Utvecklingsplan för undervisningstjänsterna i Karleby DEL 1 KVALITATIVT UTVECKLANDE

Transkript

1 Utvecklingsplan för undervisningstjänsterna i Karleby DEL 1 KVALITATIVT UTVECKLANDE

2 Utvecklingsplan för undervisningstjänsterna i Karleby Innehåll Bakgrund strategisk utgångspunkt 3 Vision, mission och verksamhetsstyrande värderingar för undervisningstjänsterna 5 DEL 1- KVALITATIVT UTVECKLANDE 6 A LÄRANDE 6 Beskrivning av nuläget 6 1 Målen för läroplansreformen LP Läroplanernas strukturella enhetlighet och följdriktighet Metafärdigheter inom lärfärdighet och pedagogisk kontinuitet Mångsidighet inom språkprogrammet och kontinuitet från grundskolan till gymnasiet 11 2 Utveckling av lärmiljöer Stärkt samarbete vid övergångsskeden på lärandebanan Lärmiljöer i den enhetliga grundläggande utbildningen Digitala läromedel och lärmiljöer Nya inlärningsplatser och vidgad lärmiljö 13 B PERSONALENS KOMPETENS 14 Beskrivning av nuläget 14 3 Kompetens Inlärningsmetoder som förutsätts för pedagogisk kontinuitet Färdigheter inom informations- och kommunikationsteknik (IKT) Färdigheter inom utvecklande utvärdering och kvalitetsutveckling Fortgående kompetensutveckling 18 C HÅLLBART VÄLBEFINNANDE 18 Beskrivning av nuläget 18 4 Socialt välbefinnande Trygg verksamhetskultur Skoltrivsel Elevdelaktighet Elevernas och skolpersonalens välbefinnande 22 D LEDARSKAP 22 Beskrivning av nuläget 22 5 Ledning av processer, ekonomi och verksamhet Ledning av kärn- och serviceprocesser Fördelat och integrerande ledarskap 24 1

3 DEL 2 - STRUKTURELLT UTVECKLANDE (separat rapport) E. UNDERVISNINGSTJÄNSTERNAS SERVICESTRUKTUR Beskrivning av nuläget 6 Principer för upprätthållande av servicestrukturen 6.1 Anpassning av servicestrukturen och ekonomin 6.2 Principer för servicestrukturen inom förskoleundervisning 6.3 Principer för servicestrukturen inom grundläggande undervisning 6.4 Principer för servicestrukturen inom gymnasieutbildning 6.5 Principer för servicestrukturen inom grundläggande konstundervisning 2

4 Bakgrund strategisk utgångspunkt Utvecklingsplanen för undervisningstjänsterna i Karleby har en strategisk utgångspunkt. Utbildningsstyrelsen rekommenderade att kommunerna som en del av kommunens strategiarbete utarbetar utvecklingsplaner för det lokala undervisningsväsendet med uppställda mål för gällande mandatperiod. De lokala målen ska vara i linje med undervisningsoch kulturministeriets nationella utvecklingsplan för utbildning och forskning. Nämnden för utbildning och fostran i Karleby fattade ett beslut om utarbetande av en lokal utvecklingsplan ( 26). Utvecklingsplanen för undervisningstjänsterna i Karleby grundar sig på stadens strategi för (stadsfullmäktige ) för mandatperioden och på bildningsväsendets utvecklingsplan för Utarbetningen av den framskrider jämsides med utvecklingsplanen för undervisningstjänsterna. Utvecklingsplanen verkställer målen i högre strategiska dokument genom individualisering och schemaläggning. Till Karleby undervisningstjänsters utvecklingsgrupp utsågs representanter från nämnden för utbildning och fostran, fackföreningen, undervisningsväsendets ledande tjänstemän samt representanter från förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen. har fungerat som ett beredande organ för utvecklingsplanen. Gruppen har sammanträtt 10 gånger under tiden maj 2013 maj Sista genomgången av utvecklingsplanen har grundat sig på remissbehandlingen. Det utvecklingsarbete som utbildningsstyrelsen föreslagit 2013 motsvarar mycket långt det arbete som de två utvecklingsgrupperna i Karleby beredde under föregående mandatperiod. Därför är det motiverat att utvecklingsplanen utarbetas som en helhet enligt samma koncept för undervisningsväsendets hela ansvarsområde, förskola och grundläggande utbildning samt gymnasieutbildning. Den bereds gemensamt för de finsk- och svenskspråkiga undervisningstjänsterna, såsom tidigare. Undervisningstjänsternas utvecklingsplan har beretts i samarbete med de finsk- och svenskspråkiga undervisningstjänsterna enligt nämndens beslut Då utvecklingsarbetet kommer igång kommer förutom nämnden även den finskspråkiga och svenskspråkiga sektionen att behandla och besluta ärenden inom sin beslutanderätt. Sektionerna kommer att bli informerade om hur utvecklingsarbetet framskrider. Undervisnings- och kulturministeriets utvecklingsplan för utbildning och forskning omfattar många utvecklingsmål som med hjälp av denna plan verkställs på lokal nivå. De största av dessa mål är läroplans- 3

5 revideringarna 2016 för grundläggande utbildning och gymnasieutbildning, elevvårdsrevideringarna 2014 och många kvalitativa revideringar. Följande figur åskådliggör vilken ställning den lokala utvecklingsplanen för utbildning har inom utbildningens nationella utbildningsstyrsystem: Regeringsprogrammet Utvecklingsplanen Undervisnings- och kulturministeriet Utbildningsstyrelsen Utbildningsarrangören Skolor och läroanstalter Utvecklingsplan för undervisningstjänsterna vid Karleby stad Figur 1. Utbildningsarrangörens lokala utvecklingsplan som en del av utbildningsstyrsystemet. Utvecklingsplanen för undervisningstjänsterna i Karleby har utarbetats huvudsakligen enligt utbildningsstyrelsens riktlinjer och grundar sig på stadens strategiska linjedragningar. Planen omfattar två delar: kvalitativ utveckling av undervisningstjänsterna och utveckling av undervisningstjänsternas servicestruktur. I enlighet med Karleby stads strategi för styrs utvecklingsarbetet av stadens serviceplan och utveckling av effektiva servicekedjor och serviceprocesser. En granskning av servicestrukturen är viktig och aktuell, eftersom programmet för anpassning av stadens ekonomi /17 under motsvarande tid pågår i Karleby. I början av läsåret är antalet skolor i Karleby 32 inom den grundläggande utbildningen vilka också endera i närskolan eller som centraliserade tjänster erbjuder specialtjänster vid lärande enligt trestegsstödmodellen. I september 2013 var antalet grundskolelever i staden sammanlagt inklusive elever inom påbyggnadsundervisning, dvs. elever i tionde klassen. Antalet förskolelever var 631. I början av läsåret omfattade undervisningstjänsterna i Karleby tre finskspråkiga daggymnasier, 4

