Ta plats på arenan STUDIEMATERIAL. En intressepolitisk grundutbildning för funktionshindersföreningar i samverkan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ta plats på arenan STUDIEMATERIAL. En intressepolitisk grundutbildning för funktionshindersföreningar i samverkan"

Transkript

1 Ta plats på arenan En intressepolitisk grundutbildning för funktionshindersföreningar i samverkan STUDIEMATERIAL Om mänskliga rättigheter Om hur Sverige styrs Om samverkan Om påverkansarbete Om att vara företrädare 1

2 2 Text/författare: Linda Bergfeldt, Christina Hedström, Veronika Lindberg och Peter Westerdahl Form: Lettera Sthlm Tryckeri: LO-Tryckeriet, Stockholm Utgivningsår: 2011 ISBN-nummer: Copyright: Handikappförbunden

3 Ta plats på arenan Utbildningen för dig som vill påverka, förändra och forma framtiden till ett samhälle för alla Intressepolitik handlar för funktionshindersföreningar om demokrati och mänskliga rättigheter. Ett av de främsta målen för det är ett samhälle för alla. Ett samhälle som utgår från att alla människor är lika mycket värda och att alla behandlas med respekt. Alla människor är unika och det ger en mångfald som berikar samhället. Den här utbildningen ska ge dig verktygen att förverkliga den visionen! För många som bor i Sverige är demokrati en självklarhet. Men demokratiska system uppstår inte av sig själva. De förutsätter att människor med engagemang och kunskap går samman för att långsiktigt arbeta för jämlikhet och delaktighet. Samarbete ger oss styrka att påverka och samverkan ger tyngd och kraft bakom våra förslag. Funktionshindersföreningarna organiseras genom samarbetsorganisationer både lokalt och på nationell nivå. Tillsammans påverkar och motiverar de politiker, myndigheter och organisationer att skapa förutsättningar för människor med funktionsnedsättning att delta i samhällslivet på lika villkor. Du som deltar i den här utbildningen kanske nyligen har fått ett uppdrag eller redan idag arbetar med funktionshinderspolitiska frågor som förtroendevald. I ett sådant uppdrag har du en viktig uppgift och ett stort ansvar att via demokratiska processer arbeta för bra levnadsvillkor för människor med funktionsnedsättning. Den här utbildningen ska öka dina möjligheter att ta plats på de här arenorna och i de här frågorna. 3

4 4

5 INNEHÅLL Utbildningen 3 Utbildningens innehåll 6 Materialen 7 Om mänskliga rättigheter 9 Om hur Sverige styrs 14 Om samverkan 16 Om påverkansarbete 17 Om att vara företrädare 21 Vem är du? En självskattning 27 Litteraturlista/Lästips 28 Matris för Hur Sverige styrs 29 Dina tankar 30 5

6 Utbildningens innehåll områden som utbildningen kan innehålla Utbildningen är framtagen för att hållas som en studiecirkel. Innehållet och upplägget i utbildningen formas till stor del av er i gruppen tillsammans med cirkelledaren. Följande områden är väsentliga för det intressepolitiska arbetet inom funktionshindersrörelsen, men ni som grupp ska avgöra var ni vill lägga mest fokus. Mänskliga rättigheter Bemötande och tillgänglighet FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Sveriges maktstruktur vem bestämmer vad? Funktionshindersorganisationer i samverkan Hur man kan påverka politiken Påverkan genom medier Du som företrädare för andra idag och i framtiden 6

7 Materialen en överblick över vad du kommer att läsa om i utbildningen Följande material ingår i utbildningen: Ta plats på arenan Studiematerialet Lär känna FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsned- sättning Westanders PR-handbok Lokalt och aktuellt material Ta plats på arenan Studiematerialet I Ta plats på arenan Studiematerialet kan du i korthet läsa om det mesta som behandlas i utbildningen och som är av vikt för det intressepolitiska arbetet inom funktionshindersrörelsen. Lär känna FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Materialet är den första delen i en serie av tre material om FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. I den här utbildningen ska den användas för att ge en grundförståelse kring konventionen. Westanders PR-handbok En stor del av arbetet med att påverka politiker går genom media. Ett sätt att lyckas där är att anlita en PR-byrå, ett annat är att själva förvärva kunskaperna. Handboken fungerar som både inspirationskälla och checklista för alla som vill jobba långsiktigt och systematiskt med medierelationer och/eller lobbying. I den här utbildningen och i ditt framtida arbete kommer den vara en värdefull verktygslåda. Lokalt och aktuellt material För att du ska få information som är aktuell för just din situation utgår utbildningen från att ni söker upp en del information på egen hand. Det kommer också att ge dig möjligheten att få kontakter som du kommer att ha användning av i ditt kommande arbete. 7

8 8 Det lokala och aktuella kan ni nå på följande sätt: Söka information via webbsidor Via era egna organisationer Gruppdeltagarnas erfarenheter Bjuda in föreläsare från till exempel kommunen, landstinget/regionen, media eller funktionshindersrörelsen

9 Om mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter vårt viktigaste verktyg Handikappförbunden driver intressepolitik baserat på mänskliga rättigheter. Alla politiska frågor utgår från rätten till lika förutsättningar. Därför är de mänskliga rättigheterna det viktigaste och kraftfullaste verktyget som vi har i vår strävan efter ett samhälle för alla. Verktyget stärktes i och med FN-konventionen om mänskliga rättigheter för människor med funktionsnedsättning, som antogs 2006 i FN och ratificerades 2008 i Sverige. Konvention är juridiskt bindande, vilket innebär att Sveriges lagar ska stämma med de krav som konventionen ställer. Det här gör FN-konventionen om mänskliga rättigheter: Identifierar och förtydligar att mänskliga rättigheter även omfattar människor med funktionsnedsättning. Gör att var och en kan se vilka rättigheter som finns. Lägger fast samhällets ansvar för att mänskliga rättigheter ska förverkligas för människor med funktionsnedsättning. Ger funktionshindersrörelsen rätt att vara delaktig i beslutsfattande som rör människor med funktionsnedsättning och rätt att delta fullt ut i övervakningen av hur konventionen följs. Mänskliga rättigheter är en minimistandard för vilka rättigheter som gäller alla. De bygger på följande grundläggande principer. Principerna En stat som antagit konventionen har också ansvar för att rättigheterna förverkligas. Varje rättighet för en individ är en skyldighet för staten. Alla människor är lika i värde och rättigheter Alla människors behov är lika viktiga och måste ligga till grund för hur ett samhälle utformas. Alla resurser måste användas på ett sådant sätt att varje individ får lika möjligheter att delta i samhället. Rättigheterna gäller alla människor Detta gäller oavsett ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, sexuell läggning, funktionsnedsättning, egendom, börd eller ställning i övrigt. 9

