Använd FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Använd FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning"

Transkript

1 FN:S KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Använd FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Förslag till handikapprörelsen Ett material från projektet Agenda 50 verktyg för våra rättigheter - om förverkligandet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

2 FN:S KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Copyright: Handikappförbunden Layout: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB 2009 Upplaga: ex Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB 2009 ISBN

3 Använd FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Förslag till handikapprörelsen

4 4

5 Använd FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Materialet Använd FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning vänder sig till hela handikapprörelsen. Syftet med materialet är att ge förslag till hur konventionen kan användas i det intressepolitiska arbete. Materialet ska användas tillsammans med konventionstexten som kan hämtas från Handikappförbundens hemsida Materialet Använd FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning består av följande delar: 1. FN-konventionen - ett nytt intressepolitiskt redskap 2. Så här förhåller sig konventionen till Sveriges lagar och regelverk 3. Så här kan vi använda konventionen 4. Använd handikapprörelsens rätt att påverka utvecklingen 5. Så här kan vi granska hur samhället lever upp till våra rättigheter 6. Så här kan vi använda resultatet av granskningar 7. Exempel på hur konventionen kan användas 8. Handledning 9. Viktiga material 10. Användbara adresser och hemsidor Materialet finns även i lättläst version, på punktskrift, i DAISY-format och som teckenspråksvideo och kan beställas från: Handikappförbunden Tel Text tel E-post Juni

6 PROJEKT AGENDA 50 VERKTYG FÖR VÅRA RÄTTIGHETER om förverkligandet av FN:s konvention om rättigheter för människor med funktionsnedsättning Forum Kvinnor och Funktionshinder, FQ Svenska kommittén för Rehabilitation International, SVERI Synskadades Riksförbund, SRF Handikappförbunden 6

7 1. FN-konventionen ett nytt intressepolitiskt redskap Sverige har antagit konventionen I januari 2009 trädde Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i kraft i Sverige. I artikel för artikel beskrivs vilka åtgärder som behövs för att människor med funktionsnedsättning ska få sina ekonomiska, sociala, kulturella, medborgerliga och politiska rättigheter tillgodosedda. Syftet med konventionen är att människor med funktionsnedsättning ska uppnå full jämlikhet och delaktighet i samhället. Konventionen ett nytt intressepolitiskt redskap I och med att riksdagen antagit konventionen så är den juridiskt bindande. Det innebär att Sverige åtagit sig att fullt ut förverkliga de rättigheter som finns i konventionen. Därför är konventionen ett redskap som handikapprörelsen kan använda i det intressepolitiska arbetet. Staten, regioner, landsting och kommuner ansvarar för att rättigheterna förverkligas Det är varje lands regering som ansvarar för att de mänskliga rättigheterna tillgodoses. Det betyder att departement och statliga myndigheter ska arbeta för att rättigheterna förverkligas. Ansvar för genomförandet ligger också på lokala samhällsnivåer. I Sverige har vi ramlagar som anger vilka mål olika verksamheter ska uppfylla. Hur målen uppfylls ansvarar våra kommuner, landsting och regioner för. Om Sverige ska kunna leva upp till rättigheterna så måste alla parter respektera, skydda och upprätthålla rättigheterna. Konventionens rättigheter kan därför användas i handikapprörelsens intressepolitiska arbete på alla samhällsnivåer. 7

8 2. Så här förhåller sig konventionen till Sveriges lagar och regelverk Konventionen är juridiskt bindande Konventioner är juridiskt bindande dokument för stater som ratificerat dem, det vill säga undertecknat och åtagit sig att följa dem. Ett lands lagar, förordningar och annan nationell normering ska stämma med de krav som en konvention ställer. Det gäller också hur lagarna tillämpas. Annars begår landet konventionsbrott. Ratificeringen av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning När en stat ratificerar en konvention har staten åtagit sig att se till att konventionen följs och att den införlivas i nationella lagar och regelverk. Detta kan ske på två olika sätt: 1. En konvention kan införas som nationell lag Så har Sverige gjort med den Europeiska konventionen angående skyddet av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Detta innebär att svenska myndigheter och domstolar måste respektera den Europeiska konventionen på samma sätt som andra svenska lagar. En enskild individ kan överklaga fall till svensk domstol och hänvisa direkt till den europeiska konventionen. 2. Landets lagar kan anpassas efter konventionens innehåll När det gäller FN:s olika konventioner om mänskliga rättigheter, bland annat konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, har Sverige istället valt att se till att svensk lag överensstämmer med konventionernas innehåll. Konventionerna som sådana kan inte åberopas inför domstol eftersom våra myndigheter och domstolar alltid måste utgå från svensk lag. Men, konventionerna kan användas vid tolkningen av de nationella lagarna. Vid kontakt med svenska myndigheter och domstolar måste vi därför i första hand hänvisa till berörd svensk lag. Däremot kan enskilda indivi- 8

9 der och organisationer indirekt åberopa och hänvisa till konventionernas innehåll. I vårt intressepolitiska arbete behöver vi därför: beskriva den intressepolitiska frågan, hitta vilka av konventionens artiklar som kan stödja det intressepolitiska arbetet, analysera situationen, identifiera problemet och vilka instanser som måste påverkas. 9

10 3. Så här kan vi använda konventionen Klargör vilka rättigheter som stöder just era frågor En förening eller organisation kan systematiskt gå igenom konventionens artiklar för att hitta de rättigheter som stöder den egna organisationens frågor. En förteckning över de mest användbara artiklarna kan vara bra att ha i det intressepolitiska arbetet. Dela in de frågor ni driver under respektive rättighetsartikel Sortera in de frågor ni arbetar med under respektive artiklar. På så sätt kan till exempel en förening få en överblick över vad kommunen behöver göra för att förverkliga rättigheterna inom de artiklar som berör den egna gruppen. Se till att köns- och barnperspektiven beaktas Mänskliga rättigheter kan förkortas MR. MR-perspektivet bygger på att aspekter som diskriminering, jämlikhet och jämställdhet särskilt uppmärksammas. Det gäller också de grupper som kan löpa extra stor risk att diskrimineras. Dit hör kvinnor och barn med funktionsnedsättning. I artikel 3 finns de principer som ska genomsyra genomförandet av varje rättighetsartikel. Bland dessa åtta principer finns jämställdhet mellan kvinnor och män liksom respekt för den fortlöpande utvecklingen av förmågorna hos barn med funktionsnedsättning och respekt för barnens rätt att bevara sin identitet. Rättigheterna förtydligas sedan i varsin artikel; artikel 6 Kvinnor med funktionsnedsättning och artikel 7 Barn med funktionsnedsättning. Referera konsekvent till mänskliga rättigheter Koppla alltid varje fråga i det intressepolitiska arbetet till konventionens rättigheter i både muntliga och skriftliga sammanhang. Till exempel genom att citera lämpliga delar ur någon artikel. 10

