Konsekvensutredning. Analys av förutsättningarna för samt konsekvenserna av en utbyggnad av Mobilia. AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI)

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konsekvensutredning. Analys av förutsättningarna för samt konsekvenserna av en utbyggnad av Mobilia. AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI)"

Transkript

1 Konsekvensutredning Analys av förutsättningarna för samt konsekvenserna av en utbyggnad av Mobilia. AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI)

2 Förord AB Handelns utredningsinstitut (HUI) har på uppdrag av Malmö stad, Stadsbyggnadskontoret, undersökt förutsättningarna för en utbyggnad av Mobilia samt dess konsekvenser för befintlig detaljhandel i Malmö kommun och i regionen. Denna rapport är framtagen parallellt med att planprogrammet Pp 6025 arbetas fram och rapporten avses bifogas planprogrammet då det skickas på samråd. Pp 6025 inleder planarbetet som avser möjliggöra utökade byggrätter för Mobilia utifrån det förslag som på Atrium Ljungbergs uppdrag tas fram av Mats White & Henrik Jais-Nielssen arkitekter. Förutsättningarna för Mobilias närområde utgörs av de som finns redovisade i den fördjupade översiktsplanen för UMAS och Medeon och förutsättningarna för Malmös handelsutveckling omfattar de planerade projekten Stadens Entré vid Värnhem, Emporia i Hyllie samt utbyggnaden av Triangeln. Konsekvensanalysen har genomförts av Ulf Rämme och Henrik Vestin, detaljhandelsanalytiker vid HUI. Projektledare har varit Ulf Rämme och kontaktperson vid Malmö kommun har varit Sofia Öreberg. Stockholm i mars 2008 AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) Ulf Rämme Henrik Vestin AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI)

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING BAKGRUND SYFTE TILLVÄGAGÅNGSSÄTT RAPPORTENS DISPOSITION DETALJHANDELSMARKNADENS STORLEK OCH TILLVÄXT UPPTAGNINGSOMRÅDE BEFOLKNINGENS STORLEK OCH UTVECKLING PENDLING INKOMSTER KÖPKRAFT DETALJHANDELN I MALMÖ KOMMUN OCH OMLANDET DETALJHANDELN STORLEK OCH UTVECKLING I SYDVÄSTRA SKÅNE DETALJHANDELN I MALMÖ KOMMUN DETALJHANDELNS STYRKA KONSEKVENSBEDÖMNING KONSEKVENSBEDÖMNINGENS OLIKA DELAR MARKNADENS TILLVÄXT OCH STORLEK ÅR FÖRVÄNTAD OMSÄTTNINGSÖKNING FÖR MOBILIA HUR PÅVERKAS DEN ÖVRIGA HANDELN AV MOBILIAS UTBYGGNAD? FÖRÄNDRAR MOBILIAS UTBYGGNAD DETALJHANDELNS STRUKTUR I MALMÖ? SLUTSATSER/SAMMANFATTNING...29 AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI)

4 1 INLEDNING I detta avsnitt presenteras bakgrunden till och syftet med denna rapport. Vidare ges en beskrivning av tillvägagångssätt och rapportens disposition. 1.1 BAKGRUND Malmö kommun genomgår på grund av regionens starka tillväxt en omfattande samhällsbyggnadsprocess. Befolkningen växer kraftigt, nya stadsdelar planeras och äldre stadsdelar genomgår förändringar genom förtätningar av verksamheter och nybyggnation av bostäder. Parallellt med detta pågår det omfattande byggandet av Citytunneln vilken kommer att skära genom Malmö kommun med flera nya järnvägs- och kommunikationsknutpunkter i anslutning till centrum och i mer perifera lägen. Skapandet av citytunneln kan förväntas knyta ihop flera av Malmös stadsdelar och skapa förutsättningar för nya och framförallt större flöden av människor i de nya knutpunkterna. Även detaljhandeln i Malmö kommun genomgår i skrivande stund stora förändringar. Detta sker både genom att det inom överskådlig framtid kommer att byggas flera nya köpcentrum men också genom omflyttning av redan befintlig handel. I centrala Malmö pågår byggandet av Entré Malmö invid Värnhemstorget. Centrumet kommer att bestå av tre ben: shopping, restaurang och upplevelser samt träningsanläggning och vända sig till yngre och aktiva barnfamiljer i Malmöregionen. Den totala byggnadsytan uppgår till omkring kvadratmeter (BTA 1 ). På denna yta skall ett 60-tal butiker inrymmas tillsammans med en biograf, en bowlinghall, en food court samt en större träningsanläggning. Försäljningsytan 2 förväntas uppgå till omkring kvadratmeter. Entré Malmö förväntas öppna för konsumenterna under Ute på Hyllievång i södra Malmö byggs Nordens största köpcentrum Emporia. Emporia byggs i anslutning till Malmö stads nya ishockeyarena och en station för Citytunneln samt en snabbt växande stadsdel. Byggnadsytan i Emporia förväntas uppgå till omkring BTA, Bruttototalarea, är den totala ytan där både uthyrningsbara och ej uthyrningsbara delar ingår. Den totala uthyrningsbara ytan kallas för LOA. 2 Försäljningsyta: Uthyrningsbar yta exklusive lager, kontor. I HUI:s beräkningar utgör försäljningsytan i normalfallet 75 procent av bruttototalarean. 1

5 kvadratmeter varav försäljningsytan uppskattas till knappt kvadratmeter. Av denna yta förväntas ca kvadratmeter avsättas för dagligvaror och för sällanköpsvaror. I köpcentrumet skall inrymmas drygt 200 butiker med i huvudsak internationell karaktär och ett 30-tal restauranger. Emporia förväntas inrymma ett brett och djupt utbud av butiker som spänner från de stora internationella klädkedjorna till mindre butiker med mer exklusiva varumärken, dagligvarubutiker, systembolag, apotek med mera. Emporia förväntas öppna för konsumenterna år Parallellt med detta planerar IKEA att flytta från Bulltofta till Svågertorp. I samband med flytten utökas försäljningsytan från dagens kvadratmeter till ett nybyggt varuhus med en total försäljningsyta på omkring kvadratmeter. En eventuell flytt av IKEA innebär att Svågertorp i princip är fullt utbyggt. Även Triangelns köpcentrum, beläget i Kvarteret Kaninen mitt i centrala Malmö, planerar för att utvidga detaljhandelsytan med närmare kvadratmeter BTA, vilket motsvarar drygt kvadratmeter försäljningsyta. Butiksmix och utbud förväntas likna det som finns i kvarteret Kaninen idag, det vill säga detaljhandel med stort inslag av beklädnad och kosmetik. Mobilia Köpcentrumet Mobilia invigdes år 1968 och genomgick en renovering år Mobilia ägs och förvaltas av Atrium Ljungberg. Större hyresgäster är H &M, ICA Malmborgs, On Off, SIBA, Stadium, Systembolaget, Försäkringskassan, KappAhl och Lindex. Mot bakgrund av den ökade konkurrensen inom detaljhandeln i Malmö kommun avser Atrium Ljungberg att låta omskapa Mobilia till ett tydligare stadsdelscentra där en mångfald av handel, bostäder, kultur, hälsa och andra verksamheter integreras och där infrastrukturen till, från och inom området förtydligas och effektiviseras genom mer moderna och effektiva lösningar. Förändringen av Mobilia innebär skapande av nya byggnader avsedda för bostäder, träning, handel och parkering. Därtill skapas ett flertal cykelparkeringar i området samtidigt som ett antal busshållplatser utmed de centrala tillfartsvägarna flyttas till mer strategiska lägen i området. Syftet är att öka andelen cykel- och kollektivtrafikburna besökare från 35 till 50 procent. I nära anslutning till Mobilia finns planer på att låta utveckla södra delarna av UMAS området genom att skapa en forskningspark med kompletterande verksamheter i 2

6 Medeonområdet. Området är tänkt att förtätas i dess ytterkanter med såväl bostäder som byggnader för kontor, forskning och utbildning. Atrium Ljungberg har gjort bedömningen att en utökning av de kommersiella ytorna är en förutsättning för att genomföra projektet och Mobilia kommer vid en utbyggnad därför att få en ökad yta för sällanköpsvaruhandel på omkring kvadratmeter. Den totala försäljningsytan för sällanköpsvaror förväntas därigenom uppgå till omkring kvadratmeter. I tabellen nedan sammanfattas försäljningsytorna för tillkommande och planerade utbyggnader och nyetableringar inom handeln i Malmö kommun. Försäljningsyta idag, kvm Tillkommande försäljningsyta, kvm Försäljningsyta efter tillkomst/utbyggnad, kvm Dagligvaror Sällanköpsvaror Dagligvaror Sällanköpsvaror Dagligvaror Sällanköpsvaror Entré Malmö* Emporia* IKEA Mobilia** Triangeln** * Fördelningen mellan dagligvaror och sällanköpsvaror är uppskattad. ** Ej beslutat 1.2 SYFTE HUI har fått i uppdrag av Malmö stad, Stadsbyggnadskontoret, att undersöka förutsättningarna för en utbyggnad av Mobilia samt dess konsekvenser för befintlig detaljhandel i Malmö kommun och i regionen. 1.3 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT HUI har genomfört ett stort antal konsekvensbedömningar på uppdrag av olika kommuner i Sverige och har väl utarbetade metoder och tillförlitliga källor för att göra väl underbyggda bedömningar av vilka konsekvenser nyetableringar och om-/utbyggnader av handeln kan medföra på inomkommunal och regional nivå. En viktig källa är publikationen Handeln i Sverige som varje år tas fram av HUI. I Handeln i Sverige kartläggs detaljhandeln i Sveriges samtliga kommuner avseende omsättning, 3

7 omsättningsutveckling och styrka (försäljningsindex). Dessutom redovisas demografiska data som befolkningsstorlek, befolkningsutveckling, ålderstruktur, inkomster och turism. Uppgifter om ytor, omsättning och omsättningsutveckling för de viktigaste marknadsplatserna i Malmö har hämtats från publikationen Detaljhandeln i Skåne Där uppgifter har saknats har HUI gjort egna skattningar baserade på kunskap om bland annat försäljning per kvadratmeter för olika branscher. HUI har även besökt de viktigaste marknadsplatserna i Malmö kommun i syfte att bedöma faktorer som utbud, attraktivitet, butiksmix, tillgänglighet med mera. Beräkningar av köpkraftens storlek och förväntade utveckling baseras på befolkningsstatistik från Malmö kommun och Region Skåne samt på Konsumtionsprognosgruppens (KPG) bedömningar av hur invånarna i Sveriges kommuner förväntas konsumera detaljhandelsvaror i framtiden. 1.4 RAPPORTENS DISPOSITION Rapporten inleds med en kartläggning av detaljhandelsmarknadens (köpkraftens) storlek och tillväxt i Malmö och omkringliggande kommuner. Här studeras marknadsförutsättningar som befolkningens storlek och utveckling, inkomster och inkomstutveckling, turism och arbetspendling. Marknadens storlek idag och i framtiden bestäms genom beräkningar av nutida och framtida köpkraft för dagligvaror och sällanköpsvaror. Rapporten fortsätter sedan med en kartläggning av detaljhandeln i Malmö kommun och omkringliggande kommuner. Dagligvaruhandelns och sällanköpsvaruhandelns storlek och utveckling beskrivs och handelns styrka bestäms med hjälp av försäljningsindex. Avsnittet innehåller även en beskrivning av de viktigaste marknadsplatserna i Malmö avseende deras omsättning och marknadsandelar. I rapportens sista avsnitt görs en bedömning av vilka konsekvenser en utbyggnad av Mobila kan få för övrig handel i Malmö kommun och regionen då hänsyn tas till hur marknaden för sällanköpsvaror i Malmö kommun förändras i och med tillkomsten av Emporia och Entré Malmö. 4

