ÅTERBLICK PÅ FRAMTIDEN

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÅTERBLICK PÅ FRAMTIDEN"

Transkript

1 ÅTERBLICK PÅ FRAMTIDEN INNEHÅLL 1. Våra goda vanor Återblick på framtiden som metod Frågor att ta upp vid Återblick på framtiden Mätare för skolfreden Lördagsskola ett exempel på praktiskt genomförande Uppvärmning Genomgång av frågorna för Återblick på framtiden Beslut om skolans gemensamma tillvägagångssätt Våra goda vanor Uppföljning... 4 Redaktör: Reija Salovaara Utgivare: Mannerheims Barnskyddsförbund, Utbildningsstyrelsen och Polisen.

2 1. Våra goda vanor Temat för var Våra goda vanor. Med temat önskar vi fästa uppmärksamhet vid skolans verksamhetskultur. Skolans verksamhetskultur är en praktisk tillämpning av skolans undervisnings- och fostringsuppgift. Våra goda vanor är en uttalad beskrivning av hur man går till väga och uppför sig, löser vardagsproblem och kommer överens om gemensamma angelägenheter i skolan. Alla de här frågorna är viktiga med tanke på trivseln och lärandet i skolan. Det lönar sig att satsa på att utveckla goda vanor och rutiner. I samband med temat Våra goda vanor önskar vi fästa uppmärksamhet vid skolan som fysisk och psykisk miljö och vid tryggheten i skolan. Med temat vill vi betona varje elevs, hems och lärares samt de övriga samarbetspartnernas roll vid upprätthållandet av skolfreden. När vi funderar över skolans rutiner och vanor bygger vi upp en känsla av gemensamt ansvar och omsorg om varandra. 2. Återblick på framtiden som metod Vanorna i skolan begrundas med hjälp av ett verktyg kallat Återblick på framtiden, som tar fasta på konkreta lösningsmodeller. Med Återblick på framtiden avses en dialog. Under denna dialog får varje medlem i skolsamfundet möjlighet att fundera över sina egna uppfattningar, höra andras åsikter om en god skolatmosfär och skolmiljö och hur en sådan kan fås till stånd, diskutera existerande goda rutiner och aktuella orosmoment och hur dessa kan minskas. Återblick på framtiden är en dialog, utifrån vilken den gemensamma verksamheten byggs upp. 3. Frågor att ta upp vid Återblick på framtiden Vid Återblick på framtiden funderar alla aktörsgrupper i skolan, elever, lärare och övrig skolpersonal, såsom städerskor, vaktmästare och kökspersonal, i tur och ordning högt över frågor som ordföranden ställer: - Låt oss föreställa oss att ett år har förflutit sedan idag och att vi är ganska nöjda med hur saker och ting har utvecklats. Hur ser situationen ut ur Din synvinkel? - Vad gjorde du själv för att få till stånd en positiv utveckling och varifrån fick du stöd? Hurdant stöd fick du? - Vad oroade du dig för då för ett år sedan och vad minskade din ängslan? - Vad var bra i skolan för ett år sedan? Hur upprätthölls de goda rutinerna och vanorna? Det är viktigt att framtiden beskrivs så konkret och mångsidigt som möjligt. De steg som tas bör därför vara så små att de går att genomföra. Frågorna kan kompletteras med hjälpfrågor: något mer, på vilket sätt, hur känns det osv. Till sist diskuterar man tillsammans vad de olika grupperna kommer att göra för att förverkliga den framtid som eftersträvas, med vem de samarbetar och vem som koordinerar verksamheten. En verksamhetsplan skisseras upp i huvuddrag och man enas om följande steg och hur de genomförs samt om ansvarsfördelningen. 4. Mätare för skolfred Resultaten av framtidsdiskussionen kan beskrivas med hjälp av en självutvecklad mätare för skolfred. Med mätaren kan man granska nuläget och följa med utvecklingen. Sidan 2/4

3 Utvecklingen av skolfreden kan beskrivas med hjälp av staplar, tårtbitar, spindelnät eller som avverkade kilometer på en sträcka (observera riktningen!) osv. Det är viktigt att fundera över utvecklingens riktning i förhållande till målen. Man kan ha en eller flera mätare: en egen för varje elev, en gemensam för alla elever, en egen för lärarna eller en gemensam mätare för hela skolan. Mätarna kan hängas upp på väggen till påseende eller användas som självvärderingsverktyg. Skolan beslutar hurdan mätaren är och hur den skall se ut. Hjälp med att göra mätaren fås vid behov från webbsidorna för Skolfreden. 5. Lördagsskola ett exempel på praktiskt genomförande Återblick på framtiden kan genomföras på många olika sätt. Den modell som presenteras här är bara ett sätt att diskutera Våra goda vanor. Modellen beskrivs här i korthet, närmare instruktioner, lekar för uppvärmning, anvisningar för utveckling av de egna tankarna och diskussionsstimulans finns på webbsidorna för Skolfreden. I lördagsskolmodellen genomförs Återblick på framtiden så att t.ex. skolans stödelever leder verksamheten i grupper par om par. Stödeleverna har övat metoden i sin egen stödelevsutbildning. Skolor som inte har stödelever sammanställer grupperna på annat sätt. Det är viktigt att det i grupper som leds av stöd- eller andra elever i alla situationer finns en vuxen, t.ex. en lärare, som stöd. Verksamheten kan genomföras klassvis, på föräldraaftnar och i form av särskilda tillfällen för skolans lärare och övriga personal Uppvärmning För att stämningen i gruppen skall vara trygg, är det viktigt att gruppmedlemmarna känner varandra så bra som möjligt. I början av återblicken är det bra att komma i stämning med hjälp av lekar som ökar känslan av gemenskap och hjälper deltagarna att lära känna varandra. När gruppmedlemmarna har blivit bekanta med varandra, utvecklas de egna tankarna en stund. Detta sker i elevgrupperna genom aktiv verksamhet och i vuxengrupperna genom diskussion. Uppvärmningen gås igenom genom diskussion Genomgång av frågorna för Återblick på framtiden Efter diskussionen ställer ordföranden ovan nämnda frågor för Återblick på framtiden till var och en i tur och ordning. Ordföranden antecknar de centrala tankar som framkommer. Till sist sammanfattas de olika gruppernas återblickar. De saker som antecknas i verksamhetsplanen vid Återblick på framtiden behöver inte vara stora och kostsamma, tvärtom, små saker ( jag lägger skräp i papperskorgen ) är lika viktiga. Ofta förverkligas ett eller ett par konkret beskrivna saker bättre än många stora. Gruppen kan också i det här skedet göra en egen Mätare för skolfred eller ett förslag om vad för slags mätare man skall ha Beslut om skolans gemensamma tillvägagångssätt Våra goda vanor Alla klasser, föräldrakväll/-kvällarna och grupperna för lärare och övrig skolpersonal utser en egen representant till den gemensamma sammanfattningen för hela skolan. Vid sammanfattningen presenterar var och en 1-2 konkreta tankar som den egna gruppen har kommit till samt gruppens mätare eller förslag till mätare. De bästa idéerna sammanställs och en gemensam mätare för hela Sidan 3/4

4 skolan utvecklas på basis av dem. Rektor eller t.ex. en lärare kan verka som ordförande när sammanfattningen görs. Efter diskussionen och utbytet av idéer sammanställs skolans gemensamma plan och avtalas om arbetsfördelningen. Man kan också diskutera sig fram till en verksamhetsplan i huvuddrag och komma överens om när och hur följande steg tas samt om ansvarsfördelningen. För att man skall komma ihåg vad man har avtalat, läggs de eventuella mätarna för olika grupper fram och verksamhetsplanerna delas ut till alla. Ett sätt att få alla med är att låta var och en skriva under verksamhetsplanen. Till sist kan man bygga upp en Mätare för skolfred som gäller hela skolan Uppföljning De är bra att följa upp hur mätarna och verksamhetsplanen förverkligas. Likaså är det viktigt att komma överens om när och hur de skall granskas. När ett år har förflutit sedan Återblicken på framtiden, kontrollerar man hur nära målet man har kommit. Sidan 4/4

Kvalitet i samarbetet mellan hem och skola. Utbildningsstyrelsen

Kvalitet i samarbetet mellan hem och skola. Utbildningsstyrelsen Kvalitet i samarbetet mellan hem och skola Utbildningsstyrelsen Kvalitet i samarbetet mellan hem och skola 2007 Samarbetsgruppens medlemmar: Krisse Hannén (Utbildningsstyrelsen), Martti Hellström (Auroran

Läs mer

Arbetsgrupp: Satu Haime, Marja-Leena Huttunen, Johanna Kuikka, Arja Pesonen & Paula Suoja. Handbok för klasshandledare. Utbildningsstyrelsen

Arbetsgrupp: Satu Haime, Marja-Leena Huttunen, Johanna Kuikka, Arja Pesonen & Paula Suoja. Handbok för klasshandledare. Utbildningsstyrelsen Arbetsgrupp: Satu Haime, Marja-Leena Huttunen, Johanna Kuikka, Arja Pesonen & Paula Suoja Handbok för klasshandledare Utbildningsstyrelsen Arbetsgrup: Haime, S., Huttunen, M-L., Kuikka, J., Pesonen.A.

Läs mer

Lärgruppsplan Orientera för att ha kul. att träna upp till 13 år

Lärgruppsplan Orientera för att ha kul. att träna upp till 13 år Lärgruppsplan Orientera för att ha kul att träna upp till 13 år Orientera för att ha kul Det här är en lärgruppsplan eller en vägledning om man så vill. Tanken med lärgruppsplanen är att den ska vara en

Läs mer

Dialog Insatser av god kvalitet

Dialog Insatser av god kvalitet Dialog Insatser av god kvalitet Av 3 kap. 3 i socialtjänstlagen framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal

Läs mer

För mer. rättvisa. ett metodmaterial för skolan om barnkonventionen

För mer. rättvisa. ett metodmaterial för skolan om barnkonventionen För mer rättvisa ett metodmaterial för skolan om barnkonventionen 1 För mer rättvisa Tryckår: 2011 Layout: ADD Text: Malin Gustavsson och Antonia Wulff Ansvarig utgivare: Folkhälsans förbund rf Andra upplagan

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

MINA ARBETSLIVSFÄRDIGHETER

MINA ARBETSLIVSFÄRDIGHETER MINA ARBETSLIVSFÄRDIGHETER Denna uppgift hjälper dig att ta fram dina styrkor. Uppgiften är främst avsedd för dig som redan har arbetslivserfarenhet. Målet är att du ska få hjälp med yrkesmässig planering

Läs mer

FÖR EN TRYGGARE SKOLA. att föra dialog och påverka lokalt för en skola utan kränkningar

FÖR EN TRYGGARE SKOLA. att föra dialog och påverka lokalt för en skola utan kränkningar FÖR EN TRYGGARE SKOLA att föra dialog och påverka lokalt för en skola utan kränkningar 1 2 CHECK- LISTOR OCH GODA EXEMPEL Checklistor samt röster från Rädda Barnens medlemsrörelse. 3 4 CHECKLISTA VÄRDEGRUND

Läs mer

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme 1 Alla barn har samma rättigheter och är lika värdefulla. Varifrån du kommer, t ex vilket kön, språk, religion och hudfärg

Läs mer

Framtidsverkstad Mötesplats framtiden Framtidsdialog Statistisk analys Scenariometoden Visionens makt. Brainstorming

Framtidsverkstad Mötesplats framtiden Framtidsdialog Statistisk analys Scenariometoden Visionens makt. Brainstorming Framtidsverkstad Mötesplats framtiden Framtidsdialog Statistisk analys Scenariometoden Visionens makt Brainstorming Vart vill vi? Framtidsplanering Brainstorming I varje förening är det viktigt att tänka

Läs mer

Välkommen att känna sig inkluderad!

Välkommen att känna sig inkluderad! Välkommen att känna sig inkluderad! Lärgruppsplan Välkommen att känna sig inkluderad! Denna lärgruppsplan hör ihop med kortfilmen Välkommen att känna sig inkluderad! En film framtagen av SISU Idrottsutbildarna

Läs mer

Vägen ut ur fattigdomen Välfärdsstaten Sverige

Vägen ut ur fattigdomen Välfärdsstaten Sverige Vägen ut ur fattigdomen Välfärdsstaten Sverige STUDIEHANDLEDNING Om studiecirkeln I en studiecirkel träffas man regelbundet för att studera, diskutera eller öva sig på något tillsammans. En studiecirkel

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Lilian Rönnqvist. Att mötas i samtal. Samtalet som redskap i kommunikationen mellan hemmet och skolan

Lilian Rönnqvist. Att mötas i samtal. Samtalet som redskap i kommunikationen mellan hemmet och skolan Lilian Rönnqvist Att mötas i samtal Samtalet som redskap i kommunikationen mellan hemmet och skolan Text: FL Lilian Rönnqvist Illustrationer: Bosse Österberg Ombrytning: Komma Media Förbundet Hem och Skola

Läs mer

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Riitta Aikkola Vasa yrkeshögskola 1 ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Inlärning är en förmåga och det går att öva upp sin förmåga att lära sig. Alla har möjlighet att utveckla

Läs mer

Utvecklingssamtalet Hur går det för ditt barn i skolan?

Utvecklingssamtalet Hur går det för ditt barn i skolan? Utvecklingssamtalet Hur går det för ditt barn i skolan? Utvecklingssamtalet En gång varje termin ska du och ditt barn träffa läraren eller klassföre ståndaren för att ha ett utvecklingssamtal. Samtalet

Läs mer

MARBÄCK SKOLA PLAN FÖR ARBETE MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015

MARBÄCK SKOLA PLAN FÖR ARBETE MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 MARBÄCK SKOLA PLAN FÖR ARBETE MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 1 ANSVAR OCH DELAKTIGHET Skolans rektor ansvarar för att det varje år upprättas en plan mot kränkande behandling

Läs mer

Hans-Åke Scherp ATT LEDA LÄRANDE SAMTAL

Hans-Åke Scherp ATT LEDA LÄRANDE SAMTAL Hans-Åke Scherp ATT LEDA LÄRANDE SAMTAL Hans-Åke Scherp. Att leda lärande samtal (Andra tryckningen) ISBN 91-85019-50-X Författaren Grafisk form: Gun-Britt Scherp Omslagsbild: Uwe Hamayer, Kiel Tryck:

Läs mer

Funktionshindersrörelsens arbete med konventionen

Funktionshindersrörelsens arbete med konventionen KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Funktionshindersrörelsens arbete med konventionen Det här dokumentet vänder sig till funktionshindersrörelsen i kommuner, landsting och regioner.

Läs mer

Elevråd - så här gör man Studiehandledning

Elevråd - så här gör man Studiehandledning Elevråd - så här gör man Studiehandledning Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar. Genom att tillhandahålla

Läs mer

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande

Läs mer

Skolsituationen för elever med funktionsnedsättningen

Skolsituationen för elever med funktionsnedsättningen Kvalitetsgranskning Rapport 2014:09 Skolsituationen för elever med funktionsnedsättningen AD/HD Skolinspektionens rapport 2014:09 Diarienummer 400-2012:524 Stockholm 2014 Foto: Thomas Henrikson Innehåll

Läs mer

SÅ BLIR DU VÄRLDENS BÄSTA IDROTTSFÖRÄLDER Lärgruppsplan

SÅ BLIR DU VÄRLDENS BÄSTA IDROTTSFÖRÄLDER Lärgruppsplan SÅ BLIR DU VÄRLDENS BÄSTA IDROTTSFÖRÄLDER Lärgruppsplan Hur föräldrar stödjer sina barn att bli vinnare i livet genom idrott Idrott kan vara en fantastisk upplevelse mellan barn och ungdomar och deras

Läs mer

Att starta en lärgrupp

Att starta en lärgrupp 1 Att starta en lärgrupp Stöd och hjälp! Det här materialet är gjort som ett stöd för lärgrupper. Planen är en hjälp för att göra det tydligare för er som vill arbeta med utbildningsmaterialet och fungerar

Läs mer

JämStöds Praktika. Metodbok för jämställdhetsintegrering SOU 2007:15

JämStöds Praktika. Metodbok för jämställdhetsintegrering SOU 2007:15 JämStöds Praktika Metodbok för jämställdhetsintegrering SOU 2007:15 JämStöds Praktika Metodbok för jämställdhetsintegrering Metodbok från JämStöd Utredningen om stöd för jämställdhetsintegrering i staten

Läs mer

Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst

Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst Peter M Senge Johanna Söderström Hur ska en organisation se ut för att bli framgångsrik? Svaret Senge ger i boken är att den ska vara en lärande

Läs mer

Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Inledning Denna lathund har Riksföreningen Autism (RFA) sammanställt för att underlätta för brukare som vill

Läs mer

Vi har inte satt ord på det

Vi har inte satt ord på det Sammanfattning Rapport 2012:8 Vi har inte satt ord på det En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING. Kvalitet ur ett brukarperspektiv

STUDIEHANDLEDNING. Kvalitet ur ett brukarperspektiv STUDIEHANDLEDNING Kvalitet ur ett brukarperspektiv Studiehandledning: Kvalitet ur+ ett brukarperspektiv 1. Starta en studiecirkel Vad är en studiecirkel? En studiecirkel är en grupp människor som träffas

Läs mer

Att leka sig in i skolans värld

Att leka sig in i skolans värld Att leka sig in i skolans värld När förskoleklassen presenterades för oss sas det Det här är förskola med skolinslag och det är precis så det är. Mellan fem till sju år händer det så mycket och på det

Läs mer