10 De mänskliga rättigheterna är universella En kränkning av en rättighet är en kränkning oavsett var i världen den sker. Genomförandet av rättigheterna skiljer från land till land beroende på en rättighets art och landets resurser. De mänskliga rättigheterna är odelbara och inbördes beroende av varandra Det kan till exempel vara svårt att tillgodogöra sig rätten till utbildning om man inte har mat för dagen. Utan utbildning kan det i sin tur vara svårare att ta del i den politiska processen. /Texten är hämtad och delvis omarbetad från materialet Lär känna FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning / Delaktighet för alla förutsätter ett tillgängligt samhälle Flera av konventionstextens artiklar handlar om rätten till delaktighet, vilket är ett av funktionshindersrörelsens främsta mål. Förutsättningen för det målet, ett samhälle för alla, är ett tillgängligt samhälle. Har man inte möjlighet att ta till sig innehållet i en text, kan man inte heller delta i en diskussion kring texten och kan man inte ta sig upp till lektionssalen en trappa upp kan man inte heller delta på lektionen. Vad är tillgänglighet? När man talar om tillgänglighet är det lätt att fokusera på fysisk tillgänglighet. Men begreppet är betydligt vidare än så. Funktionsnedsättningar kan vara bestående eller övergående, synliga eller osynliga. De kan innebära att man har minskad rörlighet i någon del av kroppen eller har svårigheter att se eller höra och andra funktionsnedsättningar kan leda till behov av medicinering eller speciell kost. Definitionen av tillgänglighet är en pågående diskussion inom funktionshindersrörelsen. Ett vanligt sätt att beskriva det är genom att avgränsa till fyra olika områden: fysisk tillgänglighet, kommunikativ tillgänglighet, informativ tillgänglighet och tillgänglig verksamhet. Fysisk tillgänglighet Fysisk tillgänglighet innebär mötet mellan individens förmåga och den fysiska miljöns krav eller utformning. Tillgänglighet är därmed ett begrepp som är beroende av relationen mellan person och miljö. 10

11 Gator, torg, kollektivtrafik, byggnader och andra fysiska miljöer ska vara utformade på ett sätt som gör det möjligt för människor att vara delaktiga i samhällslivet enligt sina önskemål. Alla måste kunna ta sig fram och orientera sig i byggnader, ta sig till och från arbetet samt ha möjlighet att delta i kultur och fritidsaktiviteter. Vid byggnationer, reparationer och städning måste allergiframkallande ämnen undvikas. Vid evenemang där det bjuds på mat måste man se till att erbjuda alternativ kost till personer som har särskilda behov. Olika gruppers behov i förhållande till den fysiska miljön ska uppmärksammas i så stor utsträckning som möjligt. Kommunikativ tillgänglighet Kommunikativ tillgänglighet handlar om rätten till hjälpmedel för att kommunikationen mellan människor ska fungera. Det ska finnas tolkar och fungerande teleslingor. Akustiken (hörbarheten) och belysningen måste vara god. Webbplatser ska vara utformade så att de är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning, exempelvis genom talsyntes (uppläst text) och teckenspråksöversättning. Kommunikativ tillgänglighet handlar ytterst om rätt till delaktighet, att på lika villkor kunna påverka de demokratiska beslutsprocesserna. Informativ tillgänglighet Både tryckt och digital information ska vara tydligt utformad och finnas i alternativa format, exempelvis i punktskrift, lättläst, och med talsyntes (uppläst text). Den ska finnas som CD eller DVD. Talad information behöver kompletteras med visuell information. Alla har rätt att förstå och begripa den information som riktar sig till allmänheten. Klarspråk är ett begrepp som också blivit allt vanligare att lyfta fram. Det är ett sätt att skriva som från början gör det lättare för alla att ta till sig informationen. Tillgänglig verksamhet En tillgänglig verksamhet har en öppen inställning till människors olika förutsättningar i arbetslivet, och anpassas för att människor ska kunna använda hela sin arbetsförmåga. Det här kan man uppnå till exempel genom följande områden: verksamhetsplanering, internutbildning, personalpolicy och inköp och upphandling. 11

12 Läs mer om det handikappolitiska arbetet på regeringens webbplats, på Myndigheten för handikappolitisk samordnings, Handisams, webbplats och på Handikappförbundens webbplats. Följande artiklar i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är kopplade till detta område: Artikel 9 Tillgänglighet Artikel 13 Tillgång till rättssystemet Artikel 18 Rätt till fri rörlighet och till ett medborgarskap Artikel 19 Rätt att leva självständigt och att delta i samhället Artikel 20 Personlig rörlighet Artikel 21 Yttrandefrihet och åsiktsfrihet samt tillgång till information Artikel 24 Utbildning Artikel 27 Arbete och sysselsättning Artikel 29 Deltagande i det politiska och offentliga livet Artikel 30 Deltagande i kulturliv, rekreation, fritidsverksamhet och idrott Ett bra bemötande skapar delaktighet mellan människor En av de viktigaste faktorerna för att känna att man har möjlighet att delta är ett bra bemötande. En person som får möjlighet att ta sin plats på lika villkor som andra i grupp eller i ett sammanhang mår bättre och upplever en större delaktighet Negativa attityder och ett dåligt bemötande skapar däremot hinder i kontakten med andra människor. Alla måste kunna känna sig delaktiga, även genom att fullt ut kunna delta i de sociala aktiviteterna i samband med sitt arbete och sina studier. Det kan man göra vid tillfällen som till exempel fikapauser, grupparbeten och utflykter. Därför är det viktigt att det skapas förutsättningar för jämlika möten. 12

13 Vad är bra bemötande? Ett bra bemötande är något du själv upplever och kan variera från person till person. Därför är det viktigt att ha förmåga till inlevelse att kunna se sig själv i andra för att skapa ett bra möte. För att göra det kan man fundera över frågorna: Vad är viktigt för att tillvaron ska fungera? Vad är det jag behöver? Hur vill jag att andra bemöter mig? 13

14 Om hur Sverige styrs Sök rätt instans med rätt fråga Intressepolitik som rör funktionshinderfrågor berör i stort sett alla delar av samhällslivet. Politiska beslut och fördelning av resurser i kommuner och landsting/regioner får därför viktiga och långsiktiga konsekvenser för människor med funktionsnedsättning. I ditt arbete att informera och påverka politiker och tjänstemän kommer det vara viktigt att du känner till vilka beslut som fattas inom politikens olika nivåer som riksdag, landsting/regioner, kommuner och EU. Information om hur Sverige styrs och var besluten fattas går att hitta på regeringens och Sveriges kommuner och landstings (SKL) webbplatser. Ta gärna hjälp av matrisen som du hittar längst bak när du söker informationen där. Kommun och landsting/region De politiska beslut som mer direkt påverkar din och min situation i vardagen tas på lokal eller regional nivå. Många av funktionshindersrörelsens frågor hamnar därför där. För att kunna vara med och påverka behöver du därför känna till hur kommunerna och landstingen/regionerna arbetar med frågor som rör funktionshinder. I Sverige finns på regional nivå landsting eller regioner. För att underlätta läsningen framöver skriver vi landsting där det är den regionala nivån som avses. Men kommuner och landsting arbetar väldigt olika. Ett funktionshinderspolitiskt program är en bra utgångspunkt för en medveten funktionshinderspolitik i kommun och landsting. Trots att det i socialtjänstlagen står att kommunen ska planera sina insatser i samverkan med bland annat organisationer behöver man på många håll kämpa för att det ska fungera. 14

