Utveckla ORGANISATIONEN och skapa förändring

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utveckla ORGANISATIONEN och skapa förändring"

Transkript

1 Utveckla ORGANISATIONEN och skapa förändring

2

3 Utveckla ORGANISATIONEN och skapa förändring

4 Utveckla ORGANISATIONEN och skapa förändring Forum Syd 2008 Författare: Sigrid Bergfeldt, Anja-Christina Beier, Kristina Ljungros Medförfattare: Marie Persson, Andreas Dolk, Thomas Lustig, Klas Palm, Jon Bergeå Forum Syd Utgiven av Forum Syds förlag Box 15407, Stockholm Tel: Fax: E-post: Redaktör: Lina Jakobsson, Sigrid Bergfeldt Formgivning och omslag: Martin Johansson Tryck: NRS Tryckeri, Huskvarna, 2008 ISSN ISBN Denna skrift har publicerats med ekonomiskt stöd från Sida. Sida delar inte nödvändigtvis de åsikter som här framförs.

5 Metoder för förändring Forum Syd är en samverkansorganisation för svenska organisationer som arbetar med utvecklingssamarbete och opinionsbildning. Vi vill bidra till att stärka och utveckla svenska organisationers utvecklingssamarbete. Målet är att de projekt och program som organisationer bedriver, tillsammans med partner i syd och öst, verkligen ska bidra till att minska fattigdomen och till att uppnå hållbar utveckling. Att förändra de strukturer som orsakar fattigdom är en stor uppgift oavsett om vi arbetar lokalt eller globalt. Det kräver att vi sätter in våra projekt och program i ett större sammanhang för att se hur de påverkar aspekter som till exempel jämställdhet, miljö, hiv, demokrati och konflikter. Därför utvecklar Forum Syd metoder och förhållningssätt inom dessa områden till stöd för, och ibland i samarbete med, andra svenska organisationer. Forum Syd erbjuder skrifter, kurser och rådgivning inom flera områden. Denna skrift om organisationsutveckling är den femte i skriftserien Metoder för förändring. De andra fyra skrifterna är Gör kön till en fråga om makt, Gör hiv till en rättighetsfråga, Gör miljön till en mänsklig rättighet och Bygg demokrati mitt i konflikten. Du kan beställa skrifterna på Forum Syd arbetar också med stöd till svenska organisationers opinions- och informationsarbete i Sverige. Här erbjuder vi bland annat kompetensutveckling i kommunikation, pedagogik och ungas delaktighet.

6 INNEHÅLL 06 Förord 08 Varför organisationsutveckling? 10 Rättigheter och Forum Syds utvecklingssyn Om fattigdom 12 Demokrati- och rättighetstriangeln 13 Organisationer för demokratisk förändring Organisationen i civilsamhället Organisationens uppbyggnad 17 Organisationens legitimitet 19 System som stödjer interndemokrati 21 Organisationens livsfaser 23 Yttre och inre tryck för förändring Organisationsutveckling Organisationsutveckling eller organisationsstärkande insatser 29 Förändringsprocessens möjligheter och fallgropar 32 Mot- och medkrafter 32 Ingen demokrati utan demokrater 33 Synen på organisationsutveckling måste förändras Partnerskap och samarbete Partnerskap och finansiering 39 Förändring och förtroende 40 Partnerskap, kunskap och kommunikation 41 Partnerskap och intern demokrati Organisationsutveckling och centrala utvecklingsfrågor Organisationsutveckling och demokrati 43 Organisationsutveckling och jämställdhet 45 Organisationsutveckling och ekologiskt hållbar utveckling 47 Organisationsutveckling och hiv 49 Organisationsutveckling i kris- och konfliktområden 51

7 53 Praktiska hjälpmedel Partnerskapets roll 53 Processen och förhållningssätt 55 Analysen 58 Vem utför analysen? 59 Analysverktyget Vem har mkten? 61 SWOT - ett enkelt analysverktyg för organisationsstärkande insatser 71 Organisationsförändringen 72 Ta fram en handlingsplan 73 Finansiera organisationsutvecklingen 74 Att leda förändringsarbetet 75 Kontinuerlig uppföljning 76 Utvärdering Gå vidare 79 Källor

8 Förord MÅNGA organisationer inom det civila samhället står inför stora utmaningar. Det civila samhällets roll för social och demokratisk utveckling ifrågasätts allt oftare och för att organisationerna ska behålla sin legitimitet ställs allt högre krav på att de själva lever som de lär. Det innebär att en organisation som till exempel arbetar för ökad demokrati, även internt måste ha en demokratisk struktur. I och med att allt mer av utvecklingssamarbetet utgår från ett demokrati- och rättighetsperspektiv är en framgångsrik organisation en organisation som är öppen för att utvecklas, både i relation till de förändringar som sker inom den egna organisationen och de förändringar som sker i omvärlden. 6 För att möta det förändringsbehov som finns inom det civila samhället, både i nord, syd och öst, har Forum Syd satt upp tydliga mål för vad en organisationsutveckling ska bidra till. Vi vill inte bara att förändringarna ska effektivisera organisationernas verksamhet utan att de också ska leda till att fler organisationer diskuterar frågor om demokrati, jämställdhet, hiv/aids, ekologiskt hållbar utveckling, ungas roll, hur man kan arbeta för demokrati i konfliktområden och vilken funktion organisationerna har för det civila samhället i stort. De här perspektiven och diskussionerna behöver både stå i relation till den utåtriktade verksamheten och till det interna arbete som rör organisationens struktur, arbetssätt, medlemmar, målgrupper och kontakter.

