Demokrati har lett till Demokrati

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Demokrati har lett till Demokrati"

Transkript

1

2 Förverkliga DEMOKRATI och skapa rättvisa

3 Förverkliga DEMOKRATI och skapa rättvisa Forum Syd 2008 Författare: Tina Lundh och Marie Persson Medförfattare: Andreas Dolk, Sven Elander, Mie Romée och Fredrik Quistbergh Forum Syd och författarna Utgiven av Forum Syds förlag Box 15407, Stockholm Tel: fax: e-post: Redaktörer: Lina Remnert och Marie Persson Formgivning och omslag: Martin Johansson Tryck: NRS Tryckeri, Huskvarna, 2008 ISSN: ISBN: Denna skrift har publicerats med ekonomiskt stöd från Sida. Sida delar inte nödvändigtvis de åsikter som här framförs.

4 Metoder för förändring Forum Syd är en bransch- och medlemsorganisation för svenska organisationer som arbetar med utvecklingssamarbete och opinionsbildning. Vi vill bidra till att stärka och utveckla svenska organisationers utvecklingssamarbete. Målet är att de projekt och program som organisationer bedriver, tillsammans med partners i syd och öst, verkligen ska bidra till att minska fattigdomen och till att uppnå hållbar utveckling. Att förändra de strukturer som orsakar fattigdom är en stor uppgift oavsett om vi arbetar lokalt eller globalt. Det kräver att vi sätter våra projekt eller program i ett större sammanhang för att se hur de påverkar aspekter som till exempel jämställdhet, miljö, hiv, demokrati och konflikter. Därför utvecklar Forum Syd metoder och förhållningssätt inom dessa områden till stöd för, och ibland i samarbete med, andra svenska organisationer. Forum Syd erbjuder skrifter, kurser och rådgivning inom flera områden. Denna skrift om demokrati är den sjätte i skriftserien Metoder för förändring. Tidigare utgivna är Gör kön till en fråga om makt, Gör hiv till en rättighetsfråga, Gör miljön till en mänsklig rättighet, Bygg demokrati mitt i konflikten och Utveckla organisationen och skapa förändring. Under hösten 2008 kommer även en skrift om ungperspektiv. Du kan beställa skrifterna på www. forumsyd.org. Forum Syd arbetar också med stöd till svenska organisationers opinions- och informationsarbete i Sverige. Här erbjuder vi bland annat kompetensutveckling i kommunikation, pedagogik och ungas delaktighet.

5 INNEHÅLL 06 Förord 08 Inledning Metodskriftens kapitel och avsnitt Demokratisering Framgångar i demokratiseringen 14 Civila Samhället 14 Motgångar i demokratiseringen 15 Globalisering påverkar demokrati 17 Folkrörelsernas utmaningar Exempel: De fattigas röst Förverkliga demokrati Deltagande Exempel: Flickor och pojkar tillfrågas om nya grundlagen 26 Rättigheter Exempel: De sju kärnkonventionerna 28 Icke-diskriminering Exempel: Teve för Sibiriens ungdomar 30 Demokrati- och rättighetstriangeln 31 Frihet och jämlikhet enade eller i konflikt? Exempel: Sedvanerätt i krock med individuell frihet 32 Finns det en rättighetsgräns 32 Skapa och åter skapa Exempel: Mer jämställdhet i Vitryssland 35 Makt och demokrati 36 Att bygga demokrati underifrån 40 Representativitet och legitimitet Frigörelse från fattigdom Snedfördelning av resurser 42 1,4 miljarder människor Exempel: Tillsammans mot fattigdom 44 Rika och fattiga 44 Billigt och dyrt 45 Millenniemålen Fler vägar till global rättvisa Gör kön till en fråga om makt 46 Gör hiv till en rättighetsfråga Exempel: Utbildning för rättvisa 49 Bygg demokrati mitt i konflikten Exempel: Fredsmäklare i Kenya 51 Gör miljö till en mänsklig rättighet Demokratiskt samarbete Alltid omvärldsanalysen först 53 Samarbetsparter och organisationsutveckling Exempel: Utjämna makten 55 Tre strategier för att skapa rättvisa 57 Omsätta utmaningar till strategier 59 Samverkan med gemensamt mål 61 Projektets utformning och genomförande 64 Uppföljning och utvärdering 65

6 66 Praktiska hjälpmedel Avsnitt I: Beskriv och analysera för rättvisa 67 Omvärldsbeskrivningen 67 Makt och demokrati 82 Demokrati och rättigheter 89 Avsnitt 2: Skapa rättvisa 98 Påverka och övervaka 98 Skapa utrymme 102 Skola i demokrati 107 Metod Enkel omvärldsbeskrivning 70 Omvärldsanalysen 71 Härskartekniker och motstrategier 88 Så kan omvärldsanalysen synliggöra fler människor 92 Påverka samhället 98 Rita karta över informell makt 114 Hög status och låg status 120 Checklista Källkritik 72 Hur demokratisk är din organisation 107 Kom ihåg-lista för en demokratisk beslutsprocess 111 Arbetsfrågor Djupdykning i organisationernas inre 74 Vad tycker vi är ett bra partnerskap? 80 Förslag till frågor om ickediskriminering 90 Förslag till frågor om deltagande 93 Förslag till frågor om rättighetsfokus 94 Övning Tror vi på samarbete? 77 Synliggör vilken makt ni arbetar med eller mot 83 Vad utmärker en organisation som diskriminerar 91 Vem ska göra vad? 96 Hur förbättra revisorns arbete? 110 Att låta alla se och bli sedda 116 Exempel Faktiska möjligheter til informerade val 78 Folkbildningens pedagogik 87 Metoder för medvetandegörande runt om i världen 87 Staters och organisationers olika funktioner 97 Respekten upphör där korruptionen börjar 100 Oacceptabla förhållanden bakom vår mobila värld 101 Muktharan Mai mot vedergällning 102 Tyskar på skattejakt 106 Stadgar och samarbetsavtal 108 Kallelse 113 Arbetstimmar till det gemensamma 119 Maxtid för styrelseledamöter Ordlista 125 Källor

