SVERIGE 2014 DET ÄR ALDRIG NÅGON SOM NÅNSIN FR ÅGAT VAD TYCKER NI OM DET HÄR?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SVERIGE 2014 DET ÄR ALDRIG NÅGON SOM NÅNSIN FR ÅGAT VAD TYCKER NI OM DET HÄR?"

Transkript

1 SVERIGE 2014 DET ÄR ALDRIG NÅGON SOM NÅNSIN FR ÅGAT VAD TYCKER NI OM DET HÄR?

2 Ung röst 2014 Rädda Barnen Projektledare och text: Mary Douglas Arbetsgrupp: Gudrun Berglund, Irene Milsten, Kerstin Pirard, Lisa Lundgren, Lollo Lindahl, Margareta Elensky, Margareta Johansson, Maud Andersson, Ulla Hardelin Projektgrupp: Anders Persson, Cecilia Malm, Marie Forsberg, Karin Fyrk, Sara Skoog, Sara Svensson, Terése Bergsten Särskilt tack till: Marianne Petersson och Sara Thiringer Undersökningsföretag: Enkätfabriken Formgivning, foto och layout: Dockside 2

3 Förord Rädda Barnen genomför Ung röst för att barn enligt FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) har rätt att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. Vi vill att barn själva ska få tycka till om hur de upplever att deras rättigheter efterlevs. De som fattar beslut om saker som rör barns vardag i skolan, i hemmet, på fritiden och i samhället ska ha kunskap om och förstå hur barn har det. Barn har unik kunskap om sin egen situation. När barn får mer inflytande över beslut, bidrar det till att besluten blir mer välgrundade och får större legitimitet. Ambitionen är att Ung röst ska vara ett verktyg för samtal med politiker, beslutsfattare och andra aktörer kring barns och ungas uppväxtvillkor. Vi hoppas att Ung röst ska inspirera till att det på alla nivåer skapas forum för inflytande utifrån barns egna förutsättningar och villkor. I Sverige har regering och riksdag, kommuner och landsting ansvaret för de frågor som rör barn och unga. Eftersom Sverige antagit barnkonventionen betyder det att dessa instanser har en skyldighet att förverkliga denna. För även om många barn i Sverige har det bra, visar Ung röst att det finns väldigt mycket kvar att göra. Stort tack till alla barn och unga som varit med och skapat Ung röst. Tack även till lärare, rektorer och alla övriga som bidragit till att Rädda Barnen kunnat genomföra undersökningen. Inger Ashing Ordförande Rädda Barnen Barn och unga i Sverige blir nästan aldrig hörda. Denna enkät var jättebra och jag hoppas att kommunen gör något sådant själv i framtiden. 3

4 Innehåll Förord 3 Innehållsförteckning 4 Sammanfattning av Ung röst Allvarligt talat 9 Vad är Ung röst? 10 Om artikel 12 i barnkonventionen 11 Hur har Rädda Barnen gjort? 12 Resultat Respekt för barnets åsikter 17 BARN VILL ATT VUXNA SKA LYSSNA Rätt att må bra och känna sig trygg 23 MOBBAD OCH KRÄNKT 24 OTRYGGA PLATSER 26 VÅLD 28 HEM OCH FAMILJ 28 ATT MÅ DÅLIGT 28 STÖD OCH HJÄLP 30 4

5 3. Uppväxt på olika villkor 33 DÅLIGT STÄLLT 34 SKILLNADER BEROENDE PÅ BOSTADSORT 36 SKILLNADER MELLAN TJEJER OCH KILLAR Skola och utbildning för alla 39 ORO ÖVER SKOLARBETE 40 ARBETSMILJÖ OCH INFLYTANDE I SKOLAN 41 TRYGG I SKOLAN Koll på rättigheter Framtiden 49 Bilaga 53 Resultatet i sin helhet. 5

6 Kille, årskurs 8 BARNKOMMUNRÅD OCH FRITIDSGÅRDAR. KOMMUN SKA HA BARNAMBASSADÖR, JAG VILL ATT VARJE 6

7 Sammanfattning av Ung röst 2014 Nästan barn i Sverige har svarat på frågor om sina rättigheter i Ung röst. Resultatet visar att inte alla barn i Sverige får sina rättigheter tillgodosedda. Ung röst visar också att många barn vill bli lyssnade till och tagna på allvar i större utsträckning än idag. Både i frågor som rör dem själva och sådant som rör samhället i stort. 91% tycker det är viktigt att de som bestämmer lyssnar på barn 24% har fått kränkande meddelanden på nätet 90% har under det senaste året någon eller många gånger känt sig stressade över skolarbetet 43% har under det senast året blivit ombedda av personal på skolan att ta med pengar till aktiviteter 23% 4% har under det senaste året oroat sig för att inte få vara tillsammans/gifta sig med vem de vill 13% har under det senaste året oroat sig över att familjens pengar inte ska räcka till det de behöver 60% frågor som rör barn 17% av tjejerna har haft ätstörningar under det senaste året 21% har under det senaste året någon eller många gånger känt sig mobbade eller kränkta 49% har någon gång eller många gånger känt sig ledsna eller nedstämda en längre tid det senaste året 11% procent av tjejerna har råkat ut för att en vuxen kontaktat dem på nätet och velat prata om sex 8% har inte kunnat delta i en fritidsaktivitet under det senaste året för att det kostat pengar 52% av killarna har sett någon bli slagen under det senaste året 4% har under det senaste året oroat sig för att bli vräkta 45% har hört talas om barnkonventionen 87% ser ganska eller mycket positivt på sin framtid 7

8 8

9 Allvarligt talat Kommer ni att hjälpa oss nu så att det blir mindre läskigt här på kvällen? Så frågade en tolvårig tjej som var en av de cirka barn som deltog i Ung röst. Vi var tvungna att svara nej. Det kunde vi inte lova. Och även om vi hade kunnat vara behjälpliga med just det, vem skulle hjälpt till nästa gång hon och hennes vänner ville förändra något? Det vi däremot lovade var att vi skulle överlämna hennes synpunkter till de som bestämmer. Vi lovade också att kämpa för att barn ska bli lyssnade till och för att deras åsikter ska bli tagna på allvar på alla nivåer i samhället. Ung röst bekräftar nämligen att väldigt många barn vill bli lyssnade till. Både i frågor som rör dem själva och sådant som rör samhället i stort. Det verkar som om många av de inflytandeforum som finns för barn inte tar hänsyn till deras åsikter. Detta leder till sämre beslut och att förtroendet för vuxna skadas. Att bli lyssnad till och tagen på allvar kan dessutom ha avgörande betydelse för ett barns välbefinnande. Jag var mobbad årskurs 0-9 och fick aldrig den hjälp jag behövde fast lärarna sa att dom skulle fixa det. En stor del av min barndom blev förstörd på grund av dem I Ung röst vittnar barn om bland annat stress, oro, mobbning, vräkningar, nedstämdhet, avgifter i skolan och rasism. Barn blir kränkta och i vissa situationer verkar vuxna inte se till barnets bästa. Detta är allvarligt. Så nu gör vi det vi lovade den tolvåriga tjejen. Vi överlämnar Ung röst till dig och kämpar vidare för att barn ska tas på allvar var i Sverige de än befinner sig. Är det ett stort beslut som ska fattas i kommunen så skicka ut frågan i skolorna och kolla vad ungdomarna tycker. Då kan de som bestämmer ta ställning till våra åsikter. Mer än 20 procent av Sveriges befolkning är under 18 år och saknar därmed formell möjlighet att göra sin röst hörd. Det betyder att en viktig del av befolkningens perspektiv lätt förbises och att något behöver göras för att tillvarata barns åsikter, lokalt som nationellt. I Ung röst beskriver barn om och om igen en känsla av maktlöshet. De menar att vuxna inte lyssnar och om de faktiskt gör det händer det oftast ingenting ändå. Barn beskriver exempelvis hur de suttit med i matråd i flera år utan att något förändrats eller hur de blivit mobbade utan att lärare agerat. Jag känner att socialtjänsten inte lyssnade på vad jag sa till dem när jag hade det svårt med min mamma. 9

10 Vad är Ung röst? Ung röst är Rädda Barnens landsomfattande undersökning med barn. Den genomförs med hjälp av enkäter och fokusgruppintervjuer. Frågorna omfattar såväl kommunala som nationella ansvarsområden och sträcker sig över teman som inflytande, utbildning, trygghet, framtid och psykisk ohälsa. Undersökningen genomsyras i alla delar av artiklarna i barnkonventionen och utgår främst från den kritik Sverige fått från FN:s kommitté för barnets rättigheter (barnrättskommittén) men även från andra områden där Rädda Barnen vill undersöka hur barn upplever sin situation. Kritik och rekommendationer Barnkonventionen ratificerades (antogs) av Sverige Det innebär att regeringen vart femte år granskas av barnrättskommittén, som följer upp hur Sverige efterlever barnkonventionen. Trots att Sverige överlag anses vara bra på att följa barnkonventionen vill kommittén bland annat att det ska göras mer för att: barn i större utsträckning ska bli lyssnade till i frågor som rör dem stoppa mobbning snabbare hjälpa barn och unga som mår dåligt barn som flyr från andra länder ska ha samma rättigheter som andra barn i Sverige barn ska känna till sina rättigheter i större utsträckning än idag minska barnfattigdom alla barn ska få samma möjlighet till bland annat utbildning och stöd oavsett var i landet de bor Sverige får också kritik för att Barnombudsmannen inte kan ta emot enskilda klagomål från barn som inte fått sina rättigheter tillgodosedda. Vad vill Rädda Barnen? Ung röst ger en välgrundad inblick i hur barn upplever sin situation och hur de anser att deras rättigheter respekteras och tillgodoses. Ambitionen är att kunskapen ska spridas och att de som påverkar barns uppväxtvillkor ska ta den till sig och agera. Rädda Barnen vill att riksdag, regering, myndigheter, landsting, kommuner och skolor skapar strukturer och rutiner för att hämta in barns åsikter och försäkra att dessa tas med i alla beslutsunderlag som rör barn. Att de framtagna rutinerna har ett förhållningssätt som alltid utgår från barnets bästa. Rädda Barnen gör inga anspråk på att förklara varför barn har svarat som de gjort. Det finns därför anledning för exempelvis kommuner och landsting att göra fördjupade studier och föra en dialog med barn och unga för att få en djupare förståelse för resultaten. Hur kan man använda Ung röst? Den här rapporten innefattar resultatet för hela Sverige. Vissa frågor får större utrymme än andra och det totala resultatet för alla frågor finns i bilagan. Till undersökningen hör ytterligare 61 rapporter där resultat redovisas på kommun- eller länsnivå. Du finner dem på: 10

11 Om artikel 12 i barnkonventionen Enligt barnkonventionens artikel 12 har barn rätt att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem, i förhållande till ålder och mognad. Det kan exempelvis innebära att vuxna måste anpassa information så att barn kan ta den till sig. Vuxna ska lyssna till, respektera och väga in barnets egna åsikter i alla beslut som rör barnet. Utgångspunkten är att se barns deltagande som en process och inte en engångsföreteelse. Vuxna bör inte ha ett symboliskt förhållningssätt till artikel 12, som exempelvis genom teckningstävlingar, barnkörer och trädplanteringar. Att lyssna till barn på riktigt innebär att de ska få tycka till i frågor som rör dem. Till exempel att få vara med och påverka stora beslut som rekrytering, budget och planering i kommunen eller på skolan. Barn ska få information om frågan som behandlas och deltagandet ska var frivilligt. Jag tycker att våran rektor och kommunfullmäktige borde ta våra brev på allvar och att de faktiskt svarar på dem. Det är också viktigt att fråga barn vad de själva vill tycka till om och på vilket sätt. När ett beslut sedan har fattats, ska man berätta för barnet om beslutet, på vilket sätt man har tagit till sig dess åsikter och vilka konsekvenser det får. BARNKONVENTIONEN ARTIKEL Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. 2. För detta ändamål skall barnet särskilt beredas möjlighet att höras, antingen direkt eller genom företrädare eller ett lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med den nationella lagstiftningens procedurregler, i alla domstols- och administrativa förfaranden som rör barnet. 11

