ÅTERBLICK PÅ FRAMTIDEN

Transkript

1 ÅTERBLICK PÅ FRAMTIDEN INNEHÅLL 1. Våra goda vanor Återblick på framtiden som metod Frågor att ta upp vid Återblick på framtiden Mätare för skolfreden Lördagsskola ett exempel på praktiskt genomförande Uppvärmning Genomgång av frågorna för Återblick på framtiden Beslut om skolans gemensamma tillvägagångssätt Våra goda vanor Uppföljning... 4 Redaktör: Reija Salovaara Utgivare: Mannerheims Barnskyddsförbund, Utbildningsstyrelsen och Polisen.

2 1. Våra goda vanor Temat för var Våra goda vanor. Med temat önskar vi fästa uppmärksamhet vid skolans verksamhetskultur. Skolans verksamhetskultur är en praktisk tillämpning av skolans undervisnings- och fostringsuppgift. Våra goda vanor är en uttalad beskrivning av hur man går till väga och uppför sig, löser vardagsproblem och kommer överens om gemensamma angelägenheter i skolan. Alla de här frågorna är viktiga med tanke på trivseln och lärandet i skolan. Det lönar sig att satsa på att utveckla goda vanor och rutiner. I samband med temat Våra goda vanor önskar vi fästa uppmärksamhet vid skolan som fysisk och psykisk miljö och vid tryggheten i skolan. Med temat vill vi betona varje elevs, hems och lärares samt de övriga samarbetspartnernas roll vid upprätthållandet av skolfreden. När vi funderar över skolans rutiner och vanor bygger vi upp en känsla av gemensamt ansvar och omsorg om varandra. 2. Återblick på framtiden som metod Vanorna i skolan begrundas med hjälp av ett verktyg kallat Återblick på framtiden, som tar fasta på konkreta lösningsmodeller. Med Återblick på framtiden avses en dialog. Under denna dialog får varje medlem i skolsamfundet möjlighet att fundera över sina egna uppfattningar, höra andras åsikter om en god skolatmosfär och skolmiljö och hur en sådan kan fås till stånd, diskutera existerande goda rutiner och aktuella orosmoment och hur dessa kan minskas. Återblick på framtiden är en dialog, utifrån vilken den gemensamma verksamheten byggs upp. 3. Frågor att ta upp vid Återblick på framtiden Vid Återblick på framtiden funderar alla aktörsgrupper i skolan, elever, lärare och övrig skolpersonal, såsom städerskor, vaktmästare och kökspersonal, i tur och ordning högt över frågor som ordföranden ställer: - Låt oss föreställa oss att ett år har förflutit sedan idag och att vi är ganska nöjda med hur saker och ting har utvecklats. Hur ser situationen ut ur Din synvinkel? - Vad gjorde du själv för att få till stånd en positiv utveckling och varifrån fick du stöd? Hurdant stöd fick du? - Vad oroade du dig för då för ett år sedan och vad minskade din ängslan? - Vad var bra i skolan för ett år sedan? Hur upprätthölls de goda rutinerna och vanorna? Det är viktigt att framtiden beskrivs så konkret och mångsidigt som möjligt. De steg som tas bör därför vara så små att de går att genomföra. Frågorna kan kompletteras med hjälpfrågor: något mer, på vilket sätt, hur känns det osv. Till sist diskuterar man tillsammans vad de olika grupperna kommer att göra för att förverkliga den framtid som eftersträvas, med vem de samarbetar och vem som koordinerar verksamheten. En verksamhetsplan skisseras upp i huvuddrag och man enas om följande steg och hur de genomförs samt om ansvarsfördelningen. 4. Mätare för skolfred Resultaten av framtidsdiskussionen kan beskrivas med hjälp av en självutvecklad mätare för skolfred. Med mätaren kan man granska nuläget och följa med utvecklingen. Sidan 2/4

3 Utvecklingen av skolfreden kan beskrivas med hjälp av staplar, tårtbitar, spindelnät eller som avverkade kilometer på en sträcka (observera riktningen!) osv. Det är viktigt att fundera över utvecklingens riktning i förhållande till målen. Man kan ha en eller flera mätare: en egen för varje elev, en gemensam för alla elever, en egen för lärarna eller en gemensam mätare för hela skolan. Mätarna kan hängas upp på väggen till påseende eller användas som självvärderingsverktyg. Skolan beslutar hurdan mätaren är och hur den skall se ut. Hjälp med att göra mätaren fås vid behov från webbsidorna för Skolfreden. 5. Lördagsskola ett exempel på praktiskt genomförande Återblick på framtiden kan genomföras på många olika sätt. Den modell som presenteras här är bara ett sätt att diskutera Våra goda vanor. Modellen beskrivs här i korthet, närmare instruktioner, lekar för uppvärmning, anvisningar för utveckling av de egna tankarna och diskussionsstimulans finns på webbsidorna för Skolfreden. I lördagsskolmodellen genomförs Återblick på framtiden så att t.ex. skolans stödelever leder verksamheten i grupper par om par. Stödeleverna har övat metoden i sin egen stödelevsutbildning. Skolor som inte har stödelever sammanställer grupperna på annat sätt. Det är viktigt att det i grupper som leds av stöd- eller andra elever i alla situationer finns en vuxen, t.ex. en lärare, som stöd. Verksamheten kan genomföras klassvis, på föräldraaftnar och i form av särskilda tillfällen för skolans lärare och övriga personal Uppvärmning För att stämningen i gruppen skall vara trygg, är det viktigt att gruppmedlemmarna känner varandra så bra som möjligt. I början av återblicken är det bra att komma i stämning med hjälp av lekar som ökar känslan av gemenskap och hjälper deltagarna att lära känna varandra. När gruppmedlemmarna har blivit bekanta med varandra, utvecklas de egna tankarna en stund. Detta sker i elevgrupperna genom aktiv verksamhet och i vuxengrupperna genom diskussion. Uppvärmningen gås igenom genom diskussion Genomgång av frågorna för Återblick på framtiden Efter diskussionen ställer ordföranden ovan nämnda frågor för Återblick på framtiden till var och en i tur och ordning. Ordföranden antecknar de centrala tankar som framkommer. Till sist sammanfattas de olika gruppernas återblickar. De saker som antecknas i verksamhetsplanen vid Återblick på framtiden behöver inte vara stora och kostsamma, tvärtom, små saker ( jag lägger skräp i papperskorgen ) är lika viktiga. Ofta förverkligas ett eller ett par konkret beskrivna saker bättre än många stora. Gruppen kan också i det här skedet göra en egen Mätare för skolfred eller ett förslag om vad för slags mätare man skall ha Beslut om skolans gemensamma tillvägagångssätt Våra goda vanor Alla klasser, föräldrakväll/-kvällarna och grupperna för lärare och övrig skolpersonal utser en egen representant till den gemensamma sammanfattningen för hela skolan. Vid sammanfattningen presenterar var och en 1-2 konkreta tankar som den egna gruppen har kommit till samt gruppens mätare eller förslag till mätare. De bästa idéerna sammanställs och en gemensam mätare för hela Sidan 3/4

4 skolan utvecklas på basis av dem. Rektor eller t.ex. en lärare kan verka som ordförande när sammanfattningen görs. Efter diskussionen och utbytet av idéer sammanställs skolans gemensamma plan och avtalas om arbetsfördelningen. Man kan också diskutera sig fram till en verksamhetsplan i huvuddrag och komma överens om när och hur följande steg tas samt om ansvarsfördelningen. För att man skall komma ihåg vad man har avtalat, läggs de eventuella mätarna för olika grupper fram och verksamhetsplanerna delas ut till alla. Ett sätt att få alla med är att låta var och en skriva under verksamhetsplanen. Till sist kan man bygga upp en Mätare för skolfred som gäller hela skolan Uppföljning De är bra att följa upp hur mätarna och verksamhetsplanen förverkligas. Likaså är det viktigt att komma överens om när och hur de skall granskas. När ett år har förflutit sedan Återblicken på framtiden, kontrollerar man hur nära målet man har kommit. Sidan 4/4