7 Förord DEMOKRATI är centralt i varje försök att skapa hållbar utveckling. Folkrörelserna är betydelsefulla för att minska fattigdomen i världen och en viktig grund är alla de aktiva kvinnor och män som organiserar sig för att förverkliga allas lika värde och bidra till global rättvisa. Utvecklingen i världen har under de senaste decennierna varit både glädjande och sorglig. Aldrig tidigare i mänsklighetens historia har så många människor så radikalt förbättrat sina levnadsförhållanden. De senaste femtio åren har medellivslängden och läs- och skrivkunnigheten ökat, medan barnadödligheten har halverats. Demokratiska ideal har spritts över hela världen och nästan alla stater har utlovat att respektera, skydda och efterleva mänskliga rättigheter. Ändå har det absoluta antalet fattiga kvinnor och män ökat. I dag lever en fjärdedel av jordens befolkning under fattigdomsstrecket. För dessa människor har demokrati ännu inte blivit verklighet. 6 Verklig demokrati råder när alla människor har faktisk frihet att bestämma över sina egna liv. De 1,4 miljarder kvinnor och män som lever i fattigdom ska ha möjlighet och inte hindras från att organisera sig för att driva igenom en ekonomisk och social politik som ger dem självbestämmande. Folkrörelsernas arbete möter ibland kraftigt motstånd. Makthavare som utmanas använder polis mot demonstranter, landets armé eller legosoldater mot jordockupanter eller religiösa uttolkare mot kvinnors krav på självbestämmande. Arbetet för demokrati och mot diskriminerande maktstrukturer misslyckas gång efter annan. Det gör arbetet ännu mer angeläget. För ork att fortsätta eller börja om i arbetet med att försöka skapa rättvisa behövs ett långsiktigt perspektiv. Folkrörelsebiståndet behöver fler och bra metoder för att förverkliga demokrati. Många gånger driver folkrörelser frågor som ännu inte hamnat på de politiska partiernas dagordning. Folkrörelserna driver nya frågor för att fler grupper i samhället ska öka sin makt. Folkrörelsernas arbete leder också många gånger till att tidigare diskriminerade grupper synliggörs i politiken.

8 Den här metodskriften handlar främst om faktiska och praktiska möjligheter att delta demokratiskt och om varför aktivt, folkligt deltagande är viktigt för en demokratisk utveckling. Demokrati är mer än formell rätt att rösta en gång var fjärde år. Demokrati ska, när den fungerar, leverera. Den ska leverera rättigheter som utbildning till alla, hälsovård åt alla, säkerhet och möjligheter att bo i en hälsosam miljö. Demokrati kan aldrig tryckas på någon organisation eller något land. I den internationella kampen mot krigsrisker och terrorism finns de som förespråkar demokrati på export. Men försöken att bygga demokrati uppifrån, istället för att börja bygget från grunden, har misslyckats. Varje folk, varje nation behöver bygga sin demokrati utifrån sin historia. Därför förespråkar vi inte i denna metodskrift någon särskild modell eller något system för demokrati. Vi vill betona det som är universellt, nämligen principerna om allas lika värde, allas rätt till deltagande och självbestämmande. Vi vill framföra ett stort tack till GöteborgsInitiativet, Rädda Barnen, Svalorna Latinamerika, Heidi Moksnes vid Uppsala centrum för hållbar utveckling samt flera anställda på Forum Syds kansli för ert omfattande engagemang och ovärderliga stöd i referensgruppen till arbetet med denna skrift. 7 Joe Frans, Ordförande Inger Björk, Generalsekreterare

9 Inledning 1,4 MILjARDER flickor, pojkar, kvinnor och män, nästan en fjärdedel av jordens befolkning, lever i svår fattigdom. Det är dessa kvinnor och män som måste ha möjlighet att delta och skapa nya folkrörelser för att förverkliga demokrati. Det är först när dessa människor är med och bestämmer över sina liv som det går att säga att demokrati råder och mänskliga rättigheter respekteras i världen. Under de senaste årtiondena har världen demokratiserats. Från att ha varit livegna och fråntagna sina rättigheter har kvinnor och män organiserat sig i folkrörelser. Kvinnorörelser, fackföreningsrörelser, ursprungsfolks rättighetsrörelser, medborgarrättsrörelser med flera, samlar miljarder människor. Dessa folkrörelser har kullkastat diktaturer. För bara trettio år sedan var mer än hälften av världens stater diktaturer, i dag räknas nio av tio stater som formella demokratier. 8 Demokratiseringen över världen sker lokalt, nationellt och globalt. Lokalt har föreningar lyckats få skolor och lärare till samhället och rättighetsorganisationer har skyddat barn från skadligt tvångsarbete. Lokalt valda kommunledningar har ersatt borgmästare som tidigare utsågs från huvudstaden. Likaså har ortsbor på många håll skapat lokala utvecklingsråd. President- och parlamentsval hålls i de flesta länder i världen. Dessutom har många rättighetsorganisationers kamp lett till ett mer oberoende rättsväsende och ombudsmannainstitutioner. Globalt innebär billigare resande och billigare kommunikationsteknik att idéer och nyheter lättare och snabbare kan spridas över gränser. Krav från lokala rättighets- och demokratirörelser kan tidigt ge eko över världen. Det finns många framsteg i de senaste trettio årens demokratisering, men demokratiseringsprocessen har också varit svår och drabbats av många bakslag i de flesta länder. Fattigdom, brott mot de mänskliga rättigheterna och auktoritärt ledarskap är fortfarande dominerande och våldsamma inbördeskrig alltför vanligt förekommande. Kvinnor och män som tidigare var förtryckta under diktatur och kolonialism är trots formell demokrati fortsatt förtryckta av orättvisor. Makten kontrolleras ofta av en ekonomisk och politisk elit. 1,4 miljarder flickor, pojkar, kvinnor och män lever fortfarande i svår fattigdom. När de också deltar blir demokrati ett politiskt system där människor:

