Strategi för skolutveckling genom entreprenöriellt lärande och samverkan utbildning omvärld för Förskola & Grundskola och Gymnasie & Vuxenutbildning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Strategi för skolutveckling genom entreprenöriellt lärande och samverkan utbildning omvärld för Förskola & Grundskola och Gymnasie & Vuxenutbildning"

Transkript

1 Strategi för skolutveckling genom entreprenöriellt lärande och samverkan utbildning omvärld för Förskola & Grundskola och Gymnasie & Vuxenutbildning Strategi för skolutveckling genom entreprenöriellt lärande och samverkan utbildning omvärld för Förskola & Grundskola och Gymnasie & Vuxenutbildning Beslutad

2 1 Syfte med strategin Syftet med Strategi för skolutveckling genom entreprenöriellt lärande och samverkan utbildning omvärld för Förskola & Grundskola och Gymnasie & Vuxenutbildning är att utveckla lärandet och öka måluppfyllelsen genom ett fördjupat entreprenöriellt lärande och en förstärkt samverkan mellan utbildning och omvärld. I omvärlden inräknas näringsliv, organisationer, föreningar, stiftelser, offentlig sektor, arbetsmarknad, lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Strategin har arbetats fram under 2014tillsammans med ett stort antal medarbetare på olika nivåer från förvaltningen Förskola & Grundskola och förvaltningen Gymnasie & Vuxenutbildning, Kommunstyrelsens förvaltning/näringsliv samt med stöd av forskare inom och Chalmers entreprenörskola. strävar mot att vara bland de bästa i landet vad gäller studieresultat, funktionalitet, modernitet och miljö. Därför ska barn och elever ges de bästa förutsättningar att lyckas nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Genom att främja ett internationellt utbyte, samarbete, utbildning och lärande utifrån ett interkulturellt perspektiv vill kunna höja kvaliteten inom utbildningsområdet. 2 Inriktning Våra skolor ska vara bland de bästa i landet vad gäller studieresultat, funktionalitet, modernitet och miljö. I enlighet med detta vill vi ge våra barn/elever de bästa förutsättningarna att lyckas nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Skoltiden och lärandemiljön ska vara så stimulerande och utvecklande att barn/elever känner entusiasm och finner egen drivkraft för sin lärandeprocess. Eleverna som lämnar grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen ska vara kritiskt tänkande medborgare med goda möjligheter att välja karriärvägar. Kommunen ska genom sitt goda skolutvecklingsarbete både behålla sina skickliga lärare i alla skolformer (lärare), fritidspedagoger, övrig skolpedagogisk personal (pedagog) samt studie- och yrkesvägledare, och locka till sig de bästa vid rekrytering och ge dem förutsättningar att utvecklas. Kommunen ska genom befintliga verksamheter, främja aktiv samverkan mellan skola och arbetsliv och omvärld för att förbereda och rusta eleven för en föränderlig framtid. 2

3 3 Bakgrund och utgångspunkter Utgångspunkter för entreprenöriellt lärande samt för samverkan utbildning omvärld finns både i forskningsläget och i politiska dokument, se bilaga 2. Centralt i dessa är att utgå från barns och elevers intresse, stimulera motivationen att lära och ge möjlighet att utveckla nyfikenhet, initiativförmåga, självförtroende samt förståelse för sig själva och sin omvärld, under sin tid i Kungsbackas förskolor och skolor. Från 2007 började delta i olika omfattning i flera stora regionalt eller nationellt initierade utvecklingsprojekt kring entreprenöriellt lärande och samverkan med omvärlden; Företagsamt lärande i Halland ( ) GRowth ( ) STEPS ( ) GR SYVO ( ) IFOUS Entreprenöriellt lärande ( ) REELL ( ) Innovationscenterprojektet (2014) Detta har bland annat resulterat i kommunens arbete med att utveckla Made by Kungsbacka som startades som ett projekt 2009 och som idag är en etablerad verksamhet för förvaltningarna Förskola & Grundskola, Gymnasie & Vuxenutbildning samt Kommunstyrelsens förvaltning/näringsliv. Syftet med Made by Kungsbacka är att främja företagsamhet och kreativitet, inspirera till nyfikenhet och samarbete samt bygga broar mellan utbildning, näringsliv och omvärld. Made by Kungsbacka ska vara ett paraply för entreprenöriellt lärande och samverkan mellan utbildning och omvärld i kommunen, en spridningskanal för lärande exempel, omvärldsbevakning och som stöd inom området. Två webbplatser finns som stöd för skolutveckling genom entreprenöriellt lärande och samverkan utbildning omvärld madebykungsbacka.se och kungsbackadelar.se har valt att anställa ett antal förstelärare och en lektor med inriktning mot entreprenörskap i skolan. Både förvaltningen Förskola & Grundskola och Gymnasie & Vuxenutbildning har utvecklingsledare med del av uppdraget inom entreprenöriellt lärande och samverkan med omgivande samhälle. 4 Mål för barnen/eleverna När eleverna lämnar skolan i ska de vara rustade för ett livslångt lärande och ett aktivt medborgarskap i vårt demokratiska samhälle. De ska ha goda kunskaper, god självkännedom och vara tränade i ett entreprenöriellt förhållningssätt till livet samt känna att de med hjälp av detta kan skapa värden för sig själva och för andra. De ska ha god kännedom om såväl yrkeslivet i dess olika 3

4 former som om vilka vägar som är möjliga för att gå vidare till nästa utbildningsnivå, finna alternativa utbildningsvägar eller gå ut i arbetslivet. De ska även vara medvetna om relationen mellan sina egna preferenser, förutsättningar samt personliga mål och de olika vägvalen. 5 Ansvar Skolledare på respektive enhet har det övergripande ansvaret för Skolutveckling genom entreprenöriellt lärande och samverkan utbildning omvärld för Förskola & Grundskola och Gymnasie & Vuxenutbildning ligger hos skolledare på respektive enhet. I följande stycken riktas specifikt ansvar för olika befattningar inom utbildningsförvaltningarna. 5.1 Personal inom utbildningsförvaltningarna arbetar för att uppnå grundläggande kunskap om entreprenöriellt lärande, såsom definitioner och praktiska uttryck och kunna se dess naturliga kopplingar till andra utvecklingsområden i kommunen och skollagens grundläggande värden som; o elevinflytande o bedömning för lärande o digitala verktyg o jämställdhetsarbete o hållbar utveckling o barnkonventionen o internationella samarbeten o kultur i skolan ökad flexibilitet i den planerade verksamheten så att förutsättningarna för samverkan över ämnes-, ålders-, verksamhetsgränser samt mellan yrkesgrupper i utbildningssektorn underlättas. förståelse för entreprenöriellt lärande och dess uttryck i samverkan med omvärlden, samt reflektera över hur entreprenöriellt lärande gynnas av att all undervisning kopplas till omvärlden i allmänhet och arbetsliv i synnerhet. omvärldsbevakning och samverkan med omvärlden som en integrerad del av verksamheten. Genom ett kontinuerligt samtal med aktörer i omvärlden vidgas utbildningssidans förståelse för det omgivande samhället. Det för också med sig en ökad förståelse hos det omgivande samhället för utbildningens villkor, kvalitet och måluppfyllelse. att exempel på entreprenöriellt lärande och samverkan med omvärlden, får större spridning genom de kanaler där finns i dag, främst Made by Kungsbacka. att elevers behov av studie- och yrkesvägledning tillgodoses 4

5 5.2 Lärare och pedagoger arbetar för att uppnå ökad flexibilitet i den planerade verksamheten så att förutsättningarna för samverkan över ämnes-, ålders-, verksamhetsgränser samt mellan yrkesgrupper i utbildningssektorn underlättas. ökat samarbete med omgivande samhälle. ökad samverkan med studie- och yrkesvägledare över ämnes-, ålders-, verksamhetsgränser samt mellan yrkesgrupper i utbildningssektorn samt med omvärlden. en gemensam plan för omvärldsbevakning täckande det lokala, regionala, nationella och internationella arbets- och näringslivet. en gemensam syn på hur barns och elevers entreprenöriella förmågor och kompetenser värderas och stimuleras i skolarbetet hos elever. ökad måluppfyllelse och förstärkt kvalité i lärandet med det entreprenöriella förhållningssättet och med utgångspunkt i barns och elevers vardagserfarenheter nå ökad motivation. 5.3 Studie- och yrkesvägledare arbetar för att uppnå ökad samverkan med lärare och pedagoger över ämnes-, ålders-, verksamhetsgränser samt mellan yrkesgrupper i utbildningssektorn samt med omvärlden. en gemensam plan för omvärldsbevakning, täckande det lokala, regionala, nationella och internationella arbets- och näringslivet, samt kunna vara ett stöd för övrig personal inom utbildningsförvaltningarna i dessa frågor. en gemensam syn på hur barns och elevers entreprenöriella förmågor och kompetenser värderas och stimuleras i skolarbetet hos elever. ökad måluppfyllelse och förstärkt kvalité i lärandet med det entreprenöriella förhållningssättet och med utgångspunkt i barns och elevers vardagserfarenheter nå ökad motivation. uppdaterad kunskap om det lokala arbets- och näringslivet genom att regelbundet, minst en gång per termin göra studiebesök och/eller auskultera. 5.4 Förskolechef och rektor arbetar för att uppnå ökad flexibilitet i den planerade verksamheten så att möjlighet till samverkan över ämnes-, och ålders-, verksamhetsgränser samt mellan yrkesgrupper i utbildningssektorn ges. att en plan för entreprenöriellt lärande och samverkan med omgivande samhälle skapas. en struktur för systematisk skuggning både på den egna förskolan/skolan men även på andra skolor eller verksamheter i det omgivande samhället, i syfte att reflektera kring och främja entreprenöriellt lärande och samverkan med omvärld. 5

6 en gemensam syn på hur lärares och pedagogers entreprenöriella förmågor och kompetenser, värderas och stimuleras i arbetsgruppen. ett ökat mod bland lärare och pedagoger att nyttja det frirum som finns inom ramarna, till att våga bryta traditionella normer, våga pröva nytt och våga misslyckas, genom att själv vara en förebild. att den kunskap, inklusive forskningsrön, och de erfarenheter som kommunens förstelärare och lektorn inom området har, får spridning. att tydliggöra kopplingen mellan forskning, och aktiviteter inom entreprenöriellt lärande. att i kompetensutveckling använda sig av omgivande samhället. en delakultur där lärandeexempel synliggörs och publiceras i olika forum som facktidskrifter, vetenskapliga tidsskrifter, webforum, Made by Kungsbacka, Kungsbacka delar. 5.5 Verksamhetschef ska sträva mot en gemensam syn på hur förskolechefers och rektorers entreprenöriella förmågor och kompetenser, värderas och stimuleras i ledningsgruppen. verka för att den kunskap, inklusive forskningsrön, och de erfarenheter som kommunens förstelärare och lektorn inom området har, får spridning. skapa förutsättningar och aktivt stödja förskolechefer och rektorer att våga utnyttja det frirum som finns inom ramarna genom att våga bryta traditionella normer, våga pröva nytt och våga misslyckas samt att själv vara en förebild. i ledningsgrupp, minst en gång om året, lyfta och diskutera utbildningsförvaltningarnas roll som leverantörer av framtida medarbetare till kommunen, arbets- och näringslivet. aktivt arbeta för att visa kopplingen mellan forskning och aktiviteter, inom entreprenöriellt lärande. Uppmuntra en delakultur där lärandeexempel synliggörs och publiceras i olika forum som facktidskrifter, vetenskapliga tidsskrifter, webforum, Made by Kungsbacka, Kungsbacka delar. 5.6 Förvaltningschef ska sträva mot en gemensam syn på hur verksamheters entreprenöriella förmågor och kompetenser, värderas och stimuleras i ledningsgruppen. verka för att kommunens förstelärares erfarenheter och lektorn inom områdets forskningsrön, får spridning. skapa förutsättningar och aktivt stödja verksamhetschefer att våga utnyttja det frirum som finns inom ramarna genom att våga bryta traditionella normer, våga pröva nytt och våga misslyckas samt att själv vara en förebild. 6

7 i ledningsgrupp, minst en gång om året, lyfta och diskutera utbildningsförvaltningarnas roll som leverantörer av framtida medarbetare till kommunen, arbets- och näringslivet. aktivt arbeta för att visa kopplingen mellan forskning och aktiviteter, inom entreprenöriellt lärande. Uppmuntra en delakultur där lärandeexempel synliggörs och publiceras i olika forum som facktidskrifter, vetenskapliga tidsskrifter, webforum, Made by Kungsbacka, Kungsbacka delar. 5.7 Praktik/ APL/PRAO FG och GV har en gemensam skrivning om praktik/ APL/ PRAO se bilaga. I den finns en användbar checklista som även innefattar det som beskrivs i den nya lagen. 5.8 Kompetensutveckling All kompetensutveckling med syfte att utveckla för-, grund- och gymnasieskola samt vuxenutbildning inom entreprenöriellt lärande, ska i möjligaste mån även vara entreprenöriell i sin utformning. För att entreprenöriellt lärande ska få ordentligt genomslag behövs fortsatt satsning på såväl generell som målgruppsanpassad kompetensutveckling Kompetensutvecklingen ska kunna motiveras utifrån beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Kommunens förstelärares kunskaper och erfarenhet kopplade till entreprenöriellt lärande och lektorns forskningsrön inom området har här en speciell roll att fylla och är till stöd för såväl centralt som individuellt initierade studier och forskningsprojekt. 7

8 6 Bilagor 6.1 Bilaga 1 Entreprenörskap i skolan är ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummen lika mycket som det är en kunskap om egenföretagande. Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar. Skolverket Det perspektiv som förknippas med ekonomiska aktiviteter och företagande brukar kallas det smala perspektivet, medan perspektivet som talar om ett förhållningssätt beskrivs som det breda perspektivet (Lackeus 2013, Sagar 2013). Det breda perspektivet inkluderar kompetenser såsom kreativitet, initiativförmåga och att både kunna och våga omsätta idéer till handling. Det grundar sig i en god självkänsla och en inre motivation och är kompetenser som varje individ har nytta av i sitt professionella såväl som personliga liv. Kompetenserna ökar varje individs möjlighet till att skapa både personliga och samhälleliga värden. De kan komma till uttryck i eget företagande, men framförallt eftertraktas det vid rekrytering på såväl offentliga som privata arbetsplatser och inom alla sektorer. Det är svårt att använda långt framtida effekter och skeenden för att motivera barn och elever till att lära nya kunskaper och träna förmågor. Det breda perspektivet inom entreprenöriellt lärande inkluderar undervisningsstrategier som hjälper barn och elever att bli motiverade i den rådande stunden; autentiska sammanhang och uppgifter som barn och elever kan relatera till och som ger dem en känsla av att lärandet är meningsfullt och skapar någon form av värde. EU s åtta nyckelkompetenser från 2006 värnar entreprenöriella kompetenser och syftar till att rusta de unga i Europa för vuxenlivet i en snabbt föränderlig värld samt till att utgöra en god grund för både vidareutbildning, arbetslivet och ett aktivt medborgarskap. I regeringens innovationsstrategi från 2012 pekas på vikten av att arbeta med både kunskaper och kreativitet i skolan, vikten av att lära hela livet och att kunna lära om för att anpassa sin kompetens till det föränderliga arbetslivet och nya skeenden i samhället. Regeringens strategi för entreprenörskap från 2009 presenterar en progression för arbetet med entreprenörskap inom utbildningsområdet. Det är det breda perspektivet som är i fokus i grundskolan och utvecklas alltmer mot det smalare ekonomiska perspektivet ju högre upp i utbildningssystemet man kommer. Den egentliga grunden läggs i förskolan där läroplanen föreskriver att nyfikenhet, företagsamhet och intressen ska uppmuntras och deras vilja och lust att lära ska stimuleras. Grundskolan ska bland annat stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem medan gymnasieskolan, och vuxenutbildningen, dessutom lägger till vikten att eleverna utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande. 8

9 6.2 Utgångspunkter för samverkan utbildning omvärld Utbildning och verksamhet kopplad till barnens och elevernas vardagsliv med möjlighet till uppgifter i autentiska sammanhang och med värde för omvärlden/tredje part ökar motivationen och lärandet. Det stimulerar till kreativitet och ansvarstagande eftersom det i högre grad upplevs som meningsfullt. Samverkan mellan utbildning och omvärld är en viktig del i det entreprenöriella lärandet. Samverkan med omvärlden i ett lärandesyfte kan också bidra till att göra barn och elever medvetna om de möjligheter som de har till inflytande i sitt eget liv och i samhället. Förskolans läroplan trycker på att Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Samverkan med omvärlden ger även elever ett bättre underlag vid val av fortsatt utbildning. I grundskolans läroplan kommer detta till utryck som att Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. Gymnasieskolans läroplan uttrycker det som att Gymnasieskolan ska nära samverka med de obligatoriska skolformerna, arbetslivet, universiteten och högskolorna samt med samhället i övrigt. Detta krävs för att eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet och få underlag för val av kurser inom utbildningen och för vidare studier eller yrkesverksamhet. Läroplanen för vuxenutbildningen kopplar till omvärlden bland annat genom att utbildningen ska ta till vara de kunskaper och erfarenheter som vuxna elever inhämtat genom arbetsliv eller tidigare studier. I de Allmänna råden för arbete med studie- och yrkesvägledning beskrivs vägledning i både vid och snäv bemärkelse Vägledning i vid bemärkelse är all den verksamhet som bidrar till att ge elever kunskaper och färdigheter som underlag för att fatta beslut om framtida studie- och yrkesval. Det handlar till exempel om praktiska arbetslivserfarenheter, undervisning som rör arbetslivet, studiebesök, utbildningsinformation och aktiviteter för att utveckla elevens självkännedom. 6.3 Källförteckning Sagar, H. (2013).Teacher Change in Relation to Professional Development in Entrepreneurial Learning. Doktorsavhandling för filosofie doktorsexamen inom naturvetenskap vid Göteborgs Universitet. Bohus: Ale Tryckteam AB Lackéus, M. (2013). Developing Entrepreneurial Competencies - An Action-Based Approach and Classification in Education. Licentiatuppsats för teknologie licentiat vid Chalmers Entreprenörskola. Göteborg: Chalmers Tekniska Högskola. 9

10 6.4 Styrdokument EU s nyckelkompetenser EU presenterade 2006 de åtta nyckelkompetenserna för att stödja medlemsstaterna att se till att grundläggande utbildning och yrkesutbildning erbjuder alla ungdomar möjligheter att utveckla nyckelkompetenser till en nivå som utrustar dem för vuxenlivet och som utgör en grund för vidareutbildning och arbetslivet (Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande (2006/962/EG), L 394/11) 6.5 Innovationsstrategin Regeringens innovationsstrategi från 2012 understryker vikten av såväl kunskaper som nyckelkompetenser och livslång lärande; Utbildningsväsendet har en viktig funktion att fylla för att ungdomar ska utveckla de kunskaper, kompetenser och förhållningssätt som behövs för att de själva eller tillsammans med andra ska kunna förverkliga sina idéer och omsätta dessa i olika sammanhang i arbetslivet och samhället i övrigt. Utbildningssystemets förmåga från förskola till gymnasieskola, yrkesutbildning samt universitet och högskolor att utveckla ämneskunskap är grundläggande för ett lands innovationsförmåga. Utbildningssystemet spelar även en viktig roll för att bidra till att utveckla människors kreativitet, entreprenörskap och förståelse för en hållbar utveckling i samhället m.m. I den globala kunskapsekonomin, som förändras i högt tempo och där it integreras i vardag, arbetsliv, företagande och relationer, ökar betydelsen av digital kompetens, goda språkkunskaper samt förmåga att orientera sig i olika kulturer. Att människor kontinuerligt lär och lär om för att anpassa sin kompetens i ett föränderligt arbetsliv blir allt viktigare. (Regeringskansliet Den nationella innovationsstrategin, Artikelnummer: N , sid 24) 6.6 Strategin för entreprenörskap Även i regeringens strategi för entreprenörskap framhålls att de unga ges bättre förutsättningar att klara sig i framtiden genom entreprenöriellt lärande där inte minst samverkan med omvärlden lyfts som extra viktigt; Entreprenöriella kompetenser ökar individens möjligheter att starta och driva företag. Kompetenser så som att se möjligheter, att ta initiativ och att omsätta idéer till handling är även värdefulla för individen och för samhället i vidare bemärkelse. Dessa kompetenser efterfrågas av arbetsgivare och utbildning i entreprenörskap kan på så sätt bidra till att unga lättare etablerar sig på arbetsmarknaden. 10

11 (Regeringskansliet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet, sid 5) Utbildningsväsendet behöver även samarbeta med entreprenörer inom näringsliv, kulturliv och ideella organisationer för att lärare och elever ska bli inspirerade. (Regeringskansliet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet, sid 6) För närvarande planeras omfattande reformer av svenskt utbildningsväsende i syfte att höja kvaliteten och förbättra anpassningen till arbetsmarknadens behov. Genom att framhäva skolans kunskapsuppdrag och genom närmare samarbete med arbetslivet ska ungdomar ges bättre förutsättningar att möta morgondagens utmaningar. (Regeringskansliet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet, sid 10) 6.7 Skollagen Skollagen beskriver syftet med utbildningen inom skolväsendet; 4 Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. (Skollag (SFS ), sid 2) 6.8 Skolverket Skolverket skriver; En rörligare arbetsmarknad ställer nya krav på dem som kommer ut i arbetslivet idag. Utbildningsväsendet behöver anpassa sig för att kunna bemöta förändringarna i samhället. Entreprenörskap i skolan är ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummen lika mycket som det är en kunskap om egenföretagande. Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar. 11

12 (http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/entreprenorskap ) Vidare skriver Skolverket att; Entreprenörskap i skolan är ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet. Arbetsformerna stimulerar fantasi och skapande. Inre drivkrafter och motivation är viktigt för det entreprenöriella lärandet i alla åldrar, från förskola till vuxenutbildning. Centralt är att sätta det eleverna gör i ett sammanhang och se till helheten. Ämnesövergripande tematiska arbetssätt där elever tar ansvar för sitt lärande och där resultatet kan vara till nytta utanför skolan är karaktäristiskt. Samarbete med aktörer utanför skolan gör skolarbetet mer verklighetsanknutet. Skolan är en angelägenhet för hela samhället. Av denna orsak är det många som adresserar skolan i sin strävan att utveckla och förbättra olika sektorer av samhället. Dock faller skolans verksamhet alltid tillbaka på läroplaner och skollag som är de juridiska styrdokumenten. I dessa lyfts olika aspekter av det entreprenöriella lärandet och samverkan med omvärlden. (http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/entreprenorskap/vadar-entreprenorskap ) 6.9 Förskola I läroplanen för förskolan Lpfö 98/10 står att; Förskolan ska ta hänsyn till att barn lever i olika livsmiljöer och att barn med de egna erfarenheterna som grund söker förstå och skapa sammanhang och mening. De vuxna ska ge barnen stöd i att utveckla tillit och självförtroende. Barnens nyfikenhet, företagsamhet och intressen ska uppmuntras och deras vilja och lust att lära ska stimuleras. I förskolans uppdrag ingår att såväl utveckla barns förmågor och barns eget kulturskapande som att överföra ett kulturarv värden, traditioner och historia, språk och kunskaper från en generation till nästa. (Skolverket Läroplan för förskolan Lpfö 98, Reviderad 2010, sid 6) samt att; Verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för förskolans verksamhet. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas till vara för att skapa mångfald i lärandet. (Skolverket Läroplan för förskolan Lpfö 98, Reviderad 2010, sid 9) 12

13 6.10 Grundskola I grundskolans läroplan Lgr 11 sägs att; En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. (Skolverket Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, sid 9) I Lgr 11 går också att läsa att; Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. Mål Skolans mål är att varje elev kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden, har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings-och kulturliv, och har kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder. (Skolverket Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, sid 17) 6.11 Gymnasieskola Gymnasieskolans läroplan Gy 11 slår fast att; Genom studierna ska eleverna stärka grunden för det livslånga lärandet. Förändringar i arbetslivet, ny teknologi, internationaliseringen och miljöfrågornas komplexitet ställer nya krav på människors kunskaper och sätt att arbeta. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva och omsätta nya idéer i handling och att lösa problem. Eleverna ska i skolan få utveckla sin förmåga att ta initiativ och ansvar och att arbeta både självständigt och tillsammans med andra. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande. Därigenom ökar elevernas möjligheter att kunna starta och driva företag. Entreprenöriella förmågor är värdefulla för arbetslivet, samhällslivet och vidare studier. Vidare ska skolan utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens samt uppmärksamma hälso-, livsstils- och konsumentfrågor. Skolan ska även sträva efter att ge 13

14 eleverna förutsättningar att regelbundet bedriva fysiska aktiviteter. (Skolverket Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011, sid 7) Gy 11 säger även att; Gymnasieskolan ska nära samverka med de obligatoriska skolformerna, arbetslivet, universiteten och högskolorna samt med samhället i övrigt. Detta krävs för att eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet och få underlag för val av kurser inom utbildningen och för vidare studier eller yrkesverksamhet. Det är särskilt viktigt att skolan samarbetar med arbetslivet om yrkesutbildningen. Genom att arbetslivet fortlöpande förändras när det gäller behovet av kompetens och rekrytering av arbetskraft inom olika områden har studie- och yrkesvägledning i vid mening stor betydelse. Universitet och högskolor, arbetsförmedlingar, näringsliv samt arbetsmarknadens parter och branschorganisationer har därför viktiga roller i informationen till skolan och eleverna. Mål Skolans mål är att varje elev utvecklar sin självkännedom och förmåga till studieplanering, medvetet kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning på grundval av samlade erfarenheter och kunskaper, ökar sin förmåga att analysera olika valmöjligheter och bedöma vilka konsekvenser dessa kan ha, har kännedom om arbetslivets villkor, särskilt inom sitt studieområde, samt om möjligheter till fortsatt utbildning, praktik och arbete i Sverige och andra länder, och är medveten om att alla yrkesområden förändras i takt med teknisk utveckling, förändringar i samhälls- och yrkesliv samt ökad internationell samverkan och därmed förstår behovet av personlig utveckling i yrket. (Skolverket Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011, sid 13) 6.12 Vuxenutbildningen Ett perspektiv i Läroplan för vuxenutbildningen är att; Vuxenutbildningen ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva och omsätta nya idéer i handling och att lösa problem. Vuxenutbildningen ska bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovation. Därigenom utvecklar eleverna förmågor som är värdefulla i arbets- och samhällslivet och vid vidare studier samt underlättar för dem att starta och driva företag. Vuxenutbildningen ska säkerställa att eleverna ges en grundläggande 14

15 kunskap om arbetsmarknaden. (Skolverket Läroplanför vuxenutbildningen 2012, sid 7) Vidare beskrivs kunskaper och kompetenser som att; Vuxenutbildningens uppdrag att förmedla kunskaper och främja lärande förutsätter en aktiv diskussion om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden samt om hur kunskapsutveckling sker. Olika aspekter på kunskap är naturliga utgångspunkter i en sådan diskussion. Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet som förutsätter och samspelar med varandra. Undervisning och lärande får inte ensidigt betona den ena eller den andra kunskapsformen. Vuxenutbildningen ska ge eleverna möjligheter att få överblick och sammanhang. Eleverna ska få möjlighet att reflektera över sina erfarenheter och tillämpa sina kunskaper. Vad utbildningen ska leda till finns även uttryckt i EU:s nyckelkompetenser för livslångt lärande, där kompetenser uttrycks som en kombination av kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som en individ kan behöva för att kunna nyttja sin fulla potential och aktivt delta i samhälls- och arbetsliv. Vuxenutbildningen ska ta till vara de kunskaper och erfarenheter som vuxna elever inhämtat genom arbetsliv eller tidigare studier. (Skolverket Läroplanför vuxenutbildningen 2012, sid 8) 6.13 Studie- och yrkesvägledning I skolverkets Allmänna råd med kommentarer för Arbete med studie- och yrkesvägledning (2013) står: Studie- och yrkesvägledning kan beskrivas i både vid och snäv bemärkelse. Vägledning i vid bemärkelse är all den verksamhet som bidrar till att ge elever kunskaper och färdigheter som underlag för att fatta beslut om framtida studie- och yrkesval. Det handlar till exempel om praktiska arbetslivserfarenheter, undervisning som rör arbetslivet, studiebesök, utbildningsinformation och aktiviteter för att utveckla elevens självkännedom. Studie- och yrkesvägledning i snäv bemärkelse är den personliga vägledning som studie- och yrkesvägledaren ger i form av vägledningssamtal, individuellt och i grupp. Här ges den enskilde eleven möjlighet att reflektera över sig själv i relation till olika framtidsvägar. Studie- och yrkesvägledningen måste utgå från elevens behov och förutsättningar samt kunna anpassas för att på bästa sätt stödja eleven att gå vidare i sin valprocess och att genomföra sina beslut. (Skolverket 2013 Allmänna råd med kommentarer Arbete med studie-och yrkesvägledning) 15

16 6.14 Checklista och rutiner kring elevers praktik eller PRAO enligt: Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2012:3) om minderårigas arbetsmiljö Den 1 februari 2013 började Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om minderårigas arbetsmiljö att gälla. Samtidigt upphävdes de gamla föreskrifterna (AFS 1996:1) om minderåriga. Dock ska tillstånd som har meddelats av Arbetsmiljöverket enligt de upphävda föreskrifterna fortsätta att gälla enligt sin lydelse till slutdatumet för tillståndet. De nya föreskrifterna innebär inga egentliga förändringar i sak. Däremot har de blivit tydligare. Bland annat anges extra tydligt ansvaret för den som låter minderåriga utföra arbete eller genomgå utbildning att genomföra en undersökning och riskbedömning med särskild hänsyn till minderårigas fysiska och psykiska mognad, ålder och förutsättningar i övrigt, att vidta de särskilda åtgärder som kan behövas utifrån varje riskbedömning samt att ha rutiner för hur introduktion och handledning av minderåriga ska gå till. Rutiner och checklista Elever på praktik (prao och APL) /ur av:s skrifter / Praktik är en viktig del i elevernas förberedelse för ett arbetsliv. När elever går ut på praktik (prao) eller arbetsplatsförlagt lärande (APL) till en arbetsplats utanför skolan har både skolan och arbetsgivaren ansvar för elevernas arbetsmiljö. Skolans ansvar Innan elever går ut på prao eller APL ska skolan: välja lämpliga praktikmiljöer så att eleverna inte utsätts för risker i sin arbetsmiljö informera arbetsgivaren om elevens kunskaps- och färdighetsnivå samt mognad Det är skolan som, enligt 2 arbetsmiljöförordningen, formellt ska anmäla allvarliga skador och tillbud som händer eleven under praktiktiden. Det är rektor som ansvarar för att dessa åtgärder genomförs. Dock kan rektor delegera uppgiften till utvald lärare eller mentor. Skolans och arbetsplatsens gemensamma ansvar Skolan och arbetsplatsen ska tillsammans: bestämma elevens arbetstider bestämma arbetsuppgifter utifrån elevens förutsättningar bestämma handledningens art och omfattning bestämma vem som ska förse eleven med personlig skyddsutrustning underrätta skyddsombudet om elevens arbetsuppgifter och kunskapsnivå Arbetsplatsens ansvar Arbetsgivaren som tar emot en elev på prao eller APL ska: se till att behövliga åtgärder vidtas så att arbetet blir säkert för eleven se till att eleven får tillräcklig introduktion och handledning se till att eleven arbetar under ledning och tillsyn av en lämplig person 16

17 se till att handledaren har tillräckliga kunskaper för sitt uppdrag se till att handledaren har tillräckligt med tid för att fullgöra uppdraget se till att tillbud eller olyckor som berör eleven rapporteras till skolan. Det är en fördel om arbetsgivaren har rutiner för att anmäla allvarliga olyckor och tillbud direkt till Arbetsmiljöverket även för elever som gör praktik fastän det formellt är skolans ansvar att anmäla. Arbetsmiljön särskilt viktig på gymnasiet Det är särskilt viktigt att elever som går yrkesutbildningar och arbetar praktiskt i skolan och ute på företag får goda kunskaper i arbetsmiljöfrågor inom sina yrkesområden. Detta eftersom de själva i framtiden kommer att bli arbetstagare, arbetsgivare, konstruktörer, projektörer, konsulter etc. Praktiken blir en viktig del av deras utbildning i arbetsmiljö och kan komma att påverka hur de förhåller sig till arbetsmiljöarbete i sitt framtida yrkesliv. Regler Arbetsmiljön vid prao och APL regleras av arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om minderåriga i arbetslivet, AFS 2012:3. Enligt arbetsmiljölagen likställs elever med arbetstagare både i skolan och då de befinner sig på en arbetsplats, även om de inte är anställda. Se kapitel 2 4 och 7 9 i arbetsmiljölagen. Du hittar alla regler på Under temat Så får ungdomar arbeta kan du läsa mer om vad som gäller vid praktik. Prao och APL Bestämmelserna i föreskrifterna om minderåriga, förutom arbetstidsreglerna, gäller även för den som går utbildning. Som utbildning räknas även praktisk arbetslivsorientering (prao) och arbetsplatsförlagd utbildning (apl). Definitioner Prao / praktik praktik eller praktisk arbetslivsorientering, i grundskolan som en del av läroplanens riktlinjer för skolan och omvärlden. Apl arbetsplatsförlagt lärande, obligatorisk för gymnasieskolans yrkesinriktade program. Apl regleras i kursplan och gymnasieförordningen. Ansvar Även för den som ska ut och praktisera ska arbetsuppgifter och arbetsställe väljas med stor omsorg. Den som har ansvar för utbildningen ansvarar för att praktikplats väljs så att inte eleven utsätts för risker under praktiken. Arbetsuppgifterna ska vara anpassade till elevens ålder och mognad. Det direkta skyddsansvaret för elever under praktik på en arbetsplats utanför skolan ligger på den som driver verksamheten. Arbetsuppgifter Här gäller i stort sett samma regler som vid val av arbetsuppgifter vid t.ex. sommarjobb. Arbetsuppgiften ska alltså anpassas efter elevens ålder och mognad. Vid prao får endast lättare och riskfritt arbete förekomma. Riskfyllda arbetsuppgifter (bilaga 1 i föreskrifterna om minderåriga) får inte förekomma. Vid yrkespraktik i skolans lokaler (kemilaboration, slöjd, teknik etc.) eller på arbetsplats utanför skolan ska elevernas arbete ske under ledning av särskild utsedd 17

18 instruktör. Den som utses till instruktör ska ha god kännedom om arbetet och dess risker. Arbetstider Arbetstidsreglerna i föreskrifterna om minderåriga och arbetstidslagen gäller inte för den som går utbildning. Skolan har dock ett ansvar att se till att eleverna får lämpliga raster och arbetstider då de är ute på praktik/prao. 18

Strategi för skolutveckling genom entreprenöriellt lärande och samverkan utbildning omvärld för Förskola & Grundskola och Gymnasie & Vuxenutbildning

Strategi för skolutveckling genom entreprenöriellt lärande och samverkan utbildning omvärld för Förskola & Grundskola och Gymnasie & Vuxenutbildning Strategi för skolutveckling genom entreprenöriellt lärande och samverkan utbildning omvärld för Förskola & Grundskola och Gymnasie & Vuxenutbildning Strategi för skolutveckling genom entreprenöriellt lärande

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Bildningsförvaltningen

Bildningsförvaltningen Bildningsförvaltningen 1(11) 2013-04-19 Handlingsplan för studie- och yrkesorientering i alla skolformer i Åstorps kommun Pål Olsson Ulla Dahlgren Gunilla Maltesson Lizen Johansson Helena Larsson 2(11)

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016 Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016 Fastställd i nämnden för Förskola & Grundskola 24 januari 2013 1 Strategin handlar om skolutveckling för att

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Mål och riktlinjer för. Studie- och yrkesvägledning. Välkommaskolan

Mål och riktlinjer för. Studie- och yrkesvägledning. Välkommaskolan Mål och riktlinjer för Studie- och yrkesvägledning på Välkommaskolan Alla vinner på väl underbyggda val! Sammanställt av Erika Larsson och Ulla Wallgren Studie- och yrkesvägledare vid Välkommaskolan utifrån

Läs mer

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande med Skogen i Skolan NYFIKENHET TEKNIK Motivation tävling livsmedel SKOG MILJÖ Hälsa framtiden friluftsliv Drivkrafter innovationer Entreprenörskap kreativitet

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen inspiration till samverkan

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen inspiration till samverkan Utvecklingspaket 2012-06-14 Studie- och yrkesvägledning i undervisningen inspiration till samverkan Utvecklingspaketets delar Inledande text (del 1) samt en sammanställning (del 2) över var man hittar

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning Gymnasiet 2015

Studie- och yrkesvägledning Gymnasiet 2015 Studie- och yrkesvägledning Gymnasiet 2015 Sunne kommun . Studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning i snäv bemärkelse är den personliga vägledningen genom vägledningssamtal individuellt och

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING I GISLAVEDS KOMMUN

ARBETSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING I GISLAVEDS KOMMUN 2014-01-10 1 ARBETSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING I GISLAVEDS KOMMUN Fastställd av barn- och utbildningsnämnden 2014-02-10, 1 2014-01-10 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte

Läs mer

Arbetsplan för. amverkan. kola. rbetsliv. Gäller från 1 augusti 2011

Arbetsplan för. amverkan. kola. rbetsliv. Gäller från 1 augusti 2011 Arbetsplan för S amverkan S kola A rbetsliv Gäller från 1 augusti 2011 Vetlanda kommun Barn- och utbildningskansliet 574 80 Vetlanda Telefon 0383-972 85 E-post utbildning@vetlanda.se www.vetlanda.se Mars

Läs mer

Samverkan Skola Arbetsliv

Samverkan Skola Arbetsliv Vetlanda kommun Barn- och utbildningskansliet 2011-03-09 Arbetsplan för Samverkan Skola Arbetsliv Gällande fr. o. m 2011-08-01 Bakgrund I skolans uppdrag ingår att eleverna ska vara aktiva och deltagande

Läs mer

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap Hjärtligt välkommen till ENTRIS konferensen Idéer för pedagogiskt entreprenörskap 2010-01-20 ENTRIS Entreprenörskap i skolan Kompetensutvecklingsinsats 2009-2010 Drivs av: Finansieras av: Kommunförbundet

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Handlingsplan med riktlinjer för studie- och yrkesorientering i Ystad kommun

Handlingsplan med riktlinjer för studie- och yrkesorientering i Ystad kommun Handlingsplan med riktlinjer för studie- och yrkesorientering i Ystad kommun Studie- och yrkesorientering är en lång process och en väl fungerande studie- och yrkesorientering skapar en betydelsefull grund

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Likvärdig studie- och yrkesvägledning för barn, ungdomar och vuxna

Likvärdig studie- och yrkesvägledning för barn, ungdomar och vuxna Regionala rekommendationer för Östergötland och Tranås Kontaktuppgifter: Helene Sjöberg Utbildningsstrateg, Regionförbundet Östsam 013-26 27 40 072-539 91 83 helenesjoberg@ostsamse Dokumentinformation:

Läs mer

Plan för. Studie- och yrkesvägledning/-orientering i Ydre kommun. Antagen av Kommunstyrelsen 2014-10-27, 147

Plan för. Studie- och yrkesvägledning/-orientering i Ydre kommun. Antagen av Kommunstyrelsen 2014-10-27, 147 Plan för Studie- och yrkesvägledning/-orientering i Ydre kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2014-10-27, 147 Innehållsförteckning STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING/-ORIENTERING I YDRE KOMMUN...3 DEFINITION AV

Läs mer

November 2010 Karina Ruderfors. Plan för studie- och yrkesorienteringen Prästängsskolan läsåret 10/11

November 2010 Karina Ruderfors. Plan för studie- och yrkesorienteringen Prästängsskolan läsåret 10/11 November 2010 Karina Ruderfors Plan för studie- och yrkesorienteringen Prästängsskolan läsåret 10/11 Bakgrund Frågan om studie- och yrkesorienteringen har aktualiserats på nationell nivå de senaste åren.

Läs mer

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun BOU2015/393 nr 2015.2996 Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Studie- och yrkesvägledning... 4 Ansvar... 5 Huvudmannens ansvar... 5

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Så får barn och ungdomar arbeta

Så får barn och ungdomar arbeta Så får barn och ungdomar arbeta ARBETSUPPGIFTER.. 3 Prao, APU och yrkespraktik... 5 Förbjudna arbetsuppgifter... 6 Riskfyllda arbetsuppgifter... 6 Arbetstider... 7 Helg- och kvällsjobb under terminstid...

Läs mer

Verksamhetsplan. Barn- och utbildningsförvaltningen. Studie- och yrkesvägledning. Barn- och utbildningsförvaltningen Hässleholms kommun.

Verksamhetsplan. Barn- och utbildningsförvaltningen. Studie- och yrkesvägledning. Barn- och utbildningsförvaltningen Hässleholms kommun. www.hassleholm.se Barn- och utbildningsförvaltningen Hässleholms kommun sida2 Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning För elever i grundskola, grundsärskola, gymnasieskola

Läs mer

Arbetsplan för Samverkan mellan Skola och Arbetsliv

Arbetsplan för Samverkan mellan Skola och Arbetsliv Arbetsplan för Samverkan mellan Skola och Arbetsliv Förord Under våren 2013 hade Vansbro Kommun besök av Skolinspektionen som påvisade en brist av studie- och yrkesorienteringen, främst i de lägre åldrarna.

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017

2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017 2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017 Vad är studie- och yrkesvägledning? I Vellinge kommun finns studie- och yrkesvägledarna samlade

Läs mer

Plan för. Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun

Plan för. Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun Plan för Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun Innehållsförteckning Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun... 2 Definition av studie- och yrkesvägledning... 2 Mål för studie- och yrkesvägledningen...

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledning

Plan för studie- och yrkesvägledning Barn- och utbildningsförvaltningen Datum Diarienummer 2014-12-03 Ks 2014.357.600 1 (13) Plan för studie- och yrkesvägledning Antagen av Kommunstyrelsen 2014-11-25, 282. Postadress: BOXHOLMS KOMMUN, Barn-

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Samverkan med närsamhället/studieoch yrkesvägledning

Samverkan med närsamhället/studieoch yrkesvägledning Samverkan med närsamhället/studieoch yrkesvägledning Anette Christoffersson Utvecklingsledare Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll... 1 Inledning... 3

Läs mer

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning Verksamhetsplan yrkesvägledning Reviderad augusti 2014 Innehållsförteckning Inledning... 2 Organisation... 2 Vägledningsverksamhetens övergripande mål och syfte... 2 Bakgrund... 3 yrkesvägledning allt

Läs mer

Strategi för skolutveckling

Strategi för skolutveckling Strategi för skolutveckling Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. INLEDNING... 3 2. VÅRA INTENTIONER... 4 3. FÖR ATT VI SKA NÅ FRAM... 5 3.1. Pedagogisk personal ska... 5 3.2. Förskolechef

Läs mer

Arena för Samverkan Skola Arbetsliv. Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16

Arena för Samverkan Skola Arbetsliv. Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16 Arena för Samverkan Skola Arbetsliv Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16 Samverkan skola - arbetsliv Är det nödvändigt och betydelsefullt för skolan och eleven? Möjlighet

Läs mer

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Näringslivet i Kalix 2011 Näringslivet i Kalix är mycket differentierat med en stor bredd och lite av ett Sverige i miniatyr. Basindustrierna

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med Studie- och yrkesvägledning vid Edenskolan

Riktlinjer för arbetet med Studie- och yrkesvägledning vid Edenskolan Riktlinjer för arbetet med Studie- och yrkesvägledning vid Edenskolan En konkretisering av vad de nationella målen för studie- och yrkesvägledning innebär för Edenskolan Enligt skollagen ska elever i alla

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Arbetsplan. Studie- och yrkesvägledning

Arbetsplan. Studie- och yrkesvägledning Arbetsplan för Studie- och yrkesvägledning Nybyggeskolan 2013-2014 Linda Brüdigam Studie- och yrkesvägledare, Nybyggeskolan, Västerås 2013-14 Innehållsförteckning Studie- och yrkesvägledning på Nybyggeskolan

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledningen i Lunds kommun

Plan för studie- och yrkesvägledningen i Lunds kommun Plan för studie- och yrkesvägledningen i Lunds kommun Fastställd 141217 av skoldirektörerna Ann- Britt Wall Berséus, Stefan Norrestam och Mats Jönsson 1 ETT Lund EN Plan Att barn och unga ska få sitt behov

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AGENDA DANIEL NORDSTRÖM OM NORDSTRÖM EDUCATION FILMVISNING FRÅN HUDIKSVALL VARFÖR SATSA ENTREPRENÖRSKAP I AVESTA KOMMUN? BEVILJAD PROJKETANSÖKAN

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg Verksamhet Bildning VISION Alla barn och elever ska få den digitala kompetens de kommer att behöva, både nu och i framtiden. De ska få redskap och utveckla

Läs mer

Carin Welinder. Gymnasielärare

Carin Welinder. Gymnasielärare Carin Welinder Gymnasielärare Undervisning i entreprenörskap faldgruber og muligheder inden for innovativ pedagogik Carin Welinder Gymnasielärare Entreprenörskap i drygt 20 år Innovativ pedagogik Entreprenöriellt

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Sammanfattning Rapport 2013:5 Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Sammanfattning Skolinspektionen har granskat studie- och yrkesvägledningen i totalt 34 grundskolor i hela landet. På varje skola

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Del ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: kapitel 1 och 2

Del ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: kapitel 1 och 2 Del ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: kapitel 1 och 2 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund.

Läs mer

ARBETSPLATSFÖRLAGT LÄRANDE. Ansvaret för elevernas arbetsmiljö

ARBETSPLATSFÖRLAGT LÄRANDE. Ansvaret för elevernas arbetsmiljö ARBETSPLATSFÖRLAGT LÄRANDE Ansvaret för elevernas arbetsmiljö 2 Informationen i den här broschyren gäller arbetsplatsförlagt lärande (apl) för elever inom lärlingsutbildning och skolförlagd yrkesutbildning

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning i Östra Göinge kommun

Studie- och yrkesvägledning i Östra Göinge kommun Studie- och yrkesvägledning i Östra Göinge kommun För elever i grundskola och grundsärskola FRAMTIDEN Innehållsförteckning INLEDNING Förord s 3 Syfte och mål s 4 Nationella styrdokument s 5 Definitioner

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning 2015

Studie- och yrkesvägledning 2015 Studie- och yrkesvägledning 2015 Sunne kommun Sunne kommuns studie- och yrkesvägledning Sunne skolors vision Att göra val inför framtiden är en ständigt pågående process. Genom hela skoltiden skall studie-

Läs mer

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens

Läs mer

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning 1 (10) Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning Med arbetsplatsförlagt lärande, apl, avses ett lärande i en utbildning som genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan. Detta är möjligt

Läs mer

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar 2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet Kvalitet i studie- och yrkesvägledning hela skolans ansvar Skolverkets vision och dokumentation Gränslös kunskap och lustfyllt lärande Skolverket visar vägen Utveckla

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledning

Plan för studie- och yrkesvägledning Plan för studie- och yrkesvägledning Döderhults skolområde 1 Inledning Studie- och yrkesvägledning är en angelägenhet för hela skolan och för samhället i stort. Att göra val inför framtiden är en ständigt

Läs mer

1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4.

1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll. 3. Lärarhandledning Utdrag ur Lpo 94 4. 1. Innehållsförteckning till detta häfte 2. Pärm Försättsblad till pärm Innehåll 2.1 Definition av SAK...flik 1 2.2 SAK planering för klass...flik 2 2.3 Branschöversikt...flik 3 2.4 Individuell handlingsplan...flik

Läs mer

Plan för Studie- och yrkesvägledning i Kinda kommun

Plan för Studie- och yrkesvägledning i Kinda kommun Plan för Studie- och yrkesvägledning i Kinda kommun Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 030611 Senast reviderad upplaga enl. beslut i Barn- och utbildningsnämnden 150617 PLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Bildningsnämnden Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lysviks skola Kunskap och kompetens Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta

Läs mer

SKOLPLAN. för perioden 2008 2011. Varje barn har rätt att bli sett, att bli bekräftat och att lyckas.

SKOLPLAN. för perioden 2008 2011. Varje barn har rätt att bli sett, att bli bekräftat och att lyckas. SKOLPLAN för perioden 2008 2011 Varje barn har rätt att bli sett, att bli bekräftat och att lyckas. K axig, i ordets positiva betydelse, är precis som sagofigurerna i Astrid Lindgrens* barnböcker: Pippi

Läs mer

Del ur Lgr 11: Läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall

Del ur Lgr 11: Läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall Del ur Lgr 11: Läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning/-orientering i Kinda kommun

Studie- och yrkesvägledning/-orientering i Kinda kommun Plan för Studie- och yrkesvägledning/-orientering i Kinda kommun Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 030611 Reviderad upplaga enl. beslut i Barn- och utbildningsnämnden 120613 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Välkommen till SYVBarometern TM

Välkommen till SYVBarometern TM Välkommen till SYVBarometern TM 2013 Finns det något du anser kan göras lokalt i din region/kommun för att stärka studie- och yrkesvägledningen? 28% Ja Nej 3% Osäker/vet inte 69% 2 Finns det något du anser

Läs mer

Bakgrund och förutsättningar

Bakgrund och förutsättningar Bakgrund och förutsättningar Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013/2014 Förskolechefsområde Västra1 Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Innehållsförteckning Inledning... s. 3 Förskolans

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

Vad är FramtidsFrön? Ideell förening, ägd av medlemmarna. Startades i Linköping 2002 med Länsstyrelsen, LO och Svenskt Näringsliv i ryggen

Vad är FramtidsFrön? Ideell förening, ägd av medlemmarna. Startades i Linköping 2002 med Länsstyrelsen, LO och Svenskt Näringsliv i ryggen Vad är FramtidsFrön? Ideell förening, ägd av medlemmarna Startades i Linköping 2002 med Länsstyrelsen, LO och Svenskt Näringsliv i ryggen Systerorganisation i Göteborg 2007 med hjälp av VGR, GR och BRG

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola

Läs mer

Arbetstidertider... 7

Arbetstidertider... 7 ARBETSUPPGIFTER.. 3 Prao, APU och yrkespraktik... 5 Förbjudna arbetsuppgifter... 6 Riskfyllda arbetsuppgifter... 6 Arbetstidertider... 7 Helg- och kvällsjobb under terminstid... 7 SOMMARJOBB... 9 HELTIDSJOBB...

Läs mer

Att leka sig in i skolans värld

Att leka sig in i skolans värld Att leka sig in i skolans värld När förskoleklassen presenterades för oss sas det Det här är förskola med skolinslag och det är precis så det är. Mellan fem till sju år händer det så mycket och på det

Läs mer

Bakgrund och förutsättningar

Bakgrund och förutsättningar Bakgrund och förutsättningar Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013/2014 Aggerudsskolan Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Innehållsförteckning Inledning... s. 3 Skolans syfte och värdegrund...

Läs mer

2013- Storumans skolor utbildningsplan

2013- Storumans skolor utbildningsplan 2013- Storumans skolor utbildningsplan 2014 Inledning Storuman kommuns utbildningsplan har sin utgångspunkt i de nationella styrdokumenten. I dessa anges inriktning, mål och riktlinjer. Kommunen ansvarar

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Åsenskolan Rektor Linda Karlsson 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever

Läs mer

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner SKOLLAGEN Halmstad November -14 Lars Werner UPPLÄGG Skollagstiftningens uppbyggnad Syftet De olika verksamheterna Särskilda frågor SKOLLAGSTIFTNINGEN Skollagen Skolförordningen, gymnasieförordningen och

Läs mer

Lokal arbetsplan för förskolan i Östra Färs 2014

Lokal arbetsplan för förskolan i Östra Färs 2014 Lokal arbetsplan för förskolan i Östra Färs 2014 Elisabeth Hammarqvist-Arlefalk Rektor och Förskolechef Östra Färs enheten består av förskolor och skolor i Vanstad och Lövestad Trygghet, ansvar, empati

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola i en trygg miljö där alla får chansen Utbildning ger individen möjlighet att öppna nya dörrar, se saker ur nya perspektiv

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Fr o m 2011-07-01 2011-01-28 Sida 1 Innehållsförteckning Elev och föräldrainflytande... 2 Förskolechefs, rektors ansvar... 2

Läs mer

Allmänna råd med kommentarer om arbete med studie- och yrkesvägledning

Allmänna råd med kommentarer om arbete med studie- och yrkesvägledning 1 (37) Dnr.62-2012:1354 Allmänna råd med kommentarer om arbete med studie- och yrkesvägledning Förord Att välja sin framtid är en ständigt pågående process. Elevens studie- och yrkesval har stor betydelse

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Lärande TILLSAMMANS! Plan för samverkan mellan förskola, skola och ARBETSLIV

Lärande TILLSAMMANS! Plan för samverkan mellan förskola, skola och ARBETSLIV Lärande TILLSAMMANS! Plan för samverkan mellan förskola, skola och ARBETSLIV Gäller från augusti 2014 Tillsammans FRÅN SKILDA VÄRLDAR TILL GRÄNSLÖS SAMVERKAN! Genom en stark och naturlig samverkan mellan

Läs mer

Prao. nödvändigt men inte tillräckligt. Malmö 20 oktober

Prao. nödvändigt men inte tillräckligt. Malmö 20 oktober Prao nödvändigt men inte tillräckligt Malmö 20 oktober Historiken om det svenska flaggskeppet Praon eller pryon infördes redan på 1950-talet i den dåvarande enhetsskolan. I de första läroplanerna (Lgr62

Läs mer

Uppdrag/- Projektplanering

Uppdrag/- Projektplanering Barn- och utbildningsförvaltningen Uppdrag/- Projektplanering 2013/2014 Skola Omvärld och PRAO Bakgrund, syfte, mål Bakgrund I Läroplanen, LGR 11, går det under rubriken; 2.6 Skolan och omvärlden att läsa:

Läs mer