DETALJHANDELSUTREDNING OCH FÖRSLAG TILL HANDELSSTRATEGI FÖR ÖREBRO KOMMUN UNITED BY OUR DIFFERENCE. Foto: WSP, Ulf Rämme

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DETALJHANDELSUTREDNING OCH FÖRSLAG TILL HANDELSSTRATEGI FÖR ÖREBRO KOMMUN UNITED BY OUR DIFFERENCE. Foto: WSP, Ulf Rämme"

Transkript

1 DETALJHANDELSUTREDNING OCH FÖRSLAG TILL HANDELSSTRATEGI FÖR ÖREBRO KOMMUN UNITED BY OUR DIFFERENCE Foto: WSP, Ulf Rämme

2 INNEHÅLL UPPDRAGET 5 FÖRSLAG TILL HANDELSSTRATEGI 6 Rekommendationer i korthet 6 TRENDER I DETALJHANDELN 9 Långsiktiga konsumtionsförskjutningar 9 Handelns Strukturomvandling 10 Shoppingturism 12 E-handeln en ny försäljningskanal som utmanar 13 E-handel och logistik 15 DETALJHANDELN I ÖREBRO OCH JÄMFÖRBARA STÄDER 19 Regional styrka 19 Branschstrukturen avviker från riket men inte från andra Ikeastäder 21 Stadskärnans styrka 21 och attraktivitet 23 En normal konkurrenssituation 24 DETALJHANDELN I ÖREBRO OCH DEN OMKRINGLIGGANDE REGIONEN 27 Marknadsområdets geografi 27 Marknadsunderlag storlek och framtida tillväxt 28 Grädde på moset 30 En motor för detaljhandelns tillväxt i Örebro län 31 Branschstruktur 32 Detaljhandeln i Örebro kommun 33 Dagligvaruhandeln med särskilt fokus på livsmedelshandeln 33 Branschstruktur i livsmedelshandeln 34 Försörjningsgrad i dagligvaruhandeln 35 Omsättning och geografisk struktur i sällanköpsvaruhandeln 36 Många små butiker med en starkt koncentrerad omsättning 37 Branschglidning 38 Titel: Detaljhandelsutredning och förslag till handelsstrategi för Örebro kommun Konsult/ uppdragsledare: Ulf Rämme, WSP Analys & Strategi Diagram och kartor: WSP

3 RESVANOR OCH TILLGÄNGLIGHET 41 Var och när handlar man i Örebro? 41 Färdmedelsval och upplevd tillgänglighet 42 Faktisk tillgänglighet till handel 43 DETALJHANDELNS BETYDELSE FÖR ARBETSMARKNADEN 51 Direkta sysselsättningseffekter 52 och indirekta sysselsättningseffekter 53 FRAMTIDA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DETALJHANDELN 57 Framtida utrymme för mer handelsyta i Örebro kommun 57 Framtida behov av handelsytor 57 Utbyggnadsscenarios för detaljhandeln 60 Kommersiella effekter vid olika utbyggnadsscenarier 60 Trafikeffekter av utbyggd handel 62 Örebroarna väljer bilen 64 Klimatpåverkan 64 KOMMUNENS ROLL OCH RÅDIGHET 69 Handel i planeringen att möjliggöra och reglera 69 Handel i Örebro ambitioner och styrsignaler idag 71 Rekommendationer 72 BIALAGOR 77 Bilaga 1 77 Bilaga 2 Trafikeffekter vid olika utbyggnadscenarier 78 3

4 UPPDRAGET 4 Foto: WSP, Ulf Rämme

5 UPPDRAGET Detaljhandeln i Örebro kommun har en lång och stark tillväxt bakom sig. Faktum är att handeln i Örebro vid en jämförelse med andra större städer med liknande förutsättningar är mycket framgångsrik i att locka såväl sina egna invånare som befolkningen i det omkringliggande marknadsområdet och inkommande besökare att ta del av det breda och djupa utbud som någon av kommunens marknadsplatser erbjuder. Marknadsplatsernas variation är stor. I Örebro city är det möjligt att kombinera shopping med att äta, bo och göra medan Boglundsängens handelsområde i första hand erbjuder konsumenterna ett brett och djupt utbud av dagligvaror men endast viss sällanköpsvaruhandel i en funktionell och i huvudsak bilburen miljö. Handelsområdet Marieberg och Mariebergs köpcentrum vänder sig genom sitt trafikorienterade läge både till invånarna i Örebro och den omkringliggande regionen och erbjuder ett brett och djupt utbud inom framförallt sällanköpsvaruhandeln. I Aspholmen finner man ett visst utbud av sällanköpsvaror med inriktning mot volymhandel. I Örebro är möjligheterna till finna det man söker inom handeln många. Detaljhandeln utvecklas och omvandlas varför kraven på kvalificerade underlag för framtida planering ständigt är aktuell. Örebro kommun har därför givit WSP Analys och strategi i uppdrag att ta fram en kommunövergripande handelsutredning som speglar ett aktuellt nuläge, framtida förutsättningar för handelns utveckling samt är vägledande och ger rekommendationer för hur Örebro kommun skall planera för och agera i handelsfrågan under överskådlig framtid. Analysen skall även utvärdera tidigare ställningstaganden och kunna fungera som underlag för kommunens trafikplanering 2020 och kommande Översiktsplan för år Projektet har genomförts som en process i dialog med uppdragsgivaren. I denna har WSP genomfört en mängd olika delundersökningar speglandes konsumenternas resvanor, detaljhandelns struktur och förutsättningar samt trafikrelaterade frågeställningar. I samband med genomförandet har också ett antal workshops och kunskapsseminarier hållits med tjänstemän, politiker och företrädare för handeln och fastighetsägarna. Uppdragsgivare har varit Samhällsbyggnadskontoret Örebro kommun. Kontaktperson har varit Patrik Ståhl. På WSP har följande personer varit involverade i projektet : Ulf Rämme (uppdragsledare), Charlotte Persson, Peter Almqvist, Kia Hultin, Filippa Andersson, Eva Strömbäck, Karin Hassner och Fredrik Bergström. Uppstart Faktainhämtning Workshop och dialog Förankring, workshop och dialog Fortsatta analyser och syntes Slutrapport med slutsatser och rekomendationer Analyser/ faktainhämtning Kunskapsseminarium Slutseminarium Resultatspridning Figur 1. arbetsprocess vid genomförande av handelsutredning 5

6 FÖRSLAG TILL HANDELSSTRATEGI Rekommendationer i korthet Örebro kommun bör ha ett bejakande och proaktivt förhållningssätt till detaljhandelns utveckling och omvandling. Dagligvaruhandeln (främst livsmedel) och sällanköpsvaruhandeln (shopping och volymhandel) bör ges delvis olika styrsignaler på grund av olika lokaliseringspreferenser och inköpsmönster. Örebro kommun bör: 1. Prioritera dagligvaruhandel i bostadsnära lägen 2. Prioritera sällanköpsvaruhandel koncentrerat till två regionala handelsplatser Örebro centrum (norr och söder) Mariebergs Handelsområde 3. Återta initiativet i omvandlingen av Aspholmen 4. Prioritera trafikplanering vid handelsetableringar Boglundsängen är ett starkt och tydligt dagligvarukluster. Området kan förstärkas med viss sällanköpsvaruhandel som kompletterar befintligt utbud. För fortsatt positiv utveckling bör området på sikt förtätas med omkringliggande bostäder. Bostads-/stadsdelsnära handel utgörs uteslutande av dagligvaruhandel och kan lämnas åt marknadens aktörer att föreslå. Etableringars lämplighet prövas från fall till fall tillsammans med aktörerna. Större etableringar bör konsekvensutredas Österplan/Tybble är ett starkt kluster för dagligvaror. För fortsatt positiv utveckling bör området på sikt ges möjlighet att förtätas med omkringliggande bostäder? Aspholmen är ett verksamhetsområde under omvandling. Viss handel finns men området är glest och profilen otydlig. För att minska risken för oönskade konkurrenseffekter och förhindra en utglesning av handeln i Örebro bör Örebro kommun ta fram en vision/strategi som tydligt anger kommunens syn på Aspholmens framtida utveckling. 6 Marieberg handelsområde bör ges möjlighet att utveckla och förstärka sin position som lokal och regional handelsplats. Framtida etableringsförfrågningar, oavsett bransch, bör bejakas och handel med volymhandelskaraktär bör primärt styras mot detta område i syfte att förstärka dess regionala konkurrenskraft. Området bör förtätas och hållas samman för att förhindra förskjutning av dess tyngdpunkt. Örebro city bör ges möjlighet att befästa och förstärka positionen som den mest diversifierade handelsplatsen med inriktning mot shopping, nöjen, service och upplevelser. Stadskärnan är en central mötesplats för alla målgrupper. Arbeta med att förstärka och utveckla kommersiell täthet, struktur och tillgänglighet. Utnyttja och förstärk de goda stadskvaliteterna.

7 TRENDER I DETALJHANDELN

8 TRENDER I DETALJHANDELN Detaljhandeln är en dynamisk bransch stadd i kontinuerlig förändring. Uttryck för den kontinuerliga förändringen är bland annat långsiktiga konsumtionsförskjutningar, geografisk strukturomvandling, branschmässiga och organisatoriska förändringar såsom ökad stordrift, internationalisering, e-handel, lågpris och egna märkesvaror osv. Drivkrafterna bakom dessa förändringar står många gånger att finna i demografiska, teknologiska, samhällsekonomiska och företagsekonomiska faktorer. Att ha kunskap om elementära trender är viktigt som underlag vid långsiktigt och strategiskt beslutsfattande 8 Foto: WSP, Ulf Rämme

9 TRENDER I DETALJHANDELN Långsiktiga konsumtionsförskjutningar Levnadsstandarden har ökat kraftigt i Sverige under hela 1900-talet. Stigande inkomster i kombination med fallande priser och ett allt bredare och djupare utbud inom handeln har möjliggjort för allt fler att konsumera allt mer. På lång sikt kan en förskjutning av hushållens konsumtion, där detaljhandeln tar allt mindre utrymme skönjas. I figur 1 visas hur hushållens konsumtion har förändrats sedan mitten av 1970-talet, samt en prognos för de kommande dryga 20 åren. Prognosen baseras på en, inom detaljhandeln, vedertagen modell för marknadsberäkningar samt Konjunkturinstitutets kort- och långsiktiga bedömningar för Sveriges ekonomiska utveckling fram till I de senare antas den svenska ekonomin vara i balans under hela prognosperioden. Detaljhandelskonsumtionen fortsätter att öka Enligt Statistiska Centralbyrån konsumerade svenska hushåll detaljhandelsvaror för 565 miljarder kronor år 2013 vilket motsvarade knappt en tredjedel av hushållens totala konsumtion. Under de kommande dryga 20 åren förväntas hushållens konsumtion av detaljhandelsvaror öka med i genomsnitt 2,0 procent per capita och år i 2011 års penningsvärde vilket ska jämföras med den historiska tillväxten på 1,4 procent per år. Detta innebär att detaljhandelskonsumtionen förväntas uppgå till omkring miljarder kronor år Boendets andel av hushållens utgifter fortsätter att minska Den förskjutning som ägt rum sedan mitten av 1970-talet är att hushållen spenderar allt mindre av den disponibla inkomsten på boende, transporter och inköp av dagligvaror, vilket frigjort utrymme för annan konsumtion. Framförallt har konsumtionen av övriga varor och tjänster samt sällanköpsvaror kraftigt ökat sin andel av utgifterna, men även turistrelaterad konsumtion såsom hotellövernattningar och paketresor samt restaurangbesök har ökat. Fram till år 2035 bedöms boendets andel av hushållens utgifter fortsätta minska medan dagligvarukonsumtionen och konsumtionen av transporter minskar svagt jämfört med idag. Det som framförallt bedöms växa är konsumtionen av sällanköpsvaror samt konsumtionen av övriga varor och tjänster. Den turistrelaterade konsumtionens andel av hushållens konsumtion ökar svagt. Diagram 1. Hushållens konsumtion, 1975, 2011 och

10 Handelns Strukturomvandling Detaljhandeln har under den senaste 20 års perioden genomgått en omfattande strukturförändring som tagit sig såväl geografiska som strukturella former. Från periferi till centrum Urbaniseringsprocessen har bidragit till att förhållandet mellan stad och land förskjutits. I takt med att befolkningen söker sig till storstadsregionerna och de större städerna för att arbeta, studera, leva och ta del av städernas övriga fördelar har detaljhandeln genomgått en geografisk strukturomvandling. Följden har blivit att handeln har vuxit kraftigt och koncentrerats till storstadsregionerna och de större städerna, medan handeln i de omkringliggande regionerna har minskat i omfattning, se karta 1. Framförallt har denna geografiska strukturomvandling berört sällanköpsvaruhandeln, medan dagligvaruhandeln fortfarande är relativt trogen den lokala marknaden i såväl stad som landsbygd. En majoritet av tillväxten, karta 2 visar i vilka kommuner som tillväxten har legat över riksgenomsnittet under perioden , har skett och sker fortfarande i storstadsregionerna, de större städerna samt ett antal turist- och gränshandelskommuner. På senare år har det funnits en tendens att etablera småskaliga externa handelsområden i kommuner eller regioner som tidigare har fått se sin handel minska. Dessa etableringar sker utifrån premissen att man genom att förstärka det lokala utbudet kan ta tillbaka en del av den köpkraft som tidigare rest någon annanstans för att handla. från centrum till periferi En annan process som har förstärkts under den senaste tjugoårsperioden är konkurrensen mellan olika marknadsplatser, främst manifesterad genom att handeln i städernas centrala delar eller städernas förortscentrum stöter på konkurrens från marknadsplatser, med volymhandel och/eller köpcentrumhandel, belägna i utkanten av eller utanför centralorten. Detaljhandeln i städernas stadskärnor, i synnerhet i A-läge, har länge klarat av att möta denna konkurrens, medan den mer småskaliga handeln, framförallt sällanköpsvaruhandeln, i städeras stadsdels- och bostadsområdescentrum successivt har förlorat omsättning och marknadsandelar. De externa marknadsplatsernas framgång har flera förklaringar varav några berörts. Därtill är det relativt enkelt att etablera nya och ändamålsenliga ytor utanför stadskärnorna vilket har bidragit till snabb fysisk expansion av handeln. På lång sikt har antalet butiker minskat, se diagram 2, medan den totala detaljhandelsytan i Sverige ökat. 10 Karta 1. Var finns handeln? Karta 2. Var växer handeln?

11 På de externa marknadsplatserna återfinns också ofta det utbud och de butiksformat som har varit pådrivande för detaljhandelns tillväxt under de senaste decennierna. På senare år tycks även cityhandeln i många städer ha börjat få problem med svag omsättningsutveckling och fallande marknadsandelar som följd. Det finns en mängd strukturella förklaringar till detta men framförallt kan framhållas svårigheten att skapa nya detaljhandelsytor i den centrala staden. Stadskärnorna kännetecknas också av en småskalig butiksstruktur och en branschmix som, endast undantagsvis, uppvisar stark tillväxt jämfört med externhandeln. Stordrift, egna märkesvaror och lågpris Kedjeföretag med starka och tydliga butikskoncept har på lång sikt kommit att ta marknadsandelar gentemot den fristående handeln. Under de senaste tjugo åren har kedjeföretagen aktivt sökt nya etableringar, vilket delvis förklarar de externa marknadsplatsernas framgångar, men också detaljhandelns geografiska koncentration, samt utvecklat sina koncept med i huvudsak standardiserade butiksformat, -inredningar och sortiment, i syfte att nå en så bred målgrupp som möjligt. Även prisnivåer, öppettider, marknadsföring, inköp och logistik är i huvudsak enhetliga och förmånliga. Genom att satsa på relativt storskaliga butiksformat och ny teknik har kedjorna lyckats öka omsättning och lönsamhet gentemot de traditionella, och ofta mer småskaliga, butikskoncepten i sina respektive branscher. Följden av detta har ofta blivit att den lokala, och från kedjorna fristående, handlaren i många fall har fått lägga ned sin verksamhet. Andra viktiga men kanske inte lika uppenbara trender utgörs av bland annat den utbudsexplosion som, till stor del på grund av teknikutveckling och nya internationella influenser, har skett under senare år och som de stora kedjeföretagen med framgång lyckats inkorporera i sina storskaliga butikskoncept. Den ökade konkurrensen i handeln har också accentuerat en lågpristrend vilken till stora delar drivs på av lågpriskoncept såsom Willys, Netto, Lidl, Dressman, Deichmann med flera. Konkurrensen från dessa har medfört att nästan alla större aktörer i berörda branscher idag har ett relativt stort utbud av lågprisartiklar. Starkt kopplat till denna lågpristrend är också framväxten och utvecklingen av kedjeföretagens egna märkesvaror (EMV). ICA, COOP, Axfood, Stadium, Team Sportia, IKEA med flera har alla egna utvecklat egna märkesvaror. I andra branscher, exempelvis handeln med hemelektronik, har utvecklingen inte alls drivits lika långt. Följden av EMV är att maktbalansen mellan detaljhandelsföretag och leverantör förskjutits till de förras fördel eftersom de genom att addera EMV i sina sortiment både blir kunder och konkurrenter till leverantörerna Antal butiker KVM BTA Diagram 2. Antal butiker och total detaljhandelsyta i Sverige

12 Shoppingturism Besöksnäringen, d.v.s. turismen, har under en längre tid varit en av de snabbast växande sektorerna i den svenska ekonomin och dess koppling till detaljhandel och andra service- och besöksintensiva näringar är stark. Turistbegreppet definieras, enligt World Tourism Organisation, som en person som reser utanför sin naturliga omgivning. Turisten kategoriseras i två grupper beroende på resans syfte: fritids- eller affärsresenär. Utifrån detta kan man, beroende på undersökningens syfte, göra ytterligare klassificeringar av turisten. Handel och turism styrs och påverkas av en mängd olika faktorer och shoppingturism, dvs att resa till en plats i Sverige med det primära syftet att handla, är länken mellan de två näringarna. Drivkrafterna bakom shoppingturismen är flera: För det första kan turisten vara på jakt efter specifika varor, souvenirer eller tax-free produkter. En annan anledning är ofta en följd av valet av en specifik destination där man kan finna specifika produkter, välkända shoppingdistrikt, temashopping, enskilda välkända köpcentrum eller marknadsplatser. En tredje anledning kan vara prisjakt vilken tar sig uttryck genom relativa prisskillnader mellan hemort och destination. Gränshandel och outlet/fabriksförsäljning är, bland andra, viktiga uttryck för denna drivkraft. År 2012 spenderade inhemska och utländska turister omkring 275 miljarder kronor i Sverige. Omkring 77 miljarder, 28 procent, av turisternas utgifter spenderades i detaljhandeln. I diagrammet redovisas omsättningstillväxten i detaljhandeln, turismen samt shoppingturismen Den totala turistkonsumtionen har sedan år 2000 ökat med drygt 80 procent under perioden vilket skall jämföras med detaljhandelsomsättningen som ökat med drygt 60 procent under samma period. Shoppingturismen har samtidig ökat med 145 procent. En följd av detta är att shoppingturismen har blivit en allt viktigare del av turismen som helhet, dvs shopping utgör en allt större andel av turistkakan, och att shoppingturismen har blivit allt viktigare för detaljhandelns omsättning. År 2012 utgjorde shoppingturismen omkring 12 procent av detaljhandelns omsättning. Shoppingturismen sker sannolikt i alla kommuner men i vissa regioner såsom gränskommuner, renodlade turistregioner eller regioner med attraktiva marknadsplatser, är sannolikt shoppingturismens betydelse större än 12 procent av detaljhandelns omsättning Total turistkonsumtion Turisternas detaljhandelskonsumtion Total detaljhandelsomsättning 12 Diagram 3. Turismutveckling index 2000=100.

13 E-handeln en ny försäljningskanal som utmanar En av de kanske viktigaste förändringarna i detaljhandeln under de senaste 15 åren är den ökade konkurrensen från e-handeln. Efter en trevande inledning kring sekelskiftet och IT-kraschen i början av 2000-talet har den e-handelsbaserade detaljhandelsförsäljningen flerdubblats. Detta har skett till följd av att teknik, logistik och säkerhet förbättrats, att fler företag insett fördelarna med att finnas både i fysisk form, i egenskap av butik, och på internet och att konsumenternas benägenhet att handla via de nya inköpskanalerna har ökat. E-handeln ökar År 2013 omsatte den e-handelsbaserade sällanköpsvaruhandeln omkring 37 miljarder kronor vilket motsvarade knappt 13 procent av sällanköpsvaruhandelns omsättning. E-handeln har drivits olika långt i olika branscher vilket gör att konkurrensen och följaktligen omvandlingstrycket är olika hårt för företag i olika branscher. E-handeln är mest omfattande i handeln med hemelektronik, kläder samt film, böcker och media. E-handeln har i dessa branscher genomgått en introduktions- och tillväxtfas och står idag vid övergången till att betraktas som mogna vilket i praktiken innebär att deras tillväxttakt kan förväntas avta. I andra branscher såsom leksaker, sport- och fritid, järn och bygg samt möbler och heminredning har e-handeln nyligen introducerats varför de genomgår en fas med mycket snabb tillväxt i takt med att fler företag introducerar dessa lösningar och affärsmodellerna anpassas till den nya verkligheten. Trots många försök har e-handeln en svag ställning i dagligvaruhandeln och i denna pågår snarare en utvecklingsfas där långsiktiga lösningar ännu ej hittats. Framtiden ser positiv ut för e-handeln då fler företag och branscher inser fördelarna med att ha försäljning både i butik och via internet. Och, i framtiden är ett tänkbart scenario att gränserna mellan olika försäljningskanaler blir allt mer flytande. För detaljhandelsföretagen spelar det helt enkelt ingen roll om intäkterna kommer via hemsidor på internet eller genom försäljning i en fysisk butik så länge de kommer företaget tillgodo och inte konkurrenterna. Foto: 13

14 I diagram 4 har en prognos för handeln uppdelat på e-handel och fysisk handel genomförts i syfte att bedöma den framtida utvecklingen. Utgångspunkten är att sällanköpsvaruhandeln förväntas växa i linje med den framtida marknadstillväxten vilket motsvarar cirka 3 procent per år. Hänsyn har inte tagits till utvecklingen i olika branscher inom sällanköpsvaruhandeln. I det normala scenariot förväntas e-handeln fortsätta utvecklas som under de senaste åren medan den tillväxttakten i det starka scenariot kan förklaras av fortsatt teknisk utveckling, ökad acceptans och vana bland konsumenterna, ökat genomslag i framförallt nya branscher och nya innovationer. Baserat på detta scenario innebär det att e-handeln förväntas fortsätta växa mellan 9 och 13 procent per år under prognosperioden. Diagrammet visar att den fysiska handeln förväntas öka miljarder kronor medan e-handeln förväntas öka med miljarder kronor i scenariot med normal tillväxt. I det starka scenariot stagnerar tillväxten i den fysiska handeln samtidigt som all tillväxt sker inom e-handeln. Båda scenarierna förväntas ha strukturerande effekter för detaljhandeln som helhet och vissa branscher förväntas beröras snabbare och mer omfattande än andra. Med strukturerande effekter menas att vissa aktörer kommer ha svårt att hänga med i utvecklingen och ställa om sin verksamhet medan andra kommer nå framgång och ha en positiv utveckling. Den fysiska handelns framtid E-handeln är idag en större utmaning för handeln på många marknadsplatser än vad externhandeln har varit. E-handeln kan sägas vara ett filter som tar marknadsandelar från alla branscher. Med tanke på vilka branscher som var tidigt ute med att introducera e-handel är det tänkbart att stadskärnor och köpcentrum hittills har påverkats mer än den renodlade volymhandelen. Nedläggning och fortsatt utslagning av butiker är således att förvänta, framförallt förväntas aktörer i solitära lägen med begränsad tillgänglighet och handeln i mindre kommuner på landsbygden att drabbas, men detta är emellertid en process som pågått under lång tid i takt med att handeln blivit alltmer koncentrerad, storskalig och rationell. En följd av detta blir att stadskärnor, externa marknadsplatser och andra mer lokala marknadsplatser får en annan karaktär och tvingas bli mer diversifierade, avseende branschmix och utbud, för att öka den kommersiella hållbarheten. Det är också tänkbart att nybyggnadstakten i den fysiska handeln avtar samtidigt som renoveringar av befintliga marknadsplatser lär förekomma även i framtiden. Som exempel kan nämnas att den förväntade tillväxten i sällanköpsvaruhandeln, i frånvaro av e-handel, möjliggör en expansion av detaljhandeln med drygt tre miljoner kvadratmeter fram till Förekomsten av e-handel gör i det normala scenariot att något mer än hälften av detta sannolikt inte kommer byggas i under perioden. Förväntad omsättningsökning, mkr Normal tillväxt Fysisk handel E-handel Stark tillväxt 14 Diagram 4. Två scenarier för framtidens handel

15 E-handel och logistik Både traditionell handel och e-handel genererar idag en stor mängd transporter både av varor och personer. När e-handeln växer förändras transporterna och behoven av dem, både ur ett gods- och personperspektiv. Även om sambandet mellan e-handel och bilberoende inte är helt klarlagt finns det många indikatorer på att trafiken relaterat till inköpsresor kommer att minska och godstransporterna öka i takt med en ökad e-handel. Personresorna borde minska De flesta personresorna som görs i samband med inköp är avsedda just för handel. När vi handlar sällanköpsvaror gör vi en enskild resa för just det ändamålet i 70 procent av fallen och för dagligvaror till 40 procent. Dagligvaror inhandlas i 40 procent av fallen på väg till och från jobbet. E-handeln står för 13 procent av den totala sällanköpsvaruhandeln och för dagligvaruhandeln är motsvarande siffra knappt 1 procent. De resor som genomförs just för att handla borde kunna minska med en ökad e-handel men om e-handel ska leda till minskade handelsresor krävs att konsumenten väljer att inte företa en resa och istället e-handla. En sådan utveckling antas vara mer sannolik inom handeln med dagligvaror än inom handeln med sällanköpsvaror på grund av den förras basala natur. Distribution av varor När det gäller distribution av varor kommer detta att fortsätta att ske till externhandelsområden, köpcentrum och stadskärnor. I synnerhet till de områden som kan erbjuda mer än bara handel, så som service, tjänster, upplevelser och annan specialisering. Godsvolymerna kan relativt antas bli mindre om utvecklingen mot showrooms växer sig starkare till följd av e-handeln. E-handel kan framförallt antas påverka slutleveranser av varor. För sällanköpsvaror kan e-handel antas leda till mer distribution till ombud och för dagligvaror antas hemtransporterna öka. Direktleveranser hem till konsumenter innebär ökad andel distributionstransporter i stadsdelsoch bostadsområden till skillnad från leveranser vid traditionell handel som idag sker till butiker. Det finns också en geografisk skillnad för leveranser till ombud till skillnad från leveranser till butik. 15

16 För transportföretag behöver inte e-handeln leda till sämre fyllnadsgrad eller fler leveranser. De flesta större aktörer på marknaden samlastar varor från många olika kunder vilket gör att fyllnadsgrad och antal leveranser inte förändras. Skillnaden mellan traditionell handel och e-handel ligger snarare i hur varorna är förpackade där varor som e-handlas kan förpackas i egna emballage medan varor som ska säljas i butik kan förpackas i större pallförpackningar. Kostnader för transport vid e-handel Fraktkostnaden är fortfarande inte en betydande del av den totala kostnaden för varan. För e- handeln står fraktkostnaden endast för 7,3 procent av omsättningen eller 60 kr per köp där en snittorder ligger på 750 kr. Det innebär att leveranskostnaden vid e-handel ofta inte är något kunden beaktar. Dessutom är det vanligt att e-handelsföretaget låter fraktkostnaden ingå i varnas pris vilket medför att kunden inte ser hur stor del av varans totala pris som går till själva frakten. 16

17 DETALJHANDELN I ÖREBRO OCH JÄMFÖRBARA STÄDER

18 DETALJHANDELN I ÖREBRO OCH JÄMFÖRBARA STÄDER Detaljhandeln i Örebro kommun är, jämfört med andra större städer, mycket expansiv och framgångsrik i att attrahera ny handel. Närvaron av en stark externhandel såväl som en stark och, för detaljhandeln, attraktiv stadskärna gör att Örebros regionala attraktionskraft är hög. 18 Foto: WSP, Ulf Rämme

19 DETALJHANDELN I ÖREBRO OCH JÄMFÖRBARA STÄDER Detta kapitel syftar till att belysa och analysera detaljhandelns struktur och utveckling i Örebro kommun i förhållande till dels andra större städer. Örebro kommun ingår enligt SKL:s definition i kommungruppen större städer. Kriteriet för att ingå i denna grupp är att befolkningen uppgår till mellan invånare och att kommunen har en tätortsgrad överstigande 70 procent. Befolkningsmässigt är spridningen i denna grupp stor med Uppsala i topp och Hässleholm i botten av gruppen. Ur ett handelsperspektiv innebär detta att förutsättningarna varierar kraftigt. Som exempel kan nämnas att alla de större kommunerna i gruppen har Ikea varuhus med omkringliggande externhandel karakteriserad av både köpcentrumhandel och volymhandel. Välkända handelsområden utgörs bland annat av Väla i Helsingborg, Erikslund i Västerås, Birsta i Sundsvall, Tornby i Linköping osv. I flera av dessa städer finns också handel insprängd i gamla industriområden som genomgått och fortsatt genomgår omvandling. Som exempel kan nämnas Våxnäs i Karlstad, Härlöv i Kristianstad, Aspholmen i Örebro eller Ingelsta i Norrköping. I de övriga större städerna finns visserligen externhandel av olika omfattning och karaktär. Frånvaron av Ikea varuhus gör dock att deras regionala attraktionskraft blir något mer begränsad än Ikeastädernas. De stora variationerna i gruppen har bidragit till att detaljhandeln i Örebro kommun i det följande jämförs med detaljhandeln i andra större städer där Ikea finns representerade. Regional styrka Dagligvaruhandeln är som regel beroende av det lokala befolkningsunderlaget för sin utkomst vilket innebär att den är relativt jämnt geografiskt fördelad i riket. Sällanköpsvaruhandeln är å andra sidan stark geografiskt koncentrerad till ett fåtal orter och expansiva regioner vilket framgick i föregående kapitel. Som regel är det länens residensstäder som utgör motor för regionens sällanköpsvaruhandel och följaktligen attraherar de köpkraft från de omkringliggande regionerna. I flera kommuner kan detaljhandeln dra fördel av gränshandel och turism varför de har avsevärt större omsättning i detaljhandeln än vad som motiveras av det lokala befolkningsunderlaget. Med regional styrka avses i korthet kommunens förmåga att dra till sig köpkraft från det regionala omlandet och shoppingturister. Inom kommungruppen större städer varierar dagligvaruhandelns försäljningsindex mellan 122 i Uddevalla och 90 i Hässleholm. Uddevalla har alltså ett inflöde av köpkraft från omlandet medan Hässleholm har ett utflöde till omkringliggande kommuner. Medianen för kommungruppen större städer uppgår till 101 varför man kan dra slutsatsen att de i princip behåller den köpkraft som finns inom kommunens gränser eller att eventuellt utflöde av köpkraft från den aktuella kommunen kompenseras av ett inflöde från omlandet. Bland Ikeastäderna är dagligvaruhandeln starkast i Uddevalla och Kalmar, vilket sannolikt förklaras av gränshandel och turism, och svagast i Örebro där försäljningsindex uppgår till 96 vilket ger Örebro den sämsta placeringen bland Ikeastäderna och en av de sämsta i gruppen större städer. Dagligvaruhandelns attraktivitet har sedan år 2000 förstärkts mest i Sundsvall och Västerås medan den ökat svagt i Örebro och Kalmar. I Västerås och Sundsvall har alltså nyetableringar medfört att dagligvaruhandeln förstärkts och att kommunerna tagit marknadsandelar från omlandet medan exempelvis Maxi ICAs och Citygross etableringar i Örebro kommun till stora delar skett på bekostnad av den befintliga dagligvaruhandeln. I övriga kommuner har index legat på en relativt oförändrad nivå eller till och med backat vilket pekar på att nyetableringar i 19

20 omlandet minskat inflödet till centralorten alternativt att nyetablering i centralorten skärpt den inomkommunala konkurrensen i så stor utsträckning att försäljningsindex förblivit oförändrat eller till och med minskat. Inom sällanköpsvaruhandeln är variationerna i den regionala styrkan avsevärt större. Försäljningsindex uppgår till 196 i Kalmar och 80 i Södertälje. Kalmar har således ett mycket stort geografiskt omland i sydöstra Sverige och kan därtill dra fördel av en omfattande turism. Södertälje å andra sidan påverkas av närheten till Kungens kurva och Stockholms innerstad. Medianen för kommungruppen större städer uppgår till 120. Av de tio kommuner i gruppen som har högst index kan åtta dra fördel av Ikeas närvaro. Samtliga Ikeastäder ligger över medianen för kommungruppen större städer. De tre städerna i topp är befolkningsmässigt bland de minsta av IKEA städerna vilket pekar på att deras regionala omland är stort och att de toppar detta med gränshandel och turism. Bland Ikeastäderna är den regionala attraktionskraften i sällanköpsvaruhandeln starkast i Kalmar, Karlstad och Sundsvall och lägst i Uppsala. Även Örebro har en stark regional dragningskraft vilket pekar på att handeln drar fördel av ett stort regionalt omland. Sedan år 2000 har sällanköpsvaruhandelns attraktivitet förstärkts mest i kommuner där Ikea nyetablerat sig eller där befintliga Ikeavaruhus byggts ut eller ersatts med ett nytt. Undantag utgörs av Helsingborg och Uppsala. En förklaring till den starka tillväxten är de följdetableringar som Ikea vanligen för med sig. Även i Örebro har den regionala styrkan ökat trots att både Karlstad, Borlänge och Västerås fått nya Ikeavaruhus under perioden. En viktig förklaring till detta är givetvis utbyggnaden av Mariebergs handelsområde vilket gjort att handeln i Örebro kunnat stå emot den ökade regionala konkurrensen Försäljningsindex 2012 Förändring Diagram 5. Försäljningsindex (styrka) för dagligvaror i Örebro och jämförbara städer Försäljningsindex 2012 Förändring Diagram 6. Försäljningsindex (styrka) för sällanköpsvaror i Örebro och jämförbara städer

DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013

DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013 DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013 HUI Research Sep-Okt 2014 Anna Mocsáry Henrik Vestin 2010 David Naylor FÖRORD HUI Research har på uppdrag av Eskilstuna Innerstad AB genomfört en kartläggning och analys

Läs mer

Handelspolicy för Eslövs kommun

Handelspolicy för Eslövs kommun Handelspolicy för Eslövs kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2009-09-28 Innehållsförteckning Handelspolicy för Eslövs kommun 3 Inriktningsmål Policy för handel Syfte 5 Bakgrund 5 Kommunens utveckling Handelns

Läs mer

CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD

CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor. SVAR PÅ: Stadskärnornas ekonomiska utveckling jämförd med

Läs mer

CITYKLIMATET FALKENBERG 2014

CITYKLIMATET FALKENBERG 2014 CITYKLIMATET FALKENBERG 2014 SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor Rapporten är framtagen av WSP i samarbete med Fastighetsägarna GER SVAR

Läs mer

Handelsstaden Skövde Analys av utvecklingen 2011

Handelsstaden Skövde Analys av utvecklingen 2011 Handelsstaden Skövde Analys av utvecklingen 2011 Sida 1 (7) Handelsstaden Skövde fortsätter växa ett resultat av ett långsiktigt arbete i samverkan Skövdes totala handelsindex fortsätter stiga och är nu

Läs mer

PM ang handelsutredningar i Kristianstad och effekter av en utbyggd handel 2014-04-02

PM ang handelsutredningar i Kristianstad och effekter av en utbyggd handel 2014-04-02 PM ang handelsutredningar i Kristianstad och effekter av en utbyggd handel 2014-04-02 FÖRORD Kristianstad är av tradition den centrala handelsstaden i nordöstra Skåne. För att bejaka en positiv stadsutveckling

Läs mer

CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014

CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014 CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014 SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor Rapporten är framtagen av WSP i samarbete med Fastighetsägarna GER SVAR PÅ:

Läs mer

Analys av detaljhandelns utveckling i Skövdes tre största handelsområden: City, Norrmalm och Stallsiken

Analys av detaljhandelns utveckling i Skövdes tre största handelsområden: City, Norrmalm och Stallsiken Analys av detaljhandelns utveckling i Skövdes tre största handelsområden: City, Norrmalm och Stallsiken Innehåll... 1 Bakgrund... 3 Inledning... 4 Sällanköpsvaruhandeln... 5 Dagligvaruhandeln... 7 Skövde

Läs mer

Konsekvenser på handel och regionalekonomi av utbyggd handel på betongstationen m fl

Konsekvenser på handel och regionalekonomi av utbyggd handel på betongstationen m fl Konsekvenser på handel och regionalekonomi av utbyggd handel på betongstationen m fl mars 2014 2014-03-07 FÖRORD År 2007 antog Östersunds kommun en handelspolicy som kom att uppdateras och utvärderas under

Läs mer

LEKSAND DAGLIGVARUFLYTT

LEKSAND DAGLIGVARUFLYTT LEKSAND DAGLIGVARUFLYTT EN UPPGRADERING AV LEKSAND HANDELSUTREDNING, DAT OKTOBER 2008 2012-06-13 INNEHÅLL 1. Bakgrund 2. Leksands handel idag 3. Leksands handel i framtiden 4. Regionens handel i framtiden,

Läs mer

Konsekvenser på handel och regionalekonomi av utbyggd handel på betongstationen m fl

Konsekvenser på handel och regionalekonomi av utbyggd handel på betongstationen m fl Konsekvenser på handel och regionalekonomi av utbyggd handel på betongstationen m fl mars 2014 2014-03-07 Bilaga Konsekvenser på handel och regionalekonomi av utbyggd handel på Betongstationen m fl. 2014-03-07

Läs mer

Handelsutredning Västra hamnen i Hudiksvall. Marknadspotential och konsekvensanalys

Handelsutredning Västra hamnen i Hudiksvall. Marknadspotential och konsekvensanalys Handelsutredning Västra hamnen i Hudiksvall Marknadspotential och konsekvensanalys 27 februari 2015 Bakgrund 2 I samband med Hudiksvall kommuns arbete med FÖP för Västra hamnen, önskar staden bedöma förutsättningarna

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

Handeln i Skövde år 2020 och år 2025. Mötesplats för regionen 2014-06-02

Handeln i Skövde år 2020 och år 2025. Mötesplats för regionen 2014-06-02 Handeln i Skövde år 2020 och år 2025 Mötesplats för regionen 2014-06-02 INNEHÅLL 1. SAMMANFATTANDE SLUTSATSER... 6 1.1.1. Marknadsområde för handel mm... 6 1.2. Efterfrågeutveckling år 2012-2020... 7

Läs mer

Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den?

Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den? Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den? Om framtidens handel och handelsplatser Fredrik Bergström, ek. dr. Affärsområdeschef WSP Analys & Strategi 1 Innehåll Inledning Del 1: Handelns utveckling

Läs mer

Datum 2014-06-25. Handelspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige/2014. Dokumentnamn: Handelspolicy Örnsköldsvik. Dokumentansvarig: Näringslivschef

Datum 2014-06-25. Handelspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige/2014. Dokumentnamn: Handelspolicy Örnsköldsvik. Dokumentansvarig: Näringslivschef Datum Handelspolicy Antagen av Kommunfullmäktige/2014 Antagen av: Kommunfullmäktige 2014-06-16, 112 Dokumentägare: Chef Tillväxtavdelning/klf Dokumentnamn: Handelspolicy Örnsköldsvik Dokumentansvarig:

Läs mer

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Så handlar vi på nätet 2011 Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser... 3 1. Inledning... 5 2. E-handelsföretag på en global marknad... 6

Läs mer

Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg

Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg Rapport september 2013 Uppdragsgivare: Göteborgs stad, Trafikkontoret Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg Förord HUI

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige 2015 Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Vi brukar tala om att handelns bidrag till Sverige är 11 procent av alla sysselsatta, 11 procent

Läs mer

Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25

Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25 Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25 HANDELSPOLICY FALKENBERGS KOMMUN 1 1. ÖVERGRIPANDE MÅL & UTGÅNGSPUNKTER Handelns lokalisering har betydelse för såväl markåtgång

Läs mer

Svensk Handel. en investering för ditt företag

Svensk Handel. en investering för ditt företag Svensk Handel en investering för ditt företag Svensk Handel är en intresseorganisation för detaljister, partihandlare och importörer Svensk Handel stärker handelns företag och skapar bättre förutsättningar

Läs mer

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum AB Handelns Utredningsinstitut September 2010 Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum Förord AB Handelns Utredningsinstitut, HUI, har på uppdrag av Växjö kommun Tekniska

Läs mer

Handelsområden och detaljhandelns utveckling i Jönköpings kommun

Handelsområden och detaljhandelns utveckling i Jönköpings kommun Handelsområden och detaljhandelns utveckling i Jönköpings kommun STADSKONTORET l NOVEMBER 2013 Stadskontorets utredningsenhet Utredare David Jansson david.jansson@jonkoping.se Omslag och layout Lena Holmberg

Läs mer

Framtidens handel. Om handelns utveckling, framtid och marknadsplatsernas konkurrens

Framtidens handel. Om handelns utveckling, framtid och marknadsplatsernas konkurrens Framtidens handel Om handelns utveckling, framtid och marknadsplatsernas konkurrens Fredrik Bergström, ek. dr. Affärsområdeschef WSP Analys & Strategi Förord och innehåll Förord Syftet med denna rapport

Läs mer

Handlingsprogram för Utvecklingssatsning Handel

Handlingsprogram för Utvecklingssatsning Handel Handlingsprogram för Utvecklingssatsning Handel 30 Mål Handelsindex för 2010 ska öka med minst 3 procentenheter jämfört med handelsindex för 2007. Mätmetod Handelsindex i Sveriges kommuner tas årligen

Läs mer

AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT. RAPPORT Handelns Utvecklingsråd (HUR) Härifrån till framtiden. detaljhandeln i Sverige 2025

AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT. RAPPORT Handelns Utvecklingsråd (HUR) Härifrån till framtiden. detaljhandeln i Sverige 2025 AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT RAPPORT Handelns Utvecklingsråd (HUR) Härifrån till framtiden detaljhandeln i Sverige 2025 Förord Detaljhandeln har under den senaste tjugoårsperioden genomgått en kraftig

Läs mer

Snabbanalys av handeln i Leksand. Rapport September 2013. Henrik Vestin Senior konsult 08-762 72 87 henrik.vestin@hui.se

Snabbanalys av handeln i Leksand. Rapport September 2013. Henrik Vestin Senior konsult 08-762 72 87 henrik.vestin@hui.se Snabbanalys av handeln i Leksand Rapport September 2013 Henrik Vestin Senior konsult 08-762 72 87 henrik.vestin@hui.se 1 Definitioner Beklädnadshandel: Konfektion och ekipering, skohandel. BTA: Bruttototalarea,

Läs mer

4. Internet som informationskälla 16

4. Internet som informationskälla 16 Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser 1. Inledning 5 2. Företag som agerar på en global marknad 7 2.1 10 kommuner är hemvist för nästan 40 procent av e-handelsföretagen 2.2 60 procent av företagen

Läs mer

Rapport juni 2015 Valdemarsviks kommun. Konsekvensanalys Valdemarsvik

Rapport juni 2015 Valdemarsviks kommun. Konsekvensanalys Valdemarsvik Rapport juni 2015 Valdemarsviks kommun Konsekvensanalys Valdemarsvik Sammanfattning Syfte och mål Utredningen ska förse Valdemarsviks kommun med ett material som kan ligga till grund för beslut om etablering

Läs mer

Handelskonsekvensanalys för Landskrona - ny handel i kvarteret Bromsregulatorn 2011-05-19. Analys & Strategi 1

Handelskonsekvensanalys för Landskrona - ny handel i kvarteret Bromsregulatorn 2011-05-19. Analys & Strategi 1 Handelskonsekvensanalys för Landskrona - ny handel i kvarteret Bromsregulatorn 2011-05-19 Analys & Strategi 1 Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling.

Läs mer

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan. Indikator: Total turismomsättning/konsumtion i Karlstads kommun i miljoner kronor

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan. Indikator: Total turismomsättning/konsumtion i Karlstads kommun i miljoner kronor KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2014-06-04 Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Besöksnäringen Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan Målområde: Tillväxt Besöksnäringen

Läs mer

KUNGENS KURVA. Diagonalen 1

KUNGENS KURVA. Diagonalen 1 KUNGENS KURVA Diagonalen 1 Kungens Kurva Kungens Kurva är inte bara ett av Sveriges snabbast växande handelsområden, det är även den största handelsplatsen i hela Skandinavien. I området finns totalt 230

Läs mer

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8.

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8. September 2013 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8 Turism och shoppingturism en definition 8 Resor 11 Konsumtion 15 Övernattningar 18 Regional

Läs mer

ÖVERETABLERING AV DETALJHANDELSYTA I SVERIGE VERKLIGHET ELLER MYT?

ÖVERETABLERING AV DETALJHANDELSYTA I SVERIGE VERKLIGHET ELLER MYT? ÖVERETABLERING AV DETALJHANDELSYTA I SVERIGE VERKLIGHET ELLER MYT? 1 Innehållsförteckning Finns det verkligen en överetablering? 7 Vi tog reda på sanningen! 8 Avgränsningar i studien samt förklaringar

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Rapport maj 2015 Älmhults kommun. Handelsutredning

Rapport maj 2015 Älmhults kommun. Handelsutredning Rapport maj 2015 Älmhults kommun Handelsutredning Sammanfattning HUI Research har genomfört en utredning av nuläget och de framtida förutsättningarna för handeln i Älmhults kommun. Handeln i Älmhults kommun

Läs mer

KUNGENS KURVA. HUI Research. Sveriges största handelsområde. Huddinge kommun. Mars 2014. Henrik Vestin Filippa Frisk Carina Jirwe 2014 HUI RESEARCH

KUNGENS KURVA. HUI Research. Sveriges största handelsområde. Huddinge kommun. Mars 2014. Henrik Vestin Filippa Frisk Carina Jirwe 2014 HUI RESEARCH KUNGENS KURVA Sveriges största handelsområde HUI Research Mars 2014 Huddinge kommun Henrik Vestin Filippa Frisk Carina Jirwe INLEDNING Kungens Kurva är Sveriges största handelsområde och ligger i Huddinge

Läs mer

Uppdatering av handelsutredning, Ursvik 2012-08-08

Uppdatering av handelsutredning, Ursvik 2012-08-08 Uppdatering av handelsutredning, Ursvik 2012-08-08 Förutsättningar Vi utreder ett huvudscenario: Nästan all handel restauranger och service koncentreras till Ursviks Torg. En eller ett par serveringar

Läs mer

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014 En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet B1 Sammanfattning För femte året i följd har Svensk Digital Handel (tidigare Svensk Distanshandel) tagit fram rapporten Digital

Läs mer

Lerums Handelsstrategi. för levande centrum

Lerums Handelsstrategi. för levande centrum råbo loda rum Lerums Handelsstrategi för levande centrum Levande centrum i Floda, Gråbo och Lerum! Sedan flera år arbetar kommunen för att utveckla och stärka Lerums, Gråbo och Floda centrum så att de

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

Handelsutredning Nybro kommun. HUI Research På uppdrag av Nybro kommun. Februari 2015

Handelsutredning Nybro kommun. HUI Research På uppdrag av Nybro kommun. Februari 2015 Handelsutredning Nybro kommun HUI Research På uppdrag av Nybro kommun Februari 2015 Förord HUI Research har på uppdrag av Nybro kommun genomfört en utredning av handeln i Nybro, kartlagt marknadsförutsättningarna,

Läs mer

Besöksnäringen - nuläge och potential

Besöksnäringen - nuläge och potential Besöksnäringen - nuläge och potential Katrien Vanhaverbeke, Arena för Tillväxt Christina Rådelius, Tillväxtverket 1 Besöksnäringen lyfter med samarbete, hållbarhet och ett attraktivt företagsklimat Besöksnäringen

Läs mer

Etablering av köpcentrum

Etablering av köpcentrum Etablering av köpcentrum Region Skåne 3 okt 2007, Malmö Steen & Ström Wilner Anderson Hur tänker ni och vad gör ni vid etablering av ett köpcentrum? Presentation Steen&Ström Köpcentrum, ( historia ) definition

Läs mer

Är cyklisten konkurrenskraftig? Stadsbyggnadsdagarna i Västerås 4-5 februari 2014 Maria Sundell Isling - Teknisk chef Växjö

Är cyklisten konkurrenskraftig? Stadsbyggnadsdagarna i Västerås 4-5 februari 2014 Maria Sundell Isling - Teknisk chef Växjö Är cyklisten konkurrenskraftig? Stadsbyggnadsdagarna i Västerås 4-5 februari 2014 Maria Sundell Isling - Teknisk chef Växjö Platsen vid sjöarna där vägarna möts Växjös ursprungliga betydelse. Där vägar

Läs mer

AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT. RAPPORT Kungsörs kommun. Handelsanalys

AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT. RAPPORT Kungsörs kommun. Handelsanalys AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT RAPPORT Kungsörs kommun Handelsanalys Förord Syftet med föreliggande rapport är att kartlägga marknadsförhållandena för detaljhandel i Kungsörs kommun och dess omland samt

Läs mer

Luleås framtida handelsplats

Luleås framtida handelsplats Luleås framtida handelsplats Luleå Homecenter I området Notviken som ligger 3 km från centrala Luleå pågår utveckling av handelsområdet Luleå Homecenter för fullt. Luleå Homecenter är både den snabbast

Läs mer

HANDELN I KARLSKRONA. En studie av detaljhandelns förutsättningar och potential

HANDELN I KARLSKRONA. En studie av detaljhandelns förutsättningar och potential HANDELN I KARLSKRONA En studie av detaljhandelns förutsättningar och potential AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) FÖRORD Syftet med denna rapport är att kartlägga och analysera detaljhandeln och dess

Läs mer

Rapport februari 2013 Skara kommun. Handelsutredning. Förutsättningar för externhandel i Skara kommun

Rapport februari 2013 Skara kommun. Handelsutredning. Förutsättningar för externhandel i Skara kommun Rapport februari 2013 Skara kommun Handelsutredning Förutsättningar för externhandel i Skara kommun Förord HUI Research AB har på uppdrag av Skara kommun genomfört en utredning av handelns förutsättningar

Läs mer

Degerfors i Centrum Reviderad 2008-02-15

Degerfors i Centrum Reviderad 2008-02-15 Degerfors i centrum 2008 Degerfors i Centrum Reviderad 2008-02-15 Innehåll 1. Bakgrund och syfte 1 2. Mål. 2 3. Geografiskt område. 2 4. Nuläge 2 5. Organisation. 4 6. Åtgärdsförslag/delprojekt 4 7. Tidplan

Läs mer

Kalmar Centrum Marknadsanalys 08.05.05

Kalmar Centrum Marknadsanalys 08.05.05 Kalmar Centrum Marknadsanalys 08.05.05 Syfte Syftet med uppdraget är att bedöma Kalmar centrums marknadspotential och ta fram en omsättningsprognos samt dimensionera ytbehov för detaljhandel och kommersiell

Läs mer

Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007. Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se

Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007. Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007 Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se Utgångspunkter Att på ett övergripande plan knyta kommunernas fysiska planering

Läs mer

HANDELSPOLICY. - för Katrineholms kommun. Övergripande inriktningsdokument. Kommunstyrelsens handling nr 32/2015

HANDELSPOLICY. - för Katrineholms kommun. Övergripande inriktningsdokument. Kommunstyrelsens handling nr 32/2015 Kommunstyrelsens handling nr 32/2015 HANDELSPOLICY - för Katrineholms kommun Övergripande inriktningsdokument Foto: Hanna Maxstad Godkänd av kommunfullmäktige 2015-08-17, 181 Foto: Hanna Maxstad Beslutshistorik

Läs mer

Tuna Park. Utbyggnad av gallerian Uppdatering av trafikeffekter. PM 16 januari 2014, uppdaterat 14 augusti 2014

Tuna Park. Utbyggnad av gallerian Uppdatering av trafikeffekter. PM 16 januari 2014, uppdaterat 14 augusti 2014 Tuna Park Utbyggnad av gallerian Uppdatering av trafikeffekter PM 16 januari 2014, uppdaterat 14 augusti 2014 1 Sammanfattning 1 1.1 Bilplatsbehov 1 1.2 Nyalstrad biltrafik, totalt 1 1.3 Fördelning på

Läs mer

På väg till Borås? Modern marknadsplats med gångavstånd

På väg till Borås? Modern marknadsplats med gångavstånd På väg till Borås? Modern marknadsplats med gångavstånd Handelsutredning 2012 Borås unika historia är stadens framtid. Vi har alltid varit bra på handel. Till och med så bra att Gustav II Adolf år 1621

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Non-profit utvecklingsorganisation ägd av en ideell förening. Bildades 2008. Kansli med 10 personer i Stockholm

Non-profit utvecklingsorganisation ägd av en ideell förening. Bildades 2008. Kansli med 10 personer i Stockholm Non-profit utvecklingsorganisation ägd av en ideell förening Bildades 2008 Kansli med 10 personer i Stockholm Driver 15-20 parallella utvecklingsprojekt (bebyggelse, mobilitet, system) www.sust.se Citylogistik

Läs mer

ENTRÉ SYD UMEÅ. Nytt shoppingcenter med IKEA under samma tak

ENTRÉ SYD UMEÅ. Nytt shoppingcenter med IKEA under samma tak ENTRÉ SYD UMEÅ Nytt shoppingcenter med IKEA under samma tak N Y T T S H O P P I N G C E N T E R M E D I K E A U N D E R S A M M A T A K Vi utvecklar handelsplatser med IKEA Entré Syd Umeå öppnar våren

Läs mer

Handelsstrategi Kristianstads kommun. Bromma 2006-03-10. www.nordplanab.se

Handelsstrategi Kristianstads kommun. Bromma 2006-03-10. www.nordplanab.se Handelsstrategi Kristianstads kommun Bromma www.nordplanab.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING... 1 Effekter på befintlig handel "över natten" av Coop Forum och Bergendalhs:... 1 Effekter på befintlig

Läs mer

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv Sveriges Nya Geografi Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv Strukturella attraktivitetsfaktorer kartlagd Befolkning Befolkningsutveckling 2013 Arbetsmarknad Förändring

Läs mer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer LRF Konsults Lönsamhetsbarometer APRIL 1 Sjunkande lönsamhet bland landets småföretag 9 av Sveriges företag har färre än 1 anställda. Det gör dem till en grupp med en betydande roll för den svenska ekonomins

Läs mer

Nyckeltal för E-handeln

Nyckeltal för E-handeln Nyckeltal för E-handeln 2012-2013 Om undersökningen Detta är första året som Svensk Distanshandel tar fram en undersökning om olika nyckeltal specifika för e-handeln. Det finns i dagsläget flera rapporter

Läs mer

HANDELSUTREDNING UPPLANDS-BRO

HANDELSUTREDNING UPPLANDS-BRO RAPPORT HANDELSUTREDNING UPPLANDS-BRO SLUTRAPPORT 2014-02-12 Uppdrag: Handelsutredning Upplands-Bro Revideringar Titel på rapport: Handelsutredning Upplands-Bro Status: Datum: 2014-02-12 Medverkande Revideringsdatum

Läs mer

Krafft Konsult AB. Måkebergsprojektet Konsekvensbeskrivning för Åmåls kommun

Krafft Konsult AB. Måkebergsprojektet Konsekvensbeskrivning för Åmåls kommun Krafft Konsult AB Måkebergsprojektet Konsekvensbeskrivning för Åmåls kommun Oktober 2011 Inledning Arbetets uppläggning Ove Krafft Konsult AB genom ekon.dr. Ove Krafft, handelsekonom Marie Krafft och fil.kand.

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

FASTIGHETENS LÄGE. Det finns dock möjlighet för besökare att även parkera på torget i Mönsterås. Mönsterås centrum nås från väg E22 via fyra infarter.

FASTIGHETENS LÄGE. Det finns dock möjlighet för besökare att även parkera på torget i Mönsterås. Mönsterås centrum nås från väg E22 via fyra infarter. MÖNSTERÅS FAKTA Byggår: 1983 Fastighetsägare: Folksam (KPA) Försäljningsyta: 1.230 kvm Närliggande butiker: Apoteksgruppen, Puls & Träning Parkeringsplatser: ca 35 st FASTIGHETENS LÄGE Trafikmängder i

Läs mer

Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011.

Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011. Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011. Koncept/innehåll: Jerker Söderlind Plan/arkitektur: Gio Olla, Joakim Sturesson

Läs mer

Stadsdelen Rosendal. Marknadsanalys för handel och gatuplansberikande verksamheter. Ulf Rämme Anna Brunlöf Anders Ling 2015-01-12

Stadsdelen Rosendal. Marknadsanalys för handel och gatuplansberikande verksamheter. Ulf Rämme Anna Brunlöf Anders Ling 2015-01-12 Stadsdelen Rosendal Marknadsanalys för handel och gatuplansberikande verksamheter Ulf Rämme Anna Brunlöf Anders Ling 20150112 Förord Innehåll Uppsala kommun har för avsikt att utveckla stadsdelen norra

Läs mer

Lars-Hermans frågor. Har (de små) stadskärnorna någon framtid? Skulle det vara bra med Sturegatan som gågata? Janne Sandahl Consulting AB

Lars-Hermans frågor. Har (de små) stadskärnorna någon framtid? Skulle det vara bra med Sturegatan som gågata? Janne Sandahl Consulting AB Lars-Hermans frågor Har (de små) stadskärnorna någon framtid? Skulle det vara bra med Sturegatan som gågata? 2014-03-04 Janne Sandahl 1 Mina plattformar Mitt konsultföretag och dess nätverk KTH En förfärlig

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

HANDELSPOLICY SVEDALA TÄTORT. Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13, 127

HANDELSPOLICY SVEDALA TÄTORT. Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13, 127 HANDELSPOLICY SVEDALA TÄTORT Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13, 127 1 2 Handelspolicy för Svedala tätort Svedala är kommunen där man lever ett gott liv. Vi har ett bra läge i Öresundsregionen med

Läs mer

Julprognos 2011. 1 november 2011 HUI RESEARCH AB, 103 29 STOCKHOLM. WWW.HUI.SE. INFO@HUI.SE.

Julprognos 2011. 1 november 2011 HUI RESEARCH AB, 103 29 STOCKHOLM. WWW.HUI.SE. INFO@HUI.SE. Julprognos 2011 1 november 2011 HUI RESEARCH AB, 103 29 STOCKHOLM. WWW.HUI.SE. INFO@HUI.SE. Julhandeln 2011 Vad menas med julhandel? HUI mäter varje månad försäljningsutvecklingen i detaljhandeln. Eftersom

Läs mer

Full fart på den svenska hotellmarknaden

Full fart på den svenska hotellmarknaden Full fart på den svenska hotellmarknaden Utveckling första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Svensk Distanshandel. Mat på nätet Rapport 2013

Svensk Distanshandel. Mat på nätet Rapport 2013 Svensk Distanshandel Mat på nätet Rapport 2013 1 Sammanfattning och slutsatser För fjärde året i rad tar Svensk Distanshandel fram rapporten Mat på nätet. Matförsäljningen på nätet ökar, men kunskapen

Läs mer

Destination Visit Bollnäs

Destination Visit Bollnäs Destination Visit Bollnäs Bakgrund: I spåren av det arbete som Region Gävleborg initierat via projektet Nu kör vi har vår förening Bollnäsdraget ekonomisk förening beslutat oss för att ta taktpinnen och

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I LIDKÖPING. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I LIDKÖPING. En rapport från Fastighetsägarna GFR FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I LIDKÖPING En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

SÖDERTÄLJE KOMMUN Detaljhandelsutredning och underlag till förslag till mål och riktlinjer för handelns utveckling inom Södertälje kommun

SÖDERTÄLJE KOMMUN Detaljhandelsutredning och underlag till förslag till mål och riktlinjer för handelns utveckling inom Södertälje kommun SÖDERTÄLJE KOMMUN Detaljhandelsutredning och underlag till förslag till mål och riktlinjer för handelns utveckling inom Södertälje kommun Teknisk rapport 16 juni 2009 Förord Då det snart gått tio år sedan

Läs mer

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I MOTALA. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I MOTALA. En rapport från Fastighetsägarna GFR FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I MOTALA En rapport från Fastighetsägarna GFR INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor nästan

Läs mer

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag Handelsbarometern Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag Oktober 2015 Inga nyanställningar planeras för handeln Framtidsindikatorn fortsätter att uppvisa negativa

Läs mer

FRANCHISING I SVERIGE 2013

FRANCHISING I SVERIGE 2013 Tryck: Lindgren & söner AB, Mölndal 214 FRANCHISING I SVERIGE 213 S P O NS O R ER Undersökningen är utförd av Handelns Utredningsinstitut (HUI) på uppdrag av föreningen Svensk Franchise. Svensk Franchise

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2006 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2006 1 Sammanfattning Hushållsindex har sjunkit något, men hushållen upplever trots det den sammantagna privatekonomin som

Läs mer

Den svenska shoppingturismen 2010

Den svenska shoppingturismen 2010 Den svenska shoppingturismen 2010 1 Förord I fjol inträffade ett trendbrott inom turismen. För första gången i modern tid gjorde utländska turister av med mer pengar i Sverige än vad svenska turister spenderade

Läs mer

Förord. Stockholm, 5 september 2014. Karin Johansson vd Svensk Handel

Förord. Stockholm, 5 september 2014. Karin Johansson vd Svensk Handel Nordisk gränshandel 2013 Rapporten framtagen av HUI Research AB på uppdrag av Svensk Handel Augusti 2014 2 Förord Handeln är en motor för Sveriges ekonomi. För vissa glesbygdskommuner spelar gränshandeln

Läs mer

Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020?

Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020? Trendanalys: Vision 2020 Vad krävs för att fördubbla turistnäringens omsättning till 500 miljarder år 2020? Sammanfattning Turistnäringen har gemensamt tagit fram en nationell strategi och vision att fördubbla

Läs mer

LIDKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

LIDKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET LIDKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

UTREDNING ANGÅENDE HANDELSPOLICY FÖR MA LMÖ STAD 24 MAJ 2012

UTREDNING ANGÅENDE HANDELSPOLICY FÖR MA LMÖ STAD 24 MAJ 2012 PM UTREDNING ANGÅENDE HANDELSPOLICY FÖR MA MALMÖ LMÖ STAD 24 MAJ 2012 Uppdrag: 232255, Utredning angående handelspolicy - strategisk planering. Titel på rapport: PM - Utredning angående handelspolicy för

Läs mer

Begagnatbarometern Kvartal 4 2012

Begagnatbarometern Kvartal 4 2012 Begagnatbarometern Kvartal 4 2012 Kontakt: Blocket: Linnéa Aguero, 072-503 32 31, linnea.aguero@blocket.se HUI Research: Jonas Arnberg, 08-762 72 90, jonas.arnberg@hui.se Andrahandsknaden på nätet går

Läs mer

Tillväxt Lidköping AB. Lidköping är den naturliga handelsplatsen

Tillväxt Lidköping AB. Lidköping är den naturliga handelsplatsen Lidköping är den naturliga handelsplatsen 1 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Tillgången till bra handel är viktig för invånarnas dagliga liv men också för kommunens samlade attraktivitet. En levande

Läs mer

Den svenska shoppingturismen 2010

Den svenska shoppingturismen 2010 Den svenska shoppingturismen 2010 24 augusti 2011 svenskhandel.se Förord Besöksnäringen blir allt viktigare för Sveriges ekonomi och tillväxt. Turisternas konsumtion ökar stadigt och under 2010 stod besöksnäringen

Läs mer

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi Bilaga 1 Mått och uppföljning Skellefteå 2030 är en strategi som syftar till att göra vårt lokala samhälle starkare och mer attraktivt, och för att veta om utvecklingen går åt rätt håll måste den mätas.

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun FLYTTNINGAR I FOKUS Siffror om Karlstads kommun Produktion: Karlstads kommun, Kommunledningskontoret, Tillväxtcentrum, 21. Frågor om statistiken besvaras av Mona Stensmar Petersen, 54-29 5 37, mona.petersen@karlstad.se

Läs mer

Den svenska shoppingturismen 2012

Den svenska shoppingturismen 2012 Den svenska shoppingturismen 2012 Juli 2013 svenskhandel.se Sammanfattning Detaljhandel och turism är två delar av den svenska ekonomin som under lång tid har vuxit i betydelse. Detaljhandeln omsatte drygt

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

INTERNET DETALJHANDELNS SNABBAST VÄXANDE FÖRSÄLJNINGSKANAL

INTERNET DETALJHANDELNS SNABBAST VÄXANDE FÖRSÄLJNINGSKANAL AVENSIA 2009-03-20 INTERNET DETALJHANDELNS SNABBAST VÄXANDE FÖRSÄLJNINGSKANAL Jonas Arnberg, HUI UPPLÄGG Försäljningsutveckling Vem är konsumenten Vad fungerar Framtid + 8 % e-barometern E-HANDELNS UTVECKLING

Läs mer

Handelsutredning - Kristianstad 2010-10-15

Handelsutredning - Kristianstad 2010-10-15 Handelsutredning - Kristianstad 2010-10-15 INNEHÅLL 1. SAMMANFATTNING... 5 1.1. Södra infarten... 5 1.2. Mer Dagligvaruhandel vid Maxi-rondellen... 5 1.3. Volymhandeln med sällanköpsvaror... 6 1.4. Shopping

Läs mer