Ta plats på arenan STUDIEMATERIAL. En intressepolitisk grundutbildning för funktionshindersföreningar i samverkan

Transkript

1 Ta plats på arenan En intressepolitisk grundutbildning för funktionshindersföreningar i samverkan STUDIEMATERIAL Om mänskliga rättigheter Om hur Sverige styrs Om samverkan Om påverkansarbete Om att vara företrädare 1

2 2 Text/författare: Linda Bergfeldt, Christina Hedström, Veronika Lindberg och Peter Westerdahl Form: Lettera Sthlm Tryckeri: LO-Tryckeriet, Stockholm Utgivningsår: 2011 ISBN-nummer: Copyright: Handikappförbunden

3 Ta plats på arenan Utbildningen för dig som vill påverka, förändra och forma framtiden till ett samhälle för alla Intressepolitik handlar för funktionshindersföreningar om demokrati och mänskliga rättigheter. Ett av de främsta målen för det är ett samhälle för alla. Ett samhälle som utgår från att alla människor är lika mycket värda och att alla behandlas med respekt. Alla människor är unika och det ger en mångfald som berikar samhället. Den här utbildningen ska ge dig verktygen att förverkliga den visionen! För många som bor i Sverige är demokrati en självklarhet. Men demokratiska system uppstår inte av sig själva. De förutsätter att människor med engagemang och kunskap går samman för att långsiktigt arbeta för jämlikhet och delaktighet. Samarbete ger oss styrka att påverka och samverkan ger tyngd och kraft bakom våra förslag. Funktionshindersföreningarna organiseras genom samarbetsorganisationer både lokalt och på nationell nivå. Tillsammans påverkar och motiverar de politiker, myndigheter och organisationer att skapa förutsättningar för människor med funktionsnedsättning att delta i samhällslivet på lika villkor. Du som deltar i den här utbildningen kanske nyligen har fått ett uppdrag eller redan idag arbetar med funktionshinderspolitiska frågor som förtroendevald. I ett sådant uppdrag har du en viktig uppgift och ett stort ansvar att via demokratiska processer arbeta för bra levnadsvillkor för människor med funktionsnedsättning. Den här utbildningen ska öka dina möjligheter att ta plats på de här arenorna och i de här frågorna. 3

4 4

5 INNEHÅLL Utbildningen 3 Utbildningens innehåll 6 Materialen 7 Om mänskliga rättigheter 9 Om hur Sverige styrs 14 Om samverkan 16 Om påverkansarbete 17 Om att vara företrädare 21 Vem är du? En självskattning 27 Litteraturlista/Lästips 28 Matris för Hur Sverige styrs 29 Dina tankar 30 5

6 Utbildningens innehåll områden som utbildningen kan innehålla Utbildningen är framtagen för att hållas som en studiecirkel. Innehållet och upplägget i utbildningen formas till stor del av er i gruppen tillsammans med cirkelledaren. Följande områden är väsentliga för det intressepolitiska arbetet inom funktionshindersrörelsen, men ni som grupp ska avgöra var ni vill lägga mest fokus. Mänskliga rättigheter Bemötande och tillgänglighet FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Sveriges maktstruktur vem bestämmer vad? Funktionshindersorganisationer i samverkan Hur man kan påverka politiken Påverkan genom medier Du som företrädare för andra idag och i framtiden 6

7 Materialen en överblick över vad du kommer att läsa om i utbildningen Följande material ingår i utbildningen: Ta plats på arenan Studiematerialet Lär känna FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsned- sättning Westanders PR-handbok Lokalt och aktuellt material Ta plats på arenan Studiematerialet I Ta plats på arenan Studiematerialet kan du i korthet läsa om det mesta som behandlas i utbildningen och som är av vikt för det intressepolitiska arbetet inom funktionshindersrörelsen. Lär känna FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Materialet är den första delen i en serie av tre material om FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. I den här utbildningen ska den användas för att ge en grundförståelse kring konventionen. Westanders PR-handbok En stor del av arbetet med att påverka politiker går genom media. Ett sätt att lyckas där är att anlita en PR-byrå, ett annat är att själva förvärva kunskaperna. Handboken fungerar som både inspirationskälla och checklista för alla som vill jobba långsiktigt och systematiskt med medierelationer och/eller lobbying. I den här utbildningen och i ditt framtida arbete kommer den vara en värdefull verktygslåda. Lokalt och aktuellt material För att du ska få information som är aktuell för just din situation utgår utbildningen från att ni söker upp en del information på egen hand. Det kommer också att ge dig möjligheten att få kontakter som du kommer att ha användning av i ditt kommande arbete. 7