12 Hur har Rädda Barnen gjort? Datainsamling Datainsamlingen har utförts av Rädda Barnens medlemmar. Artikel tre i barnkonventionen, som handlar om barnets bästa, är central i Rädda Barnens arbete. Därför var det viktigt att barnen gavs möjlighet att genomföra enkäten utan att känna oro för att andra skulle kunna kontrollera vad de svarat. Skolan bedömdes vara den plats där alla barn kunde nås men ändå garanteras största möjliga anonymitet. Undersökningen genomfördes därför med hjälp av enkäter i skolor. BARNKONVENTIONEN ARTIKEL 3 Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet. Frågor och frågeformulär Enkäten innehåller 31 frågor som har tagits fram av Rädda Barnen i samråd med barnrättsexperter, sakkunniga, forskare och undersökningsföretaget Enkätfabriken. Enkätfabriken har även stått för sammanställning och hantering av enkäter. Utöver detta har tio fokusgruppintervjuer, med cirka sex barn i varje grupp, genomförts av Rädda Barnen på olika orter runt om i landet. Frågeställningarna i både enkät och fokusgrupper utgår från barnkonventionen och de rekommendationer Sverige fått från barnsrättskommittén. Urval Undersökningens målgrupp är barn i årskurserna 6 och 8 samt första året på. För att säkerställa representativitet och ett tryggt deltagande fanns tydliga riktlinjer kring alla delar av genomförandet. Det medförde att urvalet inte kunde bli helt slumpmässigt, men för att få så god representativitet som möjligt ställdes krav på stor spridning av kommuner, län och medverkande skolor. Totalt har enkäter samlats in från cirka 500 skolor i 75 kommuner. För varje deltagande kommun har det funnits minimikrav på antalet medverkande elever och skolor. Dessa har tagits fram utifrån antalet elever i de aktuella kommunerna. Resultat på kommunnivå har enbart tagits fram för de kommuner som fått in tillräckligt antal svar och som har haft en god spridning. Resultatet är alltså tillförlitligt både på kommun- och riksnivå. Alla kommuner har inte svar från alla åldersgrupper, då vissa kommuner saknar gymnasium. Detta bör tas med i bedömningen vid jämförelse mellan kommuner. Viktning Resultatet är viktat på ålder för att säkerställa ett så representativt resultat som möjligt. Detta innebär att även om man kan räkna ut det ungefärliga antalet personer utifrån procentsatsen så går det inte att komma fram till det faktiska, reella talet. 12

13 Variabler I rapporten redovisas genomgående indelning efter kön (tjej/kille) och årskurs. Barnen har i enkätsvaren själva angett vilken grupp de tillhör. Svarsalternativen för kön var: Tjej, Kille, Annat (identifierar mig inte som tjej eller kille). 561 barn uppgav Annat. Vid Rädda Barnens analys av gruppen Annat visade det sig att en del enkäter var slarvigt eller ofullständigt ifyllda. För att inte belasta undersökningsresultatet med felaktig data har Rädda Barnen därför valt att bortse från gruppen Annat vid redovisningen av de kvantitativa resultaten. Vid redovisning av citat hämtade från enkäten finns dock gruppens svar med. Redovisning av enkäter Totalt insamlade enkäter Webbenkäter Pappersenkäter Bortagna ofullständigt ifyllda 800 Bortagna gruppen Annat 561 Antal enkäter som det kvantitativa resultatet bygger på Pappers- eller webbenkäter användes vanligtvis utifrån klassernas egna önskemål. Vissa enkäter kunde inte räknas in i det totala resultatet då dessa till stor del var ofullständigt ifyllda eller där respondenten missat att fylla i någon av variablerna kön och årskurs. Gruppen Annats kvantitativa svar har avlägsnats vilket redovisas ovan under rubriken Variabler. Skrivna kommentarer som inkom under den öppna frågan sparades dock från alla enkäter och finns med i den totala sammanställningen. Sammanfattningsvis har barn fyllt i Ung röst-enkäten och det kvantitativa resultatet bygger på enkäter. Fördelning mellan kön eller årskurs Resultatredovisning fördelat på årskurs eller kön är en uppdelning av det totala resultatet. Om 20 procent av killarna och 10 procent av tjejerna har svarat ja på en fråga så innebär detta alltså inte att 30 procent totalt har svarat ja, utan andelen killar respektive tjejer som svarat ja på en fråga. Se exempel nedan: KILLE TJEJ TOTAL Antal barn Antal som svarat ja Andel som svarat ja 20% 10% 15% Avrundning Procentandelarna avrundas till heltal och totalen kan därför ibland understiga eller överstiga 100 procent. En del av frågorna är flervalsfrågor där det funnits möjlighet att välja mer än ett svar. I sådana fall blir totalen mer än 100 procent. Fokusgrupper och citat Rapporten innehåller citat från barn. Dessa är hämtade antingen från någon av de tio fokusgruppintervjuer som genomförts eller från kommentarer skrivna under en öppen fråga i enkäten: Är det något du vill säga till de som bestämmer i din stad, din kommun eller i Sverige? Är det något du tycker att de borde veta? Vissa citat har redigerats för att skydda barnets identitet, kortats ner på grund av platsbrist eller för att de på något vis innehållit språk som varit kränkande mot människors lika värde. 13

14 Resultat I UNG RÖST HAR BARN I SVERIGE BLIVIT TILLFRÅGADE OM SINA RÄTTIGHETER. Diagrammen visar fördelningen mellan andelen tjejer och killar som deltagit samt fördelningen mellan andelen barn som deltagit från de olika årskurserna. Tjej 51% 49% Kille 25% 39% på 36% tabeller. På vissa sidor redovisas resultatet i tabeller fördelat på kön och årskurs. För förtydligande av dessa, se sidan 13. Till undersökningen hör ytterligare 14

15 BARN I 75 KOMMUNER FRÅN 19 LÄN HAR BIDRAGIT TILL UNG RÖST 2014 Alvesta Arvika Bjuv Borlänge Bräcke Danderyd Ekerö Enköping Falun Gotland Gävle Göteborg Hallstahammar Halmstad Haninge Haparanda Helsingborg Huddinge Hudiksvall Härnösand Hässleholm Höganäs Höör Järfälla Jönköping Kalmar Karlsborg Karlshamn Karlskrona Kiruna Knivsta Kristianstad Kungsbacka Lerum Lidingö Ljusdal Luleå Lund Lycksele Malmö Nacka Norrtälje Nynäshamn Ockelbo Orsa Partille Piteå Sigtuna Skellefteå Sollentuna Stenungsund Stockholm Strömsund Sundsvall Surahammar Svedala Säter Sölvesborg Tibro Timrå Tomelilla Trelleborg Trollhättan Tyresö Täby Upplands Väsby Uppsala Vansbro Vetlanda Värmdö Värnamo Växjö Ystad Åre Österåker Rödmarkerade orter har egna kommunrapporter med lokalt resultat. Till undersökningen hör även fyra länsrapporter Skåne, Blekinge, Stockholm och Dalarna. 15

16 16

17 1 Respekt för barnets åsikter VARJE BARN HAR RÄTT ATT GÖRA SIN RÖST HÖRD I ALLA FRÅGOR SOM RÖR BARNET. 1. RESPEKT FÖR BARNETS ÅSIKTER Hade gärna fått veta hur jag skulle kunna kontakta er om det skulle var a något, hur vi barn kan påverka den stad vi bor i. Positivt och få var a med och bestämma om det som rör oss barn. Barn saknar formella möjligheter att göra sina röster hörda. Det är vuxnas ansvar och skyldighet att lyssna till, respektera och väga in barns åsikter i beslut som rör barn. Barn har rätt att uttrycka sin mening och bli tagna på allvar. Det gäller till exempel i skolan, hemma eller i kommunen. Men, i Ung röst beskriver barn vid flera tillfällen en känsla av maktlöshet. De menar att vuxna inte alltid lyssnar och om de faktiskt gör det händer det ofta ingenting ändå. 17

18 BARN VILL ATT VUXNA SKA LYSSNA 91% tycker det är viktigt att de som bestämmer lyssnar på barn. Många barn uttrycker vikten av att de som bestämmer lyssnar på dem. Två av tre vill ha mer inflytande och fler möjligheter att påverka i frågor som rör dem. Dock är det bara en av tio som anser att de har stora möjligheter att föra fram sina synpunkter till de som bestämmer. Det är i skolan barn upplever att de får påverka mest. Det är även i skolan barn främst vill ha mer inflytande. Kommunen är den plats där barn upplever sig kunna påverka minst. Har barn fått påverka i viktiga frågor? Om ja var har barn fått vara med och påverka? Skolan 77% 29% 44% Ja Nej Hemma Fritidsaktiviteter 33% 66% Vet inte 28% Annat ställe 16% Kommunen 5% Fråga 7: Diagrammet visar om barn anser att de har fått vara med och påverka i frågor som är viktiga för dem under det senaste året. Fråga 7.b: Tabellen visar var barn upplever att de får vara med och påverka. 18

19 Andelen barn som upplever att de får vara med och påverka minskar med ökande ålder. Mer än hälften av barnen i årskurs 6 svarar att de har fått vara med och påverka i frågor som är viktiga för dem men bara drygt en tredjedel i årskurs 1 på svarar detsamma. Tjejer vill i högre utsträckning än killar ha mer inflytande och fler möjligheter att påverka i frågor som rör dem. Andelen barn som upplever att de har haft möjlighet att påverka i frågor som är viktiga för dem varierar beroende på i vilken kommun barnen bor. Jag tycker ni borde komma ut och visa att ni finns och berätta om vad ni håller på med. Ni borde också börja lyssna på oss ungdomar också. 1. RESPEKT FÖR BARNETS ÅSIKTER Möjligheter att påverka Möjligheter att föra fram sina åsikter till de som bestämmer 68% 35% 39% 41% 43% 45% 47% 50% 55% Stora möjligheter Små möjligheter 11% 47% 24% Inga möjligheter 14% Vet inte 28% Kiruna Sölvesborg Tyresö Lerum Järfälla Hässleholm Falun Orsa Vetlanda Karlsborg Fråga 7: Diagrammet visar skillnader mellan tio kommuner där barn svarat JA på frågan om de under det senaste året haft möjlighet att påverka i frågor som är viktiga för dem. Fråga 6: Diagrammet visar vilka möjligheter barn anser sig ha att föra fram sina åsikter till de som bestämmer i kommunen där barnen bor. 19

20 Vill barn ha mer in ytande? Om ja vilka områden vill barn kunna påverka? Skola/utbildning 68% 14% 26% Ja Nej 60% Vet inte Jämställdhet Rasism Fritidsmöjligheter Kollektivtrafiken 52% 43% 38% 31% Annat område 14% Fråga 8: Fråga 8.b: Bilden visar inom vilka områden barn önskar få vara med och påverka. 20

