Använd FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Använd FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning"

Transkript

1 FN:S KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Använd FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Förslag till handikapprörelsen Ett material från projektet Agenda 50 verktyg för våra rättigheter - om förverkligandet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

2 FN:S KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Copyright: Handikappförbunden Layout: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB 2009 Upplaga: ex Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB 2009 ISBN

3 Använd FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Förslag till handikapprörelsen

4 4

5 Använd FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Materialet Använd FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning vänder sig till hela handikapprörelsen. Syftet med materialet är att ge förslag till hur konventionen kan användas i det intressepolitiska arbete. Materialet ska användas tillsammans med konventionstexten som kan hämtas från Handikappförbundens hemsida Materialet Använd FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning består av följande delar: 1. FN-konventionen - ett nytt intressepolitiskt redskap 2. Så här förhåller sig konventionen till Sveriges lagar och regelverk 3. Så här kan vi använda konventionen 4. Använd handikapprörelsens rätt att påverka utvecklingen 5. Så här kan vi granska hur samhället lever upp till våra rättigheter 6. Så här kan vi använda resultatet av granskningar 7. Exempel på hur konventionen kan användas 8. Handledning 9. Viktiga material 10. Användbara adresser och hemsidor Materialet finns även i lättläst version, på punktskrift, i DAISY-format och som teckenspråksvideo och kan beställas från: Handikappförbunden Tel Text tel E-post Juni

6 PROJEKT AGENDA 50 VERKTYG FÖR VÅRA RÄTTIGHETER om förverkligandet av FN:s konvention om rättigheter för människor med funktionsnedsättning Forum Kvinnor och Funktionshinder, FQ Svenska kommittén för Rehabilitation International, SVERI Synskadades Riksförbund, SRF Handikappförbunden 6

7 1. FN-konventionen ett nytt intressepolitiskt redskap Sverige har antagit konventionen I januari 2009 trädde Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i kraft i Sverige. I artikel för artikel beskrivs vilka åtgärder som behövs för att människor med funktionsnedsättning ska få sina ekonomiska, sociala, kulturella, medborgerliga och politiska rättigheter tillgodosedda. Syftet med konventionen är att människor med funktionsnedsättning ska uppnå full jämlikhet och delaktighet i samhället. Konventionen ett nytt intressepolitiskt redskap I och med att riksdagen antagit konventionen så är den juridiskt bindande. Det innebär att Sverige åtagit sig att fullt ut förverkliga de rättigheter som finns i konventionen. Därför är konventionen ett redskap som handikapprörelsen kan använda i det intressepolitiska arbetet. Staten, regioner, landsting och kommuner ansvarar för att rättigheterna förverkligas Det är varje lands regering som ansvarar för att de mänskliga rättigheterna tillgodoses. Det betyder att departement och statliga myndigheter ska arbeta för att rättigheterna förverkligas. Ansvar för genomförandet ligger också på lokala samhällsnivåer. I Sverige har vi ramlagar som anger vilka mål olika verksamheter ska uppfylla. Hur målen uppfylls ansvarar våra kommuner, landsting och regioner för. Om Sverige ska kunna leva upp till rättigheterna så måste alla parter respektera, skydda och upprätthålla rättigheterna. Konventionens rättigheter kan därför användas i handikapprörelsens intressepolitiska arbete på alla samhällsnivåer. 7

8 2. Så här förhåller sig konventionen till Sveriges lagar och regelverk Konventionen är juridiskt bindande Konventioner är juridiskt bindande dokument för stater som ratificerat dem, det vill säga undertecknat och åtagit sig att följa dem. Ett lands lagar, förordningar och annan nationell normering ska stämma med de krav som en konvention ställer. Det gäller också hur lagarna tillämpas. Annars begår landet konventionsbrott. Ratificeringen av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning När en stat ratificerar en konvention har staten åtagit sig att se till att konventionen följs och att den införlivas i nationella lagar och regelverk. Detta kan ske på två olika sätt: 1. En konvention kan införas som nationell lag Så har Sverige gjort med den Europeiska konventionen angående skyddet av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Detta innebär att svenska myndigheter och domstolar måste respektera den Europeiska konventionen på samma sätt som andra svenska lagar. En enskild individ kan överklaga fall till svensk domstol och hänvisa direkt till den europeiska konventionen. 2. Landets lagar kan anpassas efter konventionens innehåll När det gäller FN:s olika konventioner om mänskliga rättigheter, bland annat konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, har Sverige istället valt att se till att svensk lag överensstämmer med konventionernas innehåll. Konventionerna som sådana kan inte åberopas inför domstol eftersom våra myndigheter och domstolar alltid måste utgå från svensk lag. Men, konventionerna kan användas vid tolkningen av de nationella lagarna. Vid kontakt med svenska myndigheter och domstolar måste vi därför i första hand hänvisa till berörd svensk lag. Däremot kan enskilda indivi- 8

9 der och organisationer indirekt åberopa och hänvisa till konventionernas innehåll. I vårt intressepolitiska arbete behöver vi därför: beskriva den intressepolitiska frågan, hitta vilka av konventionens artiklar som kan stödja det intressepolitiska arbetet, analysera situationen, identifiera problemet och vilka instanser som måste påverkas. 9

10 3. Så här kan vi använda konventionen Klargör vilka rättigheter som stöder just era frågor En förening eller organisation kan systematiskt gå igenom konventionens artiklar för att hitta de rättigheter som stöder den egna organisationens frågor. En förteckning över de mest användbara artiklarna kan vara bra att ha i det intressepolitiska arbetet. Dela in de frågor ni driver under respektive rättighetsartikel Sortera in de frågor ni arbetar med under respektive artiklar. På så sätt kan till exempel en förening få en överblick över vad kommunen behöver göra för att förverkliga rättigheterna inom de artiklar som berör den egna gruppen. Se till att köns- och barnperspektiven beaktas Mänskliga rättigheter kan förkortas MR. MR-perspektivet bygger på att aspekter som diskriminering, jämlikhet och jämställdhet särskilt uppmärksammas. Det gäller också de grupper som kan löpa extra stor risk att diskrimineras. Dit hör kvinnor och barn med funktionsnedsättning. I artikel 3 finns de principer som ska genomsyra genomförandet av varje rättighetsartikel. Bland dessa åtta principer finns jämställdhet mellan kvinnor och män liksom respekt för den fortlöpande utvecklingen av förmågorna hos barn med funktionsnedsättning och respekt för barnens rätt att bevara sin identitet. Rättigheterna förtydligas sedan i varsin artikel; artikel 6 Kvinnor med funktionsnedsättning och artikel 7 Barn med funktionsnedsättning. Referera konsekvent till mänskliga rättigheter Koppla alltid varje fråga i det intressepolitiska arbetet till konventionens rättigheter i både muntliga och skriftliga sammanhang. Till exempel genom att citera lämpliga delar ur någon artikel. 10