10 Har reell i motsats till teoretisk frihet att bestämma över sina egna liv. Oavsett kön, etnicitet, klass och alla andra sociala uppdelningar är likställda i såväl offentligt som privat beslutsfattande. Har förmågan att driva igenom en ekonomisk och social politik som möter deras behov. Kan avsätta valda beslutsfattare som missbrukar förtroende och makt. METODsKRIfTENs KApITEL OcH AvsNITT Den här skriften vänder sig i första hand till organisationer som vill förbättra sitt arbete med demokrati och rättigheter och de som vill förbättra sin medvetenhet som sambanden mellan demokrati och folkrörelsers utvecklingsbistånd. Skriften och de övningar som presenteras i Praktiska hjälpmedel är utformade för svenska organisationer som har samarbetsorganisationer i syd och öst. För arbete med att förverkliga demokrati och skapa rättvisa i samarbetslandet är det viktigt med en god dialog mellan samarbetsorganisationerna. Likaså är det viktigt att söka material i samarbetslandet och att ta hjälp av lokala organisationer med erfarenhet av och kunskap om demokratiarbete. I första kapitlet om demokratisering i syd och öst analyseras vad som hindrat demokratiseringsarbetet hittills och vad som fortfarande hindrar ett förverkligande av demokrati. Den analysen leder till vad som är folkrörelsernas utmaningar: En utmaning är att medverka till att fler kvinnor och män kämpar för sin frihet och att förbättra sina livsvillkor. Att hävda rätt och utmana makt är ytterligare två utmaningar. Folkrörelserna bör också arbeta med medvetandegörande och varje organisation i sig bör vara en skola i demokrati. 9 I ordlistan längst bak finns både korta beskrivningar av begrepp som används i skriften och beskrivningar av begrepp som är vanliga i andra skrifter. I andra kapitlet fördjupas begreppen deltagande, icke-diskriminering och rättighetsfokus. Alla tre principerna för att förverkliga demokrati förändrar maktförhållanden. I kapitlet resoneras kring vilka maktstrukturer som utmanas och ska utmanas, respektive vilka samarbetsmöjligheter som finns för rättvisare maktdelning.

11 I tredje och fjärde kapitlet beskrivs hur demokrati påverkar människors möjlighet att frigöra sig från fattigdom, liksom hur demokrati påverkar de centrala utvecklingsfrågorna jämställdhet, hållbar ekologisk utveckling, fredsbyggande och hejdandet av hivspridningen. Och tvärtom, alltså hur stöd till människors frigörelse från fattigdom kan vara ett medvetet våldsförebyggande arbete och hur arbete för jämställdhet och hejdandet av hiv också kan vara ett avsiktligt arbete för att förverkliga demokrati. I femte kapitlet fördjupas vad som är viktigt att tänka på i samarbetet mellan organisationer. Ett fungerande samarbete bygger på att de samarbetande organisationerna jobbar med attityder, beteende och förhållningssätt både inom den egna organisationen och med varandra. I Praktiska hjälpmedel ges förslag på metoder för hur samarbetsorganisationerna kan göra mer relevanta analyser, arbeta med maktstrukturer och stödja varandra för ökad medvetenhet i organisationen. De är alla olika sätt att försöka förverkliga demokrati inom organisationerna och att bidra till ett mer demokratiskt samhälle. Forum Syd vill med den här skriften främja ett gemensamt, strategiskt arbete för demokrati och rättvisa. Trots förtryck och fattigdom så hoppas och arbetar människorna i våra samarbetsorganisationer för en bättre värld. Det är deras berättelse om vad som kan göras och hur det bör göras som är grunden för att förverkliga demokrati på den platsen. 10

12 Demokratisering KAMpEN för frihet, rättigheter och självbestämmande är lika lång i syd och öst som i nord och väst. Till exempel kämpade iranska kvinnor för frihet och självbestämmande samtidigt som europeiska kvinnor. Likaså kämpade afrikanska samhällen mot slaveri parallellt med den amerikanska kampen mot slaveri och den ryska kampen mot livegenskap. Demokrati har formellt införts i land efter land allt eftersom länderna lyckats frigöra sig från religiösa auktoriteter, kolonialism och imperialism. De senaste årtiondena har allmänna val, inrättande av oberoende rättsväsende och tillåtande av yttrandefrihet och organisationsfrihet lett till en demokratisering. Listorna över arbetsuppgifter i samband med demokratisering är mycket långa: att skriva en demokratisk konstitution, att skriva under och tillträda internationella konventioner om mänskliga rättigheter, att bygga upp politiska partier, att förbereda och genomföra allmänna val, att reformera rättsväsendet och polisen, att skapa utbildning för alla, att se till att de som bor längst från huvudstaden också får vård, att Representanter från folkrörelserna som krävde rättigheter och demokratisering har i olika utsträckning deltagit i att bygga demokrati. Många gånger har folkrörelsernas representanter inbjudits att delta i regeringarnas arbete. Folkrörelserna har också skapat utrymme för att synliggöra medborgargrupper som har rätt till självbestämmande, skola, bostad, vård och möjligheter till försörjning. 11

