Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme"

Transkript

1 Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme 1

2 Alla barn har samma rättigheter och är lika värdefulla. Varifrån du kommer, t ex vilket kön, språk, religion och hudfärg du har, spelar ingen roll. Du har rätt att bli behandlad med respekt av andra människor. Du har rätt till mat, vatten, bostad och hälso- och sjukvård. Du har rätt att utvecklas och vara med och påverka samhället du lever i. Du har rätt till utbildning och att skyddas mot våld. Du har rätt att uttrycka dina egna idéer och åsikter, rätt till information och rätt att vara med och fatta beslut i frågor som påverkar dig. Alla de här rättigheterna och några till, finns samlade på ett ställe i något som kallas för barnkonventionen. Alla rättigheter är lika viktiga. Ett barn det är varje människa i världen upp till 18 år. 2

3 De olika rättigheterna i barnkonventionen kallas artiklar. För att förstå barnkonventionen behöver du titta på varje rättighet genom fyra olika linser. Linserna eller grundprinciperna som de egentligen kallas är barnkonventionens artikel 2 (icke-diskriminering), artikel 3 (barnets bästa), artikel 6 (rätt till liv och utveckling) och artikel 12 (rätt att uttrycka sin åsikt och bli lyssnad på). Påminn de vuxna om de fyra grundprinciperna! Annars kanske de: råkar behandla ett barn sämre än andra barn (diskriminera), råkar sätta förälderns bästa före barnets bästa, råkar glömma att barn alltid behöver få möjlighet att fortsätta utvecklas, t ex genom att leka och gå i skolan, råkar glömma att lyssna till barnets egen åsikt och istället bara lyssnar på vuxna. 3

4 Barnkonventionen har skrivits under (ratificerats kallas det) av alla världens länder utom två Somalia och USA. När ett land skrivit under barnkonventionen ska landet följa det som står i den. Men även i de länder som skrivit under finns det mycket kvar att göra. Du som barn kan själv vara med och jobba för dina rättigheter om du vill! Det finns en FN-kommitté med 18 personer från hela världen som är experter på barnets rättigheter. De har som uppgift att granska hur varje land följer barnkonventionen. Varje lands regering måste skriva en rapport till kommittén vart femte år, om vad de gjort och vad de inte gjort för barnets rättigheter i sitt land. Men regeringen kanske inte vill berätta hela sanningen om hur barn har det i landet i sin rapport. De kanske vill få det att låta bättre än vad det egentligen är eller väljer att inte berätta vissa saker. Därför kan också olika organisationer, även barns egna organisationer, skicka rapporter till kommittén om hur de tycker att barn har det i sitt land. Några organisationer får träffa kommittén. På det sättet får kommittén en så sann bild som möjligt av hur barn faktiskt har det. Kommittén träffar sedan landets regering, pratar med den och skriver ned saker (rekommendationer) som regeringen behöver förbättra tills de skickar nästa rapport till kommittén, fem år senare. Det kan vara att skolor ska bli bättre på att jobba mot mobbing, att barn i alla kommuner ska få möjlighet att uttrycka sina åsikter och att deras åsikter tas med när politiska beslut fattas, eller att minska stressen hos ungdomar. Du kan vara med och hjälpa kommittén att sätta press på din regering eller din kommun så att de gör förbättringarna som kommittén föreslagit. Mer information hittar du genom att söka på regeringen barnets rättigheter, Committee on the Rights of the Child eller på Group. 4

5 Rapport från regeringen till kommittén Vi kan alla vara med och påverka kommun och regering för att förbättringarna ska bli verklighet Rapport från organisationer till kommittén (även från barns egna organisationer) Kommittén ger rekommendationer till regeringen om vad den ska förbättra på fem år Kommittén träffar regeringen och pratar med den Kommittén träffar några organisationer (även barns egna) FN:s barnrättskommitté säger att det finns 12 sätt att jobba på i ett land för att genomföra alla barnets rättigheter. Det är de 12 arbetssätten som vi ska beskriva här. 5