8 8 Det lokala och aktuella kan ni nå på följande sätt: Söka information via webbsidor Via era egna organisationer Gruppdeltagarnas erfarenheter Bjuda in föreläsare från till exempel kommunen, landstinget/regionen, media eller funktionshindersrörelsen

9 Om mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter vårt viktigaste verktyg Handikappförbunden driver intressepolitik baserat på mänskliga rättigheter. Alla politiska frågor utgår från rätten till lika förutsättningar. Därför är de mänskliga rättigheterna det viktigaste och kraftfullaste verktyget som vi har i vår strävan efter ett samhälle för alla. Verktyget stärktes i och med FN-konventionen om mänskliga rättigheter för människor med funktionsnedsättning, som antogs 2006 i FN och ratificerades 2008 i Sverige. Konvention är juridiskt bindande, vilket innebär att Sveriges lagar ska stämma med de krav som konventionen ställer. Det här gör FN-konventionen om mänskliga rättigheter: Identifierar och förtydligar att mänskliga rättigheter även omfattar människor med funktionsnedsättning. Gör att var och en kan se vilka rättigheter som finns. Lägger fast samhällets ansvar för att mänskliga rättigheter ska förverkligas för människor med funktionsnedsättning. Ger funktionshindersrörelsen rätt att vara delaktig i beslutsfattande som rör människor med funktionsnedsättning och rätt att delta fullt ut i övervakningen av hur konventionen följs. Mänskliga rättigheter är en minimistandard för vilka rättigheter som gäller alla. De bygger på följande grundläggande principer. Principerna En stat som antagit konventionen har också ansvar för att rättigheterna förverkligas. Varje rättighet för en individ är en skyldighet för staten. Alla människor är lika i värde och rättigheter Alla människors behov är lika viktiga och måste ligga till grund för hur ett samhälle utformas. Alla resurser måste användas på ett sådant sätt att varje individ får lika möjligheter att delta i samhället. Rättigheterna gäller alla människor Detta gäller oavsett ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, sexuell läggning, funktionsnedsättning, egendom, börd eller ställning i övrigt. 9

10 De mänskliga rättigheterna är universella En kränkning av en rättighet är en kränkning oavsett var i världen den sker. Genomförandet av rättigheterna skiljer från land till land beroende på en rättighets art och landets resurser. De mänskliga rättigheterna är odelbara och inbördes beroende av varandra Det kan till exempel vara svårt att tillgodogöra sig rätten till utbildning om man inte har mat för dagen. Utan utbildning kan det i sin tur vara svårare att ta del i den politiska processen. /Texten är hämtad och delvis omarbetad från materialet Lär känna FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning / Delaktighet för alla förutsätter ett tillgängligt samhälle Flera av konventionstextens artiklar handlar om rätten till delaktighet, vilket är ett av funktionshindersrörelsens främsta mål. Förutsättningen för det målet, ett samhälle för alla, är ett tillgängligt samhälle. Har man inte möjlighet att ta till sig innehållet i en text, kan man inte heller delta i en diskussion kring texten och kan man inte ta sig upp till lektionssalen en trappa upp kan man inte heller delta på lektionen. Vad är tillgänglighet? När man talar om tillgänglighet är det lätt att fokusera på fysisk tillgänglighet. Men begreppet är betydligt vidare än så. Funktionsnedsättningar kan vara bestående eller övergående, synliga eller osynliga. De kan innebära att man har minskad rörlighet i någon del av kroppen eller har svårigheter att se eller höra och andra funktionsnedsättningar kan leda till behov av medicinering eller speciell kost. Definitionen av tillgänglighet är en pågående diskussion inom funktionshindersrörelsen. Ett vanligt sätt att beskriva det är genom att avgränsa till fyra olika områden: fysisk tillgänglighet, kommunikativ tillgänglighet, informativ tillgänglighet och tillgänglig verksamhet. Fysisk tillgänglighet Fysisk tillgänglighet innebär mötet mellan individens förmåga och den fysiska miljöns krav eller utformning. Tillgänglighet är därmed ett begrepp som är beroende av relationen mellan person och miljö. 10

