Elevvårdsarbetet inom förskolan och den grundläggande utbildningen i Jakobstad. Handledning för elevvårdspersonalen

Transkript

1 Elevvårdsarbetet inom förskolan och den grundläggande utbildningen i Jakobstad Handledning för elevvårdspersonalen Dagvårds- och utbildningsverket 2011

2 1

3 Innehåll 1. Vad är elevvård? Elevvårdsarbetets fem kompetenser Elevvårdsgruppen Nätverksmöte Arbetsfördelningen inom elevvårdsarbetet Rektor Klasslärare/klassföreståndare Ämneslärare Speciallärare Ledande speciallärare Resurslärare Studiehandledare Skolgångsbiträde Skolhälsovården Skolkuratorn Skolpsykologen Samarbetsformer inom elevvårdsarbetet Pedagogiska team kring barn och elever som är i behov av stöd Skolteamet Samarbetet med hemmet Vårdnadshavarna Barnskyddet Förfaringssätt vid barnskyddsanmälan Lagar och bestämmelser som styr elevvårdsarbetet Rättigheter och skyldigheter för skolans personal Tystnadsplikt Tystnadsplikten för olika sektorer Förskolan och den grundläggande utbildningen Vårdnadshavarna Hälsovården Socialvården FN:s barnkonvention

4 5. Orons gråzon Stöd i anslutning till undervisningsarrangemangen Allmänt, intensifierat och särskilt stöd Ansvarsfördelning och exempel på stödåtgärder Bilagor: Skolvisa bilagor: Anmälan till elevvårdsgruppen och anteckning om åtgärder Elevvårdsgruppens protokoll Anteckningar för nätverksmöte ÖVERSIKT ÖVER SKOLHÄLSOVÅRDEN PLAN FÖR TANDKONTROLL Källor:

5 Grunderna för elevvårdsarbetet inom förskolan och den grundläggande utbildningen i Jakobstad Hänvisning till punkt i Lpgr Godkänd i bildningsnämndens svenska skolsektion Vad är elevvård? Med elevvård avses främjande och upprätthållande av elevens goda lärande, goda fysiska och psykiska hälsa och sociala välbefinnande samt verksamhet som ökar förutsättningarna för dessa. Elevvården hör till alla som arbetar i skolan samt till de myndigheter som ansvarar för elevvårdstjänster. Elevvården genomförs i samarbete med eleven och vårdnadshavaren. Elevvård innebär både kollektivt och individuellt stöd. Genom elevvård främjas barnens och den ungas lärande och harmoniska och sunda växande och utveckling. I arbetet inom elevvården ska man försäkra sig om att lyssna till elevens och vårdnadshavarens synpunkter. Både eleven och vårdnadshavaren ska informeras om skolans elevvårdsarbete och om förfaringssätten. Vårdnadshavarna ska informeras om hur ett elevvårdsärende som gäller den enskilda eleven inleds och bereds. Elevvårdsarbetet är ett mångprofessionellt och sektoröverskridande samarbete, vilket är viktigt för att skapa en helhetsuppfattning om elevens situation och behov av stödinsatser. Det mångprofessionella samarbetet i skolan sker bl.a. i elevvårdsgruppens arbete och genom nätverksmöten. Till det mångprofessionella elevvårdsarbetet hör förutom skolans personal även skolhälsovårdaren, skolskolkuratorn och skolpsykologen. Vid behov anlitas socialvårdens eller specialsjukvårdens tjänster. Målet är ökad förståelse för barnets situation och konkreta förslag som leder till fungerande handlingsprogram som behövs för att stöda barnet. 1.1 Elevvårdsarbetets fem kompetenser Grunden för ett fungerande elevvårdsarbete är: Att det finns välkända rutiner Att åtgärder man beslutar om genomförs Att arbetet utvärderas Elevhälsan och elevvårdsgruppen organiseras olika i olika kommuner. Men i varje skola ska det finnas en elevvårdsgrupp med en tydlig arbetsprocess. Att uppmärksamma 4

6 Att utreda Att dokumentera Att åtgärda och följa upp Att utvärdera Alla i skolan bör känna till vilka personer som ingår i elevvårdsgruppen. Eleven, vårdnadshavaren, läraren och rektorn skall på den enskilda skolan kunna prata om vår elevvårdsgrupp, där medlemmarna är väl kända och lätta att komma i kontakt med. Tillgängligheten måste vara hög. Det räcker inte med att veta vem som sitter i elevvårdsgruppen utan det måste vara möjligt, åtminstone för eleverna, att enkelt komma i kontakt med de olika medlemmarna. Elevvårdsgruppen bör inför varje läsår upprätta någon form av arbetsplan. I arbetsplanen bör ingå: En beskrivning av det kommande verksamhetsåret Vilka prioriteringar man gör på skolan Tydliga mål I elevvårdsgruppen bör följande kompetenser ingå: Den pedagogiska och skolledarkompetensen Att arbeta med elevvård är en viktig uppgift för alla i skolan men speciellt för skolledaren. När skolledaren aktivt tar del i elevvårdsarbetet, sätter det ambitionsnivån för skolan. Rektorn har det yttersta ansvaret för att elever i behov av stöd uppmärksammas och att eleverna får det stöd som krävs. Rektorn har en skolledarkompetens som kommer till användning i elevvårdsgruppens arbete. Samtalen berör ofta frågor om skolans resurser, så därför är rektorns närvaro nödvändig. Rektorn företräder också den pedagogiska sakkunskapen medan teamet också kan utökas med pedagogisk kompetens från berörda lärare. Den medicinska och omvårdande kompetensen Skolhälsovården har en särställning inom elevvården eftersom dess arbete regleras i folkhälsolagen 14. Inom folkhälsoarbetet åligger det kommunen att tillhandahålla skolhälsovård. Till skolhälsovården hör att övervaka och främja elevernas hälsa och säkerhet inom den grundläggande utbildningen. Skolhälsovårdaren skall samarbeta med undervisningspersonalen på skolan. Skolhälsovårdaren med sin omvårdnadskompetens är skolhälsovårdens nyckelperson. Hon kan vara ett nav inom elevvårdsarbetet på skolan, eftersom hon är den som känner eleverna ganska väl genom deras hälsobesök. Hälsovårdaren blir en känd person för eleverna och hon blir en person på skolan som eleverna kan vända sig till med både fysiska och psykiska besvär. Läkaren är skolhälsovårdarens konsult i medicinska frågor. Skolan kunde ha en speciell läkare knuten till skolan, en skolläkare, vilket skulle ge elevvårdsarbetet kvalitet och stabilitet. En skolläkare kunde säkert också avlasta den övriga sjukvården. En läkare med sin medicinska kompetens kunde bidra till skolans långsiktiga förebyggande arbete. 5

