Funktionshindersrörelsens arbete med konventionen

Transkript

1 KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Funktionshindersrörelsens arbete med konventionen Det här dokumentet vänder sig till funktionshindersrörelsen i kommuner, landsting och regioner. Det handlar om samarbete mellan funktionshindersföreningarna och samhällets olika nivåer. Det är en del av flera dokument från projektet Agenda 50 om hur kommun, landsting eller region kan jobba för att rättigheterna i Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ska bli verklighet. Det är därför viktigt att föreningarna även sätter sig in i de två dokument som innehåller förslag till hur till exempel en kommun kan arbeta. Det är dokumenten Kommun-, landstingseller regionledningens ansvar och Arbetet i kommunernas-, landstingens- och regionernas nämnder, styrelser och förvaltningar. Alla förslag i dokumenten bygger på att ett nära samarbete mellan funktionshindersföreningarna och respektive samhällsnivå. Det bästa är om funktionshindersrörelsen kan tala med en gemensam röst i samarbetet med samhället. I det här dokumentet finns förslag till hur föreningarna kan arbeta med konventionen, vilka förberedelser som kan behövas så att föreningarna får bästa möjliga inflytande över hela processen då kommunen, landstingen eller regionen ska bestämma arbetssätt, ta fram mål och åtgärder och så vidare. Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konventionen trädde i kraft i Sverige i januari Syftet med konventionen är att flickor, pojkar, kvinnor och män med

2 funktionsnedsättning ska få full tillgång till sina mänskliga rättigheter. Konventionen innehåller medborgerliga och politiska, ekonomiska sociala och kulturella rättigheter. Till varje rättighet beskrivs vilka åtgärder ett land behöver vidta för att rättigheterna ska kunna förverkligas. Konventionen kan beställas laddas ner från eller beställas från eller per telefon Varje samhällsnivå har ansvar Sveriges riksdag har antagit konventionen vilket innebär att Sverige förbundit sig att förverkliga konventionens rättigheter. Varje samhällsnivå, det vill säga stat, regioner, landsting och kommuner ska - utifrån sina ansvarsområden - arbeta för att konventionens rättigheter blir verklighet för alla människor med funktionsnedsättning. Våra kommuner har till exempel ett mycket stort ansvar, eftersom många rättighetsområden ligger inom kommunernas ansvarsområden, som till exempel utbildning och social trygghet. Samhället ska samarbeta med funktionshindersrörelsen Varje samhällsnivå ska samarbeta med funktionshindersrörelsen vid planering och genomförande av åtgärder som berör människor med funktionsnedsättning. Det framgår mycket tydligt av artikel 4 punkt 3. Artikel 33 punkt 3 slår fast att samarbetet också ska gälla frågor som gäller övervakning av hur konventionen genomförs. Det innebär, att när till exempel en kommun börjar arbeta för att genomföra konventionens rättigheter så har funktionshindersföreningarna i kommunen rätt att vara med och påverka hela processen. Det gäller från planering till utvärdering och revidering av olika åtgärder som syftar till genomförande av konventionens rättigheter. 2

3 Experter i egna frågor Det är viktigt att funktionshindersföreningarna kan bidra till att alla frågor som gäller människor med funktionsnedsättning hanteras på ett sätt som stämmer med konventionens rättigheter. Föreningarna inom en kommun (eller ett landsting eller en region) kan behöva förbereda sig genom att: Skaffa kunskap om konventionen innehåll. Skaffa kunskap om hur konventionen kan användas som ett redskap i det intressepolitiska arbetet, inom respektive förening och tillsammans med andra föreningar. Se över hur samarbetet fungerar funktionshindersföreningarna emellan. Inom många funktionshindersförbund finns kunskaper om mänskliga rättigheter och hur FN-konventionen kan användas i organisationens intressepolitiska arbete. Föreningarna kan därför vända sig till sina respektive förbund för att få stöd i arbetet för att konventionens rättigheter ska förverkligas. Barn- och jämställdhetsperspektiven Det är belagt att kvinnor och barn med funktionsnedsättning riskerar dubbel diskriminering. Dels som kvinnor och barn, dels som personer med funktionsnedsättning. Därför är det viktigt att i varje enskild sakfråga alltid utgå ifrån könsuppdelad statistik och att alltid göra analyser utifrån barn- respektive och jämställdhetsperspektiv för att säkerställa att barn och kvinnor med funktionsnedsättning inte i något sammanhang diskrimineras. Funktionshindersrörelsen kan bidra till att barn- och jämställdhetsperspektiven alltid beaktas på varje samhällsnivå. Kunskap om konventionens innehåll Projektet Agenda 50 har tagit fram materialet Lär känna FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. I materialet beskrivs grundprinciperna för mänskliga rättigheter, vägen till konventionen och det finns en sammanfattning av konventionens artiklar. Dessutom finns övningsexempel med 3

