga inom Finsam] 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning...

Läs mer

Kvalitetsgranskning Rapport 2010:14. Rätten till kunskap. En granskning av hur skolan kan lyfta alla elever

Kvalitetsgranskning Rapport 2010:14. Rätten till kunskap. En granskning av hur skolan kan lyfta alla elever Kvalitetsgranskning Rapport 2010:14 Rätten till kunskap En granskning av hur skolan kan lyfta alla elever Skolinspektionens rapport 2010:14 Diarienummer 40-2009:2037 Stockholm 2010 Foto: Ryno Quantz Kvalitetsgranskning

Läs mer