ÖVERETABLERING AV DETALJHANDELSYTA I SVERIGE VERKLIGHET ELLER MYT?

Transkript

1 ÖVERETABLERING AV DETALJHANDELSYTA I SVERIGE VERKLIGHET ELLER MYT? 1

2 Innehållsförteckning Finns det verkligen en överetablering? 7 Vi tog reda på sanningen! 8 Avgränsningar i studien samt förklaringar 10 När är en marknad överetablerad? 11 Den svenska detaljhandeln i kvm 12 Utvecklingen på regional nivå 17 Fördelning av detaljhandelsyta 20 Slutsatser av rapporten 22 2

3 Hur är det egentligen? När jag läser eller hör något, så börjar jag ofta fundera: Hur förhåller det sig egentligen? Det kan vara något i tidningen, i en tidskrift, på TV eller i ett samtal, det där lilla fröet som skaver tills frågan kryper fram om påståendet kan vara sant? Sanningar i den här branschen etableras snabbt, och bör helst inte ifrågasättas. Auktoriteterna citerar varandra, och då kan det ju inte vara fel. Eller? Känner Du igen Dig? Den här studien är resultatet av ett sådant frö. Frågan om hur de totala detaljhandelsytorna faktiskt förhåller sig till den ekonomiska utvecklingen. Se undersökningen som ett försök att bringa större saklighet till en viktig och relevant fråga. Viktigt för alla oss som på ett eller annat sätt arbetar i, omkring eller med detaljhandel. Håll till godo! Wilner Anderson Steen & Ström Sverige AB 3

4 Finns det verkligen en överetablering? Syftet med denna undersökning är att uppskatta detaljhandelsytans storlek och utveckling i Sverige under perioden Genom att sätta handelsytans utveckling i relation till den ekonomiska tillväxten och hushållens konsumtion i riket och olika regioner under perioden, blir det möjligt att belysa huruvida detaljhandeln i Sverige är eller är på väg att bli överetablerad. Detaljhandeln i Sverige har sedan slutet av talet genomgått en period av historiskt mycket stark tillväxt och omvandling. Sedan 1996 har detaljhandelns försäljning vuxit med 160 miljarder kronor, men tillväxten har varit starkt geografiskt koncentrerad. 60 procent av detaljhandelns tillväxt har skett i 30 kommuner och cirka 90 procent av tillväxten har skett i 70 kommuner. Skillnaderna mellan dagligvaru- och sällanköpsvaruhandeln är relativt små. Tillväxten har framförallt varit koncentrerad till storstäderna och deras kranskommuner, länens residensstäder samt ett begränsat antal kommuner med mycket speciella förutsättningar. Mot slutet av perioden finns dock tecken på att flera mindre städer och kommuner har börjat ta för sig av tillväxten. Stark tillväxt Bakom denna starka utveckling ligger ett flertal mer eller mindre samverkande faktorer. Bland annat kan lyftas fram en stark ekonomisk tillväxt i samhället vilken tillsammans med en kontinuerligt ökad sysselsättning, låga räntor och låg inflation resulterat i att hushållen fått mer pengar i sina plånböcker och att konsumtionen har skjutit fart. Många branscher har genom ett allt bredare och djupare utbud lyckats ta del av denna köpkraftsökning i stark konkurrens med exempelvis tjänstesektorn. 4 Stora förändringar Utöver den tilltagande geografiska koncentrationen i detaljhandeln har handeln genomgått stora förändringar. Detaljhandelsföretagen har ingått fusioner och slimmat sina organisationer. Därtill har frivilliga inköpssamarbeten och allt mer integrerade inköpsfunktioner hos kedjeföretagen skapat förutsättningar för mer rationell logistik. Detaljhandelns internationalisering har tagit fart genom att utländska aktörer inom både dagligvarusom sällanköpsvaruhandeln har introducerats, eller ökat sin närvaro på den svenska marknaden. Detta gäller också inte minst på fastighetsmarknaden där ett stort antal utländska aktörer har gjort intåg de senaste åren. Nya handelsplatser De senaste årens starka tillväxt i detaljhandeln har lett till stora investeringar i nya handelsplatser och uppgraderingar av redan befintlig handel. På senare tid har investeringarna i ny detaljhandelsyta resulterat i uttalanden om att detaljhandeln är eller är på god väg att överetableras. Detta är en frågeställning som återkommer med jämna mellanrum, men som sällan tidigare har utretts ordentligt. Av den anledningen har nu Steen & Ström och Handelns Utredningsinstitut beslutat att studera frågan närmare i denna rapport.

5 Vi tog reda på sanningen! Att försöka uppskatta detaljhandelsytans storlek i Sverige är en näst intill omöjlig uppgift. Inför denna studie diskuterades ett antal tänkbara metoder, men alla förkastades efter noggranna genomgångar av för- och nackdelar med respektive metod. Ett tillvägagångssätt som diskuterades var att använda lantmäteriets eller fastighetsverkets upp gifter om fastighetsbeståndet i Sverige. Noggrannare efterforskningar visade emellertid att denna metod inte var genomförbar då uppgifter om detaljhandelslokaler i blandad bebyggelse ej särredovisas. Däremot skulle det efter omfattande grundarbete gå att få fram uppgifter om renodlade detaljhandelsfastigheter. Alternativa tillvägagångssätt Ett alternativt tillvägagångssätt var att skicka ut enkäter till stads- eller samhällsbyggnadskontor i landets samtliga kommuner. Men erfarenheter från enkätundersökningar i andra sammanhang är att svarsfrekvensen blir mycket låg även då relativt enkla uppgifter efterfrågas. Insamlandet av erforderliga uppgifter skulle kräva en hel del arbete från kommunerna varför även detta tillvägagångssätt bedömdes vara ogenomförbart. Alternativa enkätundersökningar riktade mot fastighetsägare övervägdes inledningsvis, men då det aldrig kunde bli tal om en totalundersökning övergavs även detta alternativ. säga empiriskt förankrade, nyckeltal för omsättning per kvadratmeter. På basis av dessa nyckeltal kunde därefter detaljhandelsytan uppskattas för varje enskild kommun. För att skatta dessa måste man förhålla sig till ett antal försvårande förhållanden. Bland dessa kan följande lyftas fram: Omsättning per kvadratmeter varierar mellan olika branscher Yteffektiviteten är i högre i dagligvaruhandeln än i sällanköpsvaruhandeln. Omsättningen per kvadratmeter varierar beroende på butiksstorlek Större butiker har i genomsnitt högre omsättning per kvadratmeter än mindre butiker. Omsättningen per kvadratmeter varierar beroende på marknadsplatsens läge Butiker belägna på centrala marknadsplatser, A- och B lägen i stadskärnor, har i genomsnitt högre yteffektivitet än butiker belägna i lokala bostadsområdescentrum eller halvexterna och externa marknadsplatser. Butiker belägna i moderna köpcentrum i stadskärnor och/eller externhandelsområden har som regel högre omsättning per kvadratmeter än butiker av volymhandels karaktär i halvexterna eller externa lägen. Nyckeltal för omsättning Det alternativ som slutligen bedömdes som mest genomförbart var att approximera stabila, det vill Omsättningen per kvadratmeter varierar beroende på regionens detaljhandelsstruktur Kommuner och regioner med en modern 5

6 detaljhandelsstruktur har i genomsnitt en högre omsättning per kvadratmeter än kommuner med en ålderdomlig detaljhandelsstruktur. Av detta följer att detaljhandeln i storstadskommunerna och deras förortskommuner samt länens residens städer i genomsnitt har en högre omsättning per kvadratmeter än detaljhandeln i andra kommuntyper. Regionala variationer För att kunna genomföra undersökningen krävdes ett nyckeltal för omsättning per kvadratmeter på nationell nivå som sedan kunde justeras för regionala variationer och utveckling över tid. Ett stabilt nyckeltal på riksnivå beräknades genom att använda ett flertal olika källor. Utifrån dessa källor beräknades ett vägt medeltal för omsättningen per kvadratmeter i riket. Att ta fram nyckeltal för omsättning per kvadratmeter på regional nivå visade sig vara svårare. Detta eftersom det inte finns tillförlitliga uppgifter om regionala variationer att tillgå. Det finns emellertid empiriska belägg för ett relativt starkt samband mellan omsättning per sysselsatt och omsättning per kvadratmeter. Den regionala anpassningen av omsättningen per kvadratmeter antogs därför speglas i omsättningen per anställd. anställd som var högre i en enskild kommun än i riket antogs motsvara en högre yteffektivitet än i riket och tvärtom. Detta index användes därefter till att justera värdet för den genomsnittliga omsättningen per kvadratmeter. Yteffektivitetens utveckling över tid hanterades på ett liknande sätt, men i detta sammanhang blev den procentuella utvecklingen av omsättningen per anställd samt regionala variationer inom densamma vägledande för hur omsättningen per kvadratmeter utvecklades över tid. Vår metod Ovanstående beräkningsmodell har legat till grund för att uppskatta detaljhandelsytan per kommun. Metoden mäter detaljhandelsytornas nettobestånd vid varje given tidpunkt samt dess utveckling över tid. Därigenom tas ingen hänsyn till hur mycket detaljhandelsyta som slås ut under perioden och inte heller hur mycket ny yta som tillkommer. För att hantera den eventuella osäkerhet som finns i det underliggande materialet redovisas detaljhandels ytorna per riksområde. Trots denna relativt höga geografiska aggregeringsnivå framträder intressanta mönster ur materialet. Riksgenomsnittet För att genomföra den regionala anpassningen konstruerades ett index där den genomsnittliga omsättningen per anställd i varje kommun sattes i relation till riksgenomsnittet. En omsättning per 6

7 Avgränsningar i studien samt förklaringar Föreliggande undersökning studerar detaljhandelsytornas utveckling inom dagligvaruhandeln och sällanköpsvaruhandeln under perioden Anledningen till att vi valt att studera utvecklingen under denna period är att den erbjuder ett för ändamålet jämförbart material. Inom dessa båda branscher återfinns ett 20-tal underbranscher vilka tillsammans representerar alla de butiker vi finner i våra städer och på våra handelsplatser. Fokus för undersökningen är den egentliga detaljhandeln vilket innebär att Systembolaget och Apoteket har exkluderats från undersökningen. Riksområdesnivå Som nämnts tidigare har ytorna som redovisas i studien aggregerats till riksområdesnivå för att minimera den osäkerhet som finns i materialet. Riksområden är en för statistiska ändamål skapad regional indelning av Sverige. Syftet är att kunna jämföra olika regioner inom EU. Sverige delas in i åtta olika riksområden enligt tabellen nedan: A-regioner (Administrativa Regioner) är ytterligare en för statistiska ändamål gjord regional indelning av Sverige. A-regioner består av näringsgeografiskt sammanhängande och/eller samarbetande kommuner. Sverige delas in i 70 a-regioner. Prisförändringar I studien har HUI utgått från detaljhandelns utveckling i löpande priser. Dagligvaruhandeln har under perioden präglats av prisökningar, framför allt under 2000-talets inledning. Trots detta är utveck lingen i yteffektivitet positiv. Inom sällan köpsvaruhandeln har många branscher präglats av relativt kraftiga prissänkningar under perioden. Detta leder till att utvecklingen av exemp elvis yteffektivitet som presenteras i denna studie faktiskt har varit ännu kraftigare än vad som framgår av undersökningen. RIKSOMRÅDEN I SVERIGE Riksområde Stockholm Östra Mellansverige Småland och öarna Sydsverige Västsverige Norra Mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrland Ingående län Stockholm Uppsala, Södermanland, Östergötland, Örebro, Västmanland Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Gotland Skåne, Blekinge Halland, Västra Götaland Värmland, Dalarna, Gävleborg Västernorrland, Jämtland Västerbotten, Norrbotten Källa: SCB 7

8 När är en marknad överetablerad? Det senaste årtiondets starka utveckling och etableringstakt inom detaljhandeln har under senare tid resulterat i påståenden om att detaljhandeln är eller riskerar att bli överetablerad, det vill säga att det finns större ytor än vad köpkraften eller befolkningsunderlaget kan bära. Det finns dock anledning att stanna upp och fundera över vad överetablering är och vilka uttryck detta kan tänkas ta sig. På nationell nivå torde risken för överetablering vara relativt begränsad. Detaljhandelns ytor kan under vissa perioder visserligen växa snabbare än efterfrågeutvecklingen och andra makro ekonomiska indikatorer, men på lång sikt bör dock jämvikt alltid vara uppnådd då utbudet styrs av efterfrågan. Flera kriterier Detaljhandelns förkärlek till regioner med en stor eller en snabbt växande efterfrågan borde dock kunna leda till att risken för överetablering är större i vissa regioner än i andra. Överetablering kan sägas föreligga om något eller båda av följande kriterier är uppfyllda: råder dock jämvikt trots att ytorna inom regionen omfördelas. Man bör dock ha i åtanke att speciella lokala och regionala förhållanden kan göra att ett visst överskott av ytor kan fungera. Som exempel kan nämnas gränshandel och turism i olika former. Annars skulle exempelvis inte detaljhandeln i många gränskommuner eller storstadsregioner bära sig. Andra variabler kan vara en hög inpendling samt höga inkomster. Om en marknad blir överetablerad kan detta förmodligen yttra sig på en mängd olika sätt. De vanligaste effekterna bör dock vara att enskilda butiker eller handelsplatser krymper eller stängs helt, samt att effektiviteten i handeln stagnerar eller faller. Detta är effekter vi kommer att söka i denna studie. 1. Detaljhandelns ytor växer snabbare än rikets eller regionens BNP och/eller efterfrågeutveckling. 2. Detaljhandelns ytor i en region är större än vad som motiveras av befolkningsunderlaget (efterfråg an). En region kan emellertid ha stora ytor i centralorten medan det förekommer nedläggning av ytor i kranskommunerna. För regionen som helhet 8

9 Den svenska detaljhandeln i kvm Innan vi studerar regionala variationer finns det anledning att relativt övergripande beröra detaljhandelns storlek och utveckling i riket under perioden År 2006 omsatte den egentliga detaljhandeln knappt 460 miljarder kronor. Dagligvaruhandeln omsatte 215 miljarder kronor, motsvarande 47 procent, av den totala omsättningen och sällanköpsvaruhandeln 244 miljarder kronor butiker Det totala antalet butiker uppgick under 2006 till knappt stycken varav en tredjedel utgjordes av dagligvarubutiker. Av dagligvarubutikerna utgjordes knappt hälften av renodlade livsmedelsbutiker och resterande av mer småskalig dagligvaruhandel såsom blomster-, tobak- och tidningsbutiker. Dagligvaruhandeln var mer storskalig, omsättningen per butik var nästan dubbelt så hög som i sällanköpsvaruhandeln, och hade mer än dubbelt så hög yteffektivitet än den genomsnittliga butiken inom sällanköpsvaruhandeln. 17,5 miljoner kvadratmeter Detaljhandelsytan i Sverige uppskattas till omkring 17,5 miljoner kvadratmeter. Sett till antalet invånare finns det ungefär kvadratmeter detaljhandelsyta per invånare. Inom dagligvaruhandeln uppgick ytan till 4,6 miljoner kvadratmeter vilket motsvarar 26 procent av den totala ytan i Sverige. Inom sällanköpsvaruhandeln uppgick ytan till 12,9 miljoner kvadratmeter. BNP upp 43 procent Under perioden har detaljhandeln genomgått en mycket kraftig utveckling och omvandling. I diagram 1 redovisas hur detaljhandelns ytor har utvecklats i relation till BNP-tillväxten och tillväxt en av hushållens konsumtion respektive branschernas försäljningsutveckling under perioden. Inom dagligvaruhandeln har ytan ökat med 18 procent under perioden Under samma period har BNP ökat med 43 procent medan hushållens konsumtion av dagligvaror ökat med 35 procent. Dagligvaruhandelns omsättning har ökat i linje med hushållens konsumtion vilket pekar på att den relativt väl följer efterfrågeutvecklingen. DEN SVENSKA DETALJHANDELN I KR OCH KVM Enhet Dagligvaror Sällanköpsvaror Totalt Omsättning Mkr, inkl moms Antal butiker Antal Omsättning per butik Mkr, inkl moms ,5 Omsättning per kvm Kr, inkl moms Handelsyta (BTA) kvm Handelsyta (BTA) per inv Kvm Källa: HUI 9

10 Diagram 1 Utveckling av BNP, hushållens konsumtion, detaljhandelns omsättning samt detaljhandelns yta i riket under perioden % stöd genom att ytorna har ökat svagare än respektive branschs omsättning. Omsättningen per kvadratmeter torde därigenom ha ökat varför detaljhandeln således har blivit mer effektiv under perioden. Trots en relativt kraftig expansion har detaljhandelns strukturomvandling fortsatt under perioden % Källa: HUI och SCB 35% 34% Dagligvaror 18% BNP Hushållens konsumtion Detaljhandelns omsättning BTA (bruttototalyta) 43% 60% 61% 44% Sällanköpsvaror Inom sällanköpsvaruhandeln har ytan ökat med 44 procent under perioden vilket är i linje med BNPutvecklingen under perioden. Hushållens konsumtion av sällanköpsvaror har, liksom sällanköpsvaruhandelns försäljning, ökat med totalt 60 procent. Då detaljhandelns ytor har utvecklats svagare än BNP-utvecklingen och hushållens konsumtion är en rimlig slutsats att detaljhandeln inte är överetablerad på nationell nivå. Detta får också indirekt Större enheter Diagram 2 visar att det i slutet av 1990-talet fanns drygt dagligvarubutiker i Sverige. Sedan år 2000 har antalet dagligvarubutiker minskat med cirka enheter. Framförallt är det småskaliga butiker hos de större kedjorna och mindre fristående aktörer som har försvunnit och ersatts med stormarknader och lågprisbutiker såsom Maxi ICA Stormarknader, Willys, Citygross samt Lidl och Netto. Den specialiserade livsmedelshandeln, det vill säga kött-, bröd- och fiskbutiker med flera, har klarat sig bättre även om antalet butiker har minskat något över tid. Tobak och tidningskiosker har, i konkurrensen med andra försäljningsställen, minskat kraftigt under perioden. Trots nedläggningen av butiker har branschens ytor ökat från 3,9 miljoner kvadratmeter till 4,6 miljoner kvadratmeter år Effekten av denna omvandling har blivit att dagligvaruhandeln idag kännetecknas av större butiker såväl till ytan som till omsättningen per butik. 10

11 Diagram 2 Utveckling av antalet butiker och bruttototalytan inom dagligvaruhandeln Diagram 3 Utveckling av antalet butiker och omsättning per butik inom dagligvaruhandeln Antal butiker BTA, kvm , , , , , , Antal butiker Omsättning / butik (Mkr) Antal butiker BTA (bruttototalyta), kvm Antal butiker Omsättning / butik (Mkr) Källa: HUI Källa: HUI Färre småskaliga butiker Inom sällanköpsvaruhandeln är bilden något annorlunda då både ytan och antalet butiker har ökat över tid. Antalet butiker minskade under perioden , vilket kan förklaras av att antalet småskaliga butiker blev färre och att denna nedgång inte fullt ut kompenserades av nyetableringar av större enheter. Sedan år 2002 har dock antalet butiker, av alla storlekar, ökat till över enheter. Parallellt med denna utveckling har sällanköpsvaruhandelns yta ökat kontinuerligt. Under perioden ökade ytan från 8,9 till drygt 10,9 miljoner kvadratmeter. En rimlig tolkning av varför bruttototalytan ökade, trots ett minskat butiksantal, är att de mindre butikerna ersattes av butiker som var större till ytan. Sedan 2002 har sällanköpsvaruhandelns yta ökat med ytterligare 2,0 miljoner kvadratmeter varför den totala ytan uppgick till 12,9 miljarder kvadratmeter år Även sällanköpsvaruhandeln kännetecknas således av butiker som är större både till ytan och till omsättningen än i slutet av 1990-talet. 11

12 Diagram 4 Utveckling av antalet butiker och bruttototalytan inom sällanköpsvaruhandeln Diagram 5 Utveckling av antalet butiker och omsättning per butik inom sällanköpsvaruhandeln Antal butiker BTA, kvm , , , , , , Antal butiker Omsättning / butik (Mkr) Antal butiker BTA (bruttototalyta), kvm Antal butiker Omsättning / butik (Mkr) Källa: HUI Källa: HUI Genomsnittsbutiken större Strukturomvandlingen skiljer sig således åt något mellan de två branscherna genom att antalet butiker har minskat inom dagligvaruhandeln medan de ökat inom sällanköpsvaruhandeln. Gemensamt för båda branscherna är emellertid att det idag finns mer yta och att genomsnittsbutiken är större både till ytan och omsättningen. Butikerna torde därigenom ha blivit mer effektiva. Ett sätt att illustrera detta är att studera hur omsättningen per kvadratmeter har utvecklats inom detaljhandeln totalt och i respektive bransch. 12

13 Diagram 6 Omsättning per kvm inom dagligvaruhandeln, sällanköpsvaruhandeln och egentlig detaljhandel Omsättning per kvm (kr) Omsättning per kvadratmeter Totalt uppgick den genomsnittliga omsättningen per kvadratmeter i den svenska detaljhandeln till kronor år Inom dagligvaruhandeln motsvarade detta kronor och i sällanköpsvaruhandeln kronor. Detta innebär inom dagligvaruhandeln en ökad yteffektivitet med kronor, eller 13,2 procent, per kvadratmeter och inom sällanköpsvaruhandeln en ökning med kronor eller 11,6 procent per kvadratmeter under perioden Ökad yteffektivitet Strukturomvandlingen har således fört med sig att detaljhandeln har blivit betydligt mer effektiv under perioden. Utvecklingen kan till stora delar förklaras av den starka omvandlingen inom dagligvaruhandeln som har haft en mer gynnsam utveckling och som uppvisar en yteffektivitet som är mer än dubbelt så hög som inom sällanköpsvaruhandeln Den främsta förklaringen till dagligvaruhandelns starkt ökade effektivitet ligger i ökade stordriftsfördelar och kraftigt förbättrad logistik. En annan Dagligvaror Egentlig detaljhandel Sällanköpsvaror förklaring är att dagligvaruhandeln har blivit bättre på att tillmötesgå konsumenternas efterfrågan under perioden. De senaste årens goda ekonomiska Källa: HUI utveckling har lett till en efterfrågeboom som för dag ligvaruhandeln har inneburit att fler konsumenter har efterfrågat premiumprodukter. Den svenska konsumenten har de senaste åren konsumerat både mer och dyrare mat än tidigare. Konsumtionen har stigit kraftigt Att både daglig- och sällanköpsvaruhandeln har en stigande yteffektivitet kan, som beskrevs inlednings vis, tolkas som ett tecken på att marknaden på riks nivå de facto inte är överetablerad. En överetablerad marknad borde uppvisa fallande och/ eller stagnerande effektivitet då fler aktörer slåss om samma kaka. Så har alltså inte varit fallet, åtminstone inte på riksnivå. 13

14 Utvecklingen på regional nivå Diagram 7 Utveckling av hushållens konsumtion och bruttototalyta inom dagligvaruhandeln per riksområde Diagram 8 Utveckling av hushållens konsumtion och bruttototalyta inom sällanköpsvaruhandeln per riksområde % 80 % Stockholm Västsverige Norra Mellansverige Sydsverige Småland med öarna Mellersta Norrland Övre Norrland Östra Mellansverige Stockholm Västsverige Norra Mellansverige Sydsverige Småland med öarna Mellersta Norrland Övre Norrland Östra Mellansverige Hushållens konsumtion BTA (bruttototalyta) dagligvaror Hushållens konsumtion BTA (bruttototalyta) sällanköpsvaror Källa: HUI Källa: HUI När den regionala utvecklingen av hushållens konsumtion och ytorna inom detaljhandeln studeras för perioden framgår att konsumtionen har stigit kraftigare än ytorna i landets samtliga regioner. Då efterfrågan ökat snabbare än detaljhandelsytorna är en rimligt slutsats att det inte förekommer överetablering i någon av de studerade regionerna. 14

15 Diagram 9 Regionala variationer av strukturomvandlingen inom dagligvaruhandeln. % Stockholm Västsverige BTA (bruttototalyta) Antal butiker Omsättning / kvm Norra Mellansverige Sydsverige Småland med öarna Mellersta Norrland Övre Norrland Östra Mellansverige Källa: HUI Fler antal kvadratmeter I diagram 9 och 10 redovisas den procentuella utvecklingen av daglig- och sällanköpsvaruhandelns ytor, antalet butiker samt effektiviteten. Inom dagligvaruhandeln har ytorna ökat mest i Stockholm och Västsverige, 26 procent, och mindre i rikets övriga regioner. Samtidigt har antalet butiker sjunkit i alla landets regioner i kombination med ökad effektivitet. Slutsatsen man kan dra av detta är att trots att antalet butiker har minskat så har dagligvaruhandeln fortsatt att utvecklats positivt med större ytor och en högre effektivitet än tidigare. Den stigande effektiviteten i samtliga regioner talar emot att dagligvaruhandeln skulle vara överetablerad. Inom sällanköpsvaruhandeln har ytorna ökat mycket kraftigt i samtliga delar av landet. I Stockholm och Västsverige har ökningen varit allra starkast, 55 procent, men även i Övre Norrland har ytorna ökat med motsvarande 27 procent under perioden. Den enda tydliga regionala avvikelse som går att skönja återfinns i Stockholm. Här har antalet butiker ökat kraftigare än effektiviteten, något som inte har varit 15

16 Diagram 10 Regionala variationer av strukturomvandlingen inom sällanköpsvaruhandeln. % Stockholm Västsverige BTA (bruttototalyta) Antal butiker Omsättning / kvm Norra Mellansverige Sydsverige Småland med öarna Mellersta Norrland Övre Norrland Östra Mellansverige Källa: HUI fallet i övriga delar av landet. Stockholm har dock en särställning på den svenska detaljhandelsmarknaden och förklaringen är sannolikt att Stockholm hyser en betydligt högre andel mindre butiker än övriga stora städer och regioner i landet. Stockholms cityhandel, som främst består av mindre butiksenheter, är helt enkelt större och starkare. Även inom sällanköpsvaruhandeln är slutsatsen att handeln, trots ett högre antal butiker och större ytor, har en ökande effektivtet. Därigenom går det inte heller att tala om att sällanköpsvaruhandeln är överetablerad. 16

17 Karta 1 Dagligvaruhandelns ytor. Index. Riket= Fördelning av detaljhandelsyta Hur ser då fördelningen av detaljhandelns ytor ut i landets olika regioner? Kartorna visar relationen mellan befintlig yta och den yta som borde finnas i en region givet befolkningsunderlaget. Ytorna redovisas för a-regioner år 2006 (se förklaring i inledningen). De turkosa regionerna har extremt stor yta givet det regionala befolkningsunderlaget. De mörkgrå regionerna har en yta något över den som kan förväntas och de ljusgrå har en yta som är något lägre än befolkningsunderlaget. Vitmarkerade a- regioner är sådana där ytan är mycket begränsad givet underlaget. Dagligvaruhandeln Inom dagligvaruhandeln är ytorna, som väntat, relativt jämnt fördelade givet det underlag som finns. Regioner med gränshandel, fjällturism och turism har med få undantag avsevärt mycket större ytor än vad som kan motiveras av befolkningsunderlaget. Endast ett fåtal regioner har ytor som kraftigt understiger vad som kan motiveras av befolkningsunderlaget. 17

18 Karta 2 Sällanköpsvaruhandelns ytor. Index. Riket= Sällanköpsvaruhandeln Inom sällanköpsvaruhandeln är bilden annorlunda. Endast ett begränsat antal regioner, exempelvis Falkenberg/Varberg, Arvika, Uddevalla och Jönköping, har extremt stora ytor givet underlaget. Storstadsregionerna och ett antal regioner kring länens residensstäder har något större ytor än vad som kan motiveras av befolkningsunderlaget. Bland de senare kan Kalmar/Nybro, Växjö, Karlskrona, Sundsvall och Linköping lyftas fram. 18

19 Slutsatser av rapporten De senaste årens mycket kraftiga tillväxt i detaljhandeln (2006 och 2007 var de starkaste tillväxtåren som uppmäts) har lett till att handelns ytor har vuxit relativt kraftigt de senaste åren. I takt med denna bygg- och investeringsboom har också frågan om den svenska detaljhandelns överetablering åter aktualiserats. Detta är dock på inga sätt en ny frågeställning, utan något som återkommer med jämna mellanrum, framförallt när ekonomin står inför en avmattning och marknaden präglas av osäkerhet. Steen & Ström och HUI har av den anledningen genomfört denna studie för att utröna om myten om överetableringen i detaljhandeln en gång för alla kan avlivas. Ingen överetablering Studien visar att marknaden på nationell nivå inte kan ses som överetablerad. Utbudet på marknaden styrs av den efterfrågan som råder och även om utbudet anpassas med en viss fördröjning kan man inte på riksnivå tala om att det råder en överetablering av detaljhandelsyta i Sverige, inte ens givet den senaste tioårsperiodens kraftiga tillväxt. Studien visar att det i vissa av landets regioner finns ett överskott av handelsytor inom både daglig- och sällanköpsvaruhandeln. Dessa regionala variationer har dock i samtliga fall förklaringar. Inom dagligvaruhandeln handlar det främst om orter och regioner med gränshandel, främst mot Norge, och en i övrigt framgångsrik besöksnäring. I vissa fall handlar det också om det man kallar regionala dragare, det vill säga handelsorter som har ett stort utbud och en stark regional dragningskraft. Inom sällanköpsvaruhandeln handlar det nästan uteslutande om orter och regioner som har stora och väl etablerade handelsplatser som lockar kunder från ett stort omland. Här återfinns samtliga storstäder och ett antal av landets residensstäder samt någon enstaka gränshandelsort. Inte heller regionalt kan man alltså säga att det råder en direkt överetablering. Effektiviteten har ökat Det är dock viktigt att poängtera att detaljhandeln på regional nivå löper större risk att överetableras på kort sikt, framför allt inom sällanköpsvaruhandeln. Studien visar att effektiviteten har ökat inom detalj handelns båda branscher, men främst inom dagligvaruhandeln. Inom sällanköpsvaruhandeln har både ytorna och antalet butiker ökat under perioden. Effektiviteten har visserligen också ökat, men inte lika mycket vilket kan tolkas som att konkurrensen inom denna bransch har blivit hårdare. Ett av de kriterier som i inledningen av studien sattes upp som ett mått på om en marknad är överetablerad eller inte, var just sjunkande effektivitet. Det bör kanske också tilläggas att om en marknad blir överetablerad så kommer detta att innebära att vissa butiker eller koncept kommer att tvingas bort till förmån för andra, starkare aktörer. Myten avlivad Slutligen kan sägas att diskussionen om marknadens överetablering sannolikt kommer att fortgå i alla tider i någon form när en period av stark ekonomisk tillväxt mattas av, men genom denna studie kan vi, i alla fall för tillfället, slå hål på myten om detaljhandelns överetablering. 19

20 20

21 Steen & Ström Sverige AB Västra Trädgårdsgatan 2 Box Stockholm T: F: E: info.sverige@steenstrom.com W: Kontaktpersoner: Wilner Anderson, VD Charles Larsson, Marknadsdirektör Handelns Utredningsinstitut (HUI) Regeringsgatan Stockholm T: W: Kontaktpersoner: Ulf Rämme, Analytiker Fredrik Kolterjahn, Analytiker 21