6 Alltså, barnkonventionen hur påverkar den mig? Det är viktigt med utbildningar, informationsmaterial och diskussioner om rättigheterna. I Sverige är det många som inte känner till barnkonventionen eller vad den innehåller. Vi kan ta en titt på skolan. Det är inte många lärare som fått utbildning om barnkonventionen. Då är det också svårt att föra vidare kunskapen till elever, föräldrar och annan skolpersonal. Alla behöver jobba mer på att ändra attityder och fördomar som finns mot barn. 6

7 Hm... jaha... okej... aha! I barnkonventionen står det att alla ska känna till barnets rättigheter. Det är viktigt att de som jobbar med eller för barn och unga, lär sig mer om barnkonventionen. Det kan t ex vara politiker, läkare, domare, lärare och socialarbetare. Även föräldrar och barn behöver känna till barnkonventionen och få möjlighet att lära sig mer om den. Det gäller inte bara att kunna rabbla upp de artiklar som finns, utan att också ta till sig det som barnkonventionen står för och agera utifrån det. 7

8 Sveriges lagar ska stämma överens med det som står i barnkonventionen. Skulle det uppstå tveksamheter och krångel, ska barnkonventionen väga tyngst! För att kunna fatta bra beslut är det viktigt att de som skriver lagar och använder sig av lagar, tar hänsyn till och förstår de fyra grundprinciperna. De fyra grundprinciperna i barnkonventionen är: artikel 2 icke-diskriminering artikel 3 barnets bästa artikel 6 barnets rätt till liv och utveckling artikel 12 barnets rätt till inflytande/deltagande 8

9 Varje land ska ha en idé (strategi) och plan (handlingsplan) på hur barnets rättigheter kan förverkligas. En bra strategi innehåller de 12 arbetssätt som det här häftet beskriver. Sverige har en bra strategi för barnets rättigheter. Men ett problem är att till exempel barn, föräldrar, skolor, kommuner etc inte känner till att strategin finns. Ett annat problem är att det inte finns en handlingsplan där det står hur strategin ska bli verklighet, vem som ska genomföra den, när det ska göras eller med vilka pengar. 9

10 De som bestämmer, t ex politiker och myndigheter, ska samarbeta med det civila samhället (dvs olika organisationer och sammanslutningar av människor). Barn och deras egna organisationer är en del av det civila samhället. De som bestämmer måste släppa in barn och unga i samtalen, för att alla ska vara med i diskussionen och kunna samarbeta. Vuxna måste prata med barn och unga på ett sätt som är lätt att förstå. Våga ställa de som bestämmer mot väggen! Hej hörni! Fråga mig, jag vet massor om vad barn tycker! 10

11 Barn som blir utsatta för våld, sexuella övergrepp etc, och väljer att berätta om det för polisen eller någon annan, är ofta tvungna att berätta flera gånger om vad som hänt för olika personer inom t ex, polisen, socialtjänsten och sjukvården. Det blir många nya människor att prata med, nya platser och nya miljöer. Det kan bli väldigt jobbigt för ett barn som blivit utsatt för övergrepp. Ett bra exempel på ett samarbete (koordinering) som gör det lättare för barn är Barnahus. Där har alla dessa människor samlats på ett ställe, och barnet har då bara kontakt med en person som det kan bygga upp ett förtroende till. De andra inblandade (t ex polisen, vården, socialtjänsten) lyssnar vid sidan av. Det blir bättre för barnet som i en säker och trygg miljö kan prata med en vuxen som är van att hjälpa barn. Samarbete tar lite extra tid ibland, men det löser mycket av de problem som finns! Med samarbete kan vi få mer förståelse för vad andra människor tycker och tänker. 11

12 12 Om ett land har problem med att genomföra barnkonventionen kan det söka stöd och hjälp genom samarbete med andra länder. Det kan handla om att få råd och stöd, till exempel med hur man kan stötta barn som har trauman från krig, jobba mot mobbning eller hjälp med ekonomin. Alla länder ska hjälpa varandra så gott de kan. Det kan handla om att hjälpa både med kunskap och pengar. Det är ytterst viktigt att sätta barnets behov i centrum i samarbetet.

