Handelsstrategi Oskarshamn. April 2018

Transkript

1 Handelsstrategi Oskarshamn April 2018

2 Förord WSP Analys och Strategi har på uppdrag av Attraktiva Oskarshamn genomfört en handelsutredning/handelsstrategi för Oskarshamns kommun. Utredningen har genomförts av Ulf Rämme, Oscar Paulsson och Henrik Vestin. Kontaktperson hos uppdragsgivaren har varit Jan Hardebrant. Stockholm i april

3 Strategiska rekommendationer i korthet 3 Utvecklingspotential och ytbehov När Snickeriet (inklusive Maxi Ica) är färdigutbyggt motsvarar de totala ytorna i Oskarshamn väl det marknadsmässiga köpkraftsunderlaget. En svag befolkningsutveckling i Oskarshamn och övriga marknadsområdet innebär också att det inte finns något nämnvärt framtida ytbehov. Detta innebär att det inte finns något behov av att skapa någon mer handelsnod i kommunen utan fokus bör vara på att färdigställa de planerade externhandelsytorna och att kraftsamla och förädla stadskärnan samt Snickeriet. Det kan möjligen finnas ett visst ytbehov inom restaurang, men det är inte större än att det kan täckas av de vakanser som finns eller av att ytor frigörs genom omflyttning av andra verksamheter. Utveckla och förädla stadskärnan WSP har identifierat ett antal åtgärder som kan stärka stadskärnans attraktivitet som mötesplats och även gynna de kommersiella näringarna: Ändra slingan i stadskärnan så att: Förutsättningarna för handel blir bättre. Att fler rör sig längs gator och torg. Att det skapas ett naturligt flöde som utgår från Flanaden och sen cirkulerar ner till Lilla Torget. Det blir tydligt att handeln finns kring Flanaden och café/restaurang är kring Lilla Torget. Bind ihop Köpmangatan med Lilla Torget och ner mot hamnen. På så sätt kan ett attraktivt huvudstråk skapas där Lilla Torget blir hjärtat mellan handeln i staden och de naturkvalitéer som finns ner mot hamnen. Fokusera på att utveckla Lilla Torget och göra det till en attraktiv målpunkt i staden. Utveckla Flanaden 2 Förläng utomhus. Klustra och omlokalisera butiker och andra verksamheter. Använd ankarbutiker för att styra flödet. Skapa besöksanledningar. Exempelvis torghandel och kvällsöppet. Stora Torget Att på lång sikt försöka förtäta men i det korta perspektivet bevara då fokus ligger mer på Lilla Torget. Biltrafiken har idag en central roll i staden Försöka begränsa mer och koncentrera till vissa delar av staden. Genomför en trafik- och parkeringsutredning.

4 Strategiska rekommendationer i korthet 4 Övrig centralort Närservice, samla i anslutning till andra verksamheter (bibliotek vårdcentral mm) för att skapa flöden. Massan verksamheter skapar attraktivitet och besöksanledning samt ger understöd åt handel. Övrig kommun Säkerställ att det finns dagligvaruhandel/närservice som stöd för boende på landsbygden.

5 Innehåll Inledning 6 Några övergripande trender 9 Handeln i marknadsområdet 20 Handeln i Oskarshamns kommun 27 Strategiska rekommendationer i korthet 55 Bilaga Workshop om handeln i Oskarshamn 5

