REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN

Transkript

1 1 UTBILDNINGSSTYRELSEN REVIDERING AV GRUNDERNA FÖR LÄROPLANEN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN OCH DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN Sammandrag av www-responsen på utkasten Bakgrund Utkasten till grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen har publicerats på Utbildningsstyrelsens webbplats ( för kommentarer. Vem som helst kunde kommentera utkasten under tiden De finskspråkiga respektive svenskspråkiga utkasten kommenterades på olika sidor. Utkasten var indelade i olika kapitel och efter varje kapitel fanns ett fält för kommentarer. Det fanns 12 kapitel som motsvarade innehållsförteckningen i grunderna för läroplanen. Disposition (innehållsförteckning) Från läroplan till skolarbete Förpliktelser som styr undervisningen Värdegrunden för den grundläggande utbildningen Synen på lärande Den grundläggande utbildningens uppdrag Nationella mål för utbildning och fostranför den grundläggande utbildningen Mångsidig kompetens som förutsätts i framtiden Verksamhetskultur som stödjer växande och lärande Lärmiljöer Arbetssätt Samarbete Diskussionen var livlig och det kom in rikligt med kommentarer, sammanlagt 1120 st. Nedan anges för varje kapitel antalet kommentarer till de finskspråkiga utkasten och inom parentes till de svenskspråkiga. innehåll 107 (12) från lp till skolarbete 61 (18) förpliktelser som styr undervisningen 43 (6) värdegrunden 115 (14) synen på lärande 82 (17) uppdrag 70 (11) nationella mål 63 (10) mångsidig kompetens 124 (20) verksamhetskultur 99 (15) lärmiljöer 83 (14) arbetssätt 70 (13) samarbete 46 (7) sammanlagt 963 (157)

2 2 Kommentarerna gavs av många olika personer och aktörer. I enlighet med anvisningarna skulle kommentarerna undertecknas med eget namn (förnamn, efternamn). Respondenterna ombads även uppge namnet på den organisation de representerar. En del gjorde detta, andra inte, och det är därför svårt att få en heltäckande bild av respondenterna. Bland respondenterna fanns representanter för kommuner, skolor, universitet och organisationer samt enskilda personer. En del aktiva respondenter gav flera kommentarer. Kommentarerna antog formen av en webbdiskussion, eftersom kommentarerna relaterade till varandra och respondenterna ofta ville förstärka den föregående kommentarens relevans genom att hänvisa till den. Därför räcker det med att ange det sammanlagda antalet kommentarer per kapitel. Det sammanlagda antalet kommentarer visar omfattningen av diskussionen, vilket i sin tur i viss mån visar hur intressanta eller mångfasetterade respondenterna har uppfattat de olika kapitlen. Innehållet i kommentarerna på de finskspråkiga och svenskspråkiga sidorna följde i stort sett samma teman. Kommentarerna var mycket reflekterande, analytiska och argumenterande. Kommentarerna innehöll både negativ och positiv kritik. De centrala teman som togs upp diskuterades mångsidigt. Det viktiga är därför att fokusera på de teman och nyanser som förekom i diskussionen. Diskussionen på de finskspråkiga sidorna avvek till vissa delar från diskussionen på de svenskspråkiga sidorna, i synnerhet när det gäller språkfrågor. På de svenskspråkiga sidorna var diskussionen om bl.a. lärmiljöer mera kritisk än på de finskspråkiga sidorna. Diskussionen avspeglade på ett intressant sätt den nationella värdediskussionen i fråga om den grundläggande utbildningen. Centrala teman var finskhetens väsen och nationalspråkens ställning inom den grundläggande utbildningen, religionsundervisningens karaktär, hur elevernas individuella behov tas i beaktande samt hållbar utveckling. Diskussionen handlade överlag om den grundläggande utbildningens och skolans roll och ställning i dagens samhälle och vilka önskemål och krav det ställs på skolan i dag. Många frågor och kritiska kommentarer gällde omständigheter som inte direkt går att påverka med hjälp av läroplansgrunderna och som står utanför Utbildningsstyrelsens beslutanderätt. Sådana omständigheter är exempelvis antalet läroämnen eller antalet timmar i olika läroämnen. En fråga som ofta togs upp, men som Utbildningsstyrelsen inte direkt kan påverka med hjälp av