Kvalitetsredovisning för 2010

Transkript

1 Kvalitetsredovisning för 2010 Eslövs kommun, Barn- och familjenämnden

2 Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Bedömning och åtgärder Förskola 3 Fortsatta åtgärder Grundskola 3 Fortsatta åtgärder 4 3. Resultatredovisning förskolan Bemötande Individuella utvecklingsplaner Mångfald och jämställdhet Samverkan 5 4. Resultatredovisning grundskola Redovisning av elevenkäten Min skolvardag Elevernas lust att gå till skolan Nationella ämnesprov årskurs Nationella ämnesprov årskurs Betyg årskurs

3 1. Inledning Varje kommun ska senast den 1 maj varje år upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning för föregående kalenderår. Den ska bygga på skolornas kvalitetsredovisningar och innehålla en bedömning av i vilken mån de nationella målen uppnåtts och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen ämnar vidta om målen inte uppnåtts. 2. Bedömning och åtgärder 2.1 Förskola Förskoleverksamheten i Eslövs kommun redovisar en hög måluppfyllelse för Den årliga brukarenkäten visar att föräldrarna anser sig välkomna i verksamheten och att de och deras barn får ett bra bemötande. Föräldrarna uppger att utvecklingssamtalen ger en tydlig bild av hur deras barn utvecklas, lär sig nya saker samt samspelar med andra barn på förskolan. Brukarenkäten visar även att föräldrarna är nöjda med sina möjligheter att påverka verksamheten samt den insyn de har. De områden som föräldrarna önskar mer möjligheter att påverka är barngruppernas storlek, personaltätheten, måltiderna, barnens vistelsetid samt lärmiljön. Fortsatta åtgärder synliggöra arbetet med hälsa och livsstil för föräldrarna utveckla den pedagogiska dokumentationen i verksamheten så att den blir ett verktyg i vardagen fortsätta arbetet med att öka barnen inflytande i verksamheten 2.2 Grundskola Utifrån rektorsområdenas kvalitetsredovisningar, betygsresultat, resultaten av de nationella proven och de kommunala uppföljningar som gjorts inom skolan kan följande konstateras: Målen för skolan har inte nåtts, såtillvida att alla eleverna inte har godkända betyg i alla ämnen eller har presterat godkända resultat på de nationella proven. Behörighet till gymnasieskolans nationella program och meritpoängen uppvisar låga resultat. Andelen elever som inte känner lust att gå till skolan är också för hög. Framförallt är det många pojkar som inte når tillfredställande resultat eller trivs i skolan. Sammantaget är resultaten klart otillfredsställande även om ljuspunkter finns. Åtgärder för att förbättra resultaten i skolan har angivits i fjorårets kvalitetsredovisning. Dessa har varit att: öka elevernas delaktighet i att följa upp sin arbetsmiljö utifrån resultaten av enkäterna lusten att gå till skolan och min skolvardag, satsning på kompetens- och metodutveckling inom svenska och matematik där särskilda språk- och matematikutvecklare har tillsatts, studiehjälp i form av sommarskola ska erbjudas, 3

4 Örebro Preventionsprogram, ÖPP, ska införas. Åtgärderna har genomförts och har mestadels upplevts som positiva, även om resultaten trots detta inte blivit de önskade. Fortsatta åtgärder De pågående åtgärderna ska fortsätta och vidareutvecklas. Ett nytt system för uppföljning och kvalitetsutveckling har tagits fram och ska fortsättningsvis tillämpas. Systemet ger en snabbare återföring och fokuserar på analys och åtgärder. Förvaltningen har på Barn- och familjenämndens uppdrag tagit fram ett handlingsprogram (verksamhetsplan) för att förbättra resultaten. Programmet ska konkretiseras och genomföras av samtliga skolor och stödjande enheter. 3. Resultatredovisning förskolan 3.1 Bemötande Mål: Förskolans definition av ett professionellt- och respektfullt förhållningssätt innebär att se och bemöta alla människor med respekt utifrån deras förutsättningar, behov och intressen. Detta förhållningssätt är känt och omfattar alla inom förskolans verksamhet. Årets brukarenkät visar att verksamheten har en god måluppfyllelse vad gäller bemötande. 92 % av föräldrarna uppger att de känner sig välkomna på förskolan och 90 % att förskolan ger barn respektive föräldrar ett bra bemötande. 3.2 Individuella utvecklingsplaner Mål: De individuella utvecklingsplanerna fokuserar på verksamhetens utveckling. De upprättade utvecklingsplanerna fokuserar i större grad än tidigare år på verksamhetens utveckling. Barnets lärprocesser synliggörs mer och utvecklingsplanerna har en tydligare koppling till läroplanen. 3.3 Mångfald och jämställdhet Mål: Inom hela Barn och Familjs verksamhet ska det finnas ett mångfalds- och jämställdhetsperspektiv. Förskolan arbetar på ett aktivt sätt för att varje barn ska ha möjlighet att utveckla sina förmågor och intressen. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar; förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av kön, social eller etnisk bakgrund känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer Personalens förhållningssätt vad gäller att samtala med och bejaka barnen har resulterat i att utveckla barnens förmåga att ha förståelse för och respektera varandra. Detta resultat syns i barnens lek och hur de hjälper varandra. 4

5 Fördelningen av resurser för modersmålsstöd direkt till rektorsområdet har inneburit att samtliga barn med annat modersmål får stöd i den dagliga verksamheten. Barns kulturella bakgrund har fått större utrymme i vilket har visat sig i glädje och delaktighet från både barn och föräldrar. Genomförda åtgärder och fortbildningar har resulterat i ökad medvetenhet bland personalen. Genom att använda dessa erfarenheter i den dagliga verksamheten har barnens möjlighet att utveckla sina förmågor och intressen ökat. Resultatet från årets brukarenkät visar olika resultat vad gäller föräldrarnas uppfattning av förskolans likabehandlingsarbete. 71 % av föräldrarna tycker att personalen är goda förebilder för barnen. Förvånande är att bara 55 % anser att förskolan arbetar med demokrati, jämlikhet, solidaritet, ansvar och mångfald. Samtidigt anser 79 % att barnen lär sig att ta hänsyn och visa respekt för varandra och att förskolan bemöter barn likvärdigt 3.4 Samverkan Mål: Mål: Föräldrarna/vårdnadshavarna är delaktiga och upplever att de har möjlighet att påverka verksamheten i förskolan. Resultatet på brukarenkäten visar att 58 % av föräldrarna var helt nöjda med sina möjligheter att påverka. 22 % önskade fler möjligheter att påverka förskolans lärmiljöer medan återstående ville ha mer påverkan på vad barnen ska lära sig, maten och andra faktorer. Föräldrars medverkan vid framtaganden av barnets utvecklingsplan är ett viktigt instrument för att påverka verksamheten. Av enkäten framkom att endast 57 % ansåg sig vara delaktiga i detta. Barnen är delaktiga och har möjlighet att påverka verksamheten. Vårens barnsamtal visar att barnen i större utsträckning kan ge konkreta exempel på situationer där de har inflytande. Liksom tidigare år framgår det att leken är det område som barnen prioriterar högst vad gäller inflytande. Endast en mindre del av föräldrarna ansåg att barnen fick vara med och påverka verksamheten. Ett viktigt utvecklingsområde för verksamheten blir att tydliggöra barnens inflytande för såväl barn och föräldrar. 5

6 4. Resultatredovisning grundskola 4.1 Redovisning av elevenkäten Min skolvardag Som ett led i arbetet mot mobbning och annan kränkande behandling genomförs en enkät som benämns Min skolvardag i årskurs 3-9. Enkätens syfte är att kartlägga förekomsten av mobbning och aggressiva beteenden. Utifrån sex frågor i enkäten beräknas två index (mobbnings- och aggressions index), som kraftigt förenklat talar om hur många av 100 elever som den senaste veckan upplevt någon negativ händelse inom de sex angivna frågorna. Mobbningsindexet handlar mest om fysik mobbning, vilket innebär att indexet är tydligare för pojkar än flickor. Kroppslig mobbning och verbal mobbning är ofta sammankopplat. Ett högt mobbningsindex kan tyda på att nivån på alla former av mobbning ligger högt. Även aggressionsindexet handlar om fysik mobbning. Skillnaden mellan indexen är att man i aggressionsindexen räknar med antalet markeringar på flera gånger och en gång, menas i beräkningen av mobbningsindexet räknar man enbart markeringarna på flera gånger. Enkät våren elever i årskurserna 3-6 och 936 elever i årskurserna 7-9 har deltagit i enkätundersökningen våren Resultat årskurs 3-6 och årskurs 7-9 våren 2010 Beräknat mobbningsindex för årskurs 3-6 är 2,9, vilket är något lägre än föregående mätning. Beräknat aggressionsindex är 4,7. Beräknat mobbningsindex för årskurs 7-9 är 4,9. Beräknat aggressionsindex är 5,4. Skillnaden mellan pojkar och flickor kvarstår både inom mobbningsindex och aggressionsindex. Pojkarna har fortfarande högre värden än flickorna (tabell 1och 2). 6

7 Tabell 1 Beräknat mobbingindex åren Kommunen åk 3-9 Kommunen åk 7-9 Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt ,5 5,3 4,0 3,9 8,4 6,2 2,8 5,3 4, ,8 5,3 4,1 4,3 7,6 5,9 2,4 4,4 3,5 3,3 6,6 5,0 2,0 4,0 3, ,4 3,3 2,9 3,2 6,4 4,9 Tabell 2 Beräknat aggressionsindex åren Kommunen åk 3-9 Kommunen åk 7-9 Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt ,4 7,3 5,9 4,7 8,9 6,9 4,9 7,9 6, ,4 6,1 4,3 4,5 7,5 6,0 3,8 7,1 5,5 4,9 7,7 6,3 4,3 6,5 5, ,7 5,6 4,7 3,9 6,7 5,4 Analyser och åtgärder: Analyser genomförs på respektive skola och ligger till grund för insatser/åtgärder under det kommande året. Mobbning- och aggressionsindex visar på ett förbättrat resultat 2010 jämfört med tidigare resultat. Eslövs kommuns grundskolor arbetar kontinuerligt aktivt för att förebygga och verka för en nolltolerans mot mobbning, kränkande behandling och diskriminering. För att få fram resultat på skolorna som står i förhållande till omvärlden har Barn och Familj i samarbete med Malmö Högskola tagit fram en ny enkät som fortsättningsvis kommer att ersätta den tidigare. Denna enkät är anpassad till de lagar som gäller avseende kränkande behandling och diskriminering. Arbetet med enkätresultaten på skolorna är av största vikt. Personal och elever har på olika sätt varit delaktiga i analyser och förslag till åtgärder för att förhindra mobbning, kränkande behandling och diskriminering. 7

8 4.2 Elevernas lust att gå till skolan Samtliga skolor i kommunen har deltagit i en attitydundersökning inom årskurs 5 och 7 för att kartlägga elevernas lust att gå till skolan. Undersökningarna genomfördes för elfte året i rad. De elever som gick årskurs 7 vårterminen 2010 besvarade motsvarande enkät då de gick årskurs 5 vårterminen Enkäten består av tre delar. Eleverna har först fått markera hur ofta de känner lust att gå till skolan alltid, för det mesta, ibland, sällan, aldrig. Inom del två skall eleverna markera ett antal påståenden om förhållanden som de anser bör vara uppfyllda för att de skall känna lust att gå till skolan. Dessa påståenden har formulerats av fokusgrupper bestående av elever och har sedan sammanställts av tjänstemän inom förvaltningen. I den tredje delen skall eleverna värdera samtliga påståenden i vilken grad de anses vara uppfyllda inom deras skola. Värdet ett är lägst och värdet fem är högst. Del två och tre i enkäten är underlag för rektorsområdenas analys och bedömning av elevernas skolvardag och arbetsmiljö. Eleverna ska vara delaktiga i detta arbete. Årets resultat för åk 5 ligger på samma nivå som tidigare år med cirka 75% som anger att de alltid eller för det mesta har lust att gå till skolan. Liksom tidigare år är det en betydligt högre andel flickor än pojkar som har lust att gå till skolan. Elevernas bedömning av skolan ger höga betyg åt kamratrelationer (4,5) och undervisning/vuxenrelationer (4.0), medan rubriken bemötande, som mest handlar om den sociala miljön, hamnar på 3,5 och skolmat/lokaler på 3,1. För skolår 7 är det endast 61 % som anger att de alltid eller för det mesta har lust att gå till skolan. Resultatet är ett av de sämre sett över tid. Även här är det betydligt högre andel flickor än pojkar som känner lust att gå till skolan. Kamratrelationer har fått högt betyg (4,2) medan undervisning och vuxenrelationer får 3,5 i genomsnitt, bemötande 3,0 och skolmat/lokaler hamnar på 2,4. Skillnaderna i betygsättningen mellan pojkar och flickor är små, vilket är lite förvånande med tanke på pojkarnas lägre lust att gå till skolan. Analys och åtgärder varierar mellan skolorna beroende på de specifika förhållanden som råden på respektive skola, men några gemensamma nämnare för alla skolor för att öka elevernas lust att gå till skolan är: att skapa goda relationer mellan elever/elever och elever/vuxna att de vuxna tydliggör för eleverna vad som förväntas av dem - målen i kursplanerna och betygen att de vuxna ännu mer än idag finns bland eleverna på raster, vid måltider etc att skolorna kontinuerligt och uthålligt arbetar med att motivera eleverna för att förstå varför skolan är viktig 8

9 Tabell 1 Elevens bedömning av i vilken grad han/hon känner lust att gå till skolan våren 2010, årskurs 5 Totalt Flickor Pojkar Antal enkät svar Lust att gå till skolan alltid 28,7 % 30,7 % 26,7 % för det mesta 46,3 % 54,1 % 40,6 % ibland 16,5 % 12,9 % 20,0 % sällan 6,7 % 4,3 % 9,1 % aldrig 1,8 % 0 3,6 % ej svarat Av eleverna i årskurs 5 är det 32 elever (8,9 procent) som inte deltagit. Tabell 2 Elevens bedömning av i vilken grad han/hon känner lust att gå till skolan våren 2010, årskurs 7 Totalt Flickor Pojkar Antal enkät svar Lust att gå till skolan alltid 15,0 % 17,9 % 12,5 % för det mesta 45,8 % 49,3 % 42,8 % ibland 24,8 % 21,6 % 27,6 % sällan 9,8 % 8,2 % 11,2 % aldrig 4,5 % 3 % 5,9 % ej svarat Av eleverna i årskurs 7 är det 56 elever (14,5 procent) som inte deltagit Tabell 3 Elevernas lust att gå till skolan årskurs 5 vårterminerna Alltid för det mesta 69 % 68 % 73 % 74 % 76 % 66 % 75 % 75 % 67 % 75 % Ibland 24 % 22 % 20 % 20 % 16 % 24 % 16 % 15 % 22 % 16 % Sällan aldrig 7 % 10 % 7 % 6 % 8 % 10 % 9 % 10 % 13 % 9 % Tabell 4 Elevernas lust att gå till skolan årskurs 7 vårterminerna Alltid för det mesta 55 % 61 % 61 % 71 % 73 % 71 % 76 % 58 % 67 % 61 % Ibland 30 % 23 % 23 % 17 % 19 % 18 % 19 % 25 % 19 % 25 % Sällan aldrig 15 % 16 % 16 % 12 % 8 % 11 % 5 % 17 % 14 % 14 % 9

10 Tabell 5 Elevernas lust att gå till skolan skolår 5 vårterminerna fördelat på flickor och pojkar (procentandelar) Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Alltid för det mesta 82,1 68,2 82,6 68,3 67,6 66, Ibland 11,3 21,2 10,9 18,6 23,9 19, Sällan aldrig 6,6 10,6 6,5 13,2 8,5 14, Tabell 6 Elevernas lust att gå till skolan skolår 7 vårterminerna fördelat på flickor och pojkar (procentandelar) Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Alltid för det mesta 76,9 74,6 64,8 50,8 73,3 60,8 67,2 55,3 Ibland 17,3 20,1 26,3 23,8 19,4 18,7 21,6 27,6 Sällan aldrig 5,8 5,3 8,9 25,4 7,3 20,5 11,2 17,1 4.3 Nationella ämnesprov årskurs 3 Nationella prov åk 3 Matematik Svenska Andel (%) som klarat provet 88 % 89,2 % Resultaten på 2010-års nationella prov i årskurs 3 är bättre i matematik än föregående år. De delprov som eleverna presterat bäst på i matematik är huvudräkning och uppdelning av tal i helheter. Sämst resultat var det på delprov kring area och volym. Kommunen har beviljats statsbidrag för en matematiksatsning, som genomförts under 2009 och Deltagarna var mycket nöjda med resultatet av satsningen. Det sammanvägda resultatet på det nationella provet i svenska var något sämre än De delprov som eleverna presterade bäst på är skrivuppgifterna och den muntliga uppgiften. För att förbättra måluppfyllelsen arbetar skolorna med åtgärder såsom; läxhjälp, fortbildningsinsatser och datorer i undervisningen. Exempel på åtgärder som skolorna arbetar med är Fortsatt satsning på läsförståelse. Kontinuerlig uppföljning av nationella prov och diskussioner om åtgärder. Specialpedagogerna fortsätter, tillsammans med klasslärarna, följa de skriftliga omdömena. Bokcirklar och processkrivning. Laborativa samarbetsövningar i matematik. Läxhjälp. Läsgrupper. Kompetenshöjande fortbildning för pedagogerna. Fortsatt fortbildning för pedagogerna i flerspråkighet. Skolans specialpedagoger fortsätter arbeta med elever från förskoleklassen. 10

11 4.4 Nationella ämnesprov årskurs 5 De nationella proven i årskurs 5 har genomförts sedan 1999 i Eslövs kommun. Detta resultat är en helhetsbedömning om eleven har uppnått kravnivån för det nationella provet, och det är också helhetsbedömningen av proven som anges i tabellen nedan. Andel elever som uppnått kravnivån på nationella prov åk Engelska 80,7 % 87,4 % 83,9 % 80,7 % 82,7 % Matematik 80,7 % 81,6 % 79 % 84,9 % 85,2 % Svenska 82,1 % 80,1 % 81,1 % 83,4 % 80,5 % Svenska som andra språk 60,5 % 65,2 % Analys och resultat Resultatet på det nationella provet i engelska är bättre än Liksom 2009 var det delprovet med fokus på lyssna och förstå som eleverna hade sämst resultat på. Bäst resultat var på delprovet med fokus på tala och samtala. Resultatet på det nationella provet i matematik var det bästa på flera år. En anledning är troligtvis att Barn och Familj under ett antal år har satsat på matematik genom bl a kommunövergripande matematikutvecklare och varit uthållig i satsningen. En annan anledning är att kommunen hösten 2009 och hösten 2010 blev beviljade statsbidrag för en matematiksatsning. Satsningen genomfördes i form av fortbildning för ett antal lärare under en termin. De lärare som deltog upplevde det som en kick i sitt arbete. Delprovet som eleverna hade bäst resultat i var miniräknare och räknesätt. Sämre gick det på delprovet längd, area och skala, dock var det en förbättring jämfört med Resultatet på det nationella provet i svenska har försämrats jämfört med Bäst gick det i delprovet kring läsa och samtala och sämst i delprovet kring läsa och förstå litterär text. Exempel på åtgärder som skolorna arbetar med är Tydliggöra och synliggöra målen för eleverna, för att öka elevernas ansvar och förståelse kring det egna lärandet. Fortsätta arbete med mindre grupper i engelska. De elever i årskurs 6 som inte uppnått kravnivån i svenska och matematik kommer i perioder kunna arbeta i mindre grupper. Elever som riskerar att inte nå målen kommer att ges möjlighet att repetera moment i undervisningen som upplevs svåra. Fortsätta fortbildning för pedagoger kring språkutveckling och inkludering. 11

12 4.5 Betyg årskurs 9 Slutbetyg årskurs Andel (%) behöriga till nationella program Andel (%) som nått målen i kärnämnena 84,9 % 84,5 % 83,7 % 85,9 % 83,4 % Engelska 91,3 % 92,8 % 93,9 % 91,5 % 90,0 % Matematik 88,4 % 89,0 % 88,3 % 90,2 % 87,5 % Svenska 93,9 % 94,3 % 94,6 % 93,7 % 94,0 % Svenska som andra språk 85,7 % 76,9 % 89,5 % 75,0 % 58,3 % Värdena i tabellen ovan är de före sommarskola och särskilda prövningar gjorts. Efter dessa gjorts blev andel behöriga till nationellt program 86,9 %. Genomsnittligt meritvärde årskurs 9 Kommunen Riket Läsår 2000/ ,7 202,9 Läsår 2001/ ,3 204,6 Läsår 2002/ ,6 205,4 Läsår 2003/ ,0 206,9 Läsår 2004/ ,4 206,3 Läsår 2005/ ,5 206,8 Läsår 2006/ ,7 207,3 Läsår 2007/ ,0 209,3 Läsår 2008/ ,1 209,6 Läsår 2009/ ,2 208,8 Andelen behöriga till nationella program är den lägsta under överskådlig tid. Även meritvärdet tillhör de sämre kommunen har haft. Respektive skola har lämnat in analys samt redovisning av åtgärder för att förbättra resultaten. 12