6 ett finskspråkigt vuxengymnasium och ett svenskspråkigt daggymnasium. Gymnasierna i Karleby är allmänna gymnasier, som dock betonar olika ämnen inom sin egen läroplan. Vuxengymnasiet ansvarar för gymnasiala studier inom kombinationsstudierna och i yrkesgymnasiet samt för distansgymnasiets verksamhet. Totala antalet heltidsstuderande inom gymnasiet var 829 i början av läsåret Nettokostnaderna för grundläggande utbildning och gymnasieutbildning är i budgeten för år 2014 sammanlagt 47,0 miljoner euro. Vision, mission och verksamhetsstyrande värderingar för undervisningstjänsterna VISION Vi skapar i våra uppmuntrande fostrarsamfund en hållbar grund för en livslång lärandebana som utgår från eleven. MISSION Våra tjänster främjar individuellt och kollektivt lärande, mänsklig mognad och välbefinnande. Vi skapar grunden för ett gott liv och hållbar utveckling samt stärker stadens attraktionskraft. VERKSAMHETSSTYRANDE VÄRDERINGAR Eleven som utgångspunkt och gemenskap I vår verksamhet utgår vi från eleven och sporrar till delaktighet. Inlärarna får en bred bildning och nödvändiga basfärdigheter och baskunskaper. Vi främjar utveckling av god självkänsla och mognad till ansvarsfullt samhällsmedborgarskap. Vi stöder inlärarna individuellt på deras lärandebana och skapar förutsättningar för livslångt lärande och utveckling. Vår fostrings- och arbetsgemenskap är ansvarstagande, öppen och pålitlig. Vi värdesätter mångfald och likvärdighet. Ledarskapet grundar sig på gemensamt arbete och fördelat ledarskap. Välbefinnande och trygghet Vi främjar inlärarnas och personalens välbefinnande genom att garantera en trygg fysisk, psykisk och social verksamhetsmiljö. Välbefinnande och trygghet är grundläggande faktorer med vilka vi skapar resurser för lärande och undervisning. Hållbar utveckling 5

7 Vi stöder en hållbar kulturell, social, ekonomisk och ekologisk utveckling. Främjandet av en hållbar livsstil är centralt för såväl fostrings- och undervisningsarbetet som för den gemensamma framtiden. Kreativitet och förnyelse Undervisningstjänsterna främjar kreativitet och nyskapande. Utveckling som bygger på fortgående utvärdering förnyar våra tjänster, upprätthåller kvaliteten på vår verksamhet och på utvecklingen av lärande samfund. KVALITATIVT UTVECKLANDE A LÄRANDE Beskrivning av nuläget Utvecklande av staden och undervisningstjänsterna grundar sig på en utarbetad strategi samt på den vision, den mission och de värderingar som styr den gemensamma verksamheten. Det kvalitetsutvecklande arbetet sker genom systematisk utvärdering och den stegvisa utvecklingsprocess som grundar sig på utvärderingen. Kvalitetsarbetets krets bildas av cykler som representerar planering, förverkligande, utvärdering och vidareutveckling. Utveckling av verksamhetens kvalitet ses som en del av filosofin bakom fortgående utveckling. En övergång från en försörjningskultur till en utvecklande kultur förutsätter av varje anställd, aktör eller tjänstemottagare delaktighet i utvecklandet av kvaliteten. När samhällskraven ökar stiger år för år förväntningarna på utbildningsarrangörens och skolans kvalitet. Utbildningsmålen och det centrala innehållet styrs med lagar, förordningar och grunderna för läroplanen. Undervisnings- och kulturministeriet utfärdade kvalitetskriterier för den grundläggande undervisningen år Kriterierna stöder utbildningsarrangörernas och skolornas kvalitetsutvecklande arbete. Resultaten av kvalitetskriterierna (UKM 2012, 13-15) och det lokala utvärderingsarbetet har haft stor betydelse även vid beredningen av denna utvecklingsplan. Som en tvåspråkig stad har Karleby finsk- och svenskspråkiga undervisningstjänsterna sinsemellan en aning olika utmaningar och utsikter för utveckling. I utvecklingsplanen ingår de svenskspråkiga undervisningstjänsternas särdrag gällande den kvalitativa och strukturella utvecklingen. Nuläget inom lärande i Karleby kan beskrivas med läroplansenliga mål och utvärderingsuppgifter om hur målen nåtts. Målet är att lära ut kunskaper och 6

8 färdigheter som behövs i livet samt trygga alla en likvärdig utbildningsmässig grund. Målet är dessutom att stöda eleverna till att bli humana och bli medlemmar av ett etiskt och ansvarsfullt samhälle samt att främja bildning och jämställdhet i samhället. Läroplanerna för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen samt gymnasieutbildningen i Karleby bygger på en inlärningssyn där lärande uppfattas som en individuell och kollektiv uppbyggnadsprocess av kunskaper och färdigheter som resulterar i kulturell delaktighet. Enligt resultaten från utvärderingen av verksamheten vid undervisningstjänsterna i Karleby läsåret upplevs läroplanen utgöra en stark grund för skolans årsplan, självutvärdering samt undervisning. Läroplanen ses också erbjuda hemmen och samarbetspartnerna nödvändiga baskunskaper. Läroplanen upplevs som en central del av undervisningsarbetet, den följs och används aktivt vid planering av undervisningen. Läroplanens gedigna innehåll upplevs som en utmaning. Målen i läroplanen värderas ha uppnåtts nöjaktigt. Enligt lokala utvärderingsuppgifter används olika undervisningsmetoder i undervisningen mångsidigt och möjligheterna inom datateknik och nätpedagogik tillvaratas. Undervisningsmetoderna och arbetssätten upplevs stärka elevernas självförtroende, tankeutveckling och samarbetsfärdigheter. Utvärderingen uppfattas grunda sig på läroplanen, men tydligare motiveringar önskas. I nuläget upplevs undervisningsgruppernas storlek, skolornas lokaliteter och utrustning som de största utmaningarna. Undervisningsmaterielet och undervisningsteknologin uppfattas delvis vara bristfälliga och föråldrade. Stödformerna upplevs delvis vara stela. Hur skillnaderna mellan eleverna och hur individuella skillnader i utveckling och bakgrund ska beaktas medför en del utmaningar. Utvärderingsenkäterna (2013) visar att man hoppas att den nya läroplanen ska vara tydlig, enhetlig och konkret. Den nya läroplanen förväntas särskilt beakta annorlunda elevmaterial, olika inlärningsstilar, temaområden, sociala färdigheter, internationell kompetens och IKT-färdigheter. Vid övergångsskeden på lärandebanan (förskole- och nybörjarundervisning, åk 6-7 i grundläggande undervisning samt grundläggande utbildninggymnasieutbildning) tillämpas på lokalnivå varierande verksamhetspraxis. Övergångsskedena har kunnat stärkas i lärmiljöer där de fysiska omständigheterna har stött samverkan. Vid helheten kan man konstatera att det krävs många satsningar för att stärka övergångsskedena och utveckla enhetligheten inom grundläggande utbildning. Grundskolorna har alltsedan år 2011 tillämpat en trestegsstödmodell för elevens lärande. Allmänt, intensifierat och särskilt stöd ordnas till förmån för eleven och utifrån undervisningsarrangemangens förutsättningar i samband med annan undervisning eller delvis eller helt i specialklass. Tyngdpunkten ligger på tidigt, förebyggande och målmedvetet inlärningsstöd som ges i när- 7