7 Den sociala kompetensen Skolkuratorn står för elevvårdsgruppens kompetens i sociala frågor. Skolkuratorn har högskoleutbildning och de flesta skolkuratorer har erfarenhet från annan social verksamhet i kommunen. Skolkuratorn är också den person i elevvårdsgruppen som har kompetens i frågor som berör hur samarbetet med socialtjänsten skall utformas. Tidigare var det vanligt att skolkuratorerna arbetade med elever i de högre årskurserna men idag är skolkuratorer tillgängliga för elever i alla åldrar. Det enskilda samtalet med eleven är hörnstenen i skolkuratorns arbete och hon är en viktig person för eleverna. Även skolkuratorns förebyggande arbete är en viktig del i elevvårdsarbetet. Lärare kan ibland känna sig utlämnade när de skall arbeta med elever som är i behov av stöd, framförallt då man har kontakt med föräldrar. I sådana fall kan skolkuratorn komma med goda råd. Skolkuratorn arbetar tillsammans med klasslärarna och speciallärarna för att trygga övergångarna mellan stadierna. Den psykologiska kompetensen Skolpsykologen har en av de viktigaste kompetenserna i elevvårdsgruppen för att garantera att skolans samlade kompetens inom utvecklings- och gruppsykologin ligger på en tillräckligt hög nivå. Till skolpsykologens arbete borde också ingå att ge intern fortbildning och handledning åt skolans övriga personal. Därför bör den person som arbetar som psykolog i skolan vara lätt att nå. Psykologen har oftast sitt arbetsrum på något annat ställe, eftersom hon servar alla skolor i kommunen. Psykologernas uppgift är att utreda barn med misstänkt utvecklingsförsening eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Men lika viktigt är psykologens roll i uppföljningen av bedömningen. Psykologen kan: ha samtal med eleven och vårdnadshavarna finnas med i elevvårdsteamets vidare planering handleda den personal som skall vara ansvarig för handlingsprogrammet utvärdera resultaten Den specialpedagogiska kompetensen Utgångspunkten för specialpedagogik och specialundervisning är att alla elever skall kunna inkluderas i skolgemenskapen. Specialläraren hjälper när en elev är i särskilda svårigheter gällande inlärningen i framförallt språk-, skriv-, läs- eller matematikutveckling. Med specialpedagogik vill man bidra till en utveckling av skolmiljön så att alla elever får lära sig utgående från sina behov och möjligheter. Specialläraren gör åtgärdsprogram tillsammans med eleven, föräldrar och lärare. Specialläraren kartlägger också eleverna och gör undervisningsprogram för elever eller grupper. Specialläraren undervisar själv elever i behov av särskilt stöd enskilt eller i grupp. Specialläraren handleder lärarna när det gäller elever i behov av stöd. 6

8 Det är viktigt att elevvårdsarbetet styrs av förtrolighet, respekt för barnet/eleven och vårdnadshavarna och av bestämmelser om parternas informationstillgång och tystnadsplikt. 1.2 Elevvårdsgruppen I varje skola ska finnas en elevvårdsgrupp vars uppgift är att koordinera skolans elevvårdsärenden. Elevvården ska främja och upprätthålla elevernas studieframgång samt deras psykiska och fysiska hälsa. Skolans elevvårdsgrupp består av skolans rektor och övrig personal ur skolans kollegium. Rektorn fungerar som elevvårdsgruppens ordförande och sammankallare. Gruppen väljer mötessekreterare. I de mindre skolorna deltar rektor, speciallärare och berörda lärare samt vid behov övriga berörda lärare i elevvårdsgruppens möten. I de större skolornas elevvårdsgrupper deltar skolans rektor, specialläraren, studiehandledaren, skolhälsovårdaren, skolkuratorn och/eller skolpsykologen samt vid behov berörda lärare och skolgångsbiträden. Elevvårdsgruppen sammanträder regelbundet, minst en gång per månad, men helst oftare. I åk 6-9 sammanträder elevvårdsgruppen varannan vecka, så att åk 6-7 en vecka och åk 8-9 följande vecka. Målet med elevvårdsgruppens möten är konkreta åtgärdsförslag och fungerande handlingsprogram för de elever som har behov av stödåtgärder. Elevvårdsgruppens möten och elevvårdsärenden protokollförs enligt godkänd protokollmodell. Elev och vårdnadshavare har rätt att få protokollsutdrag och utdrag över de anteckningar som gjorts om eleven. Rätten kan utövas av vårdnadshavarna och eleven. Utbildningsanordnaren är skyldig att informera vårdnadshavare och elever om deras rättigheter. I ett fungerande elevvårdsarbete är arbetsfördelningen viktig. Man bör komma överens om vem som har huvudansvaret, vem som diskuterar med eleven, vem som kontaktar hemmet och vem som handleder läraren. De beslut som tas i elevvårdsgruppen bör alltid följas upp. All personal inom undervisningssektorn och personer i yrkespraktik är bundna av tystnadsplikt vad gäller spridande av uppgifter om elever och deras skolgång, hemliv, studieprestationer, hälsa eller något annat som kan anses beröra deras väl och ve. Elevgenomgång av eleverna görs på hösten. Elevvårdsgruppen kallar turvis varje klasslärare eller klassföreståndare och man går systematiskt igenom klassens elever. Vid behov deltar även skolgångsbiträdena. Under elevgenomgången går man igenom alla årskurser och diskuterar vilka elever som är i behov av stödåtgärder. Det kan vara fråga om inlärningssvårigheter, motoriska svårigheter, koncentrationssvårigheter, sociala problem eller annat som skolans personal känner oro för kring eleven. Mötet protokollförs. Under vårterminen följs åtgärdsförslagen upp och behov av vidare stödåtgärder diskuteras. 7

