TYSTNADSPLIKTEN I SKOLAN

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TYSTNADSPLIKTEN I SKOLAN"

Transkript

1 TYSTNADSPLIKTEN I SKOLAN Henrik Hägglund Februari Inledning Utbildningen ska genomföras i samarbete med hemmen. Det här är en central princip i lagen om grundläggande utbildning och den innebär att all verksamhet i skolan ska genomföras i en dialog med eleverna och deras vårdnadshavare. Skolan ska vara öppen i sin information till hemmen, och i beredningen av olika beslut som gäller eleverna ska hemmen alltid då det är möjligt involveras. Ett öppet, offentligt förhållningssätt är en utgångspunkt i skolans verksamhet. Samtidigt innebär samarbetet med hemmen att eleverna och deras vårdnadshavare i förtroende ska kunna vända sig till lärarna och skolans övriga personal. Känsliga frågor ska kunna diskuteras utan att de inblandade känner att det finns en risk att uppgifterna läcker ut till utomstående. I skolans verksamhet finns det alltså behov såväl av offentlighet som av sekretess och tystnadsplikt. Även om samarbetet med hemmen är en viktig utgångspunkt finns det också i skolan behov att oberoende av samtycke från hemmen kunna föra diskussioner om elevernas enskilda ärenden. Sådana diskussioner förs särskilt i elevvårdsgrupper, men ibland finns det också orsak att diskutera med utomstående myndigheter. I vissa fall är det också viktigt att kunna överföra relevant information om en elev till en annan skola. Lagstiftningen om offentlighet och sekretess och bestämmelserna om tystnadsplikt reglerar alla de här situationerna. Den allmänna lagstiftningen framför allt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet ska tillämpas i skolorna, men därtill finns det separata bestämmelser för de olika skolformerna. I den här texten behandlas lagen om grundläggande utbildning, vars bestämmelser om tystnadsplikt förnyades år Gymnasielagen innehåller egna bestämmelser om tystnadsplikt; som har varit i kraft i samma form sedan lagen trädde i kraft år Lagen om yrkesutbildning har också separata bestämmelser om tystnadsplikt. De här bestämmelserna förnyades för sin del från och med början av år I den här texten behandlas dock varken gymnasielagen eller lagen om yrkesutbildning. 2. Offentlighetsprincipen Utgångspunkten i finländsk förvaltning är offentlighet. Enligt Finlands grundlag (12 ) är handlingar och upptagningar som innehas av myndigheterna offentliga om inte offentligheten av tvingande skäl särskilt begränsats genom lag. Offentlighet är alltså presumtionen och om sekretess ska det alltid finnas en bestämmelse i lag. Inom skolan gäller offentlighetsprincipen liksom inom hela den offentliga förvaltningen. Bland annat anger lagen om grundläggande utbildning att undervisningen är offentlig. Många dokument inom skolan är också offentliga. Det här gäller till exempel läroplaner, årliga verksamhetsplaner, ordningsregler och många av de protokoll som uppgörs vid olika möten. Ifall skolan har en direktion är också dess protokoll i regel offentliga. Elevers betyg är också offentliga, med undantag av verbala betyg. Det att en elev går i en skola är inte heller i sig en 1(8)

2 sekretessbelagd uppgift. Uppgifter om disciplinära åtgärder och straff kvarsittningar, skriftliga varningar eller avstängning från undervisningen är inte heller hemliga uppgifter. 3. Tystnadsplikt och sekretess Trots att offentlighetsprincipen utgör en huvudregel inom den offentliga förvaltningen, inklusive skolan, finns det många situationer i vilka sekretess och tystnadsplikt ska iakttas. Med handlingssekretess avses att handlingar och olika upptagningar t.ex. elektroniskt material, bilder, videoupptagningar är hemliga. Med tystnadsplikt avses att en tjänsteinnehavare eller en annan anställd inte får yppa sådan information om vilken tystnadsplikt är stadgad. Om en handling enligt lag är sekretessbelagd gäller tystnadsplikten också dess innehåll. En anställd får alltså inte yppa en hemlig handlings innehåll och får självfallet inte heller visa handlingen till en utomstående. Tystnadsplikten gäller också information som inte ingår i en handling, men som vore sekretessbelagd ifall den skulle vara en del av en handling. Det finns vissa förvaltningsområden inom vilka såväl handlingssekretess som tystnadsplikt i praktiken utgör något av en huvudregel. Det här gäller särskilt social- och hälsovården i fråga om information som gäller klienter eller patienter. I de fallen gäller total sekretess. Inom skolan är situationen inte helt likadan. Utgångspunkten är att verksamheten i skolan är offentlig även om viss information om eleverna är enligt lag sekretessbelagd. 4. Varför sekretess? I vår lagstiftning finns det sekretess- och tystnadspliktsbestämmelser som skyddar många olika intressen. Sekretessen kan till exempel skydda Finlands förhållande till andra stater, den kan gälla förundersökning av brott, det kan också vara fråga om skydd av affärshemligheter. Inom de förvaltningsområden där myndigheterna ger olika former av service till medborgarna är det ofta den personliga integriteten som skyddas av sekretess och tystnadsplikt. Det här gäller i högsta grad socialvården, där klienternas sociala förhållanden inte får yppas, och hälsovården, där patienternas hälsotillstånd måste hållas hemligt. När sekretess och tystnadsplikt gäller inom skolan är det också fråga om skydd av elevens och familjernas personliga förhållanden, alltså den personliga integriteten. 5. Vilka frågor gäller sekretessen och tystnadsplikten? Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet innehåller i 24 en lång förteckning över olika sekretessbelagda handlingar. För skolans del är åtminstone följande hemliga handlingar relevanta: handlingar som innehåller uppgifter om en klient hos socialvården eller en enskild kund hos arbetsförvaltningen samt de förmåner eller stödåtgärder eller den socialvårdsservice eller den service för arbetsförvaltningens enskilda kunder denne erhållit eller uppgifter om en persons hälsotillstånd eller handikapp, den hälsovård eller rehabilitering som denne har erhållit eller uppgifter om någons sexuella beteende eller inriktning (24 25 punkten); handlingar som gäller elevvård eller befriande av en elev från undervisning, elevers och examinanders provprestationer samt sådana av en läroanstalt utfärdade betyg och andra handlingar som innehåller uppgifter om verbala bedömningar av en elevs personliga egenskaper (24 30 punkten); 2(8)