9 skolan. Eleverna får stöd omedelbart när stödbehovet kommer fram i första hand i sin egen skola eller i det egna området där grundläggande undervisning ges i enlighet med närskoleprincipen. Lärarnas förmåga att identifiera, bemöta och utvärdera elevernas särskilda inlärningsbehov främjades särskilt när trestegsstödmodellen togs i bruk Flexibla pedagogiska undervisningsarrangemang erbjuder lärarna nya redskap för differentiering, stödundervisning och kompanjonundervisning. Kollegialt och yrkesövergripande samarbete samt samarbete med hemmen har en central ställning när undervisningen individualiseras. Läroplanen för grundläggande utbildning som togs i bruk 2004 har medfört att språkstudierna för eleverna i de finskspråkiga grundskolorna har minskat och blivit ensidigare. Parallellt med detta har intresset för språkstudier avtagit. Språkprogrammet inom grundläggande utbildning och gymnasieutbildning för finskspråkiga och svenskspråkiga avviker från varandra på grund av undervisningsspråkens olikheter. Följande tabell visar gruppernas elevantal inom frivilligt A2-språk (första frivilliga språket) och B2 (andra frivilliga språket) åren Finskspråkig grundläggande utbildning: Frivilligt A2-språk som inleds i åk 4 År A2-språk / åk 4 elever Andelen A2- språkstuderande / antalet elever i åk 4 A2-språk och elevantal ,6 % Svenska 221, Engelska ,0 % Svenska 183, Engelska ,5 % Svenska 207, Engelska 18 Medeltal 220,7 43,4 % Frivilligt B2-språk i åk 8 och 9 År B2-språk/ elever i åk 8 och 9 Andelen B2-språkstuderande / antalet elever i åk 8 och 9 B2-språk och elevantal ,3 % Tyska 112, Franska ,5 % Tyska 131, Franska ,8 % Tyska 121, Franska 50, Ryska 13, Svenska 1 Medeltal 166,3 18,7 % Svenskspråkig grundläggande utbildning: Språkprogrammet inom svenskspråkig grundläggande utbildning avviker från det finskspråkiga: A1-språket som inleds i åk 3: Finska (100 % elever), A2-språket som inleds i åk 4: Engelska (100 % elever) Frivilligt B2-språk i åk 8 och 9 År B2- språk/elever i åk 8 och 9 Andelen B2- språkstuderande / antalet elever i åk 8 och B2-språk och elevantal 8

10 ,2 % Spanska 63, Tyska 33, Franska ,1 % Spanska 76, Tyska ,0 % Spanska 60, Tyska 34 Medeltal 105,0 52,1 % På basis av dessa statistiska uppgifter bör man vid revidering av läroplanen arbeta för att göra språkstudierna mångsidigare. Detta är också ett nationellt utvecklingsmål. 1 Målen för läroplansreformen LP Läroplanernas strukturella enhetlighet och följdriktighet Den nuvarande läroplanen (fr.o.m. 2004) för grundläggande utbildning i Karleby omfattar stadens gemensamma delområden inom läroplanen för områden med grundläggande undervisning och skolor. I sin nuvarande form är läroplanen splittrad och innehåller ett omfattande bilagsmaterial till stöd för lärande och undervisning. När alla delområden sammanställs blir läroplansmaterialet så omfattande att det blir svårt att styra ur utbildningsarrangörens, skolans eller lärarens synvinkel. Med läroplansreformen 2016 ska strukturen i läroplanen för förskoleundervisning och grundläggande undervisning förenklas och innehållet förenhetligas. Även linjerna för läroplanen ska komma logiskt fram. Läroplanerna för finsk- och svenskspråkiga avviker från varandra i huvudsak angående språkprogrammet och det finlandssvenska kulturarvet. Även i läroplansarbetet för gymnasieutbildningen 2016 ska dessa faktorer beaktas vid beredningen. Beredningen av grunderna för gymnasieutbildningens läroplan är ännu inte färdig, eftersom beslutet om gymnasiets timfördelning är under beredning våren Enligt läroplanen ordnas det stöd för lärande som förskola och grundläggande utbildning erbjuder enligt trestegsmodellen huvudsakligen i barnets närskola. Vid utvecklande av detta ska också resurserna överföras från den centrala tjänsten till närskolorna. I vissa elevspecifika lösningar angående särskilt stöd finns det dock fortfarande grunder för att erbjuda centraliserade tjänster som utgår från eleven. Den genomgående principen för utvecklande av läroplaner ska vara att stärka motivationen för lärande och hålla motivationen uppe på hela lärandebanan. Inre och yttre motivation samt inlärningsglädje skapar grunden även för livslångt lärande. Skolkulturen och undervisningsarbetet ska stöda en positiv 9

11 lärmiljö. Behovet att stärka motivationen betonades också vid analysen av Finlands resultat i PISA Läroplanernas strukturella enhetlighet och följdriktighet Tidtabell 1. När läroplanerna 2016 utarbetas garanteras strukturell enhetlighet och följdriktighet 2. Utgångspunkten för förskolans och den grundläggande utbildningens läroplan 2016 är att erbjuda stöd i lärandet enligt trestegsmodellen huvudsakligen i elevens närskola 3. Stöda inlärningsmotivation i skolans kultur och i undervisningsgruppernas arbete. (sporrande utvärdering, utnyttjande av responsen som samlats in av eleverna) *) (Styrgruppen för läroplansarbetet) na Utvärdering Nämnden för utbildning och fostran (LP godkänd 2016) Nämnden för utbildning och fostran (LP godkänd 2016) Nämnden för utbildning och fostran *) Med utvecklingsgruppen avses undervisningstjänsternas utvecklingsgrupp och personer som ansvarar för utvecklingsarbetet inom småbarnsfostran till den del som berör förskoleundervisning. 1.2 Metafärdigheter inom lärfärdighet och pedagogisk kontinuitet Med metafärdighet inom lärande avses färdighet att lära sig, uppbyggande av kunskap samt färdighet inom problemlösning, samverkande, arbete i grupp och projektarbete. Dessa metafärdigheter kan ännu utvidgas till att omfatta även kritiskt förhållningssätt till informationskällor, medieläskunnighet, känslointelligens och färdigheter inom livskontroll. I de högre klasserna inom grundläggande utbildning ger de utvärderingar som utbildningsstyrelsen gjort under de senaste åren inom olika läroämnen den bilden att inlärningsresultaten inom läroämnena i Karleby vanligen ligger nära det nationella genomsnittet. Därför ska målet för läroplansreformen 2016 centralt också vara att förbättra inlärningsresultaten lokalt och stärka inlärningsmotivationen. Ökad användning av aktiverande undervisningsmetoder (såsom lärande i grupp, lärande i samverkan, lärande som fokuserar på problem och fenomen) betonar inlärarens roll som aktiv uppbyggare av sin egen kunskapsstruktur. Användningen av aktiverande metoder förbättrar också inlärarens motivation och stärker positivt beroende och samverkan mellan eleverna. Användningen av aktiva arbetssätt ska fortsätta och utvidgas i och med att eleven går framåt på inlärningsstigen under den tid grundläggande undervisning ges och fortsättningsvis i gymnasieutbildningen. Till stöd för dessa bör i allt större grad data- och kommunikationsteknikens verktyg användas. 10