11 Gator, torg, kollektivtrafik, byggnader och andra fysiska miljöer ska vara utformade på ett sätt som gör det möjligt för människor att vara delaktiga i samhällslivet enligt sina önskemål. Alla måste kunna ta sig fram och orientera sig i byggnader, ta sig till och från arbetet samt ha möjlighet att delta i kultur och fritidsaktiviteter. Vid byggnationer, reparationer och städning måste allergiframkallande ämnen undvikas. Vid evenemang där det bjuds på mat måste man se till att erbjuda alternativ kost till personer som har särskilda behov. Olika gruppers behov i förhållande till den fysiska miljön ska uppmärksammas i så stor utsträckning som möjligt. Kommunikativ tillgänglighet Kommunikativ tillgänglighet handlar om rätten till hjälpmedel för att kommunikationen mellan människor ska fungera. Det ska finnas tolkar och fungerande teleslingor. Akustiken (hörbarheten) och belysningen måste vara god. Webbplatser ska vara utformade så att de är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning, exempelvis genom talsyntes (uppläst text) och teckenspråksöversättning. Kommunikativ tillgänglighet handlar ytterst om rätt till delaktighet, att på lika villkor kunna påverka de demokratiska beslutsprocesserna. Informativ tillgänglighet Både tryckt och digital information ska vara tydligt utformad och finnas i alternativa format, exempelvis i punktskrift, lättläst, och med talsyntes (uppläst text). Den ska finnas som CD eller DVD. Talad information behöver kompletteras med visuell information. Alla har rätt att förstå och begripa den information som riktar sig till allmänheten. Klarspråk är ett begrepp som också blivit allt vanligare att lyfta fram. Det är ett sätt att skriva som från början gör det lättare för alla att ta till sig informationen. Tillgänglig verksamhet En tillgänglig verksamhet har en öppen inställning till människors olika förutsättningar i arbetslivet, och anpassas för att människor ska kunna använda hela sin arbetsförmåga. Det här kan man uppnå till exempel genom följande områden: verksamhetsplanering, internutbildning, personalpolicy och inköp och upphandling. 11

12 Läs mer om det handikappolitiska arbetet på regeringens webbplats, på Myndigheten för handikappolitisk samordnings, Handisams, webbplats och på Handikappförbundens webbplats Följande artiklar i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är kopplade till detta område: Artikel 9 Tillgänglighet Artikel 13 Tillgång till rättssystemet Artikel 18 Rätt till fri rörlighet och till ett medborgarskap Artikel 19 Rätt att leva självständigt och att delta i samhället Artikel 20 Personlig rörlighet Artikel 21 Yttrandefrihet och åsiktsfrihet samt tillgång till information Artikel 24 Utbildning Artikel 27 Arbete och sysselsättning Artikel 29 Deltagande i det politiska och offentliga livet Artikel 30 Deltagande i kulturliv, rekreation, fritidsverksamhet och idrott Ett bra bemötande skapar delaktighet mellan människor En av de viktigaste faktorerna för att känna att man har möjlighet att delta är ett bra bemötande. En person som får möjlighet att ta sin plats på lika villkor som andra i grupp eller i ett sammanhang mår bättre och upplever en större delaktighet Negativa attityder och ett dåligt bemötande skapar däremot hinder i kontakten med andra människor. Alla måste kunna känna sig delaktiga, även genom att fullt ut kunna delta i de sociala aktiviteterna i samband med sitt arbete och sina studier. Det kan man göra vid tillfällen som till exempel fikapauser, grupparbeten och utflykter. Därför är det viktigt att det skapas förutsättningar för jämlika möten. 12

13 Vad är bra bemötande? Ett bra bemötande är något du själv upplever och kan variera från person till person. Därför är det viktigt att ha förmåga till inlevelse att kunna se sig själv i andra för att skapa ett bra möte. För att göra det kan man fundera över frågorna: Vad är viktigt för att tillvaron ska fungera? Vad är det jag behöver? Hur vill jag att andra bemöter mig? 13

14 Om hur Sverige styrs Sök rätt instans med rätt fråga Intressepolitik som rör funktionshinderfrågor berör i stort sett alla delar av samhällslivet. Politiska beslut och fördelning av resurser i kommuner och landsting/regioner får därför viktiga och långsiktiga konsekvenser för människor med funktionsnedsättning. I ditt arbete att informera och påverka politiker och tjänstemän kommer det vara viktigt att du känner till vilka beslut som fattas inom politikens olika nivåer som riksdag, landsting/regioner, kommuner och EU. Information om hur Sverige styrs och var besluten fattas går att hitta på regeringens och Sveriges kommuner och landstings (SKL) webbplatser. Ta gärna hjälp av matrisen som du hittar längst bak när du söker informationen där. Kommun och landsting/region De politiska beslut som mer direkt påverkar din och min situation i vardagen tas på lokal eller regional nivå. Många av funktionshindersrörelsens frågor hamnar därför där. För att kunna vara med och påverka behöver du därför känna till hur kommunerna och landstingen/regionerna arbetar med frågor som rör funktionshinder. I Sverige finns på regional nivå landsting eller regioner. För att underlätta läsningen framöver skriver vi landsting där det är den regionala nivån som avses. Men kommuner och landsting arbetar väldigt olika. Ett funktionshinderspolitiskt program är en bra utgångspunkt för en medveten funktionshinderspolitik i kommun och landsting. Trots att det i socialtjänstlagen står att kommunen ska planera sina insatser i samverkan med bland annat organisationer behöver man på många håll kämpa för att det ska fungera. 14