11 Resonera utifrån ett MR-perspektiv Använd formuleringar som tydligt klargör att åtgärder som konventionen ger rätt till handlar om rättigheter och inget annat. 11

12 4. Använd handikapprörelsens rätt att påverka utvecklingen Alla berörda parter ska vara med i hela processen då åtgärder planeras, genomförs, övervakas och utvärderas. Den internationella handikapprörelsen har skapat en devis som kort sammanfattar vikten av samarbete mellan handikapprörelsen och samhället: Nothing about us without us. Det betyder ingenting om oss utan oss. Konventionen slår fast att människor med funktionsnedsättning har rätt att påverka utvecklingen i frågor som berör dem på alla samhällsnivåer. Så här står det i konventionen: I utformning och genomförande av lagstiftning och riktlinjer för att genomföra denna konvention och i andra beslutsfattande processer angående frågor som berör personer med funktionsnedsättning ska konventionsstaterna nära samråda med och aktivt involvera personer med funktionsnedsättning, däribland barn med funktionsnedsättning, genom de organisationer som företräder dem. Artikel 4 Allmänna åtaganden under punkt 3. Artikel 33 punkt 3 har samma innebörd. Den ger handikapprörelsen rätt att medverka i övervakningen av hur konventionen genomförs och följs. 12

13 5. Så här kan vi granska hur samhället lever upp till våra rättigheter Granskning som bas för påverkansarbetet Genom att undersöka den verkliga situationen kan en organisation eller förening få en övergripande bild över hur medlemmarnas rättigheter är uppfyllda. Det ger samtidigt medlemmarna anledning att reflektera över sin situation i förhållande till konventionens rättigheter och till att fördjupa sig i konventionens innehåll. En undersökning av hur situationen ser ut ger en bra grund för ett effektivt intressepolitiskt arbete. I stort handlar det om att besvara följande frågor: Vilka rättigheter ger konventionen? Vilka rättigheter är inte tillgodosedda? Vilka åtgärder behövs? Var i samhället ligger ansvaret för att rättigheterna förverkligas? Om alla föreningar i en kommun granskar var för sig och sedan sammanställer resultaten, så går det även att få en heltäckande bild av hur kommunen lever upp till rättigheterna. Förslag till hur en granskning kan läggas upp Några exempel på hur man kan arbeta med en viss fråga finns under avsnitt 7 i det här materialet. STEG 1 Vilka intressepolitiska frågor arbetar ni med? I det första steget handlar det om att göra en förteckning över vilka intressepolitiska frågor ni arbetar med idag för att tillgodose era medlemmars behov av lika möjligheter i samhället. Förteckningen kan beskriva de områden ni arbetar med och vilka olika åtgärder som behövs inom respektive område. 13

14 STEG 2 a) Vilka av konventionens artiklar kan stödja ert intressepolitiska arbete? Sedan gäller det att hitta de artiklar som stöder de frågor ni arbetar med. Gå igenom konventionen för att se vilka artiklar som stöder respektive fråga. Därefter kan förteckningen över de frågor ni arbetar med idag kompletteras med att ni skriver in vilka artiklar som styrker rättigheterna inom respektive område. I många fall kommer det visa sig att ni kan hitta stöd i flera artiklar. Det kan till exempel gälla artikel 5 Jämlikhet och icke-diskriminering och artikel 9 Tillgänglighet. b) Studera texterna i respektive artikel Nu är det dags att sätta sig närmare in i vad det står i de artiklar som stöder era frågor. Läs och diskutera konventionstexterna så att ni får klarlagt vilka rättigheter ni har och vilka delar av respektive artikel ni kan använda. Det är också viktigt att studera resten av artiklarna närmare. Kanske hittar ni då ytterligare artiklarna som ni kan åberopa eller kommer att behöva i ett framtida arbete. Ägna särskild uppmärksamhet åt artikel 3 Allmänna principer. Den artikeln beskriver åtta grundläggande principer som måste beaktas om alla människor oavsett funktionsförmåga ska ha lika möjligheter att bli delaktiga i samhället. Diskutera hur ni kan använda principerna i artikel 3 i förhållande till rättigheterna i de andra artiklarna. STEG 3 a) Analysera situationen - hur är era rättigheter tillgodosedda idag och var brister det? I det tredje steget behövs en granskning av om/hur rättigheterna följs idag. Med hjälp av förteckningen som tagits fram kan ni gå igenom varje intressepolitisk fråga och jämföra med hur det ser ut i verkligheten, med rättigheterna i den eller de artiklar som ger rättigheter inom området i fråga. 14

15 b) Analysera utifrån köns- och barnperspektiven Behövs några särskilda åtgärder för att säkerställa rättigheterna för kvinnor och barn? c) Vilka instanser måste påverkas för att åtgärda de brister ni hittar? Om ni hittar exempel på att samhället inte lever upp till era rättigheter så behöver ni få fram var i samhället ansvaret ligger för att åtgärda bristerna. Är det kommunen, landstinget, regionen eller den statliga nivån som har ansvaret? Eller ligger ansvaret på flera samhällsnivåer? 15

16 6. Så här kan vi använda resultatet av granskningar Lokala granskningar är grundläggande när vi ska påverka den lokala beslutsprocessen. De kan också bli ett led i den nationella övervakningen av konventionens genomförande. I detta kapitel finns: beskrivning av hur lokala föreningar kan använda granskningsresultatet, viss information om vart enskilda individer kan vända sig om de upplever att kommunen fattat ett felaktigt beslut eller om de blivit utsatta för diskriminering, beskrivning av hur lokala granskningar kan användas vid nationell övervakning och genomförande av konventionen. Lokalt påverkansarbete Genom att granska hur konventionen om rättigheter för människor med funktionsnedsättning följs i praktiken, får föreningarna en bra bas för sitt intressepolitiska påverkansarbete. Om brister upptäcks så måste orsakerna identifieras. Det kan exempelvis handla om brister i lagar och annan nationell normering, att lagarna inte efterlevs, negativa attityder hos exempelvis kommunala beslutsfattare eller bristfällig lokal policy. Underlag för KHR-representanter De flesta kommuner i Sverige har kommunala handikappråd. Resultatet av en granskning kan behandlas i dessa råd. Föreningarnas representanter får genom granskningsresultatet underlag och bevis för sina argument och hjälp att identifiera olika frågeställningar. Förslag till kommunfullmäktige Varje kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige har möjlighet att besluta om att införa så kallat medborgarförslag. Där medborgarförslag införts har den som är folkbokförd i en kommun eller ett landsting rätt att väcka ärenden i fullmäktige. Om föreningen själv inte har ledamöter i nämnder och fullmäktige kan kontakter etableras med ledamöter som i sin tur kan föra fram föreningens förslag. En kommuninnevånare kan då ta kontakt med en en- 16