12 1.2 Metafärdigheter inom lärfärdighet och pedagogisk kontinuitet 1. När läroplanen 2016 görs upp ska metafärdigheterna inom lärfärdighet, aktiverande undervisningsmetoder och pedagogisk kontinuitet stärkas. 2. Lärande i samverkan, aktiverande arbetssätt och ledarskapspraxis utvärderas. 3. I innehållet för lärarfortbildning betonas metafärdigheter, aktiverande undervisningsmetoder och pedagogisk kontinuitet Tidtabell Utvärdering Nämnden för utbildning och fostran (LP godkänd 2016) 12/2013 Kvalitativ och kvantitativ utvärdering Kvalitativ och kvantitativ utvärdering 1.3 Mångsidighet inom språkprogrammet och kontinuitet från grundskolan till gymnasiet Med tanke på nuläget för de tidigare nämnda studierna i främmande språk behövs en revidering av språkprogrammet. Efter att den nya läroplanen tagits i bruk är målet att allt fler elever inom den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen i Karleby väljer valfria språkstudier. Även antalet valfria språk bör utökas. Mångsidighet i språkprogrammet förutsätter utredning av intresset och motivationen hos eleven. I fråga om språkbadet på svenska och CLIL-undervisningen på engelska ska elevernas motivation för undervisning som följer den 9-åriga läroplanen utredas och vid antagning av elever till åk 1 ska i fortsättningen intervjumetoden användas utöver andra kriterier. På grund av särskilda läroplaner behövs utvärderingsuppgifter om nuläget och en kartläggning av eleverfarenheter till grund för läroplansarbetet 2016 med tanke på förändringar. Språkbadsundervisning på svenska och CLIL-studierna på engelska bör garanteras bättre kontinuitet i språkstudierna än i dagens läge. 1.3 Mångsidighet inom språkprogrammet och kontinuitet från grundskolan till gymnasiet 1. När läroplanen 2016 görs upp ska elevernas verkliga språkval bli Tidtabell Utvärdering Nämnden för utbildning 11

13 mångsidigare och språkprogrammets kontinuitet från grundskolan till gymnasiet tryggas 2. Förfrågan till elever, föräldrar och lärare om revidering av språkprogrammet 3. Antalet förverkligade språkval och nytt och funktionellt språkprogram 4. Språkbadsundervisningen och CLIL-undervisningen ska utvärderas och läroplanen ska utvecklas och fostran 2/ 2014 (Utförd 2014) Kvantitativ utvärdering 3-4/ Kvalitativ och kvantitativ utvärdering (Utförd 2014) (LP godkänd 2016) 2 Utveckling av lärmiljöer 2.1 Stärkt samarbete vid övergångsskeden på lärandebanan Övergångsskeden på lärandebanan har i Karleby stärkts med de lösningar som utvecklandet av skolnivån åstadkommit. Verksamhetspraxis är dock inte fördelad på alla områden inom grundläggande utbildning på samma sätt. Bäst utvecklad praxis tillämpas i samarbetet mellan förskole- och nybörjarundervisningen och i flexibel skolstart. Inom grundläggande utbildning har man skapat praxis för att eleverna i åk 6 ska bekanta sig med undervisningen i åk 7-9 i den kommande skolmiljön i form av verkstäder eller studiebesök. Gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen på andra stadiet ordnar i slutet av grundskolan informationstillfällen för eleverna och möjlighet till studiebesök som en del av studiehandledningen. Ur elevernas synvinkel, men också med tanke på undervisningsarrangemangen och elevkännedomen är det skäl att stärka verksamhetspraxis vid övergångsskedena på lärandebanan. Stärkandet kan framgå både i läroplanen och i det praktiska arbetet i skolan bl.a. så att yrkesövergripande samarbete ökar i övergångsskedet och behovet av stöd enligt trestegsmodellen kartläggs innan övergången. Spridandet av god praxis kan främjas med fortbildning, utbildningseftermiddagar och skolbesök på varandras skolor. 2.1 Stärkt samarbete vid övergångsskeden på lärandebanan Tidsperiod Utvärdering 1. I samband med att läroplanen 2016 görs upp stärker man samarbetet under övergångsskedena (förstärkande av resurserna för övergångsskedena) 2. God praxis sprids med hjälp av kamratstöd, fortutbildning och Nämnden för utbildning och fostran (LP godkänd 2016)

14 besök på varandras skolor 3. I skolornas och daghemmens utvecklingsplaner sätter man in åtgärder för utveckling av övergångsskedena Rektorsgrupper Daghemsföreståndarnas grupper Direktionerna (Genomförd 2014) 2.2 Lärmiljöer i den enhetliga grundläggande utbildningen I pedagogiska planer som görs upp i samband med skolbyggnadsprojekt koncentreras planeringen av lärmiljöer så att det blir möjligt att skapa enhetliga lärmiljöer allt från förskoleundervisning ända till grundskolans slutskede. I mån av möjlighet skapas även i redan existerande lärmiljöer enhetliga lärmiljöer genom mångsidig och flexibel samanvändning. 2.2 Lärmiljöer i den enhetliga grundläggande utbildningen Tidtabell 1. Pedagogisk planering och handledning i skolorna Isokylän koulu, Torkinmäen koulu och Lucina Hagmanin koulu(/ mtt) 2. God praxis sprids med hjälp av kamratstöd, kompletterande utbildning och besök på varandras skolor na Utvärdering (Förverkligad 2017) (Förverkligad 2017) 2.3 Digitala läromedel och lärmiljöer En samhällelig och mänsklig interaktion mellan eleven och läraren kommer även i framtiden att fortsätta vara en central faktor i inlärningsprocessen. Användningen av digitala läromedel och lärmiljöer utvidgas på det sätt som verksamhetsförutsättningarna, ekonomiska möjligheter och kompetens skapar grunden för. Målet är att eleverna särskilt efter läroplansreformen 2016 ska ha tillgång till elektroniska läroböcker och inlärningsplattformer i väsentligt större grad än nu. Kortsiktsmålet är att kunna testa digitala läroböcker genom att halva undervisningsgruppen i varje skola får tillgång till pekdatorer. Samtidigt med digitala hjälpmedel i lärandet bör skolornas pedagogik utvecklas mångsidigt bl.a. med hjälp av molntjänster. Utvecklingen av e-läromedel och tillgången till lärplattformer sker i de svenskspråkiga undervisningstjänsterna i annan takt och till andra kostnader än inom den finskspråkiga. 2.3 Digitala läromedel och lärmiljöer Tidtabell Utvärdering 13