13 Barnombudsmannen i Sverige är myndigheten som ska granska de som sitter vid makten och se till att de gör det de ska för barnets rättigheter. Han/hon ska också ta fram och sprida olika metoder för hur beslutsfattare kan jobba med rättigheterna och se till att metoderna används i samhället. Barnombudsmannen samlar in barn och ungas åsikter i olika frågor, för att få beslutsfattare att lyssna på dem. Om ett barn känner sig orättvist behandlat ska det egentligen kunna vända sig till sin barnombudsman med sitt eget problem (individuellt klagomål) för att få hjälp. Men i Sverige kan barn inte det. Kräv en förändring! 13

14 När det är problem med ekonomin i ett land är det extra viktigt att ta hänsyn till och tänka på hur det påverkar barn och unga. Du som barn har rätt att vara med och påverka när till exempel din skola eller kommun bestämmer saker som angår dig. Det är viktigt att du får veta vad pengarna används till och varför de används på det sättet. Används de till bra saker och på rätt sätt? Kan ni känna er nöjda, eller kan det förbättras? Prata med kommunen/skolan och be dem berätta för er hur pengarna används, på ett sätt som är lätt att förstå. Fråga kommunen: Finns det en barnbudget? Vi vill se budgeten! Vi vill vara med! Kom med förslag. Motivera. Samarbeta. 14

15 Är det någon beslutsfattare som frågat dig hur du har det? Mig frågade de för typ fem år sen. Näe De som fattar beslut om viktiga saker för barn i skolan, i hemmet, på fritiden, och i samhället måste ha kunskap om och förstå hur barn har det. Utan att veta det kan de inte fatta bra beslut. Beslutsfattare måste samla in information (statistik) som de kan få från till exempel myndigheter. Statistiken kan handla om barn som är fattiga, mobbade, utsatta i hemmet, mår psykiskt dåligt, har en funktionsnedsättning osv. Inga barn får glömmas bort. 15

16 Schysst klättervägg de har byggt. Ja, den är fin att titta på. När politiker, rektor eller andra bestämmer att något ska göras är det viktigt att efter ett tag kolla att det verkligen blev gjort. Det är också viktigt att det blev gjort på ett bra sätt. Om det inte funkade bra måste man ta reda på varför och hur man kan göra istället. Annars kanske samma misstag görs flera gånger eller så missar man att göra om något som funkade superbra. 16

17 FN har 9 huvudkonventioner (internationella avtal) för olika rättigheter som alla länder borde skriva under (ratificera). Sverige har ratificerat alla utom de två i rött. FN:s huvudkonventioner om mänskliga rättigheter är: Politiska och medborgerliga rättigheter Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Mot rasdiskriminering Mot diskriminering av kvinnor Mot tortyr Barnets rättigheter Gästarbetares rättigheter Funktionshindrades rättigheter Mot påtvingat försvinnande Alla rättigheter är lika viktiga. I grund och botten handlar det om att alla människor är lika mycket värda, oavsett om man är funktionshindrad, kvinna, homosexuell, ung, gammal osv. Måste bli bra nu. Det här är ju viktigt! 17

18 Det går att förändra! Använd din kreativitet tillsammans med andra. Skapa. Dela. Känn gemenskap. Organisera er. Ge inte upp. Kom med idéer och förslag. Prata med en vuxen som du litar på och som lyssnar! Vänd dig/er till kommun, skola, politiker, föräldrar ställ frågor! Om budget, skola, idéer och planer, samarbete. Vet du verkligen vad barnkonventionen är? Ställ krav på de vuxna i samhället skolan, kommunen, regeringen. De vuxna måste lyssna på er barn och unga. När ni har berättat era åsikter, kräv att de vuxna berättar hur de tänkt när de fattat sitt beslut och hur de har tagit till sig det ni sagt. Du kan inte alltid få din vilja igenom, men de vuxna måste förklara varför de beslutat som de gjort. 18