17 skild politiker eller tjänsteman. Fullmäktigeledamöter har möjlighet att motionera och interpellera (ställa en fråga) i kommunfullmäktige och en nämndledamot kan väcka en fråga i sin nämnd. Granskningsresultatet och föreningens åsikt om resultatet ger en bra grund för de kommunala ledamöterna. Underlag för debatt Med en lokal granskning som grund kan en förening även få underlag till att exempelvis debattera, demonstrera, arrangera möten, skriva insändare och arrangera upprop. Granskningsunderlaget och föreningens synpunkter kan också förmedlas till media som på egen hand kan granska eller skriva om resultatet. Överklaga ett kommunalt beslut Om kommunen fattar ett beslut som inte är förenligt med gällande rätt kan beslutet överklagas. Det finns två olika sätt att överklaga kommunala beslut: Laglighetsprövning (Kommunalbesvär) respektive Förvaltningsbesvär. Vilket sätt som ska användas beror på vilket slags beslut det handlar om. 1. Laglighetsprövning Laglighetsprövning gäller som regel beslut som berör samtliga kommunmedlemmar. Om kommunen har överträtt sina rättigheter eller fattat ett beslut i strid mot gällande regler har vi som kommuninvånare rätt att överklaga beslutet till Länsrätten. Ett sådant beslut måste vara fattat i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen eller av någon av kommunens nämnder. Beslutet får inte vara av rent förberedande eller rent verkställande art. Den som överklagar behöver inte personligen vara berörd av beslutet. Klagan ska ske skriftligt och skickas till Länsrätten eller kommunen inom tre veckor från den dag beslutet offentliggjorts på kommunens officiella anslagstavla. Det går att läsa om Laglighetsprövning i Kommunallagens 10 kapitel, 8. 17

18 2. Förvaltningsbesvär Förvaltningsbesvär gäller beslut som berör enskilda kommunmedlemmar och kan endast göras av den som beslutet gäller. Om en person anser att kommunen fattat ett felaktigt beslut som endast rör honom eller henne kan den personen överklaga fallet genom ett Förvaltningsbesvär. Det kan till exempel handla om beslut om byggnadslov eller socialt bistånd. Vid beslut som kan överklagas med Förvaltningsbesvär är kommunen skyldig att upplysa den som berörs av beslutet om hur man överklagar. Detta kallas besvärshänvisning. Besvärstiden är tre veckor och räknas från det datum då klagande fick del av beslutet. Vid ett Förvaltningsbesvär kan både lagligheten och lämpligheten av beslutet prövas. Reglerna om Förvaltningsbesvär finns i Förvaltningslagen samt i olika speciallagstiftningar som Socialtjänstlagen, Plan- och Bygglagen med flera. Överklaga till Justitieombudsmannen, JO Den som blivit felaktigt behandlad av en statlig eller kommunal myndighet, eller som anser att till exempel kommunfullmäktige har fattat ett beslut som inte följt befintliga bestämmelser, kan klaga till JO. Om JO vid sin tillsyn upptäcker att en tjänsteman har tillämpat en lag felaktigt, kan JO väcka åtal för tjänstefel. Vanligast är dock att JO gör kritiska, vägledande och eller rådgivande uttalanden. Ett sådant uttalande från JO är aldrig rättsligt bindande, men, det ingår i de så kallade nationella rättsmedlen som måste uttömmas innan fall kan överklagas till högre instans. Anmäla diskriminering till Diskrimineringsombudsmannen, DO Flera av rättigheterna i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning omfattas av den svenska diskrimineringslagen. Diskrimineringslagen skyddar mot diskriminering på jobbet, i skolan, på högskolan, i affären och när man köper eller hyr bostad. Skyddet gäller också inom en rad andra viktiga samhällsområden, till exempel hälsooch sjukvård, socialtjänst och socialförsäkringssystemet. 18

19 Den som upplever sig ha blivit diskriminerad kan vända sig till DO. DO jobbar mot diskriminering på grund av kön, könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. (Handikappombudsmannen, HO, upphörde 1 januari 2009 och ingår nu i Diskrimineringsombudsmannen). Diskrimineringsombudsmannens rådgivning är kostnadsfri. Det kostar inte heller någonting att anmäla fall till Diskrimineringsombudsmannen. Kontaktinformation till Diskrimineringsombudsmannen, se kapitel 10. Överklaga fall till FN Samtidigt som Sverige ratificerade konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ratificerades också ett fakultativt (frivilligt) tilläggsprotokoll. Genom att Sverige har ratificerat båda dessa dokument öppnas nya vägar för såväl enskilda personer som organisationer som anser att rättigheterna i konventionen blivit kränkta. Tilläggsprotokollet innebär att enskilda personer och organisationer har rätt att överklaga fall till den FN-kommitté som övervakar konventionen. För att en framställan ska kunna prövas krävs att alla nationella rättsmedel (överklagandemöjligheter) prövats. Nationell övervakning och genomförande Genom lokala granskningar går det att få en täckande bild över hur situationen för människor med funktionsnedsättning ser ut i hela Sverige. Samtidigt kan geografiska skillnader uppmärksammas liksom skillnader i levnadsvillkor för olika målgrupper av människor med funktionsnedsättning. (Exempelvis med avseende på ålder, kön, etnicitet, sexuell läggning osv.) Varje förbund kan sammanställa sina föreningars granskningsresultat Föreningarnas granskningsresultat kan samlas ihop på nationell nivå. På så sätt kan förbund få fram information om hur relevanta rättigheter i konventionen efterlevs i Sverige. Granskningarna kan ge förbunden viktig information om geografiska skillnader, likheter och alternativa tillvägagångssätt. 19

20 Då ett förbund sammanställt lokala granskningar kommer det kanske visa sig att alla rättigheter inte efterlevs. Nästa steg blir då att identifiera vad det beror på. Det kan till exempel handla om luckor i lagar, att beslutsfattare har negativa attityder eller att lokal policy inte är tillräckligt täckande. Om lokala omständigheter gör att lagar inte följs så kan orsaken till detta lättare identifieras genom föreningarnas granskningar. Förbundens egna analyser av hur rättigheterna följs för den egna målgruppen är också användbara inom ramen för den nationella och internationella övervakningen. Artikel 33 Artikel 33 i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning slår fast att varje land som antagit konventionen, ska ha ett system för övervakning av hur konventionen genomförs och efterlevs. Handikapprörelsen har rätt att involveras i och fullt ut medverka i övervakningsförfarandet. FN:s övervakningssystem Inom Förenta nationerna finns olika internationella övervakningsmekanismer. Dessa, däribland konventionens övervakningskommitté och Rådet för mänskliga rättigheter, välkomnar information från organisationer om hur staten lever upp till sina internationella åtaganden. Den svenska handikapprörelsen har lämnat alternativa rapporter till FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och till Kommittén för mänskliga rättigheter. 20