läroplansgrunderna, är den obligatoriska svenskan. Diskussionen innehöll flera kommentarer där man upplever det som negativt att studier i det svenska språket är obligatoriska. Man ansåg att den obligatoriska svenskan begränsar mångsidiga språkstudier. Detta ansågs stå i konflikt med målet om mångsidiga språkkunskaper som förutsätts i det moderna samhället och inom global kommunikation. Också önskemål om enskilda läroämnen framfördes, det vanligaste var att informationsteknik föreslogs bli ett särskilt läroämne. Många bekymrade sig över integreringen av informations- och kommunikationsteknik i undervisningen. Kommentarerna om religionsundervisning gällde främst kapitlet om värdegrunden i läroplansgrunderna, där det sägs att ämnesundervisningen ska vara konfessionslös. Respondenterna reflekterade över vad en konfessionslös religionsundervisning är. De funderade också över varför eleverna delas in i olika grupper i religionsundervisningen, trots att mötet mellan olika kulturer och människogrupper i övrigt anses viktigt. Konfessionslöshet diskuterades också i relation till skolans övriga verksamhet, i synnerhet samarbete: man frågade sig varför skolan samarbetar med församlingarna och varför morgonsamlingarna ofta är konfessionella. En del respondenter ansåg för sin del att församlingen är en viktig samarbetspartner för skolan och undrade varför inte församlingen nämns som samarbetspartner i kapitlet om samarbete. Det diskuterades också livligt om hur elevernas individuella behov beaktas i dagens skola. I samband

3 med det lyftes gruppstorleken ofta fram som en slags lösning, men också som en källa till problem. Heterogena elevgrupper nämndes som en orsak till problem med såväl arbetsron som motivationen. Vissa uttryckte oro över bristande möjligheter att stödja elevers begåvning. De påpekade att man borde göra strukturella förändringar för att kunna möta begåvade barns behov, det räcker inte med differentiering med hjälp av olika material. Att dela in eleverna i grupper sågs som en lösning på problemet. 3 I det följande granskas responsen separat för varje kapitel. Innehållsförteckningen (dispositionen) i grunderna för läroplanen Om innehållsförteckningen gavs mest allmänna kommentarer och många kommentarer gällde också andra kapitel i läroplansgrunderna. I samband med innehållsförteckningen fick Utbildningsstyrelsen också tack för att allmänheten haft möjlighet att kommentera utkasten till läroplansgrunder och för att revideringsprocessen varit öppen. Den övergripande strukturen i läroplanen ansågs vara tydlig och bra. I synnerhet övergångsskedena upplevdes vara bra i jämförelse med den tidigare timfördelningen. I samband med innehållsförteckningen gavs relativt många kommentarer om den obligatoriska svenskan. Också andra önskemål om enskilda läroämnen framfördes, informationsteknik föreslogs exempelvis bli ett särskilt läroämne. Någon uttryckte oro över möjligheterna att integrera ikt i undervisningen, när det inte finns någon tid reserverad för ämnet. Behovet att utveckla ikt-färdigheter fick stor uppmärksamhet. I anslutning till det framhölls vikten av att behärska tiofingersystemet. Önskemål om att elevens eget ansvar skulle betonas i läroplansgrunderna uttrycktes också. Kompanjonundervisning ansågs viktigt att nämna och lyfta fram i grunderna. Någon ansåg att skoltrivseln borde uppmärksammas och att gemenskap och interaktion betonas ännu mer. I samband med innehållsförteckningen förekom också diskussion om tonen i läroplanen och läroplanens betydelse: man påpekade att läroplanen ska vara användbar och att den måste kunna reagera flexibelt och snabbt på förändringar i omvärlden. Textens form fick också respons: man efterlyste en mera komprimerad text med färre överlappningar och upprepningar så att texten skulle vara lättare att läsa. Från läroplan till skolarbete Anvisningarna för utarbetandet av den lokala läroplanen konstaterades vara tydligare i utkasten än i de nuvarande grunderna. I kommentarerna poängterades hur viktigt det är att i grunderna presentera tydliga modeller för utarbetandet av den lokala läroplanen. I några kommentarer diskuterades jämlikheten i den grundläggande utbildningen i relation till lokala