19 Här är några förslag på frågor ni kan ställa till politiker, rektor och andra vuxna, men också till barn, om de 12 olika arbetssätten. Dela, få och använda kunskap: Hur bra kan och förstår politiker, lärare och andra vuxna i din närhet barnets rättigheter? Utbildning/Kompetensutveckling: Får vuxna och barn utbildning om barnrts rättigheter i din kommun? Vilka? Hur mycket? Hur ofta? Sveriges lagar: Väger alltid barnkonventionen tyngre än Sveriges egna lagar? Strategi/handlingsplan: Har din kommun gjort en handlingsplan för barnets rättigheter som utgår från den nationella strategin? Samarbete med civila samhället: Hur ser samverkan ut i din kommun mellan politiker och barn och unga? Samarbete: Samarbetar olika myndigheter för barnets bästa, t ex kring mobbing, barn som är utsatta för våld hemma, asylsökande barn mm? Samarbete med olika länder: Har Sverige en plan för att alltid ha barnet i fokus i internationella samarbeten? Barnombudsman: Finns det en lokal barnombudsman i din kommun? Barnbudget: Vet din kommun vilka pengar som går till barn, t ex till skolan, fritidsgårdar och barn som far illa? Samla information och statistik: Har barn och unga fått frågor om hur de har det och vad de tycker är viktigt? Följa upp hur det blev: Hur gör din kommun för att följa upp det arbete de gör för barn och unga? Internationella avtal: Varför har inte Sverige skrivit under två av FN:s huvudkonventioner? 19

20 Om ni pratar med vuxna och ställer frågor om de 12 arbetssätten är det inte säkert att de känner till dem. Kanske säger de att de aldrig hört talas om att det finns en nationell strategi för barnets rättigheter. Då kan det vara bra för er att kunna berätta för dem var de kan hitta de här viktiga papperen. Här är några papper och hemsidor som kan vara bra att känna till. General Comment No 5 (här hittar du en utförlig beskrivning av de 12 olika arbetssätten) sök på Committee on the Rights of the Child på nätet så hittar du dokumentet. För att hitta de rapporter som Sverige skickat till FN:s barnrättskommitté och de rekommendationer som Sverige sedan fått, gå in på under Barnets rättigheter. Det kan vara lite svårt att hitta på sidan. Det går också att hitta alla de här rapporterna på engelska om du söker på Committee on the Rights of the Child på nätet. Nationella strategin: Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige, regeringens proposition 2009/10:232 (riksdagen godkände den nationella strategin den 18 november 2010). Dokumentet hittar du om du söker på Barnombudsmannen, 20

21 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vi ser en värld som tillgodoser varje barns rätt till liv och utveckling, trygghet och skydd och rätt till delaktighet. Engelsk titel på rapporten: You have rights! What rights? ISBN (pdf-version) ISBN (tryckt version) Rädda Barnen 2011 Projektkoordinator: Camilla Nygren, Rädda Barnen Illustratör: Sissela Jensen Text: Felicia Margineanu och Camilla Nygren Grafisk design: Press Art Tryckeri: Print One, Halmstad 2011 Rädda Barnen Stockholm Tele: Hemsida: E-post: info@rb.se This publication has been produced with the financial support of the Fundamental Rights and Citizenship Programme of the European Commission. The contents of this publication are the sole responsibility of Save the Children Sweden and can in no way be taken to reflect the views of the European Commission. 21

22 22 Egna anteckningar

23 Egna anteckningar 23

24 22 Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

OLIKA MEN LIKA ATT ARBETA MED BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN

OLIKA MEN LIKA ATT ARBETA MED BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN OLIKA MEN LIKA ATT ARBETA MED BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN Foto: Mostphotos Metodbok Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen.

