Nya vägar till arbetsmarknaden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nya vägar till arbetsmarknaden"

Transkript

1 Nya vägar till arbetsmarknaden kvalitetssäkring av samverkan Att samverka är en komplex uppgift. Det finns idag ett stort behov av att utveckla kunskap och praktiska redskap för att få till stånd en väl fungerande samverkan. I denna bok presenteras erfarenheter från ett antal projekt som utvecklat olika former av samverkan. Projekten handlar om arbetslivsinriktad rehabilitering men erfarenheterna är generella och tillämpliga även inom andra samverkansområden. Författarna går systematiskt igenom ett antal centrala faktorer som främjar eller försvårar samverkan. De visar på ett konkret sätt hur dessa kan understödjas respektive motverkas. Boken avslutas med en genomgång av viktiga krav vid kvalitetssäkring av samverkan och vad man bör göra för att nå framgång i samverkan. Nya vägar till arbetsmarknaden Boken vänder sig till alla som är intresserade av samverkan, särskilt de som i sitt arbete ansvarar för och leder samverkan samt de som på handläggarnivå på olika sätt blir involverade i samverkansprocesser. Berth Danermark är professor vid Institutet för handikappvetenskap, Örebro universitet och har i ett flertal böcker behandlat samverkan. Per Germundsson är doktorand vid samma institut och forskar om samverkan i arbetslivsinriktad rehabilitering. ISBN kvalitetssäkring av samverkan ISBN Berth Danermark Per Germundsson

2 Nya vägar till arbetsmarknaden kvalitetssäkring av samverkan

3 Nya vägar till arbetsmarknaden kvalitetssäkring av samverkan Berth Danermark Per Germundsson

4 Distribution: Liber tfn: Beställningsnummer: Författarna och Sundsvalls kommun ISBN Mångfaldigande av denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsmannarätt förbjudet utan medgivande av författarna och Sundsvalls kommun. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande. Formgivning och illustrationer: Författarna Omslagsfoto: JuliaFreeman Tryck: Kaltes Grafiska AB, Sundsvall 2007

5 Innehåll Förord Kapitel 1 Inledning och syfte 9 Kapitel 2 Kvalitetssäkring 13 Kapitel 3 Förhållanden som främjar och försvårar samverkan 17 Regelverk svagheter och styrkor 19 Organisation svagheter och styrkor 21 Synsätt svagheter och styrkor 25 Kapitel 4 Analys och diskussion 29 Att överbrygga klyftan 30 Att välja rätt organisationsmodell 32 Att utveckla en helhetssyn och samverkanskompetens 35 Kapitel 5 Verktyg för samverkan 39 Kapitel 6 Avslutning 45 English Summary 47 Referenser 49 Ordlista 51 Bilagor 53 Bilaga 1. Ingående projekt och metod 53 Bilaga 2. Organisationsmodeller 59 Bilaga 3. Kombinerad organisationsmodell 60

6 Förord I denna kortfattade populärvetenskapliga bok försöker vi med hjälp av konkreta exempel visa hur samverkan inom arbetslivsinriktad rehabilitering kan kvalitetssäkras. Boken vänder sig till alla som i olika roller har ansvar för och är involverade i sådana processer. Det är vår förhoppning att den med behållning kan läsas även av dem som är intresserade av samverkan inom andra områden än arbetslivsinriktad rehabilitering. Boken tar till stor del upp generella processer vad gäller samverkan och de för samverkan främjande respektive hindrande faktorer som vi diskuterar är inte specifika för det sakområde vi behandlar i boken. I arbetet med rapporten har vi haft förmånen att samtala med företrädare för olika professioner som låtit oss ta del av sina erfarenheter av samverkan. Detta har skett genom givande och många gånger intensiva diskussioner i fokusgrupper. Vi har också fått ta del av de intervjuer som Svengöran Modin och Örjan Samuelsson genomfört med politiker och ansvariga tjänstemän i de kommuner som ingår i NTG-projektet. Utan det underlag som samtliga dessa bidragit med hade denna skrift ej kommit till. Den är en systematisk sammanställning och analys av deras erfarenheter. Ett första manus granskades på ett synnerligen sakkunnigt sätt av en grupp experter på samverkan vid ett seminarium på Skycity, Arlanda den 11 september Där medverkade Svengöran Modin, projektledare, Kjell-Arne Sköldh, IFO-chef i Sundsvalls kommun, Berit Edblad, chef för Arbetsförmedlingen i Sundsvall, Agneta Ekman, socialchef i Luleå, Cecilia Abrahamsson, samordningsförbundet Hisingen i Göteborg samt Anders Sjökvist, Karlskoga kommun. Vidare deltog professor emeritus Alf Bergroth och professor Kristina Schüldt-Ekholm, båda från Mittuniversitetet och experter på rehabilitering. Kristine Jonsson, projektansvarig höll ett vakande öga över processen. Denna typ av seminarier är ett led i kvalitetssäkringen inom det akademiska området.

7 Vi vill rikta ett stort tack till er samtliga, och vi hoppas att de erfarenheter som förmedlas kommer att vara till gagn för att vidare utveckla samverkan inom arbetslivsinriktad rehabilitering. Örebro i oktober 2007 Berth Danermark och Per Germundsson

8 Kapitel 1 Inledning och syfte NTG Nya vägar till arbetsmarknaden och kvalitetssäkring av samverkan är en Nationell TemaGrupp inom Equal-programmet 1 som startade 2005, då Sundsvalls kommun beviljades pengar av Svenska ESF-rådet och Näringsdepartementet. Syftet med temagruppen är att utveckla verktyg/metod för kvalitetssäkring 2 av samverkan mellan berörda aktörer kring utsatta grupper i samhället, främst unga, som ska in på arbetsmarknaden: NTG vill strategiskt planera och sprida: NTG:s erfarenheter om kvalitetssäkring, empowerment och samverkan från Equal, NTG:s pågående arbete och andra närliggande projekt. Detta gör vi för att skapa debatt och påverka omgivningen för att i slutändan minimera tiden då arbetssökande går utan arbete (www.ntg-arbetsmarknad.se, ). Bakgrunden till den till nationella den nationella temagruppens bildande bildande är att är det att iden- det identifierades stora stora brister brister i samarbetet i samarbetet mellan mellan olika organisationer, olika organisationer, myn- myndigheter och och näringsliv näringsliv när det det gäller gäller arbetslivsrehabiliterande åtgär- åtgärder. Som Som exempel på på sådana sådana aktörer aktörer nämns nämns socialtjänsten, Arbetsför- Arbetsförmedlingen, landstingen och och Försäkringskassan. Idén var att genom 1 Genom Equal-programmet har EU och Sverige satsat resurser för att alla människors förmåga, kompetens, och utvecklingsmöjligheter ska tas till vara i arbetslivet, oavsett kön, ålder, etnisk tillhörighet, sexuell läggning eller eventuella funktionshinder. Arbetet i programmet har organiserats i partnerskap, inom vilka det bildats s. k. nationella temagrupper. (Källa: Svenska ESF-rådets hemsida) 2 I slutet av boken finns en ordlista där vi kort redogör för innebörden i några av de begrepp vi använder, t.ex. kvalitetssäkring. kapitel 1 inledning och syfte 9