15 I vissa delar av landet har funktionshindersrörelsen speciella samverkansavtal med kommuner och landsting för att öppna för ökad delaktighet och inflytande över funktionshinderspolitiken. Ett sådant avtal kan tecknas så att: Kommunens eller landstingets förvaltningar/styrelser/nämnder ser till att funktionshindersrörelsen erhåller dagordning, handlingar och protokoll från respektive förvaltnings/styrelses/nämnds beslutande organ. Funktionshindersrörelsen i samverkansöverläggningar bereds möjlighet till yttrande över plan- och budgetfrågor och andra frågor av övergripande karaktär samt uppföljningar under verksamhetsåret innan beslut fattas. Funktionshindersrörelsen i den omfattning och form, som parterna vid varje tillfälle kommer överens om, bereds möjlighet att ingå i utredningar som berör en eller flera funktionshindersorganisationer. Ett annat vanligt sätt för funktionshindersorganisationerna att samverka mellan kommunen och landstinget är genom handikappråd eller funktionshindersråd. Det finns inget bestämt begrepp för detta men under 2010 har begreppet funktionshinder fått större genomslag och därför används det i det här materialet framöver. Funktionshinderråden finns både på lokal och regional nivå och kallas då funktionshindersråd (tidigare KHR) och länsfunktionshindersråd (tidigare LHR). Det sistnämnda kan också kallas regionalt funktionshindersråd på det ställen där det finns en regionindelning istället. De här råden fungerar olika och deras uppgift är varierande beroende på var de finns. Funktionshindersråden används ofta av kommunerna och landstingen för att informera om sina verksamheter, inhämta synpunkter från funktionshindersorganisationernas företrädare och för att arbeta för förändringar i kommunen eller landstinget. De kan också användas för att ta fram funktionshindersplaner. Funktionshindersplaner är ett sätt för kommuner och landsting att sätta upp riktlinjer för sitt arbete. Till exempel för hur en kommun ska nå full delaktighet. I vissa kommuner och landsting görs inte en särskild funktionshindersplan, utan planen bakas in i de generella dokumenten. 15

16 Om samverkan Vi är en halv miljon medlemmar i Sverige med samma åsikt! Var femte människa i Sverige har en funktionsnedsättning. Tillsammans är vi starkare. Det är större chans att politiker och medier lyssnar på och uppmärksammar våra argument när vi säger att det är nära en halv miljon medlemmar i Sverige som har samma åsikt, än att komma med samma argument från en förening med 50 medlemmar. En gemensam röst skapas genom god samverkan mellan organisationerna. God samverkan handlar inte enbart om att ge och ta emot information. Det handlar också om att ta sig an gemensamma frågor och lösa dem tillsammans. För en aktiv och kreativ samverkan behöver båda parter skaffa sig insikt och kunskap om varandras arbetsförhållanden och organisation. Den främsta samverkansformen för funktionshindersorganisationerna sker genom de samarbetsorgan som finns på nationell, regional och lokal nivå. Samarbetsorganen arbetar med de förbundsövergripande frågorna, det vill säga frågor som rör alla eller flera av förbunden. De fungerar som samordnare mellan medlemsorganisationerna och är en intressepolitisk påverkansorganisation. En gemensam röst är en starkare röst. Ideologisk och principiell grund för samarbete Handikappförbunden har en ideologisk och principiell grund för samarbetet mellan de rikstäckande medlemsförbunden. Den gäller till stor del även för de lokala och regionala samarbetsorganen. Samarbetet i samarbetsorganen ska: Stärka medlemsförbundens gemensamma kamp för mänskliga rättigheter, full delaktighet och jämlikhet på alla områden i samhället. Ha som mål att uppnå ett samhälle för alla. Verka för att medlemsförbundens intressen i gemensamma och övergri- pande frågor tas till vara. 16

17 Om påverkansarbete En verktygslåda för hur du kan påverka politiken En av funktionshindersföreningarnas viktigaste uppgifter är att påverka och motivera politiker, myndigheter och organisationer att arbeta med att skapa förutsättningar för personer med funktionshinder att delta i samhället på lika villkor. Påverkansarbete handlar många gånger om ett enträget arbete, där landvinningar görs genom kunskap, planering och engagemang. Men det finns också en sida av påverkansarbetet som handlar om tajming, tur och ett visst mått av fräckhet. I allt påverkansarbete gäller det att skaffa sig inflytande över hur en fråga utvecklas och en situation behandlas. Det är viktigt att påverka politiker och tjänstemän tidigt i ett beslutsförfarande. När ett förslag presenteras är det i regel för sent att påverka. Möjligheten att nå resultat ökar när man arbetar i samverkan med andra. Påverka i kommunalpolitiska sammanhang Argumentera ur ett rättighetsperspektiv Kom ihåg att du arbetar med rättighetsfrågor. Det viktigaste verktyget för att driva funktionshinderfrågor är FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Se till att koppla det du vill framföra eller påverka till artiklar i den. Ta reda på om och hur rättigheterna följs idag och kom med förslag där ni ser att det brister. Påverka så tidigt som möjligt Ju tidigare ni kommer med i en arbetsprocess, desto större möjligheter finns det att vara med och påverka. Det bästa sättet att få kontinuerlig information är genom att upparbeta personliga kontakter med tjänstemän och politiker i kommunen. Ett annat sätt att hålla sig uppdaterad är att regelbundet ta del av information från Handikappförbunden, kommunen, regeringen, departement och myndigheter. Se till att vara representerade Se till att funktionshindersföreningarna är representerade i de nämnder och forum som finns inom kommunen, exempelvis olika samrådsgrupper. 17

18 Efterfråga samtal Skriv ett brev till enskilda kommunpolitiker eller kommunens tjänstemän och be att få träffa dem för att diskutera er fråga. Gör färdiga underlag Chansen att vara med och påverka ökar markant om ni har möjlighet att skriva underlag som går att använda direkt. Skriv brev till partierna Skriv brev till alla partier i kommunen. Ofta känns det naturligt att vända sig till den styrande majoriteten. Men glöm inte bort att också arbeta mot oppositionspartierna. Ge positiv respons Beröm den som gör något bra. Det är viktigt med positiv återkoppling både till dem som arbetar inom föreningen och till tjänstemän/politiker i kommunen. Gå på kommunfullmäktiges sammanträden Det högsta beslutande organet i en kommun är kommunfullmäktige. Allmänheten har inte möjlighet att tala på kommunfullmäktiges möten, men att besöka dem är ett bra sätt att följa debatten kring en fråga. Författa en skrivelse Vill man uppmärksamma den kommunala organisationen på en fråga kan det vara en bra idé att göra en skrivelse. Förbered en enkel fråga En ledamot i fullmäktige som vill ha ett snabbt svar från någon i den styrande majoriteten kan skriftligen lämna in en så kallad enkel fråga. Den ska handla om aktuella sakförhållanden. Ni kan hjälpa en ledamot med att skriva en enkel fråga. Det är ett bra sätt att uppmärksamma enskilda kommunpolitiker på ett ämne. 18

19 Förbered en interpellation En interpellation (fråga) riktar sig till ett kommunalråd eller en nämndordförande och ska helst gälla ärenden av större intresse för kommunen. Alla ledamöter i fullmäktige får delta i debatten till skillnad mot när en enkel fråga diskuteras. Då är det endast frågeställaren och ansvarig ur den styrande majoriteten som svarar. Ni kan förbereda interpellationen och be en ledamot i kommunfullmäktige att lämna in den, eftersom allmänheten inte kan väcka en interpellation. Förbered en motion Motioner är ofta oppositionens sätt att föra fram förslag. Det är vanligt att intresseorganisationer skriver motioner som tas emot och undertecknas av en eller flera ledamöter i kommunfullmäktige. Hjälp till vid återremiss Om en majoritet anser att ett ärende behöver utredas mer kan kommunfullmäktige begära återremiss. Det betyder att ärendet skickas tillbaka. Mer fakta och information tas fram för att ha ett bättre underlag för kommande beslut. Ni kan i detta läge hjälpa till att ta fram fakta för att ärendet igen ska kunna tas upp. 19

20 Påverka genom medier Informera journalister Gör listor på journalister som bevakar era frågor. Många journalister är intresserade av kontakter med lokala experter från exempelvis intresseorganisationer som kan förse dem med information kring olika frågor. Skicka ett pressmeddelande Att skicka ut ett pressmeddelande är den metod som vanligen används när man vill offentliggöra uppgifter och påkalla pressens uppmärksamhet. Skriv insändare eller debattartiklar i aktuella ämnen Skriv debattartiklar eller insändare i aktuella ämnen och försök få dem publicerade i exempelvis dagstidningar eller facktidskrifter. Förmedla nyheter till journalister Många nyheter blir till genom tips från organisationer. Tipsen till journalisten kan bestå i att ni presenterar egna undersökningar och statistik. Följ upp nyheter Det finns flera bra anledningar att följa upp nyheter som direkt berör, eller angränsar, de frågeställningar som intresserar er. En är att försöka hitta en ny vinkel på en het fråga, det vill säga något som nyligen fått stor uppmärksamhet, för att därigenom komma med i debatten. En annan är att artiklar ger en bild av vilka politiker och personer som är engagerade i en fråga samt vilket synsätt dessa har. Sociala medier Sociala medier som Facebook erbjuder ett effektivt sätt att nå ut med nyheter via kontaktnät. /Texterna är hämtade och delvis uppdaterade och omarbetade från materialet Lathund för handikapprörelsens lokala påverkansarbete / PR-handböcker Mer tips och vägledningar finns i PR-handböcker som ges ut av PR-byråer. Många kommer ut en gång per år och är därför väl uppdaterade. Westanders PR-handbok är ett sådant exempel. 20

21 Om att vara företrädare Att som enskild person företräda många intressen Du som deltar i den här studiecirkeln vill antagligen arbeta med att påverka politiskt i frågor som har ett funktionshinderperspektiv. Ett sätt att göra det är genom ett förtroendeuppdrag. Du kanske har fått ett uppdrag att representera funktionshindersföreningarna i din kommun eller ditt landsting, ledamot i ett funktionshindersråd, en styrelse eller knuten till en arbetsgrupp för att ta dig an en speciell uppgift till exempel skolfrågor, sociala frågor eller plan- och byggfrågor. Som företrädare knyts du oftast till det område där du har störst kunskaper. Men du kan också arbeta med mer övergripande frågor till exempel budgeten som omfattar alla olika samhällsområden. En del frågor är aktuella och behöver drivas här och nu. Andra är inriktade på framtiden och samhällets planering hur ska till exempel gator, vägar, bostäder och skolor byggas för att främja tillgänglighet och delaktighet? När man arbetar med dessa frågor är det viktigt att tidigt vara med i processerna. Vad du behöver för att utföra ditt uppdrag Kunskap och samverkan är viktiga förutsättningar för utveckling och förändring. Att vara kunnig, påläst och uppdaterad är grundläggande för att vinna förtroende och framgång. När vi kräver delaktighet måste vi också våga ta ansvar. Eftersom frågor som rör funktionshinder berör alla delar av samhället är det nödvändigt att många arbetar tillsammans och att arbetet fördelas, prioriteras och koncentreras. Kunskap om olika funktionsnedsättningar Som företrädare behöver du veta något om olika funktionsnedsättningar och hur människor påverkas av dem i sina liv. I varje människas liv bestämmer en rad faktorer hur vardagen fungerar. Det kan se mycket olika ut eftersom personer med funktionsnedsättningar inte utgör någon enhetlig grupp med gemensamma egenskaper och livsvillkor. Funktionsnedsättningar kan vara synliga eller osynliga. En del personer har flera olika funktionsnedsättningar men kanske bara någon är synlig. 21

