Använd FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Transkript

1 FN:S KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Använd FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Förslag till handikapprörelsen Ett material från projektet Agenda 50 verktyg för våra rättigheter - om förverkligandet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

2 FN:S KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Copyright: Handikappförbunden Layout: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB 2009 Upplaga: ex Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB 2009 ISBN

3 Använd FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Förslag till handikapprörelsen

4 4

5 Använd FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Materialet Använd FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning vänder sig till hela handikapprörelsen. Syftet med materialet är att ge förslag till hur konventionen kan användas i det intressepolitiska arbete. Materialet ska användas tillsammans med konventionstexten som kan hämtas från Handikappförbundens hemsida Materialet Använd FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning består av följande delar: 1. FN-konventionen - ett nytt intressepolitiskt redskap 2. Så här förhåller sig konventionen till Sveriges lagar och regelverk 3. Så här kan vi använda konventionen 4. Använd handikapprörelsens rätt att påverka utvecklingen 5. Så här kan vi granska hur samhället lever upp till våra rättigheter 6. Så här kan vi använda resultatet av granskningar 7. Exempel på hur konventionen kan användas 8. Handledning 9. Viktiga material 10. Användbara adresser och hemsidor Materialet finns även i lättläst version, på punktskrift, i DAISY-format och som teckenspråksvideo och kan beställas från: Handikappförbunden Tel Text tel E-post hso@hso.se Juni

6 PROJEKT AGENDA 50 VERKTYG FÖR VÅRA RÄTTIGHETER om förverkligandet av FN:s konvention om rättigheter för människor med funktionsnedsättning Forum Kvinnor och Funktionshinder, FQ Svenska kommittén för Rehabilitation International, SVERI Synskadades Riksförbund, SRF Handikappförbunden 6

7 1. FN-konventionen ett nytt intressepolitiskt redskap Sverige har antagit konventionen I januari 2009 trädde Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i kraft i Sverige. I artikel för artikel beskrivs vilka åtgärder som behövs för att människor med funktionsnedsättning ska få sina ekonomiska, sociala, kulturella, medborgerliga och politiska rättigheter tillgodosedda. Syftet med konventionen är att människor med funktionsnedsättning ska uppnå full jämlikhet och delaktighet i samhället. Konventionen ett nytt intressepolitiskt redskap I och med att riksdagen antagit konventionen så är den juridiskt bindande. Det innebär att Sverige åtagit sig att fullt ut förverkliga de rättigheter som finns i konventionen. Därför är konventionen ett redskap som handikapprörelsen kan använda i det intressepolitiska arbetet. Staten, regioner, landsting och kommuner ansvarar för att rättigheterna förverkligas Det är varje lands regering som ansvarar för att de mänskliga rättigheterna tillgodoses. Det betyder att departement och statliga myndigheter ska arbeta för att rättigheterna förverkligas. Ansvar för genomförandet ligger också på lokala samhällsnivåer. I Sverige har vi ramlagar som anger vilka mål olika verksamheter ska uppfylla. Hur målen uppfylls ansvarar våra kommuner, landsting och regioner för. Om Sverige ska kunna leva upp till rättigheterna så måste alla parter respektera, skydda och upprätthålla rättigheterna. Konventionens rättigheter kan därför användas i handikapprörelsens intressepolitiska arbete på alla samhällsnivåer. 7

8 2. Så här förhåller sig konventionen till Sveriges lagar och regelverk Konventionen är juridiskt bindande Konventioner är juridiskt bindande dokument för stater som ratificerat dem, det vill säga undertecknat och åtagit sig att följa dem. Ett lands lagar, förordningar och annan nationell normering ska stämma med de krav som en konvention ställer. Det gäller också hur lagarna tillämpas. Annars begår landet konventionsbrott. Ratificeringen av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning När en stat ratificerar en konvention har staten åtagit sig att se till att konventionen följs och att den införlivas i nationella lagar och regelverk. Detta kan ske på två olika sätt: 1. En konvention kan införas som nationell lag Så har Sverige gjort med den Europeiska konventionen angående skyddet av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Detta innebär att svenska myndigheter och domstolar måste respektera den Europeiska konventionen på samma sätt som andra svenska lagar. En enskild individ kan överklaga fall till svensk domstol och hänvisa direkt till den europeiska konventionen. 2. Landets lagar kan anpassas efter konventionens innehåll När det gäller FN:s olika konventioner om mänskliga rättigheter, bland annat konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, har Sverige istället valt att se till att svensk lag överensstämmer med konventionernas innehåll. Konventionerna som sådana kan inte åberopas inför domstol eftersom våra myndigheter och domstolar alltid måste utgå från svensk lag. Men, konventionerna kan användas vid tolkningen av de nationella lagarna. Vid kontakt med svenska myndigheter och domstolar måste vi därför i första hand hänvisa till berörd svensk lag. Däremot kan enskilda indivi- 8

9 der och organisationer indirekt åberopa och hänvisa till konventionernas innehåll. I vårt intressepolitiska arbete behöver vi därför: beskriva den intressepolitiska frågan, hitta vilka av konventionens artiklar som kan stödja det intressepolitiska arbetet, analysera situationen, identifiera problemet och vilka instanser som måste påverkas. 9

10 3. Så här kan vi använda konventionen Klargör vilka rättigheter som stöder just era frågor En förening eller organisation kan systematiskt gå igenom konventionens artiklar för att hitta de rättigheter som stöder den egna organisationens frågor. En förteckning över de mest användbara artiklarna kan vara bra att ha i det intressepolitiska arbetet. Dela in de frågor ni driver under respektive rättighetsartikel Sortera in de frågor ni arbetar med under respektive artiklar. På så sätt kan till exempel en förening få en överblick över vad kommunen behöver göra för att förverkliga rättigheterna inom de artiklar som berör den egna gruppen. Se till att köns- och barnperspektiven beaktas Mänskliga rättigheter kan förkortas MR. MR-perspektivet bygger på att aspekter som diskriminering, jämlikhet och jämställdhet särskilt uppmärksammas. Det gäller också de grupper som kan löpa extra stor risk att diskrimineras. Dit hör kvinnor och barn med funktionsnedsättning. I artikel 3 finns de principer som ska genomsyra genomförandet av varje rättighetsartikel. Bland dessa åtta principer finns jämställdhet mellan kvinnor och män liksom respekt för den fortlöpande utvecklingen av förmågorna hos barn med funktionsnedsättning och respekt för barnens rätt att bevara sin identitet. Rättigheterna förtydligas sedan i varsin artikel; artikel 6 Kvinnor med funktionsnedsättning och artikel 7 Barn med funktionsnedsättning. Referera konsekvent till mänskliga rättigheter Koppla alltid varje fråga i det intressepolitiska arbetet till konventionens rättigheter i både muntliga och skriftliga sammanhang. Till exempel genom att citera lämpliga delar ur någon artikel. 10

11 Resonera utifrån ett MR-perspektiv Använd formuleringar som tydligt klargör att åtgärder som konventionen ger rätt till handlar om rättigheter och inget annat. 11

12 4. Använd handikapprörelsens rätt att påverka utvecklingen Alla berörda parter ska vara med i hela processen då åtgärder planeras, genomförs, övervakas och utvärderas. Den internationella handikapprörelsen har skapat en devis som kort sammanfattar vikten av samarbete mellan handikapprörelsen och samhället: Nothing about us without us. Det betyder ingenting om oss utan oss. Konventionen slår fast att människor med funktionsnedsättning har rätt att påverka utvecklingen i frågor som berör dem på alla samhällsnivåer. Så här står det i konventionen: I utformning och genomförande av lagstiftning och riktlinjer för att genomföra denna konvention och i andra beslutsfattande processer angående frågor som berör personer med funktionsnedsättning ska konventionsstaterna nära samråda med och aktivt involvera personer med funktionsnedsättning, däribland barn med funktionsnedsättning, genom de organisationer som företräder dem. Artikel 4 Allmänna åtaganden under punkt 3. Artikel 33 punkt 3 har samma innebörd. Den ger handikapprörelsen rätt att medverka i övervakningen av hur konventionen genomförs och följs. 12

13 5. Så här kan vi granska hur samhället lever upp till våra rättigheter Granskning som bas för påverkansarbetet Genom att undersöka den verkliga situationen kan en organisation eller förening få en övergripande bild över hur medlemmarnas rättigheter är uppfyllda. Det ger samtidigt medlemmarna anledning att reflektera över sin situation i förhållande till konventionens rättigheter och till att fördjupa sig i konventionens innehåll. En undersökning av hur situationen ser ut ger en bra grund för ett effektivt intressepolitiskt arbete. I stort handlar det om att besvara följande frågor: Vilka rättigheter ger konventionen? Vilka rättigheter är inte tillgodosedda? Vilka åtgärder behövs? Var i samhället ligger ansvaret för att rättigheterna förverkligas? Om alla föreningar i en kommun granskar var för sig och sedan sammanställer resultaten, så går det även att få en heltäckande bild av hur kommunen lever upp till rättigheterna. Förslag till hur en granskning kan läggas upp Några exempel på hur man kan arbeta med en viss fråga finns under avsnitt 7 i det här materialet. STEG 1 Vilka intressepolitiska frågor arbetar ni med? I det första steget handlar det om att göra en förteckning över vilka intressepolitiska frågor ni arbetar med idag för att tillgodose era medlemmars behov av lika möjligheter i samhället. Förteckningen kan beskriva de områden ni arbetar med och vilka olika åtgärder som behövs inom respektive område. 13

14 STEG 2 a) Vilka av konventionens artiklar kan stödja ert intressepolitiska arbete? Sedan gäller det att hitta de artiklar som stöder de frågor ni arbetar med. Gå igenom konventionen för att se vilka artiklar som stöder respektive fråga. Därefter kan förteckningen över de frågor ni arbetar med idag kompletteras med att ni skriver in vilka artiklar som styrker rättigheterna inom respektive område. I många fall kommer det visa sig att ni kan hitta stöd i flera artiklar. Det kan till exempel gälla artikel 5 Jämlikhet och icke-diskriminering och artikel 9 Tillgänglighet. b) Studera texterna i respektive artikel Nu är det dags att sätta sig närmare in i vad det står i de artiklar som stöder era frågor. Läs och diskutera konventionstexterna så att ni får klarlagt vilka rättigheter ni har och vilka delar av respektive artikel ni kan använda. Det är också viktigt att studera resten av artiklarna närmare. Kanske hittar ni då ytterligare artiklarna som ni kan åberopa eller kommer att behöva i ett framtida arbete. Ägna särskild uppmärksamhet åt artikel 3 Allmänna principer. Den artikeln beskriver åtta grundläggande principer som måste beaktas om alla människor oavsett funktionsförmåga ska ha lika möjligheter att bli delaktiga i samhället. Diskutera hur ni kan använda principerna i artikel 3 i förhållande till rättigheterna i de andra artiklarna. STEG 3 a) Analysera situationen - hur är era rättigheter tillgodosedda idag och var brister det? I det tredje steget behövs en granskning av om/hur rättigheterna följs idag. Med hjälp av förteckningen som tagits fram kan ni gå igenom varje intressepolitisk fråga och jämföra med hur det ser ut i verkligheten, med rättigheterna i den eller de artiklar som ger rättigheter inom området i fråga. 14

15 b) Analysera utifrån köns- och barnperspektiven Behövs några särskilda åtgärder för att säkerställa rättigheterna för kvinnor och barn? c) Vilka instanser måste påverkas för att åtgärda de brister ni hittar? Om ni hittar exempel på att samhället inte lever upp till era rättigheter så behöver ni få fram var i samhället ansvaret ligger för att åtgärda bristerna. Är det kommunen, landstinget, regionen eller den statliga nivån som har ansvaret? Eller ligger ansvaret på flera samhällsnivåer? 15

16 6. Så här kan vi använda resultatet av granskningar Lokala granskningar är grundläggande när vi ska påverka den lokala beslutsprocessen. De kan också bli ett led i den nationella övervakningen av konventionens genomförande. I detta kapitel finns: beskrivning av hur lokala föreningar kan använda granskningsresultatet, viss information om vart enskilda individer kan vända sig om de upplever att kommunen fattat ett felaktigt beslut eller om de blivit utsatta för diskriminering, beskrivning av hur lokala granskningar kan användas vid nationell övervakning och genomförande av konventionen. Lokalt påverkansarbete Genom att granska hur konventionen om rättigheter för människor med funktionsnedsättning följs i praktiken, får föreningarna en bra bas för sitt intressepolitiska påverkansarbete. Om brister upptäcks så måste orsakerna identifieras. Det kan exempelvis handla om brister i lagar och annan nationell normering, att lagarna inte efterlevs, negativa attityder hos exempelvis kommunala beslutsfattare eller bristfällig lokal policy. Underlag för KHR-representanter De flesta kommuner i Sverige har kommunala handikappråd. Resultatet av en granskning kan behandlas i dessa råd. Föreningarnas representanter får genom granskningsresultatet underlag och bevis för sina argument och hjälp att identifiera olika frågeställningar. Förslag till kommunfullmäktige Varje kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige har möjlighet att besluta om att införa så kallat medborgarförslag. Där medborgarförslag införts har den som är folkbokförd i en kommun eller ett landsting rätt att väcka ärenden i fullmäktige. Om föreningen själv inte har ledamöter i nämnder och fullmäktige kan kontakter etableras med ledamöter som i sin tur kan föra fram föreningens förslag. En kommuninnevånare kan då ta kontakt med en en- 16

17 skild politiker eller tjänsteman. Fullmäktigeledamöter har möjlighet att motionera och interpellera (ställa en fråga) i kommunfullmäktige och en nämndledamot kan väcka en fråga i sin nämnd. Granskningsresultatet och föreningens åsikt om resultatet ger en bra grund för de kommunala ledamöterna. Underlag för debatt Med en lokal granskning som grund kan en förening även få underlag till att exempelvis debattera, demonstrera, arrangera möten, skriva insändare och arrangera upprop. Granskningsunderlaget och föreningens synpunkter kan också förmedlas till media som på egen hand kan granska eller skriva om resultatet. Överklaga ett kommunalt beslut Om kommunen fattar ett beslut som inte är förenligt med gällande rätt kan beslutet överklagas. Det finns två olika sätt att överklaga kommunala beslut: Laglighetsprövning (Kommunalbesvär) respektive Förvaltningsbesvär. Vilket sätt som ska användas beror på vilket slags beslut det handlar om. 1. Laglighetsprövning Laglighetsprövning gäller som regel beslut som berör samtliga kommunmedlemmar. Om kommunen har överträtt sina rättigheter eller fattat ett beslut i strid mot gällande regler har vi som kommuninvånare rätt att överklaga beslutet till Länsrätten. Ett sådant beslut måste vara fattat i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen eller av någon av kommunens nämnder. Beslutet får inte vara av rent förberedande eller rent verkställande art. Den som överklagar behöver inte personligen vara berörd av beslutet. Klagan ska ske skriftligt och skickas till Länsrätten eller kommunen inom tre veckor från den dag beslutet offentliggjorts på kommunens officiella anslagstavla. Det går att läsa om Laglighetsprövning i Kommunallagens 10 kapitel, 8. 17

18 2. Förvaltningsbesvär Förvaltningsbesvär gäller beslut som berör enskilda kommunmedlemmar och kan endast göras av den som beslutet gäller. Om en person anser att kommunen fattat ett felaktigt beslut som endast rör honom eller henne kan den personen överklaga fallet genom ett Förvaltningsbesvär. Det kan till exempel handla om beslut om byggnadslov eller socialt bistånd. Vid beslut som kan överklagas med Förvaltningsbesvär är kommunen skyldig att upplysa den som berörs av beslutet om hur man överklagar. Detta kallas besvärshänvisning. Besvärstiden är tre veckor och räknas från det datum då klagande fick del av beslutet. Vid ett Förvaltningsbesvär kan både lagligheten och lämpligheten av beslutet prövas. Reglerna om Förvaltningsbesvär finns i Förvaltningslagen samt i olika speciallagstiftningar som Socialtjänstlagen, Plan- och Bygglagen med flera. Överklaga till Justitieombudsmannen, JO Den som blivit felaktigt behandlad av en statlig eller kommunal myndighet, eller som anser att till exempel kommunfullmäktige har fattat ett beslut som inte följt befintliga bestämmelser, kan klaga till JO. Om JO vid sin tillsyn upptäcker att en tjänsteman har tillämpat en lag felaktigt, kan JO väcka åtal för tjänstefel. Vanligast är dock att JO gör kritiska, vägledande och eller rådgivande uttalanden. Ett sådant uttalande från JO är aldrig rättsligt bindande, men, det ingår i de så kallade nationella rättsmedlen som måste uttömmas innan fall kan överklagas till högre instans. Anmäla diskriminering till Diskrimineringsombudsmannen, DO Flera av rättigheterna i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning omfattas av den svenska diskrimineringslagen. Diskrimineringslagen skyddar mot diskriminering på jobbet, i skolan, på högskolan, i affären och när man köper eller hyr bostad. Skyddet gäller också inom en rad andra viktiga samhällsområden, till exempel hälsooch sjukvård, socialtjänst och socialförsäkringssystemet. 18

19 Den som upplever sig ha blivit diskriminerad kan vända sig till DO. DO jobbar mot diskriminering på grund av kön, könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. (Handikappombudsmannen, HO, upphörde 1 januari 2009 och ingår nu i Diskrimineringsombudsmannen). Diskrimineringsombudsmannens rådgivning är kostnadsfri. Det kostar inte heller någonting att anmäla fall till Diskrimineringsombudsmannen. Kontaktinformation till Diskrimineringsombudsmannen, se kapitel 10. Överklaga fall till FN Samtidigt som Sverige ratificerade konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ratificerades också ett fakultativt (frivilligt) tilläggsprotokoll. Genom att Sverige har ratificerat båda dessa dokument öppnas nya vägar för såväl enskilda personer som organisationer som anser att rättigheterna i konventionen blivit kränkta. Tilläggsprotokollet innebär att enskilda personer och organisationer har rätt att överklaga fall till den FN-kommitté som övervakar konventionen. För att en framställan ska kunna prövas krävs att alla nationella rättsmedel (överklagandemöjligheter) prövats. Nationell övervakning och genomförande Genom lokala granskningar går det att få en täckande bild över hur situationen för människor med funktionsnedsättning ser ut i hela Sverige. Samtidigt kan geografiska skillnader uppmärksammas liksom skillnader i levnadsvillkor för olika målgrupper av människor med funktionsnedsättning. (Exempelvis med avseende på ålder, kön, etnicitet, sexuell läggning osv.) Varje förbund kan sammanställa sina föreningars granskningsresultat Föreningarnas granskningsresultat kan samlas ihop på nationell nivå. På så sätt kan förbund få fram information om hur relevanta rättigheter i konventionen efterlevs i Sverige. Granskningarna kan ge förbunden viktig information om geografiska skillnader, likheter och alternativa tillvägagångssätt. 19