Läs mer

Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska

Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska Hur jämställda är kvinnor i Sverige? Om kvinnors rättigheter på lättläst svenska Läs detta först Den här boken beskriver

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets rättigheter, som nu är internationell

Läs mer

Otrygghet är att ha ett bultande hjärta

Otrygghet är att ha ett bultande hjärta Otrygghet är att ha ett bultande hjärta En undersökning om ungdomar som går i gymnasiesärskolan och deras upplevelser av mobbning, hot och våld. Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion

Läs mer

ALLA HAR RÄTT TILL VÅRD! En guide om mänskliga rättigheter i vårdens vardag

ALLA HAR RÄTT TILL VÅRD! En guide om mänskliga rättigheter i vårdens vardag ALLA HAR RÄTT TILL VÅRD! En guide om mänskliga rättigheter i vårdens vardag Reviderad 2014 Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Text Sara Bergqvist Månsson Grafisk form Losita Design

Läs mer

Så här kan ni använda FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Förslag till handikapprörelsen på lättläst svenska

Så här kan ni använda FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Förslag till handikapprörelsen på lättläst svenska Så här kan ni använda FN:s konvention om rättigheter r personer med funktionsnedsättning Förslag till handikapprörelsen på lättläst svenska 1 Så här kan ni använda FN:s konvention om rättigheter r personer

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

MAN INNAS! En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter.

MAN INNAS! En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter. MAN VI U INNAS! En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter. Länsstyrelsen Östergötland Handbok: Man vill ju finnas! En handbok för barn och unga som lever med skyddade personuppgifter.

Läs mer

SVERIGE 2014 DET ÄR ALDRIG NÅGON SOM NÅNSIN FR ÅGAT VAD TYCKER NI OM DET HÄR?

SVERIGE 2014 DET ÄR ALDRIG NÅGON SOM NÅNSIN FR ÅGAT VAD TYCKER NI OM DET HÄR? SVERIGE 2014 DET ÄR ALDRIG NÅGON SOM NÅNSIN FR ÅGAT VAD TYCKER NI OM DET HÄR? Ung röst 2014 Rädda Barnen Projektledare och text: Mary Douglas Arbetsgrupp: Gudrun Berglund, Irene Milsten, Kerstin Pirard,

Läs mer

Det här är regeringens plan för sin politik för personer med funktionsnedsättning under år 2011-2016.

Det här är regeringens plan för sin politik för personer med funktionsnedsättning under år 2011-2016. Socialdepartementet Regeringens plan för sin politik för personer med funktionsnedsättning En strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken Intro och sammanfattning Det här är regeringens plan

Läs mer

Se mig som person! - Röster från ungdomar i familjehem

Se mig som person! - Röster från ungdomar i familjehem Se mig som person! - Röster från ungdomar i familjehem Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer - i Sverige och i världen. Vår vision är en värld

Läs mer

SKAPA trygga IDRottSmILJÖER

SKAPA trygga IDRottSmILJÖER SKAPA trygga IDRottSmILJÖER för barn och ungdomar Innehåll Idrottens betydelse... 1 Idrotten och barnkonventionen... 2 Trygga idrottsmiljöer... 4 Definitioner... 5 Kränkande behandling... 5 Trakasserier...

Läs mer

Lär känna FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Lär känna FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning k FN:S KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR Z En ny FN-konvention som kommer att göra skillnad Lär känna FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Ett material från projektet Agenda

Läs mer

Vårt arbete. Barn och unga om samhällets stöd vid kränkningar och trakasserier i skolan. 89 barn och unga, mellan 7-20 år.

Vårt arbete. Barn och unga om samhällets stöd vid kränkningar och trakasserier i skolan. 89 barn och unga, mellan 7-20 år. Vårt arbete Barn och unga om samhällets stöd vid kränkningar och trakasserier i skolan 89 barn och unga, mellan 7-20 år Barnet som expert Metoden Unga Direkt - läs mer på: www.barnombudsmannen.se/unga-direkt/

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Garantinivå Vad menar vi med det?

