Strategi för skolutveckling genom entreprenöriellt lärande och samverkan utbildning omvärld för Förskola & Grundskola och Gymnasie & Vuxenutbildning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Strategi för skolutveckling genom entreprenöriellt lärande och samverkan utbildning omvärld för Förskola & Grundskola och Gymnasie & Vuxenutbildning"

Transkript

1 Strategi för skolutveckling genom entreprenöriellt lärande och samverkan utbildning omvärld för Förskola & Grundskola och Gymnasie & Vuxenutbildning Strategi för skolutveckling genom entreprenöriellt lärande och samverkan utbildning omvärld för Förskola & Grundskola och Gymnasie & Vuxenutbildning Beslutad

2 1 Syfte med strategin Syftet med Strategi för skolutveckling genom entreprenöriellt lärande och samverkan utbildning omvärld för Förskola & Grundskola och Gymnasie & Vuxenutbildning är att utveckla lärandet och öka måluppfyllelsen genom ett fördjupat entreprenöriellt lärande och en förstärkt samverkan mellan utbildning och omvärld. I omvärlden inräknas näringsliv, organisationer, föreningar, stiftelser, offentlig sektor, arbetsmarknad, lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Strategin har arbetats fram under 2014tillsammans med ett stort antal medarbetare på olika nivåer från förvaltningen Förskola & Grundskola och förvaltningen Gymnasie & Vuxenutbildning, Kommunstyrelsens förvaltning/näringsliv samt med stöd av forskare inom och Chalmers entreprenörskola. strävar mot att vara bland de bästa i landet vad gäller studieresultat, funktionalitet, modernitet och miljö. Därför ska barn och elever ges de bästa förutsättningar att lyckas nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Genom att främja ett internationellt utbyte, samarbete, utbildning och lärande utifrån ett interkulturellt perspektiv vill kunna höja kvaliteten inom utbildningsområdet. 2 Inriktning Våra skolor ska vara bland de bästa i landet vad gäller studieresultat, funktionalitet, modernitet och miljö. I enlighet med detta vill vi ge våra barn/elever de bästa förutsättningarna att lyckas nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Skoltiden och lärandemiljön ska vara så stimulerande och utvecklande att barn/elever känner entusiasm och finner egen drivkraft för sin lärandeprocess. Eleverna som lämnar grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen ska vara kritiskt tänkande medborgare med goda möjligheter att välja karriärvägar. Kommunen ska genom sitt goda skolutvecklingsarbete både behålla sina skickliga lärare i alla skolformer (lärare), fritidspedagoger, övrig skolpedagogisk personal (pedagog) samt studie- och yrkesvägledare, och locka till sig de bästa vid rekrytering och ge dem förutsättningar att utvecklas. Kommunen ska genom befintliga verksamheter, främja aktiv samverkan mellan skola och arbetsliv och omvärld för att förbereda och rusta eleven för en föränderlig framtid. 2

3 3 Bakgrund och utgångspunkter Utgångspunkter för entreprenöriellt lärande samt för samverkan utbildning omvärld finns både i forskningsläget och i politiska dokument, se bilaga 2. Centralt i dessa är att utgå från barns och elevers intresse, stimulera motivationen att lära och ge möjlighet att utveckla nyfikenhet, initiativförmåga, självförtroende samt förståelse för sig själva och sin omvärld, under sin tid i Kungsbackas förskolor och skolor. Från 2007 började delta i olika omfattning i flera stora regionalt eller nationellt initierade utvecklingsprojekt kring entreprenöriellt lärande och samverkan med omvärlden; Företagsamt lärande i Halland ( ) GRowth ( ) STEPS ( ) GR SYVO ( ) IFOUS Entreprenöriellt lärande ( ) REELL ( ) Innovationscenterprojektet (2014) Detta har bland annat resulterat i kommunens arbete med att utveckla Made by Kungsbacka som startades som ett projekt 2009 och som idag är en etablerad verksamhet för förvaltningarna Förskola & Grundskola, Gymnasie & Vuxenutbildning samt Kommunstyrelsens förvaltning/näringsliv. Syftet med Made by Kungsbacka är att främja företagsamhet och kreativitet, inspirera till nyfikenhet och samarbete samt bygga broar mellan utbildning, näringsliv och omvärld. Made by Kungsbacka ska vara ett paraply för entreprenöriellt lärande och samverkan mellan utbildning och omvärld i kommunen, en spridningskanal för lärande exempel, omvärldsbevakning och som stöd inom området. Två webbplatser finns som stöd för skolutveckling genom entreprenöriellt lärande och samverkan utbildning omvärld madebykungsbacka.se och kungsbackadelar.se har valt att anställa ett antal förstelärare och en lektor med inriktning mot entreprenörskap i skolan. Både förvaltningen Förskola & Grundskola och Gymnasie & Vuxenutbildning har utvecklingsledare med del av uppdraget inom entreprenöriellt lärande och samverkan med omgivande samhälle. 4 Mål för barnen/eleverna När eleverna lämnar skolan i ska de vara rustade för ett livslångt lärande och ett aktivt medborgarskap i vårt demokratiska samhälle. De ska ha goda kunskaper, god självkännedom och vara tränade i ett entreprenöriellt förhållningssätt till livet samt känna att de med hjälp av detta kan skapa värden för sig själva och för andra. De ska ha god kännedom om såväl yrkeslivet i dess olika 3

4 former som om vilka vägar som är möjliga för att gå vidare till nästa utbildningsnivå, finna alternativa utbildningsvägar eller gå ut i arbetslivet. De ska även vara medvetna om relationen mellan sina egna preferenser, förutsättningar samt personliga mål och de olika vägvalen. 5 Ansvar Skolledare på respektive enhet har det övergripande ansvaret för Skolutveckling genom entreprenöriellt lärande och samverkan utbildning omvärld för Förskola & Grundskola och Gymnasie & Vuxenutbildning ligger hos skolledare på respektive enhet. I följande stycken riktas specifikt ansvar för olika befattningar inom utbildningsförvaltningarna. 5.1 Personal inom utbildningsförvaltningarna arbetar för att uppnå grundläggande kunskap om entreprenöriellt lärande, såsom definitioner och praktiska uttryck och kunna se dess naturliga kopplingar till andra utvecklingsområden i kommunen och skollagens grundläggande värden som; o elevinflytande o bedömning för lärande o digitala verktyg o jämställdhetsarbete o hållbar utveckling o barnkonventionen o internationella samarbeten o kultur i skolan ökad flexibilitet i den planerade verksamheten så att förutsättningarna för samverkan över ämnes-, ålders-, verksamhetsgränser samt mellan yrkesgrupper i utbildningssektorn underlättas. förståelse för entreprenöriellt lärande och dess uttryck i samverkan med omvärlden, samt reflektera över hur entreprenöriellt lärande gynnas av att all undervisning kopplas till omvärlden i allmänhet och arbetsliv i synnerhet. omvärldsbevakning och samverkan med omvärlden som en integrerad del av verksamheten. Genom ett kontinuerligt samtal med aktörer i omvärlden vidgas utbildningssidans förståelse för det omgivande samhället. Det för också med sig en ökad förståelse hos det omgivande samhället för utbildningens villkor, kvalitet och måluppfyllelse. att exempel på entreprenöriellt lärande och samverkan med omvärlden, får större spridning genom de kanaler där finns i dag, främst Made by Kungsbacka. att elevers behov av studie- och yrkesvägledning tillgodoses 4

