Våra viktigaste utvecklingsmål (med de övergripande målen för kommunen som rubrik och följt av anknytande rubriker i läroplanerna inom parentes).

Transkript

1 SKOLPLAN Barn- och utbildningsnämndens uppdrag Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för det offentliga skolväsendet. Till skillnad från andra verksamheter har skolväsendet dubbla huvudmän, vilket innebär att man har ett statligt uppdrag och ett kommunalt. Verksamheten i förskola och skola styrs av staten med skollag, skolförordning och läroplaner: Läroplan för förskolan (Lpfö 98, reviderad 2010), Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11), Läroplan för grundsärskola, Läroplan för specialskolan, Läroplan för de frivilliga skolformerna, gymnasieskola (Gy 2011), gymnasiesärskola och kommunal vuxenutbildning (VUX 2012). I övrigt finns Allmänna Råd som behandlar olika frågor av vikt för den nationella styrningen av verksamheterna. Barn- och utbildningsnämnden lyder under kommunfullmäktige och de mål som fullmäktige antagit. Barn- och utbildningsnämndens styrinstrument är skolplanen som visar hur kommunens förskoleverksamhet och skola ska bedrivas och utvecklas. Skolplanen tar särskilt upp åtgärder som kommunen prioriterar för att nå de kommunövergripande och de nationella målen. Skolplanen lyfter fram de nationella målsättningarna, men relaterar dem till Gnesta kommun med våra speciella möjligheter. Den verksamhet som skolplanen är styrinstrument för omfattar förskoleverksamhet med förskola och pedagogisk omsorg, grundskola (inkl förskoleklass och fritidshem), särskola, kulturskola, elevhälsa, gymnasieskola och vuxenutbildning. Med utgångspunkt i de statliga styrdokumenten och skolplanen formuleras sedan mått i internkontrollplanen för att redovisa måluppfyllelsen. Respektive verksamhet formulerar sina strategier och handlingsplaner för detta i en lokal arbetsplan. I början av varje år redovisar verksamheterna sin måluppfyllelse och sina åtgärder, som visar hur ännu ej uppnådda mål ska nås, i en kvalitetsredovisning. Grundstenarna i verksamheten är trygghet och en hälsofrämjande miljö, vilket ger möjligheter till bra inlärning. Varje person ska mötas utifrån sina förutsättningar. Det handlar om att bli sedd och att få en god självkänsla i en miljö som stimulerar till kreativitet och lusten att lära för att lägga en bra grund till ett livslångt lärande och ett bra och tryggt vuxenliv. Barn- och utbildningsnämnden är mån om att personalen känner ansvar och delaktighet för utvecklingen i den egna verksamheten och har god insyn i beslutsprocessen. Arbete för en god måluppfyllelse och arbete med marknadsföring av goda arbetsinsatser och goda resultat ska stå i fokus.

2 Våra viktigaste utvecklingsmål (med de övergripande målen för kommunen som rubrik och följt av anknytande rubriker i läroplanerna inom parentes). Hela kommunen ska utvecklas och vitaliseras: 1. Alla barn och ungdomar ska få medvetenhet om betydelsen av att värna om sin omgivning (Normer och värden 2:1) En förutsättning för att barn ska kunna växa mentalt är att de upplever delaktighet samt känner ansvar gentemot andra människor och den omgivningen de lever i. Detta kan i sin tur leda till ett tryggare samhälle och minskad skadegörelse. Samarbete med kulturskola och föreningsliv ska utvecklas inom hela Gnesta kommun. Kommunen ska utveckla ett gott företagsklimat: 2. Öka barns och ungdomars möjligheter att i tidiga år få kunskap om olika utbildningsvägar och yrken (Skolan och I förskolan ska barnen få information om olika yrken och under grundskoletiden ska aktiva vägledande insatser göras inför kommande studier och yrkesval. Kommunens verksamheter ska arbeta aktivt med jämställdhet, delaktighet och tillgänglighet - för alla: 3. Praktiskt jämställdhetsarbete ska bedrivas med utgångspunkt i den övergripande likabehandlingsplanens mål (Normer och värden 2:1) 4. Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till bästa möjliga stimulans efter sina förutsättningar (Utveckling och lärande 2:2/Kunskaper 2:2) 5. Förskola och skola ska bereda möjligheten till nya former för samarbete med barnens/elevernas målsmän för att tillsammans kunna utveckla skolans innehåll och verksamhet. (Skolan och Nolltolerans mot kränkande behandling och trakasserier ska råda och förebyggande arbete mot kränkande behandling, trakasserier och diskriminering ska bedrivas i enlighet med Likabehandlingsplanen och Barnkonventionen. Arbetet ska bedrivas med gott förhållningssätt mellan vuxna och barn/elever. Pojkar och flickor ska ha samma möjlighet att utvecklas efter sina egna förutsättningar. Därför ska arbete som bryter begränsande normer bedrivas aktivt i alla verksamheter, utifrån verksamhetens förutsättningar. För att på lång sikt uppnå jämställdhet används strategin jämställdhetsintegrering. Likabehandling innebär att verksamheterna ska arbeta främjande och förebyggande så att alla barn och elever bemöts på lika villkor, oavsett vem man är, vilken bakgrund man har 2

3 eller vilka förutsättningar man har. Detta i sin tur förutsätter ett nära samarbete mellan förskola/skola och hem så att barn, elever och målsmän blir delaktiga i verksamhetens utformning. Kommunen ska aktivt samverka med föreningsliv, kulturliv och näringsliv: 6. Samverkan med näringslivet ska ske från tidig ålder och skolåren framöver och yrkeslivspraktiken ska förbättras (Skolan och Samordningsmöjligheter ska utvecklas mellan förskola/ grundskola och föreningsliv /kulturliv och näringsliv. Arbetet ska ske i samtliga kommundelar för att berika hela Gnesta kommun. Ett nära samarbete med näringslivet är viktigt för att våra barn och ungdomar ska få inblick i yrkeslivet och därmed bättre kunna påverka sin framtid. Skolan kan genom samarbete med näringslivet få inblick i framtida arbetskraftsbehov, likväl som kommunens företag kan marknadsföra sig och knyta kontakter med ungdomar, för att de, efter studier, ska komma tillbaka till kommunen som medarbetare. En väl utvecklad PRAO-verksamheten kan tidigt ge våra ungdomar en bättre förståelse för yrkeslivet och entreprenörskap och dessutom bidra till kunskapen om de olika yrken som finns att välja bland och vilka studievägar som finns. Samarbete ska även finnas med högskola Kommunen ska genom god planering skapa förutsättningar för en hållbar befolkningsutveckling: 7. Verksamheterna ska aktivt synliggöra sitt arbete för att skapa medvetenhet om den goda verksamhet som bedrivs (Utveckling och lärande 2:2/Kunskaper 2:2) 8. Utökat samarbete mellan skola/hem kring elevernas måluppfyllelse under hela skolperioden (Förskola/Skola och hem 2:4 /, Bedömning och betyg 2:7) Genom att föräldrar får bra och adekvat information om sina barns utveckling och utbildning kan de bli goda ambassadörer för kommunen. Verksamheterna ska bedrivas på ett sådant sätt att god kvalitet leder till gott rennomé hos kommuninnevånare och andra utanför kommuner och på så sätt främjar en positiv befolkningstillväxt. Arbetssätt och metoder som bidrar till trygghet, jämställdhet och en hälsofrämjande miljö är prioriterat. Övergångar mellan verksamheterna ska ske tryggt och informativt, så att barn och elever får möjlighet till kontinuitet och fortsatt utveckling utan avbrott. Övergångarna ska ske i samarbete med föräldrar. Måluppfyllelsen ska tidigt sättas i fokus. Föräldrar ska, för att kunna stötta sina barn, regelbundet få veta hur det går för dem i skolan. Lärare, elever och föräldrar ska gemensamt utarbeta den individuella utvecklingsplan som ska följa eleven genom hela skolåldern. 3

4 Kommunen ska aktivt arbeta för att vara en föregångskommun i miljö- och klimatfrågor: 9. Alla barn och ungdomar ska få ökad kunskap om vårt gemensamma ansvar för miljön (Normer och värden 2:1/Barns inflytande 2:3) Vi lever i en värld som måste sätta allt större fokus på miljöförbättrande åtgärder och hållbar utveckling. Att från tidig ålder lära våra barn och ungdomar att vara en del i detta arbete är en förutsättning för att de ska kunna känna delaktighet och ansvar för den gemensamma globala miljön. Kommunens verksamheter ska kännetecknas av effektivitet, kvalitet och långsiktig hållbar ekonomisk utveckling: 10. Personalen ska känna ansvar för och delaktighet i utvecklingen av den egna verksamheten och ha god insyn i både budget- och beslutsprocess (Rektors ansvar 2:8) 11. Förbättrad måluppfyllelse med ökad andel elever med fullständiga betyg i år 9 (16 ämnen) och ökad gymnasiebehörighet (Bedömning och betyg 2:7) 12. Ett strävansmål är att under mandatperioden minska det genomsnittliga antalet barn/elever per personal i förskolans och grundskolans grupper 13. Ett strävansmål är att under mandatperioden starta öppen förskola, helst i samverkan med socialförvaltningen och landstingets MVC och BVC Varje enhetschef har ett ansvar för att se till så att en bra verksamhet bedrivs, med hög måluppfyllelse och inom de ekonomiska ramarna. Kreativitet och nya utvecklingsidéer ska uppmuntras och stöttas. All personal ska ha möjlighet att se och ta del av verksamhetens helhet. För att ge barn och elever stimulans till fortsatta studier behöver de få en så bra förskoleoch skolgång som möjligt. Personalen ska uppmuntra nyfikenhet och lust att lära med fokus på varje barns och ungdoms kapacitet. Leken är en central del i förskolan för att stimulera små barns lärande. I skolan måste medarbetarna ha kompetens att klargöra läroplan- och kursplanemålen för både elever och föräldrar samt arbeta efter metoder så att lärandet blir lustfyllt. Vid behov ska man se över om särskilda insatser behövs för att stimulera optimalt efter varje barns/ungdoms förutsättningar. 4

5 Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare med mönsterarbetsplatser: 14. Personalen ska ges stimulans till personlig utveckling inom sitt verksamhetsområde och deras yrkeskunskaper ska tas tillvara (Rektors ansvar 2:8) 15. Ökad andel medarbetare med pedagogisk utbildning (Rektors ansvar 2:8) Personal som trivs med sitt arbete är en grundpelare för en god verksamhet och att öka frisktalet bidrar både till en bättre personalsituation och en högre måluppfyllelse. Tillvaratagande av yrkeskunskaper, stimulans till personlig utveckling, kompetensutveckling och en god arbetsmiljö är saker som bidrar till personalens trivsel. 5