13 12

14 Världen är full av rättighetsorganisationer. På kartan är organisationer som mottagit Right Livelihoodpriset markerade. Några av exemplen: Organisationen Centre Jeunes Kamenge i Burundi har fått pris för arbetet med att komma över etnisk splittring och möjliggöra att unga kvinnor och män kan bygga en fredlig gemensam framtid. Grameen Shakti i Bangladesh har fått pris för sina hållbara arbetsmetoder för elektrifiering i tusentals byar. Och organisationen First People of the Kalahari i Botswana har fått pris för sitt resoluta motstånd mot försöken att fördriva dem från deras förfäders land och för upprätthållandet av deras rätt till sitt traditionella sätt att leva. 13

15 framgångar I DEMOKRATIsERINgEN Fler flickor och pojkar går i skolan i dagens värld än någonsin tidigare. FNs utvecklingsprogram räknar med att tre fjärdedelar av världens alla vuxna i Afrika, Asien och Latinamerika kan läsa och skriva. För trettio år sedan var mindre än hälften läs- och skrivkunniga. Det är färre krig och väpnade konflikter i Afrika än före demokratiseringen. Det blir vanligare och vanligare att en bortröstad president frivilligt lämnar ifrån sig makten till efterträdare. Valfusk och korruption synliggörs och motarbetas. Demokratiseringens framgångar kan mätas i valdeltagande eller i bättre hälsa och bättre sociala förhållanden. Framgångarna kan också räknas i antalet medlemmar i folkrörelser eller aktiva i politiska partier. Andra framgångar är att kvinnor eller män från ursprungsfolk blivit valda till parlament respektive statschef. Att minoritetsfolk blir erkända och att deras språk och kultur accepteras är ytterligare framgångar. Liksom det är stora framsteg att förföljelser av oliktänkande upphör, att lagar som förbjuder homosexualitet tas bort, eller att diskriminering av ensamstående mödrar eller sjuka upphör. 14 civila samhället Ett myllrande civilt samhälle är en del av demokratiseringen över världen. Till det civila samhället kan räknas så vitt skilda sammanslutningar som idrottsföreningar, fackföreningar, religiösa organisationer, små lokala byråd och informella nätverk på Internet. Politiska partier inkluderas inte i denna definition av det civila samhällets organisationer, eftersom politiska partier som är representerade i parlament eller regering blir en del av staten, och därmed något som det civila samhällets organisationer ska övervaka. Folkrörelser driver många gånger frågor som ännu inte hamnat på de politiska partiernas dagordning. Folkrörelsernas arbete leder också många gånger till att tidigare diskriminerade grupper synliggörs i politiken. En del nybildade politiska partier har sitt ursprung från en eller flera folkrörelser. Det kan därför vara svårt att sätta skarpa gränser och det blir viktigt att klargöra hur varje organisation ser på sin egen roll i samhället och sin relation till staten. I den här skriften är begreppet civila samhällets organisationer liktydigt med sociala organisationer vid sidan av myndigheter, familj, politiska partier och näringsliv. Det civila samhällets organisationer utgörs av såväl formella som informella grupperingar och organisationer av skilda slag, med olika inriktning, intressen och storlek. Det är långt ifrån självklart att alla organisationer inom det civila samhället hjälper till att stärka demokratiska strukturer och värderingar. Många spelar förmodligen en marginell roll för demokratin, medan andra organisationer omedvetet eller i värsta

16 fall medvetet och aktivt motverkar en demokratisk samhällsutveckling. Det finns organisationer som inte fått mandat av de kvinnor och män de säger sig representera. Andra organisationer har icke-demokratiska värderingar och skadar demokratin. En del grupper är till strukturen formellt demokratiska men drivs av andra intressen än allas lika värde och jämlikhet, exempelvis rasistiska organisationer. Det är med andra ord inte möjligt att prata om det civila samhället som en enhet eller en homogen grupp av organisationer. MOTgÅNgAR I DEMOKRATIsERINgEN Demokratisering i syd och öst har också stött på stora motgångar. Hur mycket demokrati har det allmänna valet egentligen inneburit? Den frågan har bland annat ställts i afrikanska länder. 1 Studier har visat att väljarna röstat på löften om arbete, skola och hälsovård. Sedan har valperioden gått mot sitt slut och inget löfte har infriats. Till nästa val kommer nya löften, mer eller mindre konkreta. Men väljarna saknar insyn i politiken mellan valen. Det saknas partistrukturer som gör att väljarna har inflytande över vilka som blir kandidater. Den förtroendevalda har ingen erfarenhet av att redovisa sina uppdrag. I vissa fall handlar det om att inte vilja redovisa resultat eller uteblivna resultat från sin mandatperiod. I andra fall är vanan av att informera och redovisa ännu inte är en del av den demokratiska kulturen. Den ekonomiska och politiska eliten i landet fortsätter att kontrollera regering och rättsväsende både genom korruption och genom att ha kvar greppet över polis och militär. I många länder blir de demokratiska valen en handelsvara. De rikaste jord- och industriägarna och även organiserad brottslighet betalar för valkampanjer. När kandidaten blivit vald är det dags att betala tillbaka kampanjkostnaden genom beslut som gynnar finansiärerna. Kandidaten tycker sig ofta ha mer att betala till kampanjfinansiärerna än till de som i förtroende lagt sin röst på honom eller henne. 15 I vissa länder i Centraleuropa har stark nationalism och rasism fått fäste i parlamentet. Nyblivna EU-medlemmar har utvecklat flerpartisystem och genomfört nationella och lokala val, men den demokratiska kulturen har inte odlats. Grundvärderingar om allas lika värde och likabehandling genomsyrar inte de rättsskipande institutionerna, skolväsendet eller organisationer i det civila samhället. 2 Demokratiseringen har också stött på motgångar när demokratimodeller utifrån för snabbt tryckts på ett land. Detta har skett när internationella organisationer har skyndat på president- och parlamentsval. När ett land med klankultur valt, eller tryckts på, ett majoritetsvalsystem har den gamla traditionella maktfördelningen åsidosatts 1 Filatova (2000). 2 Caparini (2008).