21 Frågor som berör och engagerar barn i Sverige Ung röst visar att många barn har ett engagemang för frågor som rör dem själva, vänner och familj samt samhället i stort. I enkäten var frågorna delvis styrda, men det fanns möjlighet att uttrycka sig fritt i någon av de tio fokusgruppintervjuer som genomfördes och även under en öppen fråga i enkäten: Är det något du vill säga till de som bestämmer i din stad, din kommun eller i Sverige? Är det något du tycker att de borde veta? Den öppna frågan besvarades av nästan barn och mängder av synpunkter, förslag, tips, uppmaningar och frågor framkom på alla nivåer: lokalt, nationellt och globalt, men också individuella berättelser och beskrivningar som barn själva upplevt. Kommentarerna handlar framför allt om skolmiljön, förslag på fritidsaktiviteter, hur tryggheten kan förbättras och tillfällen då barn känt sig kränkta eller förbisedda av vuxna. Många uttrycker sig om samhällsfrågor som skolan, resursfördelning, biståndsfrågor, barns hälsa, rasism och mångfald. Ett stort antal uppmanar Sverige att hjälpa barn som mår dåligt, utsätts för mobbning eller som har knapp ekonomi. Barn uttrycker bland annat: att vuxna ska lyssna mer på barn och ta deras åsikter på allvar att stressen i skolan ska minska att skolmaten ska förbättras att de vill ha er engagerade och handlingskraftiga lärare och vikarier att Sverige ska göra mer för att stoppa mobbning/nätmobbning att barn som mår dåligt ska få mer stöd 1. RESPEKT FÖR BARNETS ÅSIKTER Vi är också viktiga och ni glömmer bort oss för mycket! att kollektivtra ken ska bli mer barn- och ungdomsvänlig (tryggare, kostnadsfri och anpassade tider efter skola och aktiviteter) att det ska skapas er och billigare fritidsaktiviteter och fritidsmöjligheter (öppettider, transport, mötesplatser, belysning på utomhusarenor mm) 21

22 22

23 2 Rätt att må bra och känna sig trygg ALLA BARN HAR RÄTT TILL EN TRYGG UPPVÄXT. DET INNEBÄR ATT INTE BEHÖVA UTSÄTTAS FÖR VÅLD, MOBBNING ELLER ANDRA KRÄNKNINGAR. 2. RÄTT ATT MÅ BRA OCH KÄNNA SIG TRYGG Barn har rätt att må bra och få hjälp och stöd om de blivit illa behandlade, skadade eller mår dåligt. Om vuxna i en familj inte har möjlighet att hjälpa eller stödja barnet i en utsatt situation måste samhället ta ansvar och se till att barnet får den hjälp och det stöd som behövs. Jag blir kallad n-ordet och massa andr a saker och jag vill inte bli kallad det. Jag har sagt till dem att sluta men ingen lyssnar. Jag är deppig var je dag pga. detta. Sverige uppmanas av barnrättskommittén att arbeta hårdare mot mobbning och kränkningar särskilt mot trakasserier kopplade till barn med utländsk bakgrund och barn med funktionsnedsättningar. Sverige uppmanas även att agera för att stoppa kränkningar som sker utanför skolan och att barn ska involveras i arbetet mot mobbning. 5% oroar sig för att utsättas för rasism. 23

24 MOBBAD OCH KRÄNKT I Ung röst nämner många barn mobbning i skolan och på nätet. Anmärkningsvärt är att många barn vädjar till vuxna att i större utsträckning uppmärksamma vissa nätbaserade sidor där kränkningar är vanligt förekommande. Ung röst visar att drygt vart femte barn känt sig mobbad eller kränkt någon eller många gånger under det senaste året. 24 procent har fått kränkande meddelanden från andra barn på nätet och 17 procent har fått kränkande meddelanden på mobilen. Mer än var tionde tjej har blivit kontaktad av någon vuxen på nätet som velat tala om sex. Tjejer har i högre uträckningen än killar blivit utsatta för kränkande behandling. Jag tycker att man borde ha koll på nätmobbningen otroligt mycket mera. Barn kan ta det riktigt personligt och tycka att det är man själv som det är fel på. Det kan påverka så hårt att man börjar skada sig själv eller tar livet av sig på grund av detta. Dom vuxna vet egentligen inte så mycket som dom tror om vad som händer under skoltid/internet. Vuxna vet helt klart inte hur det påverkar. Tjej åk 6 Mobbad eller kränkt det senaste året 4% Varför mobbad eller kränkt? Funktionsnedsättning 4% 16% Inte alls Sexuell läggning/ könsidentitet 6% Barnfattigdom 7% Tro/religion 9% 79% Någon gång Många gånger Ålder 9% Utländsk bakgrund 9% Utseende 47% Annan anledning 63% Fråga: 27.4: Diagrammet visar om barn känt sig mobbade eller kränkta under det senaste året. Fråga: 27.b: Tabellen visar av vilken anledning barn upplevt att de blivit mobbade eller kränkta. 24

25 88% vill att Sverige ska göra mer för att stoppa mobbning och nätmobbning. HEMMA KÄNNER JAG MIG MEST TRYGG FÖR DÄR KAN INGEN RETA MIG. 2. RÄTT ATT MÅ BRA OCH KÄNNA SIG TRYGG Kränkningar på internet och mobil 26% 24% 22% 11% 8% 5% Tjej Totalt Kille Tjej Totalt Kille Fråga: 26.3: Fått kränkande meddelanden på nätet från andra barn eller unga. Fråga: 26.4: Fått kränkande meddelanden på mobilen från andra barn eller unga. Fråga: 26.5: Blivit kontaktade av en vuxen som velat tala om sex via internet. 25

26 OTRYGGA PLATSER Vart fjärde barn känner sig otryggt i kollektivtrafiken på kvällstid. Detta bekräftas även i de kommentarer som inkommit och i de intervjuer som genomförts. Bland annat nämner barn ofta dålig belysning, ödsliga perronger/hållplatser och läskiga personer i kollektivtrafiken. Barn känner sig även otrygga på stan och i bostadsområdet på kvällstid. 3 procent känner sig sällan eller aldrig trygga varken på rasterna, i klassrummet eller på vägen till och från skolan. Jag vill kunna känna mig trygg på kvällarna. ensam hemma eller ute på stan på kvällar na. Hemma I bostadsområdet, dagtid I klassrummet På väg till och från skolan På rasterna På stan/i centrum, dagtid I kollektivtrafiken, dagtid På nätet På fritidsgården I bostadsområdet, kvällstid I kollektivtrafiken, kvällstid På stan/i centrum, kvällstid 1% 1% 2% 2% 2% 2% 2% 3% 3% 2% 3% 4% 3% 3% 4% 4% 4% 4% 4% 5% 6% 3% 6% 8% 5% 6% 7% 6% 9% Sällan eller aldrig trygg på följande platser: 13% 14% 16% 23% 25% Kille Totalt Tjej 33% 34% Fråga 24.a-l: Diagrammet visar andel barn som svarat att de sällan eller aldrig känner sig trygga på ovanstående platser. Vill du veta mer om frågan i sin helhet se bilagan sidorna

27 2. RÄTT ATT MÅ BRA OCH KÄNNA SIG TRYGG Jag är inte alltid trygg när jag går hem fr ån skolan. Mina för äldr ar och min lär are lyssnar inte alltid när jag säger att jag är r ädd för en kille. Otrygghet i kollektivtra ken 36% 29% 27% 26% 24% 21% 18% 20% 14% 10% Orsa Åre Skellefteå Uppsala Tibro Lerum Växjö Tyresö Värmdö Sigtuna Fråga 24.j: Diagrammet visar skillnader mellan tio kommuner där barn svarat 27

28 VÅLD 45 procent har sett någon bli slagen under det senaste året. Killar i grundskolan har bevittnat våld i högre utsträckning än tjejer och i högre utsträckning än barn i årskurs 1 på. 12 procent oroar sig för att utsättas för våld av andra barn, 7 procent oroar sig för att utsättas för våld av en vuxen. Resultaten från Ung röst visar att tjejer konsekvent upplever mer psykisk ohälsa än killar. Andelen barn som uppger att de mår dåligt ökar med åldern. 9 procent i årskurs 6 har många gånger känt sig ledsna och nedstämda under det senaste året, i årskurs 1 på ligger siffran på 22 procent. Ledsen och nedstämd under en längre tid HEM OCH FAMILJ På frågan om var barn känner sig trygga var det 7 procent som svarade att de inte alltid kände sig trygga i sitt hem. 5 procent svarade att de oftast gör det och 2 procent svarade att de sällan eller aldrig gör det. 3 procent oroar sig för bli utslängda hemifrån. 4 procent oroar sig för att de inte ska få vara tillsammans med eller gifta sig med vem de vill (6 procent av tjejerna och 3 procent av killarna). 2 procent oroar sig för att bli utvisade ur landet. 16% 33% Inte alls 51% Någon gång Många gånger ATT MÅ DÅLIGT Ung röst visar att många barn i Sverige mår dåligt. Barn upplever stress, nedstämdhet, ätstörningar och självskadebeteenden. Hälften av barnen som deltog i Ung röst har någon eller många gånger känt sig ledsna och nedstämda en längre tid under det senaste året. 12 procent har haft problem med ätstörningar och 14 procent oroar sig för att skada sig själva. Fråga 27.3: Diagrammet och tabellen visar om barn känt sig ledsna och nedstämda under en längre tid det senaste året. KÖN TJEJ KILLE Inte alls 38% 64% Någon gång 39% 27% Många gånger 23% 9% Totalt 100% 100% 28

29 Har haft ätstörningar 17% 12% Oro för att skada sig själv 20% 14% 9% 2. RÄTT ATT MÅ BRA OCH KÄNNA SIG TRYGG 7% Tjej Totalt Kille Tjej Totalt Kille Fråga 26.6 Diagrammet visar andelen barn som har haft problem med ätstörningar under det senaste året. Fråga 25.9 Diagrammet visar andelen barn som oroat sig för att skada sig själva under det senaste året. 29

30 STÖD OCH HJÄLP Många barn som deltagit i Ung röst uttrycker i kommentarer och intervjuer att de vill ha snabbare och mer lättillgängligt stöd för barn som mår dåligt. De flesta nämner att de skulle vända sig till någon i sin familj om de har bekymmer eller blivit utsatta för något. Dock vet inte vart tredje barn vart de ska vända sig om de har problem i familjen. 93% vill att Sverige ska göra mer för att hjälpa barn som mår dåligt. Barn som inte vet vart de ska vända sig om de har problem i familjen om de utsätts för våld, hot eller andra brott om de känner sig kränkta eller orättvist behandlade 29% 33% 31% om de mår psykiskt dåligt 21% Unga behöver hjälp, allt från läxhjälp, till psykolog och liknande, som inte kostar! Det ska vara lätt att få hjälp! Fråga 28: Diagrammet visar andelen barn som inte vet vart de ska vända sig om de upplever något av ovanstående alternativ. 30

31 2. RÄTT ATT MÅ BRA OCH KÄNNA SIG TRYGG KONTAKT MED BUP OMÖJLIGT ATT FÅ DET ÄR TYP 31

32 32

33 3 Uppväxt på olika villkor ALLA BARN HAR RÄTT TILL LIKVÄRDIGA MÖJLIGHETER EXEMPELVIS UTBILDNING OCH STÖD OAVSETT BAKGRUND, KÖN ELLER BOSTADSORT. 3. UPPVÄXT PÅ OLIKA VILLKOR Upprepade gånger har barnrättskommittén uttryckt oro över skillnaderna i uppväxtvillkor beroende på var man bor, bland annat för barn som växer upp i ekonomiskt utsatta familjer. Stora skillnader mellan tjejers och killars välmående har också uppmärksammats av kommittén. Olika uppväxtvillkor kan leda till att vissa barn inte får samma förutsättningar och möjligheter som andra. Dom som har lite pengar borde få mer a tex till mat och kläder så att man klar ar sig. Min mamma har inget jobb och får jättelite pengar 33