4 diskussionsfrågor och en handledning. Materialet kan användas för diskussioner i grupp, vid ett möte eller i en studiecirkel. Materialet ska användas tillsammans med konventionstexten. Det kan laddas ner från Handikappförbundens hemsida eller beställas i olika format från info@handikappförbunden.se Kunskap om hur konventionen kan användas i det intressepolitiska arbetet Agenda 50:s andra material heter Använd FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. I materialet finns förslag på hur funktionshindersrörelsen kan granska hur till exempel en kommun lever upp till rättigheterna. Det finns exempel på hur konventionen kan vara ett stöd i arbetet med en viss fråga liksom olika förslag till hur resultaten av granskningar kan användas. Materialet kan användas vid möten eller i studiecirklar, därför ingår också en handledning. Det kan laddas ner från Handikappförbundens hemsida eller beställas i olika format, adresser, se ovan. Samarbetet inom funktionshindersrörelsen Det är effektivast om funktionshindersföreningarna sinsemellan har ett gott samarbete då kommunen eller landstinget eller regionen ska arbeta med att genomföra konventionen. Därför kan det vara praktiskt att föreningarna på förhand kommit överens om vilka frågor som ska drivas och hur detta ska gå till. Att klargöra utifrån den samhällsnivå ni representerar, dvs kommun eller landsting eller region Vilka samarbetsformer har ni idag inom funktionshindersrörelsen? Vad fungerar bra? Vad kan behöva förändras och hur? Hur och när skaffar ni kunskap om Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och hur 4

5 den kan användas av samhället och funktionshindersrörelsen? Hur samordnar ni idag föreningarnas synpunkter inför möten i KHR (eller LHR eller annan samverkansform beroende på vilken samhällsnivå ni representerar)? Har ni förmöten för att diskutera hur ni gemensamt ska förhålla er? Hur förmedlar ni synpunkter från KHR (eller LHR eller annan samverkansform) tillbaka till de olika föreningarna? Hur skulle det ideala samarbetet inom funktionshindersrörelsen i er kommun (eller landsting eller region) kunna se ut när det gäller intressepolitiskt arbete? Samarbetet mellan funktionshindersrörelsen och kommunen, landsting eller region Det är viktigt att funktionshindersrörelsen finns med i hela processen då varje samhällsnivå ska arbeta för att mänskliga rättigheter för människor med funktionsnedsättning ska förverkligas. Det innebär att föreningarna inom till exempel en kommun behöver vara med från planering och analyser av nuläget till framtagnings av mål, åtgärder, uppföljning, utvärdering och revidering av planer och åtgärder. Det kan då handla om att samarbete både med kommunens (eller landstinget eller regionens) ledning, och olika nämnder, styrelser och förvaltningar. Kommunens-, landstingets- eller regionens ledning kan fastställa övergripande mål för funktionshinderspolitiken Det är önskvärt att fullmäktige fattar beslut om respektive samhällsnivås övergripande mål för funktionshinderspolitiken. På så sätt kan funktionshinders-perspektivet nå ut till alla nämnder som sedan i sin tur kan bryta ner de övergripande målen till egna delmål. Att klargöra utifrån den samhällsnivå ni representerar, det vill säga kommun eller landsting eller region Hur vill ni inom funktionshindersföreningarna att samarbetet med kommunens (eller landstingets eller 5

6 regionens) ledning ska gå till då övergripande mål och arbetssätt ska tas fram? Kan samarbetet gå via KHR (eller LHR eller annan samverkansform) eller behövs kompletterande former? Behöver ni ha en särskild arbetsgrupp för era egna representanter? Behövs i så fall också en referensgrupp med representanter för de olika föreningarna inom kommunen (eller landstingsområdet eller regionen)? Nämnder, styrelser och förvaltningar kan omsätta de övergripande målen till delmål med åtgärder Kommunens, landstingets eller regionens ledning fastställer de övergripande målen för funktionshinderspolitiken. Det ideala vore sedan att funktionshindersrörelsen kan vara med och påverka hur till exempel varje nämnd och styrelse omsätter de övergripande målen i egna delmål och åtgärder. Dessa måste bygga på Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. En kommun eller ett landsting kan ha ett flertal nämnder och styrelser. Det är därför en ganska stor arbetsuppgift att hitta former för hur ett samarbete med varje nämnd och styrelse kan gå till. Att klargöra utifrån den samhällsnivå ni representerar, dvs kommun eller landsting eller region Vilka nämnder och styrelser finns inom kommunen (eller landstinget eller regionen)? Hur kan ni påverka nämnder och styrelser då de ska ta fram delmål med åtgärder: - Genom KHR (eller LHR eller annan befintlig samverkansform)? - Genom att föreslå att varje nämnd/styrelse ska ha en särskild arbetsgrupp med representanter från funktionshindersrörelsen och som tar fram förslag till delmål och åtgärder? 6

7 - Hur hittar ni i så fall representanter från funktionshindersrörelsen till respektive arbetsgrupp? - Om det finns en sådan här arbetsgrupp för varje nämnd/styrelse, hur återkopplar ni löpande arbetsgruppens förslag och synpunkter till funktionshindersföreningarna inom kommunen (eller landstingsområdet eller regionen)? Genom en referensgrupp? På annat sätt? December 2010 Maryanne Rönnersten, projektledare Agenda 50 - Ett verktyg för våra rättigheter Telefon: E-post: Maryanne.ronnersten@hso.se 7