17 och i vissa fall har en klan fått all makt. I länder med klankultur utvecklas vanligen de politiska partierna utifrån klan och inte utifrån klass eller intresse. Det innebär att de maktstrukturer som gett upphov till klasskillnader inte hanteras på de formella politiska arenorna. Påtryckta demokratimodeller har också inneburit att ursprungsfolks traditionella maktfördelning och konfliktlösning åsidosatts. 3 När starka religiösa auktoriteter vinner majoritet ifrågasätts ofta de mänskliga rättigheterna. Så har till exempel kvinnors sexuella och reproduktiva rättigheter klämts av både fundamentalistiska kristna och fundamentalistiska islamska grupper. Liksom konventionen om barnets rättigheter möter motstånd i länder med starka religiösa auktoriteter. I den akademiska debatten har de ofullständiga eller missväxta formerna av demokrati fått flera namn: demokraturer, kleptokratier, lågkvalitédemokratier, urholkade demokratier och partilösa demokratier. Gemensamt brukar de kallas pseudodemokratier. En demokratur är en styrelseform där de som var mäktiga i den tidigare diktaturen fortfarande styr. I flera centralamerikanska länder styr före detta militärer knarkhandeln och håller genom hot och mord rättsväsende och regering i schack. 4 De tidigare sovjetiska staterna har svåra problem med organiserad brottslighet som styrs av de som hade makt och inflytande i förra regimen. 16 Uppbyggnaden av politiska partier ser olika ut över världen. Bland motgångarna för demokratiseringen är att partier ibland är ägda av en politikerfamilj, såsom Bhuttos parti i Pakistan. Ibland är partiet en allians av flera organisationer. I så kallade partilösa demokratier kommer kandidaterna från valallianser som upplöses efter valet. Både de partilösa systemen och de familjeägda partierna främjar auktoritärt ledarskap och är en grogrund för korruption. Den lokala demokratin har ofta stött på liknande motgångar som på nationell nivå. Svag partistruktur har främjat auktoritärt ledarskap. Valallianser har spruckit. En del borgmästare väljer egenmäktigt vilka de representerar. I länder med svagt utvecklat kommunalt självstyre och stark centralmakt kan det bli problem för de lokala regeringar som inte har samma partifärg som den nationella regeringen. Den nationella regeringen sitter på statskassan och det finns många fall där den skickat budgetmedel till de landsändar som gynnar dess eget intresse, respektive behandlat andra kommuner styvmoderligt. Diskriminering av vissa landsdelar på grund av fel politisk färg kan också leda till att etniska grupper, religiösa grupper eller språkgrupper får sämre infrastruktur och därmed sämre förutsättningar för ekonomisk utveckling, utbildning eller hälsa. 3 Democracy, Conflict and Human Security, IDEA och Democracy in Africa, On Whose Terms? 4 Comisión de Esclarecimiento Histórico (1998) och Schirmer (1999).

18 Begreppet kleptokrati används för stater där landets ledning använder sin politiska makt för att berika sig själva och plundra landet. I flera delstater i Indien, i Ghana, Argentina, Chile och andra länder har enskilda politiker eller finansiärer bakom politiker gjort sig förmögna på att sälja dricksvattnet till transnationella företag. 5 Denna typ av utförsäljning gäller också nationella kollektiva nyttigheter som mineralfyndigheter eller el- och teleförsörjning. Genomgående för dessa pseudodemokratier är att även om de allmänna valen går rätt till så saknas en demokratisk kultur. Det vill säga en kultur där medborgarna, rik som fattig, politiker som väljare, följer de demokratiska spelreglerna. Demokrati är ett sätt att fördela makten i samhället. Demokrati ska också kontrollera staten. Rättsskapande institutioner måste kontrollera att spelreglerna följs. När rättssystemen inte fungerar, när korruptionen brer ut sig fråntas medborgarna sina faktiska och praktiska möjligheter att frigöra sig från fattigdom. globalisering påverkar DEMOKRATI Globaliseringen har påverkat demokratiseringen positivt genom att politiska värden, som allas lika värde, lika behandling inför lagen och rätt att vägra order som är brott mot mänskligheten, sprids över världen och anammas av allt fler. Den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter har nu, sextio år efter att den antogs, fått den universalitet, allmängiltighet, som skrivarna redan då gjorde anspråk på. Det har blivit mycket svårare för stater att isolera medborgare från andras värderingar. Världen över kan individer inspireras av hur demokratiska system fungerar i andra länder. Möjligheten för människorättsorganisationer att få ut information om övergrepp har ökat. Internationella brottsdomstolar har gjort det svårare för folkmördare och krigsherrar att gå fria. 17 En stor utmaning för global demokratisering är de rika kvinnornas och männens konsumtion av främst vatten och koldioxidutsläppande energiförbrukning. I dag återspeglas inte allas lika värde vare sig i den globala ekonomin eller i den politiska världsordningen. Kvinnor och män i Afrika, Latinamerika och Asien tvingas betala dyrt för vatten samtidigt som vattenslösande produktion gör livsmedel billigt i Europa och Nordamerika. De globala obalanserna mellan stater eller internationella institutioner innebär i praktiken att medborgare i fattiga länder saknar möjlighet att påverka inriktningen av den egna politiken, oavsett om det finns demokratiska institutioner i det egna landet eller inte. Många länder tvingas anpassa sig så mycket efter krav som ställs utifrån, som villkor för lån, bistånd eller påtvingade handelsregler, att det knappt har betydelse vilket parti som regerar. 5 Shiva, Krig om vattnet. Plundring och profit (2003).