profileringar och möjligheter. Det konstaterades att det finns skillnader mellan kommunerna i synnerhet när det gäller resurser för anordnande av undervisning. Klubbarnas betydelse betonades och någon önskade att klubbverksamheten skulle nämnas i samband med frågor som avgörs på lokal nivå. Utöver det efterlystes en beskrivning av samarbete och olika samarbetsparter som en del av den lokala läroplanen. Det framkom också önskemål om att utbildningsanordnarnas interna utvärdering skulle lyftas fram. Någon påpekade att elevernas och vårdnadshavarnas möjlighet att delta i utvärderingen och utvecklandet av skolans verksamhet borde skrivas in i grunderna. Kvalitetskriterierna togs upp och man undrade om de kunde ha en mera central ställning också i grunderna. Respondenterna framhöll vikten av att göra grunderna tillgängliga såväl för olika lärargrupper som för

4 skolans samarbetsparter och framför allt för hemmen. En "instruktionsguide" i anslutning till grunderna efterlystes med tanke på intressentgrupper och vårdnadshavare. 4 Förpliktelser som styr undervisningen Kapitlet om förpliktelser som styr undervisningen gav upphov till en diskussion om jämlikhet. Regional jämlikhet diskuterades, liksom även jämställdhet mellan könen och jämlikhet mellan olika språk- och kulturgrupper. Vissa uttryckte oro över huruvida jämlikhet uppnås i dagens skola och önskade att läroplansgrunderna för sin del skulle stärka jämlikheten. I samband med jämlikhet framhölls också att det borde höra till utbildningsanordnarens plikter att bättre stödja elevers begåvning. Man önskade även att arbetsro skulle nämnas och ansåg att den hör samman med elevens rätt till en trygg studiemiljö. Det påpekades att lärarna borde garanteras förutsättningar att upprätthålla arbetsron. Någon konstaterade också att elevernas och lärarnas förpliktelser borde skrivas in i läroplansgrunderna. Många önskade att hela skolpersonalens ansvar och förpliktelser skulle skrivas in i grunderna. Värdegrunden för den grundläggande utbildningen Diskussionen kretsade mycket kring sanning, godhet och skönhet. En del respondenter ansåg det bra att begreppen nämns, andra tyckte att det är svårt att definiera dem. I synnerhet reflekterade man över vad skönhet innebär i praktiken och vem som definierar kriterierna för skönhet. Begreppen eko-social bildning, könets mångfald och könssensitivt förhållningssätt gav upphov till frågor och olika tolkningar. I det stora hela ansåg respondenterna dock att det var bra att begreppen togs upp. De ansåg det också viktigt att nämna att undervisningen ska vara partipolitiskt obunden och konfessionslös. Diskussionen om konfessionslös undervisning var livlig. Vissa ansåg dock att den evangelisk-lutherska traditionen är en viktig del av det finländska kulturarvet och att detta borde framgå tydligare i grunderna. Det diskuterades också om huruvida ett möte mellan olika religioner, kulturer och etniska grupper går att förverkliga, om alla religiösa grupper skiljs åt och har olika läroämnen och lektioner. Att kulturarvet nämns upplevdes i sig som positivt. Man ansåg det bra att hållbar utveckling tas upp, men önskade att den kunde betonas ännu mer och att olika aspekter av hållbar utveckling skulle behandlas jämbördigt i texten. Gällande värdegrunden konstaterades att texten ännu borde förtydligas och att det som ska omsättas i praktiken borde fastställas som norm. Synen på lärande Att synen på lärande definieras i grunderna för läroplanen ansågs vara en bra sak. En del lyfte fram lärandet som en individuell och psykologisk process, att lärande sker överallt och på ett övergripande sätt. Andra såg lärandet i skolan som en målinriktad verksamhet som leds av läraren. Det vore skäl att beskriva synen på lärande med beaktande av dessa två synsätt. Många respondenter önskade att synen på lärande skulle beskrivas noggrannare i grunderna, eller att det konkret skulle framgå vad synen på lärande förutsätter av undervisningen och läraren. Någon ville också lyfta fram gemenskap och diskussion i undervisningen och samarbetsinlärning nämndes flera gånger. Att kommunikation, uppmuntran och utvecklandet av en positiv självbild hos eleven lyfts fram upplevdes som en bra sak.