34 DÅLIGT STÄLLT I Ung röst framkommer det att 13 procent är oroliga över att familjens ekonomi inte ska räcka till. 43 procent av barnen har uppmanats att ta med sig pengar till aktiviteter i skolan trots att skolan ska vara kostnadsfri för alla. För barn i familjer som lever på marginalen kan det innebära att man behöver avstå från aktiviteter i skolan och på fritiden. Ung röst visar att 6 procent fått avstå aktiviteter i skolan på grund av att det kostat pengar och 8 procent har behövt avstå fritidsaktiviteter av samma anledning. Gymnasieelever har i högre utsträckning behövt avstå fritidsaktiviteter än elever i grundskolan. BARNFATTIGDOM Sverige har ingen of ciell de nition av fattigdom. De barn som räknas som fattiga enligt Rädda Barnens de nition lever i en familj som antingen har låg inkomststandard alltså så låg inkomst att pengarna inte täcker nödvändiga kostnader eller får försörjningsstöd, tidigare kallat socialbidrag. Kostnader i skolan och på fritiden Barn som blivit ombedda att ta med pengar till skolan under det senaste året 43% Barn som behövt avstå någon aktivitet i skolan under det senaste året på grund av att det kostat pengar 6% Barn som behövt avstå någon aktivitet på fritiden under det senaste året på grund av att det kostat pengar 8% Fråga 12, 13 och 14: Diagrammet visar andelen barn som svarat JA på följande frågor: om de blivit ombedda att ta med pengar till skolan, om de behövt avstå en skol- eller fritidsaktivitet under det senaste året på grund av att det kostat pengar. 34

35 Regeringen har infört en nollvision mot vräkningar av barnfamiljer, men trots detta visar Ung röst att 4 procent oroat sig över att tvingas flytta när familjen inte kan betala hyran. 3. UPPVÄXT PÅ OLIKA VILLKOR Oro för familjens ekonomi 23% 9% Ekerö 10% Hässleholm 11% Alvesta 12% Höganäs 13% Karlshamn 14% Åre 15% Huddinge 16% Karlsborg 17% Orsa Bräcke VI HAR INGENSTANS ATT GÅ OM DET ÄR KALLT UTE ELLER OM MAN INTE KÄNNER FÖR ATT VAR A HEMMA, ALLT KOSTAR PENGAR ATT GÖRA. Tjej, årskurs 8 Fråga Bilden visar andelen barn som under det senaste året oroat sig över att familjens pengar inte ska räcka till det de behöver, fördelat på tio kommuner. 35

36 SKILLNADER BEROENDE PÅ BOSTADSORT Ung röst bekräftar att det finns skillnader i barns uppväxtvillkor beroende på var man bor. Exempel på sådana skillnader är avgifter i skolan och hur barn upplever att skolans personal arbetar för att stoppa mobbning. Be skolorna att inte gör a så dyr a aktiviteter som man inte kan betala. Kostnader i skolan Stoppar skolan mobbning? 77% 30% 32% 36% 39% 41% 43% 48% 50% 61% 29% 41% 45% 48% 49% 50% 52% 55% 56% 19% Karlsborg Kalmar Karlshamn Tibro Alvesta Trelleborg Jönköping Bjuv Hallstahammar Ekerö Kiruna Kalmar Borlänge Sölvesborg Piteå Nacka Skellefteå Sigtuna Bjuv Ekerö Fråga 12: Diagrammet visar andelen barn som blivit ombedda att ta med pengar till skolan, i tio olika kommuner. Fråga 21: Diagrammet visar andelen barn som upplever att skolans personal arbetar för att stoppa mobbning, i tio olika kommuner. 36

37 SKILLNADER MELLAN TJEJER OCH KILLAR Uppväxtvillkoren skiljer sig åt mellan killar och tjejer i många frågor. Exempelvis mår tjejer dåligt oftare än killar. De oroar sig mer och utsätts i högre grad för kränkningar. Det finns även skillnader mellan tjejer och killar i vissa frågor gällande otrygghet och inflytande. I endast en fråga är killarnas utsatthet markant högre än tjejernas och det gäller andelen barn som bevittnat våld. Att alla människor är lika värda till exempel att män får högre lön än kvinnor och att det inte finns ett enda tjej-ishockeylag där jag bor. #RESPECT! 3. UPPVÄXT PÅ OLIKA VILLKOR FRÅGA TJEJ KILLE Andel barn som oroat sig över att inte klara skolan 48% 31% 33% 14% Andel barn som har utsatts för kränkningar från andra barn på mobilen 20% 13% 67% 53% Andel barn som haft problem med ätstörningar 17% 7% Andel barn som oroat sig över familjens ekonomi 18% 9% Andel barn som känt sig ledsna eller nedstämda en längre tid 62% 36% Andel barn som via nätet blivit kontaktad av en vuxen som velat tala om sex 11% 5% Andel barn som oroar sig för att bli mobbad 27% 16% Andel barn som bevittnat våld 38% 52% (Tabellen visar hur svaren skiljer sig mellan tjejer och killar i tio olika frågor.) 37

38 38

39 4 Skola och utbildning för alla SKOLAN SKA GE LIKVÄRDIGA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ALLA, OAVSETT BAKGRUND, KÖN, FUNKTIONS- NEDSÄTTNING ELLER VÅRDNADSHAVARES UTBILDNINGSNIVÅ. 4. SKOLA OCH UTBILDNING FÖR ALLA Jag tycker att skolan borde var a mer kostnadsfri. Man borde undvika hemuppgifter och ha mindre läxor för alla har olika förutsättningar och alla kan inte få hjälp hemma. Det skapar or ättvisa och påverkar betyg och alla borde få samma chans. Skolan ska ha en kompensatorisk roll, alltså kompensera för de olika förutsättningar som ett barn kan ha. Barn som inte har möjlighet att få hjälp med skolarbete och läxor hemma ska kunna få stöd i skolan. Skolan har ansvar för att barn ska slippa kränkande behandling, som mobbning eller rasism, och att barn som mår dåligt ska få hjälp. Skolan ska reagera, hantera, och bemöta i sådana situationer. Skolan är barns arbetsplats, de har rätt till en god arbetsmiljö och att kunna påverka i skolrelaterade frågor. 39

40 ORO ÖVER SKOLARBETE Stress över betyg Ung röst visar att barn känner stress och oro i skolan. Nio av tio har någon eller många gånger upplevt stress på grund av skolarbete under det senaste året och 83 procent har känt sig stressade över betygen. 39 procent oroar sig för att inte klara skolan och vart femte barn oroar sig för att inte få tillräckligt med hjälp i skolan. Stress och oro över betyg och skolarbete är vanligare bland tjejer än killar och mer frekvent i de högre åldrarna än i de lägre. Stress och oro i skolan bekräftas i både skriftliga kommentarer och i de intervjuer som genomförts med barn. Det är ett av de vanligast förekommande ämnen som barn tar upp och diskuterar i Ung röst. 42% 17% 41% Inte alls Någon gång Många gånger Stress över skolarbetet 10% Fråga 27.2: Diagrammet visar om barn känt sig stressade över betygen under det senaste året. Hjälp med läxor i hemmet 46% Inte alls Någon gång Aldrig 4% 45% Många gånger Nästan aldrig 7% Ja, lite 39% Fråga 27.1: Diagrammet visar om barn känt sig stressade över skolarbetet under det senaste året. Ja, mycket Fråga 16: Diagrammet visar om barn får hjälp med läxor hemma. 50% 40

41 ARBETSMILJÖ OCH INFLYTANDE I SKOLAN Många barn uttrycker att de vill ha mer inflytande i skolan. Mer än vart femte barn upplever att de sällan eller aldrig haft möjlighet att föra fram sina åsikter om till exempel skolmat, raster eller andra skolrelaterade frågor. Barn från nästan alla deltagande kommuner har synpunkter på arbetsmiljön, bland annat arbetsro, skolmat, stress, oengagerade lärare och mobbning. De beskriver upprepade gånger att de inte blir tagna på allvar när de för fram sina synpunkter till exempelvis elevråd, matråd eller personal på skolan. Elever ska bland annat vara involverade i arbetet med att ta fram skolans likabehandlingsplan. 46 procent känner till skolans likabehandlingsplan, men bara 10 procent av dem har fått vara med och ta fram den. In ytande i skolan Jag vet inte hur många gånger jag och mina kompisar har klagat på skolmaten. Under min tid i skolan har jag inte sett en enda för ändring och jag har gått i skolan i cirka 10 år nu. Ni lyssnar br a, men gör lite.. Kännedom om skolans likabehandlingsplan 77% 4. SKOLA OCH UTBILDNING FÖR ALLA Aldrig Sällan 6% 16% 34% 37% 40% 43% 48% 52% 56% 62% Ibland 43% 22% Ofta 35% Fråga 22: Diagrammet visar om barn anser att de haft möjlighet att föra fram sina åsikter om till exempel skolmat, raster eller andra skolrelaterade frågor. Upplands Väsby Karlskrona Bjuv Trollhättan Göteborg Lycksele Lidingö Fråga 19: Diagrammet visar andelen barn som känner till skolans likabehandlingsplan, i tio olika kommuner. Växjö Härnösand Gotland 41

42 TRYGG I SKOLAN Många barn beskriver mobbning som en del av skolans vardag, vare sig det gäller dem själva eller andra på skolan. 3 procent uppger att de sällan eller aldrig känner sig trygga varken på rasterna, i klassrummet eller på vägen till och från skolan. (Se sidan 26 Otrygga platser) Stoppar skolan mobbning? LIKABEHANDLINGSPLAN Enligt 6 kap. 8 skollagen ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan med översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Enligt förordningen (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling ska planerna upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Hämtat ur Skolverkets skrift: Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, % 21% Ja 49% Nej Vet inte Fråga 21: Diagrammet visar om barn upplever att lärare och annan personal arbetar för att stoppa mobbning. Jag känner mig inte trygg i skolan ibland. 42

43 Skolan satsar inte alls på läxhjälp. Finns inte möjligheten att någonsin få hjälp med en läxa förrän det är den lektionen och då ska den vara inlämnad och lärarna säger svaren. Man har alltså ingen chans att få hjälp. Det nya betygssystemet är heller inte bra, alla lärare tolkar det olika. En av mina lärare är jätte sträng. Får man 2% E i t.ex. svenska och 98% A får man ett D i betyg. Vissa andra lärare skulle sätta B i en liknande situation. Allt detta har hänt mig, och det gör mig väldigt förvirrad, och det känns bara jobbigare att gå till skolan nu för tiden. Föredrar verkligen det gamla betygssystemet och skulle nästan göra vad som helst för att få tillbaka det. Även bristen på lärare är jobbig. Våran kemilärare ex. jobbar som arkitekt annars och jobbar hos skolan två gånger i veckan men kan nästan inget själv om kemi. Vi elever kan mer än våran egen lärare, det känns bara inte rätt! Jag tycker även att de pengar som läggs på skolmaten verkligen inte räcker. När vi kommer på våran lunchrast som brukar börja mellan kl är maten ofta slut. Grönsakerna med. Om maten är slut säger de att de inte kan göra så mycket och vi får äta knäckebröd. Känns inte rätt. I bästa fall värmer de på några gamla rester men detta tar tid och våra raster är inte så långa. Jag känner att man inte har chansen att ändra något i skolan alls. Vi har klassråd en gång per termin och elevrådet har möten lika ofta och på deras möten fikar de mest och nästan inga av våra förslag går igenom. Sen lovar de fotbolls tävlingar etc. och de blir ALDRIG av. Allt detta är saker jag skulle behöva för att trivas bättre i skolan, chansen att få hjälp med läxor av lärare, lunch och utbildade lärare. Det skulle göra att jag kände mig säkrare på att jag kommer att klara målen och sluta ha ångest hela tiden för att jag inte hänger med. Jag vet vad jag drömmer om i framtiden men kommer nog inte nå dit... Tjej åk SKOLA OCH UTBILDNING FÖR ALLA inte