11 Resonera utifrån ett MR-perspektiv Använd formuleringar som tydligt klargör att åtgärder som konventionen ger rätt till handlar om rättigheter och inget annat. 11

12 4. Använd handikapprörelsens rätt att påverka utvecklingen Alla berörda parter ska vara med i hela processen då åtgärder planeras, genomförs, övervakas och utvärderas. Den internationella handikapprörelsen har skapat en devis som kort sammanfattar vikten av samarbete mellan handikapprörelsen och samhället: Nothing about us without us. Det betyder ingenting om oss utan oss. Konventionen slår fast att människor med funktionsnedsättning har rätt att påverka utvecklingen i frågor som berör dem på alla samhällsnivåer. Så här står det i konventionen: I utformning och genomförande av lagstiftning och riktlinjer för att genomföra denna konvention och i andra beslutsfattande processer angående frågor som berör personer med funktionsnedsättning ska konventionsstaterna nära samråda med och aktivt involvera personer med funktionsnedsättning, däribland barn med funktionsnedsättning, genom de organisationer som företräder dem. Artikel 4 Allmänna åtaganden under punkt 3. Artikel 33 punkt 3 har samma innebörd. Den ger handikapprörelsen rätt att medverka i övervakningen av hur konventionen genomförs och följs. 12

13 5. Så här kan vi granska hur samhället lever upp till våra rättigheter Granskning som bas för påverkansarbetet Genom att undersöka den verkliga situationen kan en organisation eller förening få en övergripande bild över hur medlemmarnas rättigheter är uppfyllda. Det ger samtidigt medlemmarna anledning att reflektera över sin situation i förhållande till konventionens rättigheter och till att fördjupa sig i konventionens innehåll. En undersökning av hur situationen ser ut ger en bra grund för ett effektivt intressepolitiskt arbete. I stort handlar det om att besvara följande frågor: Vilka rättigheter ger konventionen? Vilka rättigheter är inte tillgodosedda? Vilka åtgärder behövs? Var i samhället ligger ansvaret för att rättigheterna förverkligas? Om alla föreningar i en kommun granskar var för sig och sedan sammanställer resultaten, så går det även att få en heltäckande bild av hur kommunen lever upp till rättigheterna. Förslag till hur en granskning kan läggas upp Några exempel på hur man kan arbeta med en viss fråga finns under avsnitt 7 i det här materialet. STEG 1 Vilka intressepolitiska frågor arbetar ni med? I det första steget handlar det om att göra en förteckning över vilka intressepolitiska frågor ni arbetar med idag för att tillgodose era medlemmars behov av lika möjligheter i samhället. Förteckningen kan beskriva de områden ni arbetar med och vilka olika åtgärder som behövs inom respektive område. 13

14 STEG 2 a) Vilka av konventionens artiklar kan stödja ert intressepolitiska arbete? Sedan gäller det att hitta de artiklar som stöder de frågor ni arbetar med. Gå igenom konventionen för att se vilka artiklar som stöder respektive fråga. Därefter kan förteckningen över de frågor ni arbetar med idag kompletteras med att ni skriver in vilka artiklar som styrker rättigheterna inom respektive område. I många fall kommer det visa sig att ni kan hitta stöd i flera artiklar. Det kan till exempel gälla artikel 5 Jämlikhet och icke-diskriminering och artikel 9 Tillgänglighet. b) Studera texterna i respektive artikel Nu är det dags att sätta sig närmare in i vad det står i de artiklar som stöder era frågor. Läs och diskutera konventionstexterna så att ni får klarlagt vilka rättigheter ni har och vilka delar av respektive artikel ni kan använda. Det är också viktigt att studera resten av artiklarna närmare. Kanske hittar ni då ytterligare artiklarna som ni kan åberopa eller kommer att behöva i ett framtida arbete. Ägna särskild uppmärksamhet åt artikel 3 Allmänna principer. Den artikeln beskriver åtta grundläggande principer som måste beaktas om alla människor oavsett funktionsförmåga ska ha lika möjligheter att bli delaktiga i samhället. Diskutera hur ni kan använda principerna i artikel 3 i förhållande till rättigheterna i de andra artiklarna. STEG 3 a) Analysera situationen - hur är era rättigheter tillgodosedda idag och var brister det? I det tredje steget behövs en granskning av om/hur rättigheterna följs idag. Med hjälp av förteckningen som tagits fram kan ni gå igenom varje intressepolitisk fråga och jämföra med hur det ser ut i verkligheten, med rättigheterna i den eller de artiklar som ger rättigheter inom området i fråga. 14

15 b) Analysera utifrån köns- och barnperspektiven Behövs några särskilda åtgärder för att säkerställa rättigheterna för kvinnor och barn? c) Vilka instanser måste påverkas för att åtgärda de brister ni hittar? Om ni hittar exempel på att samhället inte lever upp till era rättigheter så behöver ni få fram var i samhället ansvaret ligger för att åtgärda bristerna. Är det kommunen, landstinget, regionen eller den statliga nivån som har ansvaret? Eller ligger ansvaret på flera samhällsnivåer? 15

16 6. Så här kan vi använda resultatet av granskningar Lokala granskningar är grundläggande när vi ska påverka den lokala beslutsprocessen. De kan också bli ett led i den nationella övervakningen av konventionens genomförande. I detta kapitel finns: beskrivning av hur lokala föreningar kan använda granskningsresultatet, viss information om vart enskilda individer kan vända sig om de upplever att kommunen fattat ett felaktigt beslut eller om de blivit utsatta för diskriminering, beskrivning av hur lokala granskningar kan användas vid nationell övervakning och genomförande av konventionen. Lokalt påverkansarbete Genom att granska hur konventionen om rättigheter för människor med funktionsnedsättning följs i praktiken, får föreningarna en bra bas för sitt intressepolitiska påverkansarbete. Om brister upptäcks så måste orsakerna identifieras. Det kan exempelvis handla om brister i lagar och annan nationell normering, att lagarna inte efterlevs, negativa attityder hos exempelvis kommunala beslutsfattare eller bristfällig lokal policy. Underlag för KHR-representanter De flesta kommuner i Sverige har kommunala handikappråd. Resultatet av en granskning kan behandlas i dessa råd. Föreningarnas representanter får genom granskningsresultatet underlag och bevis för sina argument och hjälp att identifiera olika frågeställningar. Förslag till kommunfullmäktige Varje kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige har möjlighet att besluta om att införa så kallat medborgarförslag. Där medborgarförslag införts har den som är folkbokförd i en kommun eller ett landsting rätt att väcka ärenden i fullmäktige. Om föreningen själv inte har ledamöter i nämnder och fullmäktige kan kontakter etableras med ledamöter som i sin tur kan föra fram föreningens förslag. En kommuninnevånare kan då ta kontakt med en en- 16

17 skild politiker eller tjänsteman. Fullmäktigeledamöter har möjlighet att motionera och interpellera (ställa en fråga) i kommunfullmäktige och en nämndledamot kan väcka en fråga i sin nämnd. Granskningsresultatet och föreningens åsikt om resultatet ger en bra grund för de kommunala ledamöterna. Underlag för debatt Med en lokal granskning som grund kan en förening även få underlag till att exempelvis debattera, demonstrera, arrangera möten, skriva insändare och arrangera upprop. Granskningsunderlaget och föreningens synpunkter kan också förmedlas till media som på egen hand kan granska eller skriva om resultatet. Överklaga ett kommunalt beslut Om kommunen fattar ett beslut som inte är förenligt med gällande rätt kan beslutet överklagas. Det finns två olika sätt att överklaga kommunala beslut: Laglighetsprövning (Kommunalbesvär) respektive Förvaltningsbesvär. Vilket sätt som ska användas beror på vilket slags beslut det handlar om. 1. Laglighetsprövning Laglighetsprövning gäller som regel beslut som berör samtliga kommunmedlemmar. Om kommunen har överträtt sina rättigheter eller fattat ett beslut i strid mot gällande regler har vi som kommuninvånare rätt att överklaga beslutet till Länsrätten. Ett sådant beslut måste vara fattat i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen eller av någon av kommunens nämnder. Beslutet får inte vara av rent förberedande eller rent verkställande art. Den som överklagar behöver inte personligen vara berörd av beslutet. Klagan ska ske skriftligt och skickas till Länsrätten eller kommunen inom tre veckor från den dag beslutet offentliggjorts på kommunens officiella anslagstavla. Det går att läsa om Laglighetsprövning i Kommunallagens 10 kapitel, 8. 17

18 2. Förvaltningsbesvär Förvaltningsbesvär gäller beslut som berör enskilda kommunmedlemmar och kan endast göras av den som beslutet gäller. Om en person anser att kommunen fattat ett felaktigt beslut som endast rör honom eller henne kan den personen överklaga fallet genom ett Förvaltningsbesvär. Det kan till exempel handla om beslut om byggnadslov eller socialt bistånd. Vid beslut som kan överklagas med Förvaltningsbesvär är kommunen skyldig att upplysa den som berörs av beslutet om hur man överklagar. Detta kallas besvärshänvisning. Besvärstiden är tre veckor och räknas från det datum då klagande fick del av beslutet. Vid ett Förvaltningsbesvär kan både lagligheten och lämpligheten av beslutet prövas. Reglerna om Förvaltningsbesvär finns i Förvaltningslagen samt i olika speciallagstiftningar som Socialtjänstlagen, Plan- och Bygglagen med flera. Överklaga till Justitieombudsmannen, JO Den som blivit felaktigt behandlad av en statlig eller kommunal myndighet, eller som anser att till exempel kommunfullmäktige har fattat ett beslut som inte följt befintliga bestämmelser, kan klaga till JO. Om JO vid sin tillsyn upptäcker att en tjänsteman har tillämpat en lag felaktigt, kan JO väcka åtal för tjänstefel. Vanligast är dock att JO gör kritiska, vägledande och eller rådgivande uttalanden. Ett sådant uttalande från JO är aldrig rättsligt bindande, men, det ingår i de så kallade nationella rättsmedlen som måste uttömmas innan fall kan överklagas till högre instans. Anmäla diskriminering till Diskrimineringsombudsmannen, DO Flera av rättigheterna i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning omfattas av den svenska diskrimineringslagen. Diskrimineringslagen skyddar mot diskriminering på jobbet, i skolan, på högskolan, i affären och när man köper eller hyr bostad. Skyddet gäller också inom en rad andra viktiga samhällsområden, till exempel hälsooch sjukvård, socialtjänst och socialförsäkringssystemet. 18

19 Den som upplever sig ha blivit diskriminerad kan vända sig till DO. DO jobbar mot diskriminering på grund av kön, könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. (Handikappombudsmannen, HO, upphörde 1 januari 2009 och ingår nu i Diskrimineringsombudsmannen). Diskrimineringsombudsmannens rådgivning är kostnadsfri. Det kostar inte heller någonting att anmäla fall till Diskrimineringsombudsmannen. Kontaktinformation till Diskrimineringsombudsmannen, se kapitel 10. Överklaga fall till FN Samtidigt som Sverige ratificerade konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ratificerades också ett fakultativt (frivilligt) tilläggsprotokoll. Genom att Sverige har ratificerat båda dessa dokument öppnas nya vägar för såväl enskilda personer som organisationer som anser att rättigheterna i konventionen blivit kränkta. Tilläggsprotokollet innebär att enskilda personer och organisationer har rätt att överklaga fall till den FN-kommitté som övervakar konventionen. För att en framställan ska kunna prövas krävs att alla nationella rättsmedel (överklagandemöjligheter) prövats. Nationell övervakning och genomförande Genom lokala granskningar går det att få en täckande bild över hur situationen för människor med funktionsnedsättning ser ut i hela Sverige. Samtidigt kan geografiska skillnader uppmärksammas liksom skillnader i levnadsvillkor för olika målgrupper av människor med funktionsnedsättning. (Exempelvis med avseende på ålder, kön, etnicitet, sexuell läggning osv.) Varje förbund kan sammanställa sina föreningars granskningsresultat Föreningarnas granskningsresultat kan samlas ihop på nationell nivå. På så sätt kan förbund få fram information om hur relevanta rättigheter i konventionen efterlevs i Sverige. Granskningarna kan ge förbunden viktig information om geografiska skillnader, likheter och alternativa tillvägagångssätt. 19

20 Då ett förbund sammanställt lokala granskningar kommer det kanske visa sig att alla rättigheter inte efterlevs. Nästa steg blir då att identifiera vad det beror på. Det kan till exempel handla om luckor i lagar, att beslutsfattare har negativa attityder eller att lokal policy inte är tillräckligt täckande. Om lokala omständigheter gör att lagar inte följs så kan orsaken till detta lättare identifieras genom föreningarnas granskningar. Förbundens egna analyser av hur rättigheterna följs för den egna målgruppen är också användbara inom ramen för den nationella och internationella övervakningen. Artikel 33 Artikel 33 i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning slår fast att varje land som antagit konventionen, ska ha ett system för övervakning av hur konventionen genomförs och efterlevs. Handikapprörelsen har rätt att involveras i och fullt ut medverka i övervakningsförfarandet. FN:s övervakningssystem Inom Förenta nationerna finns olika internationella övervakningsmekanismer. Dessa, däribland konventionens övervakningskommitté och Rådet för mänskliga rättigheter, välkomnar information från organisationer om hur staten lever upp till sina internationella åtaganden. Den svenska handikapprörelsen har lämnat alternativa rapporter till FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och till Kommittén för mänskliga rättigheter. 20

21 7. Exempel på hur konventionen kan användas Exempel 1 STEG 1 Beskrivning av den intressepolitiska frågan Enligt Lagen om handikappersättning och vårdbidrag kan personer som får en funktionsnedsättning efter fyllda 65 år inte få handikappersättning. Handikappersättning är ett ekonomiskt stöd som enskilda kan få för att täcka merkostnader på grund av sin funktionsnedsättning. Flera av Njurförbundets medlemmar var äldre än 65 år när de fick sin njursjukdom. Dessa personer får därför ingen ersättning för de merkostnader som uppstår vid exempelvis hemdialys. Många personer som har njursjukdomar behöver regelbunden dialys. Det kan innebära många resor till och från det sjukhus där dialysen genomförs. Att i stället kunna göra dialys hemma underlättar vardagslivet betydligt. Det ökar den personliga friheten och därmed också livskvaliteten. Merkostnaden i samband med hemdialys beräknas till mellan kronor per år. I flera fall har avsaknaden av ekonomiskt stöd lett till att den enskilde inte kunnat använda hemdialys. Njurförbundet arbetar för att det ska utarbetas ett regelverk som innebär att sjukvårdshuvudmännen ersätter patienter som fyllt 65 år för de merkostnader som uppstår i samband med hemdialys. Njurförbundet har också påvisat att en sådan reform skulle innebära en stor kostnadsbesparing för sjukvården. STEG 2 Vilka av konventionens artiklar kan stödja det intressepolitiska arbetet? Vad säger konventionen om: A. Ersättning för de merkostnader som en funktionsnedsättning kan medföra? 21

22 B. Den skillnad som svensk lag gör för personer som är över respektive under 65 år? C. Stöd att göra hemdialys? Exempel på användbara artiklar A. Artikel 28 slår fast att staterna ska se till att människor med funktionsnedsättning får en tillfredsställande levnadsstandard inbegripet ständigt förbättrade levnadsvillkor. Under punkt 2 c) framgår att staten måste säkerställa att de som lever under fattiga förhållanden får tillgång till stöd från staten med utgifter som är relaterade till funktionshinder. B. Enligt artikel 5:1 ska alla människor vara lika inför och enligt lagen och utan någon diskriminering berättigade till lika skydd och lika förmåner. C. Det finns ingen artikel i konventionen som uttalat säger att enskilda ska få rätt till hemdialys. Det finns dock flera artiklar som tillsammans kan användas och ge stöd åt förbundets intressepolitiska arbete. Här kan exempelvis nämnas: Artikel 25 som säger att personer med funktionsnedsättning har rätt till bästa möjliga hälsa utan diskriminering på grund av funktionsnedsättning. Punkten c) säger att hälso- och sjukvårdstjänster ska erbjudas så nära personernas egna hemorter som möjligt, även på landsbygden. Artikel 25 innehåller ingen skrivning om att dialys ska finnas att tillgå hemma. Artikel 28 2a) säger att staten ska säkerställa tillgång till ändamålsenlig och överkomlig service, anordningar och annat stöd för behov som är relaterade till funktionsnedsättningar. Artikel 19 handlar om att människor med funktionsnedsättning ska få stöd att leva självständigt. Det är oklart om detta stöd omfattar direkta vårdinsatser. FN har ännu inte gjort en så detaljerad tolkning. I Sverige finns redan möjlighet att få hemdialys. I enlighet med konventionen måste alla människor erbjudas lika möjligheter och stöd. Förbundet kan utifrån artikel 3 punkterna b) om icke diskriminering, och e) om lika möjligheter, 22

23 hävda att de personer som fått sin njursjukdom efter de fyllt 65 år måste få lika möjlighet till hemdialys som personer som fått sin njursjukdom innan de fyllt 65 år. STEG 3 Analysera situationen, identifiera problemet och vilka instanser som måste påverkas Vi kan konstatera att svensk lag lever upp till konventionens rättighet (artikel 28) när det gäller personer som får sin njursjukdom före 65-års ålder. Lagen ger dock inte samma möjligheter till personer som får sin njursjukdom efter fyllda 65 år. Det leder till att personer över 65 år inte får lika möjlighet att få hemdialys. I detta fall finns ett problem, men, två olika lösningar: Det ena alternativet är att den 65-års gräns som finns i lagen om handikappersättning och vårdbidrag tas bort. Om förbundet anser att det är den bästa lösningen är det lagstiftaren som måste påverkas (artikel 5 kan användas vid argumentationen). Det andra alternativet och det som Njurförbundet arbetar för, är att påverka sjukvårdshuvudmännen så att dessa bär kostnaderna för hemdialysen. Frågan blir då om det är nationella eller lokala regler som måste tillskapas. Njurförbundet har kommit fram till att det behövs både nationella riktlinjer och lokalt påverkansarbete. På den nationella nivån arbetar Njurförbundet gentemot Sveriges Kommuner och Landsting och Socialdepartementet. Frågan ska också uppmärksammas i varje landsting i syfte att påskynda utvecklingen. Sjukvården och ansvarsfördelningen ser olika ut i olika delar av landet. Därför måste de lokala föreningarna se över vilken eller vilka instanser som bär ansvar för dialys/hemdialys och som bör ta kostnaderna för hemdialys för personer över 65 år. Föreningarna kan argumentera utifrån svar C ovan. 23

24 Exempel 2 STEG 1 Beskrivning av den intressepolitiska frågan Flera förbund driver frågan om en flexibel kommunal personlig service. Ett krav som förbunden ställer är att enskilda personer ska ha hög grad av självbestämmande över den kommunala servicen. Servicen ska täcka in de behov man har och dagsbehovet ska styra vilken service man vill ha vid varje tillfälle. Om det till exempel är hjälp med städning eller ledsagning som behövs måste få avgöras av personen själv. Så är ofta inte fallet idag. STEG 2 Vilka av konventionens artiklar kan stödja det intressepolitiska arbetet? Vad säger konventionen om: A. Att personer med funktionsnedsättning ska få tillgång till sådant personligt stöd som är nödvändigt för att klara boende och deltagande i samhället? B. Att stödet ska vara flexibelt och individuellt utformat? C. Att hänsyn ska tas till ålder och kön? Exempel på användbara artiklar A. Artikel 19 slår fast att personer med funktionsnedsättning har rätt att leva i samhället med lika valmöjligheter som andra personer och rätt till full inkludering och deltagande i samhället. Enligt punkten b) ska staten säkerställa att personer med funktionsnedsättning har tillgång till olika former av samhällsservice i hemmet och till annan service. Det gäller bland annat sådant personligt stöd som är nödvändigt för att stödja boende och deltagande i samhället och för att förhindra isolering och avskildhet från samhället. Artikel 20 säger att staterna ska vidta effektiva åtgärder för att säkerställa personlig rörlighet med största möjliga oberoende för personer med funktionsnedsättning. Av punkt a) framgår att staterna bl.a. ska underlätta personlig rörlighet på det sätt och vid den tid var och en själv väljer och till överkomlig kost- 24

25 nad. Punkten b) säger att staten ska underlätta tillgång för personer med funktionsnedsättning till hjälpmedel av kvalitet och andra former av assistans och annan personlig service, inklusive genom att göra dem åtkomliga till rimlig kostnad. B. Att stödet ska vara individuellt utformat framgår av ovan nämnda artiklar. Detta förtydligas även i artikel 3 om konventionens allmänna principer. Där nämns exempelvis: a) respekt för inneboende värde, individuellt självbestämmande, innefattande frihet att göra egna val samt enskilda personers oberoende, c) fullständigt och faktiskt deltagande och inkludering i samhället, C. Artiklarna 6 och 7. Även artikel 3 framhåller respekt för ålder och kön. STEG 3 Analysera situationen, identifiera problemet och vilka instanser som måste påverkas Det gäller att veta exakt vad som brister om det ska gå att få till stånd en förändring. Det första steget blir därför att analysera situationen i relation till konventionens rättigheter. Finns lagar och andra nationella riktlinjer? Är det efterlevnaden av lagarna som brister? Är det kommunens egna riktlinjer som inskränker den enskildes rätt till personligt stöd osv. Först när man vet exakt vad det är som brister får man också svar på vem det är som ska påverkas. I detta fall är det kommunernas hantering av ärendena och de lokala riktlinjerna som brister. Respektive kommun måste alltså påverkas. Exempel 3 STEG 1 Beskrivning av den intressepolitiska frågan Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Uppnäs kommun arbetar för att kommunen ska göra det möjligt för människor med funktionsnedsättning att medverka fullt ut i den politiska beslutsprocessen. Sam- 25

26 arbetsorganet har efter en tillgänglighetsinventering konstaterat att fullmäktigesalen är fysiskt tillgänglig men saknar teleslinga. Kommunen saknar också rutiner för att vid behov tillhandahålla besluts- och mötesunderlag på ljudkassett och på punktskrift. Kommunfullmäktige har dock valt att vänta med att göra nödvändiga anpassningar och i stället prioriterat att bygga en ny simbassäng i simhallen. Fullmäktige har även beslutat att utse Änggrässkolan som kommunens vallokal. Denna skola har tre trappsteg vid entrén och blir därmed otillgänglig för människor med rörelsenedsättning. STEG 2 Vilka av konventionens artiklar kan stödja det intressepolitiska arbetet? Vad säger konventionen om: A. Att människor med funktionsnedsättning måste få lika möjlighet att medverka i alla delar av den politiska processen? B. Att kommunens lokaler måste göras tillgängliga och att tillgänglighet bland annat omfattar fysiska miljöer, information och kommunikation? C. Att kommunen måste prioritera tillgänglighet till fullmäktigesalen före en ny simbassäng? Exempel på användbara artiklar A. Artikel 29 B. Artikel 9 C antog FN två bas-konventioner: konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter respektive konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Enligt artikel 2 i dessa två konventioner framgår: att politiska rättigheter ska genomföras omedelbart, att ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter måste förverkligas gradvis. (Det finns dock krav på aktivitet och på progressiv utveckling. Det gradvisa förverkligandet måste ske helt utan att människor/grupper diskrimineras.) 26

Så här kan ni använda FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Förslag till handikapprörelsen på lättläst svenska

Så här kan ni använda FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Förslag till handikapprörelsen på lättläst svenska Så här kan ni använda FN:s konvention om rättigheter r personer med funktionsnedsättning Förslag till handikapprörelsen på lättläst svenska 1 Så här kan ni använda FN:s konvention om rättigheter r personer

Läs mer

Lär känna FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Lär känna FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lär känna FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Ett material från projektet Agenda 50 verktyg för våra rättigheter om förverkligandet av FN:s konvention om rättigheter för

Läs mer

Lär känna FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Lär känna FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning k FN:S KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR Z En ny FN-konvention som kommer att göra skillnad Lär känna FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Ett material från projektet Agenda

Läs mer

Funktionshindersrörelsens arbete med konventionen

Funktionshindersrörelsens arbete med konventionen KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Funktionshindersrörelsens arbete med konventionen Det här dokumentet vänder sig till funktionshindersrörelsen i kommuner, landsting och regioner.

Läs mer

Angående utvärderingen av nationella handlingsplanen för mänskliga rättigheter

Angående utvärderingen av nationella handlingsplanen för mänskliga rättigheter Vårt diarienr: Sundbyberg 2010-05-25 10-018 Till: Hans Ytterberg Integrations- och jämställdhetsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Angående utvärderingen av nationella handlingsplanen för mänskliga rättigheter

Läs mer

Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet

Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet STENUNGSUNDS KOMMUN Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet Typ av dokument Policy Dokumentägare Administrationen/kansliet Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Ses över varje mandatperiod

Läs mer

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder Funktionsnedsättning - funktionshinder År 1982 antog FN:s Generalförsamling Världsaktionsprogrammet för handikappade Handikapp definierades som ett förhållande mellan människor med och brister i omgivningen

Läs mer

Handikapplan. för Sandvikens kommun

Handikapplan. för Sandvikens kommun Handikapplan för Sandvikens kommun 1 Reviderad version av handikapplan antagen av kommunfullmäktige 1998-04-27 Handikappolitik handlar om allas rätt att vara medborgare, att kunna vara delaktig. Att få

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll.

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll. Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning www.sll.se Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program Linköpings Handikapp-politiska handlings-program bestämt av Kommun-fullmäktige den 9 december år 2008 Förenta Nationerna, FN, säger så här om de mänskliga rättigheterna: Alla människor är födda fria och

Läs mer

Bilaga 30. Antagen 2013-12-10. Tillgänglighetsplan

Bilaga 30. Antagen 2013-12-10. Tillgänglighetsplan Antagen 2013-12-10 Tillgänglighetsplan Murberget Länsmuseet Västernorrland 2014-2016 INLEDNING Murberget Länsmuseet Västernorrlands tillgänglighetsplan tar sin utgångspunkt i kulturrådets delmål i funktionshinderspolitiken,

Läs mer

Tillgänglighetspolicy för VC-organisationen-Biathlon Events AB

Tillgänglighetspolicy för VC-organisationen-Biathlon Events AB Tillgänglighetspolicy för VC-organisationen-Biathlon Events AB Syfte: Arbetet med tillgänglighet har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla människor är lika mycket

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

Handikappolitiskt program för Vara kommun

Handikappolitiskt program för Vara kommun Handikappolitiskt program för Vara kommun 2010-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2010-05-31, 40 Innehållsförteckning Inledning... 1 Bakgrund...1 Definition...1 FN:s konvention om rättigheter för personer

Läs mer

Mer än bara trösklar

Mer än bara trösklar Landstingsstyrelsens förvaltning Administration Kansliavdelningen Elisabet Åman 2009-12-14 1 (9) Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad

Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad PLAN Stadskontoret Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad Lättläst Den här planen är skriven på lättläst av Centrum för lättläst. Innehållsförteckning Så ska det vara i Malmö stad... 1 Om LSS och FN-konventionen...

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun 1 Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun Ett kommunalt program baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Till programmet hör en handlingsplan.

Läs mer

Samlat, genomtänkt och uthålligt?

Samlat, genomtänkt och uthålligt? Samlat, genomtänkt och uthålligt? En utvärdering av regeringens nationella handlingsplan för mänskliga rättigheter 2006 2009 Lättläst sammanfattning Lättläst sammanfattning av betänkande av Utredningen

Läs mer

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? VISSTE DU ATT BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA GÄLLER ALLA OAVSETT ÅLDER. FN:S KONVENTION OM KOM TILL FÖR ATT TRYGGA BARNETS SÄRSKILDA BEHOV OCH INTRESSEN. ALLA BARN ÄR JÄMLIKA KONVENTIONEN

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer

Handikappolitiskt Program

Handikappolitiskt Program Handikappolitiskt Program Perstorps kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-02-26 2013-05-15 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Inledning 4 FN:S Standardregler, sammandrag 5 Förutsättningar

Läs mer

BARN- & UNGDOMSPLAN FÖR HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommun arbetar efter en barn- och ungdomsplan som utgår ifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen. Nästan alla länder i världen

Läs mer

Handikappolitiskt program för Kils kommun 2011-2014

Handikappolitiskt program för Kils kommun 2011-2014 Handikappolitiskt program för Kils kommun 2011-2014 HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR KILS KOMMUN 2011-2014...1 Inledning...4 Berörda författningar...5 Regel 1. Ökad medvetenhet...6 Regel 2. Medicinsk vård

Läs mer

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Antagna av regionstyrelsen 2013-02-26, 38 Diarienummer RS 678-2011 Innehåll Förord... 3 Inledning... 4 Riktlinjer för tillgänglig information och

Läs mer

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst 2007:4swe lättläst Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2007:4swe lättläst Förenta Nationernas

Läs mer

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa

Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Projektets uppdrag: Att uppmärksamma och motarbeta diskriminering av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller psykisk ohälsa Samarbetspartners: Sveriges Kommuner och Landsting,

Läs mer

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt 2 Handisams uppdrag handlar om att få ansvariga på olika nivåer i samhället att inse vinsterna med ett tillgängligt samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut. Protokollsutdrag dokument till Landstingsdirektören Akten

Landstingsstyrelsens beslut. Protokollsutdrag dokument till Landstingsdirektören Akten Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2009-11-10 LS-LED09-687 156 Funktionsnedsättning Policy inom Landstinget Sörmland 2010-2014. LF Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen återremitterar

Läs mer

Program för tillgänglighet i Finspång

Program för tillgänglighet i Finspång Program för tillgänglighet i Finspång Antaget av kommunfullmäktige 2010-10-27 Program för tillgänglighet i Finspång Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se

Läs mer

Grundläggande värden - från teori till praktik

Grundläggande värden - från teori till praktik Grundläggande värden - från teori till praktik Riitta-Leena Karlsson Funktionshinderombudman i Stockholms stad riitta-leena.karlsson@stockholm.se 08 508 25 610 The Capital of Scandinavia Innehåll Grundläggande

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Förslag till Tillgänglighetsplan för allmänna platser och lokaler i Vårgårda kommun. Antagen av KF 2010-04-14 63

Förslag till Tillgänglighetsplan för allmänna platser och lokaler i Vårgårda kommun. Antagen av KF 2010-04-14 63 Förslag till Tillgänglighetsplan för allmänna platser och lokaler i Vårgårda kommun Antagen av KF 2010-04-14 63 1 Innehållsförteckning 1. Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 1.2 Syfte...3 1.3 Metod...3 1.4

Läs mer

FUNKTIONSHINDERPLAN 2013-2016

FUNKTIONSHINDERPLAN 2013-2016 2013-2016 Antagen av kommunfullmäktige 2013-05-27, 26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning...SID. 3 Historik...SID. 3 Syfte...SID. 4 Övergripande mål...sid. 4 Vägledande principer...sid. 4 Mål 1: Medvetandegörande

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan...

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... Likabehandlingsplan Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... 3 DEFINITION AV BEGREPP... 4 FRÄMJANDE INSATSER... 5 KARTLÄGGNING...

Läs mer

Tillgänglighetsprogram

Tillgänglighetsprogram Tillgänglighetsprogram Krokoms kommuns styrdokument STRATEGI avgörande vägval för att nå målen PROGRAM verksamheter och metoder i riktning mot målen PLAN aktiviteter, tidsram och ansvar POLICY Krokoms

Läs mer

ETT TILLGÄNGLIGT SAMHÄLLE

ETT TILLGÄNGLIGT SAMHÄLLE ETT TILLGÄNGLIGT SAMHÄLLE Miljöpartiet de gröna Sidan 2 av 5 MILJÖPARTIETS FOKUSFRÅGOR FÖR MARSCHEN FÖR TILLGÄNGLIGHET 2012 Tillgänglighet, delaktighet och skydd mot diskriminering är mänskliga rättigheter.

Läs mer

Stockholm en stad för alla. Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2011 2016

Stockholm en stad för alla. Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2011 2016 Stockholm en stad för alla Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2011 2016 Beslut i kommunfullmäktige den 13 juni 2011 Förord Stockholms stad har en vision om ett Stockholm i världsklass

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Känd och erkänd. Perspektiv på funktionshindersrörelsens samhällsroller

Känd och erkänd. Perspektiv på funktionshindersrörelsens samhällsroller Känd och erkänd Perspektiv på funktionshindersrörelsens samhällsroller Uppdraget Handikappförbunden gav Peter Brusén, AnnCharlotte Carlberg och Thomas Hammarberg i uppdrag att belysa den betydelse funktionshindersrörelsen

Läs mer

Stärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen

Stärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen Skrivelse 2014-04-07 Regeringen Socialdepartementet Stärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen Autism- och Aspergerförbundet vill göra Socialdepartementet och

Läs mer

Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet

Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

EN KOMMUN FÖR ALLA. Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning

EN KOMMUN FÖR ALLA. Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning w EN KOMMUN FÖR ALLA Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning Framtagen i samråd med Rådet för funktionshinderfrågor och handikappföreningar i Skövde kommun. Beslutad av kommunfullmäktige

Läs mer

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Foto: Bo Dahlgren Antagen av kommunfullmäktige 2002-05-28 Förkortad version Detta är en kortversion av Mjölby kommuns handikappolitiska plan. Förhoppningen är att

Läs mer

Det behöver inte vara så svårt... Några exempel på hur vi kan hjälpas åt att förverkliga FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med

Det behöver inte vara så svårt... Några exempel på hur vi kan hjälpas åt att förverkliga FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med Det behöver inte vara så svårt... Några exempel på hur vi kan hjälpas åt att förverkliga FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning 1 Nu hjälps vi åt! Att få vara självständig,

Läs mer

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS 2015-05-05 1 (6) Avdelningen för juridik Ellinor Englund Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS Sveriges Kommuner och Landsting har tagit del av

Läs mer

Policy för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder

Policy för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder Policy för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder Målet för Götene kommun är full delaktighet och jämlikhet för att människor med funktionshinder i likhet med andra medborgare skall

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet för personer med funktionsnedsättning Program för tillgänglighet 1 Borås Stads styrdokument»

Läs mer

Handikappolitiskt program

Handikappolitiskt program STYRDOKUMENT Beteckning 1(5) Godkänd/ansvarig Kommunfullmäktige Handikappolitiskt program Bakgrund Kramfors kommuns handikappolitiska program utgår från FN:s standardregler, Agenda 22 och Nationella handlingsplanen

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Gör det omöjliga möjligt. genom bra hemtjänst och ledsagning

Gör det omöjliga möjligt. genom bra hemtjänst och ledsagning Gör det omöjliga möjligt genom bra hemtjänst och ledsagning Läsa post och hitta i kylen Per, 28 När jag skulle riva ost till pastasåsen upptäckte jag att jag tagit fel och köpt blodpudding istället. Största

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets rättigheter, som nu är internationell

Läs mer

Anmälan om diskriminering inom samhällslivet

Anmälan om diskriminering inom samhällslivet Anmälningsblankett Sida 1 (8) Anmälan om diskriminering inom samhällslivet Den här blanketten kan du använda om du upplever att du själv eller någon annan har blivit diskriminerad, trakasserad eller utsatt

Läs mer

Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016. Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor

Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016. Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016 Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor Den här informationen kan du också beställa i DAISY-format. Den finns också på teckenspråk och

Läs mer

Kommer konventionen innebära att mitt barn har vänner när det växer upp? Citat från mamma till barn med funktionsnedsättning

Kommer konventionen innebära att mitt barn har vänner när det växer upp? Citat från mamma till barn med funktionsnedsättning Kommer konventionen innebära att mitt barn har vänner när det växer upp? Citat från mamma till barn med funktionsnedsättning Det handlar om mänskliga rättigheter Fakta i korthet De nationella målen för

Läs mer

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Ds 2008:23 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Handledning till den lättlästa Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst Studieförbundet Vuxenskolan 2008 Projektledare: Eva Ekengren SV Förbundskansliet Författare: Kitte

Läs mer

HANDIKAPPLAN KIRUNA KOMMUN HANDIKAPPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN 2007

HANDIKAPPLAN KIRUNA KOMMUN HANDIKAPPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN 2007 HANDIKAPPLAN KIRUNA KOMMUN HANDIKAPPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN 2007 Ett handlingsprogram baserat på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder Antagen av kommunfullmäktige

Läs mer

Statistik 2014. Främjande. 4 800 artiklar om DO 830 samtal från journalister 3 406 inlägg i sociala medier 7 debattartiklar och repliker.

Statistik 2014. Främjande. 4 800 artiklar om DO 830 samtal från journalister 3 406 inlägg i sociala medier 7 debattartiklar och repliker. Underlag 2015-02-19 Sida 1 (11) Statistik 2014 Främjande Rådgivning Typ Samtal 3 882 Brev 1 919 Totalt 5 801 Kurser och uppdragsutbildning Typ Deltagare Kurser 620 Uppdragsutbildning 520 Totalt 1 140 Media

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

Alla människor har lika värde DET FINNS HJÄLP ATT FÅ OM DU BLIR ORÄTTVIST BEHANDLAD

Alla människor har lika värde DET FINNS HJÄLP ATT FÅ OM DU BLIR ORÄTTVIST BEHANDLAD Alla människor har lika värde DET FINNS HJÄLP ATT FÅ OM DU BLIR ORÄTTVIST BEHANDLAD 2 Alla människor är lika mycket värda Alla människor har lika rättigheter. Det spelar ingen roll vad du har för religion,

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv?

Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv? Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv? 10 september 2015, Hanaholmen The Capital of Scandinavia Riitta-Leena Karlsson Funktionshinderombudman i Stockholms

Läs mer

Dnr: 2011/367-KS 2011-09-13. Karin Hjärpe. @vasteras.see. programmet. Förslag till beslut. Kommunstyrelsen

Dnr: 2011/367-KS 2011-09-13. Karin Hjärpe. @vasteras.see. programmet. Förslag till beslut. Kommunstyrelsen Stadsledningskontoret Karin Hjärpe Telefon:021 393950 E-post:karin.hjarpe@ @vasteras.see Delges TJÄNSTESKRIVELSE Dnr: 2011/367-KS 2011-09-13 1 Revidering avv handikappolitiska programmet Förslag till beslut

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Handikappolitiskt program för Ronneby Kommun

Handikappolitiskt program för Ronneby Kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Kommunledningsenheten Gäller från: Antagen: KF 52/2008 för Ronneby Kommun Bemötande, tillgänglighet och information Det handikappolitiska arbetet har sin utgångspunkt i den

Läs mer

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Barnperspektiv på funktionsnedsättning

Barnperspektiv på funktionsnedsättning Barnperspektiv på funktionsnedsättning Alla barn har rätt att vara barn Rättigheter Förhållningssätt Rättigheter Barnkonventionen 1990 Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Innehåll TD... 4. Hitta i TD... 5. En mänsklig rättighet... 6. TD:s styrka... 8. TD skapar nya förutsättningar... 11. TD-spindeln gör skillnad!...

Innehåll TD... 4. Hitta i TD... 5. En mänsklig rättighet... 6. TD:s styrka... 8. TD skapar nya förutsättningar... 11. TD-spindeln gör skillnad!... Innehåll TD... 4 Hitta i TD... 5 En mänsklig rättighet... 6 TD:s styrka... 8 TD skapar nya förutsättningar... 11 TD-spindeln gör skillnad!...12 Informationen i TD...14 Historik...15 Hitta i TD Gå till

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar

Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar Diskriminering, trakasserier och kränkningar 1. Bakgrund Vid UFL tolereras inte någon form av diskriminering, trakasserier eller kränkningar.

Läs mer

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme 1 Alla barn har samma rättigheter och är lika värdefulla. Varifrån du kommer, t ex vilket kön, språk, religion och hudfärg

Läs mer

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme 1 Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Anteckningar Alla barn har samma rättigheter

Läs mer

Rättigheter och barnperspektiv. NKA den 10 mars 2014 Cecilia Wiestål Brukarkooperativet JAG

Rättigheter och barnperspektiv. NKA den 10 mars 2014 Cecilia Wiestål Brukarkooperativet JAG Rättigheter och barnperspektiv NKA den 10 mars 2014 Cecilia Wiestål Brukarkooperativet JAG Mänskliga rättigheter De mänskliga rättigheterna är universella, odelbara och ömsesidigt beroende. De mänskliga

Läs mer

Mer än bara trösklar

Mer än bara trösklar Lättläst Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva som andra www.sll.se 1 2 Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

Funktionshinderrörelsens valplattform

Funktionshinderrörelsens valplattform Funktionshinderrörelsens valplattform Inledning Funktionshinderrörelsen i Sundsvalls kommun vill med denna valplattform peka på ett antal frågor som vi anser är viktiga för våra medlemmars välbefinnande.

Läs mer

Jämlikhetspolicy för Uppsala Politicesstuderande

Jämlikhetspolicy för Uppsala Politicesstuderande Jämlikhetspolicy för Uppsala Politicesstuderande Dokument fastställt av styrelsen 2014-12-09 Dokument reviderat av styrelsen 2015-05-05 Inledning Denna policy gäller Uppsala Politicesstuderande (UPS) styrelse,

Läs mer

Sammanställning av Gällivare kommuns målsättning för arbetet med. GOD TILLGÄNGLIGHET för personer med funktionsnedsättning 2013-2015

Sammanställning av Gällivare kommuns målsättning för arbetet med. GOD TILLGÄNGLIGHET för personer med funktionsnedsättning 2013-2015 Sammanställning av Gällivare kommuns målsättning för arbetet med GOD TILLGÄNGLIGHET för personer med funktionsnedsättning 2013-2015 1 BAKGRUND Kommunfullmäktige har fattat beslut 2009 att Balanserad Styrning

Läs mer

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen.

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Välkommen! 1 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. 2 Rädda Barnens arbetsmetoder 3 Barn har rättigheter! Idrott för

Läs mer

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin Sundbyberg 2014-12-16 Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin PM En skola för alla Hemmasittande barn i skolan Hemmasittande barn i skolan är ett komplext och växande problem som omfattar många elever

Läs mer

Anmälan av en utbildningsanordnare för diskriminering eller trakasserier

Anmälan av en utbildningsanordnare för diskriminering eller trakasserier Anmälningsblankett Sida 1 (9) Anmälan av en utbildningsanordnare för diskriminering eller trakasserier Den här blanketten kan du använda om du upplever att du själv eller någon annan har blivit diskriminerad,

Läs mer

Barnrättsbaserad beslutsprocess

Barnrättsbaserad beslutsprocess Barnrättsbaserad beslutsprocess - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen inom tandvården Varför en barnrättsbaserad beslutsprocess? Barnkonventionen har varit en del av svensk lagstiftning

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED Kontakter med allmänheten Vitboken om administrativ reform antogs av kommissionen den 1 mars 2000. Där anges grundprinciperna för EU-förvaltningen:

Läs mer

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER -från vackra ord till verkstad. Anna Jacobson

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER -från vackra ord till verkstad. Anna Jacobson MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER -från vackra ord till verkstad Anna Jacobson Kommittén för rättighetsfrågor (politiker) Avdelning rättighet (tjänstepersoner) Arbetar med: Verksamhetsutveckling, bl a pilotprojekt

Läs mer

den nya konventionen!

den nya konventionen! ny H e t! Ny konvention! den nya konventionen! Ett utbildningsmaterial om FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning för dig som arbetar i kommun, region och landsting obs! LÄS

Läs mer