15 I vissa delar av landet har funktionshindersrörelsen speciella samverkansavtal med kommuner och landsting för att öppna för ökad delaktighet och inflytande över funktionshinderspolitiken. Ett sådant avtal kan tecknas så att: Kommunens eller landstingets förvaltningar/styrelser/nämnder ser till att funktionshindersrörelsen erhåller dagordning, handlingar och protokoll från respektive förvaltnings/styrelses/nämnds beslutande organ. Funktionshindersrörelsen i samverkansöverläggningar bereds möjlighet till yttrande över plan- och budgetfrågor och andra frågor av övergripande karaktär samt uppföljningar under verksamhetsåret innan beslut fattas. Funktionshindersrörelsen i den omfattning och form, som parterna vid varje tillfälle kommer överens om, bereds möjlighet att ingå i utredningar som berör en eller flera funktionshindersorganisationer. Ett annat vanligt sätt för funktionshindersorganisationerna att samverka mellan kommunen och landstinget är genom handikappråd eller funktionshindersråd. Det finns inget bestämt begrepp för detta men under 2010 har begreppet funktionshinder fått större genomslag och därför används det i det här materialet framöver. Funktionshinderråden finns både på lokal och regional nivå och kallas då funktionshindersråd (tidigare KHR) och länsfunktionshindersråd (tidigare LHR). Det sistnämnda kan också kallas regionalt funktionshindersråd på det ställen där det finns en regionindelning istället. De här råden fungerar olika och deras uppgift är varierande beroende på var de finns. Funktionshindersråden används ofta av kommunerna och landstingen för att informera om sina verksamheter, inhämta synpunkter från funktionshindersorganisationernas företrädare och för att arbeta för förändringar i kommunen eller landstinget. De kan också användas för att ta fram funktionshindersplaner. Funktionshindersplaner är ett sätt för kommuner och landsting att sätta upp riktlinjer för sitt arbete. Till exempel för hur en kommun ska nå full delaktighet. I vissa kommuner och landsting görs inte en särskild funktionshindersplan, utan planen bakas in i de generella dokumenten. 15

16 Om samverkan Vi är en halv miljon medlemmar i Sverige med samma åsikt! Var femte människa i Sverige har en funktionsnedsättning. Tillsammans är vi starkare. Det är större chans att politiker och medier lyssnar på och uppmärksammar våra argument när vi säger att det är nära en halv miljon medlemmar i Sverige som har samma åsikt, än att komma med samma argument från en förening med 50 medlemmar. En gemensam röst skapas genom god samverkan mellan organisationerna. God samverkan handlar inte enbart om att ge och ta emot information. Det handlar också om att ta sig an gemensamma frågor och lösa dem tillsammans. För en aktiv och kreativ samverkan behöver båda parter skaffa sig insikt och kunskap om varandras arbetsförhållanden och organisation. Den främsta samverkansformen för funktionshindersorganisationerna sker genom de samarbetsorgan som finns på nationell, regional och lokal nivå. Samarbetsorganen arbetar med de förbundsövergripande frågorna, det vill säga frågor som rör alla eller flera av förbunden. De fungerar som samordnare mellan medlemsorganisationerna och är en intressepolitisk påverkansorganisation. En gemensam röst är en starkare röst. Ideologisk och principiell grund för samarbete Handikappförbunden har en ideologisk och principiell grund för samarbetet mellan de rikstäckande medlemsförbunden. Den gäller till stor del även för de lokala och regionala samarbetsorganen. Samarbetet i samarbetsorganen ska: Stärka medlemsförbundens gemensamma kamp för mänskliga rättigheter, full delaktighet och jämlikhet på alla områden i samhället. Ha som mål att uppnå ett samhälle för alla. Verka för att medlemsförbundens intressen i gemensamma och övergri- pande frågor tas till vara. 16

17 Om påverkansarbete En verktygslåda för hur du kan påverka politiken En av funktionshindersföreningarnas viktigaste uppgifter är att påverka och motivera politiker, myndigheter och organisationer att arbeta med att skapa förutsättningar för personer med funktionshinder att delta i samhället på lika villkor. Påverkansarbete handlar många gånger om ett enträget arbete, där landvinningar görs genom kunskap, planering och engagemang. Men det finns också en sida av påverkansarbetet som handlar om tajming, tur och ett visst mått av fräckhet. I allt påverkansarbete gäller det att skaffa sig inflytande över hur en fråga utvecklas och en situation behandlas. Det är viktigt att påverka politiker och tjänstemän tidigt i ett beslutsförfarande. När ett förslag presenteras är det i regel för sent att påverka. Möjligheten att nå resultat ökar när man arbetar i samverkan med andra. Påverka i kommunalpolitiska sammanhang Argumentera ur ett rättighetsperspektiv Kom ihåg att du arbetar med rättighetsfrågor. Det viktigaste verktyget för att driva funktionshinderfrågor är FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Se till att koppla det du vill framföra eller påverka till artiklar i den. Ta reda på om och hur rättigheterna följs idag och kom med förslag där ni ser att det brister. Påverka så tidigt som möjligt Ju tidigare ni kommer med i en arbetsprocess, desto större möjligheter finns det att vara med och påverka. Det bästa sättet att få kontinuerlig information är genom att upparbeta personliga kontakter med tjänstemän och politiker i kommunen. Ett annat sätt att hålla sig uppdaterad är att regelbundet ta del av information från Handikappförbunden, kommunen, regeringen, departement och myndigheter. Se till att vara representerade Se till att funktionshindersföreningarna är representerade i de nämnder och forum som finns inom kommunen, exempelvis olika samrådsgrupper. 17

18 Efterfråga samtal Skriv ett brev till enskilda kommunpolitiker eller kommunens tjänstemän och be att få träffa dem för att diskutera er fråga. Gör färdiga underlag Chansen att vara med och påverka ökar markant om ni har möjlighet att skriva underlag som går att använda direkt. Skriv brev till partierna Skriv brev till alla partier i kommunen. Ofta känns det naturligt att vända sig till den styrande majoriteten. Men glöm inte bort att också arbeta mot oppositionspartierna. Ge positiv respons Beröm den som gör något bra. Det är viktigt med positiv återkoppling både till dem som arbetar inom föreningen och till tjänstemän/politiker i kommunen. Gå på kommunfullmäktiges sammanträden Det högsta beslutande organet i en kommun är kommunfullmäktige. Allmänheten har inte möjlighet att tala på kommunfullmäktiges möten, men att besöka dem är ett bra sätt att följa debatten kring en fråga. Författa en skrivelse Vill man uppmärksamma den kommunala organisationen på en fråga kan det vara en bra idé att göra en skrivelse. Förbered en enkel fråga En ledamot i fullmäktige som vill ha ett snabbt svar från någon i den styrande majoriteten kan skriftligen lämna in en så kallad enkel fråga. Den ska handla om aktuella sakförhållanden. Ni kan hjälpa en ledamot med att skriva en enkel fråga. Det är ett bra sätt att uppmärksamma enskilda kommunpolitiker på ett ämne. 18

19 Förbered en interpellation En interpellation (fråga) riktar sig till ett kommunalråd eller en nämndordförande och ska helst gälla ärenden av större intresse för kommunen. Alla ledamöter i fullmäktige får delta i debatten till skillnad mot när en enkel fråga diskuteras. Då är det endast frågeställaren och ansvarig ur den styrande majoriteten som svarar. Ni kan förbereda interpellationen och be en ledamot i kommunfullmäktige att lämna in den, eftersom allmänheten inte kan väcka en interpellation. Förbered en motion Motioner är ofta oppositionens sätt att föra fram förslag. Det är vanligt att intresseorganisationer skriver motioner som tas emot och undertecknas av en eller flera ledamöter i kommunfullmäktige. Hjälp till vid återremiss Om en majoritet anser att ett ärende behöver utredas mer kan kommunfullmäktige begära återremiss. Det betyder att ärendet skickas tillbaka. Mer fakta och information tas fram för att ha ett bättre underlag för kommande beslut. Ni kan i detta läge hjälpa till att ta fram fakta för att ärendet igen ska kunna tas upp. 19