9 10 effektivare metoder få till stånd en bättre samverkan mellan de olika parterna för att förhindra att personer hamnar mellan stolarna, något som kan medföra att det tar längre tid för den enskilde att komma ut i arbetslivet. I denna bok fokuserar vi, i enlighet med temagruppens idé och syfte, själva samverkansprocessen. Vi har således inte gjort en effektutvärdering. Utgångspunkten för arbetet, och det grundläggande värdekriteriet, är emellertid att samverkan är önskvärd och till gagn för såväl inblandade aktörer som den enskilde. I det följande skall vi utveckla de förutsättningar för god samverkan som vi funnit centrala för den verksamhet som här berörs. Som underlag för detta används i första hand de erfarenheter som framkommit i de fem projekt som ingått i NTG-projektet. Projekten är Samrehab i Sundsvall, som är ett försök att samordna rehabilitering för personer med psykisk ohälsa, DELTAprojektet på Hisingen i Göteborg och Jobbcentrum i Karlskoga, där man samordnar insatser för personer som löper stor risk att permanenta ett utanförskap från arbetsmarknaden, SAMBO-projektet i Botkyrka som samlar flera mindre samverkansprojekt med liknande målsättning samt slutligen Samordningsförbundet Pyramis i Luleå. Det senare är ett nybildat samordningsförbund som fokuserar yngre personer med psykisk ohälsa. Projekten beskrivs närmare i bilaga 1. I flera av projekten har arbetet i stor utsträckning handlat om att finna samarbetsformer för att stödja personer med psykisk ohälsa att i någon form kunna träda in i arbetslivet, antingen för första gången överhuvudtaget eller för att återvända efter en längre eller kortare tids utanförskap. Att det kommit att bli just denna grupp som ställts i fokus är ingen tillfällighet. Skälen till detta är flera. Det är en förhållandevis stor grupp och det är den grupp som enligt olika utredningar har svårast att komma in på arbetsmarknaden, borträknat vissa specifika handikappgrupper som exempelvis svårt utvecklingsstörda. I syfte att få till stånd en samordning av stödet för i synnerhet personer med psykisk ohälsa, tillsatte regeringen 2003 en nationell samordnare i psykiatrifrånya vägar till arbetsmarknaden

10 gor. Nationell psykiatrisamordning skriver i rapporten I begynnelsen var organisationen... (Nationell psykiatrisamordning 2006:1) att arbetslösheten är särskilt stor bland människor med psykisk ohälsa. Rapporten beskriver hinder och möjligheter för rehabilitering till arbete för personer i psykisk ohälsa. I denna grupp är arbetslösheten dubbelt så stor som i andra handikappgrupper samtidigt som gruppen är överrepresenterad bland personer under 30 år som beviljas sjuk-/aktivitetsersättning. Två av tre nya förtidspensionärer 2004 led av psykisk ohälsa (s ). Såväl utslagningen från arbetsmarknaden som det passiva bidragsberoendet ökar för personer i psykisk ohälsa. Sedan 1990 har statens åtagande för unga som förtidspensioneras tredubblats till 16 miljarder år 2004 (s ). I rapporten skriver Nationell psykiatrisamordning vidare: Forskning visar att ett integrerat stöd med utgångspunkt från den enskildes behov och resurser bör ges, inte i artificiella miljöer, utan på riktiga arbetsplatser (s. 12). Systemet med fyra olika huvudmän (Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, socialtjänsten och hälso- och sjukvården) motverkar ett sådant arbetssätt då det ofta är organisationernas egna behov och intressen som styr valet av insatser. Det är, menar man, nödvändigt att utveckla en sammanhållen organisation med en finansiellt, politiskt och organisatoriskt samordnad rehabilitering av människor som är i psykisk ohälsa (s. 14). Det är således en grupp som på ett påtagligt sätt kräver en långsiktig och strukturerad samverkan mellan ett antal aktörer. Som kommer att framgå av den fortsatta redovisningen är det ett område för samverkan där styrkorna, men också problemen, med samverkan tydliggörs. Att samverka har inget egenvärde utan är ett arbetssätt som i vissa fall är nödvändigt för att verksamheten skall fungera optimalt. Detta innebär dock inte att samtliga uppgifter de i detta sammanhang involverade aktörerna utför lämpar sig att genomföra i samverkansform. Därför bör en inledande fråga i all arbetsinriktad rehabilitering vara huruvida uppgiften kräver samverkan med andra aktörer. Vi skall i fortkapitel 1 inledning och syfte 11

11 sättningen fokusera på processer som kräver samverkan. Vidare innebär det att vi bara riktar uppmärksamheten mot samverkanselementen i de processer som syftar till att finna nya vägar in i arbetslivet. I analysen avser vi att lyfta fram såväl de hindrande som främjande faktorer för samverkan vi funnit i projekten. Vi kommer att diskutera hur främjande faktorer kan understödjas och hur hindrande faktorer kan motverkas. Resultatet skall ses som ett stöd i arbetet med att såväl kartlägga den befintliga samverkan i organisationen med dess brister och förtjänster samt som underlag för målformulering, handlingsplaner och uppföljning. Syftet är således att ge ett verktyg för utvecklingen och kvalitetssäkringen av samverkan avseende arbetet med att finna nya vägar till arbetsmarknaden för grupper som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. 12 nya vägar till arbetsmarknaden