3 handlingar som innehåller uppgifter om en persons politiska övertygelse eller uppgifter om åsikter som personen har uttalat privat eller uppgifter om någons levnadssätt, deltagande i föreningsverksamhet eller fritidssysselsättningar, familjeliv eller andra med dem jämförbara personliga förhållanden. (24 32 punkten) Då handlingarna är hemliga har också de anställda inom skolan tystnadsplikt om handlingarnas innehåll. Det här betyder att alla uppgifter om till exempel socialvårdsåtgärder som riktar sig till en elev och hans eller hennes familj är sekretessbelagda också i skolan. Om en lärare får kännedom om sådana åtgärder eller om hälsotillståndet för en elev eller någon i elevens familj har läraren tystnadsplikt om de här omständigheterna. All information som gäller elevvård är sekretessbelagd oberoende av om den finns i en handling eller om det är fråga om muntlig information. Med elevvård avses verksamhet som har till syfte att främja och upprätthålla elevens studieframgång, goda psykiska och fysiska hälsa och sociala välfärd. Elevvården omfattar enligt lagen om grundläggande utbildning (31 a ) elevvård i enlighet med en läroplan som godkänts av utbildningsanordnaren och sådana elevvårdstjänster som i hälso- och sjukvårdslagen avses med skolhälsovård och i barnskyddslagen avses med stöd för skolgången. Också uppgifter om familjernas levnadssätt och om elevernas fritidssysselsättningar är sekretessbelagda. Här är det fråga om det så kallade livsstilsskyddet, som alltså finns föreskrivet i punkten. I skolan får bland annat lärarna veta en hel del om elevernas och deras familjers levnadssätt. Alla de här uppgifterna är hemliga. Lagen om grundläggande utbildning innehåller för sin del en egen bestämmelse om tystnadsplikt. Enligt 40 1 moment gäller tystnadsplikten uppgifter om elevernas eller i denna lag avsedda anställdas eller deras familjemedlemmars personliga förhållanden och ekonomiska ställning. Med personliga förhållanden avses bland annat sociala förhållanden och hälsotillstånd, alltså samma slags information som är sekretessbelagd enligt punkten i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. Med personliga förhållanden avses också livsstilsskyddet, liksom andra till individen relaterade uppgifter av personlig och ofta känslig natur. Med ekonomiska förhållanden avses familjens ekonomiska ställning, liksom också olika former av sociala stöd som familjen eventuellt erhåller. I alla de här frågorna gäller tystnadsplikt och alla handlingar om enskilda elever eller elevernas familjer som innehåller sådan information är sekretessbelagda. I vissa fall kan kriterierna för olika beslut och åtgärder vara sådana till sin karaktär att också själva beslutet blir sekretessbelagt. Det här gäller till exempel de olika formerna av intensifierat och särskilt stöd liksom också i många fall beslut om biträdestjänster till eleverna. Eftersom grunden för de här besluten är att eleven har ett handikapp eller en inlärningssvårighet och då besluten dessutom ofta har en elevvårdskaraktär, innebär det att beslutet är hemligt eftersom man annars implicit skulle komma att avslöja en sekretessbelagd omständighet. Beslut om disciplinär bestraffning av en elev är, som redan ovan konstaterats, i princip offentliga, men i samband med beslutet kan det finnas information om elevvård, och till den delen är informationen sekretessbelagd. 6. Vem omfattas av tystnadsplikten? Lagen om grundläggande utbildning definierar i 40 de personer som har tystnadsplikt: Ledamöterna i de organ som svarar för anordnandet av utbildning, personer som avses i 37, 3(8)

4 representanter för skolhälsovården, skolkuratorer, skolpsykologer och personer som genomgår undervisningspraktik. Med ledamöter i de organ som svarar för anordnandet av utbildning avses de förtroendevalda i skolornas direktioner och i skol- eller bildningsnämnder eller motsvarande organ. Personer som avses i 37 är skolans rektor, lärarna, timlärarna skolgångsbiträdena och all övrig personal. I 40 nämns därtill särskilt representanterna för skolhälsovården, dvs. skolläkare, skoltandläkare och skolhälsovårdare. Dessutom nämns skolkuratorerna, skolpsykologerna och personer som genomgår undervisningspraktik. Tystnadsplikten binder de anställda under den tid de jobbar i skolan, men fortgår också efter det att anställningen har tagit slut. Det här gäller också de förtroendevalda: Tystnadsplikten binder dem också efter det att förtroendeuppdraget upphört. 7. Vad innebär tystnadsplikten? Tystnadsplikt innebär att en tjänsteinnehavare, en annan anställd eller en förtroendevald inte för utomstående personer får yppa sådan information som man erhållit i sin anställning eller i sitt uppdrag och för vilken tystnadsplikt är stadgad. Lagen om grundläggande utbildning (40 ) anger uttryckligen att den som har tystnadsplikt inte för utomstående får röja sådana uppgifter för vilken tystnadsplikten är stadgad. Att röja en uppgift innefattar alla sätt att delge information om uppgiften genom att berätta om den, genom att visa dokument som är hemliga eller genom att på något annat sätt föra fram information av vilken mottagaren kan dra slutsatser om en sekretessbelagd omständighet. Lagen anger alltså att den som har tystnadsplikt inte för utomstående får röja hemlig information. Begreppet utomstående är inte definierat i lagen. Det är klart att alla som inte hör till skolsamfundet är utomstående. När tystnadsplikten skyddar en enskild elev är de övriga eleverna och deras vårdnadshavare också utomstående. De anställdas familjer och bekanta är självfallet utomstående det är förstås förbjudet att i syfte att skvallra tala om eleverna och deras familjer. De övriga anställda inom skolan är i strikt bemärkelse också utomstående. Lagen ger dock en anställd rätt att under vissa förutsättningar närmast utgående från elevens behov delge sekretessbelagd information till kolleger inom skolan. Det här beskrivs närmare i texten nedan. Andra myndigheter är också utomstående, men det finns ett flertal bestämmelser som ändå ger rätt att ge sekretessbelagd information om elever till andra myndigheter. Den här rätten att bryta tystnadsplikt och sekretess måste dock alltid basera sig på lag. I texten nedan beskrivs också de här situationerna närmare. 8. Rätt att ge och få sekretessbelagd information med samtycke av vårdnadshavarna En allmän princip enligt vår offentlighets- och personuppgiftslagstiftning är att den som skyddas av sekretess kan samtycka till att en uppgift trots sekretessen kan ges ut. Vårdnadshavaren kan alltså samtycka till att sekretessbelagda uppgifter om eleven eller familjen ges ut till andra myndigheter. Samtycket måste vara explicit och tillräckligt individualiserat. I lagen om grundläggande utbildning anges också att vårdnadshavaren kan ge ett specifikt skriftligt samtycke till att skolan begär 4(8)

5 sekretessbelagda uppgifter från andra myndigheter eller organisationer när det är nödvändigt för att ordna undervisningen. Formen för samtycke är här angiven som skriftlig. Specifikt samtycke betyder att ett generellt samtycke inte räcker, utan att det klart ska framgå vilka handlingar eller vilken information samtycket gäller. Därtill förutsätter bestämmelsen att uppgifterna ska vara nödvändiga för att ordna undervisningen. Även i de fall då lagen under särskilda förutsättningar (se avsnitten nedan) ger skolan rätt att utan samtycke få eller ge hemliga uppgifter borde en utgångspunkt ändå vara att skolan i första hand diskuterar sådana frågor med vårdnadshavarna. Till det förpliktar principen om att utbildningen ska genomföras i samarbete med hemmen. 9. Rätt att inom skolan ge och få hemliga uppgifter En viktig bestämmelse om informationsutbyte ingår i 40 2 momentet i lagen om grundläggande utbildning. Bestämmelsen har följande ordalydelse: Oberoende av 1 mom. eller vad som särskilt bestäms om sekretess har de som deltar i elevvårdsarbetet för en elev rätt att av varandra få och till varandra samt elevens lärare och den myndighet som ansvarar för undervisningen och verksamheten enligt denna lag ge ut information som är nödvändig för att ändamålsenligt ordna undervisningen för eleven. Hänvisningen till 1 momentet avser här den grundläggande bestämmelsen om tystnadsplikt i lagen om grundläggande utbildning. Den finns närmare beskriven ovan under rubriken Vilka frågor gäller sekretessen och tystnadsplikten? (avsnitt 5). Bestämmelsen i 2 momentet ger alltså dem som deltar i elevvårdsarbetet för en elev dels rätt att av varandra få och till varandra ge sekretessbelagda uppgifter, dels rätt att till elevens lärare och den myndighet som svarar för undervisningen ge sekretessbelagd information. Vilken som helst information kan inte ges ut. En förutsättning är att det ska vara fråga om information som är nödvändig för att ändamålsenligt ordna undervisningen för eleven. Den som innehar hemlig information måste alltså alltid ta ställning till om det är nödvändigt att ge ut informationen med tanke på undervisningen för eleven. Paragrafen anger att de som deltar i elevvårdsarbetet för en elev kan ge information till varandra och få information av varandra. Lagen definierar inte explicit vilka det är som deltar i elevvårdsarbetet, men anger i den bestämmelse som innehåller föreskrifter om elevvård (31 a ) att då ett ärende som gäller en enskild elev behandlas i elevvårdsarbetet får endast de som deltar i elevens undervisning och anordnar elevvård och till vars uppgifter behandlingen av elevens ärenden omedelbart hör delta i behandlingen. Lagen förutsätter inte att det i skolan ska finnas en elevvårdsgrupp. De som har rätt att delta i elevvårdsarbetet för en elev kan alltså vara elevens lärare, skolkuratorn, skolpsykologen, skolhälsovårdaren, skolläkaren och studiehandledaren. I förarbetena till lagen nämns också skolans rektor eller skolföreståndaren, ett skolgångsbiträde som arbetar med eleven samt socialarbetare inom barnskyddet. Det är viktigt att notera att lagen anger att det ska vara fråga om personer som deltar i elevvårdsarbetet för en bestämd elev. En lärare eller en annan anställd som ingenting har med en viss elev att göra ska inte heller delta i elevvårdsarbetet för den eleven och har därmed inte heller rätt att få sekretessbelagd information om eleven. Bestämmelsen i 40 2 moment ger alltså de personer som på olika sätt deltar i elevvårdsarbetet för en elev rätt att utbyta också sekretessbelagd information om eleven. De här personerna kan alltså inte med åberopande av tystnadsplikten hävda att de under inga omständigheter får ge ut sådan 5(8)

6 information. Däremot har alla de här personerna en skyldighet att pröva om det är nödvändigt med tanke på undervisningen för eleven att ge informationen. Om så inte är fallet får informationen inte heller ges ut. De som jobbar inom elevvården kan till exempel ge information om elevens hälsotillstånd till elevens alla lärare om det är viktigt för undervisningen av eleven och med tanke på en trygg skolgång för eleven. Om eleven har en sjukdom som innebär att han eller hon kan få ett sjukdomsanfall mitt under skoldagen är det självfallet viktigt att alla lärare också de som inte direkt undervisar eleven men som till exempel övervakar eleverna under rasterna känner till elevens sjukdom. Om eleven däremot har en sjukdom som inte alls påverkar skolgången behöver skolhälsovården inte ge uppgifter om sjukdomen till lärarna. Med tanke på samarbetet mellan skolan och hemmen finns det ändå god orsak för hälsovården att tillsammans med vårdnadshavarna komma överens om hur information om elevens hälsotillstånd ska diskuteras med lärarna och övriga anställda i skolan. 10. Rätt för skolan att till andra myndigheter ge och av myndigheterna få hemliga uppgifter Skolan ska i första hand sträva efter att diskutera med vårdnadshavarna om det uppstår behov att från skolan ge hemliga uppgifter till andra myndigheter eller att till skolan begära sådana uppgifter. Om det inte är möjligt att nå samförstånd med vårdnadshavarna eller om uppgifterna av andra orsaker måste ges eller erhållas utan samtycke innehåller lagstiftningen vissa bestämmelser om hur sekretessbelagd information kan utbytas mellan myndigheter. a) Social- och hälsovårdsmyndigheterna Enligt de nya bestämmelserna i lagen om grundläggande utbildning (41 4 mom.) har skolan trots bestämmelserna om sekretess rätt att avgiftsfritt få nödvändiga uppgifter av social- och hälsovårdsmyndigheterna. Det ska vara fråga om uppgifter som behövs för att skolan ska kunna ordna undervisningen för en elev. Det är inte bara myndigheter inom social- och hälsovården som har en skyldighet att ge sådana uppgifter till skolan, utan också privata tjänsteproducenter och yrkesutövare har denna skyldighet. Lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (klientlagen) ger för sin del socialmyndigheterna rätt att under vissa förutsättningar ge hemlig information om klienterna inom socialvården bland annat till skolan. Kriterierna är rätt strikt formulerade: Det ska vara uppgifter som är nödvändiga bland annat för att utreda behovet av vård, omsorg eller utbildning eller att ordna utbildning. Dessutom förutsätts att den som uppgifterna gäller är i uppenbart behov av vård eller omsorg och att personens utveckling eller säkerhet äventyras om uppgifterna inte ges ut. Också om uppgifterna behövs på grund av ett barns intresse kan de ges ut till en annan myndighet. Klientlagen innehåller också en bestämmelse (20 ) enligt vilken andra myndigheter bland annat skolan har en skyldighet att lämna sekretessbelagda uppgifter till socialvårdsmyndigheter om det är fråga om uppgifter som i väsentlig grad inverkar på klientrelationen inom socialvården och uppgifterna behövs av socialmyndigheten på grund av deras lagstadgade uppgifter att utreda klienters behov av socialvård. De som är anställda i skolan har en skyldighet att under vissa förutsättningar göra en barnskyddsanmälan enligt barnskyddslagen. Denna skyldighet föreligger för de anställda om de i sin uppgift fått kännedom om ett barn för vars del behovet av vård och omsorg, omständigheter som äventyrar barnets utveckling eller barnets eget beteende kräver att behovet av barnskydd utreds. 6(8)

7 Barnskyddslagen anger explicit att en barnskyddsanmälan ska göras trots sekretessbestämmelserna. Den som gör en barnskyddsanmälan har alltså en rätt att bryta sin tystnadsplikt. Socialmyndigheternas rätt att ge och få sekretessbelagd information har sedan början av 2000-talet funnits reglerad i klientlagen. Den här bestämmelsen har bland annat kunnat tillämpas vid utbyte av information mellan dagvården, som omfattas av klientlagen, och skolan. Rätten att bryta tystnadsplikten i samband med en barnskyddsanmälan har också länge funnits i lagstiftningen, även om denna rätt blev specifikt angiven först i den nya barnskyddslagen från Det som är nytt enligt 41 4 mom. lagen om grundläggande utbildning är att skolan på eget initiativ nu har rätt att begära och få information från både social- och hälsovårdsmyndigheterna. Förr var det över huvud taget inte möjligt att till skolan få hemlig patientinformation från övriga delar av hälsovården än från skolhälsovården. Den lag som reglerar patientens ställning och rättigheter inom hälsovården ger nämligen inte en rätt för hälsovårdsmyndigheterna att utan särskilda bestämmelser i lag ge ut hemlig patientinformation. Nu finns det en sådan bestämmelse i lagen om grundläggande utbildning och skolan har alltså rätt att begära hemlig patientinformation om eleverna ifall den här informationen är nödvändig för att skolan ska kunna ordna undervisningen för eleven. Skolan måste förstås kunna motivera varför just de här uppgifterna är nödvändiga, men har därefter en rätt att få de hemliga uppgifterna. Det finns inga bestämmelser som skulle ge skolan en rätt att ge sekretessbelagd information till andra hälsovårdsmyndigheter än skolhälsovården. Däremot ger ju 40 2 mom. en rätt att inom ramen för elevvårdsarbetet utbyta också hemlig information mellan skolan och skolhälsovården. Den nya bestämmelsen i 41 4 moment utvidgar skolans rätt att få information till att gälla också annan hälsovård än skolhälsovården. b) Andra skolor Om en elev övergår till grundläggande utbildning i en annan kommun eller i en skola som upprätthålls av en annan utbildningsanordnare ska elevens tidigare skola trots bestämmelserna om sekretess utan dröjsmål lämna uppgifter som är nödvändiga för ordnande av undervisningen till den nya skolan. Det här gäller bara den grundläggande utbildningen. Den här bestämmelsen (40 4 mom.) i lagen om grundläggande utbildning är ny och hörde till det lagstiftningspaket som trädde i kraft Förr var det bara möjligt att inom samma utbildningsanordnare (kommun) och samma skolform (grundläggande utbildning) överföra hemlig information. Då en elev flyttar från en kommun till en annan ska skolan alltså nu överföra nödvändiga uppgifter till den nya skolan. Däremot ger lagen inte rätt att utan samtycke av eleven och hans eller hennes vårdnadshavare ge hemliga uppgifter från den grundläggande utbildningen till andra stadiet, dvs. till gymnasiet eller yrkesutbildningen. c) Polisen Det finns ingen bestämmelse i skollagstiftningen som skulle ge skolan rätt att ge sekretessbelagd information till polisen. Däremot får skolan självfallet göra polisanmälan gällande brott begångna av elever under skoltid i skolan. Det att någon gör sig skyldig till ett brott till exempel stöld eller misshandel i skolan är inte hemlig information och det är fråga om straffbara gärningar som bör anmälas till polisen. Om skolan får reda på att vissa grova brott håller på att ske ( är på färde ) t.ex. narkotikabrott, grovt sexuellt utnyttjande av barn eller grov misshandel har skolan en anmälningsplikt till polisen. Då har skolan också rätt att bryta eventuell tystnadsplikt som på något sätt ansluter sig till den handling som utgör det brott som håller på att ske. 7(8)

8 Författningar: Finlands grundlag (731/1999) Lag om grundläggande utbildning (628/1998. Lagen har ändrats många gånger. De ändringar som gäller tystnadsplikten har författningssamlingsnumret 642/2010) Gymnasielag (629/1998) Lag om yrkesutbildning (630/1998. Ändring av bestämmelserna om tystnadsplikt i författningssamling 951/2011) Lag om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) Barnskyddslagen (417/2007) Lag om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000) Lag om patientens ställning och rättigheter (785/1992) 8(8)

Juridik i eftermiddagsverksamhet del 2: Offentlighet och sekretess

Juridik i eftermiddagsverksamhet del 2: Offentlighet och sekretess Juridik i eftermiddagsverksamhet del 2: Offentlighet och sekretess Möte för personal inom eftermiddagsverksamheten i Helsingfors 22.11.2006 Henrik Hägglund Svenska social- och kommunalhögskolan Offentlighetslagen:

Läs mer

Tystnadsplikt inom ungdomsverkstäder och uppsökande ungdomsarbete

Tystnadsplikt inom ungdomsverkstäder och uppsökande ungdomsarbete Tystnadsplikt inom ungdomsverkstäder och uppsökande ungdomsarbete Jakobstad 8.5.2015 Thomas Sundell Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet Regionförvaltningsverkens svenska

Läs mer

Juridik i eftermiddagsverksamhet

Juridik i eftermiddagsverksamhet Juridik i eftermiddagsverksamhet Möte för personal inom eftermiddagsverksamheten i Helsingfors 11.5.2006 Henrik Hägglund Svenska social- och kommunalhögskolan FN:s konvention om barnens rättigheter Artikel

Läs mer

Aktuellt inom elevvården

Aktuellt inom elevvården Aktuellt inom elevvården Motivation, samtal och välbefinnande Nationella dagar för elev- och studerandevård 29 30.10.2012 Kristiina Laitinen Undervisningsråd Utbildningsstyrelsen Inledningsvis Vilka frågor

Läs mer

BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård

BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård 8 Elevvård Med elevvård avses främjande och upprätthållande av elevens goda lärande, goda fysiska och

Läs mer

BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård

BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård Studerandevård Studerandevården är en allt viktigare del av gymnasiets grundverksamhet. Med studerandevård avses främjande

Läs mer

Läroanstaltens personal bär det primära ansvaret för välbefinnandet inom läroanstalten.

Läroanstaltens personal bär det primära ansvaret för välbefinnandet inom läroanstalten. 4.3 Studerandevård Målet med studerandevården i gymnasiet är att främja de studerandes lärande, hälsa och välbefinnande och värna om hela läroanstaltens välbefinnande och en sund och trygg studiemiljö.

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om patientens ställning och rättigheter

Lag. om ändring av lagen om patientens ställning och rättigheter Lag om ändring av lagen om patientens ställning och rättigheter I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992) 15 och fogas till lagen ett nytt 2 a kap.

Läs mer

ANVÄNDNING AV E-POST INOM SOCIALVÅRDEN

ANVÄNDNING AV E-POST INOM SOCIALVÅRDEN DATAOMBUDSMANNENS BYRÅ ANVÄNDNING AV E-POST INOM SOCIALVÅRDEN Uppdaterad 15.09.2010 www.tietosuoja.fi 2 ANVÄNDNING AV E-POST INOM SOCIALVÅRDEN Avsikten med denna instruktion är att ge rekommendationer

Läs mer

DINA RÄTTIGHETER SOM KLIENT

DINA RÄTTIGHETER SOM KLIENT DINA RÄTTIGHETER SOM KLIENT Social- och miljöavdelningen 2007 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Klientens ställning och rättigheter... 3 Grundläggande fri- och rättigheter... 3 Rätt till gott bemötande och socialvård

Läs mer

Individuellt inriktad elevhälsa

Individuellt inriktad elevhälsa Individuellt inriktad elevhälsa Helsingfors 4.11.2014 Thomas Sundell Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet /

Läs mer

Ålands lagting BESLUT LTB 42/2016

Ålands lagting BESLUT LTB 42/2016 Ålands lagting BESLUT LTB 42/2016 Datum Ärende 2016-11-09 LF 23/2015-2016 Ålands lagtings beslut om antagande av Landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av barnskyddslagen

Läs mer

7. ELEVVÅRD. Elevvården i den grundläggande utbildningen och planerna som anknyter till den regleras i lagen om elev- och studerandevård (1287/2013).

7. ELEVVÅRD. Elevvården i den grundläggande utbildningen och planerna som anknyter till den regleras i lagen om elev- och studerandevård (1287/2013). 7. ELEVVÅRD I takt med att barnens och de ungas uppväxtmiljö och skolans verksamhetsmiljö förändras, har elevvården blivit en allt viktigare del av skolans kärnverksamhet. Elevvården hänger nära samman

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 31 december 2013 1287/2013 Lag om elev- och studerandevård Utfärdad i Helsingfors den 30 december 2013 I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

Läs mer

Donnerska skolans elevvårdsplan

Donnerska skolans elevvårdsplan Donnerska skolans elevvårdsplan 2016 2017 Innehåll Bakgrund... 3 Totala behovet av elevvård och tillgängliga elevvårdstjänster... 3 Den gemensamma elevvården och tillvägagångssätt... 3 Ordnandet av individuell

Läs mer

INKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK

INKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK INKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK Bestämmelser, tillämpningar och reformförslag Gustav Wikström Grundskolans specialundervisning är lagstadgad GrUL 17 : Elever med lindriga inlärnings- eller anpassningssvårigheter

Läs mer

Informationspaket för hemmet om stödet för barnets lärande och skolgång. Vad är bra att känna till som förälder om barnets inlärning och skolgång?

Informationspaket för hemmet om stödet för barnets lärande och skolgång. Vad är bra att känna till som förälder om barnets inlärning och skolgång? Informationspaket för hemmet om stödet för barnets lärande och skolgång Vad är bra att känna till som förälder om barnets inlärning och skolgång? - 1 - Jag kan inte! Om ett barn har inlärningssvårigheter

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Den ändrade föreskriften skall följas fr.o.m. 1.8.2005.

Den ändrade föreskriften skall följas fr.o.m. 1.8.2005. OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN Dnr 28/011/2004 FÖRESKRIFT Lagstadgad, bör iakttas Datum 27.8.2004 Yrkesutbildningsanordnarna Examenskommissionerna GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN OCH FÖR FRISTÅENDE EXAMEN

Läs mer

Anvisning 1/ (6)

Anvisning 1/ (6) Anvisning 1/2015 1 (6) Enligt sändlista Tillämpning av lagstiftningen om privat social- och hälsovård på social- och hälsovårdstjänster som produceras av privata utbildningsanordnare Bakgrund och anvisningens

Läs mer

Anställd Befattning:. Tjänsteställe:.. Personnummer: Namn:...

Anställd Befattning:. Tjänsteställe:.. Personnummer: Namn:... SEKRETESSFÖRBINDELSE I och med att man är verksam inom Gymnasie- och Vuxenutbildnings verksamhetsområde måste man följa sekretessbestämmelserna. De bestämmelser som gäller finns i informationsskriften

Läs mer

Individuellt inriktad elevhälsa

Individuellt inriktad elevhälsa Individuellt inriktad elevhälsa Helsingfors 7.4.2014 Åbo 8.4.2014 Vasa 10.4.2014 Thomas Sundell Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet Regionförvaltningsverkens svenska enhet

Läs mer

1. Utbildningsdirektörens beslutanderätt

1. Utbildningsdirektörens beslutanderätt BESLUTANDERÄTT I ENLIGHET MED DAGVÅRDSLAGSTIFTNING OCH UTBILDNINGSLAGSTIFTNING FÖR TJÄNSTEMÄN INOM ESBO STADS RESULTATENHET FÖR SVENSK DAGVÅRD OCH UTBILDNING Godkänd 11.3.2009, ändrad 23.9.2009, 27.1.2010,

Läs mer

ÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN I GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA, KAPITEL 4.3 STUDERANDEVÅRD

ÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN I GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA, KAPITEL 4.3 STUDERANDEVÅRD BILAGA 6/011/2014 ÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN I GYMNASIEUTBILDNING FÖR UNGA, KAPITEL 4.3 STUDERANDEVÅRD 4.3 Studerandevård Målet med studerandevården i gymnasiet är att främja de studerandes lärande,

Läs mer

Plan för fostrande samtal och disciplinära åtgärder

Plan för fostrande samtal och disciplinära åtgärder Plan för fostrande samtal och disciplinära åtgärder Enligt grunderna för läroplanen (punkt 5.6 Frågor som avgörs på lokal nivå) ska utbildningsanordnaren ansvara för att en plan för fostrande samtal och

Läs mer

Tystnadsplikt och sekretess i vården

Tystnadsplikt och sekretess i vården Tystnadsplikt och sekretess i vården 2011 01 01 Tystnadsplikt och sekretess i vården Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) gäller inom offentliga verksamheter. Sjukvårdssekretessen är en del av denna

Läs mer

Klientens ställning och rättigheter inom socialvården. Klientens ställning och rättigheter inom socialvården

Klientens ställning och rättigheter inom socialvården. Klientens ställning och rättigheter inom socialvården Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2001:1swe Klientens ställning och rättigheter inom socialvården Social- och hälsovårdsministeriet Helsingfors 2001 ISSN 1236-2123 ISBN 952-00-0893-4 Klientens

Läs mer

Klientens ställning och

Klientens ställning och Klientens ställning och rättigheter inom socialvården Lagen om klientens ställning och rättigheter kallas kort för klientlagen. Med klient menas den som ansöker om eller använder socialvård. Lagen gäller

Läs mer

Topeliusgymnasiets plan för fostrande samtal och disciplinära åtgärder

Topeliusgymnasiets plan för fostrande samtal och disciplinära åtgärder Topeliusgymnasiets plan för fostrande samtal och disciplinära åtgärder Enligt grunderna för läroplanen (punkt 5.6 Frågor som avgörs på lokal nivå) ska utbildningsanordnaren ansvara för att en plan för

Läs mer

ÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UT- BILDNINGEN / KAPITEL 5.4 ELEVVÅRD OCH FRÄMJANDE AV TRYGGHET OCH SÄ- KERHET

ÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UT- BILDNINGEN / KAPITEL 5.4 ELEVVÅRD OCH FRÄMJANDE AV TRYGGHET OCH SÄ- KERHET BILAGA 1 (10) 4/011/2014 ÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UT- BILDNINGEN / KAPITEL 5.4 ELEVVÅRD OCH FRÄMJANDE AV TRYGGHET OCH SÄ- KERHET KAPITEL 5.4 Elevvård I grunderna för läroplanen

Läs mer

ÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN /KAPITEL 5.3 ELEVVÅRD OCH FRÄMJANDE AV TRYGGHET OCH SÄKERHET

ÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN /KAPITEL 5.3 ELEVVÅRD OCH FRÄMJANDE AV TRYGGHET OCH SÄKERHET BILAGA 1 (10) 5/011/2014 ÄNDRING AV GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN /KAPITEL 5.3 ELEVVÅRD OCH FRÄMJANDE AV TRYGGHET OCH SÄKERHET KAPITEL 5.3 Elevvård I grunderna för läroplanen för förskoleundervisningen

Läs mer

RIKSDAGENS SVAR 95/2004 rd

RIKSDAGENS SVAR 95/2004 rd RIKSDAGENS SVAR 95/2004 rd Regeringens proposition med förslag till godkännande av överenskommelsen mellan parterna i konventionen om upprättandet av Europeiska rymdorganet samt Europeiska rymdorganet

Läs mer

Elevens rättigheter. Vasa 13.4.2013. Thomas Sundell. Jurist Svenskspråkiga serviceenheten för undervisningsväsendet

Elevens rättigheter. Vasa 13.4.2013. Thomas Sundell. Jurist Svenskspråkiga serviceenheten för undervisningsväsendet Elevens rättigheter Vasa 13.4.2013 Thomas Sundell Jurist Svenskspråkiga serviceenheten för undervisningsväsendet Regionförvaltningsverkens svenskspråkiga serviceenhet för undervisningsväsendet 16.4.2013

Läs mer

LAGSTIFTNING GÄLLANDE SPECIALUNDERVISNING

LAGSTIFTNING GÄLLANDE SPECIALUNDERVISNING LAGSTIFTNING GÄLLANDE SPECIALUNDERVISNING SKOLLAGSTIFTNING November 2011 Lag om grundläggande utbildning 1998/628 samt uppdatering av den Nedan följer lagparagrafer och förordningar som berör elevens rätt

Läs mer

Från: Kent Sangmyr och Charlene Holmström Datum: 9 maj 2012 Angående: Utredning angående regelverket kring vårdens intyg till Försäkringskassan

Från: Kent Sangmyr och Charlene Holmström Datum: 9 maj 2012 Angående: Utredning angående regelverket kring vårdens intyg till Försäkringskassan 112591, 1 Bilaga 3, version 1.0 PM Till: Inera AB Från: Kent Sangmyr och Charlene Holmström Datum: 9 maj 2012 Angående: Utredning angående regelverket kring vårdens intyg till Försäkringskassan Syfte Syftet

Läs mer

SKOLAS ELEVVÅRDSPLAN

SKOLAS ELEVVÅRDSPLAN SKOLAS ELEVVÅRDSPLAN 2016-2017 Fastställd 1.4.2016 Elevvården är en viktig del av verksamhetskulturen i den grundläggande utbildningen och hänger nära samman med skolans fostrings- och undervisningsuppdrag.

Läs mer

Sekretess och tystnadsplikt

Sekretess och tystnadsplikt Sekretess och tystnadsplikt tryckfrihetsförordningen offentlighets- och sekretesslagen patientdatalagen HU 2013-09-04 Susan Ols Landstingsjurist Översikt Offentlighetsprincipen Allmänna handlingar Sjukvårdssekretessen

Läs mer

Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från Arbetsförmedlingen i ett ärende om ekonomiskt bistånd

Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från Arbetsförmedlingen i ett ärende om ekonomiskt bistånd Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: Kommunstyrelse, Nämnder med ansvar för SoL, Förvaltningschefer Nr 8/2013 Juni 2013 Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från

Läs mer

Förlängd läroplikt. Vem omfattas av förlängd läroplikt?

Förlängd läroplikt. Vem omfattas av förlängd läroplikt? Förlängd läroplikt Vem omfattas av förlängd läroplikt? Eftersom beslut om förlängd läroplikt har fattats på mycket olika grunder och den relativa andelen elever med förlängd läroplikt varierar mellan olika

Läs mer

Behandlingen av barnskyddsärenden vid Vasa förvaltningsdomstol Jan-Erik Salo, Vasa förvaltningsdomstol

Behandlingen av barnskyddsärenden vid Vasa förvaltningsdomstol Jan-Erik Salo, Vasa förvaltningsdomstol Studiedag inom barnskyddsfrågor 14.5.2013 Behandlingen av barnskyddsärenden vid Vasa förvaltningsdomstol Jan-Erik Salo, Vasa förvaltningsdomstol Antal ärenden vid förvaltningsdomstolen Inkomna ansökan

Läs mer

KFOs lilla lathund. Om sekretess och tystnadsplikt

KFOs lilla lathund. Om sekretess och tystnadsplikt KFOs lilla lathund Om sekretess och tystnadsplikt Regler om sekretess och tystnadsplikt Denna information vänder sig till samtliga personer som är verksamma inom området personlig assistans i enskild regi.

Läs mer

ANVISNINGAR OM GOD OMBUDSSED (godkända vid mötet för nämnden för ombud för industriellt rättsskydd den 13 maj 2015)

ANVISNINGAR OM GOD OMBUDSSED (godkända vid mötet för nämnden för ombud för industriellt rättsskydd den 13 maj 2015) 1 ANVISNINGAR OM GOD OMBUDSSED (godkända vid mötet för nämnden för ombud för industriellt rättsskydd den 13 maj 2015) 1 INLEDNING Ett auktoriserat ombud ska redbart och samvetsgrant utföra de uppdrag på

Läs mer

Anvisning 14/2014 1 (5)

Anvisning 14/2014 1 (5) Anvisning 14/2014 1 (5) Enligt sändlista Tobaksprodukter och rökning från läroanstaltens synpunkt Allmänt Läroanstalter och rökningsförbud Lagen om grundläggande utbildning (1267/2013), gymnasielagen (1268/2013)

Läs mer

Tystnadsplikt. Den som är eller har varit verksam i enskilt bedriven förskola omfattas av tystnadsplikt (29 kap. 14 Skollagen).

Tystnadsplikt. Den som är eller har varit verksam i enskilt bedriven förskola omfattas av tystnadsplikt (29 kap. 14 Skollagen). Tystnadsplikt Den som är eller har varit verksam i enskilt bedriven förskola omfattas av tystnadsplikt (29 kap. 14 Skollagen). Inledning Förskolan är en arbetsplats där pedagoger kommer i nära kontakt

Läs mer

Socialsektorn behöver lagen om yrkesutövande

Socialsektorn behöver lagen om yrkesutövande Socialsektorn behöver lagen om yrkesutövande Man bör stadga lagen om yrkesutövande för socialsektorn och de som utbildats inom den sociala branschen bör registrera sig. Valviras verskamhetssektor bör utvidgas

Läs mer

MITTUNIVERSITETET Avdelningen för utbildningsvetenskap. Sekretess inom förskola, förskoleklass, skola och fritidshem:

MITTUNIVERSITETET Avdelningen för utbildningsvetenskap. Sekretess inom förskola, förskoleklass, skola och fritidshem: MITTUNIVERSITETET Avdelningen för utbildningsvetenskap Sekretess inom förskola, förskoleklass, skola och fritidshem: en sammanfattning 2 INNEHÅLL Grundregel för statlig och kommunal verksamhet: offentlighet

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA Eftermiddagsverksamheten skall stödja och förebygga barnets välmående, samt genom meningsfull och mångsidig verksamhet skapa förutsättningar för växande

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

Sekretess, tystnadsplikt, anmälningsskyldighet mm Granskad av: Fastställd av: Fastställd datum: Reviderad datum: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Sekretess, tystnadsplikt, anmälningsskyldighet mm Granskad av: Fastställd av: Fastställd datum: Reviderad datum: Socialförvaltningens ledningsgrupp Socialförvaltningens ledningssystem Dokumenttyp: Information Titel: Sekretess, tystnadsplikt, anmälningsskyldighet mm Granskad av: Fastställd av: Fastställd datum: Reviderad datum: Socialförvaltningens

Läs mer

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2017 och avses bli behandlad i samband med den.

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2017 och avses bli behandlad i samband med den. LUONNOS LAUSUNNOLLE Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om grundläggande utbildning, gymnasielagen, lagen om grundläggande yrkesutbildning, lagen om elev-

Läs mer

KFOs lilla lathund sekretess och tystnadsplikt

KFOs lilla lathund sekretess och tystnadsplikt KFOs lilla lathund sekretess och tystnadsplikt Denna information vänder sig till samtliga personer som är verksamma inom förskolor, fritidshem, förskoleklasser, grund- och gymnasieskolor som drivs i enskild

Läs mer

Vilken fråga gällande elev- och studerandevård skulle du vilja ha svar på idag? För kunskap och bildning

Vilken fråga gällande elev- och studerandevård skulle du vilja ha svar på idag? För kunskap och bildning Vilken fråga gällande elev- och studerandevård skulle du vilja ha svar på idag? ELEVHÄLSA GENOM SAMARBETE OCH DELAKTIGHET Lag om elev- och studerandevård 1287/2013 Nationella dagar för elev- och studerandevård

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander I den här foldern hittar du information och kontaktuppgifter som gäller för Åland. Texten i foldern

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men vad kan du som vuxen göra om du är

Läs mer

Elevvård. Ändring av grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen

Elevvård. Ändring av grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen Elevvård Ändring av grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen Godkänd av fakultetsrådet 11/6/2014 I N N E H Å L L 5.4 ELEVVÅRD... 2 5.4.1 Yrkesövergripande samarbete inom elevvården...

Läs mer

DU KAN VÄLJA SAMARBETE.

DU KAN VÄLJA SAMARBETE. För dig som har kontakt med barnomsorg, skola, hälso- och sjukvård och socialvård. DU KAN VÄLJA SAMARBETE. Om tystnadsplikt och samtycke. Här kan du läsa om vad tystnadsplikt innebär. Du får också veta

Läs mer

Patientens rättigheter

Patientens rättigheter Beställning av broschyren: E-post: lahettamo@yliopistopaino.fi Fax: (09) 7010 2370 Yliopistopaino, expedition, PB 26, 00014 Helsingfors universitet 2005:5swe Minimibeställning 50 ex. Social- och hälsovårdsministeriet

Läs mer

Elevvårdsarbetet inom förskolan och den grundläggande utbildningen i Jakobstad. Handledning för elevvårdspersonalen

Elevvårdsarbetet inom förskolan och den grundläggande utbildningen i Jakobstad. Handledning för elevvårdspersonalen Elevvårdsarbetet inom förskolan och den grundläggande utbildningen i Jakobstad Handledning för elevvårdspersonalen Dagvårds- och utbildningsverket 2011 1 Innehåll 1. Vad är elevvård?... 4 1.1 Elevvårdsarbetets

Läs mer

Sekretess, lagar och datormiljö

Sekretess, lagar och datormiljö Sekretess, lagar och datormiljö VT 2015 Sekretess och tystnadsplikt Tystnadsplikt gäller oss som individer Tystnadsplikt är ett personligt ansvar vi alltid har, vare sig vi agerar i tjänsten eller som

Läs mer

MODELL FÖR INFORMERING AV KLIENTER INOM SOCIALVÅRDEN

MODELL FÖR INFORMERING AV KLIENTER INOM SOCIALVÅRDEN DATAOMBUDSMANNENS BYRÅ MODELL FÖR INFORMERING AV KLIENTER INOM SOCIALVÅRDEN Uppdaterad 27.07.2010 www.tietosuoja.fi INFORMERING AV SOCIALVÅRDSKLIENTER OM BEHANDLINGEN AV PERSONUPPGIF- TER 24 och 10 i personuppgiftslagen

Läs mer

På basis av skolhälsovårdarens utredning och barnets sjukjournal kan konstateras följande:

På basis av skolhälsovårdarens utredning och barnets sjukjournal kan konstateras följande: 4.10.2012 Dnr 3101/4/11 Beslutsfattare: Biträdande justitieombudsman Jussi Pajuoja Föredragande: Referendarieråd Kaija Tanttinen-Laakkonen SKOLHÄLSOVÅRDENS FÖRFARANDE I RASEBORGS STAD 1 KLAGOMÅLET Föräldrarna

Läs mer

Förändringar i barnskyddet 2016

Förändringar i barnskyddet 2016 Förändringar i barnskyddet 2016 36 Stödåtgärder inom barnskyddets öppenvård Utöver den socialservice som nämns i 3 kap. i socialvårdslagen, som hemservice, referensgruppsverksamhet, stödperson eller stödfamilj

Läs mer

Tillsammans för elevernas bästa

Tillsammans för elevernas bästa Tillsammans för elevernas bästa En fallstudie om olika aktörers upplevelser av yrkesövergripande samarbete inom elevvården i en kommun Pro gradu-avhandling i pedagogik Johanna Eriksson & Helena Sahlberg

Läs mer

STADSLEDNINGSKONTORET JURIDISKA AVDELNINGEN SIDAN 1. och sekretess. September 2012

STADSLEDNINGSKONTORET JURIDISKA AVDELNINGEN SIDAN 1. och sekretess. September 2012 SIDAN 1 Samverkan, informationsutbyte tb t och sekretess Äldrecentrum September 2012 Regeringsformen Tryckfrihets- förordningen Yttrandefrihetsgrundlagen Offentlighet och sekretesslagen EG-RÄTT Hälso-och

Läs mer

Rekryteringsmyndighetens riktlinjer

Rekryteringsmyndighetens riktlinjer Rekryteringsmyndighetens riktlinjer Etiska riktlinjer 2011:4 beslutade den 26 september 2011 Innehåll Det är viktigt att allmänheten uppfattar Rekryteringsmyndigheten och dess verksamhet som en viktig

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 23 september 2015 1142/2015 Lag om revision inom den offentliga förvaltningen och ekonomin Utfärdad i Helsingfors den 18 september 2015 I enlighet

Läs mer

AKTUELL LAGSTIFTNING. Baskurs Missbruks- och beroendefrågor den 26 november 2010

AKTUELL LAGSTIFTNING. Baskurs Missbruks- och beroendefrågor den 26 november 2010 AKTUELL LAGSTIFTNING Baskurs Missbruks- och beroendefrågor den 26 november 2010 Berörda lagar en översikt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) HSL Socialtjänstlagen (2001:453), SoL Lagen (1988:870) om

Läs mer

Hur förebygga. mobbning och våld i skolan. Finlands Svenska Lärarförbund FSL rf 2000. Wikström. Krister

Hur förebygga. mobbning och våld i skolan. Finlands Svenska Lärarförbund FSL rf 2000. Wikström. Krister 1 Hur förebygga mobbning och våld i skolan Krister Wikström Finlands Svenska Lärarförbund FSL rf 2000 2 Bästa lärare! Denna skrift är ett paket som innehåller fakta om mobbning och mobbningsbehandling.

Läs mer

MODELL FÖR INFORMERING AV PATIENTER INOM DEN OFFENTLIGA HÄLSOVÅRDEN

MODELL FÖR INFORMERING AV PATIENTER INOM DEN OFFENTLIGA HÄLSOVÅRDEN DATAOMBUDSMANNENS BYRÅ MODELL FÖR INFORMERING AV PATIENTER INOM DEN OFFENTLIGA HÄLSOVÅRDEN Uppdaterad 15.09.2010 www.tietosuoja.fi 2 Modell för registeransvariga inom den offentliga hälsovården (modellen

Läs mer

Lag. RIKSDAGENS SVAR 364/2010 rd

Lag. RIKSDAGENS SVAR 364/2010 rd RIKSDAGENS SVAR 364/2010 rd Regeringens proposition med förslag till lag om godkännande av Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp och till lagar som har

Läs mer

5.3 ELEVVÅRD OCH FRÄMJANDE AV TRYGGHET OCH SÄKERHET

5.3 ELEVVÅRD OCH FRÄMJANDE AV TRYGGHET OCH SÄKERHET 5.3 ELEVVÅRD OCH FRÄMJANDE AV TRYGGHET OCH SÄKERHET 5.3.1 Yrkesövergripande samarbete inom elevvården 5.3.2 Gemensam elevvård 5.3.3 Individuell elevvård 5.3.4 Elevvårdsplaner 5.3.5 Den enhetsspecifika

Läs mer

OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS

OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS Björn Jennbacken Offentlighetsprincipen HISTORIK Sverige föregångsland, År 1766 fick vi vår första TF SYFTE Främja rättssäkerheten Främja effektiviteten i folkstyret Främja effektiviteten

Läs mer

CENTRALA PRINCIPER GÄLLANDE SAMARBETET MELLAN HEMMET OCH LÄROANSTALTEN SAMT MÅLEN FÖR STUDERANDEVÅRDEN INOM UNDERVISNINGSVÄSENDET

CENTRALA PRINCIPER GÄLLANDE SAMARBETET MELLAN HEMMET OCH LÄROANSTALTEN SAMT MÅLEN FÖR STUDERANDEVÅRDEN INOM UNDERVISNINGSVÄSENDET CENTRALA PRINCIPER GÄLLANDE SAMARBETET MELLAN HEMMET OCH LÄROANSTALTEN SAMT MÅLEN FÖR STUDERANDEVÅRDEN INOM UNDERVISNINGSVÄSENDET UTARBETANDET AV EN STUDERANDEVÅRDSPLAN Föreskrift 94, 101/011/2014 INNEHÅLL

Läs mer

Information om. Sekretess. utdrag ur Offentlighets- och sekretesslagen. för Barn- och familjenämnden i Eslövs kommun

Information om. Sekretess. utdrag ur Offentlighets- och sekretesslagen. för Barn- och familjenämnden i Eslövs kommun Information om Sekretess utdrag ur Offentlighets- och sekretesslagen för Barn- och familjenämnden i Eslövs kommun 2010 Innehållsförteckning Gemensamma regler 2 Samtycke... 4 Sekretess inom Barn- och familjenämnden..

Läs mer

Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic

Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic Grundläggande bestämmelser av Lejla Mulalic De grundläggande bestämmelserna om myndigheternas skyldighet att registrera allmänna handlingar. Allmänna handlingar ska registreras så snart de har kommit in

Läs mer

Ny lagstiftning om arbetsro och elevhälsa

Ny lagstiftning om arbetsro och elevhälsa Ny lagstiftning om arbetsro och elevhälsa Sibbo 27.10.2014 Thomas Sundell Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet

Läs mer

Användning av fostrande samtal och disciplinära åtgärder

Användning av fostrande samtal och disciplinära åtgärder Plan för Användning av fostrande samtal och disciplinära åtgärder inom den grundläggande utbildningen i Kimitoöns kommun 1. Inledning En trygg och trivsam skolmiljö är en förutsättning för att eleverna

Läs mer

Lag om medling i tvistemål och stadfästelse av förlikning i allmänna domstolar /394

Lag om medling i tvistemål och stadfästelse av förlikning i allmänna domstolar /394 Finlex» La gstiftning» Uppdaterad lagstiftning» 2011» 29.4.2011/394 29.4.2011/394 Beaktats t.o.m. FörfS 479/2011. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren. Lag om medling i tvistemål och

Läs mer

Elevhälsoplan för Vörå kommuns skolor

Elevhälsoplan för Vörå kommuns skolor Elevhälsoplan för Vörå kommuns skolor Innehåll 1. Utgångspunkter för elevhälsan 1.1 Mål och begrepp 1.2 Nuläge och behov 1.3 Schematisk struktur över organisationen av elevhälsa 2. Generell elevhälsa 3.

Läs mer

Namn Chef för social- och familjeservice Maria Andersson

Namn Chef för social- och familjeservice Maria Andersson 1 DATASKYDDSBESKRIVNING Personuppgiftslag (523/1999) 10 och 24 Datum 31.3.2014 Namn 1a Borgå stads social- och hälsovårdnämnd Registeransvarig Adress Stadshusgatan 5 B, 06100 Borgå Andra kontaktuppgifter

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag

Läs mer

Nya elev- och studerandevårdslagen vad innebär den i praktiken?

Nya elev- och studerandevårdslagen vad innebär den i praktiken? Nya elev- och studerandevårdslagen vad innebär den i praktiken? 4.11.2013 Thomas Sundell Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet Regionförvaltningsverkens svenska enhet för

Läs mer

Studiedag inom barnskyddsfrågor 8.3.2016

Studiedag inom barnskyddsfrågor 8.3.2016 Studiedag inom barnskyddsfrågor 8.3.2016 Förvaltningsdomstolens praxis i ärenden som gäller begränsningar i vård utom hemmet tf. förvaltningsrättsdomare Jan-Erik Salo Vasa förvaltningsdomstol Åren 2012-2015

Läs mer

Medling som metod att hantera konflikter i skolan

Medling som metod att hantera konflikter i skolan Medling som metod att hantera konflikter i skolan Pia Slögs chef för medlingsverksamheten Medlingsbyrån i Västra Nyland och Sydöstra Finland pia.slogs@sovittelutoimisto.fi www.sovittelutoimisto.fi Helsingfors

Läs mer

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2015 Nr 28 Nr 28 LANDSKAPSFÖRORDNING om rådgivning för gravida och barn, skol- och studerandehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård för barn och unga Utfärdad i Mariehamn

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om etikprövning av forskning som avser människor; SFS 2003:460 Utkom från trycket den 27 juni 2003 utfärdad den 5 juni 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande.

Läs mer

!!!!!!!!!!Välkommen!!!!!!!!!till!!!!!!!!!!!Svenska!samskolan!!!!!!!!i!!!!!!!!!!!Tammerfors!!

!!!!!!!!!!Välkommen!!!!!!!!!till!!!!!!!!!!!Svenska!samskolan!!!!!!!!i!!!!!!!!!!!Tammerfors!! Välkommen till Svenskasamskolan i Tammerfors 1 Välkommentillskolanihöst Attbörjaskolanärenstorhändelsebådeförbarnetochförfamiljen.Enspännandeochnytidbörjar.Imånga familjerfunderarmanombarnetkanalltdetsomkrävsavenlitenskolelev.grundskolanharändratmycketpå

Läs mer

Anvisning 3/2013 1 (8)

Anvisning 3/2013 1 (8) Anvisning 3/2013 1 (8) Kommuner, samkommuner och kommunala samarbetsområden Privata enheter för vård utom hemmet inom barnskyddet Genomförande av självbestämmanderätt för barn vid vård utom hemmet inom

Läs mer

Den trygga inlärningsstigen. Information till vårdnadshavare och till dem som arbetar med barn

Den trygga inlärningsstigen. Information till vårdnadshavare och till dem som arbetar med barn Porvoo - Borgå Utbildning Den trygga inlärningsstigen Information till vårdnadshavare och till dem som arbetar med barn Den trygga och enhetliga inlärningsstigen I Borgå vill man trygga barn och ungdomars

Läs mer

om ändring av lagen om yrkesutbildning

om ändring av lagen om yrkesutbildning Lagförslag 1. Lag om ändring av lagen om yrkesutbildning I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen av den 21 augusti 1998 om yrkesutbildning (630/1998) 27 2 mom., ändras 32, 35, 35 a och 42 44,

Läs mer

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun Beslutad av omsorgs- och socialnämnden 2007-12-17 Varför en etikpolicy? Etik handlar om vilka handlingar och förhållningssätt

Läs mer

Plan för användning av disciplinära åtgärder och förfaringssätt

Plan för användning av disciplinära åtgärder och förfaringssätt Yrkesakademin i Österbotten Plan för användning av disciplinära åtgärder och förfaringssätt Godkänd av direktionen 17.02.2016 14 Plan för disciplinära åtgärder Enligt YA:s policy skapar vi de bästa förutsättningar

Läs mer

Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun.

Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun. relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn BemötAnde Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun. Innehållsförteckning

Läs mer

DOKUMENTATIONS- SKYLDIGHET

DOKUMENTATIONS- SKYLDIGHET DOKUMENTATIONS- SKYLDIGHET -VARFÖR DOKUMENTERAR NI? -VAD HAR DOKUMENTATIONEN FÖR RÄTTSLIG STATUS? SKÄLTILL DOKUMENTATION RÄTTSSÄKERHETSSYNPUNKT BEVISA NÄR? VAR? HUR? VEM? INGÅR I PROFESSIONEN INGEN SAMMANFATTANDE

Läs mer

Elevvård i förskoleundervisningen

Elevvård i förskoleundervisningen Elevvård i förskoleundervisningen I grunderna för förskoleundervisningens läroplan används begreppen elevvård, barn och förskola eller förskoleenhet i stället för de i lagen om elev- och studerandevård

Läs mer

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd

Läs mer

SEKRETESS. Offentlighet och sekretess. Vilka verksamheter omfattas av sekretesslagstiftningen? Vilka är skyldiga att iaktta sekretess?

SEKRETESS. Offentlighet och sekretess. Vilka verksamheter omfattas av sekretesslagstiftningen? Vilka är skyldiga att iaktta sekretess? SEKRETESS Offentlighet och sekretess Offentlighetsprincipen innebär att varje medborgare ska ha rätt att ta del av allmänna handlingar (tryckfrihetsförordningen). Undantagen från denna huvudregel har tillkommit

Läs mer

24.4.2015. Barns och elevers rättigheter. Hem och skolas årsmöte, G18 18.4.2014, Ulrika Krook

24.4.2015. Barns och elevers rättigheter. Hem och skolas årsmöte, G18 18.4.2014, Ulrika Krook Barns och elevers rättigheter Hem och skolas årsmöte, G18 18.4.2014, Ulrika Krook 1 Barnens och elevens rättigheter Barnens rättigheter och barnens bästa Barnkonventionen grundläggande fri- och rättigheter

Läs mer

Ordningsregler för Rudolf Steiner skolan i Helsingfors

Ordningsregler för Rudolf Steiner skolan i Helsingfors Ordningsregler för Rudolf Steiner skolan i Helsingfors Innehållsförteckning I. Skolsamfundet, skolområdet och -tiden II. Skolvägen III. Lektioner och arbetsro IV. Raster V. Skolmåltider VI. Klädsel VII.

Läs mer

GRUNDERNA FÖR BEDÖMNINGEN AV DE STUDERANDE VID UTBILDNING SOM FÖRBEREDER INVANDRARE FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING

GRUNDERNA FÖR BEDÖMNINGEN AV DE STUDERANDE VID UTBILDNING SOM FÖRBEREDER INVANDRARE FÖR GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING DNr 6/011/2000 FÖRESKRIFT Iakttas som förpliktande DATUM 21.1.2000 Giltighetstid från 21.1.2000 tills vidare L 630/98 25 2 mom F 811/98, ändring 10, 4 mom., F 1139/99 Tillägg till föreskriften 9/011/99,

Läs mer