Framtidens handel. Om handelns utveckling, framtid och marknadsplatsernas konkurrens

Transkript

1 Framtidens handel Om handelns utveckling, framtid och marknadsplatsernas konkurrens Fredrik Bergström, ek. dr. Affärsområdeschef WSP Analys & Strategi

2 Förord och innehåll Förord Syftet med denna rapport är att belysa handelns utveckling på kort och lång sikt. Rapporten har tagits fram till konferensen Handelsfastigheter Analysen baseras på en rad olika källor och ska ses som en kortfattad sammanfattning/bedömning av läget på kort och lång sikt för detaljhandeln vintern Innehåll 1. Teori - Handelns drivkrafter 2. Handelns utveckling på kort och lång sikt 3. Regionernas kamp 4. Marknadsplatsernas konkurrens 5. Om WSP Författaren Fredrik Bergström är ekonomie doktor, affärsområdeschef för WSP Analys & Strategi. Fredrik har analyserat handeln under många år, bl a som chef för HUI. Kontakt: fredrik.bergstrom@wspgroup.se;

3 1. Teori - Handelns drivkrafter Handelns drivkrafter kan på ett övergripande plan delas upp i: Efterfrågan: Hur stor är köpkraften och viilka är kundernas preferenser Utbudet: Hur ser handelns koncept och affärsmodeller ut? Vilka är trenderna? Marknadsplatsen: Kunderna och butikerna möts på olika marknadsplatser (stadskärnan, externhandelsområdet, gallerian, stadsdelscentrumet). Dessa handelsplatser ägs ofta av fastighetsägare som kan påverka handelns utveckling. Omvärldsfaktorer: Samtliga aktörer påverkas av konjunktur, teknisk utveckling mm. Dessa faktorer bidrar till att forma handelns utveckling. Politiken: Via skatter, räntor, lagstiftning kan politiken på nationell och lokal nivå underlätta eller försvåra för handelns aktörer. Ovan faktorer formar handelns framtid och måste förstås var för sig, men också tillsammans. 3

4 2. Handelns utveckling på kort och lång sikt Handeln har upplevt ett antal svaga år. Denna utvecklingen kan komma att hålla i sig ytterligare något år. Över tiden tenderar dock handeln att växa. De kommande 20 åren förväntas handeln växa med 400 miljarder kronor En stor del av denna tillväxt kommer att återfinnas i storstadsregionerna 4

5 Handelns utveckling de senaste åren DHI, fasta, %, årstakt, gl.mv Källa: HUI/SCB Detaljhandelsindex. Fasta priser Under de senast 20 åren har handeln både genomgått djupa kriser (90- talskrisen, finanskrisen) och tillväxtperioder (sena 90-talet, stora delar av 00-talet). De senaste åren har handelns utveckling präglats av finanskrisen. Under 2008/2009 sjönk handeln som en konsekvens av den oro som finanskrisen gav upphov till. Under 2009/2010 och delar av 2011 utvecklades handeln väl. En viktig orsak var finanspolitiska stimulanser, förväntningar om bättre ekonomisk utveckling och låga räntor. Under andra halvan av 2011 bröts utvecklingen och handelns tillväxt minskade ånyo. Denna utveckling kom också att prägla många branscher under Krisåren är inte över! 5

6 Sport och mat är vinnare medan leksaker och elektronik är förlorare under 2012 Under 2012 ökade detaljhandeln med ungefär 2%. Dagligvaruhandeln gick bättre än sällanköpsvaruhandeln, vilket är ett lågkonjunkturtecken (äta måste man, men prylar är inte lika viktiga). Inom sällanköpsvaruhandeln var det stora skillnader. Sporthandeln var stark, medan elektronikhandeln hade problem (bl a konkurser). Sporthandeln har både kännetecknats av nyetableringar och en förmåga att utmana sko- och klädhandeln. Elektronikhandeln möter hård prispress och måste hela tiden komma med nyheter som lockar till köp. Genomgående har, vilket är väntat i en lågkonjunktur, kapitalvarubranscher haft ett tufft Källa: HUI/SCB. Detaljhandelsindex. Löpande priser, ackumulerat för hela Procentuell ökning jämför med föregående år. Bok- och pappershandeln fortsätter att tappa och det beror bl a på att allt fler böcker köps via internet som inte till fullo fångas upp av statistiken. 6

7 2013 blir ett svagt år men det blir bättre BNP-tillväxt 3,7 0,9 0,8 2,2 Sysselsättning 2,1 0,6 0,1 0,1 Arbetslöshet 7,5 7,7 8,3 8,4 Inflation (KPI) 3 0,9 0,4 1,2 Reporänta 1,75 1 0,75 1,25 Offentligt finansiellt sparande 0,2 0,5 1,2 1,1 Konjunktursvängningarna de senaste åren har även präglat detaljhandeln. Efter 90-talskrisen upplevde detaljhandeln en stark utveckling fram till IT-kraschen. Då avtog tillväxten något. Åren därefter blev mycket starka för handeln. Den positiva utvecklingen tog slut i samband med finanskrisen De senaste åren har varit relativt svaga. De kommande åren kommer att fortsätta att präglas av den nuvarande krisen. Stigande arbetslöshet och en osäkerhet om den internationella utvecklingen är faktorer som också kommer att påverka handeln negativt. Valåret 2014 kan bli ett år då konjunkturen åter vänder uppåt. Med stor sannolikhet kommer valfläsk av olika slag att frigöras som kommer att komma svenska hushåll till del. Källa: Konjunkturinstitutet, december

8 Handeln växer och storstadsregionerna blir vinnare Enligt Konjunkturinstitutets långsiktiga prognos förväntas den privata konsumtionen i ett 20-årsperspektiv årligen växa med 2,8 procent har handeln växt med knappt 75 procent, omsättningen ökat med 400 miljarder kronor och den totala försäljningen når 1000 miljarder kronor. En stark trend i stora delar av världen är urbaniseringen. Beräkningar som WSP har gjort tyder på att en stor del av hushållens totala inkomster kommer att återfinnas i storstadsregionerna. Utvecklingen drivs av den förväntade befolknings- och inkomstutvecklingen I de tre största städerna kommer närmare 70 procent av den förväntade tillväxten att återfinnas. Källa: WSP. Kartan visar hur de totala förvärvsinkomsternas tillväxt förväntas fördelas fram till Denna utveckling kommer också att prägla handeln och 70% av handelns tillväxt kommer också att återfinnas storstadsregionerna. 8

9 3. Regionernas kamp Som en konsekvens av att olika delar av Sverige har olika tillväxt växer handeln snabbare i vissa delar av landet än i andra delar. Andra drivkrafter som formar handelns regionala utveckling är förekomsten av nyetablering och nedläggning av handel. Aktivt förnyelsearbete av stadskärnor och andra handelsplatser kan också påverkar handelns regionala utveckling. 9

10 Handeln koncentreras till storstadsregionerna Tillväxt Mrd.kr Andel Totalt % Topp % Topp % Topp % 200 lägsta 6 11% Under perioden 2007 till 2011 växte den totala detaljhandeln med ca 60 miljarder kronor (detaljhandeln omsätter ca 600 miljarder 2012). Av denna tillväxt återfinns 65% bland de 25 snabbast växande kommunerna. Dessa kommuner är ffa större centralorter samt storstädernas förorter med stora handelsplatser. De tre storstadskommunerna står för nästan 20% av tillväxten. Bland snabbväxarna finns även en del mindre orter som Falkenberg (Ullared) och Strömstad (norgehandeln) Källa: HUI/Handeln i Sverige samt egna beräkningar I stora delar av Sverige har handeln en relativt svag utveckling. De 200 kommuner som har sämst utveckling står för 11% av den totala tillväxten. Det finns ca 30 kommuner i vilka handeln har minskat under perioden. 10

11 men många mindre orter lyckas trots allt stärka sin handel Index, förändring Många orter har lyckat bli attraktivare unde de senaste 5 åren. Attraktiviteten mäts som en ökning av det sk försäljningsindexet,. Intressant att notera är att ett antal mindre orter har lyckats att öka sitt försäljningsindex. Några ökningar är kopplade till gränshandeln (de tre översta), men det finns också ett antal orter som har lyckats få till en positiv utveckling utan gränshandel. -40 Åstorp Sundbyberg Järfälla Upplands Väsby Huddinge Hjo Täby Upplands-Bro Mölndal Kävlinge Örkelljunga Älmhult Ovanåker Göteborg Stockholm Malmö Nyköping Lekeberg Malung Pajala Nynäshamn Malå Arvidsjaur Sorsele Övertorneå Skövde Sollentuna Storuman Åre Kalmar Årjäng Falkenberg Burlöv Eda Haparanda Strömstad Intressant är också att de 3 storstädernas försäljningsindex har minskat. Detta kan bl a kopplas till att handelns expansion har varit i förorterna och hur konjunkturen har påverkat olika segment av detaljhandeln. Källa: HUI/Handeln i Sverige. Diagrammet visar på förändringen av försäljningsindex för total detaljhandel under perioden Försäljningsindex visar handelns försäljning i förhållande till befolkningsunderlaget. I diagrammet återfinns de som har haft största ökningen respektive tappat mest. Storstäderna har också inkluderats. Bilden är beskuren. Strömstads ökning är 204. En del orter har upplevt stora minskningar av försäljningsindex. Flera av dessa orter står inför stora utmaningar om de ska vända utvecklingen 11

12 4. Marknadsplatsernas konkurrens Var handelns varor säljs är en konkurrensprocess mellan olika marknadsplatser. E-handeln kommer att ta marknadsandelar, externhandeln kommer att fortsätta att utmana. Stadskärnorna behöver intensifiera förnyelsearbetet och det finns möjligheter för mindre stadsdelscentrum i de växande städerna En positiv utveckling bygger dock på att berörda aktörer arbetar aktivt och genomtänkt. 12

13 Marknadsplatsernas konkurrens några drivkrafter Konkurrens inom handeln sker i stor utsträckning via olika handelsplatser. Vi kan handla på nätet, stadskärnan, externt, i stadsdelscentrumet eller i en mindre ort där vi bor. Var vi väljer att handla drivs av faktorer som handelsutbud, tillgänglighet, annan service och hur attraktiv en handelplats upplevs. Under de senaste 20 åren har externhandeln haft en stark utveckling, många större stadskärnor har haft en relativt god utveckling. E-handeln har kommit starkt de senaste åren. Till de stora förlorarna hör stadsdelscentrum och mindre orter i anslutning till centralorterna. Sedan finanskrisen kommer signaler på att stadkärnorna har haft det tufft. Vi ser även att en del stadsdelscentrum I de större städerna har gjort comeback som en konsekvens av en tilltagande urbanisering. 13

14 E-handeln fortsätter att utmana 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% E-handel (alt 1) E-handel (Huvud) E-handel (alt 2) Källa: HUI/Posten E-barometern samt egen prognos. Prognosen bygger på att e-handeln växer med 10% de kommande 20 åren (heldragna linjen). De försiktigare scenarierna bygger på att tillväxt takten är svagare eller försvagas efter ett tag. E-handeln har under några år haft en stark utveckling och i synnerhet inom sällanköpsvaruhandeln. Mycket tyder på att denna trend kommer att hålla i sig. Allt fler konsumenter har lärt sig att handla över nätet och företagen har blivit bättre på att sälja över nätet. Inom några år kommer de internetvana 90-talisterna att få en ökad köpkraft. De kommer med all sannolikhet att e-handla i större utsträckning än tidigare generationer Blickar man framåt och antar att e- handeln fortsätter att växa (i bilden redovisas olika scenario) så kan e- handeln med sällansköpsvaror komma att gå från ca 10% till 30% av marknaden. E-handeln kommer således att utmana den traditionella handeln. En konsekvens framöver blir att E- handeln i än större utsträckning kommer att växa ihop med den traditionella butikshandeln. 14

15 Stadskärnorna behöver förnya sig Som en konsekvens av växande externhandel har många stadskärnor kommit att utmanas. Flera av stadskärnorna har genom aktivt förnyelsearbete lyckats hålla uppe konkurrenskraften. Sedan finanskrisen 2008 har det dock kommit en hel del indikationer på att det går sämre för stadskärnorna. En nyligen publicerad studie från Fastighetsägarna Region Syd bekräftar denna bild. En utmaning framöver blir att öka stadskärnornas konkurrenskraft genom ett fortsatt förnyelsearbe med fokus på utbudet, tillgängligheten, annan service, staden som mötesplats mm Källa: Fastighetsägarna Region Syd och WSP. Cityklimat-rapporten. Omsättningsutveckling i stadskärnorna i sällanköpsvaruhandeln 2010/

16 Stadsdelscentrumens comeback? Stadsdelscentrum i våra större städer har under lång tid haft svårt att klara konkurrensen mot externhandel, stora förortscentrum och cityhandeln. I takt med att storstäderna växer och förtätas förbättras dock förutsättningarna för många mindre centrum. De centrum som kännetecknas av hög tillgänglighet, närhet till city och där det går att förtäta har stora möjligheter att utvecklas på ett positivt sätt. Ett illustrativt exempel är Liljeholmen i Stockholm Inom WSP pågår ett arbete med att se över utvecklingspotentialen för mindre stadsdelscentrum i bland annat Stockholm. En preliminär slutsats är att det finns kommersiella förutsättningar att lyfta en hel del centrum. Dock inte alla

17 Möjligheterna finns, men det krävs eftertanke och inte minst ett effektivt genomförande Att utveckla handeln i stadskärnor, stadsdelar, gallerior och på andra typer av handelsplatser kräver eftertanke. Marknadsanalys för att avgöra underliggande kommersiella förutsättningar som finns. En analys av konkurrsen för att identifiera vilken inriktning som bör väljas för att få ut mesta möjliga förbättring. En erfarenhet är också att all förnyelse av handelsplatser kräver en stark genomförandeorganisation där berörda aktörer (handel, fastighetsägare, kommun, restauranger mfl) är aktivt involverade och också gör substantiella satsningar. Vad handelns utveckling visar är avslutningsvis att de som inte jobbar med att utveckla sina handelsplatser kommer att tappa marknadsandelar, uppleva minskade fastighetsvärden och se centrumens långsamma förfall. Framtiden ligger i de berörda aktörernas egna händer.

18 Om WSP WSP och GENIVAR har gått samman och bildar ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Vi erbjuder tjänster för hållbar samhällsutveckling inom Hus & Industri, Transport & infrastruktur och Miljö & Energi. Tillsammans har vi medarbetare på över 300 kontor i 35 länder. I Sverige har vi omkring 2500 medarbetare 18

19 WSP inom stads- och fastighetsutveckling 19