5 Den grundläggande utbildningens uppdrag 5 I beskrivningen av den grundläggande utbildningens uppdrag gav meningen "Varje elev har rätt till god undervisning" upphov till livlig diskussion. Bland annat diskuterades differentiering av undervisningen med tanke på både på de elever som arbetar långsammare och de som arbetar snabbare. Jämlikhet diskuterades ur olika synvinklar och i samband med det skillnaderna mellan kommuner och skolor. Det gällde resursfrågor i samband med till exempel användningen av olika kultur- och konstformer. Någon ansåg att den grundläggande utbildningens uppdrag borde omfatta sådana färdigheter som barn och unga behöver i en snabbt föränderlig värld. Här nämndes språkkunskaper, naturvetenskapliga färdigheter och basverktyg som behövs i en global värld. En mera konkret definition av de grundläggande uppdragen efterlystes. Nationella mål för undervisning och fostran I kapitlet Nationella mål för undervisning och fostran gav meningen "kan kommunicera på det andra inhemska språket" upphov till flest kommentarer. I detta sammanhang diskuterades den obligatoriska undervisningen i svenska. Respondenterna lyfte fram engelskans betydelse, likaså vikten av att utöka kunskaperna i bl.a. kinesiska, ryska, japanska och spanska. Meningen "Den kunskap som lärs ut ska stå på vetenskaplig grund" gav också upphov till många kommentarer. Här diskuterades åter förhållandet mellan religionsundervisning och kravet att kunskapen ska stå på vetenskaplig grund. Någon ansåg att färdigheter för arbetslivet borde få ökad synlighet som en del av de nationella målen. Positiv respons fick målet att eleverna ska tillägna sig goda seder. Mångsidig kompetens som förutsätts i framtiden Kapitlet om mångsidig kompetens ansågs vara ett viktigt nytt kapitel i grunderna för läroplanen. En mera konkret beskrivning av kompetensområdena efterlystes i läroämnesdelen, för att de inte ska förbli "allmänna anvisningar". Positiv respons fick i synnerhet styckena om tänkande och lärande, färdigheter i informations- och kommunikationsteknologi samt multimodala färdigheter. Många diskuterade begreppet multimodala färdigheter och hur det ska definieras. Man ansåg det viktigt att lyfta fram hållbar utveckling i texten och konstaterade att miljömedvetenhet och globalt tänkande fått för lite utrymme. Många önskade större synlighet för praktiskt arbete och praktiska färdigheter som en del av mångsidig kompetens. Beskrivningen av färdigheter för arbetslivet ansågs viktig men ökad synlighet för entreprenörskap och fostran till företagsamhet efterlystes. Här lyftes även företagsamhet fram som en mångsidig kompetens som man ville att skulle ingå i beskrivningen av kompetens. Verksamhetskultur som stödjer växande och lärande Beskrivningen av verksamhetskulturen ansågs i det stora hela som ett bra och viktigt kapitel. Hållbar utveckling och kulturell mångfald väckte mest diskussion. Man ansåg det viktigt att lyfta fram kulturell mångfald men önskade samtidigt att den egna kulturen inte skulle glömmas bort. Avsnittet om hållbar utveckling ansågs också viktigt, men där efterlystes en noggrannare beskrivning av hur man fostrar till en hållbar livsstil. En strategi eller ett program för hållbar utveckling nämndes flera gånger. Avsnittet om en språkmedveten skola ansågs viktigt och lyckat men borde utifrån kommentarerna beskrivas ännu

6 noggrannare och tydligare. 6 Begreppet lärgemenskap fick beröm. Betydelsen av gemenskap i skolans verksamhetskultur betonades och det ansågs viktigt att lärarnas inbördes verksamhetskultur uppmärksammades. I samband med verksamhetskulturen gavs också många kommentarer om lärmiljöer och arbetssätt. En gemensam riktlinje och granskning av det inbördes förhållandet mellan dessa kapitel efterlystes. Lärmiljöer Att tryggheten i lärmiljön lyftes fram ansågs bra och viktigt. Delaktighet och gemenskap ansågs också vara viktiga frågor, om även lite problematiska. Några respondenter tyckte att utkastet utgår från att gemenskap och kollaborativt lärande utvecklas endast genom användning av internet. Någon nämnde också vikten av att definiera delaktighet på ett övergripande sätt, så att begreppet inte endast sammankopplas med att delta. Att miljöer utanför skolan nämns i samband med lärmiljöer upplevdes som mycket viktigt. Många ansåg dock att naturmiljöer kunde lyftas mera fram. I många kommentarer framhölls betydelsen av autentiska verksamhetsmiljöer för motivationen. I samband med det konstaterades att skolbyggnaden och klassrummet betonas onödigt mycket som lärmiljöer. Å andra sidan sågs klassrummet och dynamiken i elevgruppen som en viktigare lärmiljö än till exempel virtuella lärmiljöer. Elektroniska miljöer upplevdes inte som enbart bra. En mera konkret beskrivning och förklaring av begreppet arbetsro och lugn och ro önskades. Begreppet arbetsro borde utifrån kommentarerna "förnyas", så att det inte enbart förknippas med tystnad. I stället för arbetsro vore det viktigt att betona motiverande aktiviteter och en god arbetsmiljö. Arbetssätt I samband med arbetssätt diskuterades gemenskap och dess betydelse i kollaborativt lärande. Många framhöll att gemenskap inte utvecklas enbart med hjälp av internet och mera betoning av gruppen och gruppdynamik önskades. Det påpekades att eleverna bäst utvecklar gemenskap genom interaktion i den egna klassen och att det är viktigt att först tillägna sig sociala färdigheter ansikte mot ansikte. Det diskuterades också mycket om differentiering ur olika elevers synvinkel, i synnerhet behovet att beakta elevers begåvning togs upp. Man föreslog flexibel gruppindelning som en nödvändig metod för differentiering. Någon påpekade att elevernas olika inlärningsstilar borde omnämnas som grund för olika arbetssätt. Olika arbetssätt ansågs viktiga för elevernas inlärningsmotivation. Många tyckte att konst- och färdighetsämnen, i synnerhet drama, borde lyftas fram tydligare i samband med arbetssätt. Samarbete Angående samarbete väckte församlingens roll som skolans samarbetspartner diskussion. Vissa tyckte att församlingen är en viktig samarbetspartner som borde nämnas i grunderna. Andra påpekade att all verksamhet i skolan, inklusive samarbetet med olika parter, ska vara konfessionslös och att samarbetet med församlingen därför är problematiskt. Organisationer och företag borde också enligt respondenterna nämnas som samarbetspartner. Det ansågs mycket viktigt att samarbetet mellan lärarna lyfts fram och någon önskade att det ytterligare skulle betonas i grunderna. Någon föreslog att kompanjonundervisning skulle nämnas och beskrivas i grunderna. I samband med det framhölls också betydelsen av samarbetet med småbarnsfostran, förskoleundervisningen och nybörjarundervisningen.