22 Vidgade perspektiv Vill du vinna förtroende hos dem du företräder är det viktigt att lyfta blicken och inte bara se till dina egna intressen. Om vi bara pratar utifrån våra egna referensramar företräder vi inte längre andra bara oss själva. I kontakten med myndigheter ska du därför akta dig för att bli för privat genom att använda för många exempel ur ditt eget liv och erfarenheter. Som mottagare blir det nämligen svårt att ta emot det du vill berätta. Det försämrar våra möjligheter att påverka. Samarbete med andra funktionshindersföreningar ökar vår kunskap och våra möjligheter att synas och höras. Vi behöver varandras kompetens på olika sätt. Det är bra om föreningar tar på sig att arbeta fram underlag kring de områden där man har specialintressen och spetskunskaper. Ska vi nå resultat behöver hela funktionshindersrörelsen verka för ett fördjupat samarbete där vi är beredda att visa respekt och generositet gentemot varandra. Det blir lättare att vinna gehör för gemensamma frågor om vi framträder gemensamt i mötet med tjänstemän och politiker. Vikten av återkoppling I arbetet som företrädare jobbar du ofta mot andra organisationer och kan hamna en bit ifrån din egen förening eller samarbetsorgan. Se därför till att ha ständig återkoppling med andra inom samarbetsorganet. Har du ett förtroendeuppdrag i ett råd eller liknande behöver du se till att det finns någon i samarbetsorganet som du kan diskutera ärenden och frågor med. Du behöver förankra dina tankar och åsikter med dem du ska företräda, och du behöver förmedla viktig information från samrådet. Vikten av personlig kontakt Organisationer och myndigheter har olika kulturer och regler. Genom att upparbeta kanaler med enskilda tjänstemän och politiker finns det möjlighet att få insyn i och lära känna de sätt de har att resonera på. Personliga kontakter med politiker och tjänstemän ger ofta goda möjligheter att få information och kunskap om vad som är på gång. Informella och regelbundna träffar som syftar till en fortlöpande dialog ger ofta bättre resultat än enskilda uppvaktningar. Ett bra sätt att nå politiker och tjänstemän är till exempel att bjuda in till föreningens öppna möten och seminarier, kanske locka med något aktuellt ämne för diskussion. 22

23 Vikten av att uppvärdera dina kunskaper Många gånger har vi mer kunskap än vi tror. Genom att uppvärdera vår egen kunskap och erbjuda den till omvärlden kan nya möjligheter öppna sig: till exempel kan vi skapa fruktbara relationer till enskilda politiker och tjänstemän. Att samarbeta med funktionshindersorganisationerna är ett sätt för kommuner och landsting att skaffa sig kunskap i funktionshindersfrågor. Därför kommer både dina kunskaper och din vilja till dialog att underlätta ett meningsfullt utbyte med tjänstemän och politiker. Och även om kunskap är viktig så kom ihåg att du inte behöver kunna allt för att vara en god samtalspartner. Vikten av att ha en strategi Eftersom frågor som rör funktionshinder är så omfattande är det viktigt att du tillsammans med andra företrädare har en strategi eller en plan för arbetet. I kontakten med tjänstemän och politiker behöver du veta vad du vill och vart du är på väg. Börja med att skissa fram förutsättningarna för ditt arbete som företrädare. Tänk på att inte driva för många frågor på samma gång. Undersök alltid om det finns en möjlighet att fördela olika uppgifter i arbetsgrupper och nätverk. Fundera över: Vilka verksamhetsområden är viktigast? Vilka av dem hör till landstinget eller kommunen? Inom vilka områden har jag/vi goda kunskaper? Inom vilka områden har jag/vi kontakter? Var kan jag/vi lättast nå ett resultat? Dina egna resurser Många kanske tycker sig ha för lite erfarenhet och kunskap för att våga ta på sig förtroendeuppdrag. Men erfarenhet är ju något man skaffar sig medan livet pågår, och kunskap handlar mycket om att lära sig i samarbete med andra. 23

24 Att vara företrädare handlar med andra ord om utveckling. Du växer in i rollen som företrädare. Vid sidan om det ansvar uppdraget innebär, kan du också se ditt förtroendeuppdrag som en möjlighet för ditt egna personliga växande: lärande och personlig utveckling ökad erfarenhet av att ta ansvar och samverka i grupp inflytande och möjligheten att få göra en insats Att arbeta för delaktighet och tillgänglighet ger stora möjligheter till kreativitet, glädje och gemenskap tillsammans med andra. Ta tillvara på dina resurser effektivt Personlig effektivitet handlar inte om att göra fler saker på kortare tid. Det handlar i stället om att uppnå balans mellan dina egna behov och omvärldens förväntningar. Därför ska du noga ta reda på hur förväntningarna ser ut, både dina egna och andras. Ofta är det stor skillnad mellan vad vi tror att omvärlden kräver och vad den faktiskt förväntar sig av oss. Formulera mål För att veta vad som är viktigt att göra nu måste vi veta vad vill uppnå vi behöver formulera tydliga mål. När du är medveten om syfte, tidsplan och omfattningen av ett uppdrag ökar dina möjligheter att stämma av med den som gett dig uppdraget hur arbetet avlöper. Att ha mål är lite som att cykla. Så länge vi enbart koncentrerar oss på att hålla balansen är det lätt att tappa den. Lyfter vi i stället blicken mot vårt mål och lägger energin på att komma framåt, så vågar vi trampa kraftigare. Då är det där med balansen inte längre ett problem. Växla tempo Det gäller för dig att som företrädare kunna välja vad du i första hand vill ägna dig åt vid varje tillfälle och i varje nu. Koncentrera dig i första hand på din uppgift och på att utföra den så bra som möjligt. Ju mer tid för reflektion du ger dig själv, desto mer ökar dina möjligheter till kunskap och kontakt med andra människor. 24

25 Lär dig prioritera Att prioritera är inte att bestämma sig för vad som är viktigt, att prioritera är att bestämma vad man inte ska göra. Det vi lärt oss när vi väljer att säga nej till vissa uppgifter, är att prioritera. Att prioritera är också att ompröva. Det som var rätt i går kan vara fel i dag. Det går inte att förutse framtiden, eftersom det ständigt kommer att hända saker som vi inte kunde förutse. Det viktigaste är inte att du slaviskt följer planen, utan att du vet vad du ska göra när det händer saker som ändrar dina planer. 25

26 Utöka din kompetens En god start för ditt uppdrag som företrädare är att inventera dina kunskaper och erfarenheter. Frågorna nedan kan vara ett stöd för att se var du behöver öka din kompetens, både vad gäller kunskap och kontakter. Fundera över följande Vilka ytterligare kunskaper behöver du om: andra gruppers funktionshinder och situation? arbetet inom politik och förvaltning? FN-konventionen och mänskliga rättigheter? föreningsarbete? samverkan/teamarbete/nätverksbyggande? Utveckla dina kontakter Som företrädare har det betydelse att du är medveten om hur du samarbetar och kommunicerar med andra. Vi är alla med om att skapa de relationer vi har till andra människor. Det betyder också att var och en av oss alltid kan påverka, eftersom vi alla är delaktiga. Att vara delaktig betyder att aldrig bli ett offer för omständigheterna. Om du väntar och hoppas på att andra människor ska förändras så att du får det bättre, riskerar du att få vänta i evighet. Den enda människa som du har någon makt över är dig själv. Vill du ha en förändring måste du börja med att förändra dig själv. På så vis kan du påverka det som sker omkring dig. Gå samman för förändring Ensam är inte stark. För att förändra behöver vi gå samman och ha ett öppet förhållningssätt till varandra. Tänk på att både du och andra behöver stödja varandra i arbetet som företrädare. Då blir inte arbetet så betungande. Kom ihåg att det alltid finns möjlighet till att kommunicera kring frågor. Genom samtal och diskussioner öppnar sig ofta nya möjliga lösningar på problemen. Ventilera synpunkter! Be varandra om råd! Bilda nätverk! Sök efter okonventionella former för samtal och möten. Alla behöver inte vara formella eller lyda under någon hierarkisk ordning. Kom ihåg att mycket kommunikation kan ske via telefon och e-post 26