44 44

45 5 Koll på rättigheter 5. KOLL PÅ RÄTTIGHETER KÄNNER MAN INTE TILL SINA RÄTTIGHETER ÄR DET SVÅRT ATT GÖRA SIN RÖST HÖRD OCH FÅ STÖD. Det är viktigt att alla barn känner till sina rättigheter. Sveriges regering och riksdag, kommuner och landsting har ett ansvar att se till att de som arbetar med och för barn ska vara medvetna om och känna till barnkonventionens innehåll. Barnrättskommittén uppmuntrar Sverige att förbättra kännedomen om barnkonventionen bland barn. Vi har också r ättigheter och vi har liv. Vi är bar a lite yngre. Vi får reda på massor av saker som inte ni har reda på. Ung röst visar att 45 procent har hört talas om barnkonventionen och 22 procent har fått information om barnkonventionen i skolan under det senaste året. Dock är det betydligt fler som har hört talas om begreppet barns rättigheter. Kännedom om barnkonventionen varierar kraftigt mellan olika kommuner. 45

46 Kännedom om barnkonventionen Andel barn som hört talas om barnkonventionen 45% Andel barn som har fått information om barnkonventionen i skolan under det senaste året 22% Fråga 3.a och 4.a: Diagrammet visar andelen barn som svarat JA på frågan om de hört talas om barnkonventionen och om de fått information om barnkonventionen i skolan. Kännedom om barnkonventionen 72% Kännedom om barns rättigheter Andel barn som hört talas om barns rättigheter 89% 21% 30% 35% 41% 45% 46% 51% 54% 60% Andel barn som har fått information om barns rättigheter i skolan under det senaste året 45% Upplands Väsby Skellefteå Vansbro Järfälla Partille Huddinge Lidingö Knivsta Uppsala Säter Fråga 3.b och 4.b: Diagrammet visar andelen barn som svarat JA på frågan om de hört talas om barns rättigheter och om de fått information om barns rättigheter i skolan. Fråga 3.a: Diagrammet visar andelen barn som svarat JA på frågan om de hört talas om barnkonventionen, i tio olika kommuner. 46

47 5. KOLL PÅ RÄTTIGHETER DOM FLESTA TROR ATT VI INTE KLAR AR LIKA MYCKET BAR A FÖR ATT VI ÄR BARN. VISA LITE RESPEKT NU! VI ÄR MÄNNISKOR BAR A YNGRE! 47

48 48

49 6. FRAMTIDEN 6 Framtiden VUXNAS ANSVAR PEKAS TYDLIGT UT I BARN- KONVENTIONEN. ETT BARNS MÖJLIGHETER TILL GODA FRAMTIDSUTSIKTER UTGÅR FRÅN VUXEN- VÄRLDENS FÖRMÅGA TILL STÖD. Ung röst visar att barn till stor del ser positivt på sin framtid och hoppas på jobb efter skolan. Det varierar dock en aning i ålder där man kan se att gymnasieeleverna inte riktigt vågar hoppas på jobb i samma utsträckning som barn i de yngre åldrarna. 87% ser positivt på sin framtid. Är orolig för min fr amtid, vet inte om man kan få jobb. 49

50 Hur ser barn på sin framtid? Tror barn att de kommer få jobb efter skolan? Mycket positivt 41% Ja 68% Ganska positivt 46% Kanske 25% Ganska negativt 4% Nej 3% Mycket negativt 1% Vet inte 5% Vet inte 8% Fråga 30: Diagrammet och tabellen visar om barn tror att de kommer få jobb efter att de slutat skolan. Fråga 29: Diagrammet och tabellen visar hur barn ser på sin framtid. ÅRSKURS Mycket positivt 48% 36% 38% Ganska positivt 41% 50% 49% Ganska negativt 2% 4% 4% Mycket negativt 1% 2% 2% Vet inte 8% 8% 7% Totalt 100% 100% 100% ÅRSKURS Ja 78% 69% 55% Kanske 18% 24% 33% Nej 1% 2% 5% Vet inte 3% 4% 7% Totalt 100% 100% 100% 50

51 6. FRAMTIDEN Vi ungdomar borde få mycket bättre information om fr amtiden, vår a betyg och varför vi behöver dem och inte bar a - annars får man inget jobb. 51

52 52

53 BILAGA Bilaga RESULTATET I SIN HELHET. Resultatet redovisas i den ordning frågorna är ställda i enkäten. 53

54 Fråga 1: Är du... Sverige Tjej 49% Kille 51% Fråga 2: Vilken årskurs går du i? Sverige 6 39% 8 36% Årskurs 1 på 25% Fråga 3.a: Har du hört talas om barnkonventionen? Ja 53% 39% 42% 46% 44% 45% Nej 23% 35% 37% 30% 33% 31% Vet inte 23% 26% 21% 24% 23% 24% Fråga 3.b: Har du hört talas om barns rättigheter? Ja 90% 88% 89% 92% 86% 89% Nej 3% 5% 5% 3% 6% 4% Vet inte 7% 8% 6% 5% 8% 7% 54

55 Fråga 4.a: Har man på din skola under den här eller förra terminen berättat om barnkonventionen? BILAGA Ja 37% 17% 12% 22% 22% 22% Nej 24% 42% 61% 44% 40% 42% Vet inte 39% 42% 28% 34% 38% 36% Fråga 4.b: Har man på din skola under den här eller förra terminen berättat om barns rättigheter? Ja 64% 43% 29% 46% 45% 45% Nej 11% 25% 47% 28% 27% 28% Vet inte 25% 32% 24% 26% 28% 27% Fråga 5: Tycker du att det är viktigt att politiker och de som bestämmer lyssnar på vad du och andra barn/unga tycker om olika saker? Ja 92% 90% 91% 94% 87% 91% Nej 2% 3% 4% 1% 5% 3% Vet inte 6% 7% 6% 4% 8% 6% Fråga 6: Hur stora möjligheter tycker du att du har att föra fram dina åsikter och tankar till de som bestämmer i din kommun? Stora möjligheter 14% 10% 10% 10% 12% 11% Små möjligheter 45% 48% 47% 48% 46% 47% Inga möjligheter 11% 16% 15% 14% 14% 14% Vet inte 30% 26% 27% 28% 27% 28% 55

56 Fråga 7: Har du under den här eller förra terminen fått vara med och tycka till om/påverka i frågor som är viktiga för dig? Ja 55% 41% 34% 45% 42% 44% Nej 16% 28% 39% 27% 29% 28% Vet inte 28% 31% 27% 29% 29% 29% Fråga 7.b: Var har du fått vara med och tycka till om/påverka i frågor som är viktiga för dig? Endast de som svarat JA på fråga 7 har svarat på 7.b I skolan 79% 77% 75% 78% 77% 77% På mina fritidsaktiviteter 31% 34% 36% 33% 33% 33% I min kommun 4% 5% 8% 5% 5% 5% Hemma 66% 66% 65% 68% 63% 66% På annat ställe 16% 15% 17% 15% 17% 16% Fråga 8: Vill du själv ha mer in ytande, makt och möjligheter att påverka/tycka till i frågor som berör dig och andra barn/unga? Ja 61% 60% 59% 67% 53% 60% Nej 13% 14% 16% 8% 20% 14% Vet inte 26% 26% 25% 25% 27% 26% Fråga 8.b: Vilka områden skulle du vilja vara med och tycka till om/påverka? Endast de som svarat JA på fråga 8 har svarat på 8.b Din utbildning och skola 60% 71% 72% 70% 65% 68% Barn och ungas fritid där du bor 35% 39% 41% 37% 40% 38% Kollektivtra ken 20% 30% 46% 34% 28% 31% Rasism 43% 42% 43% 48% 37% 43% Lika rättigheter mellan killar och tjejer 56% 51% 49% 63% 38% 52% Jag skulle ha valt något annat område 13% 14% 15% 11% 17% 14% 56

57 Fråga 9.a: Sverige behöver göra mer för att stoppa mobbning/nätmobbning BILAGA Mycket viktigt 75% 65% 58% 76% 56% 66% Viktigt 18% 23% 25% 18% 26% 22% Ganska viktigt 5% 9% 11% 5% 12% 8% Inte alls viktigt 1% 1% 3% 0% 3% 2% Vet inte 1% 2% 2% 1% 3% 2% Fråga 9.b: Sverige behöver göra mer för att yktingbarn ska få samma möjligheter som andra barn i Sverige Mycket viktigt 66% 53% 46% 62% 49% 55% Viktigt 23% 27% 27% 25% 26% 26% Ganska viktigt 7% 12% 15% 9% 14% 12% Inte alls viktigt 2% 5% 8% 2% 8% 5% Vet inte 2% 3% 3% 2% 4% 3% Fråga 9.c: Sverige behöver göra mer för att hjälpa barn och unga som mår dåligt Mycket viktigt 73% 65% 63% 76% 58% 67% Viktigt 23% 27% 28% 21% 31% 26% Ganska viktigt 3% 6% 7% 3% 8% 5% Inte alls viktigt 0% 1% 1% 0% 1% 1% Vet inte 1% 1% 1% 0% 2% 1% 57

58 Fråga 9.d: Sverige behöver göra mer för att hjälpa barn och unga som skadar sig själva Mycket viktigt 62% 58% 56% 70% 48% 59% Viktigt 26% 27% 27% 22% 31% 27% Ganska viktigt 9% 11% 11% 6% 14% 10% Inte alls viktigt 1% 3% 4% 1% 4% 3% Vet inte 2% 2% 2% 1% 3% 2% Fråga 9.e: Sverige behöver göra mer för att det ska gå fort att komma i kontakt med en psykolog eller kurator Mycket viktigt 42% 43% 49% 52% 37% 45% Viktigt 36% 37% 33% 34% 37% 35% Ganska viktigt 16% 15% 14% 11% 18% 15% Inte alls viktigt 2% 2% 2% 1% 3% 2% Vet inte 5% 3% 2% 2% 5% 3% Fråga 9.f: Sverige behöver göra mer för att stoppa rasism Mycket viktigt 70% 61% 58% 68% 58% 63% Viktigt 18% 23% 22% 21% 21% 21% Ganska viktigt 7% 9% 10% 7% 10% 9% Inte alls viktigt 2% 4% 7% 2% 7% 4% Vet inte 3% 3% 3% 2% 4% 3% 58

59 Fråga 9.g: Sverige behöver göra mer för att hjälpa barn i Sverige som har ont om pengar BILAGA Mycket viktigt 58% 48% 42% 54% 45% 49% Viktigt 30% 34% 35% 32% 33% 33% Ganska viktigt 10% 15% 18% 12% 16% 14% Inte alls viktigt 1% 2% 3% 1% 3% 2% Vet inte 1% 2% 2% 1% 3% 2% Fråga 9.h: Sverige behöver göra mer för att förbättra för barn och unga som har funktionsnedsättning Mycket viktigt 51% 48% 48% 56% 43% 49% Viktigt 32% 33% 35% 31% 36% 33% Ganska viktigt 8% 12% 12% 9% 13% 11% Inte alls viktigt 1% 1% 2% 1% 2% 1% Vet inte 7% 5% 3% 3% 6% 5% Fråga 9.i: Sverige behöver göra mer för att det ska nnas barnombud i din kommun Mycket viktigt 47% 39% 37% 48% 34% 41% Viktigt 30% 32% 32% 31% 31% 31% Ganska viktigt 11% 16% 18% 12% 17% 15% Inte alls viktigt 1% 2% 3% 1% 3% 2% Vet inte 11% 12% 10% 7% 14% 11% 59

60 Fråga 10.a: Har du i ditt hem möjlighet att använda internet? Ja 97% 98% 97% 97% 97% 97% Nej 0% 0% 1% 0% 1% 1% Ibland 3% 2% 2% 2% 2% 2% Fråga 10.b: Har du i ditt hem möjlighet att använda dator? Ja 95% 97% 98% 97% 97% 97% Nej 1% 1% 1% 1% 1% 1% Ibland 4% 2% 1% 3% 2% 2% Fråga 11.a: Har du eget rum hemma? Ja 90% 92% 93% 92% 92% 92% Nej 8% 6% 6% 7% 6% 7% Ibland 2% 2% 1% 1% 2% 1% Fråga 11.b: Har du egen mobiltelefon? Ja 97% 98% 99% 99% 97% 98% Nej 2% 1% 1% 1% 2% 1% Ibland 1% 1% 0% 0% 1% 0% 60