8 2 DETALJHANDELSMARKNADENS STORLEK OCH TILLVÄXT D etta avsnitt syftar till att kartlägga hur stor den befintliga detaljhandelsmarknaden är samt vilken marknadstillväxt som kan förväntas ske i Malmö kommun och upptagningsområdet under överskådlig framtid. Marknadens storlek bestäms av det lokala befolkningsunderlaget, inkommande köpkraft från kommunerna i omlandet samt turism. För att kartlägga den befintliga marknadens storlek i Malmö kommun och Mobilias upptagningsområde studeras befolkningsstorlek och befolkningsutveckling samt inkomstnivåer och inkomstutveckling i Malmö och det övriga upptagningsområdet. I samband med detta beräknas också hur mycket köpkraft från omlandet som kan tänkas komma detaljhandeln i Malmö kommun tillgodo. Med denna kunskap går det att genomföra en nulägesanalys av den teoretiska köpkraften, det vill säga marknadens storlek, för olika detaljhandelsvaror. Med utgångspunkt i prognoser för bostadsbyggande och befolkningsutveckling i Malmö kommun samt antaganden om inkomstutvecklingen blir det möjligt att beräkna hur mycket köpkraften kan förväntas öka i Malmö kommun och den omkringliggande regionen. Såväl nulägesanalysen som analysen av den framtida marknadstillväxten görs för dagligvaruhandeln och sällanköpsvaruhandeln samt den senare uppdelad på beklädnadsartiklar, hemutrustning, fritidsvaror och byggvaror. 2.1 UPPTAGNINGSOMRÅDE Mobilias geografiska läge i ett tätbefolkat område invid några av Malmö stads större infartsleder gör att köpcentrumet bedöms dra konsumenter från ett relativt stort upptagningsområde. Tillkomsten av nya köpcentrum i närområdet gör dock att kampen om konsumenterna i området förväntas hårdna. Bedömningen av storleken på Mobilias upptagningsområde har gjorts av HUI i samråd med företrädare från Atrium Ljungberg. I samband med detta har det även genomförts samtal med representanter från stadsbyggnadskontoret avseende Malmö stads framtida utveckling. 5

9 Mobilias totala upptagningsområde kan delas in i två delar, ett primärt upptagningsområde och ett sekundärt upptagningsområde. I det primära upptagningsområdet har invånarna ett kort avstånd till Mobilia och den största delen av Mobilias omsättning, cirka 60 procent, kommer därför från detta område. I det sekundära upptagningsområdet är avståndet till Mobilia längre och konkurrensen mellan Mobilia och andra handelsplatser, som exempelvis Burlöv Center, Center Syd och Lund, är därför hårdare. Förekomsten av starka köpcentrum och externa handelsplatser i de norra och nordöstra kranskommunerna gör att inflödet av kunder från dessa bedöms vara lägre än inflödet från de södra och sydöstra kommunerna. Det primära upptagningsområdet utgörs av Malmö kommun (rött). Det sekundära upptagningsområdet utgörs av kommunerna Burlöv, Lomma, Lund, Skurup, Staffanstorp, Svedala, Trelleborg och Vellinge (grönt). De största tätorterna Lund, Trelleborg och Malmö är markerade med gult i kartan. Karta 2:1 Mobilias upptagningsområde. 2.2 BEFOLKNINGENS STORLEK OCH UTVECKLING Befolkningens storlek och utveckling i en kommun eller region har en direkt inverkan på den köpkraft som finns. Sambandet är relativt enkelt då ju fler människor som bor i en kommun, desto större köpkraft finns det i teorin. Befolkningsutvecklingens riktning och styrka påverkar 6

10 hur snabbt köpkraften kan förväntas öka inom ett geografiskt område, allt annat lika. En positiv, eller konstant, befolkningsutveckling innebär att köpkraften ökar kraftigt i upptagningsområdet. En negativ befolkningsutveckling kan, beroende på dess styrka, ge en negativ köpkraftsutveckling men oftast ökar köpkraften svagare än vad som är fallet annars. I tabell 2:1 redovisas befolkningsstorleken och befolkningsutvecklingen i Mobilias primära och sekundära upptagningsområde. Tabell 2:1 Befolkningens storlek år 2006 samt förändring och Malmö kommun % 11 % Sekundärområdet ,5 % 7 % Riket % 3 % Källa:SCB. I Malmö kommun bor personer och i det sekundära upptagningsområdet bor personer. Under perioden växte befolkningen i Malmö kommun med 2 procent och befolkningen i det sekundära upptagningsområdet med 1,5 procent. Samtidigt växte befolkningen i riket med 1 procent. Under perioden har befolkningsutvecklingen i Malmöregionen varit klart högre än utvecklingen i riket. I Malmö växte befolkningen med 11 procent och i det sekundära upptagningsområdet växte den med 7 procent. Samtidigt växte befolkningen i riket med 3 procent. 2.3 PENDLING Förutsättningarna för handeln i en kommun är inte bara beroende av hur många som bor där utan även av hur många som reser till och ifrån kommunen för att arbeta. Med in- och utpendling avses förhållandet mellan den förvärvsarbetande dagbefolkningen (de som arbetar i kommunen) och den förvärvsarbetande nattbefolkningen (de som bor i kommunen men arbetar på annan ort). Ett inpendlingsöverskott av arbetskraft kan gynna handeln i en kommun genom att de som pendlar till kommunen kan göra inköp av detaljhandelsvaror i samband med sina resor till och från arbetet. I tabell 2:2 redovisas pendlingen i de kommuner som ingår i Mobilias upptagningsområde. 7

11 Tabell 2:2 Antalet in- och utpendlare samt nettopendling år Kommun Inpendlare Utpendlare Nettopendling Malmö kommun Sekundärområdet Burlöv Lomma Lund Skurup Staffanstorp Svedala Trelleborg Vellinge Källa: SCB. Av tabellen framgår att Malmö kommun har en starkt positiv nettopendling, personer. Anledningen till den stora inpendlingen är att det finns många arbetsplatser i Malmö kommun. Bland kommunerna i sekundärområdet är det endast Lund och Burlöv som har en positiv nettopendling, respektive personer. Den positiva nettopendlingen för Malmö kommun, som sker från kommuner i Malmös omland, innebär att handeln i Malmö gynnas genom att köpkraften ökar. Förutom pendlingen mellan Malmö och andra kommuner i Skåne finns det också en pendling mellan Malmö och Danmark, främst Köpenhamn. Det sker dessutom en hel del turistresor mellan städerna. Turismen och pendlingen har betydelse för detaljhandeln eftersom en del av turisternas pengar hamnar i detaljhandeln och att pendlarna genomför en del inköp av detaljhandelsvaror i samband med sina arbetsresor. Nettoeffekten av turismen och pendlingen från Danmark är inte helt lätt att beräkna. Efter samtal med företrädare för Svensk Handel och de större köpcentrumen i Malmö kan HUI ändå göra en grov uppskattning som innebär att bidraget uppgår till cirka 4-6 procent, ca 700 miljoner kronor, i ökad köpkraft för detaljhandeln i Malmö kommun. De danska turisternas och pendlarnas bidrag till detaljhandeln är därmed större än malmöbornas bidrag till handeln i Danmark. En anledning till detta är att priserna inom detaljhandeln i många fall är högre i Danmark än i Sverige. Det är också svårt att bedöma hur turismens och pendlingens bidrag fördelar sig mellan detaljhandelns olika branscher och HUI:s bedömning stannar därför vid en uppskattning av bidraget till detaljhandeln i Malmö kommun som helhet. 8

12 2.4 INKOMSTER Inkomsterna är tillsammans med befolkningens storlek en faktor som har direkt inverkan på den köpkraft som finns i en kommun eller region och är därför av stor vikt för detaljhandelns utvecklingsmöjligheter. Inkomsternas storlek har betydelse för hur mycket pengar invånarna kan spendera på inköp av detaljhandelsvaror. Inkomsternas betydelse är störst för sällanköpsvaruhandeln eftersom alla människor, oavsett inkomst, behöver mat och eftersom de flesta inte lägger väsentligt mer pengar på mat trots att de tjänar mer. De pengar som människor får över när de har täckt sina matbehov läggs i stället bland annat i sällanköpsvaruhandeln. Inkomsternas utveckling har betydelse för hur köpkraften utvecklas. En inkomstutveckling som överstiger den i riket, allt annat lika, innebär att köpkraften ökar mer än riksgenomsnittet. I tabell 2:3 redovisas inkomstnivåer och inkomstutveckling i Mobilias upptagningsområden och i riket. Tabell 2:3 Sammanräknad förvärvsinkomst (medelvärde, 20+ år) år 2006 samt förändring och Malmö kommun % 37 % Sekundärområdet % 45 % Riket % 45 % Källa:SCB. I Malmö kommun är inkomsterna lägre än i riket som helhet. I sekundärområdet är inkomsterna högre än i riket. Högst inkomster i sekundärområdet har Lomma, kronor. Lägst inkomster i sekundärområdet har Burlöv, kronor. Under perioden låg inkomstutvecklingen i både Malmö kommun och det sekundära upptagningsområdet i linje med utvecklingen för riket som helhet. På längre sikt, , har inkomstutvecklingen i Malmö kommun legat under rikets utveckling samtidigt som utvecklingen i sekundärområdet varit i linje med riket. 2.5 KÖPKRAFT Köpkraften är det teoretiska belopp människor förväntas spendera på inköp av olika detaljhandelsvaror. Köpkraften kan därmed sägas vara ett mått på marknadens storlek ur ett efterfrågeperspektiv. Nedan redovisas köpkraften för dagligvaror och sällanköpsvaror. Det görs även en prognos över köpkraftstillväxten fram till år Prognosen för köpkraftstillväxten utgår från beräkningar av förväntad framtida konsumtion samt den prognostiserade befolkningsutvecklingen i upptagningsområdet. 9

13 HUI har använt sig av Malmö kommuns befolkningsprognos för Malmö kommun och Region Skånes befolkningsprognos för det sekundära upptagningsområdet. Eftersom det finns en viss osäkerhet i både konsumtionsprognosen och befolkningsprognoserna bör beräkningarna av köpkraftstillväxten tolkas med försiktighet. På grund av att den nutida och prognostiserade köpkraften har avrundats till närmaste 50 miljoner kronor, skall även uppgifterna om den procentuella tillväxten tolkas med försiktighet. I tabell 2:4 redovisas köpkraften och köpkraftsutvecklingen för dagligvaror i Mobilias upptagningsområden. År 2006 uppgick köpkraften i Malmö kommun till 7,1 miljarder kronor. I sekundärområdet uppgick köpkraften till 6,8 miljarder kronor. Tabell 2:4 Köpkraften för dagligvaror år 2006 samt utveckling (%) Malmö kommun % Sekundärområdet % Riket % Källa: HUI, Konsumtionsprognosgruppen (KPG), Malmö kommun & Region Skåne Under perioden beräknas köpkraften för dagligvaror växa med 1,4 miljarder i Malmö kommun och 1,6 miljarder kronor i det sekundära upptagningsområdet. När den procentuella köpkraftstillväxten studeras framgår det att både Malmö kommun och det sekundära upptagningsområdet har en köpkraftstillväxt klart över den i riket, vilket beror på att befolkningen i dessa områden förväntas öka kraftigare än i riket. När köpkraften för sällanköpsvaror studeras framträder en delvis annan bild än den för dagligvaror. Köpkraften år 2006 ligger på ungefär samma nivåer som för dagligvaror men den framtida köpkraftstillväxten är betydligt högre. Detta beror på att svenskarnas konsumtion av sällanköpsvaror förväntas öka ungefär dubbelt så mycket som konsumtionen av dagligvaror. Tabell 2:5 Köpkraften för sällanköpsvaror år 2006 samt utveckling (%) Malmö kommun % Sekundärområdet % Riket % Källa: HUI, Konsumtionsprognosgruppen (KPG), Malmö kommun & Region Skåne. 10