5 5.2 Lärare och pedagoger arbetar för att uppnå ökad flexibilitet i den planerade verksamheten så att förutsättningarna för samverkan över ämnes-, ålders-, verksamhetsgränser samt mellan yrkesgrupper i utbildningssektorn underlättas. ökat samarbete med omgivande samhälle. ökad samverkan med studie- och yrkesvägledare över ämnes-, ålders-, verksamhetsgränser samt mellan yrkesgrupper i utbildningssektorn samt med omvärlden. en gemensam plan för omvärldsbevakning täckande det lokala, regionala, nationella och internationella arbets- och näringslivet. en gemensam syn på hur barns och elevers entreprenöriella förmågor och kompetenser värderas och stimuleras i skolarbetet hos elever. ökad måluppfyllelse och förstärkt kvalité i lärandet med det entreprenöriella förhållningssättet och med utgångspunkt i barns och elevers vardagserfarenheter nå ökad motivation. 5.3 Studie- och yrkesvägledare arbetar för att uppnå ökad samverkan med lärare och pedagoger över ämnes-, ålders-, verksamhetsgränser samt mellan yrkesgrupper i utbildningssektorn samt med omvärlden. en gemensam plan för omvärldsbevakning, täckande det lokala, regionala, nationella och internationella arbets- och näringslivet, samt kunna vara ett stöd för övrig personal inom utbildningsförvaltningarna i dessa frågor. en gemensam syn på hur barns och elevers entreprenöriella förmågor och kompetenser värderas och stimuleras i skolarbetet hos elever. ökad måluppfyllelse och förstärkt kvalité i lärandet med det entreprenöriella förhållningssättet och med utgångspunkt i barns och elevers vardagserfarenheter nå ökad motivation. uppdaterad kunskap om det lokala arbets- och näringslivet genom att regelbundet, minst en gång per termin göra studiebesök och/eller auskultera. 5.4 Förskolechef och rektor arbetar för att uppnå ökad flexibilitet i den planerade verksamheten så att möjlighet till samverkan över ämnes-, och ålders-, verksamhetsgränser samt mellan yrkesgrupper i utbildningssektorn ges. att en plan för entreprenöriellt lärande och samverkan med omgivande samhälle skapas. en struktur för systematisk skuggning både på den egna förskolan/skolan men även på andra skolor eller verksamheter i det omgivande samhället, i syfte att reflektera kring och främja entreprenöriellt lärande och samverkan med omvärld. 5

6 en gemensam syn på hur lärares och pedagogers entreprenöriella förmågor och kompetenser, värderas och stimuleras i arbetsgruppen. ett ökat mod bland lärare och pedagoger att nyttja det frirum som finns inom ramarna, till att våga bryta traditionella normer, våga pröva nytt och våga misslyckas, genom att själv vara en förebild. att den kunskap, inklusive forskningsrön, och de erfarenheter som kommunens förstelärare och lektorn inom området har, får spridning. att tydliggöra kopplingen mellan forskning, och aktiviteter inom entreprenöriellt lärande. att i kompetensutveckling använda sig av omgivande samhället. en delakultur där lärandeexempel synliggörs och publiceras i olika forum som facktidskrifter, vetenskapliga tidsskrifter, webforum, Made by Kungsbacka, Kungsbacka delar. 5.5 Verksamhetschef ska sträva mot en gemensam syn på hur förskolechefers och rektorers entreprenöriella förmågor och kompetenser, värderas och stimuleras i ledningsgruppen. verka för att den kunskap, inklusive forskningsrön, och de erfarenheter som kommunens förstelärare och lektorn inom området har, får spridning. skapa förutsättningar och aktivt stödja förskolechefer och rektorer att våga utnyttja det frirum som finns inom ramarna genom att våga bryta traditionella normer, våga pröva nytt och våga misslyckas samt att själv vara en förebild. i ledningsgrupp, minst en gång om året, lyfta och diskutera utbildningsförvaltningarnas roll som leverantörer av framtida medarbetare till kommunen, arbets- och näringslivet. aktivt arbeta för att visa kopplingen mellan forskning och aktiviteter, inom entreprenöriellt lärande. Uppmuntra en delakultur där lärandeexempel synliggörs och publiceras i olika forum som facktidskrifter, vetenskapliga tidsskrifter, webforum, Made by Kungsbacka, Kungsbacka delar. 5.6 Förvaltningschef ska sträva mot en gemensam syn på hur verksamheters entreprenöriella förmågor och kompetenser, värderas och stimuleras i ledningsgruppen. verka för att kommunens förstelärares erfarenheter och lektorn inom områdets forskningsrön, får spridning. skapa förutsättningar och aktivt stödja verksamhetschefer att våga utnyttja det frirum som finns inom ramarna genom att våga bryta traditionella normer, våga pröva nytt och våga misslyckas samt att själv vara en förebild. 6

7 i ledningsgrupp, minst en gång om året, lyfta och diskutera utbildningsförvaltningarnas roll som leverantörer av framtida medarbetare till kommunen, arbets- och näringslivet. aktivt arbeta för att visa kopplingen mellan forskning och aktiviteter, inom entreprenöriellt lärande. Uppmuntra en delakultur där lärandeexempel synliggörs och publiceras i olika forum som facktidskrifter, vetenskapliga tidsskrifter, webforum, Made by Kungsbacka, Kungsbacka delar. 5.7 Praktik/ APL/PRAO FG och GV har en gemensam skrivning om praktik/ APL/ PRAO se bilaga. I den finns en användbar checklista som även innefattar det som beskrivs i den nya lagen. 5.8 Kompetensutveckling All kompetensutveckling med syfte att utveckla för-, grund- och gymnasieskola samt vuxenutbildning inom entreprenöriellt lärande, ska i möjligaste mån även vara entreprenöriell i sin utformning. För att entreprenöriellt lärande ska få ordentligt genomslag behövs fortsatt satsning på såväl generell som målgruppsanpassad kompetensutveckling Kompetensutvecklingen ska kunna motiveras utifrån beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Kommunens förstelärares kunskaper och erfarenhet kopplade till entreprenöriellt lärande och lektorns forskningsrön inom området har här en speciell roll att fylla och är till stöd för såväl centralt som individuellt initierade studier och forskningsprojekt. 7

8 6 Bilagor 6.1 Bilaga 1 Entreprenörskap i skolan är ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummen lika mycket som det är en kunskap om egenföretagande. Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar. Skolverket Det perspektiv som förknippas med ekonomiska aktiviteter och företagande brukar kallas det smala perspektivet, medan perspektivet som talar om ett förhållningssätt beskrivs som det breda perspektivet (Lackeus 2013, Sagar 2013). Det breda perspektivet inkluderar kompetenser såsom kreativitet, initiativförmåga och att både kunna och våga omsätta idéer till handling. Det grundar sig i en god självkänsla och en inre motivation och är kompetenser som varje individ har nytta av i sitt professionella såväl som personliga liv. Kompetenserna ökar varje individs möjlighet till att skapa både personliga och samhälleliga värden. De kan komma till uttryck i eget företagande, men framförallt eftertraktas det vid rekrytering på såväl offentliga som privata arbetsplatser och inom alla sektorer. Det är svårt att använda långt framtida effekter och skeenden för att motivera barn och elever till att lära nya kunskaper och träna förmågor. Det breda perspektivet inom entreprenöriellt lärande inkluderar undervisningsstrategier som hjälper barn och elever att bli motiverade i den rådande stunden; autentiska sammanhang och uppgifter som barn och elever kan relatera till och som ger dem en känsla av att lärandet är meningsfullt och skapar någon form av värde. EU s åtta nyckelkompetenser från 2006 värnar entreprenöriella kompetenser och syftar till att rusta de unga i Europa för vuxenlivet i en snabbt föränderlig värld samt till att utgöra en god grund för både vidareutbildning, arbetslivet och ett aktivt medborgarskap. I regeringens innovationsstrategi från 2012 pekas på vikten av att arbeta med både kunskaper och kreativitet i skolan, vikten av att lära hela livet och att kunna lära om för att anpassa sin kompetens till det föränderliga arbetslivet och nya skeenden i samhället. Regeringens strategi för entreprenörskap från 2009 presenterar en progression för arbetet med entreprenörskap inom utbildningsområdet. Det är det breda perspektivet som är i fokus i grundskolan och utvecklas alltmer mot det smalare ekonomiska perspektivet ju högre upp i utbildningssystemet man kommer. Den egentliga grunden läggs i förskolan där läroplanen föreskriver att nyfikenhet, företagsamhet och intressen ska uppmuntras och deras vilja och lust att lära ska stimuleras. Grundskolan ska bland annat stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem medan gymnasieskolan, och vuxenutbildningen, dessutom lägger till vikten att eleverna utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande. 8

9 6.2 Utgångspunkter för samverkan utbildning omvärld Utbildning och verksamhet kopplad till barnens och elevernas vardagsliv med möjlighet till uppgifter i autentiska sammanhang och med värde för omvärlden/tredje part ökar motivationen och lärandet. Det stimulerar till kreativitet och ansvarstagande eftersom det i högre grad upplevs som meningsfullt. Samverkan mellan utbildning och omvärld är en viktig del i det entreprenöriella lärandet. Samverkan med omvärlden i ett lärandesyfte kan också bidra till att göra barn och elever medvetna om de möjligheter som de har till inflytande i sitt eget liv och i samhället. Förskolans läroplan trycker på att Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Samverkan med omvärlden ger även elever ett bättre underlag vid val av fortsatt utbildning. I grundskolans läroplan kommer detta till utryck som att Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. Gymnasieskolans läroplan uttrycker det som att Gymnasieskolan ska nära samverka med de obligatoriska skolformerna, arbetslivet, universiteten och högskolorna samt med samhället i övrigt. Detta krävs för att eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet och få underlag för val av kurser inom utbildningen och för vidare studier eller yrkesverksamhet. Läroplanen för vuxenutbildningen kopplar till omvärlden bland annat genom att utbildningen ska ta till vara de kunskaper och erfarenheter som vuxna elever inhämtat genom arbetsliv eller tidigare studier. I de Allmänna råden för arbete med studie- och yrkesvägledning beskrivs vägledning i både vid och snäv bemärkelse Vägledning i vid bemärkelse är all den verksamhet som bidrar till att ge elever kunskaper och färdigheter som underlag för att fatta beslut om framtida studie- och yrkesval. Det handlar till exempel om praktiska arbetslivserfarenheter, undervisning som rör arbetslivet, studiebesök, utbildningsinformation och aktiviteter för att utveckla elevens självkännedom. 6.3 Källförteckning Sagar, H. (2013).Teacher Change in Relation to Professional Development in Entrepreneurial Learning. Doktorsavhandling för filosofie doktorsexamen inom naturvetenskap vid Göteborgs Universitet. Bohus: Ale Tryckteam AB Lackéus, M. (2013). Developing Entrepreneurial Competencies - An Action-Based Approach and Classification in Education. Licentiatuppsats för teknologie licentiat vid Chalmers Entreprenörskola. Göteborg: Chalmers Tekniska Högskola. 9

10 6.4 Styrdokument EU s nyckelkompetenser EU presenterade 2006 de åtta nyckelkompetenserna för att stödja medlemsstaterna att se till att grundläggande utbildning och yrkesutbildning erbjuder alla ungdomar möjligheter att utveckla nyckelkompetenser till en nivå som utrustar dem för vuxenlivet och som utgör en grund för vidareutbildning och arbetslivet (Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande (2006/962/EG), L 394/11) 6.5 Innovationsstrategin Regeringens innovationsstrategi från 2012 understryker vikten av såväl kunskaper som nyckelkompetenser och livslång lärande; Utbildningsväsendet har en viktig funktion att fylla för att ungdomar ska utveckla de kunskaper, kompetenser och förhållningssätt som behövs för att de själva eller tillsammans med andra ska kunna förverkliga sina idéer och omsätta dessa i olika sammanhang i arbetslivet och samhället i övrigt. Utbildningssystemets förmåga från förskola till gymnasieskola, yrkesutbildning samt universitet och högskolor att utveckla ämneskunskap är grundläggande för ett lands innovationsförmåga. Utbildningssystemet spelar även en viktig roll för att bidra till att utveckla människors kreativitet, entreprenörskap och förståelse för en hållbar utveckling i samhället m.m. I den globala kunskapsekonomin, som förändras i högt tempo och där it integreras i vardag, arbetsliv, företagande och relationer, ökar betydelsen av digital kompetens, goda språkkunskaper samt förmåga att orientera sig i olika kulturer. Att människor kontinuerligt lär och lär om för att anpassa sin kompetens i ett föränderligt arbetsliv blir allt viktigare. (Regeringskansliet Den nationella innovationsstrategin, Artikelnummer: N , sid 24) 6.6 Strategin för entreprenörskap Även i regeringens strategi för entreprenörskap framhålls att de unga ges bättre förutsättningar att klara sig i framtiden genom entreprenöriellt lärande där inte minst samverkan med omvärlden lyfts som extra viktigt; Entreprenöriella kompetenser ökar individens möjligheter att starta och driva företag. Kompetenser så som att se möjligheter, att ta initiativ och att omsätta idéer till handling är även värdefulla för individen och för samhället i vidare bemärkelse. Dessa kompetenser efterfrågas av arbetsgivare och utbildning i entreprenörskap kan på så sätt bidra till att unga lättare etablerar sig på arbetsmarknaden. 10

11 (Regeringskansliet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet, sid 5) Utbildningsväsendet behöver även samarbeta med entreprenörer inom näringsliv, kulturliv och ideella organisationer för att lärare och elever ska bli inspirerade. (Regeringskansliet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet, sid 6) För närvarande planeras omfattande reformer av svenskt utbildningsväsende i syfte att höja kvaliteten och förbättra anpassningen till arbetsmarknadens behov. Genom att framhäva skolans kunskapsuppdrag och genom närmare samarbete med arbetslivet ska ungdomar ges bättre förutsättningar att möta morgondagens utmaningar. (Regeringskansliet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet, sid 10) 6.7 Skollagen Skollagen beskriver syftet med utbildningen inom skolväsendet; 4 Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. (Skollag (SFS ), sid 2) 6.8 Skolverket Skolverket skriver; En rörligare arbetsmarknad ställer nya krav på dem som kommer ut i arbetslivet idag. Utbildningsväsendet behöver anpassa sig för att kunna bemöta förändringarna i samhället. Entreprenörskap i skolan är ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummen lika mycket som det är en kunskap om egenföretagande. Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar. 11

12 (http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/entreprenorskap ) Vidare skriver Skolverket att; Entreprenörskap i skolan är ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet. Arbetsformerna stimulerar fantasi och skapande. Inre drivkrafter och motivation är viktigt för det entreprenöriella lärandet i alla åldrar, från förskola till vuxenutbildning. Centralt är att sätta det eleverna gör i ett sammanhang och se till helheten. Ämnesövergripande tematiska arbetssätt där elever tar ansvar för sitt lärande och där resultatet kan vara till nytta utanför skolan är karaktäristiskt. Samarbete med aktörer utanför skolan gör skolarbetet mer verklighetsanknutet. Skolan är en angelägenhet för hela samhället. Av denna orsak är det många som adresserar skolan i sin strävan att utveckla och förbättra olika sektorer av samhället. Dock faller skolans verksamhet alltid tillbaka på läroplaner och skollag som är de juridiska styrdokumenten. I dessa lyfts olika aspekter av det entreprenöriella lärandet och samverkan med omvärlden. (http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/entreprenorskap/vadar-entreprenorskap ) 6.9 Förskola I läroplanen för förskolan Lpfö 98/10 står att; Förskolan ska ta hänsyn till att barn lever i olika livsmiljöer och att barn med de egna erfarenheterna som grund söker förstå och skapa sammanhang och mening. De vuxna ska ge barnen stöd i att utveckla tillit och självförtroende. Barnens nyfikenhet, företagsamhet och intressen ska uppmuntras och deras vilja och lust att lära ska stimuleras. I förskolans uppdrag ingår att såväl utveckla barns förmågor och barns eget kulturskapande som att överföra ett kulturarv värden, traditioner och historia, språk och kunskaper från en generation till nästa. (Skolverket Läroplan för förskolan Lpfö 98, Reviderad 2010, sid 6) samt att; Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. (Skolverket Läroplan för förskolan Lpfö 98, Reviderad 2010, sid 9) 12

13 6.10 Grundskola I grundskolans läroplan Lgr 11 sägs att; En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. (Skolverket Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, sid 9) I Lgr 11 går också att läsa att; Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. Mål Skolans mål är att varje elev kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden, har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings-och kulturliv, och har kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder. (Skolverket Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, sid 17) 6.11 Gymnasieskola Gymnasieskolans läroplan Gy 11 slår fast att; Genom studierna ska eleverna stärka grunden för det livslånga lärandet. Förändringar i arbetslivet, ny teknologi, internationaliseringen och miljöfrågornas komplexitet ställer nya krav på människors kunskaper och sätt att arbeta. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva och omsätta nya idéer i handling och att lösa problem. Eleverna ska i skolan få utveckla sin förmåga att ta initiativ och ansvar och att arbeta både självständigt och tillsammans med andra. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande. Därigenom ökar elevernas möjligheter att kunna starta och driva företag. Entreprenöriella förmågor är värdefulla för arbetslivet, samhällslivet och vidare studier. Vidare ska skolan utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens samt uppmärksamma hälso-, livsstils- och konsumentfrågor. Skolan ska även sträva efter att ge 13

14 eleverna förutsättningar att regelbundet bedriva fysiska aktiviteter. (Skolverket Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011, sid 7) Gy 11 säger även att; Gymnasieskolan ska nära samverka med de obligatoriska skolformerna, arbetslivet, universiteten och högskolorna samt med samhället i övrigt. Detta krävs för att eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet och få underlag för val av kurser inom utbildningen och för vidare studier eller yrkesverksamhet. Det är särskilt viktigt att skolan samarbetar med arbetslivet om yrkesutbildningen. Genom att arbetslivet fortlöpande förändras när det gäller behovet av kompetens och rekrytering av arbetskraft inom olika områden har studie- och yrkesvägledning i vid mening stor betydelse. Universitet och högskolor, arbetsförmedlingar, näringsliv samt arbetsmarknadens parter och branschorganisationer har därför viktiga roller i informationen till skolan och eleverna. Mål Skolans mål är att varje elev utvecklar sin självkännedom och förmåga till studieplanering, medvetet kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning på grundval av samlade erfarenheter och kunskaper, ökar sin förmåga att analysera olika valmöjligheter och bedöma vilka konsekvenser dessa kan ha, har kännedom om arbetslivets villkor, särskilt inom sitt studieområde, samt om möjligheter till fortsatt utbildning, praktik och arbete i Sverige och andra länder, och är medveten om att alla yrkesområden förändras i takt med teknisk utveckling, förändringar i samhälls- och yrkesliv samt ökad internationell samverkan och därmed förstår behovet av personlig utveckling i yrket. (Skolverket Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011, sid 13) 6.12 Vuxenutbildningen Ett perspektiv i Läroplan för vuxenutbildningen är att; Vuxenutbildningen ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva och omsätta nya idéer i handling och att lösa problem. Vuxenutbildningen ska bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovation. Därigenom utvecklar eleverna förmågor som är värdefulla i arbets- och samhällslivet och vid vidare studier samt underlättar för dem att starta och driva företag. Vuxenutbildningen ska säkerställa att eleverna ges en grundläggande 14

15 kunskap om arbetsmarknaden. (Skolverket Läroplanför vuxenutbildningen 2012, sid 7) Vidare beskrivs kunskaper och kompetenser som att; Vuxenutbildningens uppdrag att förmedla kunskaper och främja lärande förutsätter en aktiv diskussion om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden samt om hur kunskapsutveckling sker. Olika aspekter på kunskap är naturliga utgångspunkter i en sådan diskussion. Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet som förutsätter och samspelar med varandra. Undervisning och lärande får inte ensidigt betona den ena eller den andra kunskapsformen. Vuxenutbildningen ska ge eleverna möjligheter att få överblick och sammanhang. Eleverna ska få möjlighet att reflektera över sina erfarenheter och tillämpa sina kunskaper. Vad utbildningen ska leda till finns även uttryckt i EU:s nyckelkompetenser för livslångt lärande, där kompetenser uttrycks som en kombination av kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som en individ kan behöva för att kunna nyttja sin fulla potential och aktivt delta i samhälls- och arbetsliv. Vuxenutbildningen ska ta till vara de kunskaper och erfarenheter som vuxna elever inhämtat genom arbetsliv eller tidigare studier. (Skolverket Läroplanför vuxenutbildningen 2012, sid 8) 6.13 Studie- och yrkesvägledning I skolverkets Allmänna råd med kommentarer för Arbete med studie- och yrkesvägledning (2013) står: Studie- och yrkesvägledning kan beskrivas i både vid och snäv bemärkelse. Vägledning i vid bemärkelse är all den verksamhet som bidrar till att ge elever kunskaper och färdigheter som underlag för att fatta beslut om framtida studie- och yrkesval. Det handlar till exempel om praktiska arbetslivserfarenheter, undervisning som rör arbetslivet, studiebesök, utbildningsinformation och aktiviteter för att utveckla elevens självkännedom. Studie- och yrkesvägledning i snäv bemärkelse är den personliga vägledning som studie- och yrkesvägledaren ger i form av vägledningssamtal, individuellt och i grupp. Här ges den enskilde eleven möjlighet att reflektera över sig själv i relation till olika framtidsvägar. Studie- och yrkesvägledningen måste utgå från elevens behov och förutsättningar samt kunna anpassas för att på bästa sätt stödja eleven att gå vidare i sin valprocess och att genomföra sina beslut. (Skolverket 2013 Allmänna råd med kommentarer Arbete med studie-och yrkesvägledning) 15

16 6.14 Checklista och rutiner kring elevers praktik eller PRAO enligt: Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2012:3) om minderårigas arbetsmiljö Den 1 februari 2013 började Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om minderårigas arbetsmiljö att gälla. Samtidigt upphävdes de gamla föreskrifterna (AFS 1996:1) om minderåriga. Dock ska tillstånd som har meddelats av Arbetsmiljöverket enligt de upphävda föreskrifterna fortsätta att gälla enligt sin lydelse till slutdatumet för tillståndet. De nya föreskrifterna innebär inga egentliga förändringar i sak. Däremot har de blivit tydligare. Bland annat anges extra tydligt ansvaret för den som låter minderåriga utföra arbete eller genomgå utbildning att genomföra en undersökning och riskbedömning med särskild hänsyn till minderårigas fysiska och psykiska mognad, ålder och förutsättningar i övrigt, att vidta de särskilda åtgärder som kan behövas utifrån varje riskbedömning samt att ha rutiner för hur introduktion och handledning av minderåriga ska gå till. Rutiner och checklista Elever på praktik (prao och APL) /ur av:s skrifter / Praktik är en viktig del i elevernas förberedelse för ett arbetsliv. När elever går ut på praktik (prao) eller arbetsplatsförlagt lärande (APL) till en arbetsplats utanför skolan har både skolan och arbetsgivaren ansvar för elevernas arbetsmiljö. Skolans ansvar Innan elever går ut på prao eller APL ska skolan: välja lämpliga praktikmiljöer så att eleverna inte utsätts för risker i sin arbetsmiljö informera arbetsgivaren om elevens kunskaps- och färdighetsnivå samt mognad Det är skolan som, enligt 2 arbetsmiljöförordningen, formellt ska anmäla allvarliga skador och tillbud som händer eleven under praktiktiden. Det är rektor som ansvarar för att dessa åtgärder genomförs. Dock kan rektor delegera uppgiften till utvald lärare eller mentor. Skolans och arbetsplatsens gemensamma ansvar Skolan och arbetsplatsen ska tillsammans: bestämma elevens arbetstider bestämma arbetsuppgifter utifrån elevens förutsättningar bestämma handledningens art och omfattning bestämma vem som ska förse eleven med personlig skyddsutrustning underrätta skyddsombudet om elevens arbetsuppgifter och kunskapsnivå Arbetsplatsens ansvar Arbetsgivaren som tar emot en elev på prao eller APL ska: se till att behövliga åtgärder vidtas så att arbetet blir säkert för eleven se till att eleven får tillräcklig introduktion och handledning se till att eleven arbetar under ledning och tillsyn av en lämplig person 16

17 se till att handledaren har tillräckliga kunskaper för sitt uppdrag se till att handledaren har tillräckligt med tid för att fullgöra uppdraget se till att tillbud eller olyckor som berör eleven rapporteras till skolan. Det är en fördel om arbetsgivaren har rutiner för att anmäla allvarliga olyckor och tillbud direkt till Arbetsmiljöverket även för elever som gör praktik fastän det formellt är skolans ansvar att anmäla. Arbetsmiljön särskilt viktig på gymnasiet Det är särskilt viktigt att elever som går yrkesutbildningar och arbetar praktiskt i skolan och ute på företag får goda kunskaper i arbetsmiljöfrågor inom sina yrkesområden. Detta eftersom de själva i framtiden kommer att bli arbetstagare, arbetsgivare, konstruktörer, projektörer, konsulter etc. Praktiken blir en viktig del av deras utbildning i arbetsmiljö och kan komma att påverka hur de förhåller sig till arbetsmiljöarbete i sitt framtida yrkesliv. Regler Arbetsmiljön vid prao och APL regleras av arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om minderåriga i arbetslivet, AFS 2012:3. Enligt arbetsmiljölagen likställs elever med arbetstagare både i skolan och då de befinner sig på en arbetsplats, även om de inte är anställda. Se kapitel 2 4 och 7 9 i arbetsmiljölagen. Du hittar alla regler på Under temat Så får ungdomar arbeta kan du läsa mer om vad som gäller vid praktik. Prao och APL Bestämmelserna i föreskrifterna om minderåriga, förutom arbetstidsreglerna, gäller även för den som går utbildning. Som utbildning räknas även praktisk arbetslivsorientering (prao) och arbetsplatsförlagd utbildning (apl). Definitioner Prao / praktik praktik eller praktisk arbetslivsorientering, i grundskolan som en del av läroplanens riktlinjer för skolan och omvärlden. Apl arbetsplatsförlagt lärande, obligatorisk för gymnasieskolans yrkesinriktade program. Apl regleras i kursplan och gymnasieförordningen. Ansvar Även för den som ska ut och praktisera ska arbetsuppgifter och arbetsställe väljas med stor omsorg. Den som har ansvar för utbildningen ansvarar för att praktikplats väljs så att inte eleven utsätts för risker under praktiken. Arbetsuppgifterna ska vara anpassade till elevens ålder och mognad. Det direkta skyddsansvaret för elever under praktik på en arbetsplats utanför skolan ligger på den som driver verksamheten. Arbetsuppgifter Här gäller i stort sett samma regler som vid val av arbetsuppgifter vid t.ex. sommarjobb. Arbetsuppgiften ska alltså anpassas efter elevens ålder och mognad. Vid prao får endast lättare och riskfritt arbete förekomma. Riskfyllda arbetsuppgifter (bilaga 1 i föreskrifterna om minderåriga) får inte förekomma. Vid yrkespraktik i skolans lokaler (kemilaboration, slöjd, teknik etc.) eller på arbetsplats utanför skolan ska elevernas arbete ske under ledning av särskild utsedd 17

18 instruktör. Den som utses till instruktör ska ha god kännedom om arbetet och dess risker. Arbetstider Arbetstidsreglerna i föreskrifterna om minderåriga och arbetstidslagen gäller inte för den som går utbildning. Skolan har dock ett ansvar att se till att eleverna får lämpliga raster och arbetstider då de är ute på praktik/prao. 18

Strategi för skolutveckling genom entreprenöriellt lärande och samverkan utbildning omvärld för Förskola & Grundskola och Gymnasie & Vuxenutbildning

Strategi för skolutveckling genom entreprenöriellt lärande och samverkan utbildning omvärld för Förskola & Grundskola och Gymnasie & Vuxenutbildning Strategi för skolutveckling genom entreprenöriellt lärande och samverkan utbildning omvärld för Förskola & Grundskola och Gymnasie & Vuxenutbildning Strategi för skolutveckling genom entreprenöriellt lärande

Läs mer

Strategi för skolutveckling genom entreprenöriellt lärande och samverkan utbildning omvärld för

Strategi för skolutveckling genom entreprenöriellt lärande och samverkan utbildning omvärld för TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-01-12 Diarienummer FG/2015:10 Strategi för skolutveckling genom entreprenöriellt lärande och samverkan utbildning omvärld för Förskola & Grundskola och Gymnasie & Vuxenutbildning

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Skola-arbetsliv. foto:leif Johansson, bildarkivet.se. Handlingskraft Nyskapande Stolthet

Skola-arbetsliv. foto:leif Johansson, bildarkivet.se. Handlingskraft Nyskapande Stolthet Skola-arbetsliv foto:leif Johansson, bildarkivet.se Handlingskraft Nyskapande Stolthet Handlingsplan skola-arbetsliv Inledning I läroplanerna samt i flera dokument på nationell nivå betonas vikten av att

Läs mer

1 (8) Lärandeförvaltningens handlingsplan för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning. Handlingsplan. Grund- och grundsärskola

1 (8) Lärandeförvaltningens handlingsplan för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning. Handlingsplan. Grund- och grundsärskola Handlingsplan 1 (8) Lärandeförvaltningens handlingsplan för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning Grund- och grundsärskola 2 (8) Sveriges bästa kommun att leva och verka i 2020 År 2020

Läs mer

Entreprenörskap i skolan

Entreprenörskap i skolan Entreprenörskap i skolan Vad är entreprenöriellt lärande? Entreprenöriellt lärande innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling.

Läs mer

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Planen fastställd av bildningsnämnden 20 maj 2015 Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Entreprenörskap från förskola till vuxenutbildning 2 Vägledning från förskola till vuxenutbildning

Läs mer

Bildningsförvaltningen

Bildningsförvaltningen Bildningsförvaltningen 1(11) 2013-04-19 Handlingsplan för studie- och yrkesorientering i alla skolformer i Åstorps kommun Pål Olsson Ulla Dahlgren Gunilla Maltesson Lizen Johansson Helena Larsson 2(11)

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Strategi 1 (7) Lärandeförvaltningens strategi för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning

Strategi 1 (7) Lärandeförvaltningens strategi för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning Strategi 1 (7) Lärandeförvaltningens strategi för entreprenöriellt lärande och studie- och yrkesvägledning 2 (7) Sveriges bästa kommun att leva och verka i 2020 År 2020 ska Hudiksvalls kommun vara Sveriges

Läs mer

PLAN MED RIKTLINJER FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING FÖR SAMTLIGA AV UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER I

PLAN MED RIKTLINJER FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING FÖR SAMTLIGA AV UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER I 2016-12-20 1 (5) PLAN MED RIKTLINJER FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING FÖR SAMTLIGA AV UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER I INLEDNING SKOLLAG Elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklassen ska

Läs mer

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning För elever i grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och komvux Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Vad är studie- och

Läs mer

Åstorps kommuns. Kommunikationsstrategi

Åstorps kommuns. Kommunikationsstrategi Åstorps kommuns Kommunikationsstrategi 2(15) Innehållsförteckning 1 Styrdokument... 3 1.1 Förskola... 4 1.2 Grundskola/Grundsärskola... 4 3 Ansvarsfördelning förskola/grundskola... 6 5 Handlingsplan för

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Grundsärskolan i Sjöbo. Arbetsplan för studie- och yrkesvägledningen vid Grundsärskolan i Sjöbo.

Grundsärskolan i Sjöbo. Arbetsplan för studie- och yrkesvägledningen vid Grundsärskolan i Sjöbo. Grundsärskolan i Sjöbo Arbetsplan för studie- och yrkesvägledningen vid Grundsärskolan i Sjöbo. Upprättad: 20160614 av rektor, syv och mentorer Revideras juni 2017 Inledning Bestämmelserna i Läroplan för

Läs mer

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016 Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016 Fastställd i nämnden för Förskola & Grundskola 24 januari 2013 1 Strategin handlar om skolutveckling för att

Läs mer

VUXENUTBILDNINGEN. Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN 978-91-87115-80-6. www.skolverket.se

VUXENUTBILDNINGEN. Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN 978-91-87115-80-6. www.skolverket.se VUXENUTBILDNINGEN Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN 978-91-87115-80-6 www.skolverket.se Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-post:

Läs mer

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Arbetsmaterial för Sandviksskolan och Storsjöskolan 2015-08-11 Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Innehållsförteckning Fritidshem - Skolverket

Läs mer

Mål och riktlinjer för. Studie- och yrkesvägledning. Välkommaskolan

Mål och riktlinjer för. Studie- och yrkesvägledning. Välkommaskolan Mål och riktlinjer för Studie- och yrkesvägledning på Välkommaskolan Alla vinner på väl underbyggda val! Sammanställt av Erika Larsson och Ulla Wallgren Studie- och yrkesvägledare vid Välkommaskolan utifrån

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL SKOLAN!

VÄLKOMMEN TILL SKOLAN! VÄLKOMMEN TILL SKOLAN! VI BYGGER SAMHÄLLET I takt med att vi blir allt fler Kungälvsbor bygger vi ut vår verksamhet. Varje år utökas verksamheterna med nya förskolor och/eller grundskolor, fler pedagoger

Läs mer

ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN. Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun

ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN. Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun 2013-2016 Innehållsförteckning Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde Grundläggande värden Ramar Utvecklingsområden

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Samverkansplanen fokuserar på tre målgrupper inom grundskolan: Lärare, studie- och yrkesvägledare och elever samt näringslivet.

Samverkansplanen fokuserar på tre målgrupper inom grundskolan: Lärare, studie- och yrkesvägledare och elever samt näringslivet. Samverkansplan Skola-Näringsliv Tingsryds kommun 2014-2016 Syfte Samverkansplanens syfte är att stimulera en god och naturlig samverkan mellan skola och näringslivet i Tingsryds kommun. Ett väl fungerande

Läs mer

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande med Skogen i Skolan NYFIKENHET TEKNIK Motivation tävling livsmedel SKOG MILJÖ Hälsa framtiden friluftsliv Drivkrafter innovationer Entreprenörskap kreativitet

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning Gymnasiet 2015

Studie- och yrkesvägledning Gymnasiet 2015 Studie- och yrkesvägledning Gymnasiet 2015 Sunne kommun . Studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning i snäv bemärkelse är den personliga vägledningen genom vägledningssamtal individuellt och

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Arbetsplan för studie- och yrkesvägledning läsåret

Arbetsplan för studie- och yrkesvägledning läsåret Arbetsplan för studie- och yrkesvägledning läsåret 2015-2016 Vad är studie- och yrkesvägledning? Studie- och yrkesvägledning är en processinriktad verksamhet vars syfte är att underlätta för skolans elever

Läs mer

2. Övergripande mål och riktlinjer

2. Övergripande mål och riktlinjer 2. Övergripande mål och riktlinjer I de övergripande målen anges de normer och värden samt de kunskaper som alla e lever bör ha utvecklat när de lämnar grundskolan. en anger inriktningen på skolans arbete.

Läs mer

Entreprenörskap i styrdokumenten

Entreprenörskap i styrdokumenten Entreprenörskap i styrdokumenten Redan 1946 1946 års skolkommission: Skolans ska inriktas på att fostra elever till självständighet och kritiskt sinnelag å ena sidan och samarbete, lust att engagera sig

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SAMVERKAN SKOLA & ARBETSLIV

RIKTLINJER FÖR SAMVERKAN SKOLA & ARBETSLIV RIKTLINJER FÖR SAMVERKAN SKOLA & ARBETSLIV Centrala riktlinjer för samverkan mellan skola och arbetsliv Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutad av: Barn- och utbildningsnämnden (2016-XX-XX, XXX) Gäller för: Barn-

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen inspiration till samverkan

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen inspiration till samverkan Utvecklingspaket 2012-06-14 Studie- och yrkesvägledning i undervisningen inspiration till samverkan Utvecklingspaketets delar Inledande text (del 1) samt en sammanställning (del 2) över var man hittar

Läs mer

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun FÖRFATTNING 7.7 Antagen av kommunfullmäktige 106/08 Reviderad av barn- och utbildningsnämnden 5/10 Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun Om barn- och utbildningsplanen Barn- och utbildningsplanen

Läs mer

Regeringen föreskriver följande. Den läroplan som framgår av bilagan till denna förordning skall gälla för förskolan.

Regeringen föreskriver följande. Den läroplan som framgår av bilagan till denna förordning skall gälla för förskolan. VERSION 170823 - UTSKICK Förordning (SKOLFS 2018:xx) om läroplan för förskolan Regeringen föreskriver följande. Den läroplan som framgår av bilagan till denna förordning skall gälla för förskolan. Denna

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Verksamhetsplan Förskolan 2017 Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade

Läs mer

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap Hjärtligt välkommen till ENTRIS konferensen Idéer för pedagogiskt entreprenörskap 2010-01-20 ENTRIS Entreprenörskap i skolan Kompetensutvecklingsinsats 2009-2010 Drivs av: Finansieras av: Kommunförbundet

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledning

Plan för studie- och yrkesvägledning 160113 Plan för studie- och yrkesvägledning Inledning Under läsåret 2015 har Långbrodalsskolan arbetat fram en lokal arbetsplan för studie- och yrkesvägledning. Den ska syfta till att eleverna på Långbrodalsskolan

Läs mer

Alla elever ska ha tillgång till studie- och yrkesvägledning.

Alla elever ska ha tillgång till studie- och yrkesvägledning. Skollagen 2 kap. 29 Alla elever ska ha tillgång till studie- och yrkesvägledning. Skollagen 21 kap 2 Eleven ska ges möjlighet att stärka sin ställning i arbetsoch samhällslivet. 1 Läroplan för gymnasiesärskolan

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING I GISLAVEDS KOMMUN

ARBETSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING I GISLAVEDS KOMMUN 2014-01-10 1 ARBETSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING I GISLAVEDS KOMMUN Fastställd av barn- och utbildningsnämnden 2014-02-10, 1 2014-01-10 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte

Läs mer

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning Verksamhetsplan yrkesvägledning Reviderad juni 2013 Innehållsförteckning Inledning... 2 Organisation... 2 Vägledningsverksamhetens övergripande mål och syfte... 2 Bakgrund... 3 yrkesvägledning allt viktigare

Läs mer

Arbetet med studie- och yrkesvägledning ska ingå som en naturlig del i förskolornas verksamhet och i den ordinarie undervisningen i kommunens skolor.

Arbetet med studie- och yrkesvägledning ska ingå som en naturlig del i förskolornas verksamhet och i den ordinarie undervisningen i kommunens skolor. Studie- och yrkesvägledningen i Staffanstorp skall fortsätta utvecklas så att den har fokus på det livslånga lärandet. Såväl den enskilde individen som samhället tjänar på att barn, ungdomar och vuxna

Läs mer

Samverkan Skola Arbetsliv

Samverkan Skola Arbetsliv Vetlanda kommun Barn- och utbildningskansliet 2011-03-09 Arbetsplan för Samverkan Skola Arbetsliv Gällande fr. o. m 2011-08-01 Bakgrund I skolans uppdrag ingår att eleverna ska vara aktiva och deltagande

Läs mer

Att rusta eleverna inför morgondagens arbetsmarknad för framtiden. grskolaarbetsliv.se praktikplatsen.se

Att rusta eleverna inför morgondagens arbetsmarknad för framtiden. grskolaarbetsliv.se praktikplatsen.se Att rusta eleverna inför morgondagens arbetsmarknad för framtiden Upplägg Sammanhangsmarkering, dagens utmaningar Hur hänger det ihop? Vad säger forskning och styrdokument? Vinsterna med samverkan skola

Läs mer

SKOL- OCH UTVECKLINGSPLAN SKOLVÄSENDET I VILHELMINA KOMMUN

SKOL- OCH UTVECKLINGSPLAN SKOLVÄSENDET I VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kultur- och utbildningsnämnden 2010-11-09 SKOL- OCH UTVECKLINGSPLAN SKOLVÄSENDET I VILHELMINA KOMMUN antagen av Kfm 101220 96 VARFÖR EN SKOL- OCH UTVECKLINGSPLAN? Grundläggande för all

Läs mer

Handlingsplan med riktlinjer för studie- och yrkesorientering i Ystad kommun

Handlingsplan med riktlinjer för studie- och yrkesorientering i Ystad kommun Handlingsplan med riktlinjer för studie- och yrkesorientering i Ystad kommun Studie- och yrkesorientering är en lång process och en väl fungerande studie- och yrkesorientering skapar en betydelsefull grund

Läs mer

BARN- OCH UTBILDNINGSPLAN för Ystads kommun

BARN- OCH UTBILDNINGSPLAN för Ystads kommun arkivbild.se BARN- OCH UTBILDNINGSPLAN för Ystads kommun 2010-2014 Antagen av Kommunfullmäktige 2010-04-15-1 - 123 456 Aa Hej! - 2 - Vi ska uppfattas som regionens bästa alternativ för barns och vuxnas

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse De nya styrdokumenten- stöd och krav Lärande för hållbar utveckling - kopplingen till andra prioriterade områden Entreprenörskap/entreprenöriellt

Läs mer

Arbetsplan för. amverkan. kola. rbetsliv. Gäller från 1 augusti 2011

Arbetsplan för. amverkan. kola. rbetsliv. Gäller från 1 augusti 2011 Arbetsplan för S amverkan S kola A rbetsliv Gäller från 1 augusti 2011 Vetlanda kommun Barn- och utbildningskansliet 574 80 Vetlanda Telefon 0383-972 85 E-post utbildning@vetlanda.se www.vetlanda.se Mars

Läs mer

Examensmålet: Ämnen i relation till examensmålet samverkan i programarbetslaget

Examensmålet: Ämnen i relation till examensmålet samverkan i programarbetslaget Utvecklingspaket 2012-06-13 Examensmålet: Ämnen i relation till examensmålet samverkan i programarbetslaget Introduktion Examensmålet ska ligga till grund för planeringen av utbildningen och undervisningen

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna

Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna Barn- och utbildningsförvaltningen Dan Christoffersson, utvecklingschef

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Plan för Studie- och yrkesvägledning i Utbildningsförvaltningen, Alingsås kommun

Plan för Studie- och yrkesvägledning i Utbildningsförvaltningen, Alingsås kommun Plan för Studie- och yrkesvägledning i Utbildningsförvaltningen, Alingsås kommun Antagen av Utbildningsförvaltningen XXXXXX Endast reviderad upplaga enl. beslut i Utbildningsnämnden xx Innehåll Plan för

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM

BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM Normer och värden sid 2 Kunskaper sid 3-7 Ansvar och inflytande för elever sid 8 Betyg och bedömning sid 9 Rektors ansvar sid 10-11

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

SAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV

SAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV VARFÖR samverkan? Idag kan vi vittna om en relativt hög ungdomsarbetslöshet i åldrarna 18-25 år. Vi har en stor andel elever som inte fullföljer sina gymnasiestudier eller går ut med ett fullständigt gymnasiebetyg.

Läs mer

Samverkan Skola - Arbetsliv

Samverkan Skola - Arbetsliv En plan för hur Falkenbergs grundskolor, gymnasium och arbetslivet kan samverka så att alla kan lyckas! Samverkan Skola - Arbetsliv Arbetsplan för grundskolan och gymnasiet i Falkenbergs kommun, 2015/2016

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Handlingsplan för studie- och yrkesvägledning i Hofors kommun

Handlingsplan för studie- och yrkesvägledning i Hofors kommun Handlingsplan för studie- och yrkesvägledning i Hofors kommun Vad är studie- och yrkesvägledning? Studie- och yrkesvägledning är en viktig del i det livslånga lärandet och ett stöd i en individs ständigt

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med Studie- och yrkesvägledning vid Edenskolan

Riktlinjer för arbetet med Studie- och yrkesvägledning vid Edenskolan Riktlinjer för arbetet med Studie- och yrkesvägledning vid Edenskolan En konkretisering av vad de nationella målen för studie- och yrkesvägledning innebär för Edenskolan Enligt skollagen ska elever i alla

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande

Läs mer

Likvärdig studie- och yrkesvägledning för barn, ungdomar och vuxna

Likvärdig studie- och yrkesvägledning för barn, ungdomar och vuxna Regionala rekommendationer för Östergötland och Tranås Kontaktuppgifter: Helene Sjöberg Utbildningsstrateg, Regionförbundet Östsam 013-26 27 40 072-539 91 83 helenesjoberg@ostsamse Dokumentinformation:

Läs mer

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Näringslivet i Kalix 2011 Näringslivet i Kalix är mycket differentierat med en stor bredd och lite av ett Sverige i miniatyr. Basindustrierna

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Stålvallaskolan. Lokal arbetsplan. Läsåret Stålvallaskolan Norra. Rektor Maria Sjödahl Nilsson

Stålvallaskolan. Lokal arbetsplan. Läsåret Stålvallaskolan Norra. Rektor Maria Sjödahl Nilsson Lokal arbetsplan Läsåret 2015-2016 Stålvallaskolan Norra Rektor Maria Sjödahl Nilsson 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkningen av skolan kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att

Läs mer

November 2010 Karina Ruderfors. Plan för studie- och yrkesorienteringen Prästängsskolan läsåret 10/11

November 2010 Karina Ruderfors. Plan för studie- och yrkesorienteringen Prästängsskolan läsåret 10/11 November 2010 Karina Ruderfors Plan för studie- och yrkesorienteringen Prästängsskolan läsåret 10/11 Bakgrund Frågan om studie- och yrkesorienteringen har aktualiserats på nationell nivå de senaste åren.

Läs mer

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA DNR 08-401/179 SID 1 (7) 2008-01-30 Förslag till skolplan Skola i världsklass 1. Inledning Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap och vårt gemensamma bildningsarv

Läs mer

VÅGA VISA BEDÖMNINGSMATRIS GYMNASIESKOLA

VÅGA VISA BEDÖMNINGSMATRIS GYMNASIESKOLA VÅGA VISA BEDÖMNINGSMATRIS GYMNASIESKOLA NORMER OCH VÄRDEN Värdegrundsarbetet Det saknas eller finns i liten utsträckning en gemensam syn på verksamhetens värdegrund bland personalen. Det finns till viss

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! -- - -.- Versionsdatum 201 1-12-01

Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! -- - -.- Versionsdatum 201 1-12-01 - I Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! -- - -.- Versionsdatum 201 1-12-01 T- f Utvecklingsstrategi för Södertäljes skolor Bakgrund: Den 1 juli 2011 infördes en ny skollag

Läs mer

Malin Brändström projektledare. Susann Johansson utbildare

Malin Brändström projektledare. Susann Johansson utbildare Malin Brändström projektledare Susann Johansson utbildare Plattform för entreprenöriellt lärande i Norrbotten - en dynamisk och hållbar plattform där samhällets aktörer kan samverka och agera och där det

Läs mer

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Bildningsstaden Borås. Bildningsstaden 1

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Bildningsstaden Borås. Bildningsstaden 1 » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bildningsstaden Borås Bildningsstaden 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Reviderad Bild :www.microsoft.se. Plan för elevers och föräldrars delaktighet och inflytande. Sjukhusundervisning

Reviderad Bild :www.microsoft.se. Plan för elevers och föräldrars delaktighet och inflytande. Sjukhusundervisning Reviderad 130625 Bild :www.microsoft.se Plan för elevers och föräldrars delaktighet och inflytande Innehållsförteckning 1. Syfte: 3 2. Vision: 3 3. Mål: 3 4. Aktiviteter elever 3 4.1. BARNKLINIKEN Fel!

Läs mer

LÄROPLANEN EN HELHET. Att se den röda tråden. Balli Lelinge,

LÄROPLANEN EN HELHET. Att se den röda tråden. Balli Lelinge, LÄROPLANEN EN HELHET Att se den röda tråden Balli Lelinge, balli.lelinge@mah.se 2 Kursplan Läroplan Kunskapskrav Bedömning 3 Läroplan 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. De övergripande målen och riktlinjerna

Läs mer

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund

Läs mer

Barn- och utbildningsplan

Barn- och utbildningsplan Barn- och utbildningsplan En skola som ställer krav är en skola som bryr sig All verksamhet i Staffanstorps kommuns förskolor och skolor ska bedrivas i enlighet med Barn- och utbildningsplanen och genomsyras

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR VUXENUTBILDNINGEN

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR VUXENUTBILDNINGEN 1 Brett utbildningsutbud för individuell kompetensutvecklingsbehov Samverkan med näringslivet och andra myndigheter En god arbetsmiljö med behöriga lärare och hög kvalité AVESTA KOMMUN Vuxenutbildningen

Läs mer

Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv

Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv Tjänsteskrivelse 1 (4) Handläggare Per Blom Barn- och utbildningsnämnden Svar på motion om inrättande av koordinator för samordning av arbetet skola-näringsliv Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun BOU2015/393 nr 2015.2996 Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Studie- och yrkesvägledning... 4 Ansvar... 5 Huvudmannens ansvar... 5

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Arena för Samverkan Skola Arbetsliv. Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16

Arena för Samverkan Skola Arbetsliv. Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16 Arena för Samverkan Skola Arbetsliv Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16 Samverkan skola - arbetsliv Är det nödvändigt och betydelsefullt för skolan och eleven? Möjlighet

Läs mer

Så får barn och ungdomar arbeta

Så får barn och ungdomar arbeta Så får barn och ungdomar arbeta ARBETSUPPGIFTER.. 3 Prao, APU och yrkespraktik... 5 Förbjudna arbetsuppgifter... 6 Riskfyllda arbetsuppgifter... 6 Arbetstider... 7 Helg- och kvällsjobb under terminstid...

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Utbildningsförvaltningen Sida 1 (6) Bäckahagens skola PLAN FÖR STUDIE-OCH YRKESVÄGLEDNING

Utbildningsförvaltningen Sida 1 (6) Bäckahagens skola PLAN FÖR STUDIE-OCH YRKESVÄGLEDNING Utbildningsförvaltningen Sida 1 (6) Bäckahagens skola 2015-10-22 PLAN FÖR STUDIE-OCH YRKESVÄGLEDNING PLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING VID BÄCKAHAGENS SKOLA Vår vision: Att all personal på skolan ska

Läs mer

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan

Läs mer

Utvecklingsplan för studie- och yrkesvägledning

Utvecklingsplan för studie- och yrkesvägledning 1(8) 2(8) Fredrik Aksell Fredrik.aksell@svedala.se Grundskola och gymnasium Utvecklingsplan för studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning kan beskrivas som en

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Utvecklingsplan för studie- och yrkesvägledning

Utvecklingsplan för studie- och yrkesvägledning 1(8) 2(8) Fredrik Aksell Fredrik.aksell@svedala.se Grundskola och gymnasium Utvecklingsplan för studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning kan beskrivas som en

Läs mer

FOKUS Fokus Plan för satsning Sjöbos förskolor, skolor och fritidshem

FOKUS Fokus Plan för satsning Sjöbos förskolor, skolor och fritidshem FOKUS 2020 Fokus 2020 Plan för satsning 2013-2020 Sjöbos förskolor, skolor och fritidshem Fokus 2020 År 2020 utses Sjöbo till årets skolkommun. Vision 2020, Sjöbo kommun 1. Mål och syfte med Fokus 2020

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent

Läs mer

Kvalitetsrapport Fritidshem

Kvalitetsrapport Fritidshem Kvalitetsrapport Fritidshem Fritidshemmets namn Rektor.. 1. Beskrivning av verksamheten 2 En kort presentation av fritidhemmet, t.ex. text från Om Fritidshemmet på er hemsida. Beskriv kortfattat organisation:

Läs mer