Garantinivå Vad menar vi med det? Garantinivå Vad menar vi med det? Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en värld där Barnkonventionen

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?............................ 3 2. SAMLINGARNA.......................................................

Läs mer

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller. Stöd och service till vissa funktionshindrade Den här texten är lättläst. Det betyder att det inte finns svåra ord men allt som är viktigt finns med. Texten handlar om LSS. LSS betyder lagen om stöd och

Läs mer

Ta plats på arenan STUDIEMATERIAL. En intressepolitisk grundutbildning för funktionshindersföreningar i samverkan

Ta plats på arenan STUDIEMATERIAL. En intressepolitisk grundutbildning för funktionshindersföreningar i samverkan Ta plats på arenan En intressepolitisk grundutbildning för funktionshindersföreningar i samverkan STUDIEMATERIAL Om mänskliga rättigheter Om hur Sverige styrs Om samverkan Om påverkansarbete Om att vara

Läs mer

Rösta på oss! Sju riksdagspartier berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år.

Rösta på oss! Sju riksdagspartier berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. Rösta på oss! Sju riksdagspartier berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. 1 Rösta på oss! I år, 2014, är det val den 14 september. Då får alla svenska medborgare som har fyllt 18

Läs mer

Oklart uppdrag. Om rollen som god man för ensamkommande flyktingbarn

Oklart uppdrag. Om rollen som god man för ensamkommande flyktingbarn Oklart uppdrag Om rollen som god man för ensamkommande flyktingbarn Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer - i Sverige och i världen. Oklart

Läs mer

Hur kan barn påverka stödet vi ger dem?

Hur kan barn påverka stödet vi ger dem? Hur kan barn påverka stödet vi ger dem? Idéer från ett seminarum för föräldrar till barn och unga med funktionsnedsättning och för personal inom stödverksamheter En del av projektet Egen växtkraft Barns

Läs mer

All vår tid går åt till att söka stöd, nu orkar vi inte mer - bristande samordning är ett akut problem

All vår tid går åt till att söka stöd, nu orkar vi inte mer - bristande samordning är ett akut problem All vår tid går åt till att söka stöd, nu orkar vi inte mer - bristande samordning är ett akut problem En enkätundersökning om bristande samordning av stödinsatser till föräldrar till barn med neuropsykiatriska

Läs mer

Alla människor har lika värde DET FINNS HJÄLP ATT FÅ OM DU BLIR ORÄTTVIST BEHANDLAD

Alla människor har lika värde DET FINNS HJÄLP ATT FÅ OM DU BLIR ORÄTTVIST BEHANDLAD Alla människor har lika värde DET FINNS HJÄLP ATT FÅ OM DU BLIR ORÄTTVIST BEHANDLAD 2 Alla människor är lika mycket värda Alla människor har lika rättigheter. Det spelar ingen roll vad du har för religion,

Läs mer

FÖR EN TRYGGARE SKOLA. att föra dialog och påverka lokalt för en skola utan kränkningar

FÖR EN TRYGGARE SKOLA. att föra dialog och påverka lokalt för en skola utan kränkningar FÖR EN TRYGGARE SKOLA att föra dialog och påverka lokalt för en skola utan kränkningar 1 2 CHECK- LISTOR OCH GODA EXEMPEL Checklistor samt röster från Rädda Barnens medlemsrörelse. 3 4 CHECKLISTA VÄRDEGRUND

Läs mer

ÖPPNA VERKSAMHETEN! Ett metodmaterial om normer och inkludering i öppen ungdomsverksamhet

ÖPPNA VERKSAMHETEN! Ett metodmaterial om normer och inkludering i öppen ungdomsverksamhet respekt integritet delaktighet vara trygg känna självkänsla må bra lika värde och villkor ÖPPNA VERKSAMHETEN! Ett metodmaterial om normer och inkludering i öppen ungdomsverksamhet synas finnas var våga

Läs mer