20 Påverka genom medier Informera journalister Gör listor på journalister som bevakar era frågor. Många journalister är intresserade av kontakter med lokala experter från exempelvis intresseorganisationer som kan förse dem med information kring olika frågor. Skicka ett pressmeddelande Att skicka ut ett pressmeddelande är den metod som vanligen används när man vill offentliggöra uppgifter och påkalla pressens uppmärksamhet. Skriv insändare eller debattartiklar i aktuella ämnen Skriv debattartiklar eller insändare i aktuella ämnen och försök få dem publicerade i exempelvis dagstidningar eller facktidskrifter. Förmedla nyheter till journalister Många nyheter blir till genom tips från organisationer. Tipsen till journalisten kan bestå i att ni presenterar egna undersökningar och statistik. Följ upp nyheter Det finns flera bra anledningar att följa upp nyheter som direkt berör, eller angränsar, de frågeställningar som intresserar er. En är att försöka hitta en ny vinkel på en het fråga, det vill säga något som nyligen fått stor uppmärksamhet, för att därigenom komma med i debatten. En annan är att artiklar ger en bild av vilka politiker och personer som är engagerade i en fråga samt vilket synsätt dessa har. Sociala medier Sociala medier som Facebook erbjuder ett effektivt sätt att nå ut med nyheter via kontaktnät. /Texterna är hämtade och delvis uppdaterade och omarbetade från materialet Lathund för handikapprörelsens lokala påverkansarbete / PR-handböcker Mer tips och vägledningar finns i PR-handböcker som ges ut av PR-byråer. Många kommer ut en gång per år och är därför väl uppdaterade. Westanders PR-handbok är ett sådant exempel. 20

21 Om att vara företrädare Att som enskild person företräda många intressen Du som deltar i den här studiecirkeln vill antagligen arbeta med att påverka politiskt i frågor som har ett funktionshinderperspektiv. Ett sätt att göra det är genom ett förtroendeuppdrag. Du kanske har fått ett uppdrag att representera funktionshindersföreningarna i din kommun eller ditt landsting, ledamot i ett funktionshindersråd, en styrelse eller knuten till en arbetsgrupp för att ta dig an en speciell uppgift till exempel skolfrågor, sociala frågor eller plan- och byggfrågor. Som företrädare knyts du oftast till det område där du har störst kunskaper. Men du kan också arbeta med mer övergripande frågor till exempel budgeten som omfattar alla olika samhällsområden. En del frågor är aktuella och behöver drivas här och nu. Andra är inriktade på framtiden och samhällets planering hur ska till exempel gator, vägar, bostäder och skolor byggas för att främja tillgänglighet och delaktighet? När man arbetar med dessa frågor är det viktigt att tidigt vara med i processerna. Vad du behöver för att utföra ditt uppdrag Kunskap och samverkan är viktiga förutsättningar för utveckling och förändring. Att vara kunnig, påläst och uppdaterad är grundläggande för att vinna förtroende och framgång. När vi kräver delaktighet måste vi också våga ta ansvar. Eftersom frågor som rör funktionshinder berör alla delar av samhället är det nödvändigt att många arbetar tillsammans och att arbetet fördelas, prioriteras och koncentreras. Kunskap om olika funktionsnedsättningar Som företrädare behöver du veta något om olika funktionsnedsättningar och hur människor påverkas av dem i sina liv. I varje människas liv bestämmer en rad faktorer hur vardagen fungerar. Det kan se mycket olika ut eftersom personer med funktionsnedsättningar inte utgör någon enhetlig grupp med gemensamma egenskaper och livsvillkor. Funktionsnedsättningar kan vara synliga eller osynliga. En del personer har flera olika funktionsnedsättningar men kanske bara någon är synlig. 21

22 Vidgade perspektiv Vill du vinna förtroende hos dem du företräder är det viktigt att lyfta blicken och inte bara se till dina egna intressen. Om vi bara pratar utifrån våra egna referensramar företräder vi inte längre andra bara oss själva. I kontakten med myndigheter ska du därför akta dig för att bli för privat genom att använda för många exempel ur ditt eget liv och erfarenheter. Som mottagare blir det nämligen svårt att ta emot det du vill berätta. Det försämrar våra möjligheter att påverka. Samarbete med andra funktionshindersföreningar ökar vår kunskap och våra möjligheter att synas och höras. Vi behöver varandras kompetens på olika sätt. Det är bra om föreningar tar på sig att arbeta fram underlag kring de områden där man har specialintressen och spetskunskaper. Ska vi nå resultat behöver hela funktionshindersrörelsen verka för ett fördjupat samarbete där vi är beredda att visa respekt och generositet gentemot varandra. Det blir lättare att vinna gehör för gemensamma frågor om vi framträder gemensamt i mötet med tjänstemän och politiker. Vikten av återkoppling I arbetet som företrädare jobbar du ofta mot andra organisationer och kan hamna en bit ifrån din egen förening eller samarbetsorgan. Se därför till att ha ständig återkoppling med andra inom samarbetsorganet. Har du ett förtroendeuppdrag i ett råd eller liknande behöver du se till att det finns någon i samarbetsorganet som du kan diskutera ärenden och frågor med. Du behöver förankra dina tankar och åsikter med dem du ska företräda, och du behöver förmedla viktig information från samrådet. Vikten av personlig kontakt Organisationer och myndigheter har olika kulturer och regler. Genom att upparbeta kanaler med enskilda tjänstemän och politiker finns det möjlighet att få insyn i och lära känna de sätt de har att resonera på. Personliga kontakter med politiker och tjänstemän ger ofta goda möjligheter att få information och kunskap om vad som är på gång. Informella och regelbundna träffar som syftar till en fortlöpande dialog ger ofta bättre resultat än enskilda uppvaktningar. Ett bra sätt att nå politiker och tjänstemän är till exempel att bjuda in till föreningens öppna möten och seminarier, kanske locka med något aktuellt ämne för diskussion. 22

23 Vikten av att uppvärdera dina kunskaper Många gånger har vi mer kunskap än vi tror. Genom att uppvärdera vår egen kunskap och erbjuda den till omvärlden kan nya möjligheter öppna sig: till exempel kan vi skapa fruktbara relationer till enskilda politiker och tjänstemän. Att samarbeta med funktionshindersorganisationerna är ett sätt för kommuner och landsting att skaffa sig kunskap i funktionshindersfrågor. Därför kommer både dina kunskaper och din vilja till dialog att underlätta ett meningsfullt utbyte med tjänstemän och politiker. Och även om kunskap är viktig så kom ihåg att du inte behöver kunna allt för att vara en god samtalspartner. Vikten av att ha en strategi Eftersom frågor som rör funktionshinder är så omfattande är det viktigt att du tillsammans med andra företrädare har en strategi eller en plan för arbetet. I kontakten med tjänstemän och politiker behöver du veta vad du vill och vart du är på väg. Börja med att skissa fram förutsättningarna för ditt arbete som företrädare. Tänk på att inte driva för många frågor på samma gång. Undersök alltid om det finns en möjlighet att fördela olika uppgifter i arbetsgrupper och nätverk. Fundera över: Vilka verksamhetsområden är viktigast? Vilka av dem hör till landstinget eller kommunen? Inom vilka områden har jag/vi goda kunskaper? Inom vilka områden har jag/vi kontakter? Var kan jag/vi lättast nå ett resultat? Dina egna resurser Många kanske tycker sig ha för lite erfarenhet och kunskap för att våga ta på sig förtroendeuppdrag. Men erfarenhet är ju något man skaffar sig medan livet pågår, och kunskap handlar mycket om att lära sig i samarbete med andra. 23

24 Att vara företrädare handlar med andra ord om utveckling. Du växer in i rollen som företrädare. Vid sidan om det ansvar uppdraget innebär, kan du också se ditt förtroendeuppdrag som en möjlighet för ditt egna personliga växande: lärande och personlig utveckling ökad erfarenhet av att ta ansvar och samverka i grupp inflytande och möjligheten att få göra en insats Att arbeta för delaktighet och tillgänglighet ger stora möjligheter till kreativitet, glädje och gemenskap tillsammans med andra. Ta tillvara på dina resurser effektivt Personlig effektivitet handlar inte om att göra fler saker på kortare tid. Det handlar i stället om att uppnå balans mellan dina egna behov och omvärldens förväntningar. Därför ska du noga ta reda på hur förväntningarna ser ut, både dina egna och andras. Ofta är det stor skillnad mellan vad vi tror att omvärlden kräver och vad den faktiskt förväntar sig av oss. Formulera mål För att veta vad som är viktigt att göra nu måste vi veta vad vill uppnå vi behöver formulera tydliga mål. När du är medveten om syfte, tidsplan och omfattningen av ett uppdrag ökar dina möjligheter att stämma av med den som gett dig uppdraget hur arbetet avlöper. Att ha mål är lite som att cykla. Så länge vi enbart koncentrerar oss på att hålla balansen är det lätt att tappa den. Lyfter vi i stället blicken mot vårt mål och lägger energin på att komma framåt, så vågar vi trampa kraftigare. Då är det där med balansen inte längre ett problem. Växla tempo Det gäller för dig att som företrädare kunna välja vad du i första hand vill ägna dig åt vid varje tillfälle och i varje nu. Koncentrera dig i första hand på din uppgift och på att utföra den så bra som möjligt. Ju mer tid för reflektion du ger dig själv, desto mer ökar dina möjligheter till kunskap och kontakt med andra människor. 24

25 Lär dig prioritera Att prioritera är inte att bestämma sig för vad som är viktigt, att prioritera är att bestämma vad man inte ska göra. Det vi lärt oss när vi väljer att säga nej till vissa uppgifter, är att prioritera. Att prioritera är också att ompröva. Det som var rätt i går kan vara fel i dag. Det går inte att förutse framtiden, eftersom det ständigt kommer att hända saker som vi inte kunde förutse. Det viktigaste är inte att du slaviskt följer planen, utan att du vet vad du ska göra när det händer saker som ändrar dina planer. 25