19 Internationella institutioner som Världsbanken, Internationella valutafonden, IMF, och Världshandelsorganisationen, WTO, har under de senaste decennierna getts ett ökat politiskt inflytande, delvis på bekostnad av nationella parlament och regeringar. Både nationella regeringar och högsta domstolar har tvingats backa för beslut inom Världshandelsorganisationen, Världsbanken och Internationella valutafonden. Ghana 6, Georgien 7 och Malawi 8 är exempel på länder där Världsbanken och Internationella valutafondens villkor fått bestämma trots att ländernas parlament tyckt annorlunda. Privatisering av bomullssektorn i Burkina Faso och av telekommunikationer i Moçambique var påtvingade av Världsbanken, trots att banken utåt sa sig följa ländernas egna strategier för fattigdomsminskning 9. Beslut om vilka samhällssektorer som ska drivas i offentlig respektive privat regi eller utformningen av statsbudgeten är ofta politiskt kontroversiella. Ur demokratisk synvinkel är det problematiskt om dessa beslut förhandlas fram mellan regering och internationella institutioner i stället för i demokratiskt valda parlament. 18 Världsbanken och Internationella valutafonden lider båda av stora demokratiska underskott. Ett underskott är deras styrelsearbete. De länder som utsätts för krav på en bestämd ekonomisk politik har minst att säga till om i styrelsen eftersom rösterna fördelas efter hur stort kapital medlemsländerna har bidragit med. Ett annat underskott är valet av ledning. Av tradition är alltid chefen för Världsbanken amerikan medan chefen för Internationella valutafonden är europé. Denna tradition fortsatte under år 2007 då båda institutionerna valde ny chef. Det tredje och kanske största problemet är det faktum att både Världsbanken och Internationella valutafonden ställer krav om en bestämd ekonomisk politik i låntagarländerna som kör över demokratiska beslutsprocesser. Sedan 1990-talet har det skett en viss förändring, åtminstone när det gäller retoriken. De krav som Världsbanken och Internationella valutafonden ställer på fattiga länder ska i möjligaste mån hämtas från ländernas egna fattigdomsstrategier, och båda institutionerna har lovat att minska antalet krav som ställs på länderna och bara fokusera på det allra viktigaste. Denna förändring är delvis ett resultat av det påverkansarbete som folkrörelser från både syd och nord drivit under de senaste åren. Undersökningar från 2007 visar dock att arbetet med att förändra Världsbankens och Internationella valutafondens lånevillkor går långsamt och att mycket mer behöver göras 10. folkrörelsers utmaningar Formell rösträtt och några demokratiska framsteg är inte nog. När makten fortfarande kontrolleras av samma ekonomiska och politiska elit som tidigare visar det på att demokrati inte har förverkligats. 6 Diakonias tidskrift Dela med, nummer 4, Politics and the PRSP Approach, working paper 237, Piron/Evans, ODI, Confronting the Contradictions, ActionAid, World Bank s Poverty Reduction Support Credit: Continuity or Change? Debt and Development Coalition for Ireland, The IMF and aid to Sub Saharan Africa, IMF:s utvärderingsenhet IEO, 2007.

20 Därför har folkrörelser världen över tydliga uppgifter och utmaningar i arbetet med att förverkliga demokrati och skapa rättvisa för alla. Det är ett arbete där de mest utsatta flickorna, pojkarna, kvinnorna och männen behöver mest stöd och solidaritet. Det finns fem stora utmaningar för alla folkrörelser: Medverka till att fler kvinnor och män organiserar sig. Det är först när de 1,4 miljarder flickor, pojkar, kvinnor och män som lever i svår fattigdom är med och bestämmer över sina liv som det går att säga att demokrati råder. Hävda rätt. Alla människors lika värde är inskrivet i de internationella konventioner om mänskliga rättigheter som de flesta av världens stater undertecknat. Utmana makten. Fattigdom och förtryck beror på att kvinnor och män är fråntagna sina rättigheter. De maktstrukturer som upprätthåller detta berövande är mönster av institutioner, lagar, föreställningar, värderingar, förväntningar och förebilder. Dessa strukturer måste utmanas. Erövra kunskap. För att kunna utmana makten behöver kvinnor och män kunskap om förtryckande maktstrukturer. Bli en skola i demokrati. I alla demokratier behöver den demokratiska kulturen odlas. Att inte diskriminera, att visa respekt och respektera de demokratiska spelreglerna är något som måste genomsyra allt i samhället. Folkrörelser har som en huvuduppgift att skola i de demokratiska spelreglerna. Nya folkrörelser, nya organisationer, fler medlemmar, ombildningar och nystarter visar gång på gång att demokrati trots bakslag och motgångar är medlet och målet för att garantera varje människas frihet och rättigheter. Därför måste folkrörelsebiståndet inriktas på att förverkliga demokrati genom att bistå förtryckta och fattiga kvinnors och mäns egen organisering. Den ständiga utmaningen är att möjliggöra så att fler deltar i beslut lokalt, nationellt och globalt. Aktivt folkligt deltagande i utvecklingen i betydelsen att folket styr är en utmaning för varje folkrörelse. Det räcker inte med en röst var på själva valdagen. De kandidater som finns att rösta på måste representera folkflertalet, genom partistrukturer och genom att inte låta pengar ha mer inflytande än majoritetens behov och prioriteringar. 19 Att hävda rätt och att hävda rättigheter är en av de stora utmaningarna. I demokrati finns löften om allas lika värde och rättigheter till att förverkliga detta löfte. Rätten till likabehandling är rätten att inte bli diskriminerad vare sig för små ekonomiska resurser, hudfärg, kön, kast, klantillhörighet, religiös uppfattning, politisk uppfattning, sexuell identitet, ålder, etnicitet eller låg utbildning. Om ett valsystem utformas eller i praktiken fungerar så att de med stora ekonomiska resurser får större inflytande är valsystemet i sig diskriminerande och ett brott mot allas lika värde.