20 Då ett förbund sammanställt lokala granskningar kommer det kanske visa sig att alla rättigheter inte efterlevs. Nästa steg blir då att identifiera vad det beror på. Det kan till exempel handla om luckor i lagar, att beslutsfattare har negativa attityder eller att lokal policy inte är tillräckligt täckande. Om lokala omständigheter gör att lagar inte följs så kan orsaken till detta lättare identifieras genom föreningarnas granskningar. Förbundens egna analyser av hur rättigheterna följs för den egna målgruppen är också användbara inom ramen för den nationella och internationella övervakningen. Artikel 33 Artikel 33 i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning slår fast att varje land som antagit konventionen, ska ha ett system för övervakning av hur konventionen genomförs och efterlevs. Handikapprörelsen har rätt att involveras i och fullt ut medverka i övervakningsförfarandet. FN:s övervakningssystem Inom Förenta nationerna finns olika internationella övervakningsmekanismer. Dessa, däribland konventionens övervakningskommitté och Rådet för mänskliga rättigheter, välkomnar information från organisationer om hur staten lever upp till sina internationella åtaganden. Den svenska handikapprörelsen har lämnat alternativa rapporter till FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och till Kommittén för mänskliga rättigheter. 20

21 7. Exempel på hur konventionen kan användas Exempel 1 STEG 1 Beskrivning av den intressepolitiska frågan Enligt Lagen om handikappersättning och vårdbidrag kan personer som får en funktionsnedsättning efter fyllda 65 år inte få handikappersättning. Handikappersättning är ett ekonomiskt stöd som enskilda kan få för att täcka merkostnader på grund av sin funktionsnedsättning. Flera av Njurförbundets medlemmar var äldre än 65 år när de fick sin njursjukdom. Dessa personer får därför ingen ersättning för de merkostnader som uppstår vid exempelvis hemdialys. Många personer som har njursjukdomar behöver regelbunden dialys. Det kan innebära många resor till och från det sjukhus där dialysen genomförs. Att i stället kunna göra dialys hemma underlättar vardagslivet betydligt. Det ökar den personliga friheten och därmed också livskvaliteten. Merkostnaden i samband med hemdialys beräknas till mellan kronor per år. I flera fall har avsaknaden av ekonomiskt stöd lett till att den enskilde inte kunnat använda hemdialys. Njurförbundet arbetar för att det ska utarbetas ett regelverk som innebär att sjukvårdshuvudmännen ersätter patienter som fyllt 65 år för de merkostnader som uppstår i samband med hemdialys. Njurförbundet har också påvisat att en sådan reform skulle innebära en stor kostnadsbesparing för sjukvården. STEG 2 Vilka av konventionens artiklar kan stödja det intressepolitiska arbetet? Vad säger konventionen om: A. Ersättning för de merkostnader som en funktionsnedsättning kan medföra? 21

22 B. Den skillnad som svensk lag gör för personer som är över respektive under 65 år? C. Stöd att göra hemdialys? Exempel på användbara artiklar A. Artikel 28 slår fast att staterna ska se till att människor med funktionsnedsättning får en tillfredsställande levnadsstandard inbegripet ständigt förbättrade levnadsvillkor. Under punkt 2 c) framgår att staten måste säkerställa att de som lever under fattiga förhållanden får tillgång till stöd från staten med utgifter som är relaterade till funktionshinder. B. Enligt artikel 5:1 ska alla människor vara lika inför och enligt lagen och utan någon diskriminering berättigade till lika skydd och lika förmåner. C. Det finns ingen artikel i konventionen som uttalat säger att enskilda ska få rätt till hemdialys. Det finns dock flera artiklar som tillsammans kan användas och ge stöd åt förbundets intressepolitiska arbete. Här kan exempelvis nämnas: Artikel 25 som säger att personer med funktionsnedsättning har rätt till bästa möjliga hälsa utan diskriminering på grund av funktionsnedsättning. Punkten c) säger att hälso- och sjukvårdstjänster ska erbjudas så nära personernas egna hemorter som möjligt, även på landsbygden. Artikel 25 innehåller ingen skrivning om att dialys ska finnas att tillgå hemma. Artikel 28 2a) säger att staten ska säkerställa tillgång till ändamålsenlig och överkomlig service, anordningar och annat stöd för behov som är relaterade till funktionsnedsättningar. Artikel 19 handlar om att människor med funktionsnedsättning ska få stöd att leva självständigt. Det är oklart om detta stöd omfattar direkta vårdinsatser. FN har ännu inte gjort en så detaljerad tolkning. I Sverige finns redan möjlighet att få hemdialys. I enlighet med konventionen måste alla människor erbjudas lika möjligheter och stöd. Förbundet kan utifrån artikel 3 punkterna b) om icke diskriminering, och e) om lika möjligheter, 22

23 hävda att de personer som fått sin njursjukdom efter de fyllt 65 år måste få lika möjlighet till hemdialys som personer som fått sin njursjukdom innan de fyllt 65 år. STEG 3 Analysera situationen, identifiera problemet och vilka instanser som måste påverkas Vi kan konstatera att svensk lag lever upp till konventionens rättighet (artikel 28) när det gäller personer som får sin njursjukdom före 65-års ålder. Lagen ger dock inte samma möjligheter till personer som får sin njursjukdom efter fyllda 65 år. Det leder till att personer över 65 år inte får lika möjlighet att få hemdialys. I detta fall finns ett problem, men, två olika lösningar: Det ena alternativet är att den 65-års gräns som finns i lagen om handikappersättning och vårdbidrag tas bort. Om förbundet anser att det är den bästa lösningen är det lagstiftaren som måste påverkas (artikel 5 kan användas vid argumentationen). Det andra alternativet och det som Njurförbundet arbetar för, är att påverka sjukvårdshuvudmännen så att dessa bär kostnaderna för hemdialysen. Frågan blir då om det är nationella eller lokala regler som måste tillskapas. Njurförbundet har kommit fram till att det behövs både nationella riktlinjer och lokalt påverkansarbete. På den nationella nivån arbetar Njurförbundet gentemot Sveriges Kommuner och Landsting och Socialdepartementet. Frågan ska också uppmärksammas i varje landsting i syfte att påskynda utvecklingen. Sjukvården och ansvarsfördelningen ser olika ut i olika delar av landet. Därför måste de lokala föreningarna se över vilken eller vilka instanser som bär ansvar för dialys/hemdialys och som bör ta kostnaderna för hemdialys för personer över 65 år. Föreningarna kan argumentera utifrån svar C ovan. 23

24 Exempel 2 STEG 1 Beskrivning av den intressepolitiska frågan Flera förbund driver frågan om en flexibel kommunal personlig service. Ett krav som förbunden ställer är att enskilda personer ska ha hög grad av självbestämmande över den kommunala servicen. Servicen ska täcka in de behov man har och dagsbehovet ska styra vilken service man vill ha vid varje tillfälle. Om det till exempel är hjälp med städning eller ledsagning som behövs måste få avgöras av personen själv. Så är ofta inte fallet idag. STEG 2 Vilka av konventionens artiklar kan stödja det intressepolitiska arbetet? Vad säger konventionen om: A. Att personer med funktionsnedsättning ska få tillgång till sådant personligt stöd som är nödvändigt för att klara boende och deltagande i samhället? B. Att stödet ska vara flexibelt och individuellt utformat? C. Att hänsyn ska tas till ålder och kön? Exempel på användbara artiklar A. Artikel 19 slår fast att personer med funktionsnedsättning har rätt att leva i samhället med lika valmöjligheter som andra personer och rätt till full inkludering och deltagande i samhället. Enligt punkten b) ska staten säkerställa att personer med funktionsnedsättning har tillgång till olika former av samhällsservice i hemmet och till annan service. Det gäller bland annat sådant personligt stöd som är nödvändigt för att stödja boende och deltagande i samhället och för att förhindra isolering och avskildhet från samhället. Artikel 20 säger att staterna ska vidta effektiva åtgärder för att säkerställa personlig rörlighet med största möjliga oberoende för personer med funktionsnedsättning. Av punkt a) framgår att staterna bl.a. ska underlätta personlig rörlighet på det sätt och vid den tid var och en själv väljer och till överkomlig kost- 24

25 nad. Punkten b) säger att staten ska underlätta tillgång för personer med funktionsnedsättning till hjälpmedel av kvalitet och andra former av assistans och annan personlig service, inklusive genom att göra dem åtkomliga till rimlig kostnad. B. Att stödet ska vara individuellt utformat framgår av ovan nämnda artiklar. Detta förtydligas även i artikel 3 om konventionens allmänna principer. Där nämns exempelvis: a) respekt för inneboende värde, individuellt självbestämmande, innefattande frihet att göra egna val samt enskilda personers oberoende, c) fullständigt och faktiskt deltagande och inkludering i samhället, C. Artiklarna 6 och 7. Även artikel 3 framhåller respekt för ålder och kön. STEG 3 Analysera situationen, identifiera problemet och vilka instanser som måste påverkas Det gäller att veta exakt vad som brister om det ska gå att få till stånd en förändring. Det första steget blir därför att analysera situationen i relation till konventionens rättigheter. Finns lagar och andra nationella riktlinjer? Är det efterlevnaden av lagarna som brister? Är det kommunens egna riktlinjer som inskränker den enskildes rätt till personligt stöd osv. Först när man vet exakt vad det är som brister får man också svar på vem det är som ska påverkas. I detta fall är det kommunernas hantering av ärendena och de lokala riktlinjerna som brister. Respektive kommun måste alltså påverkas. Exempel 3 STEG 1 Beskrivning av den intressepolitiska frågan Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Uppnäs kommun arbetar för att kommunen ska göra det möjligt för människor med funktionsnedsättning att medverka fullt ut i den politiska beslutsprocessen. Sam- 25

26 arbetsorganet har efter en tillgänglighetsinventering konstaterat att fullmäktigesalen är fysiskt tillgänglig men saknar teleslinga. Kommunen saknar också rutiner för att vid behov tillhandahålla besluts- och mötesunderlag på ljudkassett och på punktskrift. Kommunfullmäktige har dock valt att vänta med att göra nödvändiga anpassningar och i stället prioriterat att bygga en ny simbassäng i simhallen. Fullmäktige har även beslutat att utse Änggrässkolan som kommunens vallokal. Denna skola har tre trappsteg vid entrén och blir därmed otillgänglig för människor med rörelsenedsättning. STEG 2 Vilka av konventionens artiklar kan stödja det intressepolitiska arbetet? Vad säger konventionen om: A. Att människor med funktionsnedsättning måste få lika möjlighet att medverka i alla delar av den politiska processen? B. Att kommunens lokaler måste göras tillgängliga och att tillgänglighet bland annat omfattar fysiska miljöer, information och kommunikation? C. Att kommunen måste prioritera tillgänglighet till fullmäktigesalen före en ny simbassäng? Exempel på användbara artiklar A. Artikel 29 B. Artikel 9 C antog FN två bas-konventioner: konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter respektive konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Enligt artikel 2 i dessa två konventioner framgår: att politiska rättigheter ska genomföras omedelbart, att ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter måste förverkligas gradvis. (Det finns dock krav på aktivitet och på progressiv utveckling. Det gradvisa förverkligandet måste ske helt utan att människor/grupper diskrimineras.) 26