61 Fråga 12: Har det hänt att en lärare (eller någon annan på skolan) bett er ta med pengar till gemensam matsäck, ut ykt eller friluftsdag? Tänk på den här och förra terminen! BILAGA Ja 38% 43% 48% 44% 41% 43% Nej 41% 34% 36% 36% 38% 37% Vet inte 21% 23% 16% 20% 21% 20% Fråga 12.b: Vad har det gällt? Endast de som svarat JA på fråga 12 har svarat på 12.b ut ykter 56% 58% 55% 57% 56% 56% skolresor 42% 38% 51% 42% 46% 44% mat ka under resa ut ykt 46% 56% 62% 61% 49% 55% friluftsdagar 33% 45% 45% 43% 40% 41% annat 24% 22% 18% 20% 22% 21% Fråga 13: Har du den här eller förra terminen inte kunnat vara med på någon aktivitet med skolan för att det kostade pengar? Ja 5% 6% 6% 5% 6% 6% Nej 86% 87% 87% 88% 85% 87% Vet inte 9% 8% 6% 7% 9% 8% Fråga 14: Har det under den här eller förra terminen hänt att du inte kunnat hålla på med någon fritidsaktivitet för att du inte haft råd med till exempel medlemsavgifter, träningskläder, badkläder, skidor, skridskor eller något annat som behövts? Ja 6% 7% 11% 9% 7% 8% Nej 86% 87% 83% 85% 85% 85% Vet inte 8% 6% 6% 6% 8% 7% 61

62 Fråga 15: Har du möjlighet att få hjälp med läxorna av personal på din skola? Ja 79% 79% 78% 78% 79% 79% Nej 7% 7% 6% 6% 7% 7% Vet inte 14% 14% 16% 15% 14% 15% Fråga 16: Får du hjälp med läxor hemma? Ja, mycket 61% 49% 38% 48% 51% 50% Ja, lite 34% 41% 43% 41% 38% 39% Nästan aldrig 3% 7% 12% 8% 7% 7% Aldrig 1% 3% 7% 3% 4% 4% Fråga 17: Får du den hjälp du behöver för att klara uppgifter i skolan? Ja, alltid 42% 31% 31% 31% 38% 35% Ofta 51% 57% 57% 58% 52% 55% Sällan 5% 10% 9% 8% 7% 8% Aldrig 1% 1% 1% 1% 1% 1% Vet inte 1% 2% 2% 2% 2% 2% Fråga 18: Är du nöjd med den undervisning du får i skolan? Ja, alltid 37% 17% 21% 22% 28% 25% Ofta 55% 65% 66% 65% 59% 62% Sällan 5% 13% 10% 9% 9% 9% Aldrig 1% 2% 1% 1% 2% 2% Vet inte 2% 3% 2% 2% 2% 2% 62

63 Fråga 19.a: Vet du om att skolan har en likabehandlingsplan? BILAGA Ja 46% 48% 43% 46% 45% 46% Nej 19% 21% 21% 19% 21% 20% Vet inte 35% 31% 36% 34% 34% 34% Fråga 19.b: Har du läst den? Endast de som svarat JA på fråga 19.a har svarat på 19.b Ja 41% 46% 40% 44% 40% 42% Nej 42% 41% 51% 41% 47% 44% Vet inte 18% 13% 9% 15% 12% 13% Fråga 19.c: Fick du vara med och göra den? Endast de som svarat JA på fråga 19.a har svarat på 19.c Ja 13% 10% 7% 10% 10% 10% Nej 62% 68% 79% 70% 69% 70% Vet inte 25% 22% 13% 20% 20% 20% Fråga 20: Har skolan lärt dig hur du kan använda internet på ett tryggt sätt? Ja 51% 39% 33% 40% 42% 41% Nej 31% 41% 50% 38% 43% 41% Vet inte 18% 20% 17% 21% 16% 18% 63

64 Fråga 21: Upplever du att lärare och annan personal på din skola arbetar för att stoppa mobbning? Ja 63% 49% 35% 46% 52% 49% Nej 14% 24% 23% 22% 19% 21% Vet inte 23% 26% 42% 32% 29% 30% Fråga 22: Har du på din skola möjlighet att föra fram dina åsikter om till exempel skolmaten, raster, skolarbetet eller andra saker som har med skolan att göra? Ofta 40% 32% 33% 36% 35% 35% Ibland 42% 43% 44% 45% 41% 43% Sällan 13% 18% 16% 15% 17% 16% Aldrig 4% 7% 6% 4% 7% 6% Fråga 23: Tycker du att din skola gör tillräckligt för de barn och unga som har funktionsnedsättning eller behov av särskilt stöd? Ja 56% 47% 40% 46% 49% 48% Nej 9% 13% 8% 11% 9% 10% Vet inte 35% 40% 52% 43% 42% 42% Fråga 24.a: Känner du dig trygg på väg till och från skolan? Alltid 69% 75% 75% 64% 82% 73% Ofta 26% 22% 22% 32% 15% 24% Sällan 3% 2% 2% 3% 1% 2% Aldrig 1% 1% 1% 1% 1% 1% Vet inte 1% 1% 1% 0% 1% 1% 64

65 Fråga 24.b: Känner du dig trygg i klassrummet? BILAGA Alltid 78% 75% 81% 73% 83% 78% Ofta 19% 21% 16% 24% 13% 19% Sällan 2% 3% 2% 3% 1% 2% Aldrig 1% 1% 1% 1% 1% 1% Vet inte 0% 1% 1% 0% 1% 1% Fråga 24.c: Känner du dig trygg på rasterna? Alltid 72% 71% 77% 68% 78% 73% Ofta 24% 25% 19% 28% 18% 23% Sällan 3% 3% 2% 3% 2% 2% Aldrig 1% 1% 1% 1% 1% 1% Vet inte 1% 1% 1% 0% 1% 1% Fråga 24.d: Känner du dig trygg i området där du bor, på dagarna? Alltid 85% 86% 86% 82% 88% 85% Ofta 12% 12% 11% 15% 9% 12% Sällan 1% 1% 1% 2% 1% 1% Aldrig 1% 1% 1% 1% 1% 1% Vet inte 1% 1% 1% 0% 1% 1% Fråga 24.e: Känner du dig trygg i området där du bor, på kvällarna? Alltid 58% 62% 62% 50% 72% 61% Ofta 31% 28% 27% 36% 21% 28% Sällan 8% 7% 7% 10% 4% 7% Aldrig 3% 2% 2% 3% 2% 2% Vet inte 1% 1% 1% 1% 1% 1% 65

66 Fråga 24.f: Känner du dig trygg på fritidsgården eller ungdomsgården? Alltid 50% 51% 48% 42% 58% 50% Ofta 19% 18% 15% 20% 14% 17% Sällan 4% 4% 4% 5% 3% 4% Aldrig 2% 2% 2% 2% 2% 2% Vet inte 26% 25% 31% 31% 23% 27% Fråga 24.g: Känner du dig trygg på stan/i centrum, på dagarna? Alltid 61% 68% 71% 61% 72% 67% Ofta 32% 27% 24% 33% 22% 28% Sällan 4% 2% 2% 3% 2% 3% Aldrig 1% 1% 1% 1% 1% 1% Vet inte 3% 2% 1% 1% 3% 2% Fråga 24.h: Känner du dig trygg på stan/i centrum, på kvällarna? Alltid 26% 32% 36% 19% 43% 31% Ofta 36% 38% 40% 43% 34% 38% Sällan 22% 19% 16% 26% 12% 19% Aldrig 8% 5% 4% 8% 4% 6% Vet inte 8% 6% 3% 5% 6% 6% Fråga 24.i: Känner du dig trygg på buss, skolbuss, tåg, pendeltåg, tunnelbana på dagarna? Alltid 56% 63% 70% 56% 71% 63% Ofta 31% 28% 24% 35% 20% 28% Sällan 5% 3% 3% 5% 3% 4% Aldrig 2% 1% 1% 1% 1% 1% Vet inte 7% 4% 2% 3% 5% 4% 66

67 Fråga 24.j: Känner du dig trygg på buss, skolbuss, tåg, pendeltåg, tunnelbana på kvällarna? BILAGA Alltid 27% 34% 39% 20% 47% 33% Ofta 33% 35% 37% 40% 30% 35% Sällan 19% 18% 15% 25% 10% 18% Aldrig 8% 6% 4% 8% 4% 6% Vet inte 13% 8% 4% 7% 9% 8% Fråga 24.k: Känner du dig trygg hemma? Alltid 94% 92% 92% 91% 94% 93% Ofta 4% 6% 6% 7% 4% 5% Sällan 1% 1% 1% 1% 1% 1% Aldrig 1% 1% 1% 1% 1% 1% Vet inte 0% 0% 1% 0% 1% 1% Fråga 24.l: Känner du dig trygg på nätet? Alltid 56% 62% 64% 45% 76% 61% Ofta 36% 31% 29% 45% 19% 32% Sällan 4% 4% 4% 7% 2% 4% Aldrig 2% 1% 2% 2% 1% 2% Vet inte 2% 2% 1% 2% 2% 2% 67

68 Fråga 25: Har du under den här eller förra terminen varit orolig för något av följande: 25.1: Att inte klara skolan 33% 42% 44% 48% 31% 39% 25.2: Att råka ut för rasism 6% 4% 6% 5% 5% 5% 25.3: Att bli mobbad 28% 20% 17% 27% 16% 22% 25.4: Att råka ut för våld av andra barn eller unga 15% 12% 9% 12% 11% 12% 25.5: Att råka ut för våld av någon vuxen 9% 6% 6% 9% 5% 7% 25.6: Att bli utvisad (inte få stanna kvar i Sverige) 3% 2% 2% 2% 3% 2% 25.7: Att en kompis ska bli utvisad (inte får stanna kvar i Sverige) 8% 6% 7% 8% 6% 7% 25.8: Att du och din familj ska bli vräkta 6% 4% 4% 5% 4% 4% 25.9: Att du ska skada dig själv 14% 15% 14% 20% 9% 14% 25.10: Att du inte ska få bestämma själv vem du ska vara tillsammans med/vara sambo med/gifta dig med 25.11: Att inte få tillräckligt med hjälp i skolan 25.12: Att dina föräldrar ska slänga ut dig så att du inte kan bo hemma mer 25.13: Att din familjs pengar inte ska räcka till det ni behöver 5% 4% 4% 6% 3% 4% 16% 21% 22% 26% 14% 20% 3% 3% 3% 3% 3% 3% 12% 13% 15% 18% 9% 13% Fråga 26: Har du råkat ut för något av detta under den här eller förra terminen? 26.1: Sett någon bli slagen 52% 48% 35% 38% 52% 45% 26.2: Rymt eller blivit utslängd hemifrån 4% 7% 8% 7% 5% 6% 26.3: Fått kränkande meddelanden på nätet från andra barn eller unga 21% 27% 24% 26% 22% 24% 26.4: Fått kränkande meddelanden på mobilen från andra barn eller unga 16% 18% 15% 20% 13% 17% 26.5: En vuxen har kontaktat dig på internet och velat prata om sex 5% 9% 10% 11% 5% 8% 26.6: Haft problem med ätstörningar 8% 13% 15% 17% 7% 12% 68