14 Köpkraften för sällanköpsvaror uppgår år 2006 till 6,5 miljarder kronor i Malmö kommun och 7,2 miljarder kronor i det sekundära upptagningsområdet. Under perioden förväntas köpkraften öka med 2,4 miljarder kronor i Malmö kommun och 3 miljarder kronor i det sekundära upptagningsområdet. Den procentuella utvecklingen i Malmö kommun och i det sekundära upptagningsområdet ligger båda klart över rikets utveckling. Köpkraften kan även studeras för sällanköpsvaruhandelns underbranscher hemutrustning, fritidsvaror, beklädnadsvaror och byggvaror, se diagram 2:1. Diagram 2:1 Köpkraft för sällanköpsvaruhandelns undergrupper Köpkraft, mdkr Primärområde Sekundärområde Primärområde Sekundärområde Primärområde Sekundärområde Primärområde Sekundärområde Hemutrustning Fritidsvaror Beklädnadsvaror Byggvaror Källa: HUI. Köpkraften för hemutrustning uppgick till 1,3 miljarder kronor i det primära upptagningsområdet år Fram till 2015 förväntas köpkraften öka med 550 miljoner kronor. I det sekundära upptagningsområdet uppgick köpkraften till 1,5 miljarder kronor år 2006 och fram till 2015 förväntas den öka med närmare 700 miljoner kronor. Köpkraften för fritidsvaror uppgick till knappt 2 miljarder kronor i det primära upptagningsområdet och 2,1 miljarder kronor i det sekundära upptagningsområdet. Fram till 11

15 2015 förväntas köpkraften för fritidsvaror öka med 700 respektive 900 miljoner kronor i det primära och sekundära upptagningsområdet. Köpkraften för beklädnadsvaror uppgick till 2,2 respektive 2,4 miljarder kronor i det primära respektive sekundära upptagningsområdet. År 2015 förväntas köpkraften ha ökat till 2,8 respektive 3,3 miljarder kronor vilket motsvarar en ökning på 650 respektive 900 miljoner kronor i det primära och sekundära upptagningsområdet. Köpkraften för byggvaror uppskattas till omkring 1 respektive 1,2 miljarder kronor år Fram till 2015 förväntas köpkraften för byggvaror öka med 400 respektive 500 miljoner kronor i det primära respektive sekundära upptagningsområdet. Diagrammet visar således att köpkraften kan förväntas öka kraftigast inom hem- och fritidsvaruhandeln och mer begränsat inom handeln med beklädnadsartiklar. Ökningen förväntas bli starkare i det sekundära upptagningsområdet än i det primära. 12

16 3 DETALJHANDELN I MALMÖ KOMMUN OCH OMLANDET D etta kapitel syftar till att kartlägga och analysera detaljhandelns storlek och utveckling, styrka och branschstruktur i kommunerna som helhet och på olika marknadsplatser inom Malmö kommun. 3.1 DETALJHANDELN STORLEK OCH UTVECKLING I SYDVÄSTRA SKÅNE Detaljhandeln i Skåne är koncentrerad till ett begränsat antal kommuner i västra Skåne. Helsingborg, Åstorp, Landskrona, Kävlinge, Lund, Malmö och Burlöv står för närmare 63 procent av länets detaljhandel samtidigt som 51 procent av länets befolkning bor i dessa kommuner. Koncentrationen är särskilt uttalad inom sällanköpsvaruhandeln där dessa kommuner står för närmare 69 procent av den totala omsättningen i länet. Detaljhandeln i Malmö kommun konkurrerar med ett antal större marknadsplatser i det sekundära upptagningsområdet. Detta gör att Malmö kommun inte kan räkna med att all köpkraft i den omkringliggande regionen kommer handeln i Malmö till godo. De viktigaste marknadsplatserna i det sekundära upptagningsområdet framgår av kartan. Dessa utgörs av Center Syd, Nova Lund och Lunds centrum, Burlövs center samt i viss mån också Trelleborg centrum och Valen samt Toppengallerian i Höllviken. Marknadsplatserna i Höllviken och Trelleborgs kommun är av mer lokal karaktär, medan övriga marknadsplatser fungerar som regionala centra. Detaljhandelns storlek och utveckling i Malmö kommun och dess upptagningsområde ges en närmare belysning i tabell 3:1 nedan. 13

17 Tabell 3:1 Omsättning för dagligvaruhandeln och sällanköpsvaruhandeln år 2006 samt förändring och Kommun Omsättning 2006, Mkr Dagligvaror Utveckling 2005/2006 Utveckling 1996/2006 Omsättning 2006, Mkr Sällanköpsvaror Utveckling 2005/2006 Utveckling 1996/2006 Malmö % 43 % % 82 % Burlöv % 30 % % 97 % Lomma % 65 % % 65 % Lund % 34 % % 87 % Skurup % 30 % % 46 % Staffanstorp % 11 % % 71 % Svedala % 22 % % 49 % Trelleborg % 79 % % 38 % Vellinge % 38 % % 102 % Skåne län % 38 % % 73 % Riket % 40 % % 78 % Källa: HUI, Handeln i Sverige. Dagligvaruhandeln i Malmö kommun omsatte drygt 6,2 miljarder kronor år Omsättningen i det sekundära upptagningsområdet uppgick samtidigt till 5,7 miljarder kronor. Under 2005/2006 ökade dagligvaruhandeln i Malmö kommun med 11 procent, cirka 600 miljoner kronor, vilket var starkare än både länet i genomsnitt och riket. Även i Burlöv, Skurup och Trelleborgs kommun ökade dagligvaruhandeln starkare än i Skåne och riket, men tillväxten var relativt begränsad i absoluta tal. Även på längre sikt, , uppvisar Malmö kommun en mycket kraftig tillväxt. Dagligvaruhandeln har ökat med knappt 1,9 miljarder kronor vilket motsvarar 43 procent. Då ökningen är starkare än för flera av kranskommunerna, genomsnittet för Skåne och riket kan man dra slutsatsen att dagligvaruhandeln i Malmö har tagit marknadsandelar över tid. Sällanköpsvaruhandeln i Malmö kommun omsatte knappt 10,3 miljarder kronor år I det sekundära upptagningsområdet är det främst Burlöv och Lund som har en omfattande sällanköpsvaruhandel. Under perioden 2005/2006 ökade sällanköpsvaruhandeln i Malmö kommun med 10 procent, motsvarande drygt 900 miljoner kronor. På längre sikt har detaljhandeln i Malmö, Burlöv, Lund och Vellinge ökat snabbare än Skåne och riket. I Malmö har detaljhandeln ökat med 4,6 miljarder kronor vilket motsvarar en ökning på drygt 80 procent. En stor del av denna ökning är att hänföra till utbyggnaden av externhandelsområdena Svågertorp och Jägersro samt ombyggnader i stadskärnan. I Burlövs kommun är det främst tillväxten i Burlöv center som ligger bakom försäljningsökningen. 14

18 DETALJHANDELN I MALMÖ KOMMUN Detaljhandeln i Malmö kommun domineras i huvudsak av ett antal större marknadsplatser. Till dessa hör Malmö city med dess köpcentrum Triangeln, Hansa och Caroli. Detaljhandeln i centrala Malmö är koncentrerad utmed Södergatan, Baltzargatan, Skomakargatan och Södra Förstadsgatan upp till köpcentrumet Triangeln. Handeln utmed dessa gator utgörs uteslutande av kedjebutiker och/eller lokalt starka fristående aktörer. Figur 3:1 Marknadsplatser i Malmö kommun. Verksamheterna utmed Södra Förstadsgatan ändrar snabbt karaktär söder om Friisgatan och fram till Bergsgatan. Utmed detta avsnitt samsas restauranger och ett fåtal kedjeföretag med beklädnadshandel i huvudsak inriktad på lågprisutbud och secondhand varor. Viss småskalig handel är också lokaliserad utmed Fersens väg, Regementsgatan samt områdena kring Värnhemstorget och Möllevångstorget. Detaljhandeln i dessa områden utgörs uteslutande av fristående butiker med i huvudsak lokal karaktär. Förutom centrala Malmö finns ett antal dominerande handelsområden såsom IKEA:s etablering på Bulltofta, det halvexterna köpcentrumet Mobilia samt volymhandelsområdet Svågertorp och det externa köpcentrumet Jägersro centrum med omkringliggande handel. 15

19 Därtill kommer inom överskådlig framtid två större köpcentrum att byggas i Hyllievång (Emporia) och i anslutning till Lundavägen vid infarten till Malmö (Entré Malmö). Detaljhandeln i Malmö kommun analyseras vidare genom att studera omsättning, utveckling och marknadsandelar för olika marknadsplatser. Med marknadsandel avses den aktuella marknadsplatsens andel av kommunens totala omsättning i en bransch. Tabell 3:2 Omsättning, marknadsandelar och omsättningsutveckling för marknadsplatser i Malmö kommun. Dagligvaruhandeln Sällanköpsvaruhandel Omsättning, Omsättning, Mkr Marknadsandel Tillväxt Mkr Marknadsandel Tillväxt / /2006 Malmö city Caroli % 28 % % 11 % Hansa gallerian 58 1 % 76 % % 79 % Triangeln 31 1 % -58 % % 52 % City (exkl gallerior) % 33 % % 36 % Totalt % 18 % % 41 % Mobilia % 35 % % 10 % Jägersro centrum % -3 % % 213 % Svågertorp % 575 % Malmö kommun % % Källa: Svensk handel, Detaljhandeln i Skåne samt HUI. Dagligvaruhandeln i Malmö centrum och de större köpcentrumanläggningarna i kommunen omsatte drygt 1,1 miljard kronor år 2006 vilket motsvarade en marknadsandel på cirka 18 procent. Dagligvaruhandeln är således relativt utspridd i kommunens olika delar beroende på att dagligvaror är något som konsumenterna tenderar att handla bostadsnära. Enheterna i Malmö city omsatte drygt 460 miljoner kronor och har haft en tillväxt på drygt 18 procent sedan början av 2000-talet. Flera dagligvarubutiker i city har vuxit något starkare än Malmö kommun. Då tillväxten för city som helhet är något svagare än i den övriga kommunen kan det ändå konstateras att dagligvaruhandeln i centrum tappat marknadsandelar gentemot den övriga kommunen. Detta beror framförallt på att det under perioden etablerats flera nya stormarknader, såsom Citygross och Maxi ICA, i kommunen. Dagligvaruhandeln i de övriga större anläggningarna i kommunen omsatte knappt 700 miljoner kronor vilket motsvarade en marknadsandel på 11 procent. Sedan 2001 har dagligvaruhandeln ökat kraftigt på Mobilia, medan den minskat svagt i Jägersro centrum. 16

20 Trots att COOP Forum renoverats under perioden har den således tappat både omsättning och marknadsandelar till andra stormarknader i kommunen. Dagligvaruhandeln på Mobilia har ökat starkare än dagligvaruhandeln i kommunen varför den behållit sin marknadsandel gentemot dagligvaruhandeln i den övriga kommunen. Sällanköpsvaruhandeln är mer koncentrerad. Malmö centrum och de större köpcentrumanläggningarna i kommunen omsatte knappt 6,1 miljarder kronor år Detta innebär att dessa anläggningar står för cirka 60 procent av kommunens totala sällanköpsvaruhandel. Sällanköpsvaruhandeln i Malmö centrum omsatte drygt 3,1 miljarder kronor vilket motsvarar en marknadsandel på 30 procent. Sedan 2001 har sällanköpsvaruhandeln i centrala Malmö ökat med drygt 40 procent vilket är i linje med kommunen i genomsnitt. I absoluta tal har tillväxten varit störst utmed de centrala gatorna i city, men citygalleriorna har i många fall förstärkt sina positioner gentemot handeln i den övriga kommunen genom ett aktivt förändringsarbete. Tabellen visar emellertid att den halvexterna och externa handeln i Malmö kommun är den som har vuxit kraftigast under perioden. Omsättningen i ovanstående anläggningar uppgick till knappt 3 miljarder kronor år 2006 vilket motsvarade en marknadsandel på knappt 30 procent. Den starkaste tillväxten har skett på Svågertorp där omsättningen har ökat från omkring 200 miljoner kronor år 2001 till drygt 1,3 miljarder år Även Jägersro centrum och omkringliggande handel har vuxit kraftigt under perioden. Då dessa två marknadsplatser har vuxit kraftigt relativt kommunen och köpcentrum och externa marknadsplatser i den omkringliggande regionen kan man dra slutsatsen att externhandeln i Malmö har förstärkt sina positioner avsevärt under perioden. Ytterligare en marknadsplats är Bulltofta, IKEA:s etablering, vars omsättning under överskådlig framtid kommer flyttas till Svågertorp. Omsättningen i Svågertorp kan därigenom förväntas fortsätta öka kraftigt. 17