Utveckla ORGANISATIONEN och skapa förändring

Utveckla ORGANISATIONEN och skapa förändring Utveckla ORGANISATIONEN och skapa förändring Utveckla ORGANISATIONEN och skapa förändring Utveckla ORGANISATIONEN och skapa förändring Forum Syd 2008 Författare: Sigrid Bergfeldt, Anja-Christina Beier,

Läs mer

Perspektiv på fattigdom

Perspektiv på fattigdom Perspektiv på fattigdom Perspektiv på fattigdom Utvecklingssamarbetets mål är att bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor. Perspektiv på fattigdom beskriver

Läs mer

en rättvis värld är möjlig Socialdemokraternas internationella program

en rättvis värld är möjlig Socialdemokraternas internationella program en rättvis värld är möjlig Socialdemokraternas internationella program en rättvis värld är möjlig Socialdemokraternas internationella program, antaget vid den 35e ordinarie kongressen 29 oktober 3 november

Läs mer

Ett program för förändring. Partiprogram beslutad version

Ett program för förändring. Partiprogram beslutad version Ett program för förändring Partiprogram beslutad version Innehållsförteckning ETT PROGRAM FÖR FÖRÄNDRING... 4 DEN DEMOKRATISKA SOCIALISMEN... 5 VÅRA VÄRDERINGAR... 7 Demokrati... 7 Frihet, jämlikhet och

Läs mer

Kapitel 5 FN och de mänskliga rättigheterna

Kapitel 5 FN och de mänskliga rättigheterna Kapitel 5 FN och de mänskliga rättigheterna 118 Kapitel 5 FN och de mänskliga rättigheterna Andra världskrigets övergrepp gjorde att världens länder kunde enas om en gemensam deklaration som skulle skydda

Läs mer

Konventionen om barnets rättigheter

Konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter UD INFO Januari 2006 Konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Konventionen om barnets rättigheter Ny, reviderad

Läs mer

FN behöver ett starkare svenskt

FN behöver ett starkare svenskt FN behöver ett starkare svenskt EN IDÉSKRIFT FRÅN SVENSKA FN-FÖRBUNDET I N N E H Å L L Förord 3 Nya utmaningar för FN 4 Sveriges roll i FN 6 Fred, säkerhet och nedrustning 8 Utveckling och fattigdomsbekämpning

Läs mer

Kapitel 3 Vad är demokrati?

Kapitel 3 Vad är demokrati? Kapitel 3 Vad är demokrati? 70 Kapitel 3 Vad är demokrati? Hur är det ställt med demokratin i världen? Och vad är egentligen demokrati? I det här kapitlet berättar vi om vilka länder som är demokratier

Läs mer

Att arbeta strukturellt

Att arbeta strukturellt Sara Lind och Rebecca Zakrison Socionomprogrammet, 210 poäng, Ersta Sköndal Högskola C-uppsats, Vetenskapsteori och metod 15 hp, SEL 62, VT-13 Grundläggande nivå Handledare: Johan Gärde Examinator: Lars

Läs mer

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I VÅRDEN

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I VÅRDEN Etiska vägmärken 9 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I VÅRDEN STATENS MEDICINSK-ETISKA RÅD 1 Beställningsadress: Fritzes Kundtjänst, 106 47 Stockholm Fax 08-690 91 91, telefon 08-690 91 90 E-post fritzes.order@sliber.se

Läs mer

av människor med funktionshinder

av människor med funktionshinder Om bemötande av människor med funktionshinder Ett nationellt program för att öka kompetensen om bemötande UTGIVEN AV SISUS Bemötandeuppdraget BEMÖTANDEUPPDRAGET Sisus, Statens institut för särskilt utbildningsstöd,

Läs mer

www.sida.se OM SVENSKT BISTÅND OCH UTVECKLINGSSAMARBETE Vad gör Sverige för att minska fattigdomen i världen?

www.sida.se OM SVENSKT BISTÅND OCH UTVECKLINGSSAMARBETE Vad gör Sverige för att minska fattigdomen i världen? www.sida.se OM SVENSKT BISTÅND OCH UTVECKLINGSSAMARBETE Vad gör Sverige för att minska fattigdomen i världen? NÄR VI HAR PAPPER PÅ ATT VÅR FÖRENING ÄGER MARKEN, SÅ KAN VI SATSA PÅ BIODLINGEN. Tecla David,

Läs mer

FOKUS10. En analys av ungas inflytande

FOKUS10. En analys av ungas inflytande FOKUS10 En analys av ungas inflytande FOKUS10 1 En analys av ungas inflytande Ungdomsstyrelsen är en myndighet som tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor. Vi ger stöd till föreningsliv och kommuner

Läs mer

Brev till Maria. Nio framtida reformer för civila samhället. Sektor3 tankesmedjan för det civila samhället

Brev till Maria. Nio framtida reformer för civila samhället. Sektor3 tankesmedjan för det civila samhället Brev till Maria Nio framtida reformer för civila samhället Sektor3 tankesmedjan för det civila samhället Den här rapporten ges ut av Sektor3 tankesmedjan för det civila samhället www.sektor3.se Idétidskriften

Läs mer

Fri tid på lika villkor? En undersökning om flickor, pojkar och möjligheterna till jämställdhetsarbete inom Kulturförvaltningen i Halmstad

Fri tid på lika villkor? En undersökning om flickor, pojkar och möjligheterna till jämställdhetsarbete inom Kulturförvaltningen i Halmstad Fri tid på lika villkor? En undersökning om flickor, pojkar och möjligheterna till jämställdhetsarbete inom Kulturförvaltningen i Halmstad 1 Fri tid på lika villkor? En undersökning om flickor, pojkar

Läs mer

Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring

Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring Kommunal en lärande organisation? Nya perspektiv på kommunikation och förändring För att en process ska hållas vid liv, måste den ständigt fyllas med ny energi och få andrum för att ladda energi. Processen

Läs mer

Konventionen om barnets rättigheter Med strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Konventionen om barnets rättigheter Med strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Konventionen om barnets rättigheter Med strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Konventionen om barnets rättigheter med strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Förord av barn-

Läs mer

Framtiden vi vill ha. Tolv svenska ungdomars budskap till Rio+20

Framtiden vi vill ha. Tolv svenska ungdomars budskap till Rio+20 Framtiden vi vill ha Tolv svenska ungdomars budskap till Rio+20 Produktion: Utrikesdepartementet, Stockholm Redaktör: Daniel Emilson, Politiskt sakkunnig, Ministerkansliet Medredaktör: Jenny Häggmark,

Läs mer

DEN NORDISKA KVINNORÖRELSENS SLUTDOKUMENT FÖR NORDISKT FORUM MALMÖ 2014 NEW ACTION ON WOMEN S RIGHTS FEMINISTISKA ÖVERENSKOMMELSER OCH KRAV

DEN NORDISKA KVINNORÖRELSENS SLUTDOKUMENT FÖR NORDISKT FORUM MALMÖ 2014 NEW ACTION ON WOMEN S RIGHTS FEMINISTISKA ÖVERENSKOMMELSER OCH KRAV DEN NORDISKA KVINNORÖRELSENS SLUTDOKUMENT FÖR NORDISKT FORUM MALMÖ 2014 NEW ACTION ON WOMEN S RIGHTS FEMINISTISKA ÖVERENSKOMMELSER OCH KRAV INLEDNING FN genomförde den fjärde kvinnokonferensen i Beijing

Läs mer

Trygga rum, nya möten och sociala entreprenörer

Trygga rum, nya möten och sociala entreprenörer UTVÄRDERINGSRAPPORT Trygga rum, nya möten och sociala entreprenörer Forskare från Malmö högskola har på uppdrag av Arvsfondsdelegationen följt upp och utvärderat ett antal aktuella projekt som genomförts

Läs mer

ALLA HAR RÄTT TILL VÅRD! En guide om mänskliga rättigheter i vårdens vardag

ALLA HAR RÄTT TILL VÅRD! En guide om mänskliga rättigheter i vårdens vardag ALLA HAR RÄTT TILL VÅRD! En guide om mänskliga rättigheter i vårdens vardag Reviderad 2014 Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Text Sara Bergqvist Månsson Grafisk form Losita Design

Läs mer

Vem är det som ska lyssna då? ungdomar - socialt kapital - regional utveckling

Vem är det som ska lyssna då? ungdomar - socialt kapital - regional utveckling Vem är det som ska lyssna då? ungdomar - socialt kapital - regional utveckling Siw Hammar & Lotta Svensson Arbetsrapport från FoU-Centrum Söderhamn Innehåll: Förord Del 1: sida Inledning: ungdomar socialt

Läs mer

Krokben och utsträckta händer

Krokben och utsträckta händer Krokben och utsträckta händer Intersektionella perspektiv på makt en hjälp för dig att vässa ditt jämställdhetsarbete 2:a upplagan En skrift av Sandra Dahlén på uppdrag av Allt Om Jämställdhet. 1 Krokben

Läs mer

Riktlinjer för inkludering. att garantera tillgång till Utbildning för Alla

Riktlinjer för inkludering. att garantera tillgång till Utbildning för Alla Riktlinjer för inkludering att garantera tillgång till Utbildning för Alla Innehåll Det är en mänsklig rättighet att få gå i skolan! 5 "Inkludering" också inom svensk skola! 6 Konventionerna 6 Vad är

Läs mer

Sex förskollärares tankar om integration av nyanlända barn

Sex förskollärares tankar om integration av nyanlända barn Beteckning: Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi Sex förskollärares tankar om integration av nyanlända barn Lise-Lotte Andersson & Pia Möller Heikkilä December 2008 Examensarbete, 15 högskolepoäng

Läs mer

Rätt att rösta! hur kommuner och landsting kan arbeta för att öka valdeltagandet

Rätt att rösta! hur kommuner och landsting kan arbeta för att öka valdeltagandet Rätt att rösta! hur kommuner och landsting kan arbeta för att öka valdeltagandet Beredningen för demokratifrågor - programarbete - politisk delaktighet Rätt att rösta! SKL:s beredning för demokratifrågor

Läs mer

Ta plats på arenan STUDIEMATERIAL. En intressepolitisk grundutbildning för funktionshindersföreningar i samverkan

Ta plats på arenan STUDIEMATERIAL. En intressepolitisk grundutbildning för funktionshindersföreningar i samverkan Ta plats på arenan En intressepolitisk grundutbildning för funktionshindersföreningar i samverkan STUDIEMATERIAL Om mänskliga rättigheter Om hur Sverige styrs Om samverkan Om påverkansarbete Om att vara

Läs mer

OLIKA MEN LIKA ATT ARBETA MED BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN

OLIKA MEN LIKA ATT ARBETA MED BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN OLIKA MEN LIKA ATT ARBETA MED BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN Foto: Mostphotos Metodbok Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen.

Läs mer