69 Fråga 27.1: Har du någon gång under den här eller förra terminen känt dig stressad över skolarbetet? BILAGA Inte alls 16% 7% 7% 6% 14% 10% Någon gång 59% 39% 35% 36% 53% 45% Många gånger 25% 54% 57% 58% 33% 46% Fråga 27.2: Har du någon gång under den här eller förra terminen känt dig stressad över dina betyg? Inte alls 25% 13% 14% 10% 24% 17% Någon gång 46% 38% 38% 36% 46% 41% Många gånger 29% 49% 49% 54% 30% 42% Fråga 27.3: Har du någon gång under den här eller förra terminen känt dig ledsen och nedstämd under en längre tid? Inte alls 62% 48% 41% 38% 64% 51% Någon gång 29% 34% 37% 39% 27% 33% Många gånger 9% 18% 22% 23% 9% 16% Fråga 27.4: Har du någon gång under den här eller förra terminen känt dig mobbad eller kränkt? Inte alls 77% 78% 83% 76% 83% 79% Någon gång 18% 18% 13% 19% 13% 16% Många gånger 5% 4% 4% 5% 4% 4% 69

70 Fråga 27.b: Om du känt dig mobbad eller kränkt någon gång under det senaste året, var det för: Endast de som svarat någon gång eller många gånger på fråga 27.4 din tro/religion? 7% 8% 11% 7% 11% 9% att din familj har lite pengar? 5% 8% 7% 6% 8% 7% att du eller dina föräldrar kommer från ett annat land? 9% 9% 11% 8% 12% 9% att du har en funktionsnedsättning? 3% 4% 6% 3% 6% 4% din sexuella läggning eller könsidentitet? 3% 6% 9% 6% 6% 6% ditt utseende? 45% 51% 46% 54% 37% 47% din ålder? 9% 9% 9% 9% 9% 9% annat? 65% 62% 60% 67% 56% 63% Fråga 28: Vet du vart du kan vända dig för att få prata med någon och få hjälp : om du mår/skulle må psykiskt dåligt (mycket orolig, deppig, ledsen, med mera)? 76% 79% 83% 81% 77% 79% 28.2: om du har problem i familjen? 62% 68% 73% 70% 65% 67% 28.3: om du eller någon du känner varit utsatt för våld, hot eller andra brott? 64% 71% 74% 69% 70% 69% 28.4: om du känner dig kränkt och orättvist behandlad? 70% 72% 72% 72% 70% 71% Fråga 29: Hur ser du på din framtid? Mycket positivt 48% 36% 38% 37% 44% 41% Ganska positivt 41% 50% 49% 49% 44% 46% Ganska negativt 2% 4% 4% 4% 3% 4% Mycket negativt 1% 2% 2% 1% 1% 1% Vet inte 8% 8% 7% 9% 7% 8% 70

71 Fråga 30: Tror du att du kommer få jobb när du är klar med skolan? BILAGA Ja 78% 69% 55% 65% 70% 68% Kanske 18% 24% 33% 28% 23% 25% Nej 1% 2% 5% 2% 3% 3% Vet inte 3% 4% 7% 5% 4% 5% 71

72 Nästan barn i Sverige har svarat på frågor om sina rättigheter. I Rädda Barnens undersökning Ung röst vittnar barn bland annat om avgifter i skolan, stress, oro, mobbning, depression och otrygghet. Ung röst visar att inte alla barn i Sverige får sina rättigheter tillgodosedda. Ambitionen är att kunskapen ska spridas och att de som påverkar barns uppväxtvillkor ska ta den till sig och agera.

Ung röst. Lidingö 2014

Ung röst. Lidingö 2014 Ung röst Lidingö 2014 Ung röst 2014 Rädda Barnen Projektledare och text: Mary Douglas Arbetsgrupp: Gudrun Berglund, Irene Milsten, Kerstin Pirard, Lisa Lundgren, Lollo Lindahl, Margareta Elensky, Margareta

Läs mer

DET ÄR ALDRIG NÅGON SOM NÅNSIN FRÅGAT VAD TYCKER NI OM DET HÄR?

DET ÄR ALDRIG NÅGON SOM NÅNSIN FRÅGAT VAD TYCKER NI OM DET HÄR? DET ÄR ALDRIG NÅGON SOM NÅNSIN FRÅGAT VAD TYCKER NI OM DET HÄR? SVERIGE 2014 Ung röst 2014 Rädda Barnen Projektledare och text: Mary Douglas Arbetsgrupp: Gudrun Berglund, Irene Milsten, Kerstin Pirard,

Läs mer

UNG RÖST Lycksele 2011

UNG RÖST Lycksele 2011 UNG RÖST Lycksele 2011 Ung Röst 2011 Projektledare: Ola Mattsson, Michaela Sjögren Cronstedt, Region Öst. Anders Persson, Region Väst. Marie Forsberg, Region Nord. Maria Eneqvist, Region Syd. Arbetsgrupp:

Läs mer

Det handlar om kärlek. Läsåret 2013/2014

Det handlar om kärlek. Läsåret 2013/2014 Det handlar om kärlek Läsåret 2013/2014 I samarbete med 2 Sammanfattning av resultatet Totalt har 2 716 elever svarat på enkäten före skolveckan och 1 698 elever har svarat på enkäten efter skolveckan.

Läs mer

Ung Röst 2011. Text och statistik: Evelina Fredriksson / Pondus Kommunikation. Layout: Marléne Gustafsson / Pondus Kommunikation

Ung Röst 2011. Text och statistik: Evelina Fredriksson / Pondus Kommunikation. Layout: Marléne Gustafsson / Pondus Kommunikation UNG RÖST Gävle 2011 Ung Röst 2011 Projektledare: Ola Mattsson, Michaela Sjögren Cronstedt, Region Öst. Anders Persson, Region Väst. Marie Forsberg, Region Nord. Maria Eneqvist, Region Syd. Arbetsgrupp:

Läs mer

Ung Röst 2011. Text och statistik: Evelina Fredriksson / Pondus Kommunikation. Layout: Marléne Gustafsson / Pondus Kommunikation

Ung Röst 2011. Text och statistik: Evelina Fredriksson / Pondus Kommunikation. Layout: Marléne Gustafsson / Pondus Kommunikation UNG RÖST Piteå 2011 Ung Röst 2011 Projektledare: Ola Mattsson, Michaela Sjögren Cronstedt, Region Öst. Anders Persson, Region Väst. Marie Forsberg, Region Nord. Maria Eneqvist, Region Syd. Arbetsgrupp:

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal

Läs mer

Att vara ung i Hylte kommun

Att vara ung i Hylte kommun Att vara ung i Hylte kommun 2 Fritid 4 5 Skola 6 7 Inflytande 8 9 Hälsa 11 Trygghet 12 13 Arbete & framtid 14 LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som innehåller runt 8 frågor

Läs mer

Barn och föräldrars villkor idag - Barnkonventionen som verktyg för alla barns lika värde

Barn och föräldrars villkor idag - Barnkonventionen som verktyg för alla barns lika värde Barn och föräldrars villkor idag - Barnkonventionen som verktyg för alla barns lika värde 1 Rädda Barnen - Barnrättsorganisation Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder

Läs mer

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer

Ett gemensamt höjdsystem

Ett gemensamt höjdsystem Ett gemensamt höjdsystem Lars E. Engberg Geodesienheten Lantmäteriet Lars.Engberg@lm.se RH 2000 En del av Europas höjdsystem EVRS Stark relation till EVRF 2007 RH2000 är ett certifierat system enligt INSPIRE-direktivet,

Läs mer

LUPP-undersökning hösten 2008

LUPP-undersökning hösten 2008 LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Gärsnäs skola Förskoleklass Årskurs 1-6 Skolbarnomsorg Plan mot diskriminering och kränkande behandling Målinriktat arbete

Läs mer

Det handlar om kärlek. Läsåret 2014/2015

Det handlar om kärlek. Läsåret 2014/2015 Det handlar om kärlek Läsåret 2014/2015 I samarbete med 2 Sammanfattning av resultatet Totalt har 5 899 elever svarat på enkäten före skolveckan och 3 718 elever har svarat på enkäten efter skolveckan.

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 1 (6) Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Njutångers skola LÅ 2011-2012 Planen reviderad 20111212 Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling utgår från Skollagen

Läs mer

Bilaga 2. Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner

Bilaga 2. Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner Moderaterna Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner Förändring män kvinnor Samtliga män kvinnor Samtliga sedan 2009 Antal Antal Antal % % % %-enheter kod kommun typ av nämnd

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015 Piratenskolan och Fritidshemmet i Kivik Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Målinriktat arbetet med att främja

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett

Läs mer

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare När Barnkonventionen blir lag Förberedande frågor till beslutsfattare Snart är Barnkonventionen lag Regeringen har gett besked om att Barnkonventionen ska bli lag i Sverige. Den här foldern är till för

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna?

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? ationer med ch våld. Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? FÖRORD Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

LUPP med fokus Osbeck

LUPP med fokus Osbeck LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

Så mycket har bostadsrättspriserna ökat kommun för kommun

Så mycket har bostadsrättspriserna ökat kommun för kommun PRESSMEDDELANDE 2016-09-07 Så mycket har bostadsrättspriserna ökat kommun för kommun Priserna på bostadsrätter har de senaste åren stigit markant i hela landet. De låga räntorna och en generell bostadsbrist

Läs mer

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10)

HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) HSBs BOSTADSINDEX 2014 1 (10) 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Varför bostadsindex?... 3 2 Hur har vi gjort?... 3 3 Avgränsningar... 4 4 Resultat av HSBs bostadsindex 2014... 5 5 bedömning... 9 6 Frågor och

Läs mer

Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem

Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem i det fortsatta arbetet med barnkonventionen, t ex i arbetslag, på arbetsplatsträffar. Bild

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan

Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan 213-2-1 Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann

Läs mer

Mobbningen slutar inte utanför klassrummet skolans ansvar för kränkningar på nätet. Göteborg den 21 april 2016 Caroline Dyrefors Grufman

Mobbningen slutar inte utanför klassrummet skolans ansvar för kränkningar på nätet. Göteborg den 21 april 2016 Caroline Dyrefors Grufman Mobbningen slutar inte utanför klassrummet skolans ansvar för kränkningar på nätet Göteborg den 21 april 2016 Caroline Dyrefors Grufman BEO på Skolinspektionen Kansli med drygt 20 anställda; kanslichef,

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net Alingsås Arboga Arvika 14 BG Vikben 23 Au Vikben 22 BG Vikben 24 BG Vikben 24 Au Sporrong 24 Ag Vikben 24 Ag Vikben+krona 24 Au Sporrong Askersund (väldigt lik Säter??) Avesta Boden 13 Au Vikben 22 Au

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Ramshyttans skola

Plan mot kränkande behandling. Ramshyttans skola Hagabackens rektorsområde Ramshyttans rektorsområde Plan mot kränkande behandling Ramshyttans skola 2014 Likabehandlingsplan /plan mot kränkande behandling På vår skola ska inget barn bli utsatt för: Diskriminering:

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

2. Bakgrund Anledningar till Plan mot diskriminering och kränkande behandling

2. Bakgrund Anledningar till Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1. Vision Hur vi vill att vår skola ska vara Vår vision är att vara en skola för alla där alla, oavsett vem man är och vad man tycker, känner sig trygga och respekterade. På Praktiska Malmö Limhamn ska

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Vilken beredskap har kommunerna för nya bostäder?

Vilken beredskap har kommunerna för nya bostäder? Vilken beredskap har kommunerna för nya bostäder? Förord SKL har i en enkätstudie ställt frågor till ett sextiotal kommuner om deras beredskap med planer för nya bostäder. Kommunerna har också fått frågor

Läs mer

Lidköping, Sockerbruket 071109

Lidköping, Sockerbruket 071109 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Lidköping,

Läs mer

Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass och Grundskola upp till årskurs 6 Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR ROSENFELDTSSKOLAN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR ROSENFELDTSSKOLAN Karlskrona 2007-01-31 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR ROSENFELDTSSKOLAN LIKABEHANDLINGSPLAN HANDLINGSPLAN FÖR ATT FÖRHINDRA DISKRIMINERING OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING 1 Lagar och andra styrdokument: SFS 2006:67

Läs mer

Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010

Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010 Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010 Bikupans fritidshems likabehandlingsplan 2009-2010 Den 1 april 06 trädde en ny lag i kraft; Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Smedstorps skola och Hjärtats fritidshem

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Smedstorps skola och Hjärtats fritidshem Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling Smedstorps skola och Hjärtats fritidshem Barn och utbildning Smedstorp Läsåret 2013/2014 1. LAGSTIFTNING OCH DEFINITION AV BEGREPP Lagstiftning Sedan

Läs mer

PRAKTISKA KIRUNA. Giltighet 2012-09-01 2013-06-10

PRAKTISKA KIRUNA. Giltighet 2012-09-01 2013-06-10 PRAKTISKA KIRUNA Giltighet 2012-09-01 2013-06-10 1 Innehållsförteckning 1. Inledning & Syfte... 3 2. Förbud mot diskriminering och kränkande behandling... 3 3. Vision mot kränkande behandling... 3 4. Delaktighet...

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vetterstorps förskola Förskolechef: Maria Välimaa 1 Vår vision Förskolan ska vara en verksamhet fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola Förskolechef och pedagoger tar avstånd från alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Mål: Alla ska känna

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora

LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora LIV & HÄLSA UNG 2014 Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora SYFTE MED DAGEN Ge kunskap om hur barn och unga i länsdelen och kommunerna beskriver sina livsvillkor, levnadsvanor och

Läs mer

Likabehandlingsplan läsåret 2008/2009 Österstad skola

Likabehandlingsplan läsåret 2008/2009 Österstad skola Inledning Likabehandlingsplan läsåret 2008/2009 Österstad skola En ny lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever trädde i kraft den 1 april 2006. Enligt denna lag

Läs mer

Fritidsgårdsenkät Jönköping tonår 2013

Fritidsgårdsenkät Jönköping tonår 2013 Fritidsgårdsenkät Jönköping tonår 2013 2-årig cykel Undersökningen feb - mars 2013 Redovisa/dokumentera genomföra åtgärder nov dec 2014 Sammanställning av resultat april - maj 2013 Planera och förebereda,

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2008/2009 Annika Nordstrand Sekretariatet wwwnll.se/folkhalsa Tabellförteckning sidan Vi som var med 4 1-4. Antal elever

Läs mer

Här steg bostadspriserna mest under 2016 kommun för kommun

Här steg bostadspriserna mest under 2016 kommun för kommun PRESSMEDDELANDE 2017-01-16 Här steg bostadspriserna mest under 2016 kommun för kommun Efter rekordåret 2015 fortsatte priserna även i fjol att stiga över hela landet. Anledningarna till prisökningarna

Läs mer

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum

Välkomna. Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum Välkomna Målet med dagen Att få lära oss mer om barnkonventionen och hur vi kan tillämpa den genom att sätta barnets behov och bästa i centrum 2013-02-20 1 Spelregler Vi tar ansvar för helheten Den som

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING MÖLLEBACKSSKOLAN

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING MÖLLEBACKSSKOLAN SÖLVESBORGS KOMMUN Möllebacksskolan LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING MÖLLEBACKSSKOLAN Reviderad 2013-09-10 Förord Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling

Läs mer

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Storumans kommun Förskolan Gungan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Bakgrund.1 Definitioner.2 Mål och ansvar 3 Kartläggning, förebyggande åtgärder,

Läs mer

Likabehandlingsplan Hammarns förskola, Hjo Läsåret 2015/2016

Likabehandlingsplan Hammarns förskola, Hjo Läsåret 2015/2016 Likabehandlingsplan Hammarns förskola, Hjo Läsåret 2015/2016 LIKABEHANDLINGSPLAN, HAMMARNS FÖRSKOLA läsåret 2015/2016 Vår vision på Hammarns förskola är att vi ska vara en arbetsplats för barn och vuxna

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande handling. Saltsjö-Duvnäs förskola

Plan mot diskriminering och kränkande handling. Saltsjö-Duvnäs förskola Plan mot diskriminering och kränkande handling Saltsjö-Duvnäs förskola 2015-2016 1 Bakgrund På Saltsjö-Duvnäs förskolor har alla barn, personal, föräldrar/vårdnadshavare, ett gemensamt ansvar i det förebyggande

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Ort Butik Telefonnr Mailadress

Ort Butik Telefonnr Mailadress Ort Butik Telefonnr Mailadress Alingsås Intersport 0322-10341 niklas.dahlberg@intersport.se Teamsportia 0322-63 99 90 klubb.alingsas@teamsportia.se Arvika Intersport 0570-12180 Lars.Silfalt@intersport.se

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan Januari 2014 Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan ht 2013/vt 2014 Vår vision: På Sjöstugan ska alla barn och vuxna trivas och känna sig trygga, få vara engagerad och bemötas med respekt.

Läs mer

Alla barn är lika mycket värda. Ingen får behandlas sämre.

Alla barn är lika mycket värda. Ingen får behandlas sämre. Alla barn är lika mycket värda. Ingen får behandlas sämre. Barnkonventionens artikel 2 Barnombudsmannen i Uppsala gillaboiu 018 69 44 99 boiu@boiu.se BOiU arbetar för att alla barn och unga ska få den

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013 20120921 Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling Yllestad förskola Läsåret 2012/2013 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Lagar och förordningar: Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. TIBBLESKOLAN

Handlingsplan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. TIBBLESKOLAN VÄSTERÅS STAD Tibbleskolan, Skultuna Rektor, Annica Avelin 2015-09-11 Handlingsplan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. TIBBLESKOLAN Mål Tibbleskolans

Läs mer

Enhet Stenstorps likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling

Enhet Stenstorps likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling Enhet Stenstorps likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014-2015 Dokumentet berör grundskolan åk 1-9 på Gustaf Dahlénskolan och Stenstorpsskolan. Ansvarig för planen

Läs mer

Likabehandlingsplan. Planen gäller för Montessoriförskolan Paletten

Likabehandlingsplan. Planen gäller för Montessoriförskolan Paletten Likabehandlingsplan Med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, mobbning och annan kränkande behandling. Planen gäller för Montessoriförskolan Paletten Syfte Inget barn ska ställas

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING MALUNGSFORS SKOLA

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING MALUNGSFORS SKOLA PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING MALUNGSFORS SKOLA Verksamhetsåret 2015/2016 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika rättigheter

Läs mer

HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE. Foto: Frank Ashberg

HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE. Foto: Frank Ashberg HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE Foto: Frank Ashberg I filmen "Mitt liv som barn en dokumentärfilm om barn i socialt utanförskap" får vi möta Lilly,

Läs mer

Rektor, Hagaskolan Dals Ed LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Rektor, Hagaskolan Dals Ed LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 1 BAKGRUND Syfte Alla elever har samma rättigheter och skyldigheter flickor som pojkar och oavsett ålder, etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Stenhagenskolan

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Stenhagenskolan Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Stenhagenskolan Vi har olika intressen, behov, erfarenheter och möjligheter Vi vill att just du: Ska komma till skolan och känna dig glad. Ska lära

Läs mer

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport Lupp 29 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN lupp 9 rapport LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (11) Sammanfattning av Lupp- enkäten 29 Den femte luppundersökningen med nära 2 frågor

Läs mer

Barnperspektiv på funktionsnedsättning

Barnperspektiv på funktionsnedsättning Barnperspektiv på funktionsnedsättning Alla barn har rätt att vara barn Rättigheter Förhållningssätt Rättigheter Barnkonventionen 1990 Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Kunskapskällan HERRLJUNGA KOMMUN UPPRÄTTAD

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Kunskapskällan HERRLJUNGA KOMMUN UPPRÄTTAD LIKABEHANDLINGSPLAN OCH HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Kunskapskällan HERRLJUNGA KOMMUN UPPRÄTTAD 2016-09-01 Likabehandlingsplan och handlingsplan mot kränkande behandling Bakgrund Från och med

Läs mer

Tanneforsskolan Likabehandlingsplan år F-6

Tanneforsskolan Likabehandlingsplan år F-6 Tanneforsskolan Likabehandlingsplan år F-6 Vision På Tanneforsskolan ska alla känna sig trygga. Genom denna trygghet skapas förutsättningar för ett allsidigt lärande. Uppdraget Ny lag: Från 2006-04-01

Läs mer

Stockholmsenkäten 2014

Stockholmsenkäten 2014 15-2-4 1 Stockholmsenkäten 14 Temarapport: Psykisk hälsa Grundskolans årskurs 9 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans årskurs 2 Stockholmsenkätens syften 15-2-4 2 Kartlägga drogvanor, kriminalitet,

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv För att kunna ha tillräckligt med kunskap för att använda denna metod förutsätter det att man bekantat sig med text- och videomaterialen i kapitel 6 i studiepaketet FN:s konvention om barnets rättigheter

Läs mer

BARNFATTIGDOM ETT FAKTUM I DAGENS SVERIGE

BARNFATTIGDOM ETT FAKTUM I DAGENS SVERIGE BARNFATTIGDOM ETT FAKTUM I DAGENS SVERIGE I ett välfärdsland som Sverige ska barn inte behöva leva i ekonomisk utsatthet. Ändå finns det nära en kvarts miljon barn idag som bevisligen gör det och därmed

Läs mer

Centralskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Centralskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Barn- och utbildningsförvaltningen Centralskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Årskurs 4-9 Läsår: 15/16 Innehåll Grunduppgifter... 3 Utvärdering... 4 Främjande insatser... 5 Kartläggning...

Läs mer

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land.

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Sverige är ett rikt land Trots det lever över 220 000 barn i fattigdom. Det beror ofta på att deras föräldrar saknar jobb eller arbetar deltid mot

Läs mer

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 TRYGGHETSPLAN 2013/2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Adolfsbergsskolan 7-9 Innehållsförteckning: Inledning s. 1 Visioner för barn i Örebro kommun Ny lagstiftning

Läs mer

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Upprättad: 2013-11-21 Antagen av: kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-02-24, 6 Kontaktperson: Susanna Ward Jonsson Innehåll 1. Inledning... 3 2. Värdegrund...

Läs mer

Detta dokument utgör skolans plan mot kränkande behandling och skolans likabehandlingsplan.

Detta dokument utgör skolans plan mot kränkande behandling och skolans likabehandlingsplan. Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling. Karlbo skola/folkare ro Barn, elever och alla som verkar inom skolan och förskolan har rätt att känna trygghet på sin arbetsplats. I lagstiftningen av

Läs mer

Resultatredovisning LUPP 2012 åk 8 grundskolan

Resultatredovisning LUPP 2012 åk 8 grundskolan Resultatredovisning LUPP 2012 åk 8 grundskolan Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Nybro kommun www.nybro.se Enkät som fylldes i av åk 8 och åk 2 på gymnasiet vecka 42 och 43, 2012 Inflytande och delaktighet,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Elevversion PLUGGPARADISET Vad betyder Plan mot diskriminering och kränkande behandling? Plan mot diskriminering och kränkande behandling är ett dokument

Läs mer

Hur ofta är du frånvarande från skolan?

Hur ofta är du frånvarande från skolan? Hur ofta är du frånvarande från skolan? Hur trivs du i skolan? Umgås du med någon i skolan? Berätta! Vad tänker du om dina lärare? När är det svårt respektive lätt att koncentrera sig i skolan? Vilka skolor

Läs mer

Alla inom utbildningsförvaltningen i Herrljunga tar bestämt avstånd från alla former av diskriminering och kränkande behandling.

Alla inom utbildningsförvaltningen i Herrljunga tar bestämt avstånd från alla former av diskriminering och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN Lagen Trygghet, respekt och ansvar om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av elever 1 i skolan anger att varje verksamhet ska upprätta en likabehandlingsplan. Detta

Läs mer