21 7. Exempel på hur konventionen kan användas Exempel 1 STEG 1 Beskrivning av den intressepolitiska frågan Enligt Lagen om handikappersättning och vårdbidrag kan personer som får en funktionsnedsättning efter fyllda 65 år inte få handikappersättning. Handikappersättning är ett ekonomiskt stöd som enskilda kan få för att täcka merkostnader på grund av sin funktionsnedsättning. Flera av Njurförbundets medlemmar var äldre än 65 år när de fick sin njursjukdom. Dessa personer får därför ingen ersättning för de merkostnader som uppstår vid exempelvis hemdialys. Många personer som har njursjukdomar behöver regelbunden dialys. Det kan innebära många resor till och från det sjukhus där dialysen genomförs. Att i stället kunna göra dialys hemma underlättar vardagslivet betydligt. Det ökar den personliga friheten och därmed också livskvaliteten. Merkostnaden i samband med hemdialys beräknas till mellan kronor per år. I flera fall har avsaknaden av ekonomiskt stöd lett till att den enskilde inte kunnat använda hemdialys. Njurförbundet arbetar för att det ska utarbetas ett regelverk som innebär att sjukvårdshuvudmännen ersätter patienter som fyllt 65 år för de merkostnader som uppstår i samband med hemdialys. Njurförbundet har också påvisat att en sådan reform skulle innebära en stor kostnadsbesparing för sjukvården. STEG 2 Vilka av konventionens artiklar kan stödja det intressepolitiska arbetet? Vad säger konventionen om: A. Ersättning för de merkostnader som en funktionsnedsättning kan medföra? 21

22 B. Den skillnad som svensk lag gör för personer som är över respektive under 65 år? C. Stöd att göra hemdialys? Exempel på användbara artiklar A. Artikel 28 slår fast att staterna ska se till att människor med funktionsnedsättning får en tillfredsställande levnadsstandard inbegripet ständigt förbättrade levnadsvillkor. Under punkt 2 c) framgår att staten måste säkerställa att de som lever under fattiga förhållanden får tillgång till stöd från staten med utgifter som är relaterade till funktionshinder. B. Enligt artikel 5:1 ska alla människor vara lika inför och enligt lagen och utan någon diskriminering berättigade till lika skydd och lika förmåner. C. Det finns ingen artikel i konventionen som uttalat säger att enskilda ska få rätt till hemdialys. Det finns dock flera artiklar som tillsammans kan användas och ge stöd åt förbundets intressepolitiska arbete. Här kan exempelvis nämnas: Artikel 25 som säger att personer med funktionsnedsättning har rätt till bästa möjliga hälsa utan diskriminering på grund av funktionsnedsättning. Punkten c) säger att hälso- och sjukvårdstjänster ska erbjudas så nära personernas egna hemorter som möjligt, även på landsbygden. Artikel 25 innehåller ingen skrivning om att dialys ska finnas att tillgå hemma. Artikel 28 2a) säger att staten ska säkerställa tillgång till ändamålsenlig och överkomlig service, anordningar och annat stöd för behov som är relaterade till funktionsnedsättningar. Artikel 19 handlar om att människor med funktionsnedsättning ska få stöd att leva självständigt. Det är oklart om detta stöd omfattar direkta vårdinsatser. FN har ännu inte gjort en så detaljerad tolkning. I Sverige finns redan möjlighet att få hemdialys. I enlighet med konventionen måste alla människor erbjudas lika möjligheter och stöd. Förbundet kan utifrån artikel 3 punkterna b) om icke diskriminering, och e) om lika möjligheter, 22

23 hävda att de personer som fått sin njursjukdom efter de fyllt 65 år måste få lika möjlighet till hemdialys som personer som fått sin njursjukdom innan de fyllt 65 år. STEG 3 Analysera situationen, identifiera problemet och vilka instanser som måste påverkas Vi kan konstatera att svensk lag lever upp till konventionens rättighet (artikel 28) när det gäller personer som får sin njursjukdom före 65-års ålder. Lagen ger dock inte samma möjligheter till personer som får sin njursjukdom efter fyllda 65 år. Det leder till att personer över 65 år inte får lika möjlighet att få hemdialys. I detta fall finns ett problem, men, två olika lösningar: Det ena alternativet är att den 65-års gräns som finns i lagen om handikappersättning och vårdbidrag tas bort. Om förbundet anser att det är den bästa lösningen är det lagstiftaren som måste påverkas (artikel 5 kan användas vid argumentationen). Det andra alternativet och det som Njurförbundet arbetar för, är att påverka sjukvårdshuvudmännen så att dessa bär kostnaderna för hemdialysen. Frågan blir då om det är nationella eller lokala regler som måste tillskapas. Njurförbundet har kommit fram till att det behövs både nationella riktlinjer och lokalt påverkansarbete. På den nationella nivån arbetar Njurförbundet gentemot Sveriges Kommuner och Landsting och Socialdepartementet. Frågan ska också uppmärksammas i varje landsting i syfte att påskynda utvecklingen. Sjukvården och ansvarsfördelningen ser olika ut i olika delar av landet. Därför måste de lokala föreningarna se över vilken eller vilka instanser som bär ansvar för dialys/hemdialys och som bör ta kostnaderna för hemdialys för personer över 65 år. Föreningarna kan argumentera utifrån svar C ovan. 23

24 Exempel 2 STEG 1 Beskrivning av den intressepolitiska frågan Flera förbund driver frågan om en flexibel kommunal personlig service. Ett krav som förbunden ställer är att enskilda personer ska ha hög grad av självbestämmande över den kommunala servicen. Servicen ska täcka in de behov man har och dagsbehovet ska styra vilken service man vill ha vid varje tillfälle. Om det till exempel är hjälp med städning eller ledsagning som behövs måste få avgöras av personen själv. Så är ofta inte fallet idag. STEG 2 Vilka av konventionens artiklar kan stödja det intressepolitiska arbetet? Vad säger konventionen om: A. Att personer med funktionsnedsättning ska få tillgång till sådant personligt stöd som är nödvändigt för att klara boende och deltagande i samhället? B. Att stödet ska vara flexibelt och individuellt utformat? C. Att hänsyn ska tas till ålder och kön? Exempel på användbara artiklar A. Artikel 19 slår fast att personer med funktionsnedsättning har rätt att leva i samhället med lika valmöjligheter som andra personer och rätt till full inkludering och deltagande i samhället. Enligt punkten b) ska staten säkerställa att personer med funktionsnedsättning har tillgång till olika former av samhällsservice i hemmet och till annan service. Det gäller bland annat sådant personligt stöd som är nödvändigt för att stödja boende och deltagande i samhället och för att förhindra isolering och avskildhet från samhället. Artikel 20 säger att staterna ska vidta effektiva åtgärder för att säkerställa personlig rörlighet med största möjliga oberoende för personer med funktionsnedsättning. Av punkt a) framgår att staterna bl.a. ska underlätta personlig rörlighet på det sätt och vid den tid var och en själv väljer och till överkomlig kost- 24

25 nad. Punkten b) säger att staten ska underlätta tillgång för personer med funktionsnedsättning till hjälpmedel av kvalitet och andra former av assistans och annan personlig service, inklusive genom att göra dem åtkomliga till rimlig kostnad. B. Att stödet ska vara individuellt utformat framgår av ovan nämnda artiklar. Detta förtydligas även i artikel 3 om konventionens allmänna principer. Där nämns exempelvis: a) respekt för inneboende värde, individuellt självbestämmande, innefattande frihet att göra egna val samt enskilda personers oberoende, c) fullständigt och faktiskt deltagande och inkludering i samhället, C. Artiklarna 6 och 7. Även artikel 3 framhåller respekt för ålder och kön. STEG 3 Analysera situationen, identifiera problemet och vilka instanser som måste påverkas Det gäller att veta exakt vad som brister om det ska gå att få till stånd en förändring. Det första steget blir därför att analysera situationen i relation till konventionens rättigheter. Finns lagar och andra nationella riktlinjer? Är det efterlevnaden av lagarna som brister? Är det kommunens egna riktlinjer som inskränker den enskildes rätt till personligt stöd osv. Först när man vet exakt vad det är som brister får man också svar på vem det är som ska påverkas. I detta fall är det kommunernas hantering av ärendena och de lokala riktlinjerna som brister. Respektive kommun måste alltså påverkas. Exempel 3 STEG 1 Beskrivning av den intressepolitiska frågan Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Uppnäs kommun arbetar för att kommunen ska göra det möjligt för människor med funktionsnedsättning att medverka fullt ut i den politiska beslutsprocessen. Sam- 25

26 arbetsorganet har efter en tillgänglighetsinventering konstaterat att fullmäktigesalen är fysiskt tillgänglig men saknar teleslinga. Kommunen saknar också rutiner för att vid behov tillhandahålla besluts- och mötesunderlag på ljudkassett och på punktskrift. Kommunfullmäktige har dock valt att vänta med att göra nödvändiga anpassningar och i stället prioriterat att bygga en ny simbassäng i simhallen. Fullmäktige har även beslutat att utse Änggrässkolan som kommunens vallokal. Denna skola har tre trappsteg vid entrén och blir därmed otillgänglig för människor med rörelsenedsättning. STEG 2 Vilka av konventionens artiklar kan stödja det intressepolitiska arbetet? Vad säger konventionen om: A. Att människor med funktionsnedsättning måste få lika möjlighet att medverka i alla delar av den politiska processen? B. Att kommunens lokaler måste göras tillgängliga och att tillgänglighet bland annat omfattar fysiska miljöer, information och kommunikation? C. Att kommunen måste prioritera tillgänglighet till fullmäktigesalen före en ny simbassäng? Exempel på användbara artiklar A. Artikel 29 B. Artikel 9 C antog FN två bas-konventioner: konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter respektive konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Enligt artikel 2 i dessa två konventioner framgår: att politiska rättigheter ska genomföras omedelbart, att ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter måste förverkligas gradvis. (Det finns dock krav på aktivitet och på progressiv utveckling. Det gradvisa förverkligandet måste ske helt utan att människor/grupper diskrimineras.) 26

Så här kan ni använda FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Förslag till handikapprörelsen på lättläst svenska

Så här kan ni använda FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Förslag till handikapprörelsen på lättläst svenska Så här kan ni använda FN:s konvention om rättigheter r personer med funktionsnedsättning Förslag till handikapprörelsen på lättläst svenska 1 Så här kan ni använda FN:s konvention om rättigheter r personer

Läs mer

HANDIKAPPORGANISATIONERNA ANSER ATT

HANDIKAPPORGANISATIONERNA ANSER ATT Handikappförbundens samarbetsorgan, Synskadades Riksförbund, Forum Kvinnor och Funktionshinder samt Svenska kommittén för Rehabilitation International, nedan kallad handikapporganisationerna vill med detta

Läs mer

Funktionshindersrörelsens arbete med konventionen

Funktionshindersrörelsens arbete med konventionen KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Funktionshindersrörelsens arbete med konventionen Det här dokumentet vänder sig till funktionshindersrörelsen i kommuner, landsting och regioner.

Läs mer

Inledande synpunkter. Tel

Inledande synpunkter. Tel 1 2009-10-21 Vår referens: Annika Åkerberg Tel. 070-745 37 38 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar gällande delbetänkande av Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige Främja, Skydda, Övervaka

Läs mer

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Detta faktahäfte är ett fördjupningsmaterial kring FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Faktahäftet tar sin utgångspunkt

Läs mer

Lär känna FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Lär känna FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lär känna FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Ett material från projektet Agenda 50 verktyg för våra rättigheter om förverkligandet av FN:s konvention om rättigheter för

Läs mer

Lär känna FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Lär känna FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning k FN:S KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR Z En ny FN-konvention som kommer att göra skillnad Lär känna FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Ett material från projektet Agenda

Läs mer

Angående utvärderingen av nationella handlingsplanen för mänskliga rättigheter

Angående utvärderingen av nationella handlingsplanen för mänskliga rättigheter Vårt diarienr: Sundbyberg 2010-05-25 10-018 Till: Hans Ytterberg Integrations- och jämställdhetsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Angående utvärderingen av nationella handlingsplanen för mänskliga rättigheter

Läs mer

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen

Läs mer

Lidingö stad hälsans ö för alla

Lidingö stad hälsans ö för alla 1 (7) DATUM DNR 2016-10-10 KS/2016:126 Lidingö stad hälsans ö för alla Policy för delaktighet för personer med funktionsnedsättning Antagen av kommunfullmäktige den 19 december 2016 och gällande från och

Läs mer

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 Dnr 2009-KS0423/739 Antagen av kommunfullmäktige 25010-05-26, KF 49 VARJE MÄNNISKA ÄR UNIK Alla människor är lika i värde och rättigheter. Varje individ

Läs mer

Redskapsboden från FN-konvention till vardagsverklighet

Redskapsboden från FN-konvention till vardagsverklighet Redskapsboden från FN-konvention till vardagsverklighet - Test av åtta olika vardagssituationer/aktiviteter för att få en indikation om de lever upp till FN-konventionens rättigheter för funktionsnedsatta

Läs mer

Arbetet i kommunernas-, landstingens- och regionernas nämnder, styrelser och förvaltningar

Arbetet i kommunernas-, landstingens- och regionernas nämnder, styrelser och förvaltningar KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Arbetet i kommunernas-, landstingens- och regionernas nämnder, styrelser och förvaltningar Det är ledningens ansvar att dra upp övergripande

Läs mer

Yttrande över Förslag till ny Plan- och bygglag samt förslag till ändringar i anläggningslagen (1973:1149)

Yttrande över Förslag till ny Plan- och bygglag samt förslag till ändringar i anläggningslagen (1973:1149) Sundbyberg 2009-08-18 Vår referens: Stefan Eklund Åkerberg Tel. 08 546 40 422 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Diarienummer Ange diarienummer vid all korrespondens Yttrande över Förslag till ny Plan-

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara

Läs mer

Från rättighet till handling. Hur kommuner, landsting och regioner tillsammans med lokal funktionshindersrörelse kan arbeta för mänskliga rättigheter

Från rättighet till handling. Hur kommuner, landsting och regioner tillsammans med lokal funktionshindersrörelse kan arbeta för mänskliga rättigheter Från rättighet till handling Hur kommuner, landsting och regioner tillsammans med lokal funktionshindersrörelse kan arbeta för mänskliga rättigheter Materialet ger förslag på hur handlingsplaner byggda

Läs mer

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING VERKSAMHETSOMRÅDE HANDIKAPPOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (8 2008-05-02 DNR 172-08-006 SDN 2008-05-22 Handläggare: Susanne Rydberg-Lif Telefon: 08-508 06 125 Till Bromma stadsdelsnämnd

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

Främja, Skydda, Övervaka - FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsät t- ning Svar på remiss av SOU2009:36

Främja, Skydda, Övervaka - FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsät t- ning Svar på remiss av SOU2009:36 SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖR- VALTNINGEN KANSLIAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SAN 2009-10-22 SID 1 (5) 2009-10-01 Handläggare: Lisbeth Westerlund Telefon: 08-508 25 016 Till Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Så här kan föreningar för. personer med funktionsnedsättning arbeta. i kommuner, landsting och regioner. FN-konventionen om rättigheter

Så här kan föreningar för. personer med funktionsnedsättning arbeta. i kommuner, landsting och regioner. FN-konventionen om rättigheter FN-konventionen om rättigheter Så här kan föreningar för personer med funktionsnedsättning arbeta i kommuner, landsting och regioner Det här materialet är till för föreningar. Det handlar om samarbetet

Läs mer

Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017

Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017 nternati Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017 Antaget av Kommunfullmäktige den 11 april 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder

Läs mer

Strategi för tillgänglighet och delaktighet

Strategi för tillgänglighet och delaktighet Strategi för tillgänglighet och delaktighet Ett samhälle för alla Fastställd av kommunfullmäktige 2012-12-17 86 Inledning En av fem som lever i Sverige har någon form av funktionsnedsättning enligt Handisam,

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad

Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad PLAN Stadskontoret Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad Lättläst Den här planen är skriven på lättläst av Centrum för lättläst. Innehållsförteckning Så ska det vara i Malmö stad... 1 Om LSS och FN-konventionen...

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Sammanfattning. Konventionen började att gälla i Sverige den 14 januari år 2009.

Sammanfattning. Konventionen började att gälla i Sverige den 14 januari år 2009. Sammanfattning Utredning om vilka som ska ha ansvar för att vi följer och arbetar för Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning År 2006 sade FN ja till Konventionen om rättigheter

Läs mer

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program Linköpings Handikapp-politiska handlings-program bestämt av Kommun-fullmäktige den 9 december år 2008 Förenta Nationerna, FN, säger så här om de mänskliga rättigheterna: Alla människor är födda fria och

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer

Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet

Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet STENUNGSUNDS KOMMUN Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet Typ av dokument Policy Dokumentägare Administrationen/kansliet Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Ses över varje mandatperiod

Läs mer

Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar 2 om artikel 9

Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar 2 om artikel 9 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar 2 om artikel 9 Tillgänglighet Myndigheten för delaktighet Myndigheten för delaktighet,

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll.

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll. Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning www.sll.se Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för

Läs mer

HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM 2011-2014 OLOFSTRÖMS KOMMUN. Antaget av kommunfullmäktige 2010-11-29 KF 135

HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM 2011-2014 OLOFSTRÖMS KOMMUN. Antaget av kommunfullmäktige 2010-11-29 KF 135 HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM 2011-2014 OLOFSTRÖMS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige 2010-11-29 KF 135 FN S STANDARDREGLER 1-22 FÖRUTSÄTTNINGAR Regel 1: Ökad medvetenhet Regel 2: Medicinsk vård och behandling

Läs mer

Handikappolitiskt program för

Handikappolitiskt program för Handikappolitiskt program för Leksands kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-09-21, 118 Dnr 2015/933 Innehållsförteckning Leksands kommuns vision 2025... 3 Det är lätt att leva i Leksand... 3 FN: s

Läs mer

Allas delaktighet i samhället. Funktionshinderspolitiskt program för åren 2015-2017 Region Skåne

Allas delaktighet i samhället. Funktionshinderspolitiskt program för åren 2015-2017 Region Skåne Allas delaktighet i samhället Funktionshinderspolitiskt program för åren 2015-2017 Region Skåne Allas delaktighet i samhället. Detta program är styrande för Region Skånes funktionshinderspolitik. Alla

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program

Funktionshinderpolitiskt program Funktionshinderpolitiskt program 2016 2020 Antaget av kommunfullmäktige 2016-10-25 97 Ett kommunalt program baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning.

Läs mer

Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar 1 om artikel 12

Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar 1 om artikel 12 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar 1 om artikel 12 Likhet inför lagen Myndigheten för delaktighet Myndigheten för delaktighet,

Läs mer

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder Funktionsnedsättning - funktionshinder År 1982 antog FN:s Generalförsamling Världsaktionsprogrammet för handikappade Handikapp definierades som ett förhållande mellan människor med och brister i omgivningen

Läs mer

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

Handikappolitiskt program för Södertälje kommun

Handikappolitiskt program för Södertälje kommun Kommunstyrelsens kontor Handikappolitiskt program för Södertälje kommun alla nämnders och bolagsstyrelsers ansvar Antagen av kommunfullmäktige i oktober 2011 Vision och grundläggande utgångspunkter Södertälje

Läs mer

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-30, 230 Dnr: KS 2015/429 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

Yttrande över FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (Ds 2008:23)

Yttrande över FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (Ds 2008:23) 1 (8) Landstingsstyrelsens förvaltning Administration Handläggare: Elisabet Åman Landstingsstyrelsen Yttrande över FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (Ds 2008:23) Ärendet

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program

Funktionshinderpolitiskt program Dnr 2013/46 Id 50165 Funktionshinderpolitiskt program 2016-2020 Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-27 173 Funktionshinderpolitiskt program för Vimmerby kommun Funktionshinderpolitik handlar om mer än

Läs mer

Tillgänglighetspolicy för VC-organisationen-Biathlon Events AB

Tillgänglighetspolicy för VC-organisationen-Biathlon Events AB Tillgänglighetspolicy för VC-organisationen-Biathlon Events AB Syfte: Arbetet med tillgänglighet har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla människor är lika mycket

Läs mer

Diskrimineringsombudsmannen, DO DO G1.1 2010 Fotograf Jenny Jarnestedt Tryck DanagårdLiTHO, Ödeshög, 2010

Diskrimineringsombudsmannen, DO DO G1.1 2010 Fotograf Jenny Jarnestedt Tryck DanagårdLiTHO, Ödeshög, 2010 Om DO Alla människor har lika värde och rättigheter. Upplever du att du har blivit diskriminerad? Då kan du anmäla det till Diskrimineringsombudsmannen (DO). Jobbar du för att alla ska få lika rättigheter

Läs mer

Som medlemmar i Handikappforum hänvisar vi också till Handikappforums utlåtande, daterat 9.6.2014.

Som medlemmar i Handikappforum hänvisar vi också till Handikappforums utlåtande, daterat 9.6.2014. Utlåtande Finansministeriet Ärende: Begäran om utlåtande över utkastet till en regeringsproposition om kommunallagen, 8.5.2014, VM065.00/2012. Utlåtande ges av SAMS - Samarbetsförbundet kring funktionshinder

Läs mer

Myndigheternas ansvar för mänskliga rättigheter

Myndigheternas ansvar för mänskliga rättigheter KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Myndigheternas ansvar för mänskliga rättigheter Myndigheterna har ett stort ansvar för att människor med funktionsnedsättning ska få full

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Stockholm - en stad för alla

Stockholm - en stad för alla Bilaga 2 Stockholm - en stad för alla Program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2011-2015 Oktober 2010 SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STADSÖVERGRIPANDE

Läs mer

Handikappolitiskt program för Vara kommun

Handikappolitiskt program för Vara kommun Handikappolitiskt program för Vara kommun 2010-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2010-05-31, 40 Innehållsförteckning Inledning... 1 Bakgrund...1 Definition...1 FN:s konvention om rättigheter för personer

Läs mer

Mer än bara trösklar

Mer än bara trösklar Landstingsstyrelsens förvaltning Administration Kansliavdelningen Elisabet Åman 2009-12-14 1 (9) Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun 1 Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun Ett kommunalt program baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Till programmet hör en handlingsplan.

Läs mer

Allas delaktighet i samhället. Funktionshinderspolitiskt program för åren 2015-2017 Region Skåne

Allas delaktighet i samhället. Funktionshinderspolitiskt program för åren 2015-2017 Region Skåne Allas delaktighet i samhället Funktionshinderspolitiskt program för åren 2015-2017 Region Skåne Detta program är styrande för Region Skånes funktionshinderspolitik. Alla verksamheter inom Region Skåne,

Läs mer

kommun Dokumenttyp: Program Dokument-ID: 0433 Diarienummer: 521/14

kommun Dokumenttyp: Program Dokument-ID: 0433 Diarienummer: 521/14 Sida (6) funktionsnedsättning i Tranås kommun Förvaltning: Kommunledningsförvaltningen Ansvarig: Kansli- och personalavdelningen Dokumenttyp: Program Diarienummer: 52/4 Beslutat av: Kommunstyrelsen Publiceringsdatum:

Läs mer

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? VISSTE DU ATT BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA GÄLLER ALLA OAVSETT ÅLDER. FN:S KONVENTION OM KOM TILL FÖR ATT TRYGGA BARNETS SÄRSKILDA BEHOV OCH INTRESSEN. ALLA BARN ÄR JÄMLIKA KONVENTIONEN

Läs mer

BARN- & UNGDOMSPLAN FÖR HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommun arbetar efter en barn- och ungdomsplan som utgår ifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen. Nästan alla länder i världen

Läs mer

Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering?

Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering? 38 Träff6. Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering? Mål för den sjätte träffen är att få kunskap om vart jag vänder mig om mina rättigheter kränkts få kunskap om hur jag kan anmäla diskriminering

Läs mer

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1 Handlingsplan för FN:s barnkonvention Bilaga 1 Bakgrund Vad är barnkonventionen FN: s konvention om barnets rättigheter antogs i FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Sverige var ett av de första

Läs mer

och regionernas nämnder, styrelser och kontor

och regionernas nämnder, styrelser och kontor FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Arbetet i kommunernas, landstingens och regionernas nämnder, styrelser och kontor Ledningen för en kommun, ett landsting eller en region

Läs mer

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan...

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... Likabehandlingsplan Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... 3 DEFINITION AV BEGREPP... 4 FRÄMJANDE INSATSER... 5 KARTLÄGGNING...

Läs mer

Handikappolitiskt Program

Handikappolitiskt Program Handikappolitiskt Program Perstorps kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-02-26 2013-05-15 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Inledning 4 FN:S Standardregler, sammandrag 5 Förutsättningar

Läs mer

Handikapplan. för Sandvikens kommun

Handikapplan. för Sandvikens kommun Handikapplan för Sandvikens kommun 1 Reviderad version av handikapplan antagen av kommunfullmäktige 1998-04-27 Handikappolitik handlar om allas rätt att vara medborgare, att kunna vara delaktig. Att få

Läs mer

Samlat, genomtänkt och uthålligt?

Samlat, genomtänkt och uthålligt? Samlat, genomtänkt och uthålligt? En utvärdering av regeringens nationella handlingsplan för mänskliga rättigheter 2006 2009 Lättläst sammanfattning Lättläst sammanfattning av betänkande av Utredningen

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är

Läs mer

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Foto: Bo Dahlgren Antagen av kommunfullmäktige 2002-05-28 Förkortad version Detta är en kortversion av Mjölby kommuns handikappolitiska plan. Förhoppningen är att

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter En kort version UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt En konvention med brett stöd Det tog tio år från idé till beslut

Läs mer

Bilaga 30. Antagen 2013-12-10. Tillgänglighetsplan

Bilaga 30. Antagen 2013-12-10. Tillgänglighetsplan Antagen 2013-12-10 Tillgänglighetsplan Murberget Länsmuseet Västernorrland 2014-2016 INLEDNING Murberget Länsmuseet Västernorrlands tillgänglighetsplan tar sin utgångspunkt i kulturrådets delmål i funktionshinderspolitiken,

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Vår referens Sofia Karlsson s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Vår referens Sofia Karlsson s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se HANDIKAPP FÖRBUNDEN 2015-06-16 Dnr.nr S2015/1547/FS Vår referens Sofia Karlsson s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Remissvar: Sedd, hörd och respekterad Ett ändamålsenligt klagomålssystem

Läs mer

Vad innebär det att Barnkonventionen blir lag? Karin Fagerholm Jurist Rädda Barnen karin.fagerholm@rb.se 1

Vad innebär det att Barnkonventionen blir lag? Karin Fagerholm Jurist Rädda Barnen karin.fagerholm@rb.se 1 Vad innebär det att Barnkonventionen blir lag? Karin Fagerholm Jurist Rädda Barnen karin.fagerholm@rb.se 1 Kort om Rädda Barnen Bildades 1919 Sveriges största barnrättsorganisation Medlem i Internationella

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNRÄTTSHANDEN Barnets bästa (artikel 3) Åsiktsfrihet och rätt att göra sin röst hörd (artikel 12) Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (artikel 2) Åtagande

Läs mer

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst 2007:4swe lättläst Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2007:4swe lättläst Förenta Nationernas

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Standarder för universellt utformade bostäder bör utvecklas utifrån kunskap om mindre behov av anpassningar.

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Standarder för universellt utformade bostäder bör utvecklas utifrån kunskap om mindre behov av anpassningar. HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2015-09-30 Dnr.nr: S2009/1816/FST Vår referens: Mia Ahlgren Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fst@regeringskansliet.se Remissvar: Översyn av lagen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Återupprättad 20151209 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Vitsippans Förskola 20151209-20161209 1. Inledning Förskolan ska ha en plan mot diskriminering enligt diskrimineringslagen och

Läs mer

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt 2 Handisams uppdrag handlar om att få ansvariga på olika nivåer i samhället att inse vinsterna med ett tillgängligt samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett

Läs mer

Jämlik hälsa. en mänsklig rättighet

Jämlik hälsa. en mänsklig rättighet Jämlik hälsa = en mänsklig rättighet Aspekter av mänskliga rättigheter Juridik Politik/ Verksamhet MR Etik Mänskliga rättigheter beskriver Vad som inte får göras mot någon människa Vad som måste göras

Läs mer

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Riktlinjer för integration av nya svenskar Dokumentet har skapats i samverkan med förvaltningar och bolag i Alingsås kommun samt med Arbetsförmedlingen

Läs mer

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013 Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter 24 april 2013 Policy för att förverkliga barnets rättigheter Målet för den svenska barnrättspolitiken

Läs mer

Rapport från beredning för full delaktighet KS-2011/1093

Rapport från beredning för full delaktighet KS-2011/1093 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2011/1093 2013-02-18 Kommunstyrelsen Rapport från beredning för full delaktighet KS-2011/1093 Beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

En sammanhållen diskrimineringslagstiftning, SOU 2006:22 Remiss av slutbetänkande av Diskrimineringskommittén

En sammanhållen diskrimineringslagstiftning, SOU 2006:22 Remiss av slutbetänkande av Diskrimineringskommittén Kansliavdelningen S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Lisbeth Westerlund Tfn: 08-508 25 016 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2006-05-22 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2006-06-13 DNR 106-0305/2006 Till Socialtjänstnämnden En

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Tjänsteskrivelse Svar på motion (V) Vallentuna ska bli Sveriges tillgängligaste kommun

Tjänsteskrivelse Svar på motion (V) Vallentuna ska bli Sveriges tillgängligaste kommun EMELIE HALLIN SID 1/5 STABSCHEF 08-58785203 EMELIE.HALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Svar på motion (V) Vallentuna ska bli Sveriges tillgängligaste kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Gör det omöjliga möjligt. genom bra hemtjänst och ledsagning

Gör det omöjliga möjligt. genom bra hemtjänst och ledsagning Gör det omöjliga möjligt genom bra hemtjänst och ledsagning Läsa post och hitta i kylen Per, 28 När jag skulle riva ost till pastasåsen upptäckte jag att jag tagit fel och köpt blodpudding istället. Största

Läs mer

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (art. 2) Barnets bästa (art. 3) Rätt till liv, överlevnad och utveckling (art. 6) Åsiktsfrihet och rätt att göra

Läs mer

Policy för full delaktighet. antagen av kommunfullmäktige den 21 mars 2013

Policy för full delaktighet. antagen av kommunfullmäktige den 21 mars 2013 Policy för full delaktighet antagen av kommunfullmäktige den 21 mars 2013 Inledning I Knivsta kommun vill vi vidareutveckla ett samhälle tillgängligt för alla. Denna ambition ska vara en ledstjärna i all

Läs mer

Uppdrag om kommunikationssatsning om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Uppdrag om kommunikationssatsning om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Regeringsbeslut II:6 2015-04-01 S2015/2415/FST Socialdepartementet Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Uppdrag om kommunikationssatsning om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Regeringens

Läs mer

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER i vår egen verksamhet

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER i vår egen verksamhet MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER i vår egen verksamhet Mänskliga rättigheters utgångspunkt Alla människor är lika i värdighet och rättigheter Alla människor har rätt till samtliga rättigheter utan någon diskriminering

Läs mer

HANDIKAPPOLITISK PLAN

HANDIKAPPOLITISK PLAN HANDIKAPPOLITISK PLAN 2014 2019 Dnr KS/2012:87 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 2 1.2 Vår bakgrund för arbetet med den handikappolitiska planen 2 1.3 Syftet 3 1.4 Läsanvisning 3 1.5 Uppföljning

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Handbok i FN-konventionen. - om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Tänk nytt, lätt och rätt

Handbok i FN-konventionen. - om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Tänk nytt, lätt och rätt Tänk nytt, lätt och rätt Alla förvaltningar, nämnders och bolagsstyrelsers ansvar Handbok i FN-konventionen - om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Antagen av kommunfullmäktige i Sävsjö

Läs mer

TD Tillgänglighetsdatabasen

TD Tillgänglighetsdatabasen 1 Innehåll TD Tillgänglighetsdatabasen........................................... 5 Hitta i TD.............................................................. 6 En mänsklig rättighet...................................................

Läs mer

FSDB:s verksamhetsplan för åren 2014-2015

FSDB:s verksamhetsplan för åren 2014-2015 Fastställd av FSDB:s kongress 2013 FSDB:s verksamhetsplan för åren 2014-2015 Inledning och bakgrund Förbundets kongress 2011 fattade beslut om en ny form av verksamhetsplan. Tidigare prioriterade vi vissa

Läs mer

Mångfald. ett redskap för utveckling. Ett material från projektet Lika och inkluderad

Mångfald. ett redskap för utveckling. Ett material från projektet Lika och inkluderad Mångfald ett redskap för utveckling Ett material från projektet Lika och inkluderad Mångfald ett redskap för utveckling kan laddas ner från Handikappförbundens hemsida www.handikappförbunden.se Det kan

Läs mer

Remissvar på betänkandet Barnkonventionen blir svensk lag SOU 2016:19

Remissvar på betänkandet Barnkonventionen blir svensk lag SOU 2016:19 Datum: 2016-10-14 Dokumenttyp: Yttrande Diarienummer: 2016/0101 Er referens: S206/01918/FST Handläggare: Charlotta Göller Socialdepartement 103 33 Stockholm Remissvar på betänkandet Barnkonventionen blir

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut. Protokollsutdrag dokument till Landstingsdirektören Akten

Landstingsstyrelsens beslut. Protokollsutdrag dokument till Landstingsdirektören Akten Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2009-11-10 LS-LED09-687 156 Funktionsnedsättning Policy inom Landstinget Sörmland 2010-2014. LF Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen återremitterar

Läs mer