26 Utöka din kompetens En god start för ditt uppdrag som företrädare är att inventera dina kunskaper och erfarenheter. Frågorna nedan kan vara ett stöd för att se var du behöver öka din kompetens, både vad gäller kunskap och kontakter. Fundera över följande Vilka ytterligare kunskaper behöver du om: andra gruppers funktionshinder och situation? arbetet inom politik och förvaltning? FN-konventionen och mänskliga rättigheter? föreningsarbete? samverkan/teamarbete/nätverksbyggande? Utveckla dina kontakter Som företrädare har det betydelse att du är medveten om hur du samarbetar och kommunicerar med andra. Vi är alla med om att skapa de relationer vi har till andra människor. Det betyder också att var och en av oss alltid kan påverka, eftersom vi alla är delaktiga. Att vara delaktig betyder att aldrig bli ett offer för omständigheterna. Om du väntar och hoppas på att andra människor ska förändras så att du får det bättre, riskerar du att få vänta i evighet. Den enda människa som du har någon makt över är dig själv. Vill du ha en förändring måste du börja med att förändra dig själv. På så vis kan du påverka det som sker omkring dig. Gå samman för förändring Ensam är inte stark. För att förändra behöver vi gå samman och ha ett öppet förhållningssätt till varandra. Tänk på att både du och andra behöver stödja varandra i arbetet som företrädare. Då blir inte arbetet så betungande. Kom ihåg att det alltid finns möjlighet till att kommunicera kring frågor. Genom samtal och diskussioner öppnar sig ofta nya möjliga lösningar på problemen. Ventilera synpunkter! Be varandra om råd! Bilda nätverk! Sök efter okonventionella former för samtal och möten. Alla behöver inte vara formella eller lyda under någon hierarkisk ordning. Kom ihåg att mycket kommunikation kan ske via telefon och e-post 26

27 Vem är du? en självskattning Självkännedom och kunskap om omvärlden är några grundläggande förutsättningar för att bli effektiv och nå fram till sina mål. 1. Fundera över dina egna personliga erfarenheter. Vilka av dem tror du kan 1. ha betydelse för ditt uppdrag som förtroendevald? 2. Tänk igenom vilka kunskaper du har inom olika ämnesområden som du 1. tror kan ha betydelse för ditt uppdrag som förtroendevald. Vilka är dina styrkor och svagheter? Fundera över vad är du bra på och vad du vill bli bättre på. Varför vill du engagera dig och påverka? Vilka drivkrafter har du i ditt förtroendeuppdrag? Skriv ned: Jag vill åstadkomma följande med mitt uppdrag: För mig själv För medlemmarna... De här förväntningarna finns på mig: Från styrelsen Från medlemmarna Från mig själv /Texterna i avsnittet är hämtade och delvis uppdaterade och omarbetade från materialet Att vara företrädare / 27

28 Litteraturlista / Lästips u Målprogram för Handikappförbunden u FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättningu u Lathund för handikapprörelsens påverkansarbete, Handikappförbundens u samarbetsorgan u Om bemötande av människor med funktionshinder. Ett nationellt u program för att öka kompetensen om bemötande. Statens Institut för u särskilt utbildningsstöd, SISUS. u Föreningsboken, Bilda förlag u Använd FN:s konvention om rättigheter för personer med u funktionsnedsättning u Idébok för kommunala handikappråd, HSO Skåne 28

29 33 Matris för hur Sverige styrs Sök informationen på: och 29

30 Dina tankar En plats för dig att bearbeta det du läser och diskuterar För att ta till dig utbildningen på bästa sätt är det bra att reflektera genom att skriva ner dina tankar kring det du läst, diskuterat och upplevt. Dina tankar kommer se olika ut beroende på när du skriver ner dem. För att göra en så bra reflektion kring tillfällena som möjligt bör du skriva direkt efter träffen och vänta ett par dagar för att låta intrycken sjunka in och gå tillbaka till det du skrev. Skriv gärna dina reflektioner i en reflektionsdagbok eller på datorn. Du kan utgå ifrån följande frågor i reflektionen om du vill, eller skriva fritt utifrån det du tycker är relevant. Vad har du arbetat med den här gången? Var det något som du reagerade på extra mycket? Varför blev du särskilt engagerad av det? Var det något som var svårt eller otydligt? Nämn något som någon annan sagt under träffen. Varför var det intres- sant? Är det något som du känner att du vill veta mer om? Varför? 30

31 31