27 Vem är du? en självskattning Självkännedom och kunskap om omvärlden är några grundläggande förutsättningar för att bli effektiv och nå fram till sina mål. 1. Fundera över dina egna personliga erfarenheter. Vilka av dem tror du kan 1. ha betydelse för ditt uppdrag som förtroendevald? 2. Tänk igenom vilka kunskaper du har inom olika ämnesområden som du 1. tror kan ha betydelse för ditt uppdrag som förtroendevald. Vilka är dina styrkor och svagheter? Fundera över vad är du bra på och vad du vill bli bättre på. Varför vill du engagera dig och påverka? Vilka drivkrafter har du i ditt förtroendeuppdrag? Skriv ned: Jag vill åstadkomma följande med mitt uppdrag: För mig själv För medlemmarna... De här förväntningarna finns på mig: Från styrelsen Från medlemmarna Från mig själv /Texterna i avsnittet är hämtade och delvis uppdaterade och omarbetade från materialet Att vara företrädare / 27

28 Litteraturlista / Lästips u Målprogram för Handikappförbunden u FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättningu u Lathund för handikapprörelsens påverkansarbete, Handikappförbundens u samarbetsorgan u Om bemötande av människor med funktionshinder. Ett nationellt u program för att öka kompetensen om bemötande. Statens Institut för u särskilt utbildningsstöd, SISUS. u Föreningsboken, Bilda förlag u Använd FN:s konvention om rättigheter för personer med u funktionsnedsättning u Idébok för kommunala handikappråd, HSO Skåne 28

29 33 Matris för hur Sverige styrs Sök informationen på: och 29

30 Dina tankar En plats för dig att bearbeta det du läser och diskuterar För att ta till dig utbildningen på bästa sätt är det bra att reflektera genom att skriva ner dina tankar kring det du läst, diskuterat och upplevt. Dina tankar kommer se olika ut beroende på när du skriver ner dem. För att göra en så bra reflektion kring tillfällena som möjligt bör du skriva direkt efter träffen och vänta ett par dagar för att låta intrycken sjunka in och gå tillbaka till det du skrev. Skriv gärna dina reflektioner i en reflektionsdagbok eller på datorn. Du kan utgå ifrån följande frågor i reflektionen om du vill, eller skriva fritt utifrån det du tycker är relevant. Vad har du arbetat med den här gången? Var det något som du reagerade på extra mycket? Varför blev du särskilt engagerad av det? Var det något som var svårt eller otydligt? Nämn något som någon annan sagt under träffen. Varför var det intres- sant? Är det något som du känner att du vill veta mer om? Varför? 30

31 31

Funktionshindersrörelsens arbete med konventionen

Funktionshindersrörelsens arbete med konventionen KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Funktionshindersrörelsens arbete med konventionen Det här dokumentet vänder sig till funktionshindersrörelsen i kommuner, landsting och regioner.

Läs mer

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll.

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll. Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning www.sll.se Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för

Läs mer

Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne

Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne beslut i RF 2009-04-28 1 Inledning År 2002 antog regionfullmäktige ett handikappolitiskt program, vilket nu har reviderats. Region Skånes

Läs mer

Mer än bara trösklar

Mer än bara trösklar Landstingsstyrelsens förvaltning Administration Kansliavdelningen Elisabet Åman 2009-12-14 1 (9) Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Handikappolitiskt Program

Handikappolitiskt Program Handikappolitiskt Program Perstorps kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-02-26 2013-05-15 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Inledning 4 FN:S Standardregler, sammandrag 5 Förutsättningar

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun 1 Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun Ett kommunalt program baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Till programmet hör en handlingsplan.

Läs mer

Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet

Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet STENUNGSUNDS KOMMUN Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet Typ av dokument Policy Dokumentägare Administrationen/kansliet Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Ses över varje mandatperiod

Läs mer

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Antagna av regionstyrelsen 2013-02-26, 38 Diarienummer RS 678-2011 Innehåll Förord... 3 Inledning... 4 Riktlinjer för tillgänglig information och

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Handikapplan. för Sandvikens kommun

Handikapplan. för Sandvikens kommun Handikapplan för Sandvikens kommun 1 Reviderad version av handikapplan antagen av kommunfullmäktige 1998-04-27 Handikappolitik handlar om allas rätt att vara medborgare, att kunna vara delaktig. Att få

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Beredningen för samhällets omsorger Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-23 Alla foton kommer från Shutterstock.com

Läs mer

Känd och erkänd. Perspektiv på funktionshindersrörelsens samhällsroller

Känd och erkänd. Perspektiv på funktionshindersrörelsens samhällsroller Känd och erkänd Perspektiv på funktionshindersrörelsens samhällsroller Uppdraget Handikappförbunden gav Peter Brusén, AnnCharlotte Carlberg och Thomas Hammarberg i uppdrag att belysa den betydelse funktionshindersrörelsen

Läs mer

Handikappolitiskt program för Ronneby Kommun

Handikappolitiskt program för Ronneby Kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Kommunledningsenheten Gäller från: Antagen: KF 52/2008 för Ronneby Kommun Bemötande, tillgänglighet och information Det handikappolitiska arbetet har sin utgångspunkt i den

Läs mer

Brottsofferjourens policy för tillgänglighet ur ett funktionshinderperspektiv

Brottsofferjourens policy för tillgänglighet ur ett funktionshinderperspektiv Brottsofferjourens policy för tillgänglighet ur ett funktionshinderperspektiv Fastställd av Brottsofferjouren Sverige den 2 september 2014 Innehållsförteckning Alla människor har lika värde och lika rättigheter...

