DEN NYA LAGSTIFTNINGEN OM ELEV- OCH STUDERANDEVÅRD TILLÄMPNINGSANVISNING

Transkript

1 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIET KOMMUNINFO 13 a / 2015 BILAGA DEN NYA LAGSTIFTNINGEN OM ELEV- OCH STUDERANDEVÅRD TILLÄMPNINGSANVISNING Sjötullsgatan 8, Helsingfors PB 33, FI STATSRÅDET, FINLAND Telefon (09) Telefax kirjaamo@stm.fi förnamn.efternamn@stm.fi

2 2(29) INNEHÅLL INLEDNING 3 Lagen om elev- och studerandevård 3 Tillämpning av lagen om elev- och studerandevård, mål och helhet 3 Lagens tillämpningsområde 3 Elevhälsans målsättningar och en samlad elevhälsa 4 Om elevhälsans kuratorers uppgifter och behörighet 4 Den individuellt inriktade elevhälsan i förhållande till genomförandet av undervisningen och stödinsatser för inlärningen 5 Anordnande och finansiering av elevhälsan 5 Ansvar för anordnande och genomförande av tjänsterna 5 Finansiering 6 Planer och grupper inom elevhälsan 7 Elevhälsoplaner 7 Elevhälsogrupper 8 Generellt inriktad elevhälsa och genomförandet av denna 9 Individuellt inriktad elevhälsa och genomförandet av denna 9 Den studerandes tillgång till elevhälsotjänster 10 Den sektorsövergripande expertgruppen 11 Den studerandes självständiga ställning 13 Journaler och register inom den individuellt inriktade elevhälsan 14 Skyldighet att iaktta sekretess 17 Elevhälsouppgifter är känsliga och sekretessbelagda uppgifter 17 Rätt till undantag från sekretessen 20 Rätten att lämna ut uppgifter i elevhälsoregistret till en utomstående 20 Rätt till undantag från sekretessen inom ramen för uppgifter som berör elevhälsan 21 Skyldighet att lämna ut sekretessbelagda uppgifter 23 Begäran och anteckningar med anknytning till utlämnande av uppgifter 24 Styrning, uppföljning och tillsyn av elevhälsan 24 Styrning 24 Uppföljning och utvärdering 24 Tillsyn 25 Annat stöd för genomförandet: Guider och informationskanaler 25 BILAGOR 25

3 3(29) INLEDNING Syftet med denna tillämpningsanvisning är att i korthet beskriva den samlade lagstiftning som berör elevhälsa och att förtydliga problempunkter i tolkningen av denna. Tillämpningsanvisningen har utarbetats i samarbete mellan undervisnings- och kulturministeriet, social- och hälsovårdsministeriet samt Utbildningsstyrelsen och Institutet för hälsa och välfärd. Den har också kommenterats av företrädare för Kommunförbundet och dataombudsmannens byrå. Lagen om elev- och studerandevård Lagen om elev- och studerandevård (1287/2013, nedan elevvårdslagen) trädde i kraft den 1 augusti I lagen har man samlat bestämmelser om elev- och studerandevård samt dokumentering avelevhälsoarbetet och övriga bestämmelser gällande hantering av personuppgifter, sekretess och upprätthållande av register som tidigare varit spridda i olika författningar. Dessutom innehåller lagen helt nya bestämmelser om ordnandet av och förfaringssätten inom elevvården. Lagen krävde också att många andra författningar som berör utbildning och social- och hälsovård ändrades. Ändringar i lagen har gjorts den 1 januari 2015, den 1 april 2015 och den 1 augusti Lagberedningshandlingar och författningar samt handlingar i anslutning till ändringarna av lagen finns i bilaga 1. Precis som i den praxis som etablerats i elevvårdslagen avses även i denna tillämpningsanvisning på samma sätt som i lagen om grundläggande utbildning med studerande också elever och barn i förskoleundervisning, med utbildningsanordnare också anordnare av undervisning och förskoleundervisning och med läroanstalt också en skola eller förskola. Tillämpning av lagen om elev- och studerandevård, mål och helhet Lagens tillämpningsområde Lagen tillämpas på elever i förskoleundervisning, grundläggande utbildning och påbyggnadsundervisning, studerande som studerar vid ett gymnasium och inom en grundläggande yrkesutbildning, elever inom den förberedande undervisning som ordnas för invandrare före den grundläggande utbildningen, studerande inom den utbildning som förbereder invandrare och personer med ett främmande språk som modersmål för gymnasieutbildning, studerande vid vuxengymnasier som studerar enligt lärokursen för den grundläggande utbildningen, studerande inom utbildningen som handleder för grundläggande yrkesutbildning (Valma), studerande inom utbildningen som förbereder för arbete och ett självständigt liv (Telma).

4 4(29) Lagen tillämpas inte på morgon- och eftermiddagsverksamhet enligt lagen om grundläggande utbildning, personer som studerar enskilda läroämnen inom den grundläggande utbildningen eller ämnesstuderande vid gymnasier, personer som studerar vid vuxengymnasier och som avlägger gymnasiestudierna enligt läroplanen för gymnasieutbildningen för vuxna, studerande inom en utbildning som förbereder för fristående examen eller yrkesinriktad tilläggsutbildning eller privatstuderande inom en yrkesutbildning, studerande inom läroavtalsutbildning om den utbildning som ordnas som läroavtalsutbildning är utbildning som förbereder för fristående examen eller tilläggsutbildning som inte leder till examen. Om studerandevård som ges inom utbildning som förbereder för fristående examen och annan yrkesinriktad tilläggsutbildning föreskrivs i 16 a i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning (1291/2013), som trädde i kraft samtidigt som lagen om elev- och studerandevård. I paragrafen definieras begreppet studerandevård och hänvisas till hälso- och sjukvårdslagen i fråga om studerandehälsovård. Dessutom är utbildningsanordnaren skyldig att samarbeta med de aktörer som ger och ordnar elevhälsotjänster och att informera de studerande om de förmåner och tjänster inom elevhälsan som är tillgängliga samt vid behov handleda dem när det gäller att ansöka om dessa förmåner och tjänster. Elevhälsans målsättningar och en samlad elevhälsa Syftet med lagen är att främja de studerandes och hela studiegemenskapens välbefinnande, samarbetet med vårdnadshavarna och de studerandes delaktighet i frågor som berör dem själva och studiegemenskapen. Lagens syfte är att säkerställa tidigt stöd för dem som behöver det samt en jämlik tillgång till och kvalitet på elevhälsotjänsterna. Målet med det tillräckliga stöd som tillhandahålls i tid är att förebygga att problemen fördjupas och att minska behovet av barnskydd. Lagen stärker genomförandet och ledningen av elevhälsoverksamheten som en funktionell helhet och som sektorsövergripande samarbete. Det centrala målet med lagen är att man i elevhälsoarbetet ska övergå från att arbeta på ett individcentrerat sätt till att arbeta för att främja gemensamma ärenden och välbefinnandet och förbättra det systematiska genomförandet av elevhälsan. Den samlade elevhälsan omfattar elevhälsa i enlighet med en läroplan som godkänts av utbildningsanordnaren samt elevhälsotjänster, vilka är psykolog- och kuratorstjänster samt skoloch studerandehälsovårdstjänster. Elevhälsan genomförs i första hand i form av generellt inriktad elevhälsa. De studerande har också rätt till individuellt inriktad elevhälsa, som utöver de elevhälsotjänster som erbjuds den enskilda studeranden även omfattar stöd av en sektorsövergripande expertgrupp. Om elevhälsans kuratorers uppgifter och behörighet Det arbete som elevhälsans kurator utför representerar sakkunskap om socialvården.

5 5(29) Enligt 7 i elevvårdslagen är behörighetsvillkoren för kurator enligt 6 i lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården (272/2005) minst yrkeshögskoleexamen inom det sociala området, det vill säga socionom (YH)-examen. I lagen förutsätts därtill att varje läroanstalt ska ha tillgång till tjänster som tillhandahålls av en ansvarig kurator, som ska ha behörighet som socialarbetare enligt 3 i lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården. Arbetsgivaren bedömer inom ramen för ovan nämnda lagstiftning huruvida en person utifrån sin utbildning är lämplig för uppgiften som kurator och ansvarig kurator. Bestämmelserna har tolkats så att även en för området lämplig högskoleutbildning inom samhälls- eller beteendevetenskaper, som omfattar eller utöver vilken har avlagda ämnesstudier i socialt arbete, är lämplig för uppgiften som kurator. Lagstiftningen fastställer inte vilken ställning den ansvariga kuratorn har i organisationen. Med titeln avses en krävande expertuppgift. Arbetsgivaren beslutar huruvida den ansvariga kuratorn fungerar som chef. Vid behov tillhandahåller den ansvariga kuratorn konsultationer gällande specialkunskaper inom det sociala arbetet för andra. I kommunen kan finnas en eller flera kuratorer som har behörighet som socialarbetare och som har denna titel, beroende på behovet av tjänster, de lokala resurserna och på vilket sätt elevhälsan ordnas. Lagstiftningen ställer endast minimikrav gällande utbildningsnivån och innehållet i utbildningen. Befattningsbeskrivningarna för och arbetsfördelningen mellan den ansvariga kuratorn och kuratorn fastställs på lokal nivå inom ramen för dessa krav. Den individuellt inriktade elevhälsan i förhållande till genomförandet av undervisningen och stöd för lärandet En del av de studerande behöver både pedagogiskt och elevhälsomässigt stöd. Den nya lagstiftningen skiljer mellan den individuellt inriktade elevhälsa som föreskrivs i elevvårdslagen och det stöd för lärandet på varje utbildningsnivå som berörs i skollagstiftningen. Till exempel i lagen om grundläggande utbildning stadgas om stödet för växande och lärande i förskoleundervisningen samt om stödet för lärande och skolgång inom den grundläggande utbildningen. Till skillnad från den individuellt inriktade elevhälsan bottnar det pedagogiska stöd som föreskrivs i lagen om grundläggande utbildning inte i frivillighet. Också bestämmelserna om överlåtelse av sekretessbelagda uppgifter samt praxisen kring samtycken och registrering avviker från varandra i elevvårdslagen och skollagstiftningen. Stödformerna kan användas parallellt så att de kompletterar varandra och så att de bildar en fungerande helhet ur studerandens synvinkel. Exempelvis är en sektorsövergripande konsultation hos yrkesutbildade personer inom elevhälsan med anknytning till det intensifierade och särskilda stöd som föreskrivs i lagen om grundläggande utbildning ett pedagogiskt stöd. Användningen av sådana disciplinära åtgärder och åtgärder för att främja trygghet som avses i lagen om grundläggande utbildning, gymnasielagen och lagen om grundläggande yrkesutbildning samt förfaranden i anslutning till dessa är inte elevhälsa, undervisning eller stöd för lärande. Inom den grundläggande utbildningen ska utbildningsanordnaren emellertid se till att det för en elev som getts en skriftlig varning, som avstängts för viss tid eller som har förvägrats rätt att delta i undervisningen för högst den återstående arbetsdagen ordnas den elevvård som behövs. Utbildningsstyrelsen har utarbetat en handledningsartikel om stöd för lärande och skol gång samt elevvård

6 6(29) Anordnande och finansiering av elevhälsan Ansvar för anordnande och genomförande av tjänsterna Utbildningsanordnaren svarar för att elevhälsoplanen i enlighet med en läroplan genomförs. Utbildningsanordnaren ska anordna elevhälsan i samarbete med de myndigheter inom undervisningsväsendet och social- och hälsovårdsväsendet som ansvarar för elevhälsotjänsterna så att elevhälsan bildar en fungerande och sammanhängande helhet. Den kommun där läroanstalten är belägen svarar för att de studerande vid läroanstalterna i kommunen har tillgång till elevhälsans tjänster. Enligt lagen om planering av och statsunderstöd för social- och hälsovården (733/1992) kan en kommun ordna de uppgifter som hör till social- och hälsovården bland annat genom att sköta verksamheten själv, genom avtal tillsammans med en annan kommun eller andra kommuner, genom att vara medlem i en samkommun som sköter verksamheten, eller genom att anskaffa service från staten, en annan kommun, en samkommun eller någon annan offentlig eller privat serviceproducent. Kommunen bestämmer under vilken förvaltning kurators- och psykologtjänsterna ordnas. Klientuppgifter som uppstår i verksamheten ska alltid behandlas på det sätt som speciallagstiftningen för social- och hälsovården förutsätter. Utbildningssamkommunen kan också själv ordna de psykolog- och kuratorstjänster som de studerande behöver, såvida detta har fastslagits som samkommunens uppgift i samkommunens grundavtal. Elevvårdslagen ändrades från början av 2015 så att den kommun där läroanstalten är belägen är skyldig att ordna psykolog- och kuratorstjänster för alla studerande vid sådana läroanstalter som omfattas av lagens tillämpningsområde även i de fall där utbildningen ordnas av en privat sammanslutning eller stiftelse eller av staten. Utbildningsanordnaren kan dock bestämma att den ordnar dessa tjänster helt eller delvis inom ramen för den egna verksamheten och på egen bekostnad. Om utbildningsanordnaren beslutar att ordna tjänsterna själv kan kommunen där läroanstalten är belägen stöda utbildningsanordnaren i anordnandet av psykolog- och kuratorstjänster. Om en privat utbildningsanordnare beslutar att ordna tjänsterna själv ska den ha ett med lagen om privat hälso- och sjukvård förenligt tillstånd för att ordna psykologtjänster. Anordnandet av kuratorstjänster förutsätter att utbildningsanordnaren har gjort en anmälan i enlighet med lagen om privat socialservice. Valvira har utfärdat en anvisning (1/2015) av_privata_utbildningsanordnare.pdf/f9ce35d0-141e e2-b866e06d6fc7 om tillämpning av lagstiftningen om privat social- och hälsovård på social- och hälsovårdstjänster som produceras av privata utbildningsanordnare. Finansiering

7 7(29) Finansieringen av elevhälsan beviljas som en del av finansieringen i enlighet med lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009). Lagen om statsandel för kommunal basservice utökades i samband med instiftandet av elevvårdslagen med en ny paragraf, 41 a. Enligt den kan den kommun som svarar för ordnandet av elevhälsans psykolog- och kuratorstjänster debitera den studerandes hemkommun för tjänsterna. Kommunen debiterar då de faktiska personalkostnader som uppstått då studeranden använt elevhälsans psykolog- och kuratorstjänster. Inom hälso- och sjukvården följs en praxis enligt vilken man då en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården deltar i ett vårdmöte debiterar priset för ett besök inom öppenvården. Då fastslås att man som en del av patientens vård ska ordna ett vårdmöte där man ser över och planerar vården. På samma sätt kan man räkna att rätten att debitera också omfattar psykologens och kuratorns arbete i en sektorsövergripande expertgrupp inom elevhälsan. Samkommunen kan ordna psykolog- och kuratorstjänster om detta enligt samkommunens grundavtal hör till samkommunens uppgifter. De kommuner som hör till samkommunen kan då skilt komma överens om hur debiteringen mellan kommunerna görs i fråga om de studerande som kommer från en kommun som hör till samkommunen. Om samkommunen på det sätt som förutsätts i grundavtalet har ordnat psykolog- och kuratorstjänster även för en sådan studerande som kommer från en kommun utanför samkommunen, har samkommunen rätt att debitera för detta. Med personalkostnader avses i regel kostnader för arbetstid (till exempel ett rimligt timarvode eller motsvarande). Den kommun som debiteras har rätt att som betalare på begäran få tillräckliga studerandespecifika uppgifter för att kunna säkerställa debiterings- och betalningsskyldighetens r i k t i g h e t. ollossa.aspx. Vid debitering av personalkostnader följs den anvisning som Finlands Kommunförbund och dataombudsmannens byrå i tiderna utarbetat tillsammans: Datasekretessen i kommunen: Del 2 Hur personregisterlagen tillämpas i kommunen. (Bilaga 3). Ovan nämnda debiteringsrätt gäller inte skol- och studerandehälsovården eftersom den kommun där läroanstalten är belägen är skyldig att ansvara för kostnaderna för denna. Debiteringsrätten gäller heller inte psykologer inom studerandehälsovården eller psykologer vid hälsovårdscentraler. De studerandes hemkommuner kan enligt lagstiftningen inte debiteras för den arbetstid som använts för generellt inriktad elevhälsa. Även om debiteringsrätten inte gäller den generellt inriktade elevhälsan ålägger lagen ändå alla aktörer inom elevhälsan att delta i arbetet för den generellt inriktade elevhälsan. Det gemensamma arbetet ska således komma fram i befattningsbeskrivningen och personaldimensioneringen samt finnas med i det totala behovet av personalresurser. Planer och grupper inom elevhälsan Alla planer inom elevhälsan utarbetas genom sektorsövergripande samarbete och alla grupper inom elevhälsan består av personer från olika yrkesgrupper. Elevhälsan ska ledas på ett sådant sätt att man säkerställer samarbetet och genomförandet av planerna på alla nivåer av verksamheten. Målet är att förbättra planenligheten och den långsiktiga utvecklingen för att man på ett jämlikt sätt ska kunna trygga elevhälsotjänsterna för alla studerande. I lagen stadgas om följande planer som berör elevhälsan på lokal nivå:

8 8(29) välfärdsplanen för barn och unga, den del som rör elevhälsan i utbildningsanordnarens läroplan, elevhälsoplanen för läroanstalten. Till elevhälsogrupperna hör: styrgruppen för elevhälsan, elevhälsogruppen för läroanstalten, den sektorsövergripande expertgruppen som tillsätts från fall till fall. Elevhälsoplaner Välfärdsplanen för barn och unga är en med barnskyddslagen förenlig plan som ska innehålla en del som berör elevhälsan. På detta sätt uppmärksammas frågor som berör elevhälsan i kommunens verksamhets- och ekonomiplan samt i annat strategiskt beslutsfattande. Välfärdsplanen för barn och unga kan vara specifik för en kommun eller gemensam för flera kommuner. I den del av planen som berör elevhälsan ska man beakta alla läroanstalter som är belägna inom kommunens område, oberoende av vilken instans som ordnar utbildningen. På motsvarande sätt ska utbildningsanordnare som utgörs av flera kommuner samarbeta med varje kommun där läroanstalten är belägen för att läroanstalternas elevhälsa ska integreras i välfärdsplanen i de kommuner där läroanstalterna är belägna. Om samarbetet mellan olika utbildningsanordnare i kommunen besluts på lokal nivå. Det är naturligt att styrgruppen för elevhälsan utarbetar den del om elevhälsan som ingår i kommunens välfärdsplan. I utbildningsanordnarens läroplan beskrivs målen och tillvägagångssätten för genomförandet av elevhälsan. Vid utarbetandet av den följs de grunder för läroplanen som Utbildningsstyrelsen utfärdat samt andra föreskrifter. Den del som berör elevhälsan ska utarbetas tillsammans med de kommunala myndigheter som tar hand om verkställandet av social- och hälsovården. I planen fastställs läroplanens koppling till välfärdsplanen för barn och unga samt riktlinjer och anvisningar för utarbetade av den för läroanstalten specifika elevhälsoplanen. Elevhälsoplanen för läroanstalten är ett dokument där man beskriver den samlade elevhälsan vid läroanstalten: hur verksamheten inom den generellt inriktade elevhälsan genomförs, hur olika elevhälsotjänster och den sektorsövergripande expertgruppens individuellt inriktade stöd ordnas samt hur dessa görs tillgängliga för de studerande. Planen görs i form av ett skilt dokument. Elevhälsoplanen kan också vara gemensam för två eller flera läroanstalter. Elevhälsoplanen för läroanstalten utarbetas i samarbete mellan läroanstalten och personalen inom elevhälsan samt de studerande och deras vårdnadshavare. Vid behov kan man vid utarbetandet av elevhälsoplanen också samarbeta med andra myndigheter och samarbetspartner. Elevhälsoplanen görs upp så att den svarar mot läroanstaltens eller utbildningsställets behov och verksamhet. Samarbetet inom elevhälsan, de studerandes och vårdnadshavarnas delaktighet samt genomförandet av elevhälsan och praxis med anknytning till tjänsterna planeras och antecknas inom ramen för det sektorsövergripande samarbetet vid ifrågavarande läroanstalt eller utbildningsställe. Elevhälsogruppen för läroanstalten känner bäst till situationen och behoven vid läroanstalten och därför är det naturligt att den utarbetar elevhälsoplanen. I elevvårdslagen föreskrivs och i grunderna för läroplanerna/examina fastställs vad som ska antecknas i elevhälsoplanen för läroanstalten. Utbildningsanordnaren svarar för att en elevhälsoplan i enlighet med grunderna för läroplanen/examina genomförs.

9 9(29) Elevhälsogrupper Varje utbildningsanordnare ska inrätta en styrgrupp för elevhälsan. Den kan också vara gemensam för två eller flera utbildningsanordnare. Styrgruppens uppgifter kan också skötas av någon annan grupp som lämpar sig för uppdraget. Styrgruppen för elevhälsan planerar, utvecklar, leder och bedömer elevhälsan på ett sektorsövergripande sätt. Det är naturligt att den sektorsövergripande styrgruppen för elevhälsan också deltar i koordineringen av egenkontrollen av delaktigheten. För att säkerställa kvaliteten på och resurserna inom elevhälsan är det bra att styrgruppen har nära koppling till beredningen av utbildningsanordnarens och kommunernas beslutsfattande. På så sätt får man med frågor som berör elevhälsan i utbildningsanordnarens och kommunernas verksamhetsoch ekonomiplaner. Elevhälsogruppen för läroanstalten ansvarar för planeringen, utvecklandet, genomförandet och bedömningen av elevhälsan vid läroanstalten. Om elevhälsogruppens sammansättning, uppgifter och verksamhetssätt beslutas i samarbete med social- och hälsovårdsmyndigheterna. Gruppen leds av en representant som utsetts av utbildningsanordnaren. Gruppen har en sektorsövergripande sammansättning och består således av representanter för både läroanstalten och elevhälsotjänsterna. I gruppen ingår också representanter för studerandena och föräldrarna samt samarbetspartner utanför läroanstalten. Gruppens centrala uppgift är att planera och genomföra arbetet för den generellt inriktade elevhälsan, och därför måste gruppen samlas tillräckligt ofta. Arbetet dokumenteras i mötespromemorior eller protokoll. Den sektorsövergripande expertgruppen samlas vid behov för att utreda stödbehovet och hur elevhälsotjänster ska ordnas för en enskild studerande. Den sektorsövergripande expertgruppens möten och uppgifter beskrivs i kapitlet Individuellt inriktad elevhälsa och genomförandet av denna. Generellt inriktad elevhälsa och genomförandet av denna Med generellt inriktad elevhälsa avses verksamhetskulturen och alla de åtgärder man vidtar för att främja de studerandes lärande, välbefinnande, hälsa, sociala ansvarstagande, växelverkan och delaktighet. Inom den generellt inriktade elevhälsan utvecklas och främjas en sund studiemiljö och en trygg och tillgänglig lärmiljö samt välbefinnandet i gemenskapen. Den omfattar också att man ombesörjer läroanstaltens funktionsförmåga i problem-, olycks- och krissituationer. Det är viktigt att målen för den generellt inriktade elevhälsan syns i all verksamhet och verksamhetskultur vid läroanstalten. Verksamheten inom den generellt inriktade elevhälsan genomförs i samarbete mellan elevhälsotjänsterna och läroanstaltens personal, studerande och deras vårdnadshavare i enlighet med den elevhälsoplan som utarbetats för läroanstalten. Elevhälsogruppen för läroanstalten svarar för planeringen, utvecklandet, genomförandet och utvärderingen av det generellt inriktade arbetet. Elevhälsogruppen koordinerar det samlade generellt inriktade arbetet vid läroanstalten och medverkar i dess genomförande. Utbildningsanordnaren ansvarar för koordineringen av den generellt inriktade elevhälsan vid varje läroanstalt och utbildningsställe. Enligt lagen ska läroanstaltens personal och alla andra personer som arbetar med de studerande, inklusive elevhälsans kuratorer, psykologer, hälsovårdare och läkare, delta i arbetet för den generellt inriktade elevhälsan i enlighet med sina egna arbetsuppgifter och elevhälsoplanen. Även

10 10(29) andra personer som arbetar vid läroanstalten påverkar läroanstaltens verksamhetskultur och det är således viktigt att engagera dem i arbetet. Det är bra att bjuda in behövliga lokala samarbetspartner som arbetar med barn och unga i arbetet. I elevhälsogruppen behandlas frågor på en allmän och generell nivå. Man diskuterar grupper, klasser och gemenskapen till exempel med tanke på atmosfär, arbetsro, mobbning, välbefinnande, hälsa, hälsovanor eller delaktighet. Eftersom man i elevhälsogruppen för läroanstalten inte behandlar frågor som berör en enskild studerande kan också utomstående samarbetspartner delta i arbetet på det sätt som den fråga som behandlas förutsätter. Vid behov kan man också höra experter. Utgångspunkten för utvecklandet av den generellt inriktade elevhälsan är information om läget och behoven i studiegemenskapen och miljön samt om de studerandes hälsa och välbefinnande. Enkäten Hälsa i skolan, enkäten om främjandet av hälsa och välfärd samt KiVa Skola-situationskartläggningen producerar aktuell information om välbefinnandet hos de studerande och i gemenskapen vid varje läroanstalt. Den för läroanstalten specifika informationen är en bra grund för elevhälsogruppens arbete vid ifrågavarande läroanstalt. Granskningarna av hur sund och trygg studiemiljön är samt hur gemenskapen mår samt sammanfattningar av omfattande hälsoundersökningar är också bra informationskällor. Uppgifter som samlas in av studerande och vårdnadshavare erbjuder ett värdefullt perspektiv på välbefinnandet hos studerande och i gemenskapen. Individuellt inriktad elevhälsa och genomförandet av denna En studerande som så önskar har rätt till individuellt inriktad elevhälsa. Den individuellt inriktade elevhälsan är avsedd att stödja den studerande. Vid behov stödjer den också vårdnadshavare och andra vuxna som ansvarar för omsorgen om den studerande och den studerandes fostran i deras fostringsarbete. Den individuellt inriktade elevhälsan omfattar kurators- psykolog- och skol- och studerandehälsovårdstjänster som tillhandahålls en enskild studerande, samt sektorsövergripande individuellt inriktade insatser från elevhälsan som genomförs som stöd för den studerande och beroende på situationen också som stöd för vårdnadshavare eller andra närstående i den sektorsövergripande expertgruppen. Verksamheten inom den individuellt inriktade elevhälsan genomförs tillsammans med den studerande samt beroende på situationen också med dennes vårdnadshavare och andra närstående samt med beaktande av deras önskemål och individuella behov. Inom den individuellt inriktade elevhälsan har den studerande en med åldern och utvecklingsnivån förenlig självständig ställning, som behandlas nedan. Om den studerande inte självständigt förmår bedöma sakens betydelse, samarbetar man med personens vårdnadshavare eller annan laglig företrädare utifrån dennes samtycke. Vårdnadshavaren har emellertid inte rätt att förbjuda en minderårig att anlita de elevhälsotjänster som personen önskar.

11 11(29) Den studerandes tillgång till elevhälsotjänster Elevhälsans kurators- och psykologtjänster ska ordnas så att den studerande vid behov har möjlighet till ett personligt samtal antingen med elevhälsans psykolog eller kurator senast den sjunde arbetsdagen vid läroanstalten efter det att den studerande har begärt detta. I brådskande fall ska möjlighet till ett samtal ges samma eller nästa arbetsdag. Psykologen eller kuratorn bedömer tillsammans med den studerande hur brådskande fallet är, och bedömningen kan göras till exempel per telefon. Fristerna gäller det första personliga samtalet och då ärendet börjar utredas, inte arrangemangen kring stödåtgärder eller undersökningar. Den studerande kan själv uppsöka kurators- och psykologtjänster eller anlita dem på initiativ och med hänvisning av en lärare, vårdnadshavare eller annan person. Ett brådskande ärende kan också kräva omedelbart ingripande. Studeranden kan beroende på vad saken gäller också vända sig till skol- eller studerandehälsovården. Det viktigaste är att studeranden utan dröjsmål får den hjälp han eller hon behöver. Läroanstalten eller en anställd inom elevhälsan är skyldig att kontakta elevhälsans kurator eller psykolog om det upptäcks att en studerande har ett behov av ifrågavarande tjänster. Man tar kontakt tillsammans med den studerande och ger samtidigt kuratorn eller psykologen den information som behövs för att bedöma behovet av stöd. Om det inte är möjligt att ta kontakt tillsammans med den studerande ska han eller hon informeras om kontakttagandet. Studeranden utnyttjar alltid tjänsterna på frivillig basis. Också vårdnadshavaren ska informeras om att kuratorn eller psykologen har kontaktats, såvida den studerande inte på ett giltigt sätt förbjuder detta. I detta fall beaktas personens ålder och utvecklingsnivå samt vad saken gäller och den studerandes bästa. Även utomstående aktörer som i sin yrkesuppgift fått veta att en studerande behöver stöd får trots sekretessbestämmelserna kontakta elevhälsans psykolog eller kurator. Ett initiativ från en aktör utanför skolan kan komma till exempel från annan hälso- och sjukvårdsinstans, barnskyddet eller en arbetsplats där den studerande utfört arbetspraktik. Skol- och studerandehälsovårdstjänsterna ordnas i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen och statsrådets förordning om rådgivningsverksamhet, skol- och studerandehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård för barn och unga 338/2011. Den studerande ska ha möjlighet till periodiska och ändamålsenliga hälsoundersökningar hos en hälsovårdare och läkare. Undersökningarna ska vara tillräckligt omfattande samt förenliga med författningarna och anvisningarna. Hälsovårdarens tjänster inom skol- och studerandehälsovården ska ordnas så att de studerande de dagar som hälsovårdaren arbetar vid ifrågavarande läroanstalt har möjlighet att besöka hälsovårdarens mottagning vid vissa angivna tidpunkter också utan tidsbeställning. Vid andra tidpunkter kan hälsovårdaren vara tillgänglig till exempel per telefon. Studerande ska fortsättningsvis hänvisas att använda skol- och studerandehälsovårdstjänsterna enligt behov, precis som förut. Om man till exempel är orolig för en studerandes hälsa (inklusive mentala hälsa), ska den studerande hänvisas till hälsovårdarens mottagning. Hälsovårdaren kan vid behov hänvisa studeranden till en läkare eller till andra hälsovårdstjänster eller yrkespersoner. I fråga om huruvida den studerande behöver de tjänster som skol- eller studerandehälsovårdens hälsovårdare eller läkare eller elevhälsans psykolog eller kurator tillhandahåller kan man sedan konsultera ifrågavarande yrkespersoner på det sätt som beskrivs nedan.

12 12(29) Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska en studerande i en gymnasieutbildning och yrkesutbildning vardagar under tjänstetid omedelbart kunna få kontakt med studerandehälsovården i ärenden som berör sjukvård. Om detta inte är möjligt ska den studerande hänvisas att kontakta en annan enhet inom hälso- och sjukvården, till exempel hälsovårdscentralens mottagning. En yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården ska göra en bedömning senast den tredje vardagen från det att den studerande tog kontakt med studerandehälsovården eller hälsovårdscentralen, om inte bedömningen har kunnat göras första gången studeranden tog kontakt. Den studerande ska få brådskande sjukvård som inte hör till studerandehälsovården (till exempel en akut sjukdom eller kroppsskada) vid den jour som kommunen ordnar dygnet runt. Barn i förskoleundervisning får fortsättningsvis de rådgivningsbyråtjänster som föreskrivs i 15 i hälso- och sjukvårdslagen. Det utarbetas en skild anvisning för anordnandet av insatser från elevhälsan i förskoleundervisningen. Det har utarbetats nationella rekommendationer för personaldimensioneringen inom skol- och studerandehälsovården, som har publicerats i publikationerna Kvalitetsrekommendation för skolhälsovården (2004, SHM och Kommunförbundet) och Handbok för studerandehälsovården (2006, SHM). Det finns ingen officiell rekommendation för personaldimensioneringen i fråga om elevhälsans kuratorer och psykologer. Tillgången till dessa tjänster tryggas i elevvårdslagen genom fristerna inom vilka studerandena ska få tillgång till tjänsterna samt genom förpliktelsen om att uppskatta det totala behovet. Den sektorsövergripande expertgruppen Den sektorsövergripande expertgruppen samlas från fall till fall som stöd för den studerande när det behövs experter från olika sektorer för att i ett tidigt skede utreda och ta hand om den studerandes oroväckande situation, och i synnerhet när det behövs sektorsövergripande samarbete mellan undervisningspersonalen och den personal som tillhandahåller elevhälsotjänster. Med sektorsövergripande avses att representanter för olika yrkesgrupper inom elevhälsan finns på plats. Sektorsövergripande definieras här inte enligt de lokala förvaltningsområdena utan i enlighet med lagstiftningen inom social- och hälsovården och utbildningsväsendet. Den sektorsövergripande expertgruppen har i uppgift att stödja den studerande och hans eller hennes inlärningsförutsättningar. Däremot är handledning av lärare eller annan personal, problem med arbetsron i skolan, bedömningen av disciplinära åtgärder eller konsultationsuppdrag med anknytning till beslut om särskilt stöd sådana uppgifter som hör till ordnandet av undervisningen och som därmed inte behandlas i den expertgrupp som avses i elevvårdslagen. Därför inrättas heller inga sådana sektorsövergripande expertgrupper som avses i elevvårdslagen för att behandla dylika problem. Det är i synnerhet önskvärt att klassläraren eller grupphandledaren ingår i den sektorsövergripande expertgruppen, såvida den studerande samtycker till detta. Läraren och grupphandledaren känner ofta bäst till den studerandes dagliga problem i anslutning till studierna. Förtroende är en viktig förutsättning för att den sektorsövergripande expertgruppen ska kunna stödja studeranden och vid behov de personer som ansvarar för hans eller hennes omsorg och fostran eller andra närstående. Sekretessbestämmelsernas centrala betydelse är att de tryggar detta förtroende. Man kan göra ett undantag från sekretessen endast med uttryckligt samtycke av den person som sekretessplikten är avsedd att skydda, eller på de grunder som föreskrivs i lagen. Exempelvis 40 i lagen om grundläggande utbildning är en sådan bestämmelse. Den beskrivs närmare nedan.

13 13(29) I 23 i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet stadgas om tystnadsplikt och en skyldighet att iaktta sekretess som benämns förbud mot utnyttjande. Enligt bestämmelsen får en person inte använda sekretessbelagda uppgifter som personen fått för att skaffa sig själv eller någon annan fördel eller för att skada någon annan, utan får endast använda dem i syfte att sköta det ärende för vilket personen ursprungligen fick tillgång till de sekretessbelagda uppgifterna. På motsvarande sätt föreskrivs i 21 i elevvårdslagen att utbildningsanordnaren inte får använda de uppgifter som ingår i elevhälsans register för andra ändamål än för anordnande och genomförande av den aktuella individuellt inriktade elevhälsotjänsten, om inte något annat föreskrivs i lag. Detta innebär att sekretessbelagda uppgifter som en person ursprungligen fått som medlem i den sektorsövergripande expertgrupp som tillhandahåller personligt stöd för en studerande eller med anledning av uppgifter med anknytning till detta inte får utnyttja dessa uppgifter för att fatta beslut som strider mot den studerandes eller hans eller hennes vårdnadshavares vilja eller bästa. Om rektorn deltar i den sektorsövergripande expertgruppens individuellt inriktade arbete, ska ovan beskrivna förbud mot utnyttjande och bevarandet av förtroendet för den studerande beaktas. Rektorns uppgifter kan på grund av rektorns ställning innebära att han eller hon i ett senare skede måste fatta administrativa beslut som berör samma studerande, till exempel beslut om särskilt stöd eller disciplinära åtgärder. Då får rektorns beslut inte påverkas av sådana faktorer som den studerande eller vårdnadshavaren upplever som negativa och som rektorn delgetts i egenskap av medlem i den sektorsövergripande expertgruppen eller som expert som hörts av gruppen. Eftersom expertgruppen uttryckligen samlas för att stödja den studerande är utgångspunkten att den studerande samt beroende på situationen även vårdnadshavaren eller en annan laglig företrädare alltid deltar i den sektorsövergripande expertgruppens möten. Trots tystnadsplikten kan de yrkespersoner som ingår i gruppen vid behov utöver gruppsamtalen konsultera varandra sinsemellan och utbyta nödvändig information som berör ifrågavarande elevhälsoärende. Om dessa inbördes konsultationer och samtal ska göras behöriga anteckningar i elevhälsojournalen och till behövliga delar också i patient- och klientjournalerna hos de yrkespersoner inom social- och hälsovården som deltagit i konsultationerna och samtalen. Det krävs alltid ett samtycke av den studerande eller om den studerandes ålder eller utvecklingsnivå så kräver av vårdnadshavaren eller en annan laglig företrädare, för att den sektorsövergripande expertgruppen ska kunna samlas. Barnets vårdnadshavare ansvarar gemensamt för de uppgifter som hör till vårdnaden om barnet och fattar gemensamt beslut som gäller barnet. Om vårdnadshavarens samtycke behövs för att samla den sektorsövergripande expertgruppen kan samtycket inte anses vara ett sådant viktigt beslut för barnets framtid som de gemensamma vårdnadshavarna endast kan fatta gemensamt. Därmed räcker det att den ena vårdnadshavaren ger sitt samtycke. Bägge vårdnadshavare som ansvarar för den gemensamma vårdnaden om barnet ombeds ändå att delta i den sektorsövergripande expertgruppens arbete, såvida inte den minderåriga på ett giltigt sätt förbjuder detta. Om samarbetet mellan vårdnadshavarna emellertid inte är konstruktivt med tanke på barnets bästa till exempel på grund av en svår konflikt om vårdnaden kan man också arbeta med vårdnadshavarna skilt för sig. Man kan komma överens om gruppens sammansättning och om att inleda arbetet muntligt, men det är bra att be om ett skriftligt samtycke vid det första mötet. Innan den studerande eller vårdnadshavaren ger sitt samtycke är det bra att säkerställa att personen på ett behörigt sätt har informerats om gruppens verksamhetsprinciper samt om att medlemmarna i expertgruppen har rätt att delge varandra alla uppgifter som anses nödvändiga för att sköta ärendet, även sekretessbelagda uppgifter, samt att konsultera andra experter.

14 14(29) Den sektorsövergripande expertgruppen består inte alltid av samma personer i alla situationer, utan den bildas alltid från fall till fall av olika aktörer inom läroanstaltens elevhälsa och dess sammansättning anpassas till den enskilda studerandens behov. Medlemmarna i expertgruppen kan vid behov också bytas ut i takt med att ärendet framskrider. Då måste den studerande eller vårdnadshavaren precis som vid bildandet av gruppen ge sitt samtycke till de nya medlemmarna. Gruppen samlas av den aktör inom elevhälsan som observerar ett behov av sektorsövergripande insatser från elevhälsan. Man kan inte bestämma att en viss person eller yrkesgrupp ska ha i uppgift att samla en grupp. Tillsättandet av en grupp kräver inget förvaltningsbeslut, utan medlemmarna i expertgruppen informerar om inrättandet av gruppen eller om samtycket till eventuella förändringar i sammansättningen samt om elevhälsojournalen. Utöver gruppmedlemmarna kan även andra personer delta i de möten som den individuellt inriktade sektorsövergripande expertgruppen håller (till exempel den studerandes närstående eller elevhälsans samarbetspartner) om den studerande, eller hans eller hennes vårdnadshavare eller lagliga företrädare om den studerandes mognadsnivå så förutsätter, ger ett skriftligt samtycke till detta. Dessa utomstående deltagare blir dock inte medlemmar i expertgruppen. De utomstående aktörerna, den studerande eller vårdnadshavaren kan heller inte få användningsrätt till eller rätt att göra anteckningar i elevhälsoregistret. Endast medlemmar i expertgruppen får enligt yrkesmässigt omdöme göra anteckningar i registret. Inom expertgruppen väljs en ansvarsperson som ansvarar för att processen framskrider samt för att anteckningar från de gemensamma mötena förs in i registret. Medlemmarna i den sektorsövergripande expertgruppen har rätt att i det ärende som berör den studerande be om råd av sådana experter som anses nödvändiga och att i detta syfte även delge den expert som konsulteras sekretessbelagda uppgifter trots tystnadsplikten. Behöriga anteckningar om konsultationen ska föras in i elevhälsojournalen. En yrkesperson som av den studerande (eller hans eller hennes vårdnadshavare, om vårdnadshavarens samtycke gäller) förbjudits att medverka i expertgruppen kan dock inte ens konsulteras inom ramen för den sektorsövergripande expertgruppens individuellt riktade arbete. Den studerandes självständiga ställning Inom den individuellt inriktade elevhälsan har den studerande en med åldern och utvecklingsnivån förenlig självständig ställning. En studerande kan av vägande skäl neka sin vårdnadshavare eller annan laglig företrädare från att delta i behandlingen av ett ärende som berör den egna elevhälsan eller från att få tillgång till uppgifter om ifrågavarande elevhälsoärende. Förutsättningen för detta är att det inte strider mot den studerandes bästa. En yrkesperson inom social- och hälsovården gör alltid en bedömning i dylika fall. Den studerandes självständiga bestämmanderätt påverkas också av vilken typ av ärende som behandlas. Enligt lagen ska man alltid i första hand agera enligt den studerandes bästa. Av ovanstående följer att man för att kunna ta kontakt med vårdnadshavarna och be dem komma med på den sektorsövergripande expertgruppens möten måste ha studerandens samtycke i de fall där den studerande i fråga om ålder och utvecklingsnivå förmår besluta om saken. Även i de fall där den studerande redan själv förmår fatta beslut är det bra att med hans eller hennes samtycke samarbeta med vårdnadshavarna. Vårdnadshavarnas närvaro är ofta ett viktigt stöd för den studerande. Om den studerande förbjuder att man tar kontakt med vårdnadshavarna, att vårdnadshavaren deltar i den sektorsövergripande expertgruppen eller att information förmedlas till vårdnadshavaren

15 15(29) hänvisas den studerande till en psykolog, kurator, hälsovårdare eller läkare för en bedömning av ålder, utvecklingsnivå och huruvida personens intressen tillgodoses. Det är alltid skäl att fråga hur den studerande förhåller sig till samarbete med vårdnadshavarna i ärenden som berör elevhälsan då det gäller studerande på andra stadiet. På högstadiet är det oftast skäl att be om studerandens ställning och beroende på situationen ibland även tidigare. I förskoleundervisningen och i de lägre årskurserna är det vanligen vårdnadshavaren som ger samtycke till inrättande av en sektorsövergripande expertgrupp. Enligt lagen har vårdnadshavaren inte rätt att förbjuda en minderårig att anlita elevhälsotjänster, oberoende av den studerandes ålder. Vårdnadshavarens önskan om att förbjuda en tjänst kan basera sig på att personen försöker dölja till exempel ett allvarligt rusmedels- eller relationsproblem i familjen, familjevåld eller illabehandling av barnet. I sådana fall kan det finnas en grund för att göra en barnskyddsanmälan till socialväsendet eller en polisanmälan om ett misstänkt våldsbrott som riktats mot barnet eller om hot om familjevåld. Man ska alltid ta ett barns nöd på allvar. Journaler och register inom den individuellt inriktade elevhälsan Uppgifter som behövs för anordnande och genomförande av individuellt inriktade insatser från elevhälsan ska dokumenteras i elevhälsans journaler, som sparas i olika register. Dessa klientjournaler och register berörs av olika bestämmelser beroende på för vilken funktion och för vilket ändamål uppgifterna sparas. Den instans som ansvarar för att ordna ifrågavarande uppgift är r e g i s t e r a n s v a r i g. Det bör observeras att de elev- och studeranderegister som är avsedda för anordnande och genomförande av undervisning eller utbildning inte omfattas av elevvårdslagen. Man bör också notera att de register med journaler som elevhälsans psykolog samt kurator upprätthåller på grund av deras användningsändamål ska hållas skilt från de övriga register som den registeransvarige som ansvarar för anordnandet av elevhälsa upprätthåller. (Se dataombudsmannens ställningstagande, Dnr 2270/41/15 (på finska). Till elevhälsans register hör: 1. elevhälsoregistret, som upprätthålls av utbildningsanordnaren, 2. rådgivningsbyråns, skolhälsovårdens och studerandehälsovårdens register, som är en del av patientregistret för den aktör som ansvarar för anordnandet, 3. elevhälsans psykologs patientregister, som på grund av användningsändamålet ska hållas skilt från andra patientregister som den instans som ansvarar för anordnandet av elevhälsa upprätthåller, 4. elevhälsans kurators klientregister, som på grund av användningsändamålet ska hållas skilt från andra register som den instans som ansvarar för anordnandet av elevhälsa upprätthåller. Alla dessa handlingar innehåller dock vanligen känsliga personuppgifter från social- och/eller hälso- och sjukvården. För att man ska kunna hålla dem hemliga och skydda dem förutsätts alltid att de personer som ansvarar för nämnda register känner till de specialbestämmelser som berör hanteringen av ifrågavarande uppgifter. De uppgifter som ingår i registren får endast hanteras och utnyttjas i det syfte som de sparats för.

16 16(29) Ett undantag från det som nämnts ovan kan endast göras om lagen eller ett lagenligt samtycke av klienten eller klientens lagliga företrädare tillåter det. Till exempel får man endast genom ett skriftligt samtycke överlåta patientuppgifter till en annan registeransvarig eller till och med till samma registeransvarige men i ett annat användningssyfte, såvida inte lagen på särskilda grunder berättigar eller förpliktar till att överlåta uppgifterna. Rättigheter som grundar sig på lagen är bland annat sådant inbördes informationsutbyte mellan medlemmar i en sektorsövergripande expertgrupp som föreskrivs i elevvårdslagen och den rättighet som föreskrivs i 40 i lagen om grundläggande utbildning om att delge aktörer inom elevhälsan samt elevens lärare, rektorn och den myndighet som ansvarar för undervisningen information som är nödvändig för att ändamålsenligt ordna undervisningen för eleven. Om rätten att få eller lämna ut all nödvändig sekretessbelagd information grundar sig på lagen behöver man inte be om något samtycke samtycket har då ingen rättslig betydelse och studeranden eller vårdnadshavaren kan inte hindra utlämnandet av informationen genom att förhålla sig negativt till det. För att bevara klientens förtroende är det emellertid vanligen bäst att informera klienten om rätten eller skyldigheten att lämna ut information eller om att information redan har lämnats ut. Ett särskilt förtroendeproblem uppstår om studeranden eller vårdnadshavaren på förfrågan först nekar till att uppgifter får lämnas ut men de för att man ska kunna ordna undervisningen för en elev på behörigt sätt ändå lämnas ut i ett senare skede med stöd av 40 2 mom. eller 41 4 mom. i lagen om grundläggande utbildning. Enligt personuppgiftslagen får en yrkesutbildad person som är underordnad samma registeransvarige eller som arbetar på uppdrag av den registeransvarige behandla uppgifter som införts inom ramen för det egna området på det sätt som arbetsuppgifterna förutsätter. Till exempel har elevhälsans kurator rätt att utan särskilt samtycke hantera även sådana klientjournaler som andra kuratorer inom elevhälsan utarbetat om den studerande och andra klienthandlingar som en kurator inom elevhälsan sparat i klientregistret, som kuratorn behöver för att kunna sköta sina arbetsuppgifter. Klientregistren är specifika för en studerande, inte för en anställd. Principen är densamma gällande alla elevhälsojournaler som inom hälso- och sjukvården, där varje yrkesutbildad person gör sina egna anteckningar i patientjournalen. Nästa yrkesutbildade person som vårdar samma patient på uppdrag av samma registeransvarige har rätt att läsa tidigare anteckningar utan att be om samtycke, såvida att det är motiverat för att trygga en kontinuerlig vård och bedöma patientens tillstånd. Det hör uttryckligen till god praxis att till exempel en läkare eller hälsovårdare redan innan han eller hon tar emot patienten bekantar sig med tidigare sparade uppgifter om patientens tillstånd och åtgärder som genomförts. Det här är särskilt viktigt om läkaren eller hälsovårdaren fortsätter med en behandling eller undersökning som en annan yrkesutbildad person tidigare gjort, eller när de kan påverka bedömningen av patientens tillstånd. Det centrala syftet med anteckningarna är att förmedla de observationer som personer som tidigare skött om fallet gjort samt de åtgärder de genomfört och deras professionella synpunkter med anknytning till situationen till nästa person i syfte att trygga vårdens kontinuitet och skapa en helhetsuppfattning. Anteckningar om den sektorsövergripande expertgruppens arbete görs i elevhälsojournalen. Den ansvarsperson som gruppen valt ut antecknar i elevhälsojournalen sådana grundläggande uppgifter som är nödvändiga för att utreda den studerandes ärende och stödja den studerande. Också andra medlemmar i den sektorsövergripande expertgruppen kan i den anteckna uppgifter de fått inom ramen för de egna arbetsuppgifterna och som är nödvändiga med tanke på gruppens gemensamma verksamhet och stödet för den studerande. Detta är också önskvärt för att alla medlemmar i expertgruppen även mellan gruppens möten ska få tillräckligt med information om utvecklingen av den studerandes situation med tanke på den gemensamma verksamheten och dess mål.

17 17(29) Elevhälsojournalerna sparas i det elevhälsoregister som utbildningsanordnaren upprätthåller. Den registeransvarige ansvarar för registrets datasekretess och dataskydd och utser en ansvarsperson för registret. Den ansvarsperson som utsetts för registret fastställer från fall till fall åtkomsträttigheterna till registret. Utifrån det som nämnts ovan framgår tydligt att man ska ge alla medlemmar i den sektorsövergripande expertgruppen som vid ifrågavarande tidpunkt på basis av samtycket är medlemmar i expertgruppen åtkomsträttighet till den elevhälsojournal som upprätthålls av samma registeransvarige och som berör samma studerande. Till ansvarspersonens uppgifter hör också att besluta vilka uppgifter ur elevhälsoregistret man ska ge ut eller eventuellt vägra ge ut när en instans (till exempel barnskyddet eller vårdnadshavaren för en minderårig som redan har självbestämmanderätt i ett elevhälsoärende) ber om det med hänvisning till lagen. Därför ska ansvarspersonen ha de professionella färdigheter som behövs för att kunna bedöma vilka uppgifter den som ber om dem har rätt att få. Elevhälsoregistret är avsett att användas gemensamt av medlemmarna i den sektorsövergripande expertgruppen för att sköta den studerandes ärende och stödja den studerande. De uppgifter som psykologen och andra yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården har uppgett i registret är känsliga patientuppgifter och de uppgifter som elevhälsans kurator uppgett är känsliga klientuppgifter inom socialvården. Därmed berörs de av förbudet mot behandling av känsliga uppgifter, från vilket undantag kan göras endast med stöd av lagen. Därför ska gruppmedlemmarnas åtkomsträttigheter till elevhälsoregistret fastställas och riktas enligt studerande från fall till fall. Åtkomsträttigheter kan endast ges utifrån den studerandes eller beroende på situationen utifrån vårdnadshavarens samtycke till de personer som vid tillfället är medlemmar i expertgruppen. Om den studerande tar tillbaka sitt samtycke i fråga om någon av medlemmarna i gruppen ska man också dra in personens rätt att använda registret. Likaså ska man om gruppen på basis av ett samtycke får en ny medlem ge den nya medlemmen åtkomsträttigheter till registret. Den registeransvarige ansvarar för att de uppgifter som sparats i registret är sakliga, nödvändiga och lagenliga samt för att uppgifterna hanteras i enlighet med lagstiftningen och de anvisningar som den registeransvarige utfärdat. Åtkomsträttigheter kan inte beviljas den studerande eller vårdnadshavaren eller personer utanför gruppen som utan att vara medlemmar i expertgruppen utifrån den studerandes eller vårdnadshavarens samtycke deltar i något eller några av expertgruppens möten eller i övrigt i behandlingen av expertgruppens ärende i egenskap av utomstående. Den studerande har emellertid rätt till insyn enligt personuppgiftslagen och rätt att ta del av uppgifter enligt offentlighetslagen, såvida inte lagen förskriver om grunder för förvägran specifika för den aktuella situationen. Vårdnadshavaren har motsvarande rättighet såvida inte en minderårig studerande på ett giltigt sätt har förbjudit att uppgifterna ska ges ut till vårdnadshavaren. De yrkesutbildade personer som ansvarar för elevhälsotjänsterna gör de anteckningar som klientarbetet kräver i enlighet med de bestämmelser som berör den egna yrkesbranschen. Därmed ska anställda inom skol- och studerandehälsovården och elevhälsans psykologer anteckna individuella möten med den studerande i patientjournalerna och i andra journalhandlingar. Anteckningarna sparas enligt användningssyftet i det patientregister som den registeransvarige som ansvarar för att ordna verksamheten upprätthåller samt i ett skilt patientregister som upprätthålls av elevhälsans psykolog. Om hanteringen av patientuppgifter föreskrivs i lagen om patientens ställning och rättigheter (patientlagen) och i den förordning om journalhandlingar som utfärdats med stöd av denna lag samt i lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården (159/2007, lagen om klientuppgifter).