15 1. De nätbaserade lärmiljöer som används utvärderas och linjer dras upp för kommande lösningar 2. Digitala läromedel tas i bruk och de ersätter stegvis anskaffning av tryckta läroböcker Datateknikgruppen na 2014 (Förverkligad 2014) Kvalitativ och kvantitativ utvärdering (Användning eller apparat/elev relationstal) 2.4 Nya inlärningsplatser och vidgad lärmiljö Utvecklandet av skolornas lärmiljöer och inredande av daghemmen framskrider i enlighet med tidsenliga och pedagogiskt fungerande lösningar. Utvecklingsprojekt inom lärmiljöer beaktas i samband med totalrenovering av skolor. Även med det årliga anslaget och utvecklingsprojektfinansieringen går det att med små steg utveckla lärmiljöerna. Utvecklandet av lärmiljön ska grunda sig på forskningsresultat och fungerande lösningar som testats i praktiken. I samband med förnyandet ska undervisningspersonalens kompetens säkras och man ska se till att även arbetssätten förnyas samtidigt som lärmiljön. Vidgade lärmiljöer bör också kunna omfatta utrymmen utanför skolbyggnaden samt resurser och områden där erfarenhetsbaserat lärande betonas. Dessa resurser erbjuder andra ansvarsområden inom bildningsväsendet som samarbetar med undervisningstjänsterna, såsom t.ex. museipedagogiken på K. H. Renlunds museum, naturvetenskapliga museet Kieppi i Karleby, ungdomstjänsternas estradkonstskola, olika former av bibliotekstjänster, naturskolan på Villa Elba och idrottstjänstens sportplatser. Samarbetet med olika samfund och föreningar skapar liknande långvariga kompanjonskap när lärmiljöer vidgas. Med målmedveten samverkan uppnås resultat och effekter. För skolor utanför stadscentrum bör möjligheter till samverkan skapas genom transportarrangemang eller skolbesök av sakkunniga. 2.4 Nya inlärningsplatser och vidgad lärmiljö 1. Arbetet med att revidera och vidga lärmiljöer framskrider planmässigt och är kopplat till daghemmens, grundskolornas och gymnasiernas utvecklingsplaner samt den läroplan som håller på att Daghemsföreståndare Tidtabell Utvärdering (LP godkänd 2016) 14

16 revideras 2. Gemensam plan utarbetas för användning av inlärningsmiljöer och samverkan utanför skolbyggnaden; för varje skola och daghem utarbetas egna utvecklingsplaner. Rektorgrupper Daghemsföreståndare (Ingår i skolornas utvecklingsplan) (Ingår i skolornas utvecklingsplan) B PERSONALENS KOMPETENS Beskrivning av nuläget Enligt kartläggningen av undervisningspersonalens kompetens i Karleby (2012) upplevs som styrka i undervisningspersonalens kompetens individernas breda och varierande kunnande, pedagogisk och specialpedagogisk kompetens, kollegialitet och samarbetsfärdighet, elevvårdsarbete, elevbemötande och delaktighet samt kompanjonundervisning och undervisning i team. Enligt kompetenskartläggninen 2012 bör undervisningspersonalens kompetens utvecklas särskilt inom följande delområden: IKT-färdigheter, kontroll av gruppen och arbetsro, specialpedagogisk kompetens (hos ämneslärarna), elevbemötande/handledning/delaktighet, samarbetet mellan hem och skola, trestegsstödmodellen, ledarskapsfärdigheter och juridik. Utöver detta skapas nya kompetensbehov på grund av undervisningslagstiftningen och läroplansrevideringarna samt förändringarna i skolans verksamhetsmiljö. Skolorna har olika verksamhetsmiljöer, och i en del områden hör en större del av eleverna till olika språk- och kulturgrupper, vilket skapar utmaningar såväl ur kultursensitivitetssynpunkt som med tanke på utbildningsmässig likvärdighet. Kompetenskartläggningen visar att styrkan hos läroanstaltens ledning ligger i erfarenhet, kollegial kompetens, personalledning och ekonomiförvaltning. Läroanstalternas ledare bör särskilt utvecklas inom följande delområden: IKTfärdigheter och lärmiljöer i förändring, hantering av förändringar och framtidskompetens, juridiskt kunnande, kvalitetsarbete, pedagogisk kompetens och kunnande inom läroplansarbete (LP 2016). 3 Kompetens 3.1 Inlärningsmetoder som förutsätts för pedagogisk kontinuitet Vid utvecklande av undervisningen betonas de undervisningsmetoder som används och ett brett användningssätt av dessa. Elevernas olika inlärningsstilar, motivationsfaktorer och heterogena undervisningsgrupper 15

17 samt inlärningsresultat på hög nivå förutsätter omfattande sakkunskap vid användning av undervisningsmetoder. Ur elevens synvinkel bör kontinuitet i användningen av inlärningsmetoder kunna garanteras under elevens hela lärandebana från förskola ända till gymnasieutbildning. I och med att eleverna växer och utvecklas blir också undervisningsmetoderna mer varierande och ansvaret för lärandet flyttas allt mer på inläraren själv och på den lärande gemenskapen. Kontinuitet inom pedagogik och undervisningsmetoder förutsätter i praktiken samverkan mellan skolornas ledning och lärarna, ömsesidig pedagogisk diskussion och insamling av utvärderingsuppgifter. Pedagogisk kontinuitet ska genomföras även i undervisning av olika språkoch kulturgrupper samt inom området för särskilt stöd. Med hjälp av det projekt som främjar utbildningsmässig likvärdighet skapas förutsättningar att uppnå en bättre jämlikhet och likvärdighet än nu. Detta förutsätter även att nya verksamhetssätt skapas och att undervisningspersonalen utvecklar dithörande färdighet och kompetens. 3.1 Inlärningsmetoder som förutsätts för pedagogisk kontinuitet 1. Vid utarbetandet av läroplanen 2016 säkras inlärningsmetodernas kontinuitet 2. Undervisningspersonalens fortbildning ska fokusera på bättre hantering av inlärningsmetoder och kontinuitet i användningen samt nya verksamhetssätt som möjliggör kontinuitet i praktiken (kurser, handledning och utbildning på varje skola för sig) 3. I innehållet i undervisningspersonalens fortbildning beaktas färdighet inom gruppverksamhet och gemensamt arbete, skräddarsydd utbildning för vissa lärargrupper samt utveckling av pedagogiska eftermiddagar. Utvecklingsplaneraren Utvecklingsplaneraren Tidtabell Utvärdering Nämnden för utbildning och fostran (LP godkänd 2016) Färdigheter inom informations- och kommunikationsteknik (IKT) Informations- och kommunikationsstrategin för undervisningstjänsterna i Karleby (IKT ) visar att informations- och kommunikationstekniska möjligheter används flexibelt, ansvarsfullt och interaktivt som stöd i 16

18 undervisningen inom alla läroämnen. Enligt undervisningstjänsternas IKTstrategi ( ) ska informations- och kommunikationsteknologin erbjuda elever och lärare likvärdiga möjligheter att skapa olika tidsenliga lärmiljöer och arbeta i dem oberoende av skolans storlek, placering eller undervisningsspråk. Digitala läromedel och lärmiljöer börjar användas i mer utvidgad form enligt den grund som verksamhetsförutsättningar, ekonomiska möjligheter och kompetenser skapar. Målet är att eleverna särskilt efter läroplansreformen 2016 får tillgång till elektroniska läroböcker och inlärningsplattformer i märkbart högre grad än nu. Kortsiktsmålet är att kunna testa digitala läroböcker genom att halva undervisningsgruppen i varje skola får tillgång till pekdatorer. I enlighet med IKT-strategin ska utbildningsbehoven kartläggas med hjälp av en lärarenkät. På basis av enkäten ska ett pedagogik- och modulbaserat IKTfortbildningsprogram utarbetas. Det genomförs i alla grundskolor och gymnasier innan utgången av Samtidigt med de digitala lärmiljöerna bör skolornas pedagogik utvecklas mångsidigt bl.a. med hjälp av molntjänster. 3.2 Färdigheter inom informations- och kommunikationsteknik Tidtabell Utvärdering 1.Vid utarbetande av läroplanen 2016 främjas användningen av informations- och kommunikationsteknik och anknytande pedagogiska tillämpningar 2. Skolenhetsvis fortbildning, handledning och pedagogisk fortbildning samt kamratstöd Utvecklingsplaneraren Nämnden för utbildning och fostran (LP godkänd 2016) Kvantitativ och kvalitativ utvärdering läsårsutvärderingen) 3.3. Färdigheter inom utvecklande utvärdering och kvalitetsutveckling Utvärderingsnämnden drar upp linjerna för en egen utbildningsarrangören som grundar sig på kvalitetskriterierna inom den grundläggande utbildningen. Denna utgör grunden för det arbete som utförs inom utvärderingsnätverket på landskapsnivå. Utgående från de utvärderingsuppgifter som fås inleder man nya utvecklingsåtgärder eller ger pågående utvecklingsprocesser en ny inriktning. Till dess nya nationella kvalitetskriterier ges för förskoleundervisningen och gymnasieutbildningen baserar sig kvalitetsarbetet på de principer som gäller kvalitetskriterierna inom grundläggande utbildning. Kvalitetsansvariga på skolorna arbetar på skolnivå tillsammans med rektorn med att dra upp linjerna för kvalitetsarbetet på enheten och i kvalitetsfrämjande syfte. 17

19 3.3. Färdigheter inom utvecklande utvärdering och kvalitetsutveckling Tidtabell Utvärdering 1. Kvalitetsarbete på landskaps-, lokal- och skolnivå som grundar sig på eget utvärderingsarbete på lokalnivå. 2. Utvärdering och utvecklingsarbete i varje skolsamfund för sig Nämnden för utbildning och fostran Utvärderingsansvariga läsårsutvärderingen) 3.4 Fortgående kompetensutveckling För att undervisningspersonalens yrkeskompetens ska kunna utvecklas utifrån kontinuitettänkandet krävs bättre koppling mellan fortbildning och grundutbildning. För att förbättra kopplingen har man i Karleby skapat praxis för mentorering av nya lärare. Fortbildning, kurser och arbetshandledning som är relaterade till olika karriärskeden och utgår från kompetensbehoven är centrala faktorer med tanke på fortgående utveckling av individuell kompetens. Med ett målinriktat utvecklande av egen kompetens och en helhetsbetonad styrning av den kan man skapa en fortgående tillväxt av kompetensresurser som kan användas till att bemöta allt mer varierande utmaningar i arbetslivet. Centralt i detta är också att fortbildning och kurser ordnas i varje arbetskollektiv för sig, vilket gör att både individen och kollektivet utvecklas samtidigt. 3.4 Fortgående kompetensutveckling 1. Utveckla former och innehåll i fortbildning så att kontinuitet skapas 2. Utveckla gruppdiskussionsmodellen Hyvän mielen tiimikeskustelut för handledning av grupparbete inom lärarsamfund Tidtabell Utvärdering Nämnden för utbildning och fostran Styrgruppen (Startar 2014) C HÅLLBART VÄLBEFINNANDE 18

20 Beskrivning av nuläget Enligt verksamhetsutvärderingen inom undervisningstjänsterna i Karleby ( ) upplever skolornas undervisningspersonal arbetshälsan som mycket viktig och den är föremål för intresse. Stämningen på arbetsplatsen upplevs ha positiv inverkan på hur man orkar i arbetet. De flesta känner samhörighet inom sin arbetsgemenskap och upplever att de får kamratstöd av arbetskamraterna. Skolornas personal upplever också att de har möjlighet att påverka sitt eget arbete och sin arbetsbeskrivning, å andra sidan upplevs möjligheten att påverka faktorer relaterade till arbetsförhållanden som utmanande. Uttryckt oro relaterad till arbetsförhållanden har endast i någon grad lett till konkreta åtgärder. Undervisningspersonalen upplever att brådska stör arbetet i hög grad och påverkar arbetshälsan. Enligt resultaten från verksamhetsutvärderingen ( ) är skoltrivseln bland eleverna på lågstadiet på rätt god nivå. Eleverna upplever att skolan är trevlig och trygg. Eleverna i åk 1-6 tycker dock att mobbning förekommer i skolan. Bland eleverna i åk 7-9 sjunker upplevd skoltrivsel. Mobbning upplevs förekomma även i de högre årskurserna. I gymnasiet känner eleverna att de trivs bra och att samarbetet fungerar. På olika skolstadier upplever eleverna att de är ganska likvärdiga och uppskattade i skolan. Känslan av kamratanda och av samhörighet varierar. Färdigheterna att arbeta och samverka med olika elever upplevs vara goda. Enligt utvärderingsuppgifterna (verksamhetsutvärderingarna och ) tycker lärarna att undervisningsmetoder där eleven sporras till delaktighet är mycket viktiga och de väljer ofta arbetssätt som främjar elevens/elevernas medverkan. Elevernas/studerandenas möjligheter att påverka beslut som berör dem upplevs utgöra en utmaning eller vara bristfälliga. Skolans verksamhetskultur upplevs inte tillräckligt sporra eleverna/studerandena att delta i gemensamt beslutsfattande. Enligt arbetshälsoenkäten TyöSyke 2013 ser det ut som om undervisningspersonalens arbetshälsa förbättrats sedan Enligt skolhälsoenkäten i Karleby 2013 har ungdomarnas situation inom hälsa och välbefinnande i flera avseenden tydligt förbättrats sedan 2011, även om utvecklingsarbete ännu återstår. Vad hälsosam livsstil berör hade den positiva utvecklingen fortsatt. Enligt skolhälsoenkäten trivs eleverna bättre i skolan. I Karleby upplever nästan 80 % av ungdomarna att de vågar uttrycka sin egen åsikt i klassrummet och att lärarna uppmuntrar dem till detta. Det har blivit lättare att få sin röst hörd i grundskolan, medan resultatet för gymnasiets del är sämre än i den tidigare undersökningen. Även om förbättringar skett i elevernas (i åk 8 och 9 samt i 1 och 2 i gymnasiet) livsstil bör grundläggande faktorer såsom mat, vila, motion och sexualhälsa vara föremål för diskussion även i fortsättningen både i skolan och hemma. 4 Socialt välbefinnande 19

21 4.1 Trygg verksamhetskultur Bakom lärande och harmonisk mognad finns en social uppväxtmiljö som skapar grunden för socialt välbefinnande. Lagen om elev- och studerandevård (2014) och andra förordningar förutsätter planmässighet både inom elevvården och på övriga områden inom social hälsa. Varje läroanstalt ska ha bl.a. en plan för förebyggande av mobbning och våld. Utöver att normerna för lagstiftningen följs ska en verksamhetskultur skapas som redan i sig förebygger utvecklingen av negativa sociala fenomen. Lagpaketet om skolfreden som trädde i kraft i början av 2014 ska verkställas och utöver dess förhindrande verkan ska en verksamhetskultur skapas som riktar uppmärksamheten på positiva lösningar och på ett tanke- och verksamhetssätt som fokuserar på lösningar. 4.1 Trygg verksamhetskultur 1. Ändringar i lagstiftningen 2014 (s.k. skolfredspaketet) verkställs och kompletteras med lokala anvisningar så att ändringarna utvecklar verksamhetskulturen 2. Skolornas planer och verksamhetsmodeller för förebyggande av mobbning och våld justeras (bl.a. användningen av Pro24-programmet) 3. Undervisningstjänsternas plan för förebyggande av klientvåld uppdateras så att den följer 2014 års lagstiftning. Bildningscentralen Bildningscentralen Bildningscentralen Tidtabell Utvärdering 2014 Nämnden för utbildning och fostran 2014 Nämnden för utbildning och fostran 2014 Nämnden för utbildning och fostran 4.2 Skoltrivsel Finländska elever har i internationella jämförelser visat sig ha lägre upplevd skoltrivsel än i övriga länder. Å andra sidan ger resultaten från verksamhetsutvärderingen för undervisningstjänsterna i Karleby en lite positivare bild. Dessutom trivs eleverna bättre i skolan än 2011 enligt skolhälsoenkäten behövs för att förbättra skoltrivseln. Det primära är att samtidigt stärka glädjen att lära sig och motivationen samt erfarenheter av att lyckas. Hur skoltrivsel upplevs är också kopplat till hur man lyckats göra eleverna delaktiga och hur eleverna upplever att de kan påverka beslut som gäller dem. 20

22 Skoltrivseln är i märkbar grad kopplad till skolans kultur och goda anda. Skolans ordningsregler skapar en grund för sakligt uppförande och gällande spelregler. På grund av förändringar i lagstiftningen inom undervisningssektorn (2014 års s.k. skolfredspaket) ska skolornas ordningsregler uppdateras Bildningscentralen utarbetar ett basförslag till ordningsreglerna som varje skola kompletterar för sig. Behandlingen framskrider från elev- eller studentrådet till skolans direktion. Till samma revidering av undervisningslagstiftningen hör en förordning som trädde i kraft 2014 om fostrande samtal som förs med eleven eller studeranden och som är den primära tillrättavisande åtgärden. Trots att metoden redan tidigare har tillämpats krävs att förhållningsregler utarbetas. 4.2 Skoltrivsel 1. För att förbättra skoltrivseln förs gemensamma samtal med elever, saken behandlas i elev- eller studentråd och beslut fattas om åtgärder 2. Ordningsreglerna i grundskolan och gymnasiet uppdateras. Elever och studerande tas med i arbetet. 3. Riktlinjer dras upp för fostrande samtal 4. Ökad användning av samverkande inlärningsmetoder från förskoleundervisning ända till gymnasiets som en pedagogisk och verksamhetskulturell modell 5. Planmässig aktivering av rastverksamheten Bildningscentralen Bildningscentralen Direktioner Bildningscentralen Bildningscentralen Direktioner Direktioner Elevkårer Tidtabell Utvärdering Kvantitativ utvärdering 2014 (Förverkligas 2014) läsårsutvärderingen) Kvalitativ och kvantitativ utvärdering Kvalitativ och kvantitativ utvärdering 4.3 Elevdelaktighet Från och med 2014 ska varje grundskola och gymnasium ha ett elev- eller studentråd i enlighet med lagstiftningen. Elev- eller studentrådets verksamhet ska beakta elevernas åldersstadium och möjlighet att delta i beslutsfattande 21

23 som gäller dem. Arbetet ska planeras så att det stärker gemenskapskänslan i skolsamfundet. I samband med stora förändringar i servicestrukturen eller investeringsprojekt görs utvärderingar av barn- eller ungdomskonsekvenser som sporrar barn, ungdomar och deras vårdnadshavare till att planera verksamheten och utveckla den. 4.3 Elevdelaktighet 1. Direktiv ges för elevkårsarbetet och för elevernas möjligheter att påverka 2. Utvärdering av barn- och ungdomskonsekvenser i samband med stora revideringar av servicestrukturen eller i projektsammanhang Bildningscentralen Tidtabell Utvärdering 2014 I samband med skolans verksamhet (Förverkligas 2014) Bildningscentralen Kvalitativ och kvantitativ (Görs kontinuerligt) 4.4 Elevernas och skolpersonalens välbefinnande Det finns stark korrelation mellan elevernas och skolpersonalens välbefinnande. Som en del av stadens välbefinnandeberättelse utvärderas hur barn och ungdomar i olika åldersgrupper mår. Resultaten kommer huvudsakligen från skolhälsovårdsenkäterna. Skolorna har också deltagit i Utbildningsstyrelsens välbefinnandeprofil i form av en enkät. Genom den kan uppgifter om välbefinnande fås från varje skola för sig och resultaten kan jämföras med ett nationellt material. I Karleby ser det ut som om undervisningspersonalens arbetshälsa utvecklats i positiv riktning under perioden (TyöSyke 2013). Den goda utvecklingen bör stärkas ytterligare eftersom det leder till mindre frånvaro hos undervisningspersonalen och skapar fortsättningsvis hållbart välbefinnande. På basis av resultaten i enkäten TyöSyke 2013 startas skolvisa workshopar i arbetshälsa där detaljerade åtgärder planeras. 4.4 Elevernas och skolpersonalens välbefinnande 1. Användningen utvidgas av skolornas välbefinnandeprofil (UBS) Bildningscentralen Tidtabell Utvärdering 2014 Kvalitativ 2. Workshopar i arbetshälsa som Bildningscentralen 2014 Kvalitativ 22

24 bildats utgående från personalenkäten TyöSyke planerar åtgärder för sitt eget kollektiv 3. Resultaten från skolhälsovårdsenkäten utnyttjas i skolans arbete kring välbefinnande och i hälsofostran Bildningscentralen D LEDARSKAP Beskrivning av nuläget Utgående från verksamhetsutvärderingen för undervisningstjänsterna i Karleby ( ) upplever rektorerna att de sporrar sina medarbetare till att påverka och att deras sätt att leda uppmuntrar till öppen interaktion. Utvecklingssamtal förs, de upplevs vara effektfulla och leda till åtgärder. na upplever också att den respons som de får hjälper vid utvecklandet av arbetsgemenskapen. Som utmanande upplever de att det inte verkar finnas tillräckligt med tid till ledarskapet och särskilt inte till pedagogiskt ledarskap. na anser det mycket viktigt att ha ett sporrande, integrerande och interaktivt verksamhetssätt. De upplever också att de har lyckats bra med att skapa en delaktig anda. na anser att det är viktigt att föra utvecklingssamtal. Fördelat ledarskap ses också som mycket viktigt, men är utmanande i praktiken. Grunden för ledarskapet är delaktigt, samverkande och fördelat ledarskap. Enligt svaren i TyöSyke 2013 har utvecklingssamtalen inom undervisningstjänsterna förts varje år så att i medeltal 84,4 % av de anställda har deltagit i dem. Variationsintervallet mellan olika svarsgrupper var %. Centralt i ledningen av en skola är att rektorns pedagogiska ledarskap förverkligas endera som ett direkt pedagogiskt ledarskap (t.ex. utvecklingssamtal) eller indirekt pedagogiskt ledarskap i form av olika planer eller utvecklingsåtgärder. Olika enkäter har visat att rektorerna inte är nöjda med att det blir så lite tid över till pedagogiskt ledarskap. Med tanke på ledning av en skola eller ett daghem är det centralt hur ledningsstrukturen har skapats och vilken praxis för beslutsfattande eller fördelning av arbetet det finns. 5 Ledning av processer, ekonomi och verksamhet 5.1 Ledning av kärn- och serviceprocesser På skolnivå är lär- och tillväxtprocessen grunden för skolans resultatrika verksamhet och kärnprocessen i den. Inlärningsresultaten är beroende av hur 23

25 undervisningen lyckats och av varje inlärares förmåga att förbinda sig till att uppnå målen och bli motiverad samt att utifrån individuella förutsättningar uppnå optimala inlärningsresultat. Med hjälp av skolans fostringspraxis, yrkesfostrarnas arbetsinsats och samfundets stöd uppnås i sin tur resultaten av individuell och kollektiv psykisk tillväxt. Undervisningspersonalens förmåga att förbinda sig till de gemensamma målen som å ena sidan bestäms i läroplanen och å andra sidan bestäms varje stund i olika situationer i skolarbetet är en central framgångsfaktor när skolan utvärderas som ett lär- och tillväxtsamfund. För att leda skolan och skapa en gemensam syn för lärande och fostran är det centralt att definiera den kärnprocess som styr lärande och tillväxt, de faktorer som påverkar processen och principerna för fortsatt utvecklande av den. Undervisnings- och fostringsarbetet i skolan riktar sig direkt till eleverna, men den viktiga serviceprocessen riktar sig också till elevernas föräldrar eller övriga vårdnadshavare. Samarbetet med föräldrarna är av avgörande betydelse med tanke på hur skolarbetet lyckas. Kärnprocesserna vid undervisningstjänsten är undervisnings- och fostringsprocessen vars mål bestäms i läroplanen. Därför är det med tanke på det pedagogiska ledarskapet avgörande hurdan läroplan blir utarbetad och godkänd att tas i bruk. Med tanke på kärnprocessen är det viktigt att man utvärderar hur utbildningsplanen verkställts och att läroplansprocessen hela tiden är i gång och utvecklas. Att stadsorganisationen utvecklas till en serviceprocessorganisation utgör ett strategiskt mål. För att målet ska övergå i verksamhet förutsätts att processerna identifieras och blir föremål för utveckling. 5.1 Ledning av kärn- och serviceprocesser 1. Definiera kärn- och serviceprocesser, principer för fortgående utvecklingsarbete och utvärdering 2. Stärka verksamhetspraxis inom pedagogiskt ledarskap 3. Ekonomisk ledning kopplas till ledning av kärn- och serviceprocesser Bildningscentralen Bildningscentralen Bildningscentralen Ekonomienheten Tidtabell Utvärdering 2014 Kvalitativ (Utförs 2014) Kvalitativ Kvalitativ 5.2 Fördelat och integrerande ledarskap 24

26 Målet är att uppgifterna inom ledarskapet delegeras på skolnivå (t.ex. utvärderingsansvariga), att en fungerande teamorganisation skapas och delaktiggörs med hjälp av ett samverkande ledarskap. Såsom tidigare konstaterades vid nuläget har utvecklingssamtalen för personalen inte förverkligats på ett heltäckande sätt. Utvärderingsresultatet kan ha påverkats av att undervisningspersonalen även omfattar kortvariga vikarier och personal som byts ut. Deras deltagande i utvecklingssamtal kan vara slumpmässigt. Det utvecklingssamtal som förs mellan chefen och medarbetaren är ett centralt arbetsredskap med tanke på samverkande ledarskap, kompetensutveckling och arbetsplatstrivsel. Det är också viktigt att ändamålsenliga ärenden behandlas under diskussionen och att dessa får bilda en långvarig och utvecklande diskussionsserie. Dessutom är uppställande av mål och fokusering på lösningar centrala element. 5.2 Fördelat och integrerande ledarskap 1. Utföra enkät om samverkande ledarskap Tidtabell Utvärdering 2014 (Resultaten tolkas 2014) 2. får utbildning i samverkande ledarskap och brett deltagande 3. Årlig uppföljning av förda utvecklingssamtal (en blankett för utvecklingssamtal utarbetas) 4. Uppdaterade riktlinjer för utvecklingssamtal dras upp 2014 Bildningscentralen 2014 (I samband med läsårsutvärdering) Bildningscentralen 2014 (Förverkligad 2014) 25