12 Kapitel 2 Kvalitetssäkring En av NTG-projektets uppgifter är att diskutera kvalitetssäkring av samverkan vid arbetet med arbetslivsinriktad rehabilitering för utsatta grupper. Kvalitetssäkringssystem kan sammanfattas som modeller eller metoder som omfattar alla aktiviteter i en organisation och som påverkar kvaliteten på varor, tjänster och arbetssätt (Arbets- och miljömedicin, 2002, s.7). Inom hälso- och sjukvården föreligger en i lag reglerad skyldighet att kvalitetssäkra verksamheten. Någon motsvarande skyldighet finns inte inom den typ av verksamhet som NTG-projektet fokuserar. Däremot finns dels en skyldighet att bedriva verksamheten effektivt och dels ett krav på samverkan med andra aktörer, i syfte att öka kvaliteten i verksamheten. Detta har inneburit att flera av aktörerna har utvecklat olika kvalitetssäkringssystem. Exempelvis har Arbetsmarknadsverket (2005) kvalitetssäkrat sitt arbete med Supported Employment (en metod för stöd till personer med behov av särskilt stöd vid introduktion till en anställning). Den allmänna beskrivningen av kvalitetssäkringssystem som angavs ovan kan preciseras på följande sätt: Arbetssättet skall innebära en systematisk förbättring; målsättningar och policy skall formuleras och målen skall vara mätbara; löpande avstämning mot målen skall göras; konkreta handlingsplaner skall upprättas och kvalitetsarbetet skall integreras i den ordinarie verksamheten. Tre aspekter av kvalitetssäkring som brukar framhållas som centrala är: struktur (förutsättningarna att ge service, till exempel. personal, materiella resurser, organisationsstruktur) kapitel 2 kvalitetssäkring 13

13 processkvalitet (vad som händer när servicen ges) utfallskvalitet (vilken effekt servicen har för målgruppen). Det är framför allt de två förstnämnda aspekterna vi kommer att diskutera i denna bok. Kvalitetssäkringssystem kan certifieras av särskilda certifieringsorgan. Man bedömer då verksamheten gentemot en kravstandard. Något sådant organ för kvalitetssäkring av arbetslivsinriktad rehabilitering finns inte i Sverige. Det finns ett antal olika modeller för hur kvalitetssäkring skall byggas upp och tillämpas inom en organisation. Bland dem som tillämpats i Sverige finner vi bl. a. Balanserade styrkort, Benchmarking och Organisationsgranskning och Qualitet-Utvecking-Ledarskap. Inget av de här fem studerade projekten har dock tillämpat något sådant kvalitetssäkringssystem. sätt: Arbetet med att kvalitetssäkra samverkan kan beskrivas på följande undersökning och kartläggning av verksamheten, dvs. finna och skaffa sig kunskap om de brister i samverkan som förekommer mål avseende samverkan formuleras handlingsplaner som konkretiserar målen genom en klar arbetsfördelning med befogenheter och resurser uppföljning av vidtagna åtgärder och utvärdering av resultaten som grund för ny målformulering (Modifierad från Arbets- och miljömedicin, 2002, s. 22). 14 Det bör noteras att det är samverkan och dess kvalitetssäkring vi här talar om. Det finns naturligtvis en lång rad moment i verksamheten som syftar till att finna vägar till arbetslivet för personer som står utanför arbetsmarknaden och som inte kräver samverkan, men det är inte dessa vi i första hand talar om. Beskrivet på detta sätt blir dock kvalitetssäkring en förhållandevis abstrakt företeelse. Varje kvalitetssäkringssystem måste utformas och anpassas till den sakfråga som står i fokus. Vi avser att utifrån de allnya vägar till arbetsmarknaden

14 männa riktlinjer om samverkan som angivits ovan utveckla ett verktyg för planering och implementering av samverkan. Det finns naturligtvis en mycket lång rad faktorer att beakta i en sådan process. Den modell vi presenterar i bokens avslutande del tar fasta på sådana faktorer som är påverkbara utifrån ett lokalt perspektiv. Vi kommer dock att peka på några andra grundläggande faktorer av mer strukturell karaktär. Samtliga faktorer vi kommer att lyfta fram i verktyget grundar sig på de erfarenheter vi dokumenterat i de samverkansprojekt vi studerat inom ramen för Equal-programmet. Vi har också förankrat detta i den växande litteratur som i dag finns om samverkan. Avslutningsvis kommer vi att sammanfatta ett antal olika aspekter som är centrala för att den samverkan projekten fokuserar på skall hålla hög kvalitet. Det är alltså den innehållsmässiga delen av kvalitetssäkringen som vi lyfter fram, inte den hantverksmässiga, hur den praktiskt skall organiseras. Det senare finns väl beskriven i litteraturen (se till exempel Persson, 2002). 3 3 För en kritisk diskussion om kvalitetssäkring, se Hasselbladh & Bejerot (2002). kapitel 2 kvalitetssäkring 15

15 Kapitel 3 Förhållanden som främjar och försvårar samverkan Det finns en omfattande litteratur som söker fastställa de generella faktorer som verkar i stödjande eller hindrande riktning för samverkan (se till exempel. Axelsson & Axelsson, 2007; Danermark & Germundsson, 2005; Myndigheten för skolutveckling, Rikspolisstyrelsen & Socialstyrelsen, 2007). Samverkansprocessens olika dimensioner kan beskrivas på olika sätt beroende på syftet med beskrivningen. Här kommer vi att lyfta fram tre dimensioner som är av central betydelse för samverkansprocessen (Danermark & Kullberg, 1999; Danermark, 2000). Dessa är: det regelverk som styr de inblandade aktörerna. Dessa utgörs av bland annat lagar och förordningar, anvisningar och interna regler men innehåller även det informella regelsystemet hur arbetet hos respektive aktör är organiserat vilket synsätt på såväl samverkan som objektet för samverkan som råder inom organisationen. Inom samtliga dessa tre dimensioner återfinns olika typer av faktorer som verkar stödjande eller försvårande för samverkan. Det kan exempelvis röra sig om att interna regler för hur ett arbete skall bedrivas krockar med hur detta sker hos en annan aktör. När det gäller organisation kan det vara skillnad i ekonomistyrningen. Skillnader i synsätt utgör ofta ett problem i samverkan. Det är inte ovanligt att man inte är kapitel 3 förhållanden som främjar och försvårar samverkan 17