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Uppföljning av Program för delaktighet

Uppföljning av Program för delaktighet Uppföljning av Program för delaktighet FO:s årsrapport 2014 Riitta-Leena Karlsson Funktionshinderombudman i Stockholms stad riitta-leena.karlsson@stockholm.se 08 508 25 610 The Capital of Scandinavia Sveriges

Läs mer

EN KOMMUN FÖR ALLA. Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning

EN KOMMUN FÖR ALLA. Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning w EN KOMMUN FÖR ALLA Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning Framtagen i samråd med Rådet för funktionshinderfrågor och handikappföreningar i Skövde kommun. Beslutad av kommunfullmäktige

Läs mer

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program Linköpings Handikapp-politiska handlings-program bestämt av Kommun-fullmäktige den 9 december år 2008 Förenta Nationerna, FN, säger så här om de mänskliga rättigheterna: Alla människor är födda fria och

Läs mer

Angående utvärderingen av nationella handlingsplanen för mänskliga rättigheter

Angående utvärderingen av nationella handlingsplanen för mänskliga rättigheter Vårt diarienr: Sundbyberg 2010-05-25 10-018 Till: Hans Ytterberg Integrations- och jämställdhetsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Angående utvärderingen av nationella handlingsplanen för mänskliga rättigheter

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Handledning till den lättlästa Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst Studieförbundet Vuxenskolan 2008 Projektledare: Eva Ekengren SV Förbundskansliet Författare: Kitte

Läs mer

RAPPORT FRÅN NÄTVERK LANDSTINGET

RAPPORT FRÅN NÄTVERK LANDSTINGET RAPPORT FRÅN NÄTVERK LANDSTINGET Vårt uppdrag, från ombudsmötet, var att utreda hur vi skulle jobba mot Landstinget när Handikappkonsulenten inte finns tillgänglig längre. Handikappkonsulenten gav oss

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet

Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

Så här kan ni använda FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Förslag till handikapprörelsen på lättläst svenska

Så här kan ni använda FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Förslag till handikapprörelsen på lättläst svenska Så här kan ni använda FN:s konvention om rättigheter r personer med funktionsnedsättning Förslag till handikapprörelsen på lättläst svenska 1 Så här kan ni använda FN:s konvention om rättigheter r personer

Läs mer

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder Funktionsnedsättning - funktionshinder År 1982 antog FN:s Generalförsamling Världsaktionsprogrammet för handikappade Handikapp definierades som ett förhållande mellan människor med och brister i omgivningen

Läs mer

1. Så här fungerar en kommun

1. Så här fungerar en kommun LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 1. Så här fungerar en kommun Organisation och påverkan I Sverige finns 290 kommuner som har till uppgift att ta tillvara gemensamma intressen för dem som lever

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Policy för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder

Policy för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder Policy för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder Målet för Götene kommun är full delaktighet och jämlikhet för att människor med funktionshinder i likhet med andra medborgare skall

Läs mer

Handikappolitiskt program

Handikappolitiskt program STYRDOKUMENT Beteckning 1(5) Godkänd/ansvarig Kommunfullmäktige Handikappolitiskt program Bakgrund Kramfors kommuns handikappolitiska program utgår från FN:s standardregler, Agenda 22 och Nationella handlingsplanen

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Projekt Medborgardialog 2012 Inledning Det finns ett generellt behov av att öka medborgardialogen i Sverige och så även

Läs mer

Intressepolitiskt program

Intressepolitiskt program Intressepolitiskt program HSO Stockholms stad Inledning Om HSO Stockholms stad HSO Stockholms stad är ett samarbetsorgan för anslutna funktionshinderorganisationers lokalföreningar eller länsföreningar

Läs mer

Bilaga 30. Antagen 2013-12-10. Tillgänglighetsplan

Bilaga 30. Antagen 2013-12-10. Tillgänglighetsplan Antagen 2013-12-10 Tillgänglighetsplan Murberget Länsmuseet Västernorrland 2014-2016 INLEDNING Murberget Länsmuseet Västernorrlands tillgänglighetsplan tar sin utgångspunkt i kulturrådets delmål i funktionshinderspolitiken,

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Politisk organisation

Politisk organisation Politisk organisation Beslutad av kommunfullmäktige 2014-11-26 244 Politisk organisation Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats: www.finspang.se

Läs mer

Stockholm en stad för alla. Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2011 2016

Stockholm en stad för alla. Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2011 2016 Stockholm en stad för alla Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2011 2016 Beslut i kommunfullmäktige den 13 juni 2011 Förord Stockholms stad har en vision om ett Stockholm i världsklass

Läs mer

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt 2 Handisams uppdrag handlar om att få ansvariga på olika nivåer i samhället att inse vinsterna med ett tillgängligt samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett

Läs mer

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-10-15 15 (18) HANTERING AV MASSMEDIA OCH AGERANDE PÅ SOCIALA MEDIER I

Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-10-15 15 (18) HANTERING AV MASSMEDIA OCH AGERANDE PÅ SOCIALA MEDIER I LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens Ledningsutskott 2014-10-15 15 (18) 135 HANTERING AV MASSMEDIA OCH AGERANDE PÅ SOCIALA MEDIER I LYSEKILS KOMMUN Dnr: LKS 2014-428 Bilden av och förtroendet

Läs mer

TILLGÄNGLIGHETSPROGRAM 2012-2016

TILLGÄNGLIGHETSPROGRAM 2012-2016 TILLGÄNGLIGHETSPROGRAM 2012-2016 Antaget av kommunfullmäktige 2012-01-19 16 Från handikapprogram till tillgänglighetsprogram På lika villkor Personer med funktionsnedsättning ska ha samma möjlighet som

Läs mer

HANDIKAPPLAN KIRUNA KOMMUN HANDIKAPPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN 2007

HANDIKAPPLAN KIRUNA KOMMUN HANDIKAPPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN 2007 HANDIKAPPLAN KIRUNA KOMMUN HANDIKAPPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN 2007 Ett handlingsprogram baserat på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder Antagen av kommunfullmäktige

Läs mer

Rättigheter och barnperspektiv. NKA den 10 mars 2014 Cecilia Wiestål Brukarkooperativet JAG

Rättigheter och barnperspektiv. NKA den 10 mars 2014 Cecilia Wiestål Brukarkooperativet JAG Rättigheter och barnperspektiv NKA den 10 mars 2014 Cecilia Wiestål Brukarkooperativet JAG Mänskliga rättigheter De mänskliga rättigheterna är universella, odelbara och ömsesidigt beroende. De mänskliga

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Tillgänglighetsplan för Strängnäs kommun 2012-2014

Tillgänglighetsplan för Strängnäs kommun 2012-2014 Reviderad 2012-03-26 1/8 Tillgänglighetsplan för Strängnäs kommun 2012-2014 Strängnäs kommun Nygatan 10 645 80 Strängnäs Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00 kommunstyrelsen@strangnas.se www.strangnas.se Bankgiro

Läs mer

Kommer konventionen innebära att mitt barn har vänner när det växer upp? Citat från mamma till barn med funktionsnedsättning

Kommer konventionen innebära att mitt barn har vänner när det växer upp? Citat från mamma till barn med funktionsnedsättning Kommer konventionen innebära att mitt barn har vänner när det växer upp? Citat från mamma till barn med funktionsnedsättning Det handlar om mänskliga rättigheter Fakta i korthet De nationella målen för

Läs mer

Informationspolicy för Övertorneå kommun

Informationspolicy för Övertorneå kommun Informationspolicy för Övertorneå kommun Fastställd av Kommunfullmäktige 2008-11-03 Innehållsförteckning 1. Inledning...1 2. Syfte...2 3. Övergripande målsättning...3 4. Riktlinjer för kommunens övergripande