9 Det innebär att en organisation som genomgått den typ av organisationsutveckling Forum Syd förespråkar inte kan säga sig arbeta för till exempel ökad jämställdhet om de inte också synliggör och hanterar de maktstrukturer som ofta finns inom den egna organisationen. Det kan leda till att organisationen måste förändra sin syn på bland annat målgrupper, medlemmar, ledningens makt, kommunikation och transpararens. För att ha och vara det mest adekvata svaret på den orättvisa världsordning vi kämpar för att förändra måste vi alla vara beredda att börja hos oss själva, att ifrågasätta och förändra vår egen organisation. Forum Syd vill framföra ett varmt tack till Afrikagrupperna, KFUK-KFUM, Svenska missionsrådet, medarbetare på Forum Syds kansli och biståndsarbetare i fält för ert stöd i arbetet med denna skrift. Joe Frans, Ordförande Inger Björk, Generalsekreterare 7

10 Varför organisationsutveckling? DET INTERNATIONELLA utvecklingssamarbetet har förändrats från att handla om att överföra kunskap och resurser från en part till en annan, till att idag fokusera mer på en gemensam förändring av omvärlden. Det har skapat nya behov och ställer delvis nya krav på alla organisationer som ingår i utvecklingssamarbetet. Organisationerna behöver bland annat samarbeta mer och hitta komplementära roller. De behöver också organisera sig på ett sådant sätt att de gemensamt formulerar de mål om fattigdomsbekämpning, demokrati och rättigheter som ska uppnås. För att kunna bidra till en demokratisk samhällsutveckling är det också viktigt att alla organisationer, oavsett om de befinner sig i nord, syd eller öst, även internt har en demokratisk organisationsstruktur. 8 För att förändra de bakomliggande orsakerna till fattigdom, såsom brist på inflytande och makt, behöver varje organisation ständigt vara öppen för de förändringar som sker internt, men också det som sker i organisationens omvärld. Varje organisation inom utvecklingssamarbetet måste ha förmåga att anpassa sin verksamhet och sina arbetssätt efter hur situationen förändras. Förändring kan vara en smärtsam process, men om den sker medvetet, utgår från ett helhetsperspektiv och tar hänsyn till alla parters delaktighet blir resultatet av en krävande process oftast positivt. Då en organisationsutveckling till stor del handlar om att förbättra organisationens arbetssätt för att nå sina mål utgår den här skriften från Forum Syds vision och strategier för utvecklingssamarbetet. Forum Syds vision: En rättvis och hållbar global utveckling, baserad på alla människors lika värde och rätt till rimliga levnadsbetingelser, liksom en hållbar användning av jordens naturresurser. Forum Syds uppdrag: Att verka för ett starkt civilt samhälle med organisationer som arbetar för att förändra samhället i riktning mot Forum Syds vision. Att erbjuda en mötesplats och ge stöd till organiserade människor med en mångfald av idéer för ett gemensamt arbete för en rättvis och hållbar utveckling globalt.

11 Tre strategier för att uppnå detta: 1. Stärka det civila samhällets lärande, kompetens och metodutveckling. 2. Stärka det civila samhällets opinions- och påverkansarbete i globalt utvecklingssamarbete. 3. Stärka långsiktiga effekter av det civila samhällets utvecklingssamarbete genom samverkan och samordning av olika utvecklingsinsatser. Med denna vision och dessa strategier som utgångspunkt kan en organisationsutveckling på sikt förbättra organisationens strategiska möjligheter att påverka den situation organisationen vill förändra. För att förändringsprocessen ska bidra till ett stärkt arbete för demokrati-och fattigdomsbekämpning samt mänskliga rättigheter menar Forum Syd att den måste styras i en viss riktning och ha ett tydligt fokus på strategiska maktfrågor. Forum Syd har därför valt att sätta upp tre mål för organisationsutveckling och menar att förändringsarbetet ska: stärka organisationens förmåga att vara en trovärdig aktör i ett demokratiskt civilt samhälle. stärka organisationens strategiska arbete och effektivitet i att uppnå sina mål och få sina medlemmars och målgruppers rättigheter tillgodosedda. stärka organisationens strategiska nisch/inriktning i förhållande till andra aktörer och organisationens inverkan på staten och samhället. Skriften vänder sig till svenska organisationer och deras samarbetspartners. Det vill säga alla organisationer inom utvecklingssamarbetet som vill följa med sin tid och utvecklas i den riktning som krävs för att behålla sin legitimitet som trovärdig aktör inom det civila samhället. Skriften kan på så sätt ge både dig som arbetar, professionellt eller ideellt, inom en stor eller liten organisation, vägledning kring varför och hur man kan bedriva ett framgångsrikt förändringsarbete. 9 I den första delen av skriften presenteras Forum Syds syn på rättigheter och demokrati, fattigdomsbekämpning, vad Forum Syd menar med organisationsutveckling och hur organisationsutveckling förhåller sig till Forum Syds fem centrala utvecklingsfrågor om genus, hiv/aids, demokrati, ekologiskt hållbar utveckling och konflikter. I den andra delen av skriften som kallas för Praktiska hjälpmedel beskrivs Forum Syds analysverktyg Vem har makten? samt ett antal metoder och checklistor som kan vara till konkret hjälp vid genomförandet av en organisationsutveckling.

12 Rättigheter och Forum Syds utvecklingssyn OfTA läser och hör vi att alla människor är födda fria, lika i värde och med samma grundläggande rättigheter. Det är dock inte lika ofta det beskrivs vem som bär ansvar för att rättigheterna tillgodoses. I princip är det så att staten, organisationerna inom det civila samhället och individerna som lever i just den staten, har olika roller, skyldigheter och rättigheter. Staten ska respektera de mänskliga rättigheterna, ska skydda dem och garantera att de inte kränks. Genom att vidta nödvändiga ekonomiska, politiska och juridiska åtgärder ska staten också möjliggöra och se till att de mänskliga rättigheterna efterlevs För organisationer inom det civila samhället är en viktig roll att fungera som en påtryckare, som granskar huruvida staten lever upp till sina åtaganden och i de fall det inte görs, också kräva att staten tar sitt ansvar. Civilsamhället spelar också en viktig roll för att skapa förutsättningar för demokratiskt deltagande. Enligt Forum Syd innebär det ett demokrati- och rättighetsarbete som lägger tonvikten på mobilisering, att ställa krav, hävda rättigheter, synliggöra maktrelationer och att verka för ett ökat demokratiskt deltagande och inflytande utifrån principer om icke-diskriminering. Medborgarna ges på så sätt verktyg för ett aktivt medborgarskap med både rättigheter och skyldigheter. Se demokrati- och rättighetstriangeln sidan 13. Så ser alltså de olika ansvarsområdena ut i teorin, men som vi vet är teori och verklighet inte alltid samma sak. Snarare är verkligheten många gånger sådan att mycket av civilsamhällets arbete är, och även i framtiden troligen kommer att vara, att mildra effekterna av statens misslyckande, ovilja eller oförmåga att garantera och respektera medborgarnas rättigheter. För att varje individ ska kunna utkräva sina rättigheter behövs därför ofta samverkan och insatser på internationell nivå. Inom det svenska utvecklingssamarbetet råder en stor enighet om att allt utvecklingssamarbete bör sträva mot att vara rättighetsbaserat. Exakt vad det innebär har olika organisationer olika syn på. Vissa organisationer ser rättighetsperspektivet främst som en juridisk fråga medan Forum Syd även lägger till frågor om demokrati och makt. Gemensamt för alla organisationer som framhåller rättighetsbaserat arbete är dock 1 I rätt riktning, s. 59, Fonden för mänskliga rättigheter, 2006.

13 att organisationerna inom utvecklingssamarbetet allt mindre ska arbeta med det som brukar kallas för service delivery, där organisationer utför tjänster som det egentligen åligger staten att utföra och istället arbeta mer kapacitetsuppbyggande. Det kan handla om att stödja människor som kämpar för sina rättigheter, att arbeta för en fungerande demokrati och att förändra de strukturer som hindrar utveckling och fattigdomsbekämpning. 2 Ett ökat fokus på opinions- och påverkansarbete är en naturlig konsekvens av detta. Att arbeta med demokrati och rättigheter handlar om mobilisering, att ställa krav, hävda rättigheter, synliggöra maktstrukturer och att verka för ett ökat demokratiskt deltagande utifrån principen om icke-diskriminering. Organisationerna inom det civila samhället bör också själva, i sina stadgar och i sitt arbetssätt, utgå från den demokratiska etik, det människovärde och de värderingar som deklarationen om de mänskliga rättigheterna grundar sig på. Först då kan en organisation bli en trovärdig aktör för en demokratisk utveckling. För Forum Syd är det viktigt hur man väljer att arbeta för att förbättra förutsättningarna för att mänskliga rättigheter uppfylls och efterlevs. Det handlar om att hitta rätt maktförhållande mellan den egna organisationen, sin samarbetspartner, sin motpart och de människor vars mänskliga rättigheter skall försvaras. Det är först då som organisationen kan leva som den lär. Ett arbete som sker i enlighet med demokratiska värderingar kan även ha större möjligheter att förändra orättvis maktordning på ett mer strukturellt plan. Sveriges politik för global utveckling, PGU, som antogs av Sveriges riksdag 2003, innebär att allt Sverige gör i utlandet måste ta grundläggande hänsyn till alla människors fri- och rättigheter. PGU är ett unikt dokument som lägger grunden för en sammanhållen och samstämmig politik, och syftar till att bidra till en rättvis och hållbar utveckling i världen. Politiken ska genomsyras av ett rättighetsperspektiv och de fattigas perspektiv och ska på så sätt bidra till att millenniemålen uppfylls. Dessa utvecklingsmål som antogs av FN:s millennietoppmöte i New York i september 2000, sätter fokus på den stora andel av världens befolkning som lever utan sina mänskliga rättigheter tillfredsställda. Mycket av biståndet, liksom Sveriges politik för global utveckling, påverkas inte minst moraliskt av millenniemålen. Intressant är att det åttonde millenniemålet handlar om att utveckla ett globalt partnerskap för utveckling. Det fokuserar på de rika ländernas ansvar, att genom ökat bistånd, rättvisare handel och lättade skuldbördor öka samarbetet mellan rika och fattiga länder till Här stadgas alltså att enskilda stater inte bara har skyldigheter gentemot sina egna medborgare, utan även gentemot världen i stort Rapport av metodprojektet opinion- och påverkansarbete i Syd. Forum Syd UN Millennium Project, 2005, Millennium Development Goals Report, 2006, samt hemsidan

14 OM fattigdom Det är svårt att definiera begreppet fattigdom och ännu svårare att hitta fungerande indikatorer för att mäta och definiera vem som är fattig. Traditionellt har fattigdom kommit att likställas med brist på resurser. På många vis kan det vara behändigt att mäta fattigdom på detta sätt, men att enbart se fattigdom som en fråga om resurser har stora brister. Det är en endimensionell syn som osynliggör inte bara flera viktiga aspekter av fattigdom, utan som även blundar för det faktum att de människor som lever i fattigdom inte är en enhetlig grupp och att situationen ser olika ut i olika länder, områden och under olika förhållanden. Fattigdom är i själva verket både komplext och mångdimensionellt. Förutom brist på resurser menar Forum Syd att fattigdom också är att sakna makt och rättigheter. Det innefattar vanmakt, brist på möjligheter, tillgångar och säkerhet. Ytterligare dimensioner är brist på status och värdighet, eller att sakna organisationsfrihet. Allmänna val, medborgerliga och politiska rättigheter och fungerande politiska institutioner är viktigt, men inte tillräckligt, för att bekämpa fattigdom. Det krävs även förändring av strukturer. Det är bara när det politiska systemet gör så att resurser och makt omfördelas mer rättvist, som det leder till fattigdomsminskning. Det vill säga när demokrati ses som ett politiskt system där människor: 12 har reellt (i motsats till teoretiskt) inflytande över de beslut som berör deras liv. har verkliga förutsättningar och kapacitet att utkräva ansvar från valda beslutsfattare. oavsett kön, ålder, etnicitet, klass och alla andra sociala uppdelningar är likställda i såväl offentligt som privat beslutsfattande. har förmågan att driva igenom en ekonomisk och social politik som möter deras behov. Orättvisa strukturer och orättvist fördelad makt är grundläggande orsaker till fattigdomen i världen. En förutsättning för uthållig fattigdomsbekämpning är därför att öka fattiga kvinnors och mäns, flickors och pojkars inflytande över de frågor som berör deras liv. I det arbetet är det civila samhällets organisationer viktiga aktörer.

15 DEMOkRATI- OcH RäTTIGHETSTRIANGELN STATEN bör bland annat försäkra sig om att den agerar utifrån att alla människor har lika värde. alla medborgare har samma möjligheter i beslutsfattandet. En förutsättning för det är att underlätta för marginaliserade människor att öka sitt inflytande. ORGANISATIONEN bör bland annat försäkra sig om att alla medlemmar har samma möjligheter i den beslutsfattande processen. alla människor har lika värde, såväl medlemmar som icke-medlemmar. dess arbete inte leder till diskriminering av någon grupp eller individ. de mest utsatta grupperna prioriteras. STATEN bör bland annat se till att den driver en politik i enlighet med de mänskliga rättigheter den åtagit sig att respektera, skydda och uppfylla. mekanismer för transparens fungerar. rättssäkerheten existerar. (I länder där demokratin är alltför svag kan andra fokus och strategier behövas.) ICKE-DISKRIMINERING STATEN bör bland annat se till att säkerställa utrymmet för medborgarnas aktiva deltagande i politiska beslut. underlätta annat medborgerligt deltagande. RÄTTIGHETSFOKUS AKTIVT FOLKLIGT DELTAGANDE 13 ORGANISATIONEN bör bland annat se till att omformulera behov till avsaknad av, och därmed utkrävbara, rättigheter. utkräva medborgarnas rättigheter. kritiskt granska statistik och analyser över MR-situationen. göra alternativa tolkningar, exempelvis skuggrapporter. ORGANISATIONEN bör bland annat se till att stärka den interna demokratin. öka medlemsantal eller antalet aktiva. samordna sin verksamhet med andra som driver liknande frågor. De tre principerna är odelbara. Gemensamt bidrar de till att marginaliserade kvinnor och män ökar kontrollen över sina liv, till att minska fattigdomen och fördjupa demokratin. Modellen är framtagen av Forum Syd.

16 ORGANISATIONER för DEMOkRATISk förändring Det civila samhället har flera olika roller. I vissa områden där myndigheter och stater inte kan eller vill garantera medborgarnas grundläggande rättigheter till social välfärd kan en viktig roll vara att täcka upp för statens brister. I dessa situationer bör det dock finnas en tydlig strävan mot att kommun och stat övertar ansvaret längre fram. Det civila samhället kan också spela en viktig roll för att hitta gemensamma, kollektiva lösningar för befolkningens försörjningsmöjligheter. Det kan till exempel handla om ökade kunskaper om hållbar jordbruksproduktion eller fiske eller nya samarbetsformer till exempel i kooperativ, nätverk eller andra sammanslutningar. I demokrati- och rättighetstriangeln kan vi se att det civila samhällets organisationer också spelar en viktig roll i utvecklandet och stärkandet av demokrati. Men beroende på hur organisationerna är utformade och hur de agerar kan de i olika hög utsträckning bidra till demokratiarbetet. Olika organisationer har helt enkelt olika funktioner och roller i förhållande till staten, samhället och individen. De tre huvudsakliga uppgifterna som bidrar till att stärka och fördjupa demokratin handlar om att: påverka och övervaka det formella politiska systemet, ofta gentemot kommun och stat. kanalisera folkligt deltagande för demokratiska samtal och skapa utrymme för medborgare att formulera och uttrycka sina åsikter och idéer. skola medborgarna i demokratisk kultur och utbilda demokrater som kan utveckla demokratin och samhället. 14 Påverka och övervaka Det formella politiska systemet, kommuner och stat, sätter ramarna för människors förutsättningar att delta i landets politiska beslutsfattande. I ett demokratiskt land är det alltid staten som är ytterst ansvarig för att garantera medborgarna de rättigheter som krävs för att de på ett meningsfullt sätt ska kunna delta i det politiska beslutsfattandet. I många länder har även kommunerna och internationella aktörer en central roll och ett stort inflytande, även om det formella ansvaret ligger på staten. Organisationerna inom det civila samhället kan bidra till att stärka demokratin genom att övervaka kommunen, staten, internationella institutioner och det politiska systemet så att dessa lever upp till sina åtaganden. Det kan till exempel vara organisationer som uppmärksammar militärens eller polisens övergrepp mot befolkningen. En annan granskande funktion kan handla om att uppmärksamma och motverka korruption, svågerpolitik och andra typer av maktmissbruk bland beslutsfattare. Organisationerna bör också övervaka att stat och kommun genomför de beslut som fattats. Det civila samhällets organisationer kan även agera pådrivare för demokratiska reformer som stärker människors rättigheter och deras möjligheter att delta i beslutsfattandet.

17 Kanalisera folkligt deltagande Det civila samhället har även en viktig roll att spela i den dagliga politiken och för det demokratiska samtalet. I en utvecklad demokrati är medborgarnas deltagande en ständigt pågående process även mellan riksdags- och kommunalval. Organisationerna inom det civila samhället kan utgöra och skapa arenor som bidrar till att människor fritt kan diskutera och formulera gemensamma intressen, framföra krav till beslutsfattare och andra makthavare, göra marginaliserade gruppers intressen hörda, få inflytande i frågor som berör dem och stärka demokratin genom att använda organisationerna som kanal till beslutsfattarna. Skola medborgarna i demokratisk kultur För ett land som styrts ickedemokratiskt kan det gå förhållandevis snabbt att införa formell demokrati, men för att förändra ett lands politiska kultur tar det betydligt längre tid. En fungerande demokrati är i hög grad beroende av att samhället genomsyras av en kultur som är icke-hierarkisk och som kännetecknas av tolerans, öppenhet, icke-diskriminering och icke-våld. Om människors saknar förståelse för och kunskap om vad demokratin kräver blir deras agerande inte förenligt med de demokratiska idealen och många länder får därför problem att konsolidera demokratin. Att skapa och bevara en demokratisk kultur är därför en av de största utmaningarna för alla samhällen som aspirerar på att vara demokratiska. Organisationerna inom det civila samhället är viktiga kulturbärare och därför ofta helt avgörande för landets utveckling. 4 De kan bidra till att stärka och utveckla en demokratisk kultur på framför allt två sätt: 1. Genom att vara aktiva i en demokratisk organisation lär sig människor hur demokrati fungerar i praktiken. De fostras i det demokratiska tänkandet som till stor del handlar om att respektera olikheter, respektera demokratiskt fattade beslut, att lösa konflikter utan våld och så vidare. Rollen att skola demokrater är en möjlighet att ge grupper som diskrimineras i det formella politiska systemet kunskap om och erfarenhet av demokratiska processer. Därför är det inte bara rent principiellt viktigt att ha ett icke-diskrimineringsperspektiv utan också praktiskt viktigt för att till exempel ge grupper som unga kvinnor och män, ursprungsfolk och personer med funktionsnedsättning möjlighet och utrymme att delta i och påverka organisationen Genom att låta organisationens utåtriktade verksamhet till exempel fokusera på insatser som ökar beslutfattarnas och myndigheternas medvetenhet kring människors rättigheter eller genom att tillsammans med andra organisationer inom det civila samhället genomföra utbildningar i hur man kan delta i politiska processer på lokal samhällsnivå. 4 Perlas, N, Globalisering på mänskliga villkor, civilsamhället, kulturell makt och tregrening, 2001.

18 Organisationen i civilsamhället A small group of thoughtful people could change the world. Margaret Mead DET civila samhället består av enskilda människor som engagerar sig för att uppnå förändring i samhället. All förändring behöver dock inte nödvändigtvis innebära förbättring och även inom civilsamhället finns det organisationer som till exempel arbetar för att på ett eller annat sätt diskriminera olika grupper. Men på det stora hela kan civilsamhällets aktörer trots allt oftast ses som en positiv kraft för förändring. Det innebär inte att organisationerna inom civilsamhället är en heterogen del av samhället. Istället består civilsamhället av väldigt många olika typer av organisationer, vilket gör att det ibland kan vara svårt att dra tydliga gränser mellan de aktörer som tillhör staten, de som tillhör marknaden och de som tillhör civilsamhället. Mellan staten och marknaden finns till exempel offentliga företag, mellan staten och det civila samhället finns statsnära organisationer och mellan marknaden och det civila samhället finns bland annat kooperativ. 16 Ibland uppstår maktobalans mellan de olika sfärerna och det är därför viktigt att varje organisation definierar sin värdegrund, sina mål och medvetandegör i vilket sammanhang de arbetar. STATEN Regering/riksdag Parlament Domstol Myndigheter Militär MARkNADEN Företag Handelsregelverk Bank Börs civila SAMHäLLET Idrottsföreningar Religiösa samfund Idéburna organisationer Kooperativ/social ekonomi

19 Jordbrukskooperativ tillhör en typ av organisationer som brukar ingå i kategorin social ekonomi och är exempel på aktörer som befinner sig någonstans mitt emellan sfärerna. Kooperativen är en viktig del av det civila samhället, samtidigt som de har inkomstgenererande aktiviteter som skapar vinstintresse. Det gör det ibland svårt att avgöra om de bör ses som företag eller som en del av det civila samhället. I modellen ovan ritas därför ibland en separat cirkel som kallas just social ekonomi. Ett annat exempel på svåra gränsdragningar kan vara i länder som saknar demokrati och där landets organisationer måste jämka med staten för att vara verksamma. Under dessa omständigheter måste organisationer inom det internationella utvecklingssamarbetet ofta samarbeta med dessa så kallade statsnära organisationer. När det är på det sättet är det viktigt att från fall till fall bedöma vems intressen en eventuell samverkan tjänar. Organisationerna måste ha tillräckligt mycket oberoende i relation till staten för att det goda syftet inte ska förfelas. ORGANISATIONENS uppbyggnad En organisation ses ofta som en social konstruktion som formats av människor i ett visst socialt sammanhang, med en speciell struktur och storlek och med ett specifikt syfte och mål. 5 För vissa organisationer är det de enskilda individerna inom organisationen som genom sitt engagemang får den att existera, medan andra organisationer mer kan ses som en struktur av samordnade roller, oavsett vilka individer som kan komma att axla dem. Enskilda individer är då utbytbara och en person kan ha flera, eller till och med alla, roller i organisationen. Varje organisation är unik och eftersom olika organisationer har byggts upp under olika förutsättningar, i olika sammanhang och länder och med olika syften, har de också skapat helt skilda strukturer och arbetssätt. Trots det finns det två gemensamma nämnare för alla organisationer inom det civila samhället Organisationen är ett verktyg: Människor organiserar sig för att förverkliga en idé. På så sätt blir organisationen ett uttryck för att åstadkomma förändring. 2. Organisationen är en mötesplats: Människor möts, kanske dagligen, för att utbyta tankar och idéer och relatera till varandra. 5 Se till exempel: Winai, P: Organisationsutveckling och kapacitetsuppbyggnad, SMR 2002 s 7, 1999:1 Sida s 8, samt James, R: Demystifying Organisation Development INTRAC, 1998.

20 Organisationer förekommer på global, nationell, regional och lokal nivå och kan företräda olika verksamheter. Beteckningar såsom folkrörelse, gräsrotsorganisation, basorganisation, social rörelse, Civil Society Organisation, CSO, Non-Governmental Organisation, NGO, och Community-Based Organisation, CBO, används flitigt och i många sammanhang för att definiera en viss typ av organisation och för att förstå hur organisationerna förhåller sig till val av partnerorganisation och strategiska allianser. Det finns också många olika sätt att organisera sig på, både informellt och formellt. 6 I många byar finns till exempel en informell organisation som bygger på personliga kontakter eller nätverk. Sådan organisering kan vara väldigt stark och bindande för att uppnå resultat, trots att det utåt sett inte ser ut som en organisation, eller framgår vilka roller eller målgrupper som finns. För att förstå en organisations utvecklingsbehov är det viktigt att ha vetskap om varför en organisation bildats och vad det är som legitimerar organisationens existens. Det ger också kunskap om vilken värdegrund, identitet och drivkraft organisationen har. 7 Forum Syd väljer att använda INTRAC-modellen för att illustrera en organisation. Enligt modellen är organisationen uppdelad i tre funktioner som är kopplade till varandra i det omgivande sammanhanget. 8 Sammanhang / kontext 18 ATT vara ATT GöRA ATT RELATERA INTRAC-modellen enligt Forum Syd 9 6 Ginzburg, O, The hungry man, Winai, P, Organisationsutvärdering och organisationsutveckling Några utgångspunkter för enskilda organisationer, 1999:1 Sida Ursprungsmodellen är utvecklad av organisationen International NGO Training and Research Centre (INTRAC).

Demokrati har lett till Demokrati

Demokrati har lett till Demokrati Förverkliga DEMOKRATI och skapa rättvisa Förverkliga DEMOKRATI och skapa rättvisa Forum Syd 2008 Författare: Tina Lundh och Marie Persson Medförfattare: Andreas Dolk, Sven Elander, Mie Romée och Fredrik

Läs mer

Ta plats på arenan STUDIEMATERIAL. En intressepolitisk grundutbildning för funktionshindersföreningar i samverkan

Ta plats på arenan STUDIEMATERIAL. En intressepolitisk grundutbildning för funktionshindersföreningar i samverkan Ta plats på arenan En intressepolitisk grundutbildning för funktionshindersföreningar i samverkan STUDIEMATERIAL Om mänskliga rättigheter Om hur Sverige styrs Om samverkan Om påverkansarbete Om att vara

Läs mer

GUIDE TILL EN ÖVERENSKOMMELSE

GUIDE TILL EN ÖVERENSKOMMELSE GUIDE TILL EN ÖVERENSKOMMELSE 10 Varför en lokal 4 eller regional överenskommelse? 26 Inledning och syfte 12 De sex I principerna 29 Det här är Överenskommelsen II Framgångsfaktorer i en 8 dialogprocess

Läs mer

Perspektiv på fattigdom

Perspektiv på fattigdom Perspektiv på fattigdom Perspektiv på fattigdom Utvecklingssamarbetets mål är att bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor. Perspektiv på fattigdom beskriver

Läs mer

FRÅN MÖTESPROFFS TILL UTVECKLINGSMOTOR

FRÅN MÖTESPROFFS TILL UTVECKLINGSMOTOR FRÅN MÖTESPROFFS TILL UTVECKLINGSMOTOR En skrift om framgångsrikt styrgruppsarbete Margareta Ivarsson, Gunilla Ivarsson, Andreas Sävenstrand, Anders Axelsson SPeL Strategisk påverkan & Lärande Från mötesproffs

Läs mer

Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring

Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring För att en process ska hållas vid liv, måste den ständigt fyllas med ny energi och få andrum för att ladda energi. Processen

Läs mer

Företagens roll i samhället

Företagens roll i samhället 1 Företagens roll i samhället Mars 2004, reviderad februari 2006 Frågor och svar om företagens roll i samhället 1 Förord Företag är den viktigaste välståndsbyggaren i samhället. Företagen skapar de resurser

Läs mer

Att arbeta strukturellt

Att arbeta strukturellt Sara Lind och Rebecca Zakrison Socionomprogrammet, 210 poäng, Ersta Sköndal Högskola C-uppsats, Vetenskapsteori och metod 15 hp, SEL 62, VT-13 Grundläggande nivå Handledare: Johan Gärde Examinator: Lars

Läs mer

HUR NÅR MAN EN ÖKAD PROFESSIONELL NYTTA FRÅN FORSKNINGEN OCH ANDRA KUNSKAPSBASERADE ORGANISATIONER?

HUR NÅR MAN EN ÖKAD PROFESSIONELL NYTTA FRÅN FORSKNINGEN OCH ANDRA KUNSKAPSBASERADE ORGANISATIONER? HUR NÅR MAN EN ÖKAD PROFESSIONELL NYTTA FRÅN FORSKNINGEN OCH ANDRA KUNSKAPSBASERADE ORGANISATIONER? Ett studie inom IVAs projekt Agenda för forskning KUNGL. INGENJÖRSVETENSKAPSAKADEMIEN (IVA) är en fristående

Läs mer

Brev till Maria. Nio framtida reformer för civila samhället. Sektor3 tankesmedjan för det civila samhället

Brev till Maria. Nio framtida reformer för civila samhället. Sektor3 tankesmedjan för det civila samhället Brev till Maria Nio framtida reformer för civila samhället Sektor3 tankesmedjan för det civila samhället Den här rapporten ges ut av Sektor3 tankesmedjan för det civila samhället www.sektor3.se Idétidskriften

Läs mer

Fri tid på lika villkor? En undersökning om flickor, pojkar och möjligheterna till jämställdhetsarbete inom Kulturförvaltningen i Halmstad

Fri tid på lika villkor? En undersökning om flickor, pojkar och möjligheterna till jämställdhetsarbete inom Kulturförvaltningen i Halmstad Fri tid på lika villkor? En undersökning om flickor, pojkar och möjligheterna till jämställdhetsarbete inom Kulturförvaltningen i Halmstad 1 Fri tid på lika villkor? En undersökning om flickor, pojkar

Läs mer

Sex förskollärares tankar om integration av nyanlända barn

Sex förskollärares tankar om integration av nyanlända barn Beteckning: Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi Sex förskollärares tankar om integration av nyanlända barn Lise-Lotte Andersson & Pia Möller Heikkilä December 2008 Examensarbete, 15 högskolepoäng

Läs mer

Bidrag till vad? En kunskapsöversikt över effekter och metoder rörande statliga bidrag till ideella organisationer

Bidrag till vad? En kunskapsöversikt över effekter och metoder rörande statliga bidrag till ideella organisationer Bidrag till vad? En kunskapsöversikt över effekter och metoder rörande statliga bidrag till ideella organisationer Anna Danielson Pär Zetterberg Erik Amnå Rapport till Ungdomsstyrelsen April 2009 1 Innehåll

Läs mer

Barnets rätt att få sitt bästa satt i främsta rummet

Barnets rätt att få sitt bästa satt i främsta rummet Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 14 (2013) om Barnets rätt att få sitt bästa satt i främsta rummet Översättning mars 2014 Originalspråk: Engelska FN:S KOMMITTÉ FÖR BARNETS RÄTTIGHETER CRC/C/GC/14

Läs mer

Se människan i verksamheten olikhet som tillgång

Se människan i verksamheten olikhet som tillgång Se människan i verksamheten olikhet som tillgång Organisation, kultur och struktur påverkar alla 4 Försök själv 5 Gör alla delaktiga 7 Konsultstöd kan behövas 7 Glädjande resultat en liten insats kan göra

Läs mer

Samtal med 18 myndighetschefer. om inkluderande synsätt en strategi för mångfald i staten

Samtal med 18 myndighetschefer. om inkluderande synsätt en strategi för mångfald i staten Samtal med 18 myndighetschefer om inkluderande synsätt en strategi för mångfald i staten Produktion & formgivning: Arbetsgivarverket Informationsenheten 2008 Innehåll Inledning 3 Bakgrund 3 Hur ser myndighetschefer

Läs mer

Nya vägar till arbetsmarknaden

Nya vägar till arbetsmarknaden Nya vägar till arbetsmarknaden kvalitetssäkring av samverkan Att samverka är en komplex uppgift. Det finns idag ett stort behov av att utveckla kunskap och praktiska redskap för att få till stånd en väl

Läs mer

Drömmen om ett bättre liv Framtidsbild 2018

Drömmen om ett bättre liv Framtidsbild 2018 Drömmen om ett bättre liv Framtidsbild 2018 DRÖMMEN OM ETT BÄTTRE LIV 1 Förord För att vi ska kunna utveckla verksamheten tillsammans är det viktigt att det finns en tydlig färdriktning. Med det här dokumentet

Läs mer

Konventionen om barnets rättigheter

Konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter UD INFO Januari 2006 Konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Konventionen om barnets rättigheter Ny, reviderad

Läs mer

FOKUS10. En analys av ungas inflytande

FOKUS10. En analys av ungas inflytande FOKUS10 En analys av ungas inflytande FOKUS10 1 En analys av ungas inflytande Ungdomsstyrelsen är en myndighet som tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor. Vi ger stöd till föreningsliv och kommuner

Läs mer

En jämställdhetsresa genom Sverige

En jämställdhetsresa genom Sverige En jämställdhetsresa genom Sverige FRAMTIDS- MODELLEN Vart är vi på väg?? Heja! Vi tror på er! SWOT Och? Varför? Hur då? tryggt Tradition Norm Förändring Förebild Är vi inte framme snart? 4R? Är det jag

Läs mer

KONSTRUKTIV NORMKRITIK. En rapport om normkritik i Europeiska socialfondens projekt

KONSTRUKTIV NORMKRITIK. En rapport om normkritik i Europeiska socialfondens projekt KONSTRUKTIV NORMKRITIK En rapport om normkritik i Europeiska socialfondens projekt NÅGRA ORD OM TEMA LIKABEHANDLING Tema Likabehandling är en av Europeiska socialfondens fem nationella temagrupper, som

Läs mer

JämStöds Praktika. Metodbok för jämställdhetsintegrering SOU 2007:15

JämStöds Praktika. Metodbok för jämställdhetsintegrering SOU 2007:15 JämStöds Praktika Metodbok för jämställdhetsintegrering SOU 2007:15 JämStöds Praktika Metodbok för jämställdhetsintegrering Metodbok från JämStöd Utredningen om stöd för jämställdhetsintegrering i staten

Läs mer

Sidas stöd till det civila samhället

Sidas stöd till det civila samhället POLICY Sidas stöd till det civila samhället I SVENSKT UTVECKLINGSSAMARBETE INFORMATION OM SIDAS POLICY En Sidapolicy är normerande, ger vägledning och stöd. Sidas avdelningar, svenska ambassader och sektionskontor

Läs mer

Det här vill Vårdförbundet

Det här vill Vårdförbundet Det här vill Vårdförbundet Artikelnummer: 502007 Foto: Nordic Photos, Cecilia Larsson, Janne Lindmark Tryck: 08-Tryck, Stockholm, februari 2009 Layout: Form&Funktion i Sverige AB INNEHÅLL 06 Vår vision

Läs mer

Delaktighet vid ett arbetsmöte - en teoriinriktad utvärdering av ett mötesverktyg

Delaktighet vid ett arbetsmöte - en teoriinriktad utvärdering av ett mötesverktyg Beteckning: Institutionen för Pedagogik, Didaktik och Psykologi Delaktighet vid ett arbetsmöte - en teoriinriktad utvärdering av ett mötesverktyg Jeanette Nilsson Januari 2006 D-uppsats i pedagogik 10

Läs mer

Om bemötande. av människor med funktionshinder - EN ANTOLOGI FRÅN SISUS SONJA FRANSSON I BENGT LINDQVIST I VILHELM EKENSTEEN I ANN JÖNSSON

Om bemötande. av människor med funktionshinder - EN ANTOLOGI FRÅN SISUS SONJA FRANSSON I BENGT LINDQVIST I VILHELM EKENSTEEN I ANN JÖNSSON SONJA FRANSSON I BENGT LINDQVIST I VILHELM EKENSTEEN I ANN JÖNSSON LENA HALLDENIUS I CARL-MAGNUS STOLT I LARS LINDBERG Om bemötande 1 av människor med funktionshinder - EN ANTOLOGI FRÅN SISUS Bemötandeuppdraget

Läs mer

Ett program för förändring. Partiprogram beslutad version

Ett program för förändring. Partiprogram beslutad version Ett program för förändring Partiprogram beslutad version Innehållsförteckning ETT PROGRAM FÖR FÖRÄNDRING... 4 DEN DEMOKRATISKA SOCIALISMEN... 5 VÅRA VÄRDERINGAR... 7 Demokrati... 7 Frihet, jämlikhet och

Läs mer

SKAPA trygga IDRottSmILJÖER

SKAPA trygga IDRottSmILJÖER SKAPA trygga IDRottSmILJÖER för barn och ungdomar Innehåll Idrottens betydelse... 1 Idrotten och barnkonventionen... 2 Trygga idrottsmiljöer... 4 Definitioner... 5 Kränkande behandling... 5 Trakasserier...

Läs mer

SALUTOGENT, JA, HUR SKULLE MAN ANNARS ARBETA! EN STUDIE OM DET SALUTOGENA SYNSÄTTET I PRAKTIKEN

SALUTOGENT, JA, HUR SKULLE MAN ANNARS ARBETA! EN STUDIE OM DET SALUTOGENA SYNSÄTTET I PRAKTIKEN SALUTOGENT, JA, HUR SKULLE MAN ANNARS ARBETA! EN STUDIE OM DET SALUTOGENA SYNSÄTTET I PRAKTIKEN Kandidatuppsats Organisations- och personalutvecklare i samhället Inriktning arbetsvetenskap 15 hp Alexandra

Läs mer