9 Elevvårdsgruppen bör under sitt första möte på hösten göra upp en verksamhetsplan för läsåret. I verksamhetsplanen ska ingå: Tidtabell över terminens/årets möten. Hur arbetet inom gruppen fungerar, vem deltar, ansvarsfördelning inom gruppen. Hur protokoll skrivs, vem som skriver, hur det arkiveras och vem som får en kopia av protokollet. Kort redogörelse över elevvårdspersonalens uppgifter, arbetsmetoder och arbetstider. Beskrivning om när och hur kontakten till föräldrarna bör skötas. Skolan kan använda sig av verksamhetsplanen när man informerar föräldrar om skolans elevvårdsgrupp och hur man arbetar i den. Verksamhetsplanen kan sättas som bilaga i skolans läsårsplan. Ärenden till elevvårdsmöten ska vara förberedda så att man i början av ett möte kan gå igenom vilka ärenden man ska hinna med inom utsatt tid. Om man ämnar ta upp ärenden som direkt berör skolhälsovårdare, skolpsykolog och skolskolkurator är det bra att informera dessa innan mötet så de har en chans att förbereda och kolla upp ärendet. Varje klass kan gås igenom under hösten. Klassläraren/klassföreståndaren bör då förbereda sig genom att tänka igenom vilka elever som han/hon har någon form av oro för och kontakta föräldrarna redan innan mötet om det är möjligt. Vid klassgenomgångar ska endast den berörda klassläraren vara med, denne kan på förhand diskutera med övriga lärare ifall det finns oro för någon enskild elev. En del av elevvårdsmötena ska alltid reserveras för uppföljning och behandling av aktuella ärenden. Detta innebär att om man också ska gå igenom en klass under mötet, så bör det i början eller slutet av mötet reserveras tid för övriga aktuella ärenden och uppföljning. Möten ska hållas i ett avskilt rum. Elever ska i sin frånvaro behandlas med respekt och sättet att tala om dem, deras familjer och eventuella svårigheter ska vara sakligt. Protokollet från elevvårdsmöten kan med fördel skrivas under mötet på en bärbar dator. Elevvårdsmötets protokoll är offentlig handling och i detta ska endast allmänna ärenden antecknas. Elevvårdsgruppens mötesprotokoll får gärna skrivas med löpande numrerade paragrafer för att underlätta uppföljningen. För ändamålet finns en särskild protokollblankett: Elevvårdsmötesprotokoll (bilaga 2). Protokollet justeras under följande elevvårdsmöte. Anteckning gällande enskilt elevärende görs inte i själva protokollet utan på skild blankett Anmälan till elevvårdsgruppen och anteckning om åtgärder (bilaga 1). Denna ska innehålla 8

10 en hänvisning till elevvårdsmötet (datum), vem som initierat ärendet, vad ärendet handlar om, beslut och motivering om åtgärder och vem som ansvarar för dessa samt en tidtabell för uppföljning av ärendet samt vem som delgivits beslut. Utvärdering och uppföljning antecknas på samma blankett fortlöpande så länge elevens ärende är aktuellt. Anteckningar gällande enskild elev förvaras i respektive elevs mapp för elevens ärenden utom räckhåll för obehöriga. Det som behandlas under elevvårdsmöten faller under tystnadsplikten och bör ej diskuteras med icke berörda parter. Möten för planering och utveckling kan gärna hållas med hela skolans personal, speciellt när det gäller genomgång av kris-, mobbnings- och säkerhetsplaner. 1.3 Nätverksmöte När oron kring en elevs skolgång och välmående är stor och det krävs stödinsatser från många olika håll bör nätverksmöte hållas i skolan. Nätverksmöten hålls som en del av elevvårdsgruppens praktiska arbete med eleven och initierandet antecknas i elevvårdsgruppens mötesprotokoll. Vanliga orsaker till behov av nätverksmöte kan vara stor skolfrånvaro, mental ohälsa, svaga skolprestationer, drogproblem eller sociala problem. Rektorn eller specialläraren sammankallar till nätverksmöte. Möte som hålls exempelvis på socialen eller annan plats kan sammankallas av annan initiativtagare. Även skolpsykologen kan sammankalla till nätverksmöte. I mötet deltar alltid elevens vårdnadshavare. Eleven själv ska gärna delta ifall det bedöms som ändamålsenligt. Elever i de högre klasserna bör alltid delta själva. Beslut om åtgärder som inte är förankrade hos eleven är oftast verkningslösa. Från skolans sida deltar rektorn, skolkuratorn, klassläraren, studiehandledaren samt ev. assistenter enligt hur behovet för ärendet ifråga förutsätter. Övriga sektorer/yrkesgrupper som kan delta i ett nätverksmöte är skolpsykolog, skolhälsovårdare eller skolläkare, socialarbetare samt eventuell annan sakkunnig. Målet med nätverksmötet är att utvärdera elevens helhetssituation både i och utanför skolan. Stödinsatser planeras utgående från elevens och familjens behov. På mötet görs en tydlig arbetsfördelning över vem som ansvarar för vilka stödåtgärder. På nätverksmötet bestäms alltid tid för uppföljningsmöte. Insatser och överenskommelser tillkännages elevvårdsgruppen. Anteckningar vid nätverksmöten görs av specialläraren eller klassläraren. (blankett: Anteckningar för nätverksmöte, bilaga 3) 9

11 2. Arbetsfördelningen inom elevvårdsarbetet 2.1 Rektor Rektorn är ansvarig för elevvårdsarbetet. Förutom att rektorn är ordförande för elevvårdsgruppen, ansvarar han/hon för elevvårdsmötets förberedelser, protokoll och uppföljning. Rektorn har ansvar för mötets laglighet (bl.a. iakttagande av tystnadsplikten och rätten att dela information) och för att god förvaltningssed iakttas. Rektorn är ansvarig för att skolans krisplaner och anti-mobbningsplaner är uppdaterade och att alla i skolan känner till deras innehåll. Rektorn är också ansvarig för att information gällande elevvården når hemmen. Rektorn har det yttersta ansvaret för att det görs en individuell plan för varje elev som beviljats särskilt stöd. Rektor ansvarar för att registrering av elevuppgifter och dokumentation över elever upprätthålls och uppbevaras lagenligt. 2.2 Klasslärare/klassföreståndare Klassläraren/klassföreståndaren ansvarar för att det görs en pedagogisk bedömning och för uppgörandet av planen för elevens lärande. Klassläraren/klassföreståndaren samarbetar med specialläraren och elevvårdsgruppen kring uppgörande, uppföljning och revidering av plan för elevens lärande för de som får intensifierat stöd. Klassläraren/klassföreståndaren ansvarar för att den pedagogiska metodiken och verksamheten i klassen följer de planer som uppgjorts för elever i behov av stöd. Klassläraren/klassföreståndaren ansvarar för handledning av skolgångsbiträde i det pedagogiska arbetet i de lägre klasserna. I de högre klasserna tillfaller denna uppgift specialläraren. Klassläraren/klassföreståndaren är ansvarig för kontakten till hemmen och ska regelbundet hålla utvecklingssamtal med vårdnadshavarna kring stödåtgärder till eleven och uppföljningen av elevens utveckling. Klassläraren/klassföreståndaren är ansvarig för handledningen av eleven och att den utgör en kontinuitet genom hela skolgången. 2.3 Ämneslärare Ämnesläraren ansvarar för den ämnesrelaterade pedagogiska metodiken och verksamheten i klass för de elever som är i behov av stöd. Ämnesläraren ska samarbeta med specialläraren och lägga upp strategi för de elever som är i behov av stöd och delta i uppgörande av elevernas individuella planer (både Epl och IP) i fråga om innehåll och lämpliga mål som berör ämnet. Ämnesläraren ska informera specialläraren/klassföreståndaren om elevens framsteg. 2.4 Speciallärare Specialläraren är ansvarig för de elever som har beviljats särskilt stöd. Specialläraren kartlägger elever i åk 1 och senare enligt uppgjord planering. Specialläraren ansvarar för att det görs en 10

