CENTRALA PRINCIPER GÄLLANDE SAMARBETET MELLAN HEMMET OCH LÄROANSTALTEN SAMT MÅLEN FÖR STUDERANDEVÅRDEN INOM UNDERVISNINGSVÄSENDET

Transkript

1 CENTRALA PRINCIPER GÄLLANDE SAMARBETET MELLAN HEMMET OCH LÄROANSTALTEN SAMT MÅLEN FÖR STUDERANDEVÅRDEN INOM UNDERVISNINGSVÄSENDET UTARBETANDET AV EN STUDERANDEVÅRDSPLAN Föreskrift 94, 101/011/2014

2

3 INNEHÅLL CENTRALA PRINCIPER GÄLLANDE SAMARBETET MELLAN HEMMET OCH LÄROANSTALTEN SAMT MÅLEN FÖR STUDERANDEVÅRDEN INOM UNDERVISNINGSVÄSENDET De centrala principerna gällande samarbetet mellan hemmet och läroanstalten Elevhälsans centrala principer och målen för elevhälsan inom undervisningsväsendet... 3 UTARBETANDET AV EN ELEVHÄLSOPLAN... 4

4 1 CENTRALA PRINCIPER GÄLLANDE SAMARBETET MELLAN HEMMET OCH LÄROANSTALTEN SAMT MÅLEN FÖR STUDERANDEVÅRDEN INOM UNDERVISNINGSVÄSENDET Enligt lagen om grundläggande yrkesutbildning (630/1998) (förändring 787/2014 ) 5 3 mom. ska utbildningen när det gäller studerande under 18 år genomföras i samarbete med hemmen och vårdnadshavarna. Enligt 36 3 mom. ska utbildningsanordnaren regelbundet utreda de studerandes och deras vårdnadshavares åsikter om läroanstaltens och utbildningsanordnarens verksamhet. Verksamhet som riktar sig mot studerandes och deras vårdnadshavares delaktighet ska planeras som en del av läroplanen och övriga planer som grundar sig på läroplanen eller i samband med dem. Enligt 2 2 mom. i lagen om elev- och studerandevård (1287/2013) är målet med lagen att främja välbefinnandet i läroanstalten och i studiemiljön, en sund, trygg och tillgänglig läroanstalt och studiemiljö, gemensam verksamhet samt samarbetet mellan hemmet och läroanstalten. Enligt lagens 3 3 mom. omfattar elevhälsan en elevhälsa i enlighet med en läroplan som godkänts av utbildningsanordnaren samt elevhälsotjänster, vilka är psykolog- och kuratorstjänster samt skol- och studerandehälsovårdstjänsterut. Enligt paragrafens 4 mom. genomförs verksamheten inom elevhälsan som undervisningsväsendets samt social- och hälsovårdsväsendets sektorsövergripande systematiska samarbete med de studerande och deras vårdnadshavare samt vid behov med andra samarbetsparter. I elev- och studerandevårdslagens 6 sägs att med elevhälsa i enlighet med en läroplan avses verksamhet för att stödja det generella och det individuella välbefinnandet samt uppkomsten av en sund och trygg inlärningsmiljö, främja den psykiska hälsan och förebygga marginalisering samt främja välbefinnandet inom läroanstalten. Med hjälp av elevhälsa i enlighet med en läroplan kan man stödja inlärning samt i ett så tidigt skede som möjligt identifiera, lindra och förebygga hinder för inlärning, inlärningssvårigheter och andra studierelaterade problem I lagen om grundläggande yrkesutbildning 37a 1 mom. beslutar Utbildningsstyrelsen om de centrala principerna för samarbetet mellan hemmet och läroanstalten samt om målen för den elevvård som hör till undervisningsväsendet. I elev- och studerandevårdslagens 13 3 mom. bestäms att Utbildningsstyrelsen ska i grunderna för läroplanen ange hur elevhälsoplanen ska utarbetas. I denna föreskrift används för begreppet studerandevård begreppet elevhälsa enligt lagen om elev-och studerandevård. Föreskrifterna har beretts på det sätt tidigare nämnda lagparagraf förutsätter i samråd med Institutionen för hälsa och välfärd. 1 De centrala principerna gällande samarbetet mellan hemmet och läroanstalten Utbildningsanordnaren ska vara initiativtagare till att ett positivt samarbete börjar och upprätthålls tillsammans med studerandes vårdnadshavare. Det informationsutbyte som sker i samarbete ska grunda sig på öppenhet och ömsesidig tillit. Målet med samarbetet mellan hemmet och läroanstalten är att i samarbete med vårdnadshavarna stöda studerandes tillväxt mot vuxenhet och självständighet, främja studerandes eget ansvarstagande i studierna samt möjliggöra för studerande tillgång till stöd i frågor gällande studerandes hälsa, trygghet och välmående.

5 2 Utbildningsanordnaren ska i sin läroplan erbjuda studerandes vårdnadshavare olika möjligheter att delta, bli hörd och påverka utarbetandet av utbildningsanordnarens läroplan. Det är viktigt att utbildningsanordnaren med jämna mellanrum ber om vårdnadshavarnas respons om hur väl den gemensamma uppgiften som fostrare har lyckats och hur vårdnadshavarna ser på utbildningsanordnarens åtgärder gällande främjandet av hälsa och välmående i läroanstaltssamarbetet. dessutom är det viktigt att få respons på innehållet, kvaliteten och ändamålsenligheten i samarbetet. Vårdnadshavarnas respons ska beaktas då man utvecklar samarbetet samt i övrig verksamhet som främjar välmåendet. Man ska även i samarbetet beakta de individuella behov studeranden med särskilda behov av stöd samt studeranden med annan språk- och kulturbakgrund har samt stödjandet av livshantering och studier. Studerandes behov ska bemötas jämlikt och jämställt. Då studerande blivit myndig för studerande självständigt talan i frågor gällande sig själv och utbildningsanordnaren sköter frågor i anknytning till studier och elevhälsa med studeranden. Enligt lag om grundläggande yrkesutbildning 37 a ska utbildningsanordnarenför sin del utarbeta en läroplan gällande samarbetet mellan hemmet och läroanstalten i samarbete med de myndigheter som sköter uppgifter i samband med verkställigheten av social- och hälsovården i kommunen och ange formerna för samarbetet. De centrala principerna gällande samarbetet mellan hemmet och läroanstalten kan finnas i utbildningsanordnarens läroplan i t.ex följande frågor: - Hur samarbetar utbildningsanordnaren med hemmen och vårdnadshavarna inom den grundläggande yrkesutbildningen och hur deltar personalen i samarbetet, - hurudana samarbetsformer och verksamhetssätt erbjuder och använder utbildningsanordnaren, - hur informeras och handleds vårdnadshavarna då studerande ansöker till utbildning, under utbildningen och efter avslutad utbildning samt då studerande övergår till arbetslivet eller fortsatta studier, - hur informeras studerande om principerna gällande samarbetet mellan hemmet och läroanstalten och hur beaktas studerandes ålder, myndighet och samtycke till samarbetet, - hur beaktar utbildningsanordnaren i samarbetet mellan hemmet och läroanstalten den sakkunskap och de yrkesmässiga ansvarsområden kommunens myndigheter inom social- och hälsovården innehar, - hur samarbetar de och informerar vårdnadshavarna om krav på examensspecifika hälsotillstånd och funktionsförmåga (F 811/1998 (förändring 799/2014), 16, Utbildningsstyrelsens föreskrift 91/011/2014) då studeranden gör val gällande sin utbildning eller i situationer då studerandes hälsotillstånd eller funktionsförmåga försvagats under utbildningen och, - hur uppföljs och utvärderas förverkligandet och resultaten av samarbetet mellan hemmet och läroanstalten.

6 3 2 Elevhälsans centrala principer och målen för elevhälsan inom undervisningsväsendet Enligt 3 i lagen om elev-och studerandevård omfattar elevhälsan en elevhälsa i enlighet med en läroplan som godkänts av utbildningsanordnaren samt elevhälsotjänster, vilka är psykolog- och kuratorstjänster samt skol- och studerandehälsotjänster. Enligt 9 svarar utbildningsanordnaren för att elevhälsoplanen i enlighet med läroplan genomförs. Den kommun där läroanstalten är belägen svarar för tillhandahållandet av tjänsterna förutom för de i lagen om elev-och studerandevårdens 10 nämnda specialläroanstalter, vilka själva får ordna hälsovårdstjänster för studeranden som stöd för undervisning och utbildning. En studerande har rätt att avgiftsfritt få en sådan elevhälsa som han eller hon behöver för att kunna delta i undervisning med undantag för sjukvårdstjänster för studeranden över 18 år. Elevhälsan genomförs i ett sektorövergripande samarbete inom undervisningsväsendet och social- och hälsovårdssektorn så att en fungerande och enhetlig helhet uppstår. Elevhälsan genomförs i ett samarbete med studeranden och deras vårdnadshavare samt vid behov övriga samarbetsparter. Elevhälsan är en uppgift för alla som jobbar i läroanstalten och myndigheterna samt personalen som ansvarar för tjänster inom elevhälsan. Läroanstaltens personal bär det primära ansvaret för välbefinnandet inom läroanstalten (1287/2013, 3 och 4 ). Elevhälsan genomförs som en generellt inriktad elevhälsa (1287/2013, 4 ), där utgångspunkten är studerandes och vårdnadshavarens delaktighet och att de blir hörda samt som en individuellt inriktad elevhälsa som betyder att en enskild studerande tillhandahålls skol- och studerandevårdstjänster samt psykolog- och kuratorstjänster, sektorsövergripande individuellt inriktade insatser från elevhälsan samt i specialläroanstalter enligt 10 hälso- och sjukvårdstjänster för att stödja undervisningen och utbildningen. I yrkesutbildning ska den generellt inriktade elevhälsan betona verksamhetssätt som är förebyggande, delaktiga, handledande och tillgängliga. främjandet av en fysisk, psykisk och social trygghet och välbefinnande är en del av samfundsinriktad verksamhetskultur. Vid ordnandet av individuellt inriktad elevhälsa ska man prioritera modeller om tidigt ingripande och med olika metoder göra tröskeln låg för den studerande att i tid söka det stöd och de tjänster som han eller hon behöver. I den individuellt inriktad elevhälsan är förtroendeskydd och datasekretess centrala förutsättningar för att verksamheten ska lyckas samt dess etiska grund. Enligt lagen om elev-och studerandevårdens 18 1 mom. genomförs elevhälsan i samverkan mellan den studerande och hans eller hennes vårdnadshavare. Den studerandes egna önskemål och åsikter ska i enlighet med hans eller hennes ålder, utvecklingsnivå och övriga personliga förutsättningar beaktas i åtgärder och avgöranden som gäller honom eller henne. Han eller hon kan enligt 2 mom. i samma paragraf av vägande skäl förbjuda att hans eller hennes vårdnadshavare deltar i behandlingen av ett elevhälsoärende som gäller honom eller henne och förbjuda att sekretssbelagda elevhälsoupplysningar lämnas ut till vårdnadshavaren om detta inte klart strider mot hans eller hennes intresse. Vårdnadshavaren har inte rätt att förbjuda en minderårig att anlita elevhälsotjänster. I grundläggande yrkesutbildning och i förberedande utbildningar i dess anslutning ska man i elevhälsan beakta mångfaldigheten i yrkesutbildningens olika utbildningsområden

7 4,examina, utbildningar och lärmiljöer. Kraven på fysisk, psykisk och social studieförmåga samt säkerhet vilka är förknippade med lämplighet för arbetsklivet för de som studerar till ett yrke, betonas i studier som sker i olika lärmiljöer och speciellt under inlärning i arbetet. Uppnåendet av målen för kunnandet i Upprätthållande av arbetsförmåga, gymnastik och hälsokunskap samt kraven på yrkesskickligheten som främjar hälsa, säkerhet och funktionsförmåga i de yrkesinriktade examensdelarna främjat å sin sida uppnåendet av målen i elevhälsan. I yrkesutbildningen ska man motivera studeranden att avlägga arbetskapacitetsintyg eller delar av det. För att främja studierna behövs ofta ett flexibelt samarbete med arbetslivet, övrig sektorövergripande sakkunskap och samarbete med myndigheter, särskilt stöd samt rehabiliterande åtgärder. Målet med sektorövergripande sakkunniggrupper som samlas vid enskilda fall är att främja studerandes studier och förstärka välmåendet. UTARBETANDET AV EN ELEVHÄLSOPLAN Enligt 13 i lag om elev- och studerandevård ska utbildningsanordnaren ansvarar för att det för varje läroanstalt utarbetas en elevhälsoplan för hur studerandevården ska genomföras, utvärderas och utvecklas. Elevhälsoplanen kan också vara gemensam för två eller flera läroanstalter. Ifall utbildningsanordnaren har flera läroanstalter inom en och samma kommun, får utbildningsanordnaren själv bestämma om alla läroanstalter ska ha separata elevhälsoplaner eller om flera läroanstalter ska ha en gemensam elevhälsoplan. Andra åtgärder inom studerandevården än de som avses i 13 2 mom. i lagen om elevoch studerandevård kan också skrivas in i den gemensamma delen av den läroplan som utbildningsanordnaren godkänt. Elevhälsoplanen ska utarbetas i samverkan med läroanstaltens personal, de studerande och deras vårdnadshavare. Planen ska ses över inom ett år efter att kommunens välfärdsplan för barn och unga har setts över. (1287/2013, 13 1mom.). Utöver det som fastställs om innehållet i elevhälsoplanen i 13 i lagen om elev- och studerandevård, ska de riktlinjer för utbildningsanordnarens yrkesövergripande och läroanstaltsspecifika elevhälsogrupp som fastställs i 14 om planeringen, utvecklingen, styrningen och utvärderingen av elevhälsan beaktas i den läroanstaltsspecifika eller den för flera läroanstalter gemensamma elevhälsoplanen. Innan elevhälsoplanen fastställs ska utbildningsanordnaren också höra studerandekåren Studerandevårdsplanen ska innehålla följande punkter: 1. Uppskattning av det totala behovet av studerandevård Utbildningsanordnaren ska i sin studerandevårdsplan uppskatta det totala behovet av studerandevård och vilka studerandevårdstjänster som finns att tillgå, för att garantera jämlik tillgång till tjänsterna och en ändamålsenlig verksamhet. Uppskattningen ska ta hänsyn till behov som berör de studerandes hälsa och välbefinnande, läroanstalten och studiemiljöerna. I uppskattningen ska man mångsidigt använda sig av utredningar och information i anknytning till ovanstående behov av studerandevård. Därtill ska man använda uppgifter och erfarenheter och den respons vårdnadshavarna och speciellt de studerande gett angående studerandevården. 2.Elevhälsotjänster

8 5 2.1 Gemensam studerandevård Utbildningsanordnaren ska beskriva vilka tjänster inom gemensam studerandevård som finns att tillgå och vilka åtgärder som vidtas för att följa upp och främja den studerandes och hela läroanstaltens hälsa, trygghet och välbefinnande på följande sätt: - samarbetsformer och åtgärder som stärker de studerandes och vårdnadshavarnas delaktighet, - yrkesövergripande samarbete i anslutning till undersökningar av hälsa, trygghet och välbefinnande inom läroanstalten, - samarbetsformer med ungdomsarbetet, barnskyddet, polisen och andra parter som behövs för att stödja läroanstalten och möjliggöra konsultation och för att utveckla studerandevården, - verksamhetssätt och rutiner i läroanstaltens studerandevårdsgrupp, - samarbetet vad gäller upprätthållande av studie- och arbetsförmågan, gymnastik- och hälsokunskapsundervisningen och undervisningen i de yrkesinriktade examensdelarna, - information om examensspecifika hälsotillståndskrav och andra villkor som gäller studierna, - uppföljning och förebyggande av frånvaro samt åtgärder vid frånvaro, - åtgärder för att förebygga studieavbrott, - trygga en tillgänglig studiemiljö och förebygga olyckor, - skriftliga anvisningar som utarbetas i samverkan med experter inom studerandehälsovården för att förebygga användning av tobak, snus och rusmedel, ingripa vid missbruk av rusmedel samt hänvisa missbrukare till vård. I anvisningarna är det skäl att åtminstone precisera hur och under vilka förutsättningar narkotikatest som visar den studerandes funktionsförmåga ordnas i samband med praktiska uppgifter i studierna eller inlärning i arbetet, och hur och när den studerande ska uppvisa ett intyg för utbildningsanordnaren över en utredning som baserar sig på ett narkotikatest, - anvisningar om säkerheten gällande skolresor, resor i samband med utbildning, transporter och väntetider. Som en del av planen för gemensam studerandevård ska dessutom verksamheten vid akuta kriser och hotfulla eller farliga situationer beskrivas. En krisplan ska beredas i samarbete med de myndigheter som behövs och med hänsyn till övriga anvisningar för kris-, hot- och farosituationer på följande sätt: - hur man förebygger och förbereder sig för krissituationer, - principer för ledningen, samarbetet samt arbets- och ansvarsfördelningen i olika krissituationer samt när man förbereder sig för sådana, - principerna för utbildningsanordnarens interna och externa information och kommunikation, - hur personalen, de studerande, vårdnadshavarna och samarbetsparter ska introduceras och informeras om planen, - åtgärder i olika akuta krissituationer och samordning av anvisningar som gäller läroanstaltens säkerhet (räddningsplan och övriga säkerhetsanvisningar), - hur psykosocialt stöd och eftervård ordnas, - hur beredskapen upprätthålls, - hur planen utvärderas och uppdateras. 2.2 Individuell studerandevård Studerandevårdsplanen ska beskriva hur den individuella studerandevården som de studerande har tillgång till genomförs och hur man samarbetar för att främja och följa upp den studerandes hälsa, välbefinnande och studier och för att ordna de individuella stödåtgärder som behövs på följande sätt: - hur studerandevårdstjänsterna ordnas, arbets- och ansvarsfördelningen bland personalen och vilka samarbetsparter som behövs för att ordna tjänsterna, - hur den yrkesöverskridande expertgruppen tillsätts och gruppens verksamhetssätt och

9 6 rutiner, - hur studerandevårdsjournaler utarbetas och förvaras, - samarbetet som hälsoundersökningar och övrig studerandehälsovård förutsätter, - åtgärder som främjar tidig identifiering av problem som beror på förändringar i de studerandes hälsotillstånd eller funktionsförmåga eller andra problem, - hur vård, specialdiet eller medicinering som den studerandes sjukdom kräver ordnas inom läroanstalten, - samarbetet som kurators- och psykologtjänsterna inom studerandevården förutsätter, - hur sjukvårdstjänster inom studerandehälsovården ordnas och hur de studerande hänvisas till dem, - hur ärenden som gäller en enskild studerande behandlas i den yrkesövergripande expertgruppen, - vilket samarbete som behövs med utomstående tjänsteleverantörer och samarbetspartner (såsom specialsjukvården, socialväsendet, polisen, ungdomsarbetet), - samarbetet i anslutning till intensifierat och särskilt stöd, den grundläggande utbildningen, orienteraande och förberedande utbildning för grundläggande yrkesutbildning, verkstadsverksamhet och sjukhusundervisning samt vid planeringen av fortsatta studier, - stöd och handledning inom studerandevården i samband med disciplinära straff eller indragning eller hot om indragning av studierätten. 3Samarbetet med de studerande och deras vårdnadshavare Studerandevården ska planeras i samverkan med de studerande och deras vårdnadshavare med beaktande av följande frågor: - den studerandes och vårdnadshavarens delaktighet och samarbete vid planering, utveckling och utvärdering av studerandevården, - hur den studerande och vårdnadshavaren informeras om vad lagen föreskriver om förfaringssätten och behandlingen av uppgifter i ärenden som gäller en enskild studerande, - den studerandes ställning som självständig klient inom studerandevården i sådana fall, där den studerande är tillräckligt mogen för att bedöma ärendet som behandlas och självständigt ta ansvar för det, - hur den studerandes önskemål beaktas i fråga om samarbetet med vårdnadshavarna, - hur den studerandes utvecklingsnivå bedöms av en yrkesutbildad person inom social- och hälsovård som arbetar inom studerandevården. 4. Plan för att skydda de studerande mot våld, mobbning och trakasseri Utbildningsanordnaren ska utarbeta en plan (630/1998, 28 (förändring 787/2014) och 1287/2013, 13 ) för att förebygga mobbning, våld och trakasseri och ingripa vid behov. Planen ska ta hänsyn till både samspelet mellan de studerande och till samspelet mellan de studerande och de som arbetar vid läroanstalten på följande sätt: - hur man förebygger och ingriper mot mobbning, våld och trakasseri, - hur ovannämnda frågor beaktas på läroanstalts-, grupp- och individnivå, - hur individuellt stöd eller vård ordnas, övriga åtgärder och uppföljning i efterhand, både för förövaren och för den som utsatts, - samarbetet med vårdnadshavarna, - samarbetet med de myndigheter som behövs, - hur personalen, de studerande, vårdnadshavarna, myndigheter och samarbetsparter ska sättas in i och informeras om planen, - hur planen uppdateras, följs upp och utvärderas. 5. Genomförande och uppföljning av studerandevårdsplanen (egenkontroll) I lagen om elev- och studerandevård (1287/2013, 26 ) föreskrivs om egenkontroll av

10 studerandevården och i 13 om uppföljning av studerandevårdsplanen. Utöver det ska utbildningsanordnaren beskriva hur och genom vilka åtgärder uppföljningen av studerandevårdsplanen genomförs. Studerandevårdsplanen ska innehålla en beskrivning av vad som följs upp, hur informationen samlas in, hur ofta uppföljningen sker och vem som ansvarar för uppföljningen. Utbildningsanordnaren ska också beskriva hur informationen behandlas och utnyttjas för att utveckla studerandevården och hur de studerande, vårdnadshavare och behövliga samarbetsparter informeras om de centrala resultaten. 7