6 Inledning

7 Inledning 7 Bakgrund Attraktiva Oskarshamn tog år 2013 fram en strategi på medellång sikt för att utveckla handeln i Oskarshamns kommun och i synnerhet stadskärnan. Vissa av de ambitioner och mål som sattes då har helt eller delvis uppfyllts medan andra åtgärder kräver ett mer långsiktigt arbete. Oskarshamn är beläget i en svagt växande marknad men kommunen planerar ändå för nya bostadsområden i centrumnära lägen för att komma till rätta med bostadsbrist och modernisera bostadsbeståndet. Med en ökad befolkning följer eventuellt ett ökat behov av lokaler för handel och kommersiell service för att tillgodose invånarnas behov. I Oskarshamn har flera ombyggnadsprojekt och omflyttningar genomförts under senare år. Andra projekt pågår i skrivande stund för att frigöra och skapa mer ytor i centrala lägen. Parallellt med detta ökar den regionala och inom kommunala konkurrensen genom tillskapande av ny externhandel vid E22:an. Syfte Syftet med föreliggande undersökning är att genomföra en kommunövergripande handelsutredning som tar ett helhetsgrepp över handelns utveckling och framtida potential i kommunen. Undersökningen skall också tjäna som ett underlag för strategisk planering och utveckling av handel och kommersiell service i framtiden. De övergripande målen i undersökningen är att: Belysa detaljhandelns och den kommersiella servicens förutsättningar idag och i framtiden. Bedöma behovet av ny yta för olika branscher Ge strategiska råd och rekommendationer kring framtida utveckling givet regional konkurrens och konkurrens från alternativa försäljningskanaler. Ge förslag på hur man kan utveckla och knyta samman stråket mellan E:22an och inre hamnen. Rapportens disposition I det första kapitlet sker en genomgång av några övergripande trender med bäring på handeln. I kapitel två redovisas nyckeltal kring den regionala strukturen och konkurrensen i syfte att bland annat avgränsa marknadsområdet. Kapitel 3 är en genomgång handeln i Oskarshamn avseende utveckling, fysisk struktur, stadskärnans styrkor och svagheter med mera. I rapportens avslutande kapitel sammanfattas de viktigaste strategiska råden och rekommendationerna. Som bilaga finns en dokumentation från den workshop som genomfördes i Oskarshamn den 8 mars 2018.

8 Definitioner 8 Detaljhandeln delas in branscherna dagligvaror och sällanköpsvaror. Sällanköpsvaruhandlen delas in i underbranscherna beklädnadshandel och hem- och fritidsvaruhandel. Kommersiell service delas in i branscherna hotell och restaurang samt annan service. Detaljhandel Detaljhandel & kommersiell service Dagligvaruhandel Sällanköpsvaruhandel Dagligvaror - Livsmedel - Specialiserad livs - Systembolag - Apotek (receptfri försäljning) - Parfym & hälsokost - Tobak och tidningar Beklädnad - Konfektion - Skor - Väskor & accessoarer Hem- & fritidsvaror - Möbler - Heminredning - Järn- & byggvaror - Bok & papper - Cykel & sport - Leksaker - Ur, guld & optik - Foto - Radio & tv - Data & tele - Övriga sällanköpsvaror Hotell & restaurang Kommersiellt boende - Hotell & vandrarhem Restaurang - Café & restaurang Kommersiell service Annan service Annan service - Hud & skönhet, t.ex. gym, skönhetssalonger & frisörer - Kulturinstitutioner, t.ex. teater, museum & biograf - Rese & turism - Övrig konsumentservice

9 Några övergripande trender

10 Inledning Det finns en mängd trender och omvärldsfaktorer som på olika nivå påverkar och omvandlar handel och kommersiella näringar. I detta avsnitt diskuteras hur e-handel och förändrade konsumtionsmönster påverkar förutsättningarna för handeln i Oskarshamn. Sett i ett långt historiskt perspektiv har detaljhandeln genomgått en kontinuerlig förändring sedan de första butikerna kom i mitten av 1800-talet. Under perioden fram till idag har nya affärsmodeller utvecklats samtidigt som andra har minskat i betydelse eller förvunnit helt, se figur nedan. Milstolpar i handelns utveckling. 10 Källa: Svensk Handel (2016) Det stora detaljhandelsskiftet.

11 Handeln bygger staden 11 Marknadsplatsernas roll och funktion Städer utvecklades ursprungligen som mötesplatser där varor och tjänster utväxlades. Dessa utbyten och möten, människor emellan, ledde till att staden fick fler och andra funktioner som exempelvis bostäder, service, administration, kultur och nöjen. Ur ett historiskt perspektiv var det i stor utsträckning handeln som byggde staden och detta är alltjämt rådande om det inte finns någon handel finns det heller inte någon levande stad. Planeringen av en stadskärna eller ett nytt bostadsområde är betydligt mer komplext än planeringen av en galleria som endast har kommersiella ytor. Flera variabler måste samspela. En viktig aspekt är att förstå att kommersiell och offentlig service inte är väsensskilda verksamheter, utan att de snarare kan fungera som kompletterande aktiviteter. Genom att integrera handel med offentliga verksamheter, exempelvis bibliotek, skola, kultur- och konstcentrum med mera kan det kommersiella erbjudandet få draghjälp av kommunala verksamheter.

12 Olika marknadsplatsers roll och funktion I en kommun finns som regel flera olika former av handelsplatser, allt ifrån enskilda butiker till köpcentrum, stadskärnor och externa handelsplatser. Dessa handelsplatser har olika innehåll och funktion. Bostadsområdescentrum och stadsdelscentrum har i huvudsak en lokal marknad och utbudet är framförallt inriktat på konsumenternas dagliga behov. Köpcentrum och externa handelsplatser har ett större upptagningsområde och utbudet är varierat med både dagligvaror och sällanköpsvaror samt restaurang. Stadskärnorna har ett stort upptagningsområde och det mest kompletta utbudet med såväl handel och restaurang som hotell samt kommersiell och offentlig service. 12 Lokal Attraktionskraft (Behovstillfredsställelse) Regional Bostadsområdescentrum Stadsdelscentrum Köpcentrum/externa handelsplatser Stadskärnor

13 Marknadsplatsernas framtid 13 Bostadsområdescentrum och stadsdelscentrum Dessa centrumtyper har under en lång haft en svag utveckling på grund av den ökande konkurrensen från stadskärnor, köpcentrum och handelsområden. I takt med ett ökat bostadsbyggande, i nya eller förtätade stadsdelar och bostadsområden, finns det behov av nya och uppdaterade centrum som kan tillgodose de boendes mest vardagliga behov. En bra dagligvarubutik fungerar som centrumets dragmotor och kompletteras ofta med kommersiell service. Sällanköpsvaruhandel förekommer i mer begränsad utsträckning eftersom det krävs ett större befolkningsunderlag för att butikerna ska vara lönsamma. De sällanköpsvarubutiker som finns är vanligtvis fristående (icke kedjeanslutna) inom beklädnad, heminredning med mera. Möbler, järn & bygg och elektronik kommer att vara fortsatt ovanliga i dessa centrumtyper. Bostadsområdescentrum och stadsdelscentrum är mindre utsatta för e-handelskonkurrens än stadskärnor, köpcentrum och externhandel eftersom det främsta konkurrensmedlet inte är pris eller ett stort utbud utan närhet och god tillgänglighet. Stadskärnorna Stadskärnorna har under de senaste åren fått en allt starkare konkurrens från externa handelsplatser och köpcentrum. Utvecklingen för handeln i stadskärnorna har också varit svag jämfört med utvecklingen i detaljhandeln som helhet. Det finns ett antal tänkbara orsaker till den svaga utvecklingen i stadskärnorna. Bland dessa kan nämnas att det är svårt att uppnå höga tillväxttal i befintligt butiksbestånd och att det generellt är svårt att skapa nya ytor i stadskärnorna. Andra faktorer är svag branschmix med tonvikt på kläder och en småskalig butiksstruktur vilket också gör det svårt att nå höga tillväxttal. De branscher som går bäst i stadskärnorna och som därmed driver en stor del av den totala utvecklingen är dagligvaror, restaurang och annan service. Sällanköpsvaruhandeln är den bransch som utvecklas svagast. Sammantaget innebär detta att branschstrukturen i stadskärnorna förändras över tid och att sällanköpsvaruhandelns andel av den totala omsättningen i stadskärnorna minskar till förmån för andra branscher. Verksamheterna i stadskärnorna är i huvudsak småskalig och de flesta butikerna återfinns i omsättningsklasserna under 20 miljoner kronor. Konkurrensen från e-handeln är större än vad den är för bostadsområdescentrum och stadsdelscentrum. Stadskärnornas främsta konkurrensmedel mot både e- handel och externhandel är ett mer komplett utbud med såväl handel och restaurang som kommersiell och offentlig service. Dessutom erbjuder stadskärnorna oftast en mer attraktiv miljö för besökaren.

14 Marknadsplatsernas framtid 14 Köpcentrum och externhandelsplatser Dessa centrumtyper har, förutom e-handeln, länge haft den starkaste utvecklingen i handeln. Det beror främst på att det är här det finns störst möjlighet att skapa nya ytor för butiker. Dessa centrumtyper har ett stort utbud och bra tillgänglighet (i form av öppettider, gratis parkering m.m.) som sina främsta konkurrensmedel. Dessa fördelar stod sig länge starka mot de mindre centrumen och stadskärnorna, men har fått se sig besegrade av e-handeln som har ett än större utbud och öppet dygnet runt. Ett motdrag från köpcentrum och externhandelsplatser har visat sig vara att satsa mer på annat än handel, till exempel restauranger, biografer, lekland m.m, det vill säga upplevelser som konsumeras på plats och som e-handeln har svårt att erbjuda. Digitalisering och e-handel Digitaliseringen i samhället påverkar handelns affärer i dubbel mening, dels hur ett handelsföretag gör och sköter sina affärer, dels affären den fysiska butikslokalen där handeln till största del fortfarande sker. Exempel på handelns digitalisering är: E-handel. Har en tillväxt i Sverige på ca. 16% per år. Nya betalningslösningar som minskar behovet av kontanter i handeln. Marknadsföring i digitala medier får ökad betydelse. Konsumenterna gör research på nätet och blir experter som ställer allt högre krav på butikspersonalens kunskaper.

15 Detaljhandelns utveckling 15 E-handeln har sedan början av 2000-talet vuxit mycket starkt och tagit marknadsandelar av den fysiska handeln. Under de inledande åren var tillväxten i e- handeln starkast inom beklädnad, böcker samt handeln med hem-elektronik. I takt med ökad mognad har tillväxten i dessa tidiga branscher mattats av medan nya branscher i allt högre grad kommit att vara pådrivande. Sedan 2012/13 har branscher som sport/fritid, leksaker, möbler och heminredning samt dagligvaror haft en hög tillväxttakt men tillväxten har skett från låga nivåer varför påverkan på den fysiska handeln hittills varit begränsad. År 2016 omsatte e- handeln knappt 63 miljarder kronor vilket motsvarar omkring 8 procent av detaljhandelns totalomsättning. I geografiska termer är e-handeln mer omfattande i regioner där den fysiska handeln är svagt utbyggd och tvärtom. E-handeln är således mer omfattande i inlands- och glesbygdskommuner än i storstadsregioner och de större städerna. År 2035 bedöms e-handeln omsätta omkring 230 miljarder kronor och ha en marknadsandel på drygt 20 procent av sällanköpsvaruhandelns omsättning Omsättning i detaljhandeln (utfall) samt (prognos), mkr. 0 Dagligvaror (butik) Ehandel (Sällanköpsvaror) Sällanköpsvaror (butik) Ehandel (Dagligvaror)

16 Digitalisering och e-handel 16 E-handelns storlek och tillväxt varierar mellan olika branscher Störst marknadsandelar inom e-handeln återfinns i branscher som böcker, elektronik samt kläder och skor. Tillväxten i dessa branscher är inte så hög eftersom de befinner sig i en mognadsfas. De branscher som växer mest är de som befinner sig i introduktions- och tillväxtfaserna, till exempel leksaker, möbler och bygghandel. Gränserna mellan e-handel och fysisk handel blir alltmer suddiga Det går inte längre att betrakta e-handel och fysisk handel som två separata och konkurrerande försäljningskanaler. Begreppet omni-channel innebär att olika försäljningskanaler ska stödja varandra eftersom konsumenterna dels inte bryr sig vilken försäljningskanal de använder, dels använder flera kanaler vid ett och samma köp. Till exempel kan omdömen samlas via sociala medier, via nätet kan det bästa priset nås och därefter inhandlas varan i den fysiska butik eller via mobiltelefonen. Konsumenter kan också klämma och känna på produkten i butiken, beställa den via butikens beställningsskärm och slutligen hämta den i sin lokala dagligvarubutik eller hos ett postombud. E-handelns mognadsfaser.

17 Hushållens konsumtion 17 Sedan mitten av 1970-talet har hushållens konsumtion förändrats genom att kostnaderna för boende och uppvärmning, transporter och konsumtion av dagligvaror minskat sina respektive andelar av hushållens utgifter. I takt med att dessa basala tjänster har tillgodosetts har konsumtionen av övriga varor och tjänster, sällanköpsvaror samt hotell, restaurang och resor ökat i betydelse. År 2016 uppgick den totala privata konsumtionen till knappt miljarder kronor. Detaljhandelskonsumtionen uppgick till omkring 635 miljarder kronor vilket motsvarade en tredjedel av hushållens konsumtion. Därefter följer i fallande ordning kostnader för boende och uppvärmning, övriga varor och tjänster, transporter samt hotell, restaurang och resor. Med ledning av Konjunkturinstitutets långsiktiga prognos av Sveriges ekonomiska utveckling fram till 2035 har en prognos över hushållens konsumtion tagits fram. Konjunkturinstitutets prognos antar att hushållens konsumtion ökar med i genomsnitt 2,7 procent per år. År 2035 bedöms således hushållens konsumtion av varor och tjänster uppgå till knappt miljarder kronor i 2016 års penningvärde.. Detaljhandelskonsumtionen förväntas uppgå till miljarder kronor år 2035 vilket motsvarar en ökning på 475 miljoner kronor jämfört med Utgifterna för basala varor och tjänster bedöms fortsatt ha en konstant eller minskande andel av hushållens totala utgifter mellan 2016 och 2035 vilket möjliggör för en fortsatt ökning av konsumtionen av sällanköpsvaror samt övriga varor och tjänster. Hushållens konsumtion 1975 och 2016 (utfall) samt 2035 (prognos). Källa: SCB. Övriga varor och tjänster Hotell, Restaurang & resor 40% Dagligvaror 30% 20% 10% 0% Sällanköpsvaror Boende & uppvärmning Transport

18 Turismens betydelse för detaljhandeln ökar 18 Besöksnäringen, d.v.s. turismen, har under en längre tid varit en av de snabbast växande sektorerna i den svenska ekonomin och dess koppling till detaljhandel och andra service- och besöksintensiva näringar är stark. Handel och turism styrs och påverkas av en mängd olika faktorer och shoppingturism, dvs att resa till en plats i Sverige med det primära syftet att handla, är länken mellan de två näringarna. Drivkrafterna bakom shoppingturismen är bland annat jakten efter specifika varor, att besöka välkända shoppingdistrikt eller köpcentrum, områden med temashopping eller prisjakt vilken tar sig uttryck genom relativa prisskillnader mellan hemort och destination. År 2016 spenderade inhemska och utländska turister omkring 295 miljarder kronor i Sverige. Omkring 85 miljarder, 29 procent, av turisternas utgifter spenderades i detaljhandeln. Sedan början av talet har shopping-turismen mer än fördubblats vilket har bidragit till att dess andel av detaljhandelns omsättning ökat från 9 till 13 procent Omsättning (mdr) och utveckling inom turismen. 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Shoppingturismens andel av detaljhandeln Turistkonsumtion (totalt) Shoppingsturism (totalt)

19 Strukturomvandlingen har inte påskyndats av e-handeln 19 Strukturomvandlingen i detaljhandeln har pågått under mycket lång tid. Diagrammet visar utvecklingen av antalet butiker inom sällanköpsvaruhandeln under perioden uppdelat på perioden före och efter år Diagrammet visar att nedläggningen av antalet butiker var starkare före 2003 än därefter. Studeras de branscher som tidigt införde e-handel mer specifikt framgår att butiksnedläggningen inte har varit mer omfattande efter 2003 än dessförinnan. Undantaget utgörs av handeln med hemelektronik men i denna bransch sammanfaller den stora nedläggningsvågen tidsmässigt med Media markts etablering och expansion i Sverige samt Onoffs och Experts efterföljande konkurser. 0,5% 0,0% -0,5% -1,0% -1,5% Utveckling per år av butiksantal i sällanköpsvaruhandeln , procent : Källa: SCB. Nedläggningen av butiker var alltså starkare före 2003, då e-handeln tog fart, än därefter varför det är svårt att dra slutsatsen att e-handeln har påverkat tillgängligheten till fysiska butiker i särskilt stor omfattning. -2,0% -2,5% 1995/ /2016

20 Handeln i marknadsområdet

21 Detaljhandelns storlek och utveckling 21 Detaljhandeln i Kalmar län omsatte omkring 15,8 miljarder kronor år Kalmar kommun är den regionalt starkaste marknadsplatsen med cirka 42 procent av länets omsättning. Detaljhandeln i Oskarshamn omsatte knappt 1,4 miljarder kronor år Omsättningen i dagligvaruhandeln uppgick till 873 miljoner kronor medan sällanköpsvaruhandeln omsatte 511 miljoner kronor. Sedan 2012 har dagligvaruhandeln i Oskarshamn ökat med omkring 10 procent vilket var något svagare än riket men väl i linje med Kalmar län och samtidigt något starkare än jämförbara kommuner. Diagrammet visar att dagligvaruhandeln i Högsby och Mönsterås har ökat något starkare än i Oskarshamn vilket till stor del förklaras av en starkare marknadstillväxt. Sällanköpsvaruhandeln i Oskarshamn har ökat med omkring 14 procent sedan Detta är starkare än samtliga geografiska referenser. De näraliggande kranskommunerna har under samma period fått se omsättningen stagnera eller till och med minska, vilket torde kunna förklaras av en ökad regional konkurrens från Kalmar, Västervik och Oskarshamn. 15% 12% 9% 6% 3% 0% 20% 10% 0% -10% -20% Omsättningsutveckling i dagligvaruhandeln , procent 10% 9% -1% 14% -14% 7% 10% 12% Omsättningsutveckling i sällanköpsvaruhandeln , procent 14% 11% 12% 7%

22 Branschstruktur och regionala marknadsandelar 22 Materialet kan brytas ned lokalt och för olika branscher i syfte att illustrera hur Oskarshamn placerar sig i ett regionalt sammanhang. Kartan visar att enskilda kommuners andel av den totala omsättningen i regionen. Jönköping, Växjö och Kalmar sticker ut från de övriga med omkring 45 procent av den regionala handeln. Dessa kommuner har, till skillnad från de flesta övriga, också en större andel sällanköpsvaruhandel. Övriga kommuner i regionen har en marknadsandel understigande 10 procent. I de allra flesta fall är också dagligvaruhandeln mer omfattande än sällanköps-varuhandeln vilket pekar på att handeln fyller en relativt lokal funktion för invånarna. Oskarshamn har en regional marknadsandel på omkring 5 procent vilket är i linje med kommuner som Ljungby, Vimmerby och Älmhult. Strukturen på den lokala handeln i Oskarshamn är också snarlik strukturen på dessa orter så till vida att dagligvaruhandeln utgör omkring 60 procent av omsättningen. Detta pekar på att handeln i Oskarshamn fyller en mer lokal än regional funktion. Växjö Oskarshamn Kalmar

23 Stora regionala inköpströmmar i marknadsområdet 23 De regionala inköpsströmmarna mäts genom försäljningsindex vilket är en indikator på köpströmmar över kommungränser. Kartan visar vilka kommuner/områden som har ett in- respektive utflöde av köpkraft. I allmänhet kan sägas att de regionala inköpsströmmarna är relativt begränsade i dagligvaruhandeln. Utflödet är störst i Nässjö (-220 mkr) och inflödet är starkast i Borgholm(+220 mkr). I Nässjös fall förklaras det starka utflödet av närheten till Tranås, med en stark lokal dragare, medan inflödet på Borgholm förklaras av stor sommarturism. Andra kommuner med ett positivt inflöde utgörs av Värnamo, Kalmar, Västervik och Mörbylånga. Oskarshamn är beläget mellan flera starka kommuner och hade som en följd av detta ett utflöde om drygt 40 miljoner kronor år Delvis torde detta kunna förklaras av att kommunen hittills haft en begränsad närvaro av större aktörer. Även om den lokala konkurrensen skärptes genom Willys etablering 2017 torde utflödet från kommunen ha minskat något till följd av ett förstärkt lokalt utbud. Inom sällanköpsvaruhandeln är de regionala inköpsströmmarna avsevärt större. Kartorna visar var större marknadsplatser i regionen är belägna samt de regionala inköpsströmmarna. Endast fyra kommuner (Jönköping, Kalmar, Växjö och Älmhult) har en handel med regional attraktionskraft. Attraktionskraften är till stor del avhängig av IKEA varuhus och de följd-etableringar som dessa för med sig i externa lägen. Utflödet är störst i kommuner som Gislaved, Alvesta och Vaggeryd där det överstiger 350 miljoner kronor. I Kalmar, Jönköping, Växjö och Älmhult finns samtidigt ett inflöde från omkringliggande kommuner på mellan 600 miljoner kronor (Älmhult) och 2,1 miljarder kronor (Kalmar). Oskarshamn hade år 2016 ett utflöde på omkring 340 miljoner kronor, vilket motsvarar ett försäljningsindex på 60. Inköpsströmmarna går främst mot Kalmar och Västerviks kommun. Det stora utflödet förklaras hittills av en frånvaro av organiserad externhandel och en begränsad centrumhandel. Genom ett antal kommande nyetableringar och omlokaliseringar har viss externhandel etablerats kring Snickeriet. Därigenom bedöms köpkraft kunna hämtas hem varför försäljningsindex förväntas öka något de närmast kommande åren.

24 Små regionala inköpströmmar i dagligvaruhandeln Större marknadsplatsers lokalisering i regionen Regionalt in-/utflöde av köpkraft i marknadsområdet 24

25 Stora inköpströmmar i sällanköpsvaruhandeln Större marknadsplatsers lokalisering i regionen Regionalt in-/utflöde av köpkraft i marknadsområdet 25

26 Planerade projekt i regionen Planerade eller pågående byggnadsprojekt med planerat öppnande Ett antal projekt är under planering eller genomförande i regionen vilket framgår av kartan. Jönköping är den stad där mest ytor, cirka kvm GLA, planeras. I Kalmar och på Öland finns planer på cirka kvm GLA. och i Västervik, Ljungheden, cirka kvm GLA. I Oskarshamn finns samtidigt planer på cirka kvm handelsyta genom utbyggnad av Snickeriet samt Flanaden i stadskärnan. Mycket av detta är pågående eller redan genomfört med planerad öppning våren 2018 varför det faktiska tillskottet i praktiken är mindre. Oskarshamn - Flanaden kