Konsekvensanalys. Konsekvenser av utökad dagligvaruhandel i stadsdel Norr och Lillänge AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI)

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konsekvensanalys. Konsekvenser av utökad dagligvaruhandel i stadsdel Norr och Lillänge AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI)"

Transkript

1 Konsekvensanalys Konsekvenser av utökad dagligvaruhandel i stadsdel Norr och Lillänge AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI)

2 Förord AB Handelns utredningsinstitut (HUI) har på uppdrag av Östersunds kommun, stadsbyggnadskontoret, genomfört en analys av vilka konsekvenser en utbyggnad av dagligvaruhandeln i stadsdel Norr och Lillänge kan få för den befintliga dagligvaruhandeln i Östersunds kommun och de omkringliggande kommunerna. Konsekvensanalysen har genomförts av Ulf Rämme och Henrik Vestin, detaljhandelsanalytiker vid HUI. Kontaktperson vid Östersunds kommun har varit Krister Frykberg. Stockholm i december 2007 AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) Ulf Rämme Henrik Vestin HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) Organisationsnr Besöksadress: Regeringsgatan 60 E-post Telefon: (vx) Postadress: Stockholm Telefax:

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING SYFTE ANALYSENS DISPOSITION MARKNADSFÖRUTSÄTTNINGAR UPPTAGNINGSOMRÅDE BEFOLKNINGENS STORLEK OCH UTVECKLING PENDLING TURISM INKOMSTER KÖPKRAFT HANDELN ÖSTERSUND OCH OMKRINGLIGGANDE KOMMUNER HANDELNS STORLEK OCH UTVECKLING HANDELS STYRKA - FÖRSÄLJNINGSINDEX DAGLIGVARUHANDELNS STRUKTUR OCH LOKALISERING I ÖSTERSUNDS KOMMUN KONSEKVENSBEDÖMNING MARKNADSTILLVÄXT FÖRÄNDRAT INFLÖDE AV KÖPKRAFT UTRYMME FÖR MARKNADSTILLVÄXT I BEFINTLIG HANDEL UTAN ETABLERINGARNA AV ICA MAXI OCH DAGLIGVARUBUTIKEN I LILLÄNGE FÖRVÄNTAD OMSÄTTNING FÖR ETABLERINGARNA I STADSDEL NORR OCH LILLÄNGE UTRYMME FÖR TILLVÄXT INOM BEFINTLIG HANDEL I ÖSTERSUND VID ETABLERING AV ICA MAXI I STADSDEL NORR OCH DAGLIGVARUBUTIKEN I LILLÄNGE KONSEKVENSER FÖR ÖVRIG DAGLIGVARUHANDEL OCH SÄLLANKÖPSVARUHANDEL I ÖSTERSUND OCH OMKRINGLIGGANDE KOMMUNER Viktiga faktorer vid bedömningen av hur enskilda butiker kan påverkas Konsekvenser för den befintliga dagligvaruhandeln i östersunds kommun Konsekvenser för den befintliga dagligvaruhandeln i omkringliggande kommuner Konsekvenser för den befintliga sällanköpsvaruhandeln i Östersunds kommun Konsekvenser för den befintliga sällanköpsvaruhandeln i omkringliggande kommuner Positiva konsekvenser av en utbyggd dagligvaruhandel i Östersunds kommun SLUTSATSER SCENARIO SCENARIO Kommentar till scenarierna VAD INNEBÄR KONSEKVENSERNA FÖR HANDELN FÖR INVÅNARNA I ÖSTERSUND OCH OMKRINGLIGGANDE KOMMUNER?

4 1 INLEDNING Stadsdel Norr är en ny stadsdel strax norr om centrum i Östersund. Stadsdelen var tidigare en del av Jämtlands fältjägarregemente I5 men när regementet lades ner under 2004 frigjordes stora centrala ytor som nu genomgår en förändring. Flera företag har eller ska flytta in på området och även bostäder ska byggas. Inom området finns också den nybyggda Jämtkraft Arena. Östersunds kommun har gett ICA tillstånd att etablera en ICA Maxi i stadsdel Norr. Etableringen beräknas uppgå till som mest kvadratmeter bruttototalyta, BTA, fördelat på kvadratmeter försäljningsyta och kvadratmeter lageryta. ICA Maxi beräknas öppna tidigast under år Lillänge är en handelsplats i stadsdelen Odenskog i Östersund. Handelsplatsen öppnade år 2004 Idag finns bland annat följande butiker i Lillänge: Apoteket, Coop Forum, Elgiganten, Flügger, ONOF, Rusta, Systembolaget och, Team Sportia. Östersunds kommun önskar undersöka vilket utrymme det finns att etablera en större dagligvarubutik i Lillänge. Planerad försäljningsyta för etableringen är till kvadratmeter. AB Handelns utredningsinstitut, HUI, har fått i uppdrag att utreda vilka konsekvenser etableringarna av ICA Maxi stadsdel Norr och dagligvarubutiken i Lillänge kan få för den befintliga dagligvaruhandeln i Östersunds kommun och omkringliggande kommuner. 1.1 SYFTE Syftet med föreliggande rapport är att kartlägga vilka konsekvenser en utbyggnad av dagligvaruhandeln i stadsdel Norr och Lillänge kan få för den befintliga dagligvaruhandeln i Östersunds kommun och de omkringliggande kommunerna. 1.2 ANALYSENS DISPOSITION Kapitel 2 Här beskrivs marknadsförutsättningarna för detaljhandeln, uppdelat på dagligvaror och sällanköpsvaror, i Östersunds kommun och omkringliggande kommuner. Kapitel 3 Kapitel 4 Kapitel 5 I detta kapitel kartläggs detaljhandelns storlek, struktur och utveckling i regionen. Handelns styrka beräknas med hjälp av försäljningsindex. Här genomförs en analys av vilka konsekvenser den planerade utbyggnaden av dagligvaruhandeln kan få för den befintliga dagligvaruhandeln i Östersunds kommun och omkringliggande kommuner. Konsekvensanalysen genomförs i form av två scenarier. Scenario 1 utgår från en försäljningsyta på totalt kvadratmeter för båda etableringarna (4 875 kvadratmeter i stadsdel Norr och kvadratmeter i Lillänge). Scenario 2 utgår från en försäljningsyta om totalt kvadratmeter för båda etableringarna (4 875 kvadratmeter i stadsdel Norr och kvadratmeter i Lillänge). Konsekvenserna för de båda scenarierna beräknas för år Här presenterar HUI sina slutsatser från konsekvensanalysen. 4

5 2 MARKNADSFÖRUTSÄTTNINGAR Det är många olika faktorer som påverkar konsumtionen och handeln i en kommun eller region. Dessa faktorer kallas för marknadsförutsättningar och utgörs bland annat av befolkningens storlek och utveckling, befolkningsstruktur, inkomsternas storlek och utveckling, pendling och turism. I denna del kartläggs marknadsförutsättningarna för detaljhandeln i Östersunds kommun och de omkringliggande kommunerna. Kartläggningen ligger till grund för beräkningar av köpkraften för dagligvaror och sällanköpsvaror i dag och en prognos för år UPPTAGNINGSOMRÅDE Upptagningsområdet är intressant att belysa eftersom det anger från vilket område en etablering kan hämta köpkraft. Både ICA Maxi och den planerade dagligvarubutiken i Lillänge säljer i huvudsak dagligvaror. Eftersom människor i regel åker mindre långt för att handla dagligvaror jämfört med sällanköpsvaror, är upptagningsområdet för dagligvaror också mindre. Upptagningsområdet för de båda etableringarna utgörs i första hand av Östersunds kommun. Därutöver tillkommer kommunerna Berg, Bräcke, Krokom och Ragunda, varifrån kunderna relativt snabbt och enkelt kan ta sig till Östersund. Ovan nämnda kommuner utgör tillsammans det primära upptagningsområdet. Övriga tre kommuner i länet, Härjedalen, Strömsund och Åre, har ett så stort geografiskt och tidsmässigt avstånd till Östersund att etableringarna i stadsdel Norr och Lillänge inte kan förväntas dra något betydande antal kunder därifrån. Figur 2:1 Upptagningsområde för de planerade etableringarna i stadsdel Norr och Lillänge. 5

6 2.2 BEFOLKNINGENS STORLEK OCH UTVECKLING Befolkningens storlek och utveckling är intressant att studera därför att den har en direkt inverkan på den köpkraft som finns i en kommun eller region. År 2006 uppgick befolkningsmängden i Östersunds kommun till personer, vilket innebär att befolkningsmängden var oförändrad jämfört med år Under perioden 2002 till 2006 ökade befolkningen i Östersund med 1 procent, vilket är lägre än utvecklingen i riket som helhet. I hela primärområdet uppgick befolkningsmängden till personer år 2006 och ökningen från 2005 var 2 procent. Tabell 2:1 Befolkning år 2006 samt förändring 2005/2006 och 2002/2006. Primärområde / /2006 Berg % -4 % Bräcke % -3 % Krokom % 2 % Ragunda % -4 % Östersund % 1 % Primärområde (inkl. Ö-sund) % 0 % Övriga länet Härjedalen % -5 % Strömsund % -4 % Åre % 3 % Jämtlands län totalt % -1 % Riket % 2 % Källa:SCB. 2.3 PENDLING Med pendling menas dels personer som bor i kommunen och arbetar i en annan kommun och dels personer som bor på annan ort men arbetar i kommunen. Ett överskott av inpendlare kan gynna handeln i en kommun, i form av ökad köpkraft, genom att de som arbetar där men bor i en annan kommun har möjlighet att göra en del av sina inköp av detaljhandelsvaror i den kommun de arbetar. Östersund hade år 2005 en positiv nettopendling på personer. Övriga kommuner i Jämtlands län hade en negativ nettopendling. Det mest negativa pendlingsnettot hade Krokoms kommun, personer. 6

7 Tabell 2:2 Antal in- och utpendlare samt pendlingsnetto år Inpendlare Utpendlare Nettopendling Primärområde Berg Bräcke Krokom Ragunda Östersund Primärområde (inkl. Ö-sund) Övriga länet Härjedalen Strömsund Åre Jämtlands län totalt Källa: SCB. 2.4 TURISM Detaljhandeln gynnas av turism i och med att turister köper daglig- och sällanköpsvaror när de besöker ett turistmål. Turismen bidrar därmed till att köpkraften ökar. I Sverige står försäljningen till turisterna för cirka 10 procent av den totala försäljningen i detaljhandeln. Av turismens totala omsättning i Sverige hamnar cirka 25 procent i detaljhandeln. År 2004 spenderade turisterna 160 miljoner kronor i detaljhandeln i Östersunds kommun, varav 80 miljoner gick till dagligvaruhandeln och 80 miljoner till sällanköpsvaruhandeln. Detaljhandelns andel av de totala turistintäkterna var 35 procent, vilket innebär att turismen i Östersund har större betydelse för detaljhandeln jämfört med riket i helhet. Tabell 2:3 Turismens omsättning i detaljhandeln i Östersund år Turistnäringens samlade omsättning Mkr 450 Detaljhandelns andel av turistintäkterna % 35 Turisternas utgifter i detaljhandeln Mkr 160 Turisternas inköp av dagligvaror Mkr 80 Turisternas inköp av sällanköpsvaror Mkr 80 Källa: Fakta om turismen i Östersund. 2.5 INKOMSTER Inkomsterna har en direkt inverkan på den köpkraft som finns i en region eller kommun. Inkomsternas betydelse varierar dock beroende på vilken typ av varukonsumtion som studeras. Inom dagligvarubranschen har inkomsterna mindre betydelse även om vissa skillnader naturligtvis går att urskilja. Alla människor behöver mat och även om en individs inkomst är mycket hög, läggs inte en väsentligt större summa på konsumtion av dagligvaror. Inom sällanköpsvaruhandeln är situationen en annan och det finns tydliga samband mellan inkomstnivåer och hur mycket pengar som läggs på konsumtion av sällanköpsvaror. 7

8 I Östersund var medelinkomsten kronor år 2006, vilket var högst i hela Jämtlands län men lägre än i riket som helhet. Under såväl perioden 2005/2006 som perioden 2002/2006 har inkomstutvecklingen i Östersund och Jämtlands län legat i linje med utvecklingen riket Tabell 2:4 Sammanräknad förvärvsinkomst, medelvärde 20 år och äldre, år 2006 samt förändring 2005/2006 och 2002/2006. Primärområde / /2006 Berg % 15 % Bräcke % 12 % Krokom % 13 % Ragunda % 15 % Östersund % 12 % Övriga länet Härjedalen % 13 % Strömsund % 15 % Åre % 18 % Jämtlands län totalt % 13 % Riket % 12 % Källa:SCB. 2.6 KÖPKRAFT Enkelt uttryckt är köpkraften en funktion av inkomsterna och befolkningsstorleken i en kommun eller region. Köpkraften är ett mått på konsumenternas teoretiska möjlighet att efterfråga olika produkter. Den statistiska modell som används gör det möjligt att beräkna köpkraften för dagligvaror och sällanköpsvaror för ett valt område. Köpkraftsberäkningarna tar hänsyn till hur skillnader i inkomstnivåer och befolkningsstruktur påverkar konsumtionsmönstret. I Östersund uppgick köpkraften år 2006 till 1,45 miljarder kronor för dagligvaror och 1,34 miljarder kronor för sällanköpsvaror. I hela det primära upptagningsområdet uppgick köpkraften till 2,25 miljarder kronor för dagligvaror och 2,07 miljarder kronor för sällanköpsvaror. Ett sätt bedöma vilken potential som finns för handeln är att göra prognoser över köpkraftens utveckling. Till grund för köpkraftsprognosen ligger beräkningar av förväntad konsumtion år 2012 och statistik om konsumtionsmönster i olika kommuner. För att kunna prognostisera köpkraften måste även befolkningstillväxten prognostiseras. Detta är ofta förknippat med osäkerhet då det finns många faktorer som påverkar befolkningsstorlekens utveckling. HUI har använt Östersunds kommuns prognos över befolkningsutvecklingen i Östersund samt bearbetningar av SCB:s prognoser över befolkningsutveckling i de övriga kommunerna i Jämtlands län. 8

9 År 2012 beräknas köpkraften för dagligvaror uppgå till 1,55 miljarder kronor i Östersunds kommun och 2,45 miljarder kronor i hela det primära upptagningsområdet. Samtidigt beräknas köpkraften för sällanköpsvaror uppgå till 1,58 miljarder kronor i Östersunds kommun och 24,7 miljarder kronor i hela det primära upptagningsområdet. Prognosen över köpkraftstillväxten studeras närmare i den konsekvensanalys som görs i kapitel 4. Figur 2:2 Köpkraft för dagligvaror och sällanköpsvaror år 2006 samt prognos för år (Prognos) Dagligvaror Sällanköpsvaror Dagligvaror Sällanköpsvaror Primärområde Berg Bräcke Krokom Ragunda Östersund Primärområde (inkl. Ö-sund) Övriga länet Härjedalen Strömsund Åre Jämtlands län totalt Källa: HUI,SCB, Östersunds kommun & Konsumtionsprognosgruppen (KPG). 9

10 3 HANDELN ÖSTERSUND OCH OMKRINGLIGGANDE KOMMUNER I detta kapitel studeras detaljhandeln i Östersunds kommun och omkringliggande kommuner avseende storlek struktur och utveckling. Dessutom beräknas handelns styrka med hjälp av försäljningsindex. 3.1 HANDELNS STORLEK OCH UTVECKLING Dagligvaruhandeln i Östersunds kommun omsatte 1,6 miljarder kronor år Ökningen från år 2005 var 4 procent, vilket är något lägre än i riket som helhet. I hela det primära upptagningsområdet var omsättningen för dagligvaruhandeln 2,2 miljarder kronor år 2006 och ökningen jämfört med 2005 uppgick till 2 procent. Under perioden 2002 till 2006 ökade omsättningen i dagligvaruhandeln med 14 procent i Östersunds kommun och 9 procent i hela det primära upptagningsområdet. Under samma period ökade omsättningen i dagligvaruhandeln i riket med 15 procent. Tabell 3:1 Omsättning i dagligvaruhandeln år 2006 samt förändring 2005/2006 och 2002/2006. Primärområde 2006, Mkr. 2005/ /2006 Berg % -6 % Bräcke % 5 % Krokom % -8 % Ragunda % -4 % Östersund % 14 % Primärområde (inkl. Ö-sund) % 9 % Övriga länet Härjedalen % 12 % Strömsund % 2 % Åre % 30 % Jämtlands län totalt % 11 % Riket % 15 % Källa: HUI. Sällanköpsvaruhandeln omsatte år ,9 miljarder kronor i Östersunds kommun och 2,1 miljarder kronor i hela det primära upptagningsområdet. Ökningen jämfört med 2005 var 11 procent i Östersunds kommun och 10 procent i hela det primära upptagningsområdet. Samtidigt ökade omsättningen i sällanköpsvaruhandeln i riket med 9 procent. Under perioden 2002 till 2006 var omsättningsökningen i sällanköpsvaruhandeln 29 procent i Östersunds kommun, 26 procent i hela det primära upptagningsområdet och 29 procent i hela riket. 10

11 Tabell 3:2 Omsättning i sällanköpsvaruhandeln år 2006 samt förändring 2005/2006 och 2002/ , Mkr. 2005/ /2006 Primärområde Berg 36 1 % 24 % Bräcke 30-3 % 10 % Krokom % 22 % Ragunda % -29 % Östersund % 29 % Primärområde (inkl. Ö-sund) % 26 % Övriga länet Härjedalen % 7 % Strömsund % -15 % Åre % 100 % Jämtlands län totalt % 26 % Riket % 29 % Källa: HUI. 3.2 HANDELS STYRKA - FÖRSÄLJNINGSINDEX Vid etablering av ny handel är det av intresse att studera en kommuns försäljningsindex. Försäljningsindex kan sägas vara en indikator på köpströmmar över kommungränser och är ett sätt att mäta handelns styrka. Ett försäljningsindex på 100 innebär att försäljningen per capita i kommunen är densamma som försäljningen per capita i riket. Vid ett försäljningsindex över 100 är försäljningen per capita högre än i riket. Detta tyder på ett inflöde av konsumtion till handeln i kommunen, men kan också bero på att kommuninvånarna konsumerar mer därför att de har högre inkomster än den genomsnittlige medborgaren. Ett försäljningsindex klart lägre än 100 kan innebära att detaljhandeln inte förmår behålla den potentiella konsumtion som finns i kommunen, men det kan också bero på att kommunens invånare har en lägre genomsnittlig inkomst. I resonemanget ovan förutsätts att konsumtionsmönstret inte markant varierar inom riket. Det bör poängteras att index som klart under- eller överstiger 100 är säkrare än index som ligger nära100. Jämförelseindex är medelvärdet av försäljningsindex för jämförbara kommuner. En kommun som har ett försäljningsindex som är högre än jämförelseindex har därmed en starkare handel än genomsnittet för jämförbara kommuner. År 2006 hade Östersunds kommun ett försäljningsindex för dagligvaror på 116, vilket tyder på ett inflöde av köpkraft från omkringliggande kommuner. Försäljningsindex för dagligvaror i Östersund var också högre än i jämförbara kommuner. Kommunerna Berg, Bräcke och Krokom hade alla försäljningsindex som klart understeg 100, vilket innebär att de hade ett kraftigt utflöde av köpkraft för dagligvaror. Försäljningsindex i dessa tre kommuner understeg även index i jämförbara kommuner. De höga försäljningsindex som återfinns i kommunerna Åre och Härjedalen förklaras av att dessa kommuner har ett stort inflöde av turister. 11

12 Tabell 3:3 Försäljningsindex och jämförelseindex för dagligvaruhandeln år Försäljningsindex Jämförelseindex Primärområde Berg Bräcke Krokom Ragunda Östersund Övriga länet Härjedalen Strömsund Åre Jämtlands län totalt Riket Källa: HUI. När försäljningsindex för sällanköpsvaror studeras framkommer det att Östersund, med index 120, är den enda kommun i Jämtlands län som har ett index över 100. De låga index som finns i övriga kommuner beror på att de har en kraftigt begränsad sällanköpsvaruhandel och att invånarna i dessa kommuner åker till bland annat Östersund för att handla sällanköpsvaror. Åre kommun och Härjedalens kommun har visserligen låga försäljningsindex för sällanköpsvaror, men de ligger ändå bra till vid en jämförelse med liknande kommuner (jämförelseindex). Anledningen till detta är att Åre och Härjedalen har ett stort inflöde av köpkraft från turismen. Tabell 3:4 Försäljningsindex och jämförelseindex för sällanköpsvaruhandeln år Försäljningsindex Jämförelseindex Primärområde Berg Bräcke Krokom Ragunda Östersund Övriga länet Härjedalen Strömsund Åre Jämtlands län 75 - Riket Källa: HUI. 3.3 DAGLIGVARUHANDELNS STRUKTUR OCH LOKALISERING I ÖSTERSUNDS KOMMUN I Östersunds centrum finns idag tre medelstora supermarkets (traditionella livsmedelsbutiker): Ica Supermarket, Coop Konsum Extra och Hemköp. Ingen av butikerna sticker ut nämnvärt avseende utbud, skötsel, priser eller butikskoncept utan alla håller en normal nivå för den typen av butiker. I området på och kring Bangårdsgatan finns fyra dagligvarubutiker, ICA Matpiraten, Willys, Hemköp och Lidl. ICA Matpiraten är en bra och väletablerad butik med 12

13 lågt pris, bra utbud och god tillgänglighet som främsta kännetecken. Willys har ett bra läge, låga priser, god tillgänglighet om än med begränsat antal parkeringsplatser. Hemköp har ett något olyckligt läge med ett begränsat antal intilliggande parkeringsplatser. Butiken kan dock dra nytta av ICA Matpiratens parkering. Hemköp upplevs som en ålderstigen dagligvarubutik som lämnar mycket övrigt att önska. Lidl är precis vad som kan förväntas av en renodlad lågprisbutik, det vill säga låga priser och ett starkt begränsat utbud. I externhandelsområdet Lillänge ligger Coop Forum, en välsorterad stormarknad i ett trafikorienterat läge med goda parkeringsmöjligheter och ett tydligt butikskoncept. Förutom dagligvarubutikerna i Östersunds centrum, vid Bangårdsgatan och i Lillänge finns det en ICA Kvantum i Odensala centrum och ett antal supermarkets och närbutiker på Frösön och i övriga delar av kommunen. Bild 3:1 Områden med dagligvaruhandel i centrala Östersund och i Lillänge. Lillänge Odensala Centrum 13

14 4 KONSEKVENSBEDÖMNING I detta avsnitt görs en bedömning av vilka konsekvenser etableringen av ICA Maxi i stadsdel Norr och dagligvarubutiken i Lillänge kan innebära för befintlig dagligvaruhandel och sällanköpsvaruhandel i Östersunds kommun och övriga kommuner i upptagningsområdet. Eftersom det tar några år innan de planerade butikerna har byggts och har nått upp till förväntade omsättningsnivåer, har konsekvensbedömningen genomförts för år Eftersom omsättningen i de båda planerade enheterna huvudsakligen kommer att utgörs av dagligvaror, behandlar konsekvensanalysen i första hand eventuella effekter för dagligvaruhandeln och konsekvenserna för sällanköpsvaruhandeln behandlas endast summariskt. Då försäljningsytan för dagligvarubutiken i Lillänge inte är bestämd och kan bli mellan kvadratmeter och kvadratmeter, görs konsekvensbedömningen i form av två scenarier för minsta respektive största tänkbara totala försäljningsyta för båda enheterna. Konsekvensbedömningen innehåller följande steg: Steg 1 Steg 2 Steg 3. Här beräknas hur mycket marknaden, det vill säga köpkraften för dagligvaror och sällanköpsvaror förväntas växa mellan år 2006 och 2012 i Östersunds kommun och övriga kommuner i upptagningsområdet. Marknadstillväxten anger vilket utrymme det finns att växa för hela dagligvaruhandeln och sällanköpsvaruhandeln under perioden. Östersunds kommun har idag ett inflöde av köpkraft för dagligvaror och sällanköpsvaror från omkringliggande kommuner och från turismen. En ökning av detta inflöde under perioden innebär att tillväxtutrymmet för handeln i Östersunds kommun ökar ytterligare något. I detta steg görs därför en beräkning av hur mycket inflödet av köpkraft förväntas öka under perioden. I steg 3 görs en beräkning av hur mycket ICA Maxi i stadsdel Norr och dagligvarubutiken i Lillänge förväntas omsätta år I scenario 1 beräknas den förväntade omsättningen för ICA Maxi i stadsdel norr utifrån en försäljningsyta på totalt kvadratmeter, varav kvadratmeter utgörs av dagligvaror och kvadratmeter av sällanköpsvaror. Omsättningen för dagligvarubutiken i Lillänge beräknas i scenario 1 utifrån en försäljningsyta om totalt kvadratmeter, varav kvadratmeter utgörs av dagligvaror och 600 kvadratmeter av sällanköpsvaror. Totalt analyseras i scenario 1 konsekvenserna av omkring kvadratmeter försäljningsyta uppdelat på kvadratmeter dagligvaror och kvadratmeter sällanköpsvaror inom de tillkommande enheterna. I scenario 2 beräknas den förväntade omsättningen för ICA Maxi, precis som i scenario 1, utifrån en försäljningsyta på kvadratmeter varav kvadratmeter utgörs av dagligvaror och kvadratmeter av sällanköpsvaror. Den förväntade försäljningen för stormarknaden i Lillänge beräknas utifrån en försäljningsyta på totalt kvadratmeter varav utgörs av dagligvaror och kvadratmeter av sällanköpsvaror. Totalt analyseras i scenario 2 konsekvenserna av omkring kvadratmeter försäljningsyta uppdelat på kvadratmeter dagligvaror och kvadratmeter sällanköpsvaror inom de tillkommande enheterna. 14

15 Steg 4. Steg 5 Genom att jämföra förväntad marknadstillväxt inklusive det ökade inflödet av köpkraft med förväntad försäljning för ICA Maxi i stadsdel Norr och dagligvarubutiken i Lillänge i de båda scenarierna är det möjligt att beräkna hur tillväxtutrymmet för befintlig handel i Östersunds kommun och övriga kommuner i upptagningsområdet påverkas av de planerade etableringarna. I det avslutande steget görs en bedömning av vilka konsekvenser den ökade konkurrensen, i form av förändrat tillväxtutrymme, kan medföra för de framtida förutsättningarna för dagligvaruhandeln, sällanköpsvaruhandeln och invånarna i Östersunds kommun och övriga kommuner i upptagningsområdet. 4.1 MARKNADSTILLVÄXT I tabell 4:1 redovisas den teoretiska marknadstillväxten (köpkraftstillväxten) för dagligvaror och sällanköpsvaror i Östersunds kommun och övriga kommuner i upptagningsområdet. Marknadstillväxten anger hur mycket mer pengar konsumenterna har att spendera på detaljhandelsvaror år 2012 jämfört med år Marknadstillväxten visar därmed vilket utrymme det finns för tillväxt inom handeln med dagligvaror och sällanköpsvaror i Östersunds kommun och övriga kommuner i upptagningsområdet. Marknaden för dagligvaror i Östersunds kommun förväntas växa med 100 miljoner mellan år 2006 och I det övriga primära upptagningsområdet förväntas marknaden för dagligvaruhandeln öka med 100 miljoner kronor under samma period. Marknaden för sällanköpsvaror beräknas öka med 240 miljoner kronor i Östersunds kommun och 160 miljoner kronor i övriga kommuner i det primära upptagningsområdet. Tabell 4:1 Marknadstillväxt för dagligvaror (DV) och sällanköpsvaror (SV) år 2006 och 2012 (prognos) i Östersund och omkringliggande kommuner. Primärområde 2006, Mkr 2012, Mkr Tillväxt, Mkr Tillväxt % DV SV DV SV DV SV DV SV Östersunds kommun % 18 % Övriga primärområdet (exkl. Ö-sund) Övriga länet % 22 % Härjedalen % 26 % Strömsund % 23 % Åre % 19 % Jämtlands län totalt % 20 % Källa: HUI,SCB, Östersunds kommun & Konsumtionsprognosgruppen (KPG). 15

16 4.2 FÖRÄNDRAT INFLÖDE AV KÖPKRAFT År 2006 var försäljningen av dagligvaror och sällanköpsvaror i Östersunds kommun större än köpkraften (marknadsunderlaget). Detta innebär att Östersunds kommun hade ett inflöde av köpkraft från omkringliggande kommuner. År 2006 var inflödet av köpkraft för dagligvaror 150 miljoner kronor. Eftersom köpkraften i omkringliggande kommuner ökar under perioden förväntas inflödet till Östersunds kommun öka i samma utsträckning. Det innebär att inflödet av köpkraft för dagligvaror förväntas uppgå till 170 miljoner kronor år Nettoeffekten blir att marknaden för dagligvaror i Östersunds kommun får möjlighet att växa med ytterligare 20 miljoner kronor under perioden Köpkraftsinflödet för sällanköpsvaruhandeln förväntas öka med 120 miljoner kronor under samma period. Tabell 4:2 Förändring av köpkraftsinflöde för dagligvaror och sällanköpsvaror till Östersunds kommun under perioden Mkr. DV SV Försäljning i Östersunds kommun år Köpkraft i Östersunds kommun år Inflöde av köpkraft från övriga regionen och turismen år Köpkraft i Östersunds kommun år Inflöde av köpkraft från övriga regionen och turismen år Förändring av köpkraftsinflöde år Källa: HUI,SCB, Östersunds kommun & Konsumtionsprognosgruppen (KPG). 4.3 UTRYMME FÖR MARKNADSTILLVÄXT I BEFINTLIG HANDEL UTAN ETABLERINGARNA AV ICA MAXI OCH DAGLIGVARUBUTIKEN I LILLÄNGE När marknadstillväxten och det ökade köpkraftsinflödet summeras, kan det konstateras att det finns ett utrymme för marknadstillväxt för dagligvaruhandeln i Östersunds kommun på 120 miljoner kronor under perioden Samtidigt är tillväxtutrymmet för sällanköpsvaruhandeln 360 miljoner kronor. Tabell 4:3 Utrymme för tillväxt inom dagligvaruhandeln och sällanköpsvaruhandeln i Östersunds kommun under perioden Mkr. DV SV Marknadstillväxt i Östersunds kommun Ökning av köpkraftsinflöde Utrymme för marknadstillväxt

17 4.4 FÖRVÄNTAD OMSÄTTNING FÖR ETABLERINGARNA I STADSDEL NORR OCH LILLÄNGE Det tillväxtutrymme som redovisas i tabell 4:3 skall delas mellan den befintliga handeln, ICA Maxi i stadsdel Norr och dagligvarubutiken i Lillänge samt eventuella andra nyetableringar. Etableringarna av ICA Maxi i stadsdel Norr och dagligvarubutiken i Lillänge leder alltså till att tillväxtutrymmet för den befintliga handeln minskar. Den totala försäljningsytan för ICA Maxi i stadsdel Norr förväntas bli kvadratmeter, varav cirka kvadratmeter förväntas utgöras av dagligvaror och cirka kvadratmeter av sällanköpsvaror. Försäljningen per kvadratmeter för dagligvaror beräknas till omkring kronor, vilket innebär att dagligvaruförsäljningen bedöms uppgå till 230 miljoner kronor. Försäljningen av sällanköpsvaror för ICA Maxi beräknas uppgå till kronor per kvadratmeter, vilket innebär att sällanköpsvaruförsäljningen beräknas uppgå till 50 miljoner kronor. 1 Försäljningsytan för dagligvarubutiken i Lillänge förväntas uppgå till mellan kvadratmeter och kvadratmeter. I scenario 1 beräknas försäljningsytan till kvadratmeter, varav kvadratmeter utgörs av dagligvaror och 600 kvadratmeter av sällanköpsvaror. Dagligvaruförsäljningen per kvadratmeter bedöms uppgå till omkring kronor, vilket innebär att den förväntade dagligvaruförsäljningen blir 130 miljoner kronor. I scenario 2 beräknas försäljningsytan för dagligvaror till kvadratmeter och dagligvaruförsäljningen till 250 miljoner kronor. Försäljningsytan för sällanköpsvaror beräknas till kvadratmeter och försäljningen av sällanköpsvaror till 24 miljoner kronor. 2 I scenario 1 beräknas den totala dagligvaruförsäljningen uppgå till 360 miljoner kronor och den totala sällanköpsvaruförsäljningen till 60 miljoner kronor för båda enheterna. I scenario 2 beräknas dagligvaruförsäljningen uppgå till 480 miljoner kronor och den totala sällanköpsvaruförsäljningen till 75 miljoner kronor för båda enheterna. Tabell 4:4 Förväntad omsättning för dagligvaror (DV), sällanköpsvaror (SV) och totalt i ICA Maxi i stadsdel Norr och stormarknaden i Lillänge år 2012, Mkr. Scenario 1 Scenario 2 DV SV Tot. DV SV Tot. ICA Maxi i stadsdel Norr Yta m² Förs/m² Förs DV, Mkr Stormarknaden i Lillänge Total försäljning i båda enheterna, Mkr. Yta m² Förs/m² Förs, Mkr Beräkningarna av fördelningen av försäljningsytan för DV och SV samt försäljningen per kvadratmeter baseras på ett genomsnitt för övriga ICA Maxi i samma storleksklass. 2 Beräkningarna av fördelningen av försäljningsytan för DV och SV samt försäljningen per kvadratmeter baseras på ett genomsnitt för liknande butiker i Sverige. 17

18 4.5 UTRYMME FÖR TILLVÄXT INOM BEFINTLIG HANDEL I ÖSTERSUND VID ETABLERING AV ICA MAXI I STADSDEL NORR OCH DAGLIGVARUBUTIKEN I LILLÄNGE Det ursprungliga utrymmet för tillväxt inom handeln i Östersunds kommun uppgår till 120 miljoner kronor för dagligvaruhandeln och 360 miljoner kronor för sällanköpsvaruhandeln. Etableringarna av ICA Maxi och dagligvarubutiken i Lillänge innebär att tillväxtutrymmet för övrig handel minskar. I scenario 1 minskar tillväxtutrymmet för dagligvaruhandeln med 360 miljoner kronor ( ). Detta innebär att tillväxtutrymmet för den befintliga dagligvaruhandeln blir minus 240 miljoner kronor. Omsättningen för den befintliga dagligvaruhandeln behöver således minska om ICA Maxi och dagligvarubutiken i Lillänge ska nå förväntade omsättningsnivåer. För sällanköpsvaruhandeln minskar tillväxtutrymmet från 360 miljoner kronor till 300 miljoner kronor. Detta innebär att det fortfarande finns möjlighet för den befintliga sällanköpsvaruhandeln att växa, men att tillväxtutrymmet blir 60 miljoner kronor lägre än utan de tillkommande etableringarna i stadsdel norr och Lillänge I scenario 2 minskar tillväxtutrymmet för den befintliga dagligvaruhandeln med 480 miljoner kronor från 120 miljoner kronor till minus 360 miljoner kronor. Etableringarna av ICA Maxi och dagligvarubutiken i Lillänge innebär sålunda att den befintliga dagligvaruhandeln får en negativ omsättningstillväxt. För sällanköpsvaruhandeln minskar tillväxtutrymmet för den befintliga handeln från 360 miljoner kronor till 285 miljoner kronor. Tabell 4:5 Tillväxtutrymme för befintlig handel vid etablering av ICA Maxi och stormarknaden i Lillänge. Mkr. Scenario 1 Scenario 2 DV SV DV SV Ursprungligt utrymme för tillväxt i befintlig handel Omsättning ICA Maxi i stadsdel Norr Omsättning dagligvarubutiken i Lillänge Tillväxtutrymme för befintlig handel vid etablering av ICA Maxi och stormarknaden i Lillänge KONSEKVENSER FÖR ÖVRIG DAGLIGVARUHANDEL OCH SÄLLANKÖPSVARUHANDEL I ÖSTERSUND OCH OMKRINGLIGGANDE KOMMUNER Nedan görs en beskrivning av vilka konsekvenser den ökade konkurrensen, i form av förändrat tillväxtutrymme för den befintliga dagligvaruhandeln och sällanköpsvaruhandeln, kan medföra för de framtida förutsättningarna för handeln i Östersunds kommun och övriga kommuner i upptagningsområdet. I scenario 1 analyseras konsekvenserna av omkring kvadratmeter försäljningsyta för dagligvaror och omkring kvadratmeter försäljningsyta för sällanköpsvaror inom de tillkommande enheterna. 18

19 I scenario 2 analyseras konsekvenserna av omkring kvadratmeter försäljningsyta för dagligvaror och kvadratmeter försäljningsyta för sällanköpsvaror inom de tillkommande enheterna Viktiga faktorer vid bedömningen av hur enskilda butiker kan påverkas Det finns ett antal faktorer som är viktiga att ta hänsyn till vid bedömningen av hur enskilda butiker kommer att påverkas av den ökade konkurrens och det minskade tillväxtutrymme etableringarna av ICA Maxi och dagligvarubutiken i Lillänge innebär. Dessa faktorer är främst hur väl de befintliga butikerna lyckas konkurrera med de nya etableringarna i form av storlek, utbud, prisnivåer, kvalitet, fräschhet och tillgänglighet. Här gäller principen att ju större likheter det finns mellan butikerna, desto större blir konkurrenseffekterna. Stormarknader konkurrerar ofta med andra stormarknader och större butiker som har ett likartat utbud. Mindre butiker, som till exempel bostadsområdesbutiker, och hårt nischade butiker, som till exempel Lidl, konkurrerar i mindre omfattning med stormarknader. En annan viktigt faktor för att bedöma i vilken utsträckning enskilda butiker påverkas är det geografiska avståndet till ICA Maxi i stadsdel Norr och dagligvarubutiken i Lillänge. Enkelt uttryckt: ju kortare avstånd, desto större påverkan i och med att konsumenterna utan att behöva åka särskilt långt kan välja att genomföra en del av sina inköp i ICA Maxi eller i den nya dagligvarubutiken i Lillänge. Det är också viktigt poängtera att en mycket betydelsefull faktor för hur en butik klarar sig i konkurrensen med en ny aktör är hur väl butiken lyckas med att skapa och utveckla ett attraktivt erbjudande i form av service, kundbemötande, fräschhet med mera. En butik som lyckas med att differentiera sig från nyetableringarna kan både behålla gamla och locka nya kunder trots att de ligger nära en ny etablering och varken har ett större utbud eller lägre priser. På samma sätt kan en butik bli en förlorare om de enbart fokuserar på att konkurrera med samma medel som den nya aktören Konsekvenser för den befintliga dagligvaruhandeln i östersunds kommun Scenario 1 För den befintliga dagligvaruhandeln i Östersunds kommun innebär etableringarna av ICA Maxi och dagligvarubutiken i Lillänge att tillväxtutrymmet inte bara minskar utan även att det blir negativt. Detta beror på att de nya etableringarna, för att komma upp i förväntade omsättningsnivåer, behöver ta hela det utrymme för tillväxt som skapas i kommunen under perioden. De nya etableringarna behöver dessutom ta omkring 240 miljoner av den befintliga dagligvaruhandelns omsättning idag. Detta innebär sannolikt att någon eller några dagligvarubutiker i Östersunds kommun kan behöva stänga som en direkt konsekvens av de nya etableringarna. Dessutom kan ytterligare några dagligvarubutiker få en minskad omsättning. De butiker som löper störst risk att drabbas är större butiker med ett likartat utbud och koncept som de nya etableringarna. Exempel på sådana butiker är ICA Matpiraten och Hemköp på Bangårdsgatan. Dessa butiker ligger visserligen centralt men de har också problem med tillgängligheten. Hemköp är dessutom en ganska dålig butik idag. Om någon av dessa butiker tvingas slå igen innebär det att invånarna i närområdet får en försämrad tillgänglighet vad gäller utbudet av butiker. 19

20 Det är svårt att uttala sig om hur stor risken är för att någon butik slås ut eftersom vi inte känner till deras ekonomiska situation idag, men butikerna kommer helt klart att påverkas omsättningsmässigt av den ökade konkurrensen från de nya etableringarna och i förlängningen kan det medföra att de flyttas eller läggs ned Det finns också en risk att någon butik i Östersunds centrum (ICA, Konsum eller Hemköp) kan behöva slå igen eftersom det idag finns en relativt hög butikstäthet där. Detta innebär att invånarna kan få färre butiker att välja mellan, men de inte får avsevärt längre till närmaste butik. Coop Forum och Willys kommer sannolikt att få minskad omsättning initialt och förmodligen till viss del även senare. Detta beror på att både ICA Maxi och dagligvarubutiken i Lillänge har ett stort och brett utbud av dagligvaror precis som Coop och Willys och att lika butiker slår mot lika. Hur stora dessa omsättningsminskningar blir är en funktion av hur väl butikerna lyckas möta den nya konkurrensen genom att utveckla sitt erbjudande i form av service, prisnivå, kvalitet med mera. Även andra livsmedelsbutiker i Östersunds kommun kan få en minskad omsättning eller till och med slås ut på grund av konkurrensen från de nya etableringarna. I Torvalla och Odenslund finns idag endast en dagligvarubutik i respektive område. Den ökade konkurrensen från ICA Maxi och dagligvarubutiken i Lillänge innebär sannolikt att butikerna i Torvalla och Odenslund får en minskad omsättning. Om en butik redan idag har problem med dålig lönsamhet kan det leda till att den blir tvungen att lägga ned verksamheten. Detta skulle i så fall innebära att de som bor i Torvalla eller Odenslund blir utan en lokal dagligvarubutik och blir tvungna att åka längre till närmaste butik. En butiksnedläggning i Torvalla eller Odenslund innebär därmed en klart försämrad tillgänglighet för de boende i området. Det är svårt att säga om en butik kommer att överleva eller inte baserat på omsättningsminskningen. Detta beror på att vi inte vet något om butikens nuvarande lönsamhet och att butikens framtid är starkt beroende av hur väl den, genom lokal anpassning av sortiment, service med mera, lyckas med att utveckla sitt erbjudande som områdesbutik och ett fungerande komplement till de nya etableringarna i Lillänge och stadsdel Norr. De erfarenheter HUI har från liknade situationer visar att i de fall en bostadsområdesbutik slås ut av en ny etablering är det nästan alltid frågan om fall då det från början finns två butiker i området. Det som händer vid etablering av en ny stor butik i kommunen är att en av bostadsområdesbutikerna slår igen och att den andra blir kvar. Det finns också ett så pass stort lokalt kundunderlag i Torvalla och Odenslund att det finns goda möjligheter att överleva för dagligvarubutikerna i dessa områden. ICA Kvantum i Odensala kommer naturligtvis att känna av den nya konkurrensen, men enligt HUI föreligger ingen risk för att den ska behöva slå igen som en direkt konsekvens av konkurrensen från de nya etableringarna. För de som bor i Lugnvik innebär etableringen av ICA Maxi att de får cirka 3 kilometer närmare till en riktig dagligvarubutik, eftersom det idag endast finns en bensinstation som säljer dagligvaror. Lidl påverkas ytterst lite eftersom de har ett så pass begränsat utbud att det är svårt för kunderna att göra alla sina inköp av dagligvaror i dessa butiker utan butiken fungerar mer som ett komplement till vanliga livsmedelsbutiker. 20

21 Etableringen av ICA Maxi och dagligvarubutiken i Lillänge innebär att utrymmet för ytterligare nyetableringar inom Östersunds dagligvaruhandel är mycket litet. Det finns sannolikt endast utrymme för etablering av enstaka små bostads- eller trafikorienterade dagligvarubutiker Scenario 2 Skillnaden mellan scenario 1 och 2 är främst att nya etableringarna i scenario 2 behöver ta så mycket köpkraft från den befintliga dagligvaruhandeln att det också kan leda till konsekvenser för dagligvaruhandeln på regional nivå, se De nya etableringarna behöver ta omkring 360 miljoner av den befintliga dagligvaruhandelns omsättning idag. Effekterna på den befintliga dagligvaruhandeln blir därmed större än i scenario 1. Detta kan leda till att ytterligare någon butik i Östersunds kommun behöver slå igen. Precis som i scenario 1 gäller principen att ju mer lika en befintlig butik är de nya etableringarna i form av storlek, utbud och koncept, desto större blir effekterna av den ökade konkurrensen. Omsättningsminskningarna för den befintliga dagligvaruhandeln i Östersunds kommun blir också större än vid scenario 1. Huruvida någon butik i Torvalla, Odensala eller Odenslund slås ut beror dock mer på de faktorer som nämns i scenario 1 än på den förväntade omsättningen för de nya etableringarna. För de boende i Lugnvik innebär etableringen av ICA Maxi en ökad tillgänglighet, då avståndet till närmaste dagligvarubutik minskar. Etableringen av ICA Maxi och dagligvarubutiken i Lillänge innebär också att utrymmet för ytterligare nyetableringar inom Östersunds dagligvaruhandel blir än mer begränsat än i scenario Konsekvenser för den befintliga dagligvaruhandeln i omkringliggande kommuner Scenario 1 För dagligvaruhandeln i övriga kommuner i upptagningsområdet innebär konkurrensen från de nya etableringarna sannolikt inte så stora konsekvenser då de nya etableringarna att hämtar köpkraft från i första hand Östersunds kommun och att det främst är butiker som liknar de nya etableringarna som påverkas. I de omkringliggande kommunerna finns i huvudsak bostadsnära och relativt små dagligvarubutiker och de har oftast läget och inte utbudet som främsta konkurrensmedel mot större butiker. Dock kan enstaka butiker få en minskad omsättningstillväxt eller minskad omsättning om de ligger geografiskt nära de nya etableringarna. Scenario 2 ICA Maxi och dagligvarubutiken i Lillänge förväntas behöva ta ungefär 360 miljoner från den befintliga dagligvaruhandeln för att komma upp i förväntade omsättningsnivåer. För dagligvaruhandeln i övriga kommuner innebär därför konkurrensen från de nya etableringarna sannolikt vissa konsekvenser eftersom det inte räcker för de nya etableringarna att hämta kunder från Östersunds kommun. Konsekvenserna för dagligvaruhandeln i omkringliggande kommuner är i första hand omsättningsminskningar och i andra hand en eventuell utslagning av någon enskild butik. Omsättningsminskningarna för befintliga dagligvarubutiker i de omkringliggande kommuner skall fördelas på relativt många butiker varför effekterna på varje enskild butik blir förhållandevis små. Omsättningsminskningaran blir sannolikt störst för de butiker som ligger närmast någon av de nya etableringarna. 21