Läs mer

FUNKTIONSHINDERPLAN 2013-2016

FUNKTIONSHINDERPLAN 2013-2016 2013-2016 Antagen av kommunfullmäktige 2013-05-27, 26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning...SID. 3 Historik...SID. 3 Syfte...SID. 4 Övergripande mål...sid. 4 Vägledande principer...sid. 4 Mål 1: Medvetandegörande

Läs mer

Handikappolitiskt program för Kils kommun 2011-2014

Handikappolitiskt program för Kils kommun 2011-2014 Handikappolitiskt program för Kils kommun 2011-2014 HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR KILS KOMMUN 2011-2014...1 Inledning...4 Berörda författningar...5 Regel 1. Ökad medvetenhet...6 Regel 2. Medicinsk vård

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet för personer med funktionsnedsättning Program för tillgänglighet 1 Borås Stads styrdokument»

Läs mer

Ett samhälle för ALLA. plan för personer med funktionsnedsättning 2013-2016

Ett samhälle för ALLA. plan för personer med funktionsnedsättning 2013-2016 Ett samhälle för ALLA plan för personer med funktionsnedsättning 2013-2016 Antagen av kommunfullmäktige 25 februari 2013 1 bakgrund Till grund för planen ligger: FN:s konvention om rättigheter för personer

Läs mer

Innehåll TD... 4. Hitta i TD... 5. En mänsklig rättighet... 6. TD:s styrka... 8. TD skapar nya förutsättningar... 11. TD-spindeln gör skillnad!...

Innehåll TD... 4. Hitta i TD... 5. En mänsklig rättighet... 6. TD:s styrka... 8. TD skapar nya förutsättningar... 11. TD-spindeln gör skillnad!... Innehåll TD... 4 Hitta i TD... 5 En mänsklig rättighet... 6 TD:s styrka... 8 TD skapar nya förutsättningar... 11 TD-spindeln gör skillnad!...12 Informationen i TD...14 Historik...15 Hitta i TD Gå till

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Tillgänglighetsplan för Nyköpings kommun 2012-2014

Tillgänglighetsplan för Nyköpings kommun 2012-2014 Dnr KK10/499 Tillgänglighetsplan för Nyköpings kommun 2012-2014 Dnr KK 10/499 Innehållsförteckning Definitioner... 3 Inledning... 4 Planering, och utvärdering... 4 Mål och åtgärder för tillgänglighetsplanen...

Läs mer

Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016. Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor

Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016. Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016 Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor Den här informationen kan du också beställa i DAISY-format. Den finns också på teckenspråk och

Läs mer

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Den 20-22 oktober 2011 arrangerades för första gången demokratidagar i Huddinge kommun med det övergripande syftet att lyfta

Läs mer

Det behöver inte vara så svårt... Några exempel på hur vi kan hjälpas åt att förverkliga FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med

Det behöver inte vara så svårt... Några exempel på hur vi kan hjälpas åt att förverkliga FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med Det behöver inte vara så svårt... Några exempel på hur vi kan hjälpas åt att förverkliga FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning 1 Nu hjälps vi åt! Att få vara självständig,

Läs mer

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder Sundbyberg 2007-05-18 Vår referens: Anna-Lena Jacobsson Diarienummer 07-158 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Ange diarienummer vid all korrespondens Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Policy för handikappfrågor. Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002

Policy för handikappfrågor. Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002 Policy för handikappfrågor Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002 Utgångspunkter och värderingar Människors lika värde är den grundläggande utgångspunkten för samhällets utformning.

Läs mer

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Latinamerikagrupperna är medlem av Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII. Som medlem förbinder sig Latinamerikagrupperna att följa FRIIs kvalitetskod vilken

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016

Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Delmål för Domstolsverket... 2 3. Delmål 1 E-utbildning...

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Foto: Bo Dahlgren Antagen av kommunfullmäktige 2002-05-28 Förkortad version Detta är en kortversion av Mjölby kommuns handikappolitiska plan. Förhoppningen är att

Läs mer

Tillgänglighetsprogram

Tillgänglighetsprogram Tillgänglighetsprogram Krokoms kommuns styrdokument STRATEGI avgörande vägval för att nå målen PROGRAM verksamheter och metoder i riktning mot målen PLAN aktiviteter, tidsram och ansvar POLICY Krokoms

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland 1(6) Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland Medbestämmandeavtal 2002 har här, av parterna gemensamt, utvecklats utifrån FAS 05. 1. Utgångspunkter för samverkan Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen

Läs mer

Värdegrundsforum 14 september

Värdegrundsforum 14 september Värdegrundsforum 14 september Mänskliga rättigheter en del i det statliga uppdraget Medverkande: Patrik Åkesson verksamhetsutvecklare, Uppsala universitet Iain Cameron professor i folkrätt, Uppsala universitet

Läs mer

Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb.

Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb. Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb. 1. Att befästa och stärka S förtroende vad gäller jobbpolitiken. 2. Att stärka S förtroende vad gäller

Läs mer

Lär känna FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Lär känna FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lär känna FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Ett material från projektet Agenda 50 verktyg för våra rättigheter om förverkligandet av FN:s konvention om rättigheter för

Läs mer

Lär känna FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Lär känna FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning k FN:S KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR Z En ny FN-konvention som kommer att göra skillnad Lär känna FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Ett material från projektet Agenda

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015

Kommunikationspolicy. Antagen av Kf 56/2015 Kommunikationspolicy Antagen av Kf 56/2015 Innehåll Innehåll... 1 1. Kommunikation hjälper oss att utföra våra uppdrag... 2 2. Kommunikationsansvar... 2 3. Planerad kommunikation... 2 Checklista för att

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Lärgruppsplan. för filmen. Svensk idrott världens bästa

Lärgruppsplan. för filmen. Svensk idrott världens bästa Lärgruppsplan för filmen Svensk idrott världens bästa Inom svensk idrott fi nns det i runda tal 600 000 idrottsledare som har olika typer av ledaruppdrag. Du är säkert en av dom. Många av er fi nns inom

Läs mer

Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011. Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL

Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011. Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011 Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL Handlingsplan för mångfald och likabehandling I din hand har du Polismyndigheten

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Anhörigstöd 2015 och framåt!

Anhörigstöd 2015 och framåt! Hur behöver stödet och de olika verksamheterna se ut för att anhöriga och närstående ska kunna känna att de har kontroll över sina egna liv? Anhörigstöd och framåt! Utveckling av anhörigstödet för personer

Läs mer

Remiss: Internationella riktlinjer

Remiss: Internationella riktlinjer Remiss: Internationella riktlinjer Remiss: Remissinstanser: Riksidrottsstyrelsen (RS) har, utan eget ställningstagande, beslutat att revideringen av de internationella riktlinjerna ska skickas på remiss

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer