2. Anmäla barn- och utbildningsnämndens framtidsplan till kommunstyrelsen

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE Dnr: BoUN Till Barn- och utbildningsnämnden Framtidsplan för åren Förslag till beslut 1. Godkänna föreslagen verksamhetsbudget för år 2012 och framtidsplan för åren Anmäla barn- och utbildningsnämndens framtidsplan till kommunstyrelsen Sammanfattning Barn- och utbildningsförvaltningen har utarbetat förslag till verksamhetsbudget för år 2012 samt framtidsplan för åren Mona Elveskog Förvaltningschef Barn och utbildning Handläggare Mona Elveskog Förvaltningschef Barn- och utbildningsförvaltningen direkt: Beslutsexpediering:

2 Framtidsplan Barn- och utbildningsnämnden 2

3 INNEHÅLL FRAMTIDSPLAN SAMMANFATTNING VÅRT UPPDRAG KOMMUNÖVERGRIPANDE- OCH NÄMNDENS MÅL... 7 VISION... 7 KOMMENTARER NÄMNDENS MÅL EKONOMI PER VERKSAMHETSOMRÅDE STÖRRE FÖRÄNDRINGAR I BUDGETEN BUDGET 2010 PER VERKSAMHETSOMRÅDE... 9 BoU administration... 9 Förskoleverksamhet... 9 Grundskola Särskola Elevhälsa Kulturskola Gymnasieskola Vuxenutbildning BARN- OCH ELEVPENGSFÖRDELNING BUDGET INTERNKONTROLL HÄNDELSER AV BETYDELSE

4 Framtidsplan Sammanfattning Utgångspunkten för framtidsplanen är att redogöra för hur nämnden kommer att bedriva verksamheten i enlighet med God ekonomisk hushållning. Det görs genom den definition som kommunen fastställde Nämnden ska redovisa hur den kommer att bedriva sin verksamhet inom tillgängliga resurser och till planerad kvalitet. Redovisningen och analysen omfattar fastställande av mål och budget samt prestationer. Dessutom redogörs för viktiga händelser i den nära framtiden. God ekonomisk hushållning nås inom BoU via nämndens skolplan där politiken presenterar sina från kommunstyrelsen nedbrutna mål och kort förklarar vad de menar med målen. Målen bryts sedan ner till mått/aktiviteter som följs upp genom de mätmetoder/bedömningsmetoder som finns redovisade i internkontrollplanen. Redovisning av måluppfyllelsen (kvaliteten) sker dels i delårsbokslutet, dels i årsberättelsen. För de flesta mål och mått sker den stora utvärderingen i den årliga kvalitetsredovisningen/verksamhetsberättelsen som tas upp på februarimarsnämnden. Ekonomin följs upp vid flera tillfällen via budgetuppföljningar mm. Förutom detta finns verksamhetsbesök för att se/lyssna in hur man direkt arbetar med angelägna frågor i syfte att öka måluppfyllelsen t ex avseende barn i behov av särskilt stöd och övergångar och samverkan mellan verksamheter. Barn- och utbildning bedriver även ett stort kvalitetsarbete för att få våra elever att nå en högre måluppfyllelse och därmed ha större förutsättningar att realisera sina önskade yrkesval. Arbetet är långsiktigt och så fort verksamheten når en bit framåt så sätts nya etappmål upp. I kvalitetsarbetet ingår allt från att mäta elevernas resultat och se över möjliga lösningar för att höja nivån till att arbeta aktivt för att öka personalens utbildningsnivå (fortbildnings- och rekryteringsarbete). Arbetet har pågått under flera år och många påtagliga resultat har uppnåtts. Dessa firas i verksamheten så att samtliga medarbetare kan uppleva att deras arbete lönar sig. Barn och Utbildning har beviljats EU-medel (EFS-pengar) för ett fortbildningsprojekt under två år. Syftet är att nå en större samhörighet mellan verksamheterna och utvecklas tillsammans. Projektet beräknas ge en utökad samsyn inom BoU och än mera stärka vårt arbete för en högre måluppfyllelse för våra barn och elever. Några andra exempel på satsningar som görs för en god ekonomisk hushållning är: Deltagande i NTA-projektet, naturvetenskap och teknik i samverkan med Vetenskapsakademierna i syfte att öka måluppfyllelsen för dessa ämnen Samverkan med Myndigheten för skolutveckling i dess satsningar på matematik och läsoch skrivutveckling IT-utveckling för att både stärka elever i behov av särskilt stöd så att de får adekvata hjälpmedel samt för att se till så att lärare kan undervisa med dagens metoder till morgondagens arbetskraft PODB (Projekt och omdömesdatabasen) för bättre metoder för individuella utvecklingsplaner och bättre måluppfyllelse Deltagande i Lärarlyftet och förskolelyftet för att öka kompetensen hos lärarna Lokalöversyn Internkontrollplanen behandlas i nämnden i november månad varje år och följs upp i kvalitetsredovisningar och verksamhetsberättelse. 4

5 1. Vårt uppdrag Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för det offentliga skolväsendet. Till skillnad från andra verksamheter har skolväsendet dubbla huvudmän, vilket innebär att man har ett statligt uppdrag och ett kommunalt. Verksamheten i förskola och skola styrs av staten med skollag, skolförordning och läroplaner: Läroplan för förskolan (Lpfö 98, reviderad), Läroplan för det obligatoriska skolväsendet (grundskola, särskola), förskoleklass och fritidshem (Lgr 11), Läroplan för de frivilliga skolformerna, gymnasieskola (Gy 11), gymnasiesärskola och kommunal vuxenutbildning (Lpf 94). I övrigt finns Allmänna Råd som behandlar olika frågor av vikt för den nationella styrningen av verksamheterna. En ny skollag gäller från 2011 för samtliga verksamheter. Barn- och utbildningsnämnden lyder under kommunfullmäktige och de mål som fullmäktige antagit. Barn- och utbildningsnämndens styrinstrument är skolplanen som visar hur kommunens förskoleverksamhet och skola ska bedrivas och utvecklas. Skolplanen tar särskilt upp åtgärder som kommunen prioriterar för att nå de kommunövergripande och de nationella målen. Skolplanen lyfter fram de nationella målsättningarna, men relaterar dem till Gnesta kommun med våra speciella möjligheter. Den verksamhet som skolplanen är styrinstrument för omfattar förskoleverksamhet med förskola och familjedaghem, grundskola (inkl förskoleklass och skolbarnsomsorg), särskola, kulturskola, elevhälsa, gymnasieskola och vuxenutbildning. Med utgångspunkt i de statliga styrdokumenten och skolplanen formuleras sedan mått i internkontrollplanen för att redovisa måluppfyllelsen. Respektive verksamhet formulerar sina strategier och handlingsplaner för detta i en lokal arbetsplan. I början av varje år redovisar verksamheterna sin måluppfyllelse och sina åtgärder, som visar hur ännu ej uppnådda mål ska nås, i en kvalitetsredovisning. Grundstenarna i verksamheten är trygghet och en hälsofrämjande miljö, vilket ger möjligheter till bra inlärning. Varje person ska mötas utifrån sina förutsättningar. Det handlar om att bli sedd och att få en god självkänsla i en miljö som stimulerar till kreativitet och lust att lära. Detta för att lägga grunden till ett livslångt lärande och ett bra vuxenliv. Barn- och utbildningsnämnden är mån om att personalen känner ansvar och delaktighet för utvecklingen i den egna verksamheten och har god insyn i beslutsprocessen. Arbete för en god måluppfyllelse och arbete med marknadsföring av goda arbetsinsatser och goda resultat ska stå i fokus. 5

6 Barn- och utbildningsnämnden Administration Förvaltningschef Kulturskola Elevhälsa Förskola och pedagogisk omsorg Grundskola Särskola Gymnasieskola Vuxenutbildning 6

7 2. Kommunövergripande- och nämndens mål Vision Gnesta för dig som vill växa i stadens lugn och landets puls. Kommunövergripande mål Hela kommunen ska utvecklas och vitaliseras Kommunen ska utveckla ett gott företagsklimat Kommunens verksamheter ska aktivt arbeta med jämställdhet, delaktighet och tillgänglighet för alla Nämndmål Alla barn och ungdomar ska få medvetenhet om betydelsen av att värna om sin omgivning Öka barns och ungdomars möjligheter att i tidiga år få kunskap om olika utbildningsvägar och yrken Praktiskt jämställdhetsarbete ska bedrivas med utgångspunkt i den övergripande likabehandlingsplanens mål Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till bästa möjliga stimulans efter sina förutsättningar Förskola och skola ska bereda möjlighet till nya former för samarbete med barns/elevers målsmän för att tillsammans kunna utveckla skolans innehåll och verksamhet Kommunen ska aktivt samverka med föreningsliv, kulturliv och näringsliv Arbete för att utveckla samverkan med föreningsliv och kulturliv ska bedrivas Samverkan med näringslivet ska ske från tidig ålder och skolåren framöver och yrkeslivspraktiken ska förbättras Kommunen ska genom god planering skapa förutsättningar för en hållbar befolkningsutveckling Kommunen ska aktivt arbeta för att vara en föregångskommun i miljö- och klimatfrågor Verksamheterna ska aktivt synliggöra sitt arbete för att skapa medvetenhet om den goda verksamhet som bedrivs Utökat samarbete mellan skola/hem kring elevernas måluppfyllelse under hela skolperioden Alla barn och ungdomar ska få ökad kunskap om vårt gemensamma ansvar för miljön 7

8 Kommunövergripande mål Kommunens verksamheter ska kännetecknas av effektivitet, kvalitet och långsiktig hållbar ekonomisk utveckling Kommunens ska vara en attraktiv arbetsgivare med mönsterarbetsplatser Nämndmål Personalen ska känna ansvar för och delaktighet i utvecklingen av den egna verksamheten och ha god insyn i både budget- och beslutsprocess Förbättrad måluppfyllelse med ökad andel elever med fullständiga betyg och ökad gymnasiebehörighet Ett strävansmål är att under mandatperioden minska det genomsnittliga antalet barn/elever per personal i förskolans och grundskolans grupper Ett strävansmål är att under mandatperioden starta öppen förskola, helst i samverkan med socialförvaltningen och landstingets MVC och BVC Personalen ska ges stimulans till personlig utveckling inom sitt verksamhetsområde och deras yrkeskunskaper ska tas tillvara Ökad andel medarbetar med pedagogisk utbildning Kommentarer nämndens mål Barn- och utbildningsnämnden fastställer varje år skolplanen med nämndens mål och internkontrollplanen med mått för hur målen följs upp. I årsberättelsen med kvalitetsredovisningar redovisar sedan verksamheterna måluppfyllelsen. 8

9 5. Ekonomi per verksamhetsområde Utfall 2010 Budget 2011 Budget 2012 BoU administration Förskola och pedagogisk omsorg Grundskola Särskola Elevhälsa Kulturskola Gymnasieskola Vuxenutbildning Totalt ** Budget 2011 i enlighet med beslut på Barn- och utbildningsnämndens sammanträde den 27 september Förändringar i budgeten 2012 Förändringarna redovisas per verksamhetsområde med prestationer inom respektive verksamhet. Verksamhetsområdena har samma fördelning av budgeten som tidigare år om inget särskilt redovisas. Budgetramen har visat sig, för första gången efter flera års neddragningar i verksamheternas budgetar, lämna ett utrymme på 2 mkr för önskade satsningar inom verksamhetsområde förskola i enlighet med nämndsmålet att sträva efter att minska det genomsnittliga antalet barn/elever per personal i förskolans och grundskolans grupper. ADMINISTRATION: IT-kostnaderna har ökat med ca 600 tkr (licenskostnader och fiberanslutning ytterområdena), dessutom betalas en av IT-avdelningens IT-tekniker nu med 80 % mot föregående års 55 %. Inga övriga ökningar finns förutom löneökningar. FÖRSKOLA och PEDAGOGISK OMSORG: Barnpengen har höjts med 2,5 %. Barnpeng till samtliga förskoleverksamheter ersätter kostnader för personal, utrustning, lek/läromedel, kost, lokalvård och telefon. Därutöver tillkommer för de alternativa verksamheterna ersättning för investeringsmedel, administration (3 %), momsersättning (6 %). Varje enhet, oavsett huvudman, kompenseras för exakt samma kostnader. En transparent peng ger en rättvis ersättning för samtliga barn i kommunen oavsett huvudman. Skillnaden i ersättningsbelopp uppkommer då det finns faktiska skillnader i organisation eller skillnader i utförda tjänster. Barnpengen har därutöver höjts med ytterligare 2 mkr i enlighet med nämndsmålet att sträva efter att minska det genomsnittliga antalet barn/elever per personal i förskolans och grundskolans grupper (nytt ersättningsblad om detta kommer senare). Inom verksamhetsområdet finns en reserv motsvarande 1,4 mkr avsatt för oväntade utgifter och volymökningar. Hyrorna är justerade med 2 % i enlighet med kommunfullmäktiges framtidsplan. Dessutom finns avsatta medel för barn i behov av stöd som tilldelas verksamheterna under året, 1,5 mkr. 9

10 FÖRSKOLA Utfall Prognos Framtidsplan, prognos Antal barn i förskola i Gnesta kommuns regi, inkl sålda platser Sålda förskoleplatser Antal barn i fristående förskola, totalt Köpta platser i annan kommun Förändringar nya verksamheter: Ny förskoleavdelning centrala Gnesta PEDAGOGISK Utfall Prognos Framtidsplan, prognos OMSORG Antal barn i familjedaghem (pedagogisk omsorg) inkl sålda) Sålda platser i pedagogisk verksamhet Antal barn i fristående pedagogisk omsorg Köpta platser i pedagogisk verksamhet GRUNDSKOLA: Elevpengen har höjts med 2,5 %. Till elevpengen tillkommer även en ersättning för skolbibliotek, då den nya skollagen föreskriver detta (655 kr per elev). Medel har avsatts övergripande för att kunna genomföra det nya läraravtalets intentioner med 1,5 % i löneökning för alla lärare utifrån förbättringsarbete för en ökad måluppfyllelse, 1 mkr. Elevpeng till samtliga skolverksamheter ersätter kostnader för personal, utrustning/läromedel, skolbibliotek samt telefon. Därutöver tillkommer för de alternativa verksamheterna ersättning för kost, elevvård (kurator, psykolog, SYV), administration (3 %), investeringsmedel samt momsersättning (6 %). Varje enhet, oavsett huvudman, kompenseras för exakt samma kostnader. En transparent peng ger en rättvis ersättning för samtliga barn i kommunen oavsett huvudman. Skillnaden i ersättningsbelopp uppkommer då det finns faktiska skillnader i organisation eller skillnader i utförda tjänster. Inom verksamhetsområdet finns en reserv motsvarande 1,4 mkr avsatt för extra kostnader som 10

11 t ex volymökningar. Därutöver är hyrorna justerade med 2 % i enlighet med kommunfullmäktiges framtidsplan. Det finns även ca 3,5 mkr avsatt för barn i behov av särskilt stöd som tilldelas respektive skola under året. Det finns, förutom för skolbiblioteken, inga medel avsatta för nya satsningar inom verksamhetsområdet. GRUNDSKOLA Utfall Prognos Framtidsplan, prognos Antal elever i förskoleklass i Gnesta kommuns regi, inkl sålda platser Sålda platser i förskoleklass Antal elever i förskoleklass i friskola, totalt Antal elever i förskoleklass i annan kommun Antal elever år 1-9 i Gnesta kommuns regi, inkl sålda platser Sålda platser i år 1-9 Antal elever i friskola, totalt (inklusive platser i förskoleklass) Antal elever i år 1-9 i annan kommun Antal elever Sv2 Antal elever modersmålsundervisning, studiestöd på hemspråk Antal barn i fritidshem i Gnesta kommuns regi, inkl sålda platser Sålda platser i fritidshem Köpta platser i fritidshem i friskola Köpta platser i fritidshem i annan kommun

12 SÄRSKOLA: Flera elever har numera sin skolplacering i kommunen. Kostnadsläget i särskolan beror helt på elevernas behov. GRUNDSÄRSKOLA Utfall Prognos Framtidsplan, prognos Antal elever i särskola i Gnesta kommuns regi, inkl sålda platser Sålda platser i särskola Antal elever i fristående särskola, totalt Antal elever i särskola i annan kommun GYMNASIESÄRSKOLA Utfall Prognos Framtidsplan, prognos Antal elever i gymnasiesärskola i Gnesta kommuns regi, inkl sålda platser Sålda platser i gymnasiesärskola Antal elever i fristående gymnasiesärskola, totalt Köpta platser i annan kommun ELEVHÄLSA: Elevhälsan har från halvåret 2011 en förstärkt bemanning med specialpedagog och psykolog på heltid. Detta ligger i linje med den nya skollagens krav på Elevhälsan. Andelen barn med behov av modersmålsundervisning har ökat. KULTURSKOLA: Förändringen mellan 2011 och 2012 beror på löneökningar samt en satsning på Kulturskolan med drygt 100 tkr. KULTURSKOLA Utfall Prognos Framtidsplan, prognos Antal elever GYMNASIESKOLA: Andelen elever som studerar på gymnasieskola har ökat stadigt under flera år och ht 2011 gick i stort sett samtliga elever till gymnasieskolan. Dessutom går flera elever ett fjärde år (antingen beroende på att de söker om till nytt program eller för att de behöver ha fyra år för att genomföra sina gymnasiestudier) och andelen elever i behov av stöd för sin undervisning har ökat. Sammantaget innebär detta att kostnaderna för gymnasieskolan minskar i en lägre omfattning än vad antalet ungdomar i gymnasieålder minskar. GYMNASIESKOLA Utfall Prognos Framtidsplan, prognos Antal ungdomar i gymnasieålder (94 %) (96 %) (100 %) (100 %) 12

13 VUXENUTBILDNING: Då kommunen numera endast har sina egna Sfi-elever och då statens satsning på grundutbildningar för vuxna har tagits bort ger detta en kostnadsökning på ca tkr. Detta beror dels på att Sfi-undervisningen har klasser som inte kan samordnas och därför inte kan ta bort så många lärare trots minskningen av elever, dels på att elever som påbörjat utbildningar måste få gå klart dessa och att möjlighet att läsa upp ett ämne fortfarande måste finnas. VUXENUTBILD- NING Utfall Prognos Framtidsplan, prognos Antal studerande vid utbildningscentrum i Gnesta Sfi-studerande Antal studerande i SärVux Komvux (externt köpta)

14 5.2 Barn- och elevpengsfördelning Ska justeras med en uppräkning av barnpengen med totalt 2 mkr Förskola 1-2 år kr per år/barn per år/barn 15-timmars barn 1-2 år kr per år/barn per år/barn 3-5 år kr per år/barn per år/barn 15-timmars barn 3-5 år kr per år/barn per år/barn Pedagogisk omsorg 1-5 år kr per år/barn per år/barn 15-timmars barn kr per år/barn per år/barn Grundskola Förskoleklass kr per år/elev per år/elev År kr per år/elev per år/elev År kr per år/elev per år/elev År kr per år/elev per år/elev Ersättning till skolor med ett elevantal under 50 elever 1 : År kr per år/elev per år/elev Fritidshem 6-9 år kr per år/elev per år/elev år kr per år/elev per år/elev Barnpeng till samtliga förskoleverksamheter ersätter kostnader för personal, utrustning, lek/läromedel, kost, lokalvård samt telefon. Elevpeng till samtliga skolverksamheter ersätter kostnader för personal, utrustning/läromedel, skolbibliotek samt telefon. Lokalkostnader Samtliga kommunala enheter ersätts för sina lokalkostnader utöver barn-/elevpengen. Interkommunal ersättning för förskola och grundskola 2 Enligt skollagen 2 a kap. 17 samt 9 kap. 6 ska bidrag lämnas med ett belopp per barn som inte avviker från kommunens kostnad. Till andra kommuner utgår barn- och elevpeng enligt ovan. Utöver barn- och elevpeng tillkommer ersättning för lokalkostnader enligt nedan: Vid interkommunal ersättning utbetalas lokalersättning, som motsvarar Gnesta kommuns snittkostnad per barn/elev: För barn i förskola: kr per år/barn För förskoleklass och grundskola: kr per år/elev För barn i fritidshem kr per år/elev (gäller endast fritidshem som inte tillhör någon skola) 1 Gällande från och med höstterminen Beslut om en förändrat elevpeng togs på barn- och utbildningsnämndens sammanträde i april. 2 Gnesta kommun tar in föräldraavgifterna 14

15 Bidrag till enskild förskoleverksamhet och fristående skolor 3 Förskola 1-2 år kr per år/barn kr per år/barn 15-timmars barn 1-2 år kr per år/barn kr per år/barn 3-5 år kr per år/barn kr per år/barn 15-timmars barn 3-5 år kr per år/barn kr per år/barn Pedagogisk omsorg 1-5 år kr per år/barn kr per år/barn 15-timmars barn 1-2 år kr per år/barn kr per år/barn Grundskola Förskoleklass kr per år/elev per år/elev År kr per år/elev per år/elev År kr per år/elev per år/elev År kr per år/elev per år/elev Ersättning till skolor med ett elevantal under 50 elever 4 : År kr per år/elev per år/elev Fritidshem 6-9 år kr per år/elev per år/elev år kr per år/elev per år/elev Barnpeng till samtliga förskoleverksamheter ersätter kostnader för personal, utrustning, lek/läromedel, kost, lokalvård och telefon. Därutöver tillkommer för de alternativa verksamheterna ersättning för investeringsmedel, administration (3 %), momsersättning (6 %). Elevpeng till samtliga skolverksamheter ersätter kostnader för personal, utrustning/läromedel, skolbibliotek samt telefon. Därutöver tillkommer för de alternativa verksamheterna ersättning för kost, elevvård (kurator, psykolog, SYV), administration (3 %), investeringsmedel samt momsersättning (6 %). Lokalkostnader Till fristående verksamheter utbetalas lokalersättning som motsvarar Gnesta kommuns snittkostnad per barn/elev inklusive momsersättning: För barn i förskola: kr per år/barn För förskoleklass och grundskola: kr per år/elev För barn i fritidshem kr/år (gäller endast fritidshem som inte tillhör någon skola) 3 Gnesta kommun tar in föräldraavgifterna 4 Gällande från och med höstterminen Beslut om en förändrat elevpeng togs på barn- och utbildningsnämndens sammanträde i april. 15

16 5.3 Budget 2013 och 2014 Antalet barn inom grundskolan ökar igen till 2013 efter att ha minskat under ett antal år. Antalet inom de äldre eleverna (som har den högsta elevpengen) ökar igen med ca 20 elever per år. Antalet barn/elever med behov av modersmål och studiestöd på modersmålet ökar ytterligare Efterfrågan på skolbarnomsorg ökar fortfarande Antalet ungdomar i gymnasieålder minskar ytterligare, men andelen som studerar vid gymnasieskolan ökar vilket ger ökade kostnader trots färre ungdomar i aktuell ålder 6. Internkontroll Internkontrollplanen revideras i november varje år och den följs upp i varje enhets kvalitetsredovisning och i årsberättelsen (med samtliga mått redovisade). 7. Händelser av betydelse Budgeten för barn- och utbildning påverkas utöver de förändrade ekonomiska förutsättningarna av antal barn och elever i verksamheterna och ändringar i lagar och förordningar även av förändringar i verksamheten som tex: Vilka program eleverna väljer i gymnasieskolan Hur många barn med annat modersmål som finns Nödvändiga köp av specialskolor och skolskjutskostnader till dessa Familjehemsplaceringar med skolplats i annan kommun Aktuellt: Skolan har omorganiserats så att år 5 har återinförts på ytterskolorna. År 6 finns kvar på Frejaskolan 6-9 Efter branden som ödelade Utbildningscentrums lokaler 2010 har verksamheten nu fått nya lokaler i det sk Powerhuset På Dansutskolan pågår fortfarande mögelsanering. Hela skolan är drabbad av mögel i både väggar och golv och ett stort arbete pågår för att sanera detta. De delar av verksamheten vars lokaler saneras byter till andra lokaler på skolan Barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningens kostenhet har beviljats EUmedel (ESF-projekt) för kompetensutveckling (Lärande samverkan i Gnestas förskolor och skolor ). Budgeten är på drygt 6,5 mkr och innebär många spännande kompetenssatsningar under de två år som projektet pågår (1 okt 2011 till 30 sept 2013) Kvalitetsarbetet kring måluppfyllelsen och en bättre uppföljning av denna på individnivå har fortsatt intensivt. Bl.a. pågår projektet Läsa-skriva-räkna och matematiksatsningen via staten, vilka får ses som gundläggande för att förbättra måluppfyllelsen. Men i allra högsta grad även vårt eget arbete via PODB, med NTA-lådor mm Den lokalöversyn som skedde under år 2009 och 2010 har gett ett bra underlag för lokalförbättringar, t ex har en sammanslagning av förskolan Korallen och Kvarnbackaskolan i Stjärnhov planerats och är tänkt att genomföras under året. Flera nyheter har publicerats på hemsidan under våren. Detta innebär ett stort men mycket viktigt arbete för att på ett bra sätt sprida information om verksamheten. Jämställdhetsarbetet har fortsatt och kommunen har nu beviljats 1,3 mkr för ett kommunövergripande projekt som är en fortsättning av de 500 tkr som tilldelades BoU/KoT 16

17 under år Aktiviteter i projektet har uppmärksammats på ett positivt sätt av medier, både Sörmlands nyheter, Södertäljeposten, P4 Sörmland, Dagens nyheter, Svenska Dagbladet med flera. Rekrytering har skett av en utvecklingsstrateg till förvaltningskontoret på grund av pensionering samt av en projektledare för kompetensutvecklingsprojektet Den nya skollagen och de nya läroplanerna har trätt i kraft Samarbetet med socialförvaltningen och Kultur- och teknikförvaltningen har utvecklats vidare NTA arbetet (Naturvetskap och teknik för alla, i samarbete med vetenskapsakademierna) fortsätter och nu har även antalet NTA-lådor till elever i år 6-9 utökats. Samtliga verksamheter från förskola och till år 9 deltar IT-utvecklingen pågår och samtliga skolor har nu smartboard i stort sett i samtliga klassrum, samtliga lärare (för att kunna skriva i systemet PODB) och elever i behov av särskilt stöd har egna datorer. Datortillgången har ökats så att sex datorer snart ska finnas i samtliga klassrum och en pilotgrupp har startat med IPad för förskola och skola. Arbetet med systemet PODB (Projekt och omdömesdatabasen) för att skriva individuella utvecklingsplaner, åtgärdsprogram mm fortsätter. Nu är lärarna på samtliga skolor inne i systemet och föräldrar på Frejaskolan 6-9 kan hämta information direkt i systemet. Relativt snart kommer föräldrar på samtliga skolor att kunna gå in och se sina egna barns resultat och en administrativ del kommer att underlätta inhämtandet av betygsresultat för hela kommunen mmfrån och med höstterminen kan lärare i förskola och skola söka sin Lärarlegitimation bland annat för att få sätta betyg i framtiden. Under året har ett stort arbete pågått för att se över behörigheten och behovet av kompetensutvecklingsinsatser inför Den nya gymnasiereformen trädde i kraft denna höst, med bland annat nytt betygssystem (8 respektive tolv betyg för att komma in på gymnasiet) och ny programstruktur (yrkesrespektive högskoleförberedande program) Statens extrapengar för vuxenutbildning upphörde hösten Vissa platser finns för höstterminen men hela statsbidraget försvinner från årsskiftet. Framtid Kvalitetsarbetet kring måluppfyllelsen och en bättre uppföljning av denna på individnivå fortsätter intensivt Kompetensutveckling på olika sätt kommer att stå i fokus under året då Projektetet Lärande samverkan i Gnestas förskolor och skolor, verkställs genom EU-bidraget på drygt 6,5 mkr. Jämställdhetsprojektet för hela kommunen pågår fram till år För barn- och utbildningsförvaltningen innebär det en fördjupning av det arbetet som redan pågår. Rekryteringsinsatser för att få flera förskollärare intensifieras Arbetet med lärarlegitimation fortsätter och så fort lärare får sin legitimation beviljad kan ytterligare åtgärder vidtas för att skapa möjligheter för alla verksamheter att få behörig personal på rätt plats. IT-utvecklingen fortsätter med inköp av smartboard till de som ännu inte har och med flera IPad och datorer. På sikt bör en-till-en dator finnas i kommunen med start i år fyra för att i framtiden kunna omfatta samtliga elever En översyn av vuxnas behov av utbildning måste göras då statens satsning på yrkesutbildning för vuxna har upphört Systemet PODB kommer att kunna börja med den administrativa delen för att snabbare få information om betyg och andra sammanställningar Lokalöversynen hålls fortlöpande aktuell för att på sikt ge ett effektivare resursutnyttjande. 17