12 pedagogisk utredning för elever i behov av särskilt stöd och för uppgörandet av den individuella undervisningsplanen. Likaså ansvarar specialläraren för uppföljandet och utvärderingen av planen. Specialläraren samarbetar med rektor, klasslärare/klassföreståndare/resurslärare i fråga om att ordna lämliga undervisningsarrangemang för elever i behov av särskilt stöd. Specialläraren samarbetar med och handleder klasslärare/klassföreståndare/ämneslärare och skolgångsbiträden när det gäller elever i behov av stöd. Specialläraren jobbar individuellt och i smågrupp med elever och som kompanjonlärare i klass. Specialläraren är ordinarie medlem i elevvårdsgruppen och ansvarar för uppbevarandet och uppdaterandet av de individuella undervisningsplanerna. Specialläraren samarbetar med mottagande/överlåtande skola och kuratorer vid stadieövergångarna för att upprätthålla kontinuiteten i stödåtgärderna för eleven. 2.5 Ledande speciallärare Ledande specialläraren förbereder i samarbete med bildningsdirektören ärenden till skolteamet. Hon fungerar som kontaktperson mellan skolorna och skolteamet. Inom den grundläggande utbildningen kartlägger hon skolornas behov och önskemål när det gäller specialpedagogiska frågor. Ledande specialläraren sammankallar speciallärarna till gemensamma träffar där verksamheten inom specialundervisningen analyseras och förenhetligas. Kontakt och samarbete med skolkuratorerna främjar kontinuiteten av stödåtgärder till eleverna. Ledande specialläraren fungerar som handledare för de övriga speciallärarna i elevvårdsarbetets process, bland annat när det gäller dokumentation av stödåtgärder och förberedande av ärenden inför beslut om stöd. 2.6 Resurslärare Resursläraren är oftast speciallärare till utbildningen och arbetar med att stöda elever tillsammans med förskolläraren, klassläraren och specialläraren. Förskola - åk 5 Resursläraren kartlägger eleverna i förskolan för att tidigt upptäcka eventuella svårigheter. Tillsammans med förskolläraren planerar, ger och utvärderar resursläraren stöd till de elever som redan upptäckts i ett tidigare skede och har behov av stöd. Vid behov kontaktas expertis utifrån. Resursläraren deltar i så kallade planeringssamtal och utvärderingssamtal tillsammans med vårdnadshavarna och förskollärarna. I nybörjarundervisningen ger resursläraren bl.a. stödundervisning och specialundervisning och 11 kan fungera som kompanjonlärare i klass planerar tillsammans med klassläraren och specialläraren allmänt, intensifierat och särskilt stöd tar fram alternativt material och alternativa undervisningsmetoder för elever i behov av allmänt och intensifierat stöd handleder klassläraren i undervisningen av elever i behov av stöd deltar i samtal med vårdnadshavarna

13 Åk 6-9 Resursläraren samarbetar med specialläraren och planera och besluter om vidare åtgärder för elever i behov av stöd (pedagogisk utredning - särskilt stöd) tillkallar expertis utifrån vid behov dokumenterar givet stöd och ansvarar för sammanställande av den pedagogiska bedömningen och tillsammans med lärarna gör upp plan för elevens lärande kan fungera som speciallärare, undervisa och stöda elever som behöver allmänt eller intensifierat stöd i flexibla grupper som är sammansatta efter behov utifrån rådande situation kan fungera som specialklasslärare i smågruppsundervisning även för elever som får särskilt stöd kan fånga upp och stöda elever som på grund av sjukdom eller andra orsaker haft längre frånvaro från skolan och ge dem tillfälligt stöd, allmänt stöd. kan time- out- undervisa elever som på grund av dåliga skolvanor eller andra orsaker behöver jobba i mindre grupp eller individuellt tillsammans med resursläraren (allmänt eller intensifierat stöd) kan undervisa och stöda "nya" elever som behöver stöd, allmänt stöd. kan fungera som kompanjonlärare i klass kan undervisa elever med dålig skolmotivation periodvis planerar och genomför undervisningen tillsammans med de lärare till vars klass eleven egentligen hör deltar i den pedagogiska bedömningen och uppgörande av elevens plan tillsammans med elevens övriga lärare kan föredra ärenden i elevvårdsgruppen och vid behov delta i elevvårdsgruppens arbete deltar i samtal med elev och vårdnadshavare för att verka för ett gott samarbete med hemmet Resurslärarens uppgifter är inte helt bindande utan uppgifterna varierar beroende på vad som lämpar sig bäst för eleven samt lärarna. Resurslärarens uppgifter är i dagsläget ganska liknande speciallärarens uppgifter, men arbetsområdet är större. All planering och genomförande och utvärdering sker i samarbete med elevens lärare i övrigt, även med övriga speciallärare. 2.7 Studiehandledare Studiehandledaren ha en viktig roll i elevvårdsarbetet i de högre klasserna. Han/hon hjälper eleven att långsiktigt planera sina studier genom att ge individuell handledning, men också handledning i klass. Då det finns behov samarbetar han/hon med specialläraren i planeringen av elevens fortsatta studier. Studiehandledaren kan gärna ingå i elevvårdsgruppen. Handledningen av elever i de lägre klasserna ansvarar klassläraren för. 12

14 2.8 Skolgångsbiträde Skolgångsbiträdet arbetar i klass med en eller flera elever i behov av stöd. I de lägre klasserna är det klassläraren som handleder skolgångsbiträdet med specialläraren fungerar som handledare i de högre klasserna. Skolgångsbiträdet är inte i ansvarsposition i sitt arbete. Närmare instruktioner för skolgångsbiträdets arbetsuppgifter ges av respektive skolas rektor. Skolgångsbiträdet ska förutom att vägleda och stöda eleverna enligt lärarens anvisningar även vara delaktig i samarbetet och elevvårdsarbetet i skolan i helhet i enlighet med rektors anvisningar. 2.9 Skolhälsovården Skolhälsovårdens uppgift är att följa upp barnets fysiska, psykiska och sociala utveckling och hälsa genom regelbundna hälsokontroller på skolan minst en gång per läsår. Skolhälsovården fungerar som en fortsättning på barnrådgivningsarbetet i dagvården och förskolan och strävar till tidig upptäckt av barn i behov av stöd för sin utveckling. Skolhälsovården ger rådgivning och stöd till föräldrar i hälsooch sjukvårdsfrågor. Samarbetet med skolans personal och annan elevvårdspersonal kring frågor som berör barnets hälsa och välmående poängteras. Skolhälsovården strävar till att befästa sunda levnadsvanor hos skoleleven. Varje skola har en egen skolhälsovårdare som besöker skolan regelbundet för hälsokontroller. Skolhälsovårdarna deltar i skolornas elevvårdsgrupper minst en gång per termin, men gärna oftare. Skolhälsovårdarna håller också lektioner för eleverna inom olika teman (se Hälsogranskningsplanen). Eleverna kallas också regelbundet till tandvården för kontroll, men tandläkarbesök lyder inte under skolans verksamhet och därför bör vårdnadshavaren observera att skolan inte ansvarar för eleverna varken under resan till och från tandläkaren eller då de är hos tandläkaren. Kontakta skolhälsovården: då du har funderingar kring barnets/elevens fysiska, psykiska eller sociala utveckling och hälsa då barnet/eleven har någon sjukdom som har betydelse för skolsituationen (t.ex. allergier, infektionsbenägenhet, diabetes eller epilepsi) Bilagorna 4 och 5: Plan för hälsogranskning Plan för tandvården 2.10 Skolkuratorn Skolkuratorns uppgift är att delta i skolornas elevvårdsarbete och fungera som socialarbetare på skolan. Skolkuratorn deltar i det förebyggande elevvårdsarbetet ute på skolorna och arbetar för en god skolmiljö tillsammans med skolans personal. Skolkuratorn fungerar ofta som kontaktperson och koordinator då flera olika instanser, speciellt socialen, kopplas in på elevvårdsarbetet. 13

15 Till skolkuratorns uppgifter hör att ge stödsamtal åt barn och unga samt handleda och stöda föräldrarna och lärarna. Genom sitt arbete med grupper/klasser jobbar skolkuratorn för att stärka atmosfären och samarbetsandan i klassen och skolan. Skolkuratorn är samarbetslänken med de sociala myndigheterna. Inför stadieväxlingen från åk 5 till åk 6 besöker kuratorn alla femteklasser i mars/april. För Språkbadsskolan gäller stadieövergången från åk 6 till åk 7. Kuratorn informerar om Oxhamns skola samt ber eleverna fylla i en blankett som är till hjälp bl. a. vid uppgörandet av de nya klasserna i åk 6. Kuratorn diskuterar enskilt med klasslärarna för att få nödvändig information så att elevernas fortsatta skolgång kan ordnas på bästa sätt. Kuratorn gör klasserna för de blivande sjätteklassisterna. För eleverna i åk 5 samt för Språkbadsskolans åk 6 ordnas en besöksdag i Oxhamns skola i maj. På hösten träffar kuratorn eleverna enskilt för att höra hur skolgången har kommit igång samt hur de trivs i sin nya skola. Skolkuratorn deltar regelbundet i skolornas elevvårdsmöten. Skolkuratorn verkar i nära samarbete med övriga yrkesgrupper och instanser inom elevvården. Kontakta skolkuratorn då du känner oro över barnets/elevens mående (t.ex. förändringar i beteendet, deppighet, ängslighet, utåtagerande, tappad skolmotivation, ätstörningsproblematik) då barnet/eleven själv önskar samtala med någon utomstående vuxen vid förändringar i familjeförhållanden eller andra omständigheter där barnet/eleven kan behöva stöd vid mobbning, kamratkonflikter i skolan vid skolk, skolvägran då du behöver råd eller stöd i föräldrarollen 2.11 Skolpsykologen Skolpsykologen deltar i skolornas elevvårdsarbete som sakkunnig på frågor kring elevernas kognitiva, psykiska och sociala utveckling samt även i frågor om mentala problem. Till skolpsykologens uppgifter hör att handleda föräldrar och skolans personal kring frågor om utveckling, fostran och stödåtgärder. Skolpsykologen utreder olika typer av inlärningssvårigheter och andra svårigheter som kan försvåra barnets skolgång. Skolpsykologen strävar till att skapa en helhetsbild av barnets situation inklusive hemmets resurser och eventuella utmaningar. Skolpsykologen arbetar både på individ-, grupp- och samfundsnivå. På individnivå kan elever erbjudas psykologisk kartläggning och stödsamtal. På gruppnivå kan skolpsykologen arbeta med olika typer av grupp- och kommunikationsövningar i klass samt arbeta med barnet tillsammans med dess familj. På samfundsnivå deltar skolpsykologen i förebyggande elevvårdsarbete och utvecklingsarbete både i skolan och i samarbetet med andra instanser. 14

16 Skolpsykologen deltar i elevvårdsgruppernas möten vid behov men minst en gång per termin. Kontakta skolpsykologen då du har funderingar kring barnets kognitiva, psykiska eller sociala utveckling då barnet mår dåligt av någon orsak då du har funderingar kring barnets inlärning i skolan då du behöver råd och stöd i uppfostringsfrågor 3. Samarbetsformer inom elevvårdsarbetet 3.1 Pedagogiska team kring barn och elever som är i behov av stöd Pedagogiska team är ett arbetslag bestående av en grupp av vuxna som tillsammans planerar och utvärderar vilken typ av stöd och undervisning ett barn eller en elev är i behov av. I de nya läroplansgrunderna betonas att den pedagogiska personalens kunskap ska beaktas i större utsträckning än tidigare när det gäller att vidta stödåtgärder för barn eller elev i behov av stöd. Den pedagogiska personalen är den som har den allra tätaste kontakten med eleven och därför har den bästa kunskapen om vilket stöd som behövs. Det pedagogiska teamet ska ge ärenden som är svårare vidare till elevvårdsgruppen. För att en lärare inte ensidigt ska behöva fatta beslut om stödåtgärder är det viktigt att det finns ett team av personer som känner och har att göra med barnet eller eleven och därmed tillsammans kan planera för eleven utifrån flera perspektiv. Det pedagogiska teamet ska sammanträda regelbundet och följa elevens framsteg. Det pedagogiska teamet planerar tillsammans elevens undervisning utifrån de planer man har gjort upp. Pedagogiska team kan finnas kring alla elever i behov av stöd på alla nivåer. De pedagogiska teamens sammansättning beror på hur stor personalen är och vilka som är engagerade i och undervisar de elever som behöver stöd. De pedagogiska teamen kan vid behov kalla in rektor, kurator, skolpsykolog, hälsovårdare eller annan expertis, men dessa kan inte permanent ingå i alla team. Det ska finnas flera team i varje skola och dessa team ska träffas kontinuerligt och regelbundet. I åk 6-9 är behovet av pedagogiska team påfallande. Ämneslärare i de högre årskurserna ser ofta bara en sida av sina elever och det är bra att ha en grupp lärare och annan personal inom skolan som kan ge andra perspektiv på eleverna och deras behov. För att de pedagogiska teamen ska fungera är det viktigt att man utgår från eleverna och deras behov lika väl som man ser till hur ofta läraren undervisar respektive elev i behov av stöd. Genom teamets samarbete kan man tillsammans lägga upp en strategi utifrån plan för elevens lärande (EPL) och på så sätt kunna anpassa undervisningen för eleven på bästa sätt. Samtidigt får man chans att tillsammans i teamet dryfta sina bekymmer och problem gällande eleverna och få råd och hjälp av kollegerna i själva arbetet. Genom att man är flera som funderar tillsammans kring eleverna man ansvarar för, blir det lättare att planera och anpassa undervisning och stödåtgärder så att eleven får den hjälp han behöver på alla plan. Upplever det pedagogiska teamet att problemen är av sådan art att man har behov av annan expertis ges ärendet vidare till elevvårdsgruppen. Det pedagogiska teamets uppgift är att i första hand att sätta upp strategier och planera elevens undervisning och vardag i skolan så att den fungerar både för eleven 15

17 och för de lärare som ska undervisa. Sett ur elevens synvinkel borde eleven känna sig tryggare om han vet att det finns ett nätverk som engagerar sig i honom och hans skolgång kontinuerligt. För att systemet med pedagogiska team ska fungera ska teamen vara permanenta åtminstone för ett år i taget. Varje team har ansvar för ett visst antal elever som de följer upp i alla ämnen som eleven behöver stöd i, men även har en helhetssyn på hur eleven fungerar i vardagen i skolan. När man lärt känna elevmaterialet på hösten organiserar man ett lämpligt antal team i skolan och varje team ska utse en ansvarig, lämpligen en klasslärare eller klassföreståndare som förbereder ärenden och fungerar som kontaktperson och sammankallare. Teamets möten ska ske regelbundet. Teamets möten behöver inte protokollföras men allt planerat och givet stöd ska dokumenteras och inom teamet besluter man vem som ansvarar för dokumentationen av respektive elevs stöd. Är det fråga om IP-elev är uppgiften speciallärarens, men om det är fråga om intensifierat stöd är uppgiften vanligen förskollärarens, klasslärarens eller klassföreståndarens, om man inte kommer överens om annat. 3.2 Skolteamet Skolteamet är ett tvåspråkigt, yrkesövergripande samarbetsteam som har helhetsöversikt över elevvårdsarbetet i staden. Medlemmar i teamet är bildningsdirektören, social- och hälsovårdsdirektören, ledande socialarbetare, ledande skolhälsovårdare, ledande speciallärare, skolkuratorer, skolpsykologer. Teamets uppgifter är att diskutera och dra upp riktlinjer för det yrkesövergripande samarbetet inom elevvården. Till teamets uppgift skulle höra att fördela resurser för skolgångsbiträden, utredningar och terapier och se till att elever i behov av stöd remitteras till rätt enhet. Teamet sammanträder två gånger per termin. Sammankallare och beredare av ärenden är bildningsdirektören. Skolkuratorerna för protokoll över mötena. 3.3 Samarbetet med hemmet Redan vid den första kontakten med förskolan och skolan är det bra att etablera ett gott samarbete med hemmet. Ansvaret för kontakten ligger förutom på rektor även på förskollärare och klasslärare/ klassföreståndare. Genom föräldramöten och utvecklingssamtal som genomförs enligt respektive skolas läsårsplaner underlättas kontakterna till vårdnadshavarna. Formulär som underlag för diskussioner vid enskilda samtal gör samtalen ändamålsenliga, sakliga och smidiga. Eleven kan med fördel delta i utvecklingssamtalen tillsammans med vårdnadshavarna. Även nybörjaren kan och bör involveras i diskussioner om vad som känns bra och vad som är jobbigt eller svårt. Självvärdering och reflektion på elevens nivå är en del av handledningen och en naturlig del av inlärning och utveckling. Ifall möten sker via tolk är det viktigt att se till att informationen går fram och att möten förbereds noga. Rektor är ansvarig för att vårdnadshavarna tillhandahålls all den information de lagligen har rätt till. Skolan är också skyldig att informera om vilka dessa rättigheter är. Ett utmärkt sätt att öppna och bjuda in till samarbete i god anda är att hålla öppet hus i skolan. Vårdnadshavarna ges möjlighet att 16

18 ta del av undervisningen, skolans mål och metoder. En öppen diskussion kring överenskommelser med hemmet gynnar alla. Skolan kan presentera vilka förväntningar och önskemål man har och hemmet får vara delaktiga i skolans verksamhet. Elevvårdsgruppen besluter om vem som informerar och sköter den huvudsakliga kommunikationen med hemmet, eleven och övriga samarbetsparter när det gäller de ärenden som behandlats. I skolrelaterade ärenden är läraren den naturliga kontaktpersonen, men när det gäller psykologiska, sociala eller hälsorelaterade frågor eller frågor kring lag och förordning är det viktigt att rollen som kontaktperson överförs till andra aktörer. Lärarens huvudsakliga uppgift är att undervisa och handleda eleverna. Tydlig ansvarsfördelning minskar missförstånd och underlättar lärarens uppgift. 3.4 Vårdnadshavarna Vårdnadshavaren ansvarar för elevens uppfostran och omvårdnad. Han ser till att eleven kommer till skolan regelbundet och i tid. Vårdnadshavaren hjälper eleven genom att följa upp läxläsningen och om möjligt stöda denna. Vårdnadshavaren bedömer och avgör om eleven ska stanna hemma på grund av sjukdom och meddelar skolan om frånvaro samma dag. Vårdnadshavaren samarbetar med skolan och tar kontakt om det är något som bekymrar eller är oklart och informerar skolan om det är något hemma som påverkar elevens skolgång. Vårdnadshavaren ansvarar för sin del i gemensamma överenskommelser gällande stöd till eleven. 3.5 Barnskyddet Socialarbetarna tar emot och utreder barnskyddsärenden och koordinerar stödåtgärder både inom förebyggande barnskyddsarbete och inom reell barnskyddsverksamhet. Man beviljar familjearbetare till familjer i behov av extra stöd, såsom till exempel stödpersoner eller ekonomiskt stöd till fritidssysselsättning och lägerverksamhet. Familjearbetarna stöder föräldrarna och ger råd i fostringsfrågor. De hjälper familjen att hitta rutiner i vardagen och i stöder familjen i krävande livssituationer. Socialarbetarna kontaktas om det finns omständigheter som äventyrar ett barns välmående och utveckling, när det behövs stödåtgärder i barnets familj och vardag Förfaringssätt vid barnskyddsanmälan Barnskyddet är en samarbetspartner för dagvård och utbildning och tillsammans jobbar man med att trygga barnets uppväxt i dagvård och skola. Skolkuratorn är den naturliga länken till socialvårdens personal. En dialog mellan barnskyddet och dagvårds- och skolpersonalen tryggar barnets situation också inom dagvård och skola. Även sekretessbelagda uppgifter kan yppas utan vårdnadshavarnas samtycke om detta är nödvändigt för att trygga barnets vård, omsorg eller utbildning. (KlienträttighetsL 812/ , 20, GrUL 624/ ) 17

19 En barnskyddsanmälan (BarnskyddsL 25 ) ska göras även om vårdnadshavarna inte upplever att det finns behov av barnskydd. Bedömning av barnskyddsbehovet (BarnskyddsL 25 a ) görs alltid tillsammans med barnets vårdnadshavare. Dagvårds- och skolpersonal kan också kontakta socialvårdspersonalen via skolans kurator eller direkt för att få råd och konsultation vid behov. När en barnskyddsanmälan eller samarbetsförfrågan inkommer kartläggs barnet. Inom 7 vardagar kontaktas vårdnadshavarna och barnet. Vid småsnatterier, fortkörning, rökning och liknande förseelser sänds brev hem och inga vidare vidtas ifall det är en förstagångsförseelse. I övriga fall kallas barnets vårdnadshavare in för samtal, även dagvårds- eller skolpersonal kan kallas till detta första möte. Inom 3 månader görs utredning av barnskyddsbehovet. genom bedömning, samtal med vårdnadshavare och barn, nätverksmöten m.m. Ett beslut om klientskapet fortsätter eller avslutas görs skriftligt. Vårdnadshavarna har ingen besvärsrätt över beslutet. Ifall klientskapet fortsätter görs en klientplan. Vårdnadshavarna har inte besvärsrätt över planen. I planen skrivs in de stödåtgärder som rekommenderas, t.ex. familjearbete, MVC, skolkurator. Planen kan även inkludera stödåtgärder för dagvård eller skola. Initiativet till samarbetet tas av barnskyddet. 4. Lagar och bestämmelser som styr elevvårdsarbetet 4.1 Rättigheter och skyldigheter för skolans personal Om eleven t.ex. uppträder osakligt och stör undervisningen, kan han/hon bestraffas. Beslagtagna föremål skall returneras till eleven/vårdnadshavaren senast vid arbetsdagens slut. Läraren har inte rätt, utan lov, att utföra en undersökning av eleven, t.ex. genom att granska väskan eller fickorna. 18

20 Rektor och lärare har rätt att avlägsna en störande elev från klassrummet/övrigt undervisningsutrymme, om eleven inte lyder anvisningen att avlägsna sig. Vid avlägsnandet av eleven får inga maktmedel användas (PL 477/ b ). Om läraren hotas kan en brottsanmälan till myndighet göras. Om läraren misshandlas, är det orsak att göra brottsanmälan till polisen. Det är orsak att göra det även om den som utför handlingen är under 15 år. De personer som ansvarar för undervisningsarrangemangen, lärare, skolgångsassistenter, övrig personal eller praktikanter har tystnadsplikt. Om en person inom social- och hälsovården eller i skolväsendet innehar en tjänst eller befattning och fått veta om ett barn som är i behov av familjeoch individanknutet barnskydd, bör han/hon meddela om detta ärende till socialväsendet. Läraren/klassföreståndaren bör följa upp frånvaron för en elev i grundundervisningen och meddela om olovlig frånvaro till elevens vårdnadshavare. Skolan bör, vid uppgörandet av läroplanen, även göra en plan över hur man skyddar elever mot våld, mobbning och trakasserier samt verkställa planen och övervaka uppföljning och förverkligande. Om eleven som följd av opassande beteende isoleras från klassen i form av kvarsittning eller annan form av följd som inte sker i klassrummet med de andra eleverna, får eleven ej lämnas ensam, utan närvaro av en vuxen. 4.2 Tystnadsplikt All personal inom undervisningssektorn och personer i yrkespraktik är bundna av tystnadsplikt. Uppgifter som är sekretessbelagda är bland andra uppgifter som gäller elevernas och deras familjemedlemmars personliga förhållanden, till exempel levnadssätt, fritidssysselsättningar, familjeliv, politisk övertygelse, inom privatlivet uttalade åsikter och deltagande i föreningsverksamhet, samt uppgifter om den ekonomiska situationen, hälsotillståndet och handikapp. Sekretessbelagda är uppgifter om att en elev fått intensifierat eller särskilt stöd, befriats från undervisning och de handlingar som hänför sig till dessa och de uppgifter som ingår i dem. Sekretessbelagda är också handlingar som gäller elevvården och de uppgifter som ingår i dem. Även resultat i psykologiska test av eleven eller lämplighetsprov samt elevens provprestationer är sekretessbelagda. De betyg som ges eleven är offentliga, med undantag av verbal bedömning av elevens personliga egenskaper som undantagsvis kan ingå och som är sekretessbelagda. Skyldiga att iaktta sekretess är skolans rektor, lärare, personer som genomgår undervisningspraktik, skolgångsbiträden, representanter för skolhälsovården, skolkuratorer, skolpsykologer och ledamöterna i de organ som svarar för anordnandet av utbildning. De som deltar i elevvårdsarbetet har utan hinder av sekretessbestämmelserna rätt att av varandra utbyta information som är nödvändig för att ändamålsenligt anordna undervisningen för eleven. Den 19

21 som överlämnar en uppgift är tvungen att överväga om det är fråga om till exempel sådan information som är nödvändig för att trygga elevens eller de övriga elevernas trygghet och säkerhet. Den uppgift som lämnas ut kan gälla bland annat en sådan sjukdom hos eleven som ska beaktas i undervisningssituationen. Även om det för utlämnandet av en uppgift finns en sådan i lagen nämnd grund som avses ovan, är det alltid i första hand skäl att sträva efter att få vårdnadshavarens samtycke till att lämna ut en uppgift som är sekretessbelagd för att bygga upp och försäkra sig om ett gott samarbete och förtroende. Med specifikt skriftligt samtycke av vårdnadshavaren kan sekretessbelagda uppgifter även begäras från andra håll då det är nödvändigt för att ordna undervisningen. För att kunna ordna undervisningen för en elev, har en utbildningsanordnare utan hinder av sekretessbestämmelserna rätt att avgiftsfritt få nödvändiga uppgifter av social- och hälsovårdsmyndigheten, andra tjänsteproducenter inom socialservice och hälsovård samt av yrkesutbildade personer inom hälsovården. Om en elev övergår till utbildning eller morgon- och eftermiddagsverksamhet som en annan utbildningsanordnare ordnar, ska den tidigare utbildningsanordnaren utan hinder av bestämmelserna om sekretess till den nya utbildningsanordnaren utan dröjsmål lämna uppgifter som är nödvändiga för ordnandet av undervisningen. Motsvarande uppgifter kan också ges på begäran av den nya utbildningsanordnaren. Sekretessbelagda uppgifter kan inte utan vårdnadshavarens samtycke ges ut då eleven övergår till annan undervisningen än undervisning enligt lagen om grundläggande utbildning, till exempel gymnasieutbildning eller yrkesutbildning. 4.3 Tystnadsplikten för olika sektorer Förskolan och den grundläggande utbildningen Tystnadsplikt: Lag om grundläggande utbildning 40 1 mom: Förtroendevalda, personalen i skolorna och personer som deltar i yrkespraktik får inte olovligen för utomstående röja vad fått veta om elevernas, personalens eller familjemedlemmarnas personliga förhållanden och ekonomiska ställning. OffentlighetsL och 32 p: Uppgifter om elevvård, befriande från undervisning, provprestationer, verbala betyg, levnadssätt, fritidssysselsättningar och familjeliv är sekretessbelagda. Rätt att ge uppgifter utan samtycke: GrundUtbL 40 2 mom: Utan hinder av tystnadsplikt får de i 1 mom. avsedda samt skolhälsovården och den övriga elevvården ge varandra samt myndigheter som svarar för utbildningen sådana uppgifter som är nödvändiga för att studierna skall kunna ordnas ändamålsenligt. Anmälningsskyldighet: BarnskyddsL 25 (se nedan). De som är anställda eller innehar ett förtroendeuppdrag inom social- och hälsovården, undervisningsväsendet eller producent av morgonoch eftermiddagsverksamhet för skolelever är skyldiga att utan dröjsmål och utan hinder av sekretessbestämmelserna göra en anmälan till det organ som ansvarar för socialvården i kommunen, om de i sin uppgift fått vetskap om ett barn vars behov av vård och omsorg, omständigheter som äventyrar barnets utveckling eller eget beteende förutsätter att behovet av barnskydd utreds. 20

22 Polisanmälan: Endast i fall grova brott på färde (dvs. inte fullbordade brott): bl.a. grov misshandel, rån, grovt narkotikabrott (StraffL 15:10) Begäran om bedömning av barnskyddsbehovet: BarnskyddsL 25 a. Den anmälningsskyldige som avses i 25 kan också uppfyllas genom att en anhållan om bedömning av barnskyddsbehovet görs tillsammans med barnet eller barnets vårdnadshavare, under förutsättning att 1) anhållan görs utan dröjsmål och 2) den person som enligt 25 1 mom. är anmälningsskyldig uppger vilka omständigheter som lett till att anhållan görs. Diskussion i klientens ärende: BarnskyddsL 31 För att behovet av barnskydd skall kunna utredas och barnskydd ordnas skall det ordnas diskussioner, i vilka barnet, föräldrarna och vårdnadshavarna, andra personer som svarar för barnets vård och fostran eller centralt deltar i vårdnaden om barnet, andra personer som står barnet eller familjen nära samt myndigheter och andra samarbetspartners vid behov kan delta utifrån en bedömning som görs av en anställd inom barnskyddet Vårdnadshavarna GrundUtbL 3 3 mom: Utbildningen skall genomföras i samarbete med hemmen. Vårdnadshavaren har rätt att bestämma om barnets personliga angelägenheter och företräda barnet i dessa angelägenheter (VårdnadsL 4 ). Vårdnadshavaren har följaktligen i allmänhet rätt att få del av sekretessbelagda uppgifter om barnet (de är inte utomstående enl. GrundUtbL 40 1 mom ovan). Om barnet är omhändertaget har socialnämnden rätt att fatta beslut om barnets vård och rätt att företräda barnet (BarnskyddsL 45 ). Vårdnadsskapet kvarstår dock hos föräldrarna som en slumrande rättighet. Begränsningar: KlienträttighetsL 11 : Klienten och dennes lagliga företrädare har rätt att få del av sekretessbelagda uppgifter. En minderårig kan med hänsyn till ålder, utvecklingsnivå och sakens natur av vägande skäl förbjuda utgivande av uppgifter, ifall detta inte klart strider mot den minderåriges intresse. PatienträttighetsL 9 En minderårig patient som med beaktande av ålder och utveckling kan fatta beslut om vården har rätt att förbjuda att uppgifter om hans hälsotillstånd och vård ges till hans vårdnadshavare. OffentlighetsL 11 : Myndigheten kan vägra lämna uppgift till part bl.a. om det skulle strida mot ett barns intresse eller ett synnerligen viktigt enskilt intresse Hälsovården Tystnadsplikt: OffentlighetsL p: Uppgifter om en persons hälsotillstånd eller handikapp, den hälsovård eller rehabilitering som denne har erhållit eller om någons sexuella beteende eller inriktning är sekretessbelagda. Generell tystnadsplikt även i 17 lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (bl.a. hälsovårdare, läkare och ). Observera dock undantaget inom skolväsendet enl. GrundUtbL 40 2 mom. psykologer). PatienträttighetsL 13: Journaluppgifter är sekretessbelagda. Utan patientens skriftliga samtycke får journaluppgifter inte lämnas till utomstående. Med utomstående avses sådana som inte verkar inom verksamhetsenheten. 21

23 Man har ej rätt att ge uppgift till andra myndigheter utan samtycke eller uttrycklig lagstöd (Se KlienträttighetsL 20) Anmälningsskyldighet enl. BarnskyddsL Socialvården Tystnadsplikt: KlienträttighetsL (812/2000): Uppgifter om socialvårdsklienter eller andra enskilda är hemliga. Sekretessen gäller också privata aktörer (14-15 ). Uppgift får lämnas ut med klientens eller hans företrädares samtycke (16 ). Sekretessbelagda uppgifter kan i undantagsfall yppas utan samtycke, om detta är nödvändigt för tryggande av vård, omsorg eller utbildning (17 ). Dessutom kan uppgifter ges för utredning av brott eller bidragsfusk (18 ). Rätt att erhålla uppgifter: KlienträttighetsL 20 : Socialvårdsmyndigheterna har rätt att erhålla uppgifter av andra myndigheter, privata aktörer inom social- och hälsovården samt banker, oberoende av dessas tystnadsplikt, om uppgifterna är nödvändiga för skötseln av lagstadgade uppgifter. Anmälningsskyldighet: BarnskyddsL 25 : De som är anställda eller innehar ett förtroendeuppdrag inom social- och hälsovården, undervisningsväsendet eller producent av morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever är skyldiga att utan dröjsmål och utan hinder av sekretessbestämmelserna göra en anmälan till det organ som ansvarar för socialvården i kommunen, om de i sin uppgift fått vetskap om ett barn vars behov av vård och omsorg, omständigheter som äventyrar barnets utveckling eller eget beteende förutsätter att behovet av barnskydd utreds FN:s barnkonvention 3. artikeln: Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet. 12. artikeln: Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikter skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Källor: Henrik Hägglund. Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet. Eva Gottberg professor, jur.dr Turun yliopisto. 22