21 Tabell 3:3 Omsättningsutveckling inom beklädnadshandeln samt hem & fritidsvaruhandeln år Omsättningsökning, mkr Beklädnadshandeln Omsättningsökning % Hem & fritidsvaruhandeln Omsättningsökning, mkr Omsättningsökning, % Malmö city Caroli 6 9 % 8 12 % Hansa gallerian % % Triangeln % % City (exkl gallerior) % % Totalt % % Mobilia 26 8 % % Jägersro centrum % % Svågertorp * * % Källa: Svensk handel, Detaljhandeln i Skåne. * Anm: Omsättningen för beklädnadshandeln redovisas ej då antalet aktörer är för få. Beklädnadshandeln i centrala Malmö har ökat med omkring 450 miljoner kronor, motsvarande 37 procent under perioden Omsättningsökningen är störst utmed de centrala stråken i Malmö. Utmed dessa har omsättningen ökat 38 procent vilket är i linje med centrala Malmö. Även Hansagallerian har ökat omsättningen kraftigt och den snabba procentuella utvecklingen har medfört att gallerian har tagit marknadsandelar på de andra enheternas bekostnad. Anledningen till detta är den ombyggnad och omprofilering som genomfördes av Hansagallerian under inledningen av 2000-talet. I Mobilia har beklädnadshandeln ökat med 26 miljoner kronor vilket motsvarar en ökning på 8 procent. I Jägersro centrum har handeln ökat med drygt 50 miljoner kronor, motsvarande 86 procent. Under perioden har således beklädnadshandeln i Mobilia tappat marknadsandelar, medan Jägersro centrum har ökat sin marknadsandel. Handeln med hem- och fritidsvaror har ökat med 465 miljoner kronor i Malmö centrum. Den största ökningen har skett utmed de centrala gatorna samt i Triangeln. Tillsammans ligger dessa bakom 90 procent av försäljningsökningen i centrala Malmö. Den stora vinnaren är Triangeln som genom en mycket kraftig tillväxt har tagit marknadsandelar gentemot den övriga kommunen och Malmö centrum. Handeln med hem och fritidsvaror har ökat mycket kraftigt på de externa marknadsplatserna Svågertorp och Jägersro centrum. I Jägersro centrum har försäljningen ökat med drygt 270 miljoner kronor, motsvarande 300 procent, och i Svågertorp uppgår försäljningsökningen till 18

22 drygt 1 miljard kronor. Under perioden har således dessa ökat sina marknadsandelar kraftigt på bekostnad av övriga centrum i Malmö kommun och handeln i den omkringliggande regionen. 3.3 DETALJHANDELNS STYRKA I detta avsnitt kartläggs detaljhandelns styrka i Malmö kommun och det övriga upptagningsområdet. Detaljhandelns styrka mäts genom försäljningsindex som också kan sägas vara en approximation på köpströmmar över kommungränser. Försäljningsindex mäter skillnaden mellan faktisk försäljning och det lokala försäljningsunderlaget. Ett index under 100 pekar på att omsättningen i en kommun är lägre än vad den borde vara givet att alla kommuninvånare gör sina inköp i sin hemkommun, det vill säga ett utflöde, och ett index över 100 pekar på det omvända, det vill säga att en aktuell kommuns handel drar till sig köpkraft från omlandet. Skillnader i index mellan kommuner kan också bero på inkomstskillnader eller prisskillnader inom detaljhandeln. Viss osäkerhet i det statistiska underlaget gör att stora avvikelser från 100 är säkrare än små. I tabell 3:4 redovisas försäljningsindex för dagligvaror och sällanköpsvaror i Malmö kommun och det övriga upptagningsområdet. Tabell 3:4 Försäljningsindex för dagligvaruhandeln och sällanköpsvaruhandeln år Dagligvaror Sällanköpsvaror Jämförbara Jämförbara Försäljningsindex kommuner Försäljningsindex kommuner Malmö Burlöv Lomma Lund Skurup Staffanstorp Svedala Trelleborg Vellinge Skåne Riket Källa: HUI, Handeln i Sverige Dagligvaruhandeln i Malmö kommun har ett index på 96 vilket är i linje med Skåne län och övriga storstadskommuner, men något under riket. I de omkringliggande kommunerna varierar index mellan 59 i Svedala kommun och 120 i Burlövs kommun. Burlöv har en mycket stark dagligvaruhandel vilket förklaras av COOP Forums närvaro i kommunen. Endast Svedala och Staffanstorp avviker markant från riksgenomsnittet och medianen för jämförbara kommuner varför dagligvaruhandeln i dessa kan sägas vara mycket svag. 19

23 Omkring 40 procent av köpkraften i dessa kommuner reser till andra kommuner för att göra sina inköp av dagligvaror. Inom sällanköpsvaruhandeln är Malmö och Burlövs kommuner mycket starka. Malmö kommun har ett försäljningsindex på 139 vilket pekar på att detaljhandeln omsätter omkring 40 procent mer än det lokala försäljningsunderlaget. I Burlövs kommun omsätter handeln mer än dubbelt så mycket som det lokala försäljningsunderlaget. Övriga kommuner i upptagningsområdet har ett försäljningsindex som understiger såväl riket som jämförbara kommuner. Utpendlingen av köpkraft är stor till framförallt Malmö, Burlöv och Lunds kommuner. I tabell 3:5 har sällanköpsvaruhandeln delats upp på undergrupper i syfte att belysa vilka branscher som är starka respektive svaga i enskilda kommuner. Tabell 3:5 Försäljningsindex för beklädnadshandeln, handeln med hemutrustning och handeln med fritidsvaror år Beklädnadshandel Hemutrustning Fritidsvaror Jämförbara Jämförbara Jämförbara Kommun kommuner Kommun kommuner Kommun kommuner Malmö Burlöv Lomma Lund Skurup Staffanstorp Svedala Trelleborg Vellinge Källa: HUI. I Malmö kommun var samtliga branscher starkare än genomsnittet för riket. Emellertid var endast handeln med hemutrustning, det vill säga möbler, heminredning samt järn och bygg, starkare än i jämförbara orter. I det övriga upptagningsområdet är det endast Burlövs kommun som utmärker sig genom extremt höga försäljningsindex i samtliga branscher. Index är extremt höga både i förhållande till riket, jämförbara kommuner samt storstadskommunerna vilket pekar på Burlövs centers styrka i regionen. Lund har index för beklädnadshandeln som är högre än i jämförbara kommuner och i riket. Övriga kommuner har i allmänhet försäljningsindex som är lägre än riket, men som i de flesta fall ligger i nivå med vad som kan förväntas av jämförbara kommuner. Störst avvikelse mellan försäljningsindex i de aktuella kommunerna och jämförbara kommuner återfinns inom fritidsvaruhandeln. 20

24 4 KONSEKVENSBEDÖMNING S å här långt i rapporten kan det konstateras att det finns goda förutsättningar för en utbyggnad av Mobilia. Köpkraftsutvecklingen i upptagningsområdet är klart starkare än i riket och handeln i Malmö kommun utvecklas stark. Syftet med rapporten är att också analysera vilka konsekvenser en utbyggnad av Mobilia kan få för övrig handel i Malmö kommun och omkringliggande kommuner. Detta kapitel innehåller följaktligen en bedömning av dessa konsekvenser. 4.1 KONSEKVENSBEDÖMNINGENS OLIKA DELAR Eftersom det dröjer några år innan utbyggnaden av Mobilia kan vara klar och köpcentrumet har nått upp till normal omsättningsnivå görs konsekvensbedömningen för år Konsekvensbedömningen avgränsas till att endast studera påverkan på sällanköpsvaruhandeln eftersom det i all väsentlighet är denna form av handel som tillkommer vid utbyggnaden av Mobilia. Konsekvensbedömningen genomförs i följande steg: 1. Konsekvensbedömningen inleds med en bedömning av hur marknaden för sällanköpsvaror i Malmö kommun kan förväntas utvecklas fram till år I denna bedömning tas även hänsyn till etableringarna Emporia och Entré Malmö eftersom det är klart att dessa etableringar blir av och att de kommer att stå färdiga vid tidpunkten för en eventuell utbyggnad av Mobilia. Utbyggnaden av IKEA kommer visserligen att vara färdig år 2015 och varuhuset ökar då sin omsättning med omkring 500 miljoner kronor. Då IKEA har ett betydligt större upptagningsområde än den övriga handeln i kommunen och därmed tar en relativt liten andel av sina kunder från kommunen bedöms varuhusets påverkan på handeln i Malmö vara så pass begränsad att IKEA:s omsättningsökning till följd av utbyggnaden exkluderas i analysen. I detta steg tas ingen hänsyn till eventuell utbyggnad av Mobilia. 2. I detta steg bedöms hur mycket försäljningsyta som tillkommer i Mobilia samt hur stor omsättningsökning utbyggnaden av köpcentrumet innebär. 3. Genom att sätta Mobilias omsättningsökning i relation till marknadens storlek och tillväxt år 2015 blir det möjligt att beräkna hur stor påverkan utbyggnaden av Mobilia får för den övriga handeln i Malmö kommun och i den omkringliggande regionen. 21

25 HUI vill betona att alla beräkningar, trots att siffrorna som anges är exakta, innehåller en felmarginal på omkring procent åt båda hållen. Felmarginalen är emellertid så pass liten att den inte innebär att tolkningen av resultaten påverkas nämnvärt. De slutsatser som dras ligger således inom felmarginalen. 4.2 MARKNADENS TILLVÄXT OCH STORLEK ÅR 2015 Marknaden (köpkraften) för sällanköpsvaror i Malmö kommun uppgår till 10,3 miljarder kronor år 2006, varav 6,5 miljarder kronor utgörs av lokalt köpkraftsunderlag och 3,8 miljarder utgörs av ett inflöde från omkringliggande kommuner och turism. Marknadens storlek bedöms år 2015, givet att inflödets andel av den totala marknaden är oförändrat, det vill säga 37 procent, och ingen utbyggnad av handeln sker, uppgå till 14,2 miljarder kronor. Tabell 4:1 Marknadens storlek år 2006 och 2015 givet oförändrat inflöde av köpkraft från den omkringliggande regionen Tillväxt 2006/2015. Omsättning, Mkr Lokal köpkraft, Mkr Inflöde av köpkraft, Mkr Ovanstående siffror tar emellertid inte hänsyn till hur Emporia och Entré Malmö påverkar marknadens storlek och enskilda marknadsplatsers utveckling. Då Emporia och Entré Malmö kommer att genomföras är det inledningsvis nödvändigt att bedöma hur dessa påverkar marknadens utveckling och storlek. Omsättningen inom sällanköpsvaruhandeln förväntas uppgå till cirka 1,9 miljarder kronor för Emporia och 850 miljoner kronor för Entré Malmö. Uppskattningsvis hämtar båda etableringarna 60 procent av sin omsättning från Malmö kommun och 40 procent från omlandet. Då 60 procent hämtas lokalt innebär det omfördelningseffekter mellan de nya enheterna och den idag befintliga handeln. Att 40 procent av omsättningen hämtas från omlandet innebär regionala effekter varför handeln i omkringliggande kommuner får en lägre tillväxt efter Emporia och Entré Malmös tillkomst. 22

26 Det ökade regionala inflödet av köpkraft innebär att detaljhandeln i Malmö ökar sin omsättning mer än vad som kan förväntas utan dessa nyetableringar. I tabell 4:1 anges omsättning, omsättningstillväxt och marknadsandel för marknadsplatser i Malmö då hänsyn tas till Emporia och Entré Malmö. I city ingår galleriorna och handeln längs gatorna. I övriga kommunen ingår Jägersro, Svågertorp samt övrig handel i Malmö som inte ligger i city. Tabell 4:2 Omsättning, omsättningstillväxt och marknadsandel för marknadsplatser i Malmö då hänsyn tas till Emporia och Entré Malmö med Emporia och Entré Malmö Oms, Mkr Marknadsandel Oms, Mkr Oms,Tillväxt Marknadsandel Hela Malmö kommun % % 100 % City* % % 25 % Övriga kommunen % % 49 % Mobilia % % 8 % Emporia % Entré Malmö % Anm: Marknadsandelarna är avrundade till heltal varför vissa kolumner inte summerar till exakt 100 %. *Inklusive Triangeln. Då hänsyn tas till den förväntade omsättningen för Emporia och Entré Malmö bedöms marknaden för sällanköpsvaror i Malmö uppgå till 15,3 miljarder kronor år Detta innebär en tillväxt på 49 procent för hela marknaden. För att Emporia och Entré Malmö ska nå upp till förväntade omsättningsnivåer krävs emellertid att de tar en relativt stor del av tillväxtutrymmet från den befintliga handeln, vilket medför att övriga marknadsplatser får en lägre tillväxt än handeln i kommunen som helhet och att de får minskade marknadsandelar. Tabellen visar att Malmö Citys andel av den totala omsättningen i kommunen minskar från 30 till 25 procent samtidigt som den övriga kommunens andel av den totala omsättningen minskar från 60 till 49 procent till följd av Emporia och Entré Malmö. 4.3 FÖRVÄNTAD OMSÄTTNINGSÖKNING FÖR MOBILIA Utbyggnaden av Mobilia innebär att kvadratmeter sällanköpsvaruhandel tillkommer. Tillkommande butiker har en sådan inriktning att de förväntas få en lägre försäljning per kvadratmeter än de butiker som finns i Mobilia idag, där den genomsnittliga omsättningen är kronor/kvadratmeter. Omsättningen för den tillkommande ytan i Mobilia beräknas till kronor/kvadratmeter. Detta innebär att omsättningsökningen till följd av utbyggnaden blir omkring 545 miljoner kronor. 23

27 Tabell 4:3 Omsättningsökning i Mobilia år till följd av utbyggnaden. Omsättningsökning till följd av Tillkommande yta kvm Oms./kvm kr utbyggnaden Mkr HUR PÅVERKAS DEN ÖVRIGA HANDELN AV MOBILIAS UTBYGGNAD? Marknaden för sällanköpsvaror i Malmö förväntas uppgå till 15,3 miljarder kronor då hänsyn tas till omsättningen för Emporia och Entré Malmö. Om Mobilia byggs ut ökar köpcentrumets omsättning med 545 miljoner kronor. Av dessa bedöms 325 miljoner kronor (60 procent) tas från Malmö kommun och resten, 220 miljoner kronor (40 procent), från omlandet. Detta innebär att marknaden för sällanköpsvaror i Malmö ökar med ytterligare 220 miljoner kronor (ökat inflöde) till 15,5 miljarder kronor. Den procentuella tillväxten för sällanköpsvarumarknaden i Malmö förväntas öka från 49 procent till 51 procent. Vid bedömningen av hur enskilda marknadsplatser påverkas vid en utbyggnad av handeln i den egna eller en närliggande kommun gäller principerna att avstånd och tillgänglighet har betydelse och att lika slår mot lika. Avståndets betydelse innebär att ju närmare två marknadsplatser ligger varandra desto lättare är det för konsumenterna att växla mellan dessa marknadsplatser utan att det kräver särskilt mycket ansträngning eller tar extra tid i anspråk. Att lika slår mot lika innebär att ju större likheter det finns i utbudet av handel mellan två marknadsplatser desto större möjlighet har konsumenterna att välja vilken marknadsplats de ska handla på. I tabell 4:4 redovisas omsättning, omsättningstillväxt och marknadsandel för marknadsplatser i Malmö vid utbyggnad av Mobilia. Tabell 4:4 Omsättning, omsättningstillväxt och marknadsandel för marknadsplatser i Malmö vid utbyggnad av Mobilia utan utbyggnad av Mobilia 2015 med utbyggnad av Mobilia Omsättning Oms. tillväxt Marknadsandel Omsättning Oms. tillväxt Marknadsandel Hela Malmö kommun % 100 % % 100 % City * % 25 % % 24 % Övriga kommunen** % 55 % % 53 % Mobilia % 8 % % 11 % Emporia % % Anm: Marknadsandelarna är avrundade till heltal varför vissa kolumner inte summerar till exakt 100 %. *Inklusive Triangeln, ** Övriga kommunen inklusive Entré Malmö. 24

28 För handeln i city bedöms omsättningstillväxten minska från 20 till 17 procent. Detta innebär att omkring 100 miljoner av Mobilias omsättning tas från handeln i Malmö City. Marknadsandelen minskar därmed från 25 till 24 procent. De 100 miljoner som Mobilia tar från handeln i city är relativt lite då det sätts i relation till den totala omsättningen på 3,8 miljarder. Omsättningen kommer i första hand hämtas från befintliga gallerior och A-stråk och i andra hand från mer perifera lägen i city. Eftersom den minskade omsättningstillväxten fördelas över ett stort antal aktörer bedöms risken för utslagning var relativt liten. Handeln i övriga delar av Malmö kommun, bland annat Svågertorp, Jägersro, Entré Malmö och övrig handel av lokal karaktär, beräknas få en minskad omsättningstillväxt från 24 till 21 procent. Detta innebär att omkring 150 miljoner kronor av Mobilas omsättning hämtas från handeln i övriga delar av kommunen. Marknadsandelen minskar därmed från 49 till 48 procent. Precis som för handeln i city är den omsättning som Mobilia tar mycket begränsad sett i relation till den totala omsättningen i den övriga kommunen. Man kan tala om en osthyveleffekt där hela marknaden skalas av. Effekterna förväntas bli relativt begränsade för Svågertorp, Jägerso Centrum och Entré Malmö, medan mer småskalig och lokal handel runt om i kommunen förväntas få se något större effekter. Emporia förväntas, på grund av närhet och likhet i utbud, påverkas något mer än andra enskilda marknadsplatser. Omkring 70 miljoner kronor av Mobilias omsättning hämtas från Emporia. Omsättningsminskningen är ändå att betrakta som relativt liten då den sätts i relation till Emporias förväntade omsättning på närmare 2 miljarder kronor. Omsättningsminskningen för Emporia innebär att marknadsandelen minskar från 13 till 12 procent. 4.5 FÖRÄNDRAR MOBILIAS UTBYGGNAD DETALJHANDELNS STRUKTUR I MALMÖ? Stadskärnan i Malmö hade år 2006 en marknadsandel på omkring 30 procent av kommunens sällanköpsvaruhandel. Det är värt att poängtera att denna marknadsandel baseras på den handel som är belägen i gallerior och övriga så kallade A-lägen. En totalundersökning skulle ge vid handen att stadskärnans andel av kommunens totala sällanköpsvaruhandel skulle vara något högre. I tabell 4:5 jämförs stadskärnan i Malmö med några andra stadskärnor i Skåne och övriga landet. Uppskattningarna av övriga stadskärnor i Skåne är gjord med samma 25

DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013

DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013 DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013 HUI Research Sep-Okt 2014 Anna Mocsáry Henrik Vestin 2010 David Naylor FÖRORD HUI Research har på uppdrag av Eskilstuna Innerstad AB genomfört en kartläggning och analys

Läs mer

Konsekvensanalys. Konsekvenser av utökad dagligvaruhandel i stadsdel Norr och Lillänge AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI)

Konsekvensanalys. Konsekvenser av utökad dagligvaruhandel i stadsdel Norr och Lillänge AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) Konsekvensanalys Konsekvenser av utökad dagligvaruhandel i stadsdel Norr och Lillänge AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) Förord AB Handelns utredningsinstitut (HUI) har på uppdrag av Östersunds kommun,

Läs mer

Fördjupad konsekvensutredning-

Fördjupad konsekvensutredning- AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT Fördjupad konsekvensutredning- Effekter för befintlig handel vid en ökad sällanköpsvaruhandel i Stora Bernstorp ΙΙ Januari 2010 Uppdragsgivare: Burlövs kommun 1 Förord AB

Läs mer

Konsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö

Konsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö Konsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö Syfte Steg 1 Steg 2 Steg 3 Att undersöka om marknadsförutsättningarna för detaljhandeln

Läs mer

Handelsutredning. 2 december 2014 Söderköping Henrik Vestin Rickard Johansson

Handelsutredning. 2 december 2014 Söderköping Henrik Vestin Rickard Johansson Handelsutredning 2 december 2014 Söderköping Henrik Vestin Rickard Johansson Om HUI Research Konsult- och forskningsverksamhet Handel, besöksnäring och samhällsekonomi Dotterbolag till Svensk Handel Om

Läs mer

Handelsutredning Nybro kommun. 2015-02-02 Anna Mocsáry Rickard Johansson

Handelsutredning Nybro kommun. 2015-02-02 Anna Mocsáry Rickard Johansson Handelsutredning Nybro kommun 2015-02-02 Anna Mocsáry Rickard Johansson Om HUI Research Handel Turism Samhällsekonomi Konsult Forskning Fristående dotterbolag till 2 Agenda 1. Bakgrund 2. Syfte och mål

Läs mer

Förord 1 2 3

Förord 1 2 3 Förord 1 2 3 Sammanfattning Innehållsförteckning 1 Inledning... 7 1.1 Bakgrund... 7 1.2 Syfte... 7 1.3 Mål... 8 1.4 Definition av begrepp... 9 1.5 Läge... 10 1.6 Definition av områden... 11 1.7 Antaganden...

Läs mer

CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD

CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor. SVAR PÅ: Stadskärnornas ekonomiska utveckling jämförd med

Läs mer

Purple Flag Eskilstuna Innerstad 2014. HUI Research. Oktober 2015. Rickard Johansson Anna Mocsáry

Purple Flag Eskilstuna Innerstad 2014. HUI Research. Oktober 2015. Rickard Johansson Anna Mocsáry Purple Flag Eskilstuna Innerstad 2014 HUI Research Oktober 2015 Rickard Johansson Anna Mocsáry FÖRORD HUI Research har på uppdrag av Eskilstuna Innerstad AB genomfört en kartläggning och analys av handelns

Läs mer

Detaljhandeln i Eskilstuna 2013-2014

Detaljhandeln i Eskilstuna 2013-2014 Detaljhandeln i Eskilstuna 2013-2014 HUI Research September-Oktober 2015 Rickard Johansson Anna Mocsáry Sammanfattning Bakgrund Handeln i Eskilstuna kommun genomgår utveckling, både vad gäller den befintliga

Läs mer

Hammarshus. Konsekvensbedömning 2012-04-10. Precisering ang. Ikano i Älmhult 2012 08-29

Hammarshus. Konsekvensbedömning 2012-04-10. Precisering ang. Ikano i Älmhult 2012 08-29 Hammarshus Konsekvensbedömning 2012-04-10. Precisering ang. Ikano i Älmhult 2012 08-29 INNEHÅLL 1. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING... 5 1.1. Hammarshus köpcentrum... 5 1.2. Påverkan - dagligvaruhandel... 5 1.2.1.

Läs mer

Hot eller möjlighet? En analys av. externhandelns effekter. på den etablerade. handeln. Handelns utvecklingsråd (HUR)

Hot eller möjlighet? En analys av. externhandelns effekter. på den etablerade. handeln. Handelns utvecklingsråd (HUR) AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT 2008-01-23 Rapport Handelns utvecklingsråd (HUR) Hot eller möjlighet? En analys av externhandelns effekter på den etablerade handeln Förord Externhandelsetableringar beskylls

Läs mer

DETALJHANDELN I ÖREBRO 2014. Nyckeltal för Örebros fyra största handelsplatser November 2015

DETALJHANDELN I ÖREBRO 2014. Nyckeltal för Örebros fyra största handelsplatser November 2015 DETALJHANDELN I ÖREBRO 2014 Nyckeltal för Örebros fyra största handelsplatser November 2015 FÖRORD Årets kartläggning visar ännu en gång att Örebro har återtagit sin position som handelsstad som lockar

Läs mer

Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg

Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg Rapport september 2013 Uppdragsgivare: Göteborgs stad, Trafikkontoret Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg Förord HUI

Läs mer

Melleruds kommun. Handelsutredning och konsekvensanalys av effekterna av planerat köpcentrum i Västerråda 2011-11-01

Melleruds kommun. Handelsutredning och konsekvensanalys av effekterna av planerat köpcentrum i Västerråda 2011-11-01 Melleruds kommun Handelsutredning och konsekvensanalys av effekterna av planerat köpcentrum i Västerråda 2011-11-01 Ann-Marie Johansson och Jan V Bergqvist Rapportinnehåll Uppdrag, syfte Planerat köpcentrum,

Läs mer

Handelsanalys Mjölbykommun

Handelsanalys Mjölbykommun AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT Handelsanalys Mjölbykommun Ulf Rämme Henrik Vestin 1 Förord AB Handelns Utredningsinstitut, HUI, har påuppdrag av Mjölbykommun, Kommunledningskontoret, utrett förutsättningarna

Läs mer

Analys av detaljhandelns utveckling i Skövdes tre största handelsområden: City, Norrmalm och Stallsiken

Analys av detaljhandelns utveckling i Skövdes tre största handelsområden: City, Norrmalm och Stallsiken Analys av detaljhandelns utveckling i Skövdes tre största handelsområden: City, Norrmalm och Stallsiken Innehåll... 1 Bakgrund... 3 Inledning... 4 Sällanköpsvaruhandeln... 5 Dagligvaruhandeln... 7 Skövde

Läs mer

CITYKLIMATET FALKENBERG 2014

CITYKLIMATET FALKENBERG 2014 CITYKLIMATET FALKENBERG 2014 SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor Rapporten är framtagen av WSP i samarbete med Fastighetsägarna GER SVAR

Läs mer

Handelsutredning Söderköpings kommun. 2015-01-21 Henrik Vestin Rickard Johansson

Handelsutredning Söderköpings kommun. 2015-01-21 Henrik Vestin Rickard Johansson Handelsutredning Söderköpings kommun 2015-01-21 Henrik Vestin Rickard Johansson Om HUI Research Handel Turism Samhällsekonomi Konsult Forskning Fristående dotterbolag till 2 Agenda 1. Bakgrund 2. Syfte

Läs mer

Inspirationsseminarium Eslövs stadskärna. Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB

Inspirationsseminarium Eslövs stadskärna. Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB Inspirationsseminarium Eslövs stadskärna Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB Välkomna till inspirationsseminarium och workshop för Eslövs stadskärna Inspirationsseminarium och Workshop för Eslövs stadskärna

Läs mer

KUNGENS KURVA. Diagonalen 1

KUNGENS KURVA. Diagonalen 1 KUNGENS KURVA Diagonalen 1 Kungens Kurva Kungens Kurva är inte bara ett av Sveriges snabbast växande handelsområden, det är även den största handelsplatsen i hela Skandinavien. I området finns totalt 230

Läs mer

FASTIGHETENS LÄGE. Det finns dock möjlighet för besökare att även parkera på torget i Mönsterås. Mönsterås centrum nås från väg E22 via fyra infarter.

FASTIGHETENS LÄGE. Det finns dock möjlighet för besökare att även parkera på torget i Mönsterås. Mönsterås centrum nås från väg E22 via fyra infarter. MÖNSTERÅS FAKTA Byggår: 1983 Fastighetsägare: Folksam (KPA) Försäljningsyta: 1.230 kvm Närliggande butiker: Apoteksgruppen, Puls & Träning Parkeringsplatser: ca 35 st FASTIGHETENS LÄGE Trafikmängder i

Läs mer

CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014

CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014 CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014 SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor Rapporten är framtagen av WSP i samarbete med Fastighetsägarna GER SVAR PÅ:

Läs mer

StatistikInfo. Detaljhandeln i Västerås år Statistiskt meddelande från Västerås stad, Servicepartner 2015:7. [Skriv text]

StatistikInfo. Detaljhandeln i Västerås år Statistiskt meddelande från Västerås stad, Servicepartner 2015:7. [Skriv text] StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Servicepartner 2015:7 Detaljhandeln i Västerås år 2013 [Skriv text] Servicepartner, Konsultcenter 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Handelspolicy för Eslövs kommun

Handelspolicy för Eslövs kommun Handelspolicy för Eslövs kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2009-09-28 Innehållsförteckning Handelspolicy för Eslövs kommun 3 Inriktningsmål Policy för handel Syfte 5 Bakgrund 5 Kommunens utveckling Handelns

Läs mer

Detaljhandeln i Helsingborg. Nuläge och framtid. Ulf Rämme Charlotte Persson 2014-01-20

Detaljhandeln i Helsingborg. Nuläge och framtid. Ulf Rämme Charlotte Persson 2014-01-20 Detaljhandeln i Helsingborg Nuläge och framtid Ulf Rämme Charlotte Persson 2014-01-20 Innehåll: Inledning 3 Marknadsunderlaget 4 Helsingborgs marknadsområde 5 Folkmängd och befolkningsutveckling 6 Socioekonomisk

Läs mer

Handelsbalansen i Skåne och västra Blekinge år 2011, 2017 och 2022. Komplement till utredning om Hammarshus 2012-08-29 2013-07-12

Handelsbalansen i Skåne och västra Blekinge år 2011, 2017 och 2022. Komplement till utredning om Hammarshus 2012-08-29 2013-07-12 Handelsbalansen i Skåne och västra Blekinge år 2011, 2017 och 2022 Komplement till utredning om Hammarshus 2012-08-29 2013-07-12 INNEHÅLL 1. UPPDRAG... 4 1. Handelsbalansen beskriv nuläge.... 4 2. Handelsbalansen

Läs mer

Rapport juni 2015 Valdemarsviks kommun. Konsekvensanalys Valdemarsvik

Rapport juni 2015 Valdemarsviks kommun. Konsekvensanalys Valdemarsvik Rapport juni 2015 Valdemarsviks kommun Konsekvensanalys Valdemarsvik Sammanfattning Syfte och mål Utredningen ska förse Valdemarsviks kommun med ett material som kan ligga till grund för beslut om etablering

Läs mer

Analys av utvecklingen i Skövde

Analys av utvecklingen i Skövde 1 Handeln 2010 Analys av utvecklingen i Skövde 2 Analys av handelns utveckling i Skövde 2010 Handelsstaden Skövde fortsätter växa stabilt - fina resultat av långsiktigt arbete Skövdes totala handelsindex

Läs mer

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum AB Handelns Utredningsinstitut September 2010 Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum Förord AB Handelns Utredningsinstitut, HUI, har på uppdrag av Växjö kommun Tekniska

Läs mer

StatistikInfo. Detaljhandeln i Västerås år Statistiskt meddelande från Västerås stad, Servicepartner. [Skriv text]

StatistikInfo. Detaljhandeln i Västerås år Statistiskt meddelande från Västerås stad, Servicepartner. [Skriv text] StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Detaljhandeln i Västerås år 2014 [Skriv text], Konsultcenter 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se Anna Welin, 021-39 13 52 StatistikInfo

Läs mer

DETALJHANDELN I ÖREBRO Nyckeltal för Örebros fyra största handelsplatser November 2015

DETALJHANDELN I ÖREBRO Nyckeltal för Örebros fyra största handelsplatser November 2015 DETALJHANDELN I ÖREBRO 2015 Nyckeltal för Örebros fyra största handelsplatser November 2015 FÖRORD Årets kartläggning visar ännu en gång att Örebro fortsätter att stärka sin position som en av landets

Läs mer

Handelsutredning Midgården, Ängelholm

Handelsutredning Midgården, Ängelholm 1 (14) Handelsutredning Midgården, Ängelholm Olle Anderberg Katarina Majer Olof Friberg Tyréns AB 2 (14) Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Syfte och förutsättningar... 3 3 Metod... 3 4 Läge, tillgänglighet

Läs mer

Handlingsprogram för Utvecklingssatsning Handel

Handlingsprogram för Utvecklingssatsning Handel Handlingsprogram för Utvecklingssatsning Handel 30 Mål Handelsindex för 2010 ska öka med minst 3 procentenheter jämfört med handelsindex för 2007. Mätmetod Handelsindex i Sveriges kommuner tas årligen

Läs mer

Handelsutredning Västra hamnen i Hudiksvall. Marknadspotential och konsekvensanalys

Handelsutredning Västra hamnen i Hudiksvall. Marknadspotential och konsekvensanalys Handelsutredning Västra hamnen i Hudiksvall Marknadspotential och konsekvensanalys 27 februari 2015 Bakgrund 2 I samband med Hudiksvall kommuns arbete med FÖP för Västra hamnen, önskar staden bedöma förutsättningarna

Läs mer

Snabbanalys av handeln i Leksand. Rapport September 2013. Henrik Vestin Senior konsult 08-762 72 87 henrik.vestin@hui.se

Snabbanalys av handeln i Leksand. Rapport September 2013. Henrik Vestin Senior konsult 08-762 72 87 henrik.vestin@hui.se Snabbanalys av handeln i Leksand Rapport September 2013 Henrik Vestin Senior konsult 08-762 72 87 henrik.vestin@hui.se 1 Definitioner Beklädnadshandel: Konfektion och ekipering, skohandel. BTA: Bruttototalarea,

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Datum 2014-06-25. Handelspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige/2014. Dokumentnamn: Handelspolicy Örnsköldsvik. Dokumentansvarig: Näringslivschef

Datum 2014-06-25. Handelspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige/2014. Dokumentnamn: Handelspolicy Örnsköldsvik. Dokumentansvarig: Näringslivschef Datum Handelspolicy Antagen av Kommunfullmäktige/2014 Antagen av: Kommunfullmäktige 2014-06-16, 112 Dokumentägare: Chef Tillväxtavdelning/klf Dokumentnamn: Handelspolicy Örnsköldsvik Dokumentansvarig:

Läs mer

Handelsområden och detaljhandelns utveckling i Jönköpings kommun

Handelsområden och detaljhandelns utveckling i Jönköpings kommun Handelsområden och detaljhandelns utveckling i Jönköpings kommun STADSKONTORET l NOVEMBER 2013 Stadskontorets utredningsenhet Utredare David Jansson david.jansson@jonkoping.se Omslag och layout Lena Holmberg

Läs mer

PM ang handelsutredningar i Kristianstad och effekter av en utbyggd handel 2014-04-02

PM ang handelsutredningar i Kristianstad och effekter av en utbyggd handel 2014-04-02 PM ang handelsutredningar i Kristianstad och effekter av en utbyggd handel 2014-04-02 FÖRORD Kristianstad är av tradition den centrala handelsstaden i nordöstra Skåne. För att bejaka en positiv stadsutveckling

Läs mer

Analys av utvecklingen i Skövde

Analys av utvecklingen i Skövde 1 Handeln 2009 Analys av utvecklingen i Skövde 2 Analys av handelns utveckling i Skövde 2009 Skövde toppar nationella handelssiffror - överträffar högt ställda förväntningar Skövdes totala handelsindex

Läs mer

datum PLANBESKRIVNING Ändring genom tillägg till del av DP 4136 för södra delen av Toftanäs industriområde i Husie i Malmö

datum PLANBESKRIVNING Ändring genom tillägg till del av DP 4136 för södra delen av Toftanäs industriområde i Husie i Malmö datum 2016-04-08 diarienummer 2013-00346 ÄDp 5375 SAMRÅDSHANDLING PLANBESKRIVNING Ändring genom tillägg till del av DP 4136 för södra delen av Toftanäs industriområde i Husie i Malmö INLEDNING Då planförslaget

Läs mer

Handel och trängselskatt år 2013

Handel och trängselskatt år 2013 Handel och trängselskatt år 2013 Mätning av handeln efter införandet av trängselskatt i Göteborg Augusti 2014 Henrik Vestin Senior konsult HUI Research 2013 Bakgrund I januari 2013 infördes trängselskatt

Läs mer

Arbetspendlingens struktur i Skåne

Arbetspendlingens struktur i Skåne Arbetspendlingens struktur i Skåne Underlagsrapport till Regional systemanalys för infrastrukturen i Skåne Författare: Kristoffer Levin, Region Skåne Innehållsförteckning 1. BAKGRUND 3 1.1 Lokala arbetsmarknader

Läs mer

Svensk Handel. en investering för ditt företag

Svensk Handel. en investering för ditt företag Svensk Handel en investering för ditt företag Svensk Handel är en intresseorganisation för detaljister, partihandlare och importörer Svensk Handel stärker handelns företag och skapar bättre förutsättningar

Läs mer

Uppdatering av handelsutredning, Ursvik 2012-08-08

Uppdatering av handelsutredning, Ursvik 2012-08-08 Uppdatering av handelsutredning, Ursvik 2012-08-08 Förutsättningar Vi utreder ett huvudscenario: Nästan all handel restauranger och service koncentreras till Ursviks Torg. En eller ett par serveringar

Läs mer

HANDELSPOLICY SVEDALA TÄTORT. Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13, 127

HANDELSPOLICY SVEDALA TÄTORT. Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13, 127 HANDELSPOLICY SVEDALA TÄTORT Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13, 127 1 2 Handelspolicy för Svedala tätort Svedala är kommunen där man lever ett gott liv. Vi har ett bra läge i Öresundsregionen med

Läs mer

Handeln i Skövde år 2020 och år 2025. Mötesplats för regionen 2014-06-02

Handeln i Skövde år 2020 och år 2025. Mötesplats för regionen 2014-06-02 Handeln i Skövde år 2020 och år 2025 Mötesplats för regionen 2014-06-02 INNEHÅLL 1. SAMMANFATTANDE SLUTSATSER... 6 1.1.1. Marknadsområde för handel mm... 6 1.2. Efterfrågeutveckling år 2012-2020... 7

Läs mer

Handel och trängselskatt andra kvartalet Mätning av handeln efter införandet av trängselskatt i Göteborg. januari 2014

Handel och trängselskatt andra kvartalet Mätning av handeln efter införandet av trängselskatt i Göteborg. januari 2014 Handel och trängselskatt andra kvartalet 2013 Mätning av handeln efter införandet av trängselskatt i Göteborg januari 2014 Henrik Vestin Senior konsult HUI Research 2013 Bakgrund I januari 2013 infördes

Läs mer

CITYKLIMATET FALKENBERG

CITYKLIMATET FALKENBERG CITYKLIMATET FALKENBERG VARFÖR BRYR SIG FASTIGHETSÄGARNA OM STADSKÄRNAN? Svar: Fastigheter är (oftast) inte flyttbara! Stadens utveckling är avgörande för fastighetsbranschen. Oavsett hur mycket tid, engagemang

Läs mer

KONSEKVENSANALYS - COOP I UMEÅ

KONSEKVENSANALYS - COOP I UMEÅ 1 december 2015 KONSEKVENSANALYS - COOP I UMEÅ PROJEKT Utarbetat av TH Granskat av JS Godkänt av NIRAS Sweden AB 556541-2532 T: +46 0850384400 D: +46 8 503 844 75 Besöksadress: Fleminggatan F: +460850384492

Läs mer

UTREDNING ANGÅENDE HANDELSPOLICY FÖR MA LMÖ STAD 24 MAJ 2012

UTREDNING ANGÅENDE HANDELSPOLICY FÖR MA LMÖ STAD 24 MAJ 2012 PM UTREDNING ANGÅENDE HANDELSPOLICY FÖR MA MALMÖ LMÖ STAD 24 MAJ 2012 Uppdrag: 232255, Utredning angående handelspolicy - strategisk planering. Titel på rapport: PM - Utredning angående handelspolicy för

Läs mer

Svalövs kommun. 7 april 2017 SVALÖV. HANDELSUTREDNING

Svalövs kommun. 7 april 2017 SVALÖV. HANDELSUTREDNING Svalövs kommun 7 april 2017 SVALÖV. HANDELSUTREDNING PROJEKT Svalövs kommun Utarbetat av TH Granskat av AH NIRAS Sweden AB Besöksadress: Fleminggatan 14 Boxadress: Box 70375 107 24 Stockholm, Sverige Org

Läs mer

Handelskonsekvensanalys för Landskrona - ny handel i kvarteret Bromsregulatorn 2011-05-19. Analys & Strategi 1

Handelskonsekvensanalys för Landskrona - ny handel i kvarteret Bromsregulatorn 2011-05-19. Analys & Strategi 1 Handelskonsekvensanalys för Landskrona - ny handel i kvarteret Bromsregulatorn 2011-05-19 Analys & Strategi 1 Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling.

Läs mer

Handelsstrategins utgångspunkt utifrån redan antagna mål och strategier:

Handelsstrategins utgångspunkt utifrån redan antagna mål och strategier: Nuvarande handelsstrategi antogs av kommunfullmäktige 2010 och är starkt kopplad till stadsmiljöprogrammet som fullmäktige antog 2009. Tillsammans med den fördjupade översiktsplanen för Nybro stad (2013),

Läs mer

AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT. RAPPORT Kungsörs kommun. Handelsanalys

AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT. RAPPORT Kungsörs kommun. Handelsanalys AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT RAPPORT Kungsörs kommun Handelsanalys Förord Syftet med föreliggande rapport är att kartlägga marknadsförhållandena för detaljhandel i Kungsörs kommun och dess omland samt

Läs mer

KUNGENS KURVA. HUI Research. Sveriges största handelsområde. Huddinge kommun. Mars 2014. Henrik Vestin Filippa Frisk Carina Jirwe 2014 HUI RESEARCH

KUNGENS KURVA. HUI Research. Sveriges största handelsområde. Huddinge kommun. Mars 2014. Henrik Vestin Filippa Frisk Carina Jirwe 2014 HUI RESEARCH KUNGENS KURVA Sveriges största handelsområde HUI Research Mars 2014 Huddinge kommun Henrik Vestin Filippa Frisk Carina Jirwe INLEDNING Kungens Kurva är Sveriges största handelsområde och ligger i Huddinge

Läs mer

1 234 m 2 617 m 2 617 m 2 LOKALEN LEDIG LOKAL. Planlösning butik En del. Planlösning butik Två delar UTHYRBAR AREA. 1 234 / 617 m 2 TYP.

1 234 m 2 617 m 2 617 m 2 LOKALEN LEDIG LOKAL. Planlösning butik En del. Planlösning butik Två delar UTHYRBAR AREA. 1 234 / 617 m 2 TYP. LOKALEN LEDIG LOKAL Planlösning butik En del Planlösning butik Två delar 1 234 m 2 617 m 2 617 m 2 UTHYRBAR AREA TYP NÄRLIGGANDE BUTIKER TILLTRÄDE 1 234 / 617 m 2 Handel ÖoB, Sova, Rusta, Mediamarkt m.fl

Läs mer

Handelsanalys Mjölby kommun

Handelsanalys Mjölby kommun AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT December 2009 Handelsanalys Mjölby kommun Bilaga: Konsumentundersökning Ulf Rämme Henrik Vestin 2. Konsumentundersökning Bakgrund I undersökningen ställdes frågor om konsumenternas

Läs mer

Detaljhandeln i Munkedals Kommun

Detaljhandeln i Munkedals Kommun 2014-03-19 Detaljhandeln i Munkedals Kommun Rapport Oktober 2014 Per Andersson Karin Olsson 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Handeln i omlandet 2.1 Handeln i omlandet 3. Analys av Munkedals kommun

Läs mer

Helsingborg. Områdesbeskrivning

Helsingborg. Områdesbeskrivning 2016 Områdesbeskrivning 1 Områdesbeskrivning Det här är en områdesbeskrivning för olika delar av. I beskrivningen är s tätort indelad i åtta områden och övriga delar av är indelade i två landsbygdsområden:

Läs mer

LEKSAND DAGLIGVARUFLYTT

LEKSAND DAGLIGVARUFLYTT LEKSAND DAGLIGVARUFLYTT EN UPPGRADERING AV LEKSAND HANDELSUTREDNING, DAT OKTOBER 2008 2012-06-13 INNEHÅLL 1. Bakgrund 2. Leksands handel idag 3. Leksands handel i framtiden 4. Regionens handel i framtiden,

Läs mer

AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT. Sveriges största handelsområde KARTLÄGGNING AV KUNGENS KURVA SKÄRHOLMEN

AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT. Sveriges största handelsområde KARTLÄGGNING AV KUNGENS KURVA SKÄRHOLMEN AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT Sveriges största handelsområde KARTLÄGGNING AV KUNGENS KURVA SKÄRHOLMEN Förord Idag är Kungens kurva ett av de mest expansiva handelsområdena i regionen. Kungens kurva har

Läs mer

Näringsliv och sysselsättning

Näringsliv och sysselsättning Näringsliv och sysselsättning i Lomma kommun Torsten Lindh Exploateringsingenjör Kristina Johansson Näringslivsutvecklare Näringslivets struktur i Lomma kommun Nutid Lomma kommun har idag ett diversifierat

Läs mer

Arena för Tillväxt. En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige

Arena för Tillväxt. En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige Arena för Tillväxt En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige Primär målgrupp: lokala och regionala beslutsfattare inom privat och offentlig sektor Vad gör vi? Omvärldsbevakning

Läs mer

DETALJHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

DETALJHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 DETALJHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 Stark tillväxt sätter fart på n Rekordmånga kommuner ökade omsättningen i n under 2015, däribland alla kommuner som ingår i Göteborgsregionens kommunförbund. I Göteborgsregionen

Läs mer

Handelskonsekvensanalys

Handelskonsekvensanalys Handelskonsekvensanalys Älta Centrum maj 2010 Innehåll Bakgrund Metod Dagens Älta C och Tyresö C Trafikflöde Konkurrens i marknadsområdet Delmarknadernas täckningsgrader Konsumtionsflöde i Älta Trender

Läs mer

Nydala Karlslund Norresand Centrum Maxi Söder Centrum Målaregården Brogård Handelsområden utbredning 1 Handelsverksamhet i centrum. Källa: Centrumplanen 2013 Restaurang 16 3 040 60 Nyckeltal över antal

Läs mer

Det här är Mobilia! Pressinformation från Mobilia

Det här är Mobilia! Pressinformation från Mobilia Pressinformation från Mobilia Det här är Mobilia! Historik Mobilia Mobilia är Malmös största och äldsta shoppingcenter. Mobilia öppnade för handel 1968 efter att lokalerna under de 70 föregående åren hyst

Läs mer

ÖVERETABLERING AV DETALJHANDELSYTA I SVERIGE VERKLIGHET ELLER MYT?

ÖVERETABLERING AV DETALJHANDELSYTA I SVERIGE VERKLIGHET ELLER MYT? ÖVERETABLERING AV DETALJHANDELSYTA I SVERIGE VERKLIGHET ELLER MYT? 1 Innehållsförteckning Finns det verkligen en överetablering? 7 Vi tog reda på sanningen! 8 Avgränsningar i studien samt förklaringar

Läs mer

Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den?

Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den? Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den? Om framtidens handel och handelsplatser Fredrik Bergström, ek. dr. Affärsområdeschef WSP Analys & Strategi 1 Innehåll Inledning Del 1: Handelns utveckling

Läs mer

Handelsstaden Skövde Analys av utvecklingen 2011

Handelsstaden Skövde Analys av utvecklingen 2011 Handelsstaden Skövde Analys av utvecklingen 2011 Sida 1 (7) Handelsstaden Skövde fortsätter växa ett resultat av ett långsiktigt arbete i samverkan Skövdes totala handelsindex fortsätter stiga och är nu

Läs mer

Luleås framtida handelsplats

Luleås framtida handelsplats Luleås framtida handelsplats Luleå Homecenter I området Notviken som ligger 3 km från centrala Luleå pågår utveckling av handelsområdet Luleå Homecenter för fullt. Luleå Homecenter är både den snabbast

Läs mer

Handelskonsekvensutredning Tuna Park

Handelskonsekvensutredning Tuna Park Handelskonsekvensutredning Tuna Park WSP Analys & Strategi 27 maj 2010 1 Kund Eskilstuna kommun Konsult WSP Analys & Strategi 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: +46 8 688 60 00 Fax: +46 8

Läs mer

KUNGSFORS KÖPCENTRUM KUNGSFORS KÖPCENTRUM. Presentation

KUNGSFORS KÖPCENTRUM KUNGSFORS KÖPCENTRUM. Presentation KUNGSFORS KÖPCENTRUM 2008-03-18 KUNGSFORS KÖPCENTRUM Kungsfors Center Etablerad destination SKENE JÄRN RV 156 Göteborg Hyssna KUNGSFORS IDAG Horred NYA KUNGSFORS Kungsfors är en vida etablerad och känd

Läs mer

DETALJHANDELSUTREDNING OCH FÖRSLAG TILL HANDELSSTRATEGI FÖR ÖREBRO KOMMUN UNITED BY OUR DIFFERENCE. Foto: WSP, Ulf Rämme

DETALJHANDELSUTREDNING OCH FÖRSLAG TILL HANDELSSTRATEGI FÖR ÖREBRO KOMMUN UNITED BY OUR DIFFERENCE. Foto: WSP, Ulf Rämme DETALJHANDELSUTREDNING OCH FÖRSLAG TILL HANDELSSTRATEGI FÖR ÖREBRO KOMMUN UNITED BY OUR DIFFERENCE Foto: WSP, Ulf Rämme INNEHÅLL UPPDRAGET 5 FÖRSLAG TILL HANDELSSTRATEGI 6 Rekommendationer i korthet 6

Läs mer

Områdesbeskrivning 2017

Områdesbeskrivning 2017 Områdesbeskrivning 217 Områdesbeskrivningen beskriver Ängelholms kommun och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar. Ängelholms kommun, Ängelholm tätort,, Munka-Ljungby, Strövelstorp, Vejbystrand/Magnarp

Läs mer

Handelsutredning Nybro kommun. HUI Research På uppdrag av Nybro kommun. Februari 2015

Handelsutredning Nybro kommun. HUI Research På uppdrag av Nybro kommun. Februari 2015 Handelsutredning Nybro kommun HUI Research På uppdrag av Nybro kommun Februari 2015 Förord HUI Research har på uppdrag av Nybro kommun genomfört en utredning av handeln i Nybro, kartlagt marknadsförutsättningarna,

Läs mer

Förslag till strategi för utveckling av detaljhandeln i Nybro kommun

Förslag till strategi för utveckling av detaljhandeln i Nybro kommun Förslag till strategi för utveckling av detaljhandeln i Nybro kommun 8 maj, 2015 Förord HUI Research AB genomförde vid årsskiftet 2014/2015 en utredning av förutsättningarna för detaljhandeln i Nybro kommun.

Läs mer

Handel i västra. Valhallavägen. Förstudie. Västra. Valhallavägen. WSP Augusti 2013

Handel i västra. Valhallavägen. Förstudie. Västra. Valhallavägen. WSP Augusti 2013 Västra Valhallavägen WSP Augusti 2013 Handel i västra Valhallavägen Förstudie www.stockholm.se/arstafaltet The Capital of Scandinavia stockholm.se/vastravalhallavagen Förstudie: Handel i västra Valhallavägen

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge KÄVLINGE KOMMUN Grupp 5 Elin Djus Sema Kadir Andreas Kirkby Peter Johansson Jacob Thörnblad Sammanfattning Befolkningen i Kävlinge

Läs mer

Områdesbeskrivning 2017

Områdesbeskrivning 2017 Områdesbeskrivning 217 Områdesbeskrivningen beskriver Ängelholms kommun och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar. Ängelholms kommun, Ängelholm tätort, Hjärnarp, Munka-Ljungby, Strövelstorp,

Läs mer

Handel och trängselskatt första kvartalet 2013. Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg.

Handel och trängselskatt första kvartalet 2013. Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg. Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg 18 september 2013 Henrik Vestin Senior konsult Bakgrund I januari 2013 infördes trängselskatt

Läs mer

Detaljhandeln i Eskilstuna 14 oktober, 2015. Anna Mocsáry Rickard Johansson

Detaljhandeln i Eskilstuna 14 oktober, 2015. Anna Mocsáry Rickard Johansson Detaljhandeln i Eskilstuna 14 oktober, 2015 Anna Mocsáry Rickard Johansson 1 Om HUI Research Oberoende konsult- och forskningsverksamhet sedan 1968. Handel Turism Samhällsekonomi Forskning Fristående doperbolag

Läs mer

Områdesbeskrivning 2017

Områdesbeskrivning 2017 Områdesbeskrivning 217 Munka-Ljungby Områdesbeskrivningen beskriver Ängelholms kommun och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar. Ängelholms kommun, Ängelholm tätort, Hjärnarp, Munka-Ljungby,

Läs mer

CITYKLIMATET MALMÖ GÖRAN HÖCKERT 2013-10-23

CITYKLIMATET MALMÖ GÖRAN HÖCKERT 2013-10-23 CITYKLIMATET MALMÖ GÖRAN HÖCKERT 2013-10-23 CITYKLIMATET SYFTE Beskriver hur det går för cityhandeln i förhållande till handeln på orten Stadskärnenivå istället för kommunnivå Årlig undersökning CITYKLIMATET

Läs mer

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå Rapport april 2014 Förväntningarna på den nationella ekonomiska utvecklingen har ökat under den senaste tiden. Jämförs medelvärdet för BNP-tillväxten

Läs mer

Konsekvenser på handel och regionalekonomi av utbyggd handel på betongstationen m fl

Konsekvenser på handel och regionalekonomi av utbyggd handel på betongstationen m fl Konsekvenser på handel och regionalekonomi av utbyggd handel på betongstationen m fl mars 2014 2014-03-07 FÖRORD År 2007 antog Östersunds kommun en handelspolicy som kom att uppdateras och utvärderas under

Läs mer

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Detta kapitel syftar till att beskriva kommunen samt de förutsättningar som ligger till grund för översiktsplaneringen. Poängteras bör att presentationen är en nulägesbeskrivning

Läs mer

Handeln i Kristianstad nuläge, framtid, strategier 1(8) Handeln i Kristianstad Nuläge Framtid Strategier. Stadsarkitektkontoret 2006-08-01

Handeln i Kristianstad nuläge, framtid, strategier 1(8) Handeln i Kristianstad Nuläge Framtid Strategier. Stadsarkitektkontoret 2006-08-01 1(8) Handeln i Kristianstad Nuläge Framtid Strategier Stadsarkitektkontoret 2006-08-01 2(8) Bakgrund Kommunstyrelsen gav 2005-05-25 97 stadsarkitekt- och mark- och exploateringskontoren i uppdrag att ta

Läs mer

HANDELN I KARLSKRONA. En studie av detaljhandelns förutsättningar och potential

HANDELN I KARLSKRONA. En studie av detaljhandelns förutsättningar och potential HANDELN I KARLSKRONA En studie av detaljhandelns förutsättningar och potential AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) FÖRORD Syftet med denna rapport är att kartlägga och analysera detaljhandeln och dess

Läs mer

Platser som beslutats av Polismyndigheten efter särskild prövning enligt 3 lagen (1980:578) om ordningsvakter (LOV)

Platser som beslutats av Polismyndigheten efter särskild prövning enligt 3 lagen (1980:578) om ordningsvakter (LOV) POLISREGION SYD 3 LOVförteckning 1 (9) Datum 20151202 Diarienr (åberopas) Polismyndigheten Rättsavdelningen Förvaltningsrätt 13 Syd FÖRORDNAD ORDNINGSVAKT MED TJÄNSTGÖRING I POLISREGION SYD Platser som

Läs mer

STHLM ARBETSMARKNAD:

STHLM ARBETSMARKNAD: STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Förvärvsarbetande i Stockholm 2009 S 2011:07 2011-06-17 Patrik Waaranperä 08-508 35 027 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen

Läs mer

CITYKLIMATET VARBERG

CITYKLIMATET VARBERG CITYKLIMATET VARBERG VARFÖR BRYR SIG FASTIGHETSÄGARNA OM STADSKÄRNAN? Stadens utveckling är avgörande för fas5ghetsbranschen. Oavse: hur mycket 5d, engagemang och pengar som går in i en fas5ghet så är

Läs mer

Handelns villkor och betydelse som näringsgren i Göteborgsregionen

Handelns villkor och betydelse som näringsgren i Göteborgsregionen Handelns villkor och betydelse som näringsgren i Göteborgsregionen Ulf Rämme Henrik Vestin Inledning Denna presentation inleds med en beskrivning av det genomförda projektet. Därefter följer en kartläggning

Läs mer

Skånes befolkningsprognos

Skånes befolkningsprognos Skånes befolkningsprognos 2012 2021 Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Skåne väntas passera 1,3 miljoner invånare under 2016 5 Fler inflyttare

Läs mer

Saltsjöbaden centrum 2013-08-26

Saltsjöbaden centrum 2013-08-26 Saltsjöbaden centrum 2013-08-26 INNEHÅLL 1. SAMMANFATTNING... 5 2. UPPDRAG... 5 3. KIABS ARGUMENTATION... 6 4. AXFOODS SYN... 7 5. ICAS SYN... 7 6. NIRAS BEDÖMNING... 8 6.1. Efterfrågan växer... 8 6.2.

Läs mer

Perspektiv Helsingborg

Perspektiv Helsingborg Statistik om Helsingborg och dess omvärld Nr 4: 2012 Perspektiv Helsingborg ARBETSPENDLING TILL OCH FRÅN HELSINGBORG ÅR 2010 Arbetspendlingen till och från Helsingborg över kommungränsen, är ovanligt stor

Läs mer

Analys av förändringen i befolkning, arbetsmarknad och näringsliv

Analys av förändringen i befolkning, arbetsmarknad och näringsliv Analys av förändringen i befolkning, arbetsmarknad och näringsliv SSSV Samverkan Skåne Sydväst februari 2009 Rapporten är framtagen av: Daniel Svärd, Lunds kommun och Anders Axelsson, Malmö Stad Innehållsförteckning

Läs mer

Konsekvenser på handel och regionalekonomi av utbyggd handel på betongstationen m fl

Konsekvenser på handel och regionalekonomi av utbyggd handel på betongstationen m fl Konsekvenser på handel och regionalekonomi av utbyggd handel på betongstationen m fl mars 2014 2014-03-07 Bilaga Konsekvenser på handel och regionalekonomi av utbyggd handel på Betongstationen m fl. 2014-03-07

Läs mer