16 överens om hur till exempel målgruppen skall definieras och karaktäriseras. Här har endast tre exempel på hindrande mekanismer berörts. Vi finner i vår analys en lång rad för samverkan positiva faktorer. Vi kommer att redovisa såväl de negativa som de positiva faktorerna som framkommit. Ovan angavs att ett inledande moment i kvalitetssäkring av samverkan är att identifiera de faktorer som försvårar eller rent av förhindrar samverkan. Av detta följer att det kommer att riktas stor uppmärksamhet mot sådana brister som vi funnit i projekten. Vi bör då notera följande: Ett projekt kan vara framgångsrikt ur ett effektperspektiv trots att det föreligger samverkansproblem. Samverkansprocessen är en så komplex process, att det i stort sett i samtliga fall finns brister i samverkan. Stor lärdom kan dras av hur man inom de olika projekten arbetat med att komma till rätta med dessa brister. Analysen kommer också att lyfta fram de för samverkan viktiga främjande faktorerna vi funnit. Genom att fokusera på de samverkansproblem som förekommer och på de för samverkan underlättande faktorerna hoppas vi kunna ge en beskrivning av de optimala betingelserna för samverkan inom det område projektet fokuserar. Beskrivningen struktureras enligt tabell 1. Flera av de förhållanden som vi noterat kan dock inte entydigt hänföras till en dimension. Exempelvis är delegationsordningen inom en förvaltning såväl en fråga om hur man organiserar arbetet (organisation) som hur ansvar och befogenheter regleras (regelverk). Tabell 1. Schematisk beskrivning av samverkan Dimensioner Svagheter Styrkor Regelverk Organisation Synsätt (kunskap) 18 Styrkorna och svagheterna grundar sig på det skriftliga underlag som redovisats men framför allt på de intervjuer och fokusgrupper som genya vägar till arbetsmarknaden

17 nomförts (för en redogörelse för metoden, se bilaga 1). Vi har tagit med de förhållanden som vi funnit vara av vikt för kvaliteten i samverkan oavsett hur frekvent förhållandet är i de studerade projekten. Det kan röra sig om förhållanden som framkommit bara i några få fall men där vi bedömer att de har ett värde för diskussionen om kvalitetssäkring av samverkan. Regelverk svagheter och styrkor Vi har inte funnit att man i de enskilda projekten lyft fram frågor som är kopplade till regelverket som styrkor. De förhållanden som tas upp är i stället alla av det slaget att de upplevs hämmande på samverkan. Detta är kanske inte förvånande eftersom reglers funktion ofta är att vara avgränsande och styrande. Eftersom samverkan många gånger aktualiserar gränsöverskridande och nya arbetsformer som ibland kommer i motsättning till existerande regelverk uppstår lätt en konflikt. Det finns några få men för samverkan om arbetslivsrehabilitering avgörande punkter som återkommer i materialet. Den första är de olika tidshorisonter som olika aktörer arbetar med. Den insikt som många av de samverkande kommer till är, att det för stora delar av målgruppen krävs en mycket lång tid av olika typer av insatser för att personen ifråga skall uppnå arbetsförmåga. (Begreppet arbetsförmåga är omtvistat och vi återkommer till det under rubriken Synsätt ). Många anser att avsteg från regelverket borde kunna göras men att det i praktiken är mycket svårt eller inte möjligt. Eftersom det är en maxtid satt på sex månader. Och en person med ett funktionshinder behöver oftast längre tid för att komma ut. Det är en ganska lång startsträcka den här gruppen kräver tid det tar inte organisationerna in. man hade en allt striktare tillämpning av sitt regelverk inom Försäkringskassan som gör att man inte egentligen kan det krockade med vår metodik (samverkansprojektet, förf. anm.) med längre tider. kapitel 3 förhållanden som främjar och försvårar samverkan 19

18 Det framkommer att den tid som i dag kan avsättas för rehabiliteringen är för kort och det gäller i synnerhet inom Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens regelverk. Man önskar i flera fall att en mer långsiktig rehabilitering (kallas ibland förrehabilitering eller basrehabilitering) skulle vara möjlig. Sammantaget är bilden att framgång i samverkan väsentligt försvåras av de olika regelverk som är knutna till rehabiliteringstiden. Det finns en upplevelse av att frihetsgraderna när det gäller tolkning av regelverket har minskat. Det sker en allt hårdare styrning från hemmaorganisationen. En sådan striktare tillämpning innebär att det är svårare för aktörer att ta del av andra organisationers resurser. Ett exempel på att den egna organisationens resurser inte görs tillgängliga belyses i följande citat: Så att man är väldigt krass på det ekonomiska på nåt vis. Och så säger man att är det så att man står för långt ifrån arbetsmarknaden då är det inte vårt bord egentligen. Man är väldigt fyrkantig på detta. Den alltmer markerade centralstyrningen av de statliga aktörerna (Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen) och de lokala aktörernas alltmer strikta tillämpning av regelverket är en ofta påtalad svårighet i samverkan. En återkommande synpunkt är att denna utveckling försvårar samverkan eftersom en samverkansprocess förutsätter en flexibilitet och ett tolkningsutrymme som i dag alltmer lyser med sin frånvaro. Många uttrycker sin frustration över statsmakternas ökade förväntningar på samverkan samtidigt som det sker en ökad centralstyrning. Det upplevs som två motstridiga budskap. En för samverkan motverkande mekanism som har diskuterats i projekten rör ledningens förmåga och vilja att tänja på de existerande gränserna. Något som dock går på tvärs emot den striktare tillämpning som upplevs på flera håll. Detta återkommer vi till under rubriken Synsätt. 20 nya vägar till arbetsmarknaden

19 Vidare har vi också funnit att vissa beslut som inte delegeras till samverkansteamen ibland fattas mot teamets intentioner eller rekommendationer vilket har menlig inverkan på samverkan. Flera medverkande pekar på att myndighetsbeslut förutsätter närvaro av eller närhet till chefer. Här sammanfaller organisationsfrågor och regelverkets utformning. Om projektet är organiserat så att det uppstår ett avstånd mellan handläggare och chef kan detta leda till ineffektivitet och tidsspillan när myndighetsbeslut skall fattas eftersom regelverket inte tillåter delegation av många myndighetsbeslut. Organisation svagheter och styrkor Flertalet av de hindrande och främjande faktorer som framkommit är av organisatorisk art. I redovisningen nedan blandas organisatoriska faktorer som har att göra med dels projektens interna organisation av samverkan och dels samverkansprojektens organisatoriska förhållande till omvärlden, till exempel hemmaorganisationen. Flera faktorer rör också organisatoriska frågor som har att göra med respektive involverad myndighet eller organisation. Vi har inte här tagit ställning till de olika faktorernas relativa betydelse för samverkan. En styrka med samverkan är att den ger förutsättningar för bättre resursutnyttjande. Informationsflödet blir väsentligt snabbare och det leder till att det fattas bättre och effektivare beslut. En bidragande orsak till detta är att det är lättare att bygga upp stödjande nätverk kring personen. I ett av projekten framhålls betydelsen av att kunna föra samman de olika insatserna och att det ger ett stort försprång gentemot det sektoriella arbetssättet eftersom man får information, hjälp och stöd direkt. Vidare innebär samverkan att personer i målgruppen inte bollas mellan olika aktörer och att om en person straffar ut sig från en av aktörerna kan han/hon fångas upp i det nätverk som bildats. Samverkan innebär också att det är lättare att utveckla ett gemensamt förhållningskapitel 3 förhållanden som främjar och försvårar samverkan 21

20 sätt gentemot klienten. Detta innebär att klienten får ett enhetligt och konsekvent bemötande samtidigt som det ger möjlighet att förhindra att en person spelar ut aktörer mot varandra. Allt detta bedömer man ger stora effektivitetsvinster. En ofta återkommande fråga rör projektens förankring i den ordinarie verksamheten. Att verksamheten är såväl politiskt som förvaltningsmässigt väl förankrad ses som en viktig framgångsfaktor. I de fall verksamheten saknar en sådan förankring leder detta till problem. I materialet finns det gott om vittnesbörd om detta. Ett exempel på konsekvenser av bristande förankring är att de personer som skall samverka upplever att de inte får den tid som de behöver för sin uppgift. En person beskriver hur hon/han nådeligen /släpptes/ ut på några timmar men att behovet ökade i takt med att projektverksamheten växte. Ledningen för hemmaorganisationen lät då meddela: Du bör ju ändå klara av ditt ordinarie arbete och den här situationen blev ju sådan till sist att den inte gick att hantera. I takt med att verksamheten utvecklas efter nya arbetsformer så kan detta innebära svårigheter i de fall där det saknades en förankring. Som vi redan nämnt leder detta ibland till att etablerade arbetssätt utmanas. Ibland var det svårt för deltagarna att i hemmaorganisationen finna respekt och förståelse för dessa nya arbetsformer. man får ju lite elaka kommentarer och pikar på vilket sätt man arbetar från den egna organisationen. Inte bara från chefen utan från dom andra anställda att man arbetar felaktigt. En annan person berättar: sen fick jag som kommentar från min chef att jag inte fick informera om sådana grejor för det satte griller i huvudet på folk. Så att jag får inte säga nånting där borta. 22 nya vägar till arbetsmarknaden

21 Personen i fråga hade, när denne informerade om arbetssättet, fått till kommentar att ja så som NN gör, det får man absolut inte göra. Det är alldeles uppenbart att den förändring av synsätt och arbetsformer som samverkan många gånger ger upphov till kan leda till svårigheter för de medverkande som är hämmande för samverkan. Detta återkommer vi till nedan. De svårigheter vi här pekat på är inte specifika för en aktör utan de återfinns bland samtliga involverade aktörer. Bristande förankring kan också ta sig uttryck i en ovilja att genom delegation avhända sig en del av beslutsmakten till de personer som är direkt involverade i samverkan. Att få ta med sig rätten att fatta beslut i de frågor där sådan delegation är möjlig ser vi som en faktor som understödjer och främjar samverkan. De ingående projekten är organiserade i en mer eller mindre matrisliknande organisation. För- och nackdelarna med detta kommer vi att mer ingående diskutera i analysavsnittet. Här vill vi dock lyfta fram några erfarenheter som belyser de problem som kan uppstå. Deltagarna pekar på risken för att blir splittrad mellan dels hemmaorganisationen och dels projektet. Exempel på sådan splittring är upplevelsen av oförenliga krav och motstridiga beslut. Det är en styrka i ett samverkansprojekt om samtliga involverade aktörer deltar fullt ut och på lika villkor. Detta gäller i varierande grad i de studerade projekten. När viktiga aktörer inte deltar hämmar det samverkan och leder till ineffektivitet. En av de centrala aktörerna är arbetsgivare. Det är en heterogen grupp och det är svårt att finna former för en strukturerad samverkan med dessa. En konsekvens av detta är att de ofta lämnas utanför samverkansprocessen. Den kontakt handläggare har med arbetsgivare rör sig därför oftast om relationer till enskilda arbetsgivare i separata ärenden. Deltagarna har i flera sammanhang efterfrågat ett engagemang från hälso- och sjukvården, framför allt från psykiatrin. I de fall man är beroende av en frånvarande aktör blir frånvaron av denne särskilt hämmande. kapitel 3 förhållanden som främjar och försvårar samverkan 23

22 om vi nu skall prata brister så skulle jag vilja haft med psykiatrin på ett helt annat sätt från början och hade vi det skulle vi ju ha mycket lättare att få in personen där hon kanske får en bedömning, en psykologbedömning eller någonting. Och jag menar att vi tappar fart i det här. Först skall vi stå i kö i kanske tre månader och alltihopa det här. Så att det vore ju drömmen. En främjande faktor är att finna bra incitament och belöningar för samverkan. Detta gäller såväl på ledningsnivå som på handläggarnivå. Att så inte alltid sker vittnar flera om. Ett uttalande som illustrerar bristande incitament på ledningsnivån är: Enhetscheferna tappar intresset för att engagera sig i detta. För går det bra för oss så är det inte dom som får ut nånting av det dom får ju inget tack om det går bra här. Och ändå är det dom som är ansvariga. När det gäller handläggarna är det också viktigt med ett belöningssystem som upplevs adekvat och rättvist. Eftersom det många gånger är fråga om en mycket resurs- och tidskrävande målgrupp och där resultaten ofta inte kan mätas på vanligt sätt, upplever man en risk att inte kunna nå upp till hemmaorganisationens förväntningar. Man påpekar att det ofta finns ekonomiska kriterier och produktivitetsindikatorer som inte passar målgruppen. Detta upplevs som ett grundproblem. En projektdeltagare säger: Allt vi gör i dag mäts och vi får ju inte lika många pinnar som våra övriga arbetskamrater får och då är det inte säkert att vi får lika mycket i lönekuvertet heller. (Med pinnar avses här avslutade ärenden, förf. anm.) Ytterligare en främjande faktor är kontinuitet i organisationen. Det kan dock råda en viss motsättning mellan kontinuitet, i termer av stabilitet och förutsägbarhet, och flexibilitet och utvecklandet av nya arbetsformer. Denna motsättning tar sig olika uttrycksformer i de studerade projekten. En är att det i tider av förändring av organisations- och 24 nya vägar till arbetsmarknaden

Samverkan ur ett ledningsperspektiv

Samverkan ur ett ledningsperspektiv Samverkan ur ett ledningsperspektiv Borås 2014-01-27 Berth Danermark berth.danermark@oru.se Berth Danermark & Per Germundsson Frågor att besvara Hur få till stånd en fungerande samverkan? Hur vidmakthålla

Läs mer

Samverkans hindrande och främjande förhållanden hur skall vi bli bättre på att samverka?