22 Utrymmet för etableringar av nya dagligvarubutiker i de omkringliggande kommunerna begränsas av att den lokala marknaden minskar i och med att en del köpkraft försvinner till de nya etableringarna i Östersund Konsekvenser för den befintliga sällanköpsvaruhandeln i Östersunds kommun Scenario 1 Omsättningen av sällanköpsvaror i de nya etableringarna beräknas uppgå till endast 60 miljoner kronor. Det beror på att försäljningen av sällanköpsvaror i de nya etableringarna är klart lägre än försäljningen av dagligvaror. Marknaden för sällanköpsvaror växer också mer än marknaden för dagligvaror fram till år Detta innebär att konsekvenserna för den befintliga sällanköpsvaruhandeln blir begränsade. Det finns fortfarande utrymme för tillväxt inom den befintliga sällanköpsvaruhandeln genom omsättningsökning i det befintliga butiksbeståndet och genom nyetableringar. Tiilväxtutrymmet begränsas dock något eftersom de nya etableringarna behöver ta cirka 60 miljoner kronor av marknaden. Risken för att någon sällanköpsvarubutik i kommunen ska behöva stänga bedöms som mycket liten. Dock kan butiker som säljer likartade produkter som de nya etableringarna, varav ICA Maxi har störst försäljning, påverkas en del omsättningsmässigt. Exempel på sådana butiker är de som säljer böcker, skivor, filmer, kläder, hemelektronik och leksaker. Effekterna skall fördelas över ett relativt stort antal butiker, vilket innebär att påverkan på omsättningen för enskilda butiker blir liten. Scenario 2 Skillnaden mellan scenario 1 och 2 är att de nya etableringarna behöver ta ytterligare 15 miljoner kronor av den befintliga sällanköpsvaruhandeln för att komma upp i förväntade omsättningsnivåer. Detta innebär att effekterna för den befintliga sällanköpsvaruhandeln bedöms bli i stort sett desamma som i scenario Konsekvenser för den befintliga sällanköpsvaruhandeln i omkringliggande kommuner Konsekvenserna för den befintliga sällanköpsvaruhandeln bedöms i båda scenarierna bli mycket små. Det beror på att köpkraften i Östersunds kommun räcker för att täcka omsättningen för de nya etableringarna och för tillväxt i befintlig handel. Det behövs alltså inte något ökat inflöde av köpkraft från omkringliggande kommuner. Konsekvenserna för sällanköpsvaruhandeln i omkringliggande kommuner begränsas också av att det inte finns ett så stort utbud av sällanköpsvaruhandel där. Kommunerna i omlandet har redan i dag ett stort utflöde av köpkraft för sällanköpsvaror och det mest troliga att detta utflöde består. I de fall det finns butiker som säljer till exempel leksaker, hemelektronik, skivor, böcker och andra varor som säljs i ICA Maxi och i dagligvarubutiken i Lillänge, kan den nya konkurrensen innebära mindre omsättningsminskningar Positiva konsekvenser av en utbyggd dagligvaruhandel i Östersunds kommun Att någon eller några aktörer påverkas negativt av konkurrensen från en ny aktör innebär inte automatiskt att slutsatsen blir att aktören inte ska tillåtas att etablera sig. Det finns även en hel del positiva konsekvenser av en utbyggd dagligvaruhandel för företagen och inte minst för medborgarna i en kommun eller region. 22

23 Det finns många studier som visar att en utbyggd dagligvaruhandel i form av nya etableringar kan vara positivt för den övriga dagligvaruhandeln i en kommun eller region. En utbyggd handel med en effektiv konkurrens kan även ge positiva effekter för medborgarna i kommunen eller regionen. Nyetableringar kan leda till prispress, press på andra aktörer att bli mer konkurrenskraftiga och till en ökad innovationsgrad i handeln. Resultat tyder på att etableringar av stormarknader leder till att produktiviteten ökar för den genomsnittliga butiken och de butiker som är minst effektiva. 23

24 5 SLUTSATSER Slutsatserna presenteras för scenario 1 och 2 var för sig och uppdelat på dagligvaror och sällanköpsvaror. Dessutom beskrivs kortfattat vad konsekvenserna innebär för invånarna i Östersunds kommun och omkringliggande kommuner 5.1 SCENARIO 1 Dagligvaruhandeln Köpkraften i Östersunds kommun år 2012 räcker inte för tillväxt inom den befintliga handeln om de nya etableringarna ska nå upp i förväntade omsättningsnivåer. Detta betyder att etableringarna av ICA Maxi och dagligvarubutiken i Lillänge leder till omfördelningseffekter inom kommunens dagligvaruhandel. Det är främst dagligvarubutiker i Östersunds kommun som kan komma att påverkas av den ökade konkurrensen från de nya etableringarna. Eftersom påverkan blir större ju större likhet det finns mellan butikernas utbud och koncept, är det främst större dagligvarubutiker som påverkas. Det finns risk för att någon eller några butiker i kommunen kan behöva stänga och det är sannolikt att några butiker får en minskad omsättning. För dagligvarubutiker i omkringliggande kommuner blir påverkan inte lika stor, men det kan hända att butiker som ligger geografiskt nära de nya etableringarna i Östersund och som har ett likartat utbud och koncept får en minskad omsättning. Sällanköpsvaruhandeln Sällanköpsvaruhandeln i Östersund och påverkas i relativt begränsad omfattning av konkurrensen från de nya etableringarna eftersom köpkraften räcker för tillväxt i den befintliga och för de nya etableringarnas försäljning av sällanköpsvaror. Risken för att någon butik ska behöva lägga ned är mycket liten. Butiker som säljer till exempel leksaker, böcker, skivor, hemelektronik och kläder kan påverkas omsättningsmässigt. I omkringliggande kommuner är utbudet av sällanköpsvarubutiker begränsat och de har redan idag ett utflöde av köpkraft till Östersund. Etableringarna av ICA Maxi och dagligvarubutiken i Lillänge innebär att utflödet av köpkraft från omkringliggande kommuner består men att det inte finns någon större risk för nedläggning av någon butik. Precis som i Östersunds kommun kan butiker som säljer till exempel leksaker, böcker, skivor, hemelektronik och kläder tillviss del påverkas omsättningsmässigt. 5.2 SCENARIO 2 Dagligvaruhandeln Skillnaden mellan scenario 1 och 2 är att de nya etableringarna i Östersund behöver ta ytterligare cirka 120 miljoner kronor av den köpkraft som finns för dagligvaror år För dagligvaruhandeln i Östersunds kommun innebär detta att konkurrensen från de nya etableringarna blir än hårdare och att befintliga butiker kan få större omsättningsminskningar än i scenario 1. Eventuellt kan det också leda till att ytterligare någon dagligvarubutik i kommunen behöver stänga igen. 24

25 I scenario 2 blir konsekvenserna för dagligvarubutiker i omkringliggande kommuner något större än i scenario 1 eftersom de nya etableringarna kräver ett större inflöde av köpkraft för att komma upp i förväntade omsättningsnivåer. Detta leder sannolikt till att några butiker får omsättningsminskningar. Eventuellt kan omsättningsminskningarna för butiker som ligger geografiskt nära någon av de nya butikerna och som har ett liknande utbud bli så stora att någon butik behöver slå igen. Sällanköpsvaruhandeln Omsättningen av sällanköpsvaror i de nya etableringarna i Östersund är i stort sett densamma som i scenario 1 varför konsekvenserna även de bör bli likartade för sällanköpsvaruhandeln i Östersunds kommun och omkringliggande kommuner Kommentar till scenarierna Det bör påpekas att det redan är beslutat att ICA Maxi ska byggas medan beslut om dagligvarubutiken i Lillänge ännu inte är fattat. Den genomförda analysen visar att etableringen av ICA Maxi bör kunna genomföras utan att det ger några större negativa konsekvenser för den befintliga handeln i Östersunds kommun och de omkringliggande kommunerna. Frågan är dock vad som händer om det etableras ännu en stor dagligvarubutik i kommunen, det vill säga vilka de samlade effekterna blir. Analysen visar att de samlade effekterna till viss del beror på hur stor butiken i Lillänge blir. Ju större butik, desto mer köpkraft behöver tas från den befintliga handeln och desto större blir därmed omfördelningseffekterna inom handeln i Östersunds kommun och de omkringliggande kommunerna. För att undvika allt för kraftiga samlade effekter i ett initialt skede, kan det vara klokt bygga dagligvarubutiken i Lillänge i två etapper. Om butiken i Lillänge får en försäljningsyta runt kvadratmeter i den första etappen kan man göra en utvärdering av effekterna innan beslut fattas om butiken i en andra etapp skall byggas ut till cirka kvadratmeter försäljningsyta. 5.3 VAD INNEBÄR KONSEKVENSERNA FÖR HANDELN FÖR INVÅNARNA I ÖSTERSUND OCH OMKRINGLIGGANDE KOMMUNER? Etableringarna av två stora dagligvarubutiker i Östersund innebär att konkurrensen på dagligvarumarknaden hårdnar. En god konkurrens leder normalt till lägre priser för medborgarna. De nya etableringarna innebär också att invånarna i Östersund och omkringliggande kommuner får ett större urval av dagligvarubutiker med ett stort utbud än de tidigare haft. En utbyggnad av dagligvaruhandeln i Östersund leder till ökad konkurrens på dagligvarumarknaden. Som nämnts tidigare leder detta i första hand till att en del butiker kan få en minskad omsättningstillväxt och i andra hand att några får en minskad omsättning. Det dock inte säkert att alla butiker klarar den nya konkurrensen. Om någon butik tvingas lägga ned kan det få negativa konsekvenser för ett begränsat antal av medborgarna i upptagningsområdet. Det kan bli så att en del människor får längre till sin närmaste butik eller mer troligt att de får ett mindre utbud av butiker i sin närhet. 25

Konsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö

Konsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö Konsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö Syfte Steg 1 Steg 2 Steg 3 Att undersöka om marknadsförutsättningarna för detaljhandeln

Läs mer

Fördjupad konsekvensutredning-

Fördjupad konsekvensutredning- AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT Fördjupad konsekvensutredning- Effekter för befintlig handel vid en ökad sällanköpsvaruhandel i Stora Bernstorp ΙΙ Januari 2010 Uppdragsgivare: Burlövs kommun 1 Förord AB

Läs mer

Hammarshus. Konsekvensbedömning 2012-04-10. Precisering ang. Ikano i Älmhult 2012 08-29

Hammarshus. Konsekvensbedömning 2012-04-10. Precisering ang. Ikano i Älmhult 2012 08-29 Hammarshus Konsekvensbedömning 2012-04-10. Precisering ang. Ikano i Älmhult 2012 08-29 INNEHÅLL 1. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING... 5 1.1. Hammarshus köpcentrum... 5 1.2. Påverkan - dagligvaruhandel... 5 1.2.1.

Läs mer

Melleruds kommun. Handelsutredning och konsekvensanalys av effekterna av planerat köpcentrum i Västerråda 2011-11-01

Melleruds kommun. Handelsutredning och konsekvensanalys av effekterna av planerat köpcentrum i Västerråda 2011-11-01 Melleruds kommun Handelsutredning och konsekvensanalys av effekterna av planerat köpcentrum i Västerråda 2011-11-01 Ann-Marie Johansson och Jan V Bergqvist Rapportinnehåll Uppdrag, syfte Planerat köpcentrum,

Läs mer

Handelsutredning Söderköpings kommun. 2015-01-21 Henrik Vestin Rickard Johansson

Handelsutredning Söderköpings kommun. 2015-01-21 Henrik Vestin Rickard Johansson Handelsutredning Söderköpings kommun 2015-01-21 Henrik Vestin Rickard Johansson Om HUI Research Handel Turism Samhällsekonomi Konsult Forskning Fristående dotterbolag till 2 Agenda 1. Bakgrund 2. Syfte

Läs mer

DETALJHANDELN I ÖREBRO 2014. Nyckeltal för Örebros fyra största handelsplatser November 2015

DETALJHANDELN I ÖREBRO 2014. Nyckeltal för Örebros fyra största handelsplatser November 2015 DETALJHANDELN I ÖREBRO 2014 Nyckeltal för Örebros fyra största handelsplatser November 2015 FÖRORD Årets kartläggning visar ännu en gång att Örebro har återtagit sin position som handelsstad som lockar

Läs mer

Handelskonsekvensutredning. Dagligvaror - Mariehem 2014-03-31

Handelskonsekvensutredning. Dagligvaror - Mariehem 2014-03-31 Handelskonsekvensutredning Dagligvaror - Mariehem 2014-03-31 INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 5 UPPDRAGSBESKRIVNING... 7 DEFINITIONER... 8 MARKNAD OCH EFTERFRÅGAN... 8 Kommunen... 8 Närområdet... 8 KONKURRENS...

Läs mer

Saltsjöbaden centrum 2013-08-26

Saltsjöbaden centrum 2013-08-26 Saltsjöbaden centrum 2013-08-26 INNEHÅLL 1. SAMMANFATTNING... 5 2. UPPDRAG... 5 3. KIABS ARGUMENTATION... 6 4. AXFOODS SYN... 7 5. ICAS SYN... 7 6. NIRAS BEDÖMNING... 8 6.1. Efterfrågan växer... 8 6.2.

Läs mer

Handelskonsekvensanalys

Handelskonsekvensanalys Handelskonsekvensanalys Älta Centrum maj 2010 Innehåll Bakgrund Metod Dagens Älta C och Tyresö C Trafikflöde Konkurrens i marknadsområdet Delmarknadernas täckningsgrader Konsumtionsflöde i Älta Trender

Läs mer

Länsstyrelsen Jämtlands län Samhällsplanering och boende Kaj Wejander 063 146234

Länsstyrelsen Jämtlands län Samhällsplanering och boende Kaj Wejander 063 146234 Kaj Wejander 063 146234 BESLUT Datum 2001-10-08 203-6961-01 Delgivningskvitto Dnr (anges vid skriftväxling) Krokoms kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen 835 80 Krokom Prövning av kommunfullmäktige i Krokoms

Läs mer

Detaljhandeln i Eskilstuna 2013-2014

Detaljhandeln i Eskilstuna 2013-2014 Detaljhandeln i Eskilstuna 2013-2014 HUI Research September-Oktober 2015 Rickard Johansson Anna Mocsáry Sammanfattning Bakgrund Handeln i Eskilstuna kommun genomgår utveckling, både vad gäller den befintliga

Läs mer

SVENSKARNAS RESVANOR så reser vi när vi handlar

SVENSKARNAS RESVANOR så reser vi när vi handlar SVENSKARNAS RESVANOR så reser vi när vi handlar Svenskarna konsumerade för knappt 1500 miljarder Hur stor är den svenska konsumtionen? Under 2008 konsumerade svenska hushåll detaljhandelsvaror för närmare

Läs mer

Hot eller möjlighet? En analys av. externhandelns effekter. på den etablerade. handeln. Handelns utvecklingsråd (HUR)

Hot eller möjlighet? En analys av. externhandelns effekter. på den etablerade. handeln. Handelns utvecklingsråd (HUR) AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT 2008-01-23 Rapport Handelns utvecklingsråd (HUR) Hot eller möjlighet? En analys av externhandelns effekter på den etablerade handeln Förord Externhandelsetableringar beskylls

Läs mer

Handelsutredning Nybro kommun. 2015-02-02 Anna Mocsáry Rickard Johansson

Handelsutredning Nybro kommun. 2015-02-02 Anna Mocsáry Rickard Johansson Handelsutredning Nybro kommun 2015-02-02 Anna Mocsáry Rickard Johansson Om HUI Research Handel Turism Samhällsekonomi Konsult Forskning Fristående dotterbolag till 2 Agenda 1. Bakgrund 2. Syfte och mål

Läs mer

Inspirationsseminarium Eslövs stadskärna. Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB

Inspirationsseminarium Eslövs stadskärna. Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB Inspirationsseminarium Eslövs stadskärna Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB Välkomna till inspirationsseminarium och workshop för Eslövs stadskärna Inspirationsseminarium och Workshop för Eslövs stadskärna

Läs mer

Detaljhandeln i Munkedals Kommun

Detaljhandeln i Munkedals Kommun 2014-03-19 Detaljhandeln i Munkedals Kommun Rapport Oktober 2014 Per Andersson Karin Olsson 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Handeln i omlandet 2.1 Handeln i omlandet 3. Analys av Munkedals kommun

Läs mer

Handelsutredning. 2 december 2014 Söderköping Henrik Vestin Rickard Johansson

Handelsutredning. 2 december 2014 Söderköping Henrik Vestin Rickard Johansson Handelsutredning 2 december 2014 Söderköping Henrik Vestin Rickard Johansson Om HUI Research Konsult- och forskningsverksamhet Handel, besöksnäring och samhällsekonomi Dotterbolag till Svensk Handel Om

Läs mer

Utbud. Utbudet av service i Andersberg

Utbud. Utbudet av service i Andersberg Utbud Det är aktiviteterna som gör centrumet till en mötesplats för områdets invånare och skapar livfullhet och möjlighet till möten i stadsdelen. I avsnittet redogörs vilka aktiviteter och vilket utbud

Läs mer

AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT. Sveriges största handelsområde KARTLÄGGNING AV KUNGENS KURVA SKÄRHOLMEN

AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT. Sveriges största handelsområde KARTLÄGGNING AV KUNGENS KURVA SKÄRHOLMEN AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT Sveriges största handelsområde KARTLÄGGNING AV KUNGENS KURVA SKÄRHOLMEN Förord Idag är Kungens kurva ett av de mest expansiva handelsområdena i regionen. Kungens kurva har

Läs mer

Markanvisningar för butikslägen till lågpriskedjan LIDL. Återremiss.

Markanvisningar för butikslägen till lågpriskedjan LIDL. Återremiss. GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE GFN 2004-01-27 Nils Tunving Region Ytterstad Tel: 508 269 29 Nils.tunving@gfk.stockholm.se Dnr 03-411-2652 2003-12-17 Till Gatu- och fastighetsnämnden Markanvisningar

Läs mer

Handelsanalys Mjölbykommun

Handelsanalys Mjölbykommun AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT Handelsanalys Mjölbykommun Ulf Rämme Henrik Vestin 1 Förord AB Handelns Utredningsinstitut, HUI, har påuppdrag av Mjölbykommun, Kommunledningskontoret, utrett förutsättningarna

Läs mer

Helsingborg. Områdesbeskrivning

Helsingborg. Områdesbeskrivning 2016 Områdesbeskrivning 1 Områdesbeskrivning Det här är en områdesbeskrivning för olika delar av. I beskrivningen är s tätort indelad i åtta områden och övriga delar av är indelade i två landsbygdsområden:

Läs mer

Förslag till program för detaljplan Strömstad 4:31 Handel för ICA. 2008-09-09 rev 2009-02-03

Förslag till program för detaljplan Strömstad 4:31 Handel för ICA. 2008-09-09 rev 2009-02-03 Förslag till program för detaljplan Strömstad 4:31 Handel för ICA 2 (10) FÖRORD INLEDNING Frykvalla Förvaltning AB har tagit fram detta förslag till program för en ny detaljplan. Avsikten är att visa på

Läs mer

2014-01-17. Program PM

2014-01-17. Program PM 2014-01-17 Program PM Denna PM har upprättats för att förtydliga sambandet mellan olika utvecklingssatsningar inom Ulricehamns kommun och ingå som en del i underlaget till detaljplaner. Ulricehamn ligger

Läs mer

VARUFÖRSÖRJNINGSPLAN 2008

VARUFÖRSÖRJNINGSPLAN 2008 VARUFÖRSÖRJNINGSPLAN 2008 Antagen av kommunfullmäktige 2008-09-29 INLEDNING Det moderna samhället har utvecklats i en riktning där rationaliseringar och effektivitet blivit allt mer centralt eftersom konkurrensen

Läs mer

TRENDSPANING - E-HANDEL UR ETT FASTIGHETSPERSPEKTIV NOVEMBER 2013 TOMAS KRUTH OCH RUDOLF ANTONI

TRENDSPANING - E-HANDEL UR ETT FASTIGHETSPERSPEKTIV NOVEMBER 2013 TOMAS KRUTH OCH RUDOLF ANTONI TRENDSPANING - E-HANDEL UR ETT FASTIGHETSPERSPEKTIV NOVEMBER 2013 TOMAS KRUTH OCH RUDOLF ANTONI INLEDNING Vi ser idag hur handeln omvandlas kraftigt när e handeln tar större del av den totala handeln.

Läs mer

BILAGA 2: Enkät med frekvensfördelning

BILAGA 2: Enkät med frekvensfördelning BILAGA 2: Enkät med frekvensfördelning FRÅGOR OM DIG OCH DITT HUSHÅLL 1. Är Du 57,3% Kvinna 42,8% Man 2. Hur gammal är Du? _40,11_år k: 39,61 år m: 40,76 år 3. Har Du körkort? 90,1% Ja 9,9% Nej 4. Har

Läs mer

KONSEKVENSANALYS - COOP I UMEÅ

KONSEKVENSANALYS - COOP I UMEÅ 1 december 2015 KONSEKVENSANALYS - COOP I UMEÅ PROJEKT Utarbetat av TH Granskat av JS Godkänt av NIRAS Sweden AB 556541-2532 T: +46 0850384400 D: +46 8 503 844 75 Besöksadress: Fleminggatan F: +460850384492

Läs mer

Befolkning & tillgänglighet

Befolkning & tillgänglighet Rapport Maj 2009 Befolkning & tillgänglighet En sammanställning av Glesbygdsverkets GIS-kartor Omslagsbilder Karta över Jämtlands län. Illustration: Glesbygdsverket och Nordregio. Tågspår i solnedgång.

Läs mer

Handeln i Kristianstad nuläge, framtid, strategier 1(8) Handeln i Kristianstad Nuläge Framtid Strategier. Stadsarkitektkontoret 2006-08-01

Handeln i Kristianstad nuläge, framtid, strategier 1(8) Handeln i Kristianstad Nuläge Framtid Strategier. Stadsarkitektkontoret 2006-08-01 1(8) Handeln i Kristianstad Nuläge Framtid Strategier Stadsarkitektkontoret 2006-08-01 2(8) Bakgrund Kommunstyrelsen gav 2005-05-25 97 stadsarkitekt- och mark- och exploateringskontoren i uppdrag att ta

Läs mer

Stölder och annat svinn i svenska butiker. svenskhandel.se

Stölder och annat svinn i svenska butiker. svenskhandel.se Stölder och annat svinn i svenska butiker 2013 svenskhandel.se 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Svinnets omfattning och utveckling... 6 3 Svinnets fördelning... 8 4 Stölder...

Läs mer

Rapport juni 2015 Valdemarsviks kommun. Konsekvensanalys Valdemarsvik

Rapport juni 2015 Valdemarsviks kommun. Konsekvensanalys Valdemarsvik Rapport juni 2015 Valdemarsviks kommun Konsekvensanalys Valdemarsvik Sammanfattning Syfte och mål Utredningen ska förse Valdemarsviks kommun med ett material som kan ligga till grund för beslut om etablering

Läs mer

Förord 1 2 3

Förord 1 2 3 Förord 1 2 3 Sammanfattning Innehållsförteckning 1 Inledning... 7 1.1 Bakgrund... 7 1.2 Syfte... 7 1.3 Mål... 8 1.4 Definition av begrepp... 9 1.5 Läge... 10 1.6 Definition av områden... 11 1.7 Antaganden...

Läs mer

Resanderäkning 2011. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 2011-12-07

Resanderäkning 2011. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 2011-12-07 Tågresandet till och från Arboga kommun Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 211-12-7 Innehåll 1 Inledning och syfte 5 1.1 Metod... 5 2 Pendling till och från Arboga kommun 6 2.1

Läs mer

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 2010-03-02 Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som

Läs mer

Norrtälje 3.0 - Hur Norrtälje får sitt centrum att åter blomstra

Norrtälje 3.0 - Hur Norrtälje får sitt centrum att åter blomstra Kristoffer Berg Wallström Sebastian Näslund Roslagens Sparbank Retailklubb vid Handelshögskolan i Stockholm 2014 Norrtälje 3.0 - Hur Norrtälje får sitt centrum att åter blomstra Innehållsförteckning 1.

Läs mer

Strategi för handelns utveckling

Strategi för handelns utveckling Strategi för handelns utveckling Kommunfullmäktiges sammanträde i Nybro kommun, 15 juni, 2015 Anna Mocsáry Rickard Johansson 1 Om HUI Research Oberoende konsult- och forskningsverksamhet sedan 1968. Handel

Läs mer

Handelskonsekvensutredning Tuna Park

Handelskonsekvensutredning Tuna Park Handelskonsekvensutredning Tuna Park WSP Analys & Strategi 27 maj 2010 1 Kund Eskilstuna kommun Konsult WSP Analys & Strategi 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: +46 8 688 60 00 Fax: +46 8

Läs mer

att överlämna yttrande till Näringsdepartementet enligt förvaltningens förslag

att överlämna yttrande till Näringsdepartementet enligt förvaltningens förslag Stockholms läns landsting 1(4) Tillväxt- och regionplaneförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-06-22 TRN 2015-0113 Handläggare: Anette Jansson Tillväxt- och regionplanenämnden Ankom Stockholms läns landsting

Läs mer

Handelsutredning Eriksberg Karlstads kommun. Nordplan AB 2007-11-02

Handelsutredning Eriksberg Karlstads kommun. Nordplan AB 2007-11-02 Handelsutredning Eriksberg Karlstads kommun Nordplan AB 2007-11-02 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Inledning... 6 UPPDRAG...6 METOD...6 ARBETSGRUPP...6 DEFINITIONER...6

Läs mer

Svensk Handels. Julrapport

Svensk Handels. Julrapport Svensk Handels Julrapport 2009 Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 3 2. PROGNOS FÖR JULHANDELN... 4 3. JULHANDELN... 7 3.1 Julhandeln startar vid första advent... 7 3.2 Julhandeln i den rådande konjunkturen...

Läs mer

Perspektiv Helsingborg

Perspektiv Helsingborg Statistik om Helsingborg och dess omvärld Nr 4: 2012 Perspektiv Helsingborg ARBETSPENDLING TILL OCH FRÅN HELSINGBORG ÅR 2010 Arbetspendlingen till och från Helsingborg över kommungränsen, är ovanligt stor

Läs mer

Uppdatering av handelsutredning, Ursvik 2012-08-08

Uppdatering av handelsutredning, Ursvik 2012-08-08 Uppdatering av handelsutredning, Ursvik 2012-08-08 Förutsättningar Vi utreder ett huvudscenario: Nästan all handel restauranger och service koncentreras till Ursviks Torg. En eller ett par serveringar

Läs mer

Utveckling Stenhamra Centrum 2010-11-02

Utveckling Stenhamra Centrum 2010-11-02 Utveckling Stenhamra Centrum 2010-11-02 Agenda Bakgrund / nuläge Gemensamma intressen Butikens roll på marknaden Butikens särskilda behov Förutsättningar för markanvisningen Alternativ lösning för att

Läs mer

DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013

DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013 DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013 HUI Research Sep-Okt 2014 Anna Mocsáry Henrik Vestin 2010 David Naylor FÖRORD HUI Research har på uppdrag av Eskilstuna Innerstad AB genomfört en kartläggning och analys

Läs mer

STHLM ARBETSMARKNAD:

STHLM ARBETSMARKNAD: STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Förvärvsarbetande i Stockholm 2009 S 2011:07 2011-06-17 Patrik Waaranperä 08-508 35 027 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen

Läs mer

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING Befolkningsutveckling Befolkningen i Båstads kommun var drygt 11000 personer under 1940-talet och fram till början av 50-talet. Kommunen var en typisk landsorts- och jordbrukskommun

Läs mer

HUI. Konsekvensanalys Etablering av dagligvaruhandel i Spånga. Rapport december 2011 KF-Fastigheter RESEARCH

HUI. Konsekvensanalys Etablering av dagligvaruhandel i Spånga. Rapport december 2011 KF-Fastigheter RESEARCH Rapport december 2011 KF-Fastigheter Konsekvensanalys Etablering av dagligvaruhandel i Spånga Förord HUI Research AB har på uppdrag av KF Fastigheter genomfört en utredning av förutsättningarna för etablering

Läs mer

JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER

Läs mer

Norra landsbygden. Områdesbeskrivning

Norra landsbygden. Områdesbeskrivning 2015 Norra landsbygden Områdesbeskrivning Områdesbeskrivning Det här är en områdesbeskrivning för olika delar av Helsingborg. I beskrivningen är Helsingborgs tätort indelad i åtta områden och övriga delar

Läs mer

Handel och trängselskatt år 2013

Handel och trängselskatt år 2013 Handel och trängselskatt år 2013 Mätning av handeln efter införandet av trängselskatt i Göteborg Augusti 2014 Henrik Vestin Senior konsult HUI Research 2013 Bakgrund I januari 2013 infördes trängselskatt

Läs mer

Centrum Söder. Områdesbeskrivning

Centrum Söder. Områdesbeskrivning 2015 Centrum Söder Områdesbeskrivning Områdesbeskrivning Det här är en områdesbeskrivning för olika delar av Helsingborg. I beskrivningen är Helsingborgs tätort indelad i åtta områden och övriga delar

Läs mer

Handelsutredning Örebro Del 1

Handelsutredning Örebro Del 1 Handelsutredning Örebro Del 1 Den 20 december 2007 Sida 1 Innehållsförteckning Bakgrund, syfte och mål Konjunkturläget Örebro och Örebroregionen Utvecklingstrender inom handeln Översiktlig analys av Örebro

Läs mer

Planering 800 nya jobb i Umeå under 2011!

Planering 800 nya jobb i Umeå under 2011! Planering 800 nya jobb i Umeå under 2011! 1 (10) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 1 2013 INNEHÅLL sida Inledning 3 Umeå och Luleå ökar mest i Norrland under 2011 3 Sysselsättningsutvecklingen

Läs mer

Matprisundersökning 2004 och 2006 Konsumentverkets matkorg

Matprisundersökning 2004 och 2006 Konsumentverkets matkorg KONSUMENT SÖDERTÄLJE April 2006 Matprisundersökning 2004 och 2006 Konsumentverkets matkorg Samfattning Konsument Södertälje har mätt prisnivån på Konsumentverkets matkorg, för ett hushåll med två vuxna

Läs mer

Svensk Handel vilseleder om externhandeln

Svensk Handel vilseleder om externhandeln Box 4625, SE-116 91 Stockholm, Sweden Telefon:+46-8-702 65 00 Telefax: +46-8-702 08 55 Hemsida: www.snf.se E-mail: info@snf.se Stockholm 2 november 2005 Svensk Handel vilseleder om externhandeln Svensk

Läs mer

SLUTRAPPORT 060307 HANDELSUTREDNING NORRA BOHUSLÄN

SLUTRAPPORT 060307 HANDELSUTREDNING NORRA BOHUSLÄN SLUTRAPPORT 060307 HANDELSUTREDNING NORRA BOHUSLÄN ZÖK I MARS 2006 Innehållsförteckning F ö r o r d... 8 Huvudrapport, sammanfattning... 9 INLEDNING...9 Bakgrund och nytta med utredningen...9 Uppdraget...9

Läs mer

Resanderäkning 2010. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson

Resanderäkning 2010. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson Tågresandet till och från Arboga kommun Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson Innehåll 1 Inledning och syfte 5 1.1 Metod... 5 2 Pendling till och från Arboga kommun 6 2.1 Regional

Läs mer

LEKSAND DAGLIGVARUFLYTT

LEKSAND DAGLIGVARUFLYTT LEKSAND DAGLIGVARUFLYTT EN UPPGRADERING AV LEKSAND HANDELSUTREDNING, DAT OKTOBER 2008 2012-06-13 INNEHÅLL 1. Bakgrund 2. Leksands handel idag 3. Leksands handel i framtiden 4. Regionens handel i framtiden,

Läs mer

HANDELSUTREDNING - VÄSTRA GÖTALAND. 3. Verksamhetsuppgifter. 4. Detaljhandelns utveckling. 6. Framtidens butik/handelsplats

HANDELSUTREDNING - VÄSTRA GÖTALAND. 3. Verksamhetsuppgifter. 4. Detaljhandelns utveckling. 6. Framtidens butik/handelsplats HANDELSUTREDNING - VÄSTRA GÖTALAND BILAGOR 1. Definitioner 2. Befolkningsuppgifter 3. Verksamhetsuppgifter 4. Detaljhandelns utveckling 5. Framtidens konsument 6. Framtidens butik/handelsplats 7. Handelsetableringslagstiftning

Läs mer

Handelsplatsen i norr

Handelsplatsen i norr Handelsplatsen i norr En stad, två länder Bakgrundsfakta Haparanda kommun Invånare: 10 041 (varav 6 582 i tätorten) Antal företag: 940 Största arbetsgivare: Haparanda stad, IKEA + Tornion kaupunki Invånare:

Läs mer

Turismtermometern. en temperaturmätare av svensk besöksnäring

Turismtermometern. en temperaturmätare av svensk besöksnäring Turismtermometern en temperaturmätare av svensk besöksnäring Tertial 2 212 Turismtermometern, Tertial 2 212 Stark turistsommar i antågande Turismtermometern mäter temperaturen i svensk besöksnäring Turismtermometern

Läs mer

Goda affärer. Butikslokaler för uthyrning

Goda affärer. Butikslokaler för uthyrning Goda affärer Butikslokaler för uthyrning 60 Antal anställda 1 040 Antal lokaler 6 000 Antal lägenheter 592 Mkr Omsättning 2013 Sollentunahem För ett attraktivt och välbesökt Sollentuna Sollentunahem är

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER

Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 Enligt Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 har konjunkturen

Läs mer

Konsekvensutredning. Analys av förutsättningarna för samt konsekvenserna av en utbyggnad av Mobilia. AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI)

Konsekvensutredning. Analys av förutsättningarna för samt konsekvenserna av en utbyggnad av Mobilia. AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) Konsekvensutredning Analys av förutsättningarna för samt konsekvenserna av en utbyggnad av Mobilia. AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) Förord AB Handelns utredningsinstitut (HUI) har på uppdrag av Malmö

Läs mer

Regionala turismeffekter 2013

Regionala turismeffekter 2013 Regionala turismeffekter 2013 HUI Research På uppdrag av Destination Småland Kronobergs Län Sammanfattning Länet 2013 Sverige 2013 Länets andel av riket Folkmängd (31 December 2013) 187 156 9 644 864 2%

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:86 av Anette Åkesson m.fl. (M) Kommunikation i hela landet ökad fiberutbyggnad och bättre mobiltäckning

Motion till riksdagen 2015/16:86 av Anette Åkesson m.fl. (M) Kommunikation i hela landet ökad fiberutbyggnad och bättre mobiltäckning Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:86 av Anette Åkesson m.fl. (M) Kommunikation i hela landet ökad fiberutbyggnad och bättre mobiltäckning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig

Läs mer

Peo Werne ICA Sverige. 08-561 50 000 per.ola.werne@ica.se

Peo Werne ICA Sverige. 08-561 50 000 per.ola.werne@ica.se Peo Werne ICA Sverige 08-561 50 000 per.ola.werne@ica.se Vision och mission Vi ska göra varje dag lite enklare. Vi ska bli det ledande detaljhandelsföretaget med fokus på mat och måltider. Våra värderingar

Läs mer

det gäl ler åretrunt trafiken och finansie ringen bör upprättas liksom en tidplan för ge nomförandet.

det gäl ler åretrunt trafiken och finansie ringen bör upprättas liksom en tidplan för ge nomförandet. 74 astrafik i skärgården ör att för bättra förutsättningarna för en balanserad be folkning och en stabil ut veckling av näringsliv och ser vice i skärgården bör en tydligt strukturerad bastrafik byggas

Läs mer

Nr 16 Juli 2003. Handel i kärnor

Nr 16 Juli 2003. Handel i kärnor Nr 16 Juli 2003 Handel i kärnor Handel i kärnor Förord Denna promemoria är ett underlag till rapporten Flera kärnor (Rapport 1:2003), som är utsänd på remiss till den 1 november 2003. Promemorian behandlar

Läs mer

Västra Kommundelarna - Handlingsplan

Västra Kommundelarna - Handlingsplan BILAGA Västra Kommundelarna - Handlingsplan KOMMUNALEKONOMISK BEDÖMNING 2008-02-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 0 SAMMANFATTNING 1 INLEDNING 2 ANALYSMETODIK 3 FÖRUTSÄTTNINGAR BEFOLKNINGSUTVECKLING INVESTERINGAR

Läs mer

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014

Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer. Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor och verklighet 2014 Regler som tillväxthinder och företagens kontakter med offentliga aktörer Företagens villkor

Läs mer

Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den?

Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den? Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den? Om framtidens handel och handelsplatser Fredrik Bergström, ek. dr. Affärsområdeschef WSP Analys & Strategi 1 Innehåll Inledning Del 1: Handelns utveckling

Läs mer

Nationell utveckling. Sammanfattning i korthet

Nationell utveckling. Sammanfattning i korthet Innehållsförteckning... 1 Nationell utveckling... 2 Sammanfattning i korthet... 2 Länsutveckling... 4 Berg kommun... 5 Östersunds kommun... 6 Övriga kommuner... 7 Om Årets Företagarkommun...8 Så är Årets

Läs mer

Så flyttar norrlänningarna

Så flyttar norrlänningarna Så flyttar norrlänningarna Del 2: Tillväxt- och förlustkommuner i Norrland Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 2 2015 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Disposition

Läs mer

Sundbybergs stadskärna

Sundbybergs stadskärna Sundbybergs stadskärna Uppdatering av handelsutredning Lisa Lagerén och Janne Sandahl 4 mars 2014 Bakgrund och arbetsgrupp Nordplan (framförallt genom Lisa Lagerén, Janne Sandahl och Johan Ericsson) gjorde

Läs mer

Semestervanor år 2010

Semestervanor år 2010 FAKTAMATERIAL/STATISTIK Semestervanor år 1 Semesterresande och fritidshus efter klass och kön år 1984 1 Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll = Sammanfattning... 2 = Semestervanor år 1...

Läs mer

Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg

Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg Rapport september 2013 Uppdragsgivare: Göteborgs stad, Trafikkontoret Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg Förord HUI

Läs mer

Handelsutredning för Karlshamns kommun

Handelsutredning för Karlshamns kommun 1( (39) Handelsutredning för Karlshamns kommun 2012-08-17 Slutrapport Uppdragsansvarig: Katarina Majer Medverkande: Katarina Majer och Olle Anderberg 2(39) Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte...

Läs mer

Handlingsplan för Handel- och service År 2016-2019

Handlingsplan för Handel- och service År 2016-2019 Handlingsplan för Handel- och service År 2016-2019 Bakgrund Handelsstrategi för Nybro kommun antogs av kommunfullmäktige i oktober 2015. Handelsstrategin tillsammans med den fördjupade översiktsplanen

Läs mer

BORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

BORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET BORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8.

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8. INNEHÅLL Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8 Turism och shoppingturism en definition 8 Resor 11 Konsumtion 15 Övernattningar 18 Regional gränshandel och

Läs mer

Nordöstra Staden. Områdesbeskrivning

Nordöstra Staden. Områdesbeskrivning 2015 Nordöstra Staden Områdesbeskrivning Områdesbeskrivning Det här är en områdesbeskrivning för olika delar av Helsingborg. I beskrivningen är Helsingborgs tätort indelad i åtta områden och övriga delar

Läs mer

PARKERINGSPLATSER EN DEL AV STADENS BLODOMLOPP. Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen

PARKERINGSPLATSER EN DEL AV STADENS BLODOMLOPP. Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen PARKERINGSPLATSER EN DEL AV STADENS BLODOMLOPP Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Förord Få frågor väcker engagemang som parkeringar. Det kan handla om antalet parkeringsplatser, platsernas placering

Läs mer

Nydala Karlslund Norresand Centrum Maxi Söder Centrum Målaregården Brogård Handelsområden utbredning 1 Handelsverksamhet i centrum. Källa: Centrumplanen 2013 Restaurang 16 3 040 60 Nyckeltal över antal

Läs mer

Rapport om bostäder i Lunds kommun 1 (24) Staben 2009-05-12

Rapport om bostäder i Lunds kommun 1 (24) Staben 2009-05-12 Kommunkontoret Rapport om bostäder i Lunds kommun 1 (24) Staben Anders Djurfeldt 046-35 57 57 anders.djurfeldt@lund.se Om bostäder i Lunds kommun För att belysa en del frågor som väckts kring bostäder

Läs mer

Lägesuppdatering 2015

Lägesuppdatering 2015 Verksamhetsanalys Inledning Kommunens markpolicy anger att det finns en strävan att främja en mångfald av lokaler för verksamheter. Kommunen ser gärna att en blandstad utvecklas i många områden. Där det

Läs mer

CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD

CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor. SVAR PÅ: Stadskärnornas ekonomiska utveckling jämförd med

Läs mer

Varuförsörjningsplan för Norrköpings kommun utanför centralorten

Varuförsörjningsplan för Norrköpings kommun utanför centralorten Lagstadgad plan den 1 februari 2001 Varuförsörjningsplan för Norrköpings kommun utanför centralorten KS-1792/2000 Fastställd av kommunfullmäktige 2001-02-01. Dokumentet kommer att uppdateras under 2015.

Läs mer

AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT. RAPPORT Kungsörs kommun. Handelsanalys

AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT. RAPPORT Kungsörs kommun. Handelsanalys AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT RAPPORT Kungsörs kommun Handelsanalys Förord Syftet med föreliggande rapport är att kartlägga marknadsförhållandena för detaljhandel i Kungsörs kommun och dess omland samt

Läs mer

TEM 2015 HÄRJEDALEN HÄRJEDALEN 2015. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun 2015. Inklusive åren 2006-2014

TEM 2015 HÄRJEDALEN HÄRJEDALEN 2015. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun 2015. Inklusive åren 2006-2014 TEM 2015 HÄRJEDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun 2015 Inklusive åren 2006-2014 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Härjedalen

Läs mer

Rapport februari 2015 Söderköpings kommun. Handelsutredning. Förutsättningar för stadskärnans handel och service i Söderköpings kommun

Rapport februari 2015 Söderköpings kommun. Handelsutredning. Förutsättningar för stadskärnans handel och service i Söderköpings kommun Rapport februari 2015 Söderköpings kommun Handelsutredning Förutsättningar för stadskärnans handel och service i Söderköpings kommun Förord Söderköpings kommun står de kommande åren inför en stor förändring.

Läs mer

Handeln i Skövde år 2020 och år 2025. Mötesplats för regionen 2014-06-02

Handeln i Skövde år 2020 och år 2025. Mötesplats för regionen 2014-06-02 Handeln i Skövde år 2020 och år 2025 Mötesplats för regionen 2014-06-02 INNEHÅLL 1. SAMMANFATTANDE SLUTSATSER... 6 1.1.1. Marknadsområde för handel mm... 6 1.2. Efterfrågeutveckling år 2012-2020... 7

Läs mer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer .Sörmland i siffror Katrineholm Hur har det gått i Sörmland?...-211 års redovisning av länets Lissabonindikatorer 211 1 Bakgrunden till de valda indikatorerna i den gamla Sörmlandsstrategin Våren 27 beslutade

Läs mer

Ekonomisk analys. Miljöekonomisk profil för vattendistriktet

Ekonomisk analys. Miljöekonomisk profil för vattendistriktet Detta är ett utdrag ur Förvaltningsplan 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt. Utdraget omfattar avsnittet Ekonomisk analys motsvarande sidorna 114-119 Ekonomisk analys Ekonomisk analys inom vattenförvaltningsarbetet

Läs mer

KUNGSFORS KÖPCENTRUM KUNGSFORS KÖPCENTRUM. Presentation

KUNGSFORS KÖPCENTRUM KUNGSFORS KÖPCENTRUM. Presentation KUNGSFORS KÖPCENTRUM 2008-03-18 KUNGSFORS KÖPCENTRUM Kungsfors Center Etablerad destination SKENE JÄRN RV 156 Göteborg Hyssna KUNGSFORS IDAG Horred NYA KUNGSFORS Kungsfors är en vida etablerad och känd

Läs mer

RAPPORT. Trafikutredning för handelsetablering på Algutsrum 20:10 MÖRBYLÅNGA KOMMUN STOCKHOLM TRAFIKPLANERING UPPDRAGSNUMMER 7000175000 1.

RAPPORT. Trafikutredning för handelsetablering på Algutsrum 20:10 MÖRBYLÅNGA KOMMUN STOCKHOLM TRAFIKPLANERING UPPDRAGSNUMMER 7000175000 1. repo001.docx 2012-03-2914 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Trafikutredning för handelsetablering på Algutsrum 20:10 UPPDRAGSNUMMER 7000175000 STOCKHOLM TRAFIKPLANERING JOHANNA FICK UPPDRAGSLEDARE KARIN RENSTRÖM GRANSKARE

Läs mer

Detaljhandeln i Eskilstuna 14 oktober, 2015. Anna Mocsáry Rickard Johansson

Detaljhandeln i Eskilstuna 14 oktober, 2015. Anna Mocsáry Rickard Johansson Detaljhandeln i Eskilstuna 14 oktober, 2015 Anna Mocsáry Rickard Johansson 1 Om HUI Research Oberoende konsult- och forskningsverksamhet sedan 1968. Handel Turism Samhällsekonomi Forskning Fristående doperbolag

Läs mer

Marknadsstruktur och dynamik i dagligvaruhandeln

Marknadsstruktur och dynamik i dagligvaruhandeln Marknadsstruktur och dynamik i dagligvaruhandeln nr 1 2012 årgång 40 Många marknader kännetecknas av omfattande förändringar i marknadsstrukturen över tid. Ett exempel är dagligvaruhandeln som under de

Läs mer