Samverkans hindrande och främjande förhållanden hur skall vi bli bättre på att samverka? Samverkans hindrande och främjande förhållanden hur skall vi bli bättre på att samverka? Falun 26-27 februari, 2016 Berth Danermark DelSam AB Berth@Danermark.se Frågor att besvara Hur få till stånd en

Läs mer

Att samverkan för barns bästa Främjande och hindrande faktorer

Att samverkan för barns bästa Främjande och hindrande faktorer Att samverkan för barns bästa Främjande och hindrande faktorer Samverkan som strategi Helsingfors 2015-11-24 Berth Danermark berth@danermark.se Frågor att besvara Hur få till stånd en fungerande samverkan?

Läs mer

Hur bibehålla samverkan vid övergång från barn till vuxenlivet?

Hur bibehålla samverkan vid övergång från barn till vuxenlivet? Hur bibehålla samverkan vid övergång från barn till vuxenlivet? 2016 års kommunikationskarneval: övergångar Göteborg 2016-05-11 Berth Danermark Institutet för handikappvetenskap Örebro universitet Berth.Danermark@oru.se

Läs mer

SAMVERKAN I TEORI & PRAKTIK

SAMVERKAN I TEORI & PRAKTIK SAMVERKAN I TEORI & PRAKTIK Inspirations- och kunskapsdag om samverkan kring nyanländas hälsa Malmö högskola 2013-11-28 Per Germundsson MALMÖ HÖGSKOLA Fragmentisering Samhällets insatser för att bistå

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

Med Tyresöborna i centrum

Med Tyresöborna i centrum Med Tyresöborna i centrum 2 Innehåll Vår arbetsgivare 4 Personalpolicyn 5 Delaktighet och samverkan 6 Hälsa och arbetsmiljö 7 Jämställdhet och mångfald 8 Förbättring och utveckling 9 Lön, lönebildning

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

Framgångsfaktorer för samverkan

Framgångsfaktorer för samverkan Framgångsfaktorer för samverkan Helhetssyn på patienters och klienters behov som utgångspunkt för samverkan. Kompetens att arbeta och kommunicera över professionella och organisatoriska gränser ( samverkanskompetens

Läs mer

Utvärdering Projekt Vägen

Utvärdering Projekt Vägen Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning

Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Plan att redovisas senast 28 februari 2012 enligt regleringsbreven för 2012 aktivitetsersättning

Läs mer

Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen

Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen Redovisning av regeringsuppdrag S2014/3701/FST 2015-04-15 Sida: 2 av 20 Sida: 3 av 20 Förord I denna rapport redovisar Socialstyrelsen

Läs mer

Nu har vi börjat knyta ihop säcken och sprida vår kunskap

Nu har vi börjat knyta ihop säcken och sprida vår kunskap N Y H E T S B R E V Nyhetsbrev från NTG - nya vägar till arbetsmarknaden nrnr 2 ü juni 2007 Nu har vi börjat knyta ihop säcken och sprida vår kunskap Hej, Kristine Jonsson heter jag och är ny projektansvarig

Läs mer

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget 2007-2009 1 Verksamhetsplan & budget Finsam Karlskoga/ Degerfors för Perioden 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom Degerfors och

Läs mer

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet?

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. Målet med samverkansavtalet är en väl fungerande verksamhet med hög delaktighet från medarbetarna i vardagsfrågor och en god relation mellan

Läs mer

P E R S O N A L P O L I C Y

P E R S O N A L P O L I C Y P E R S O N A L P O L I C Y Delaktighet, rätt kompe - tens och öppet ledarskap är nyckelbegrepp Åtgärder som rör anställda i Landstinget Sörmland ska ske utifrån gemensamma grundvärderingar, förankrade

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 B POLICY FÖR ANPASSNINGS- OCH REHABILITERINGSARBETE. Antagen av kommunfullmäktige 1999-11-29, 112

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 B POLICY FÖR ANPASSNINGS- OCH REHABILITERINGSARBETE. Antagen av kommunfullmäktige 1999-11-29, 112 ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 B POLICY FÖR ANPASSNINGS- OCH REHABILITERINGSARBETE Antagen av kommunfullmäktige 1999-11-29, 112 1. POLICY Eslövs kommun strävar efter att arbetsanpassnings- och

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor dialog delegera tydlighe humor besluta stöd lojal kommunice feedback bemötande motivera rättvis tillåtande lyhörd delaktighet inkluderande ansvar närvaro tydlighet samarbete närvarande förtroende vision

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

Plan för insats. Samverkansteamet 2014 SOFINT. Reviderad Samordningsförbundet i norra Örebro Län

Plan för insats. Samverkansteamet 2014 SOFINT. Reviderad Samordningsförbundet i norra Örebro Län Plan för insats 2014 Reviderad 140423 SOFINT Samordningsförbundet i norra Örebro Län VERKSAMHETSPLAN Innehållsförteckning 1 Insatsbenämning... 1 2 Verksamhetens ägare... 1 3 Bakgrund... 1 4 Syfte och mål...

Läs mer

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

Samarbeid på tvers. Samverkanskunskap: en central aspekt på inkluderingskompetanse. Berth Danermark, Örebro universitet

Samarbeid på tvers. Samverkanskunskap: en central aspekt på inkluderingskompetanse. Berth Danermark, Örebro universitet 27. 28. august 2015 Scandic Fornebu Samarbeid på tvers Samverkanskunskap: en central aspekt på inkluderingskompetanse Berth Danermark, Örebro universitet Vad är problemet? Samhällets insatser för att bistå

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Kommunledningskontoret Personalenheten 1(5)

Kommunledningskontoret Personalenheten 1(5) Kommunledningskontoret 2010-12-12 Personalenheten 1(5) VARFÖR SAMVERKAN? Målet med samverkan är att skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö som leder till ett positivt arbetsklimat och god hälsa.

Läs mer

Stockholms stads personalpolicy

Stockholms stads personalpolicy Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen Stockholms stads personalpolicy Vårt gemensamma uppdrag Ett Stockholm för alla Vi som arbetar i Stockholms stad bidrar till att forma ett hållbart

Läs mer

Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal

Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal www.finsam.eu Insatsredovisning, prestationer och nyckeltal Dnr. 2012.0009 Handläggare: Raéd Shaqdih Datum: 2012-02-14 1 (20) Under år 2011 har 174 individer fått arbetslivsinriktad rehabilitering via

Läs mer

Medarbetarpolicy för Samhall AB. Beslutad av styrelsen

Medarbetarpolicy för Samhall AB. Beslutad av styrelsen Medarbetarpolicy för Samhall AB Beslutad av styrelsen 2016-12-15 Medarbetarpolicyn beskriver hur det ska vara att arbeta i Samhall och vad som förväntas av medarbetare och chefer i företaget. Arbetet styrs

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n 2007-12-17 Sid 1 (7) Utgångspunkter Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML)

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Likabehandlingspolicy för Region Skåne

Likabehandlingspolicy för Region Skåne Likabehandlingspolicy för Region Skåne Ingen är vaccinerad mot diskriminering. Att reagera på det faktum att någon är annorlunda är naturligt. Det är när man börjar agera utifrån en rädsla för det som

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Implementering av verksamhet 3.4.4

Implementering av verksamhet 3.4.4 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2013-05-27 Rev 2013-06-04 Diarienummer UAN-2013-0313 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Implementering av verksamhet 3.4.4 Förslag

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan

Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Arbetslivsinriktad rehabilitering i samverkan Att plötsligt förlora jobbet, gå igenom en skilsmässa eller drabbas av någon annan kris kan få vem som helst att helt tappa fotfästet. Hamnar man utanför arbetsmarknaden

Läs mer

Chef i Mjölby kommun KS/2016:172. Dokumentansvarig: Personalchef

Chef i Mjölby kommun KS/2016:172. Dokumentansvarig: Personalchef Chef i Mjölby kommun KS/2016:172 Dokumentansvarig: Personalchef Inledning Att vara chef är ett av de viktigaste uppdragen i Mjölby kommun. Uppdraget är utmanande och stimulerande, med fokus på att nå goda

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning Försvarsförbundets Verksamhetsinriktning 2007-2011 Antagna av Försvarsförbundets kongress 12-14 juni 2007 2 FÖRSVARSFÖRBUNDET VERKSAMHETSINRIKTNING 2007-2011 3 Försvarsförbundets vision Vi i Försvarsförbundet

Läs mer

Finansiell samordning. Trollhättan. 20 februari 2015

Finansiell samordning. Trollhättan. 20 februari 2015 Finansiell samordning Trollhättan 20 februari 2015 Samverkan är inte ett tillstånd som går att uppnå vid ett givet tillfälle utan en ständigt levande process som varje dag måste erövras, etableras och

Läs mer

Medarbetarpolicy för Samhall AB

Medarbetarpolicy för Samhall AB Medarbetarpolicy för Samhall AB Medarbetarpolicyn beskriver hur det ska vara att arbeta i Samhall och vad som förväntas av medarbetare och chefer i företaget. Arbetet styrs genom riktlinjer, förhållningssätt,

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal Manual för Resultat- och utvecklingssamtal CHEFER Namn Datum Resultat- och utvecklingssamtal I resultat- och utvecklingssamtalet formulerar närmaste chef och medarbetaren de krav och förväntningar som

Läs mer

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET?

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 1 2 ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 2.1 Kunskap, engagemang och lust Kunskap, engagemang och lust är viktiga drivkrafter för alla former av förändringsarbete. Arbetet med kvalitetsutveckling

Läs mer

Personalpolitiskt program. Antaget av kommunfullmäktige , 22 Distribueras via personalavdelningen

Personalpolitiskt program. Antaget av kommunfullmäktige , 22 Distribueras via personalavdelningen Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2012-03-29, 22 Distribueras via personalavdelningen Personalpolitiskt program INLEDNING... 3 VISION... 3 INRIKTNINGSMÅL... 3 MEDARBETARSKAP OCH LEDARSKAP...

Läs mer

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund 2015-10-07 Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund Bakgrund Regeringen har de senaste åren gjort omfattande satsningar för att belysa och åstadkomma förbättringar

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad Förslag 6 maj 2008 Personalpolicy för Stockholms stad Vårt gemensamma uppdrag ett Stockholm i världsklass Stockholm växer under kommande år. För att staden ska vara fortsatt attraktiv måste de kommunala

Läs mer

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Definition Återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda medarbetare eller chefer på ett kränkande sätt

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Polisens medarbetarpolicy

Polisens medarbetarpolicy Polisens medarbetarpolicy Ansvarig utgivare: Rikspolisstyrelsen, Box 12256, 102 26 Stockholm D nr: HR-799-4653/09 Fotografer: Magnus Westerborn, Karl-Oskar Bjurenstedt, Peter Phillips, Patrick Trägårdh

Läs mer

Med kränkande särbehandling

Med kränkande särbehandling Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens

Läs mer

Dokumentation från dag om finansiell samordning och styrelsearbete. Utveckla samarbetet! Nycklar. Marie Fridolf www.ideelle.se 1

Dokumentation från dag om finansiell samordning och styrelsearbete. Utveckla samarbetet! Nycklar. Marie Fridolf www.ideelle.se 1 Dokumentation från dag om finansiell samordning och styrelsearbete Föredrag den 17 februari 2012 Marie Fridolf 0709-812963 www.ideelle.se Utveckla samarbetet! Värdegrunden Ett nytt systemtänk Samarbetets

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Kunskap och erfarenheter om samverkan kring arbetslösa personer med ekonomiskt bistånd

Kunskap och erfarenheter om samverkan kring arbetslösa personer med ekonomiskt bistånd Kunskap och erfarenheter om samverkan kring arbetslösa personer med ekonomiskt bistånd Datum: 2015-04-13 Sida: 2 av 16 Innehåll Inledning... 3 Syftet med samverkan... 3 Vad är samverkan?... 3 Samverkan

Läs mer

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

Ledaravtalet - från ord till handling. Möjligheternas avtal vägledning för en väl fungerande lokal lönebildning

Ledaravtalet - från ord till handling. Möjligheternas avtal vägledning för en väl fungerande lokal lönebildning Ledaravtalet - från ord till handling Möjligheternas avtal vägledning för en väl fungerande lokal lönebildning 2. Möjligheternas avtal Ledaravtalet kopplar ihop företagets affärsidé och mål med personlig

Läs mer

Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning inom socialtjänsten (NSK-S)

Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning inom socialtjänsten (NSK-S) STRATEGIDOKUMENT 2014-06-30 1 (5) Vård och omsorg Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning inom socialtjänsten (NSK-S) Syfte Syftet med NSK-S är att samordna arbetet med strategiska frågor som

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN Planens syfte. Syftet med Barn- och utbildningsnämndens vision i Älvdalen är att denna skall vara vägledande för de utvecklingsinsatser

Läs mer

Samverkan. Fallgropar och möjligheter. Per Germundsson. Samordningsförbundet i Kalmar län 2013-10-03

Samverkan. Fallgropar och möjligheter. Per Germundsson. Samordningsförbundet i Kalmar län 2013-10-03 Samverkan Fallgropar och möjligheter Per Germundsson Samordningsförbundet i Kalmar län 2013-10-03 Fragmentisering Samhällets insatser för att bistå personer med psykiskt funktionshinder med rehabilitering

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. i Norbergs kommun. Antagen i KF 65 2011-06-07

Arbetsmiljöpolicy. i Norbergs kommun. Antagen i KF 65 2011-06-07 Arbetsmiljöpolicy i Norbergs kommun Antagen i KF 65 2011-06-07 ARBETSMILJÖPOLICY Definition av begreppet arbetsmiljö Enligt Världshälsoorganisationen är begreppet arbetsmiljö en sammanfattande benämning

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

ORGANISATIONSHÄLSA. - vad är det och hur kan man arbeta med det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår?

ORGANISATIONSHÄLSA. - vad är det och hur kan man arbeta med det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår? ORGANISATIONSHÄLSA - vad är det och hur kan man arbeta med det? Folkhälsa Individhälsa Organisationshälsa Vad är det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår? - Vad säger statistiken? - Vad säger

Läs mer

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2014-02-10 1(5) Meta Fredriksson - Monfelt Förbundschef 054-540 50 44, 070-690 90 83 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Ansökan om medel från förbundet till

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Antagen: 2011-11-25 1 INLEDNING Samverkande parter i förbundet är Vänersborgs och Melleruds kommun, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen

Läs mer

KS 2008/10 Hidnr

KS 2008/10 Hidnr KS 2008/10 Hidnr 2008.204 2008-02-01 KS 2008/10 Hidnr 2008.204 2 Samverkansavtal i Håbo kommun Övergripande syfte Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML) och lagen om facklig förtroendemans ställning

Läs mer

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE Samverkan FAS VÄRDEGRUND Kommunens värdegrund är ett förhållningssätt som genomsyrar allt vi gör i vårt arbete. Alla ska behandlas rättvist, våra relationer ska kännetecknas av öppenhet och gott bemötande.

Läs mer

Samverkan kring barn som far illa

Samverkan kring barn som far illa Samverkan kring barn som far illa Per Germundsson Forskning och utvecklingsarbeten inom funktionshinderområdet i Öresundsregionen MAH, Malmö 2011-04-05 Fragmentisering Samhällets insatser för att bistå

Läs mer

Nässjö kommuns personalpolicy

Nässjö kommuns personalpolicy Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 I detta dokument beskrivs aktiviteter där vi ska kunna följa processer med arbetet med de horisontella skallkraven från ESF inom Plug

Läs mer

Time Cares tjänsteerbjudande

Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Care tjänsteerbjudande Hur utbildar och stöttar vi våra chefer att leda verksamheter där varje krona har en berättelse och varje minut ett

Läs mer

Projektplan Porten. Bakgrund. Målgrupp. Syfte

Projektplan Porten. Bakgrund. Målgrupp. Syfte Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2013-04-16 1(5) Projektplan Porten Bakgrund Bland de unga finns idag en stor grupp som är arbetslösa. Bland dem finns en eftersatt grupp ungdomar som har en

Läs mer

Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma

Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma 1 (6) Datum 2015-05-20 Dnr Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma 2 (6) Förslag till ny FINSAM - Aktivitet Bakgrund Under hösten 2014 genomfördes aktiviteten Samverkanskartan idag

Läs mer

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Bakgrund Samordningsförbundet Östra Östergötland startade sin verksamhet i januari 2005, då under namnet Norrköpings samordningsförbund. Från start

Läs mer

Medarbetaren i Nacka är målinriktad, kompetent och ansvarstagande samt serviceinriktad och stolt över sitt arbete.

Medarbetaren i Nacka är målinriktad, kompetent och ansvarstagande samt serviceinriktad och stolt över sitt arbete. 1 (7).. Personalpolicy Personalpolicyn visar vad arbetsgivaren tycker är viktigt och strävar mot. Genom personalpolicyn vill vi utveckla en framgångsrik verksamhet till fördel för både medarbetare och

Läs mer

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun

Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun sid 1 (7) Kommunikationspolicy för koncernen Karlstads kommun Postadress: Kommunledningskontoret, informationsenheten, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 32 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post:

Läs mer

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län 1 2 Innehåll Varför en överenskommelse 4 Hur

Läs mer

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete

Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete Att utveckla förändringsberedskap genom arbetsmiljöarbete En liten skrift om hur arbetsmiljöarbete kan bidra till att utveckla en beredskap för förändring. Skriften bygger på rapporten Utvecklingsredskap

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb!

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! Personalpolitiskt program Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! 1 Syfte med dokumentet I detta dokument beskrivs kommunens personalpolitik. Syftet med det personalpolitiska programmet är att tydliggöra

Läs mer

Våga se framåt, där har du framtiden!

Våga se framåt, där har du framtiden! Våga se framåt, där har du framtiden! Det finansiella Samordningsförbundet Västerås Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget Västmanland samt Västerås stad har den 1 maj 2010 gemensamt bildat

Läs mer

Samverkan i Laxå kommun

Samverkan i Laxå kommun Överenskommelse om Samverkan i Laxå kommun MELLAN FÖRENINGSLIVET OCH KOMMUNEN Laxå kommun och föreningarna presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund, principer

Läs mer

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget Verksamhetsplan & budget 2016 Innehåll 1. Förbundets ändamål och uppgifter... 2 2. Verksamhetsidé & Mål... 3 3. Organisation... 5 4. Verksamhetsplan 2016... 6 5. Budget 2016... 8 www.samordningtrelleborg.se

Läs mer

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade Norra Västmanlands Samordningsförbund Norbergsvägen 19 737 80 Fagersta Telefon: 0223-442 55 Mobil: 0736-498 499 Fagersta 12 04 2012 www.samordningnv.se http://samordningnv.blogspot.com/ www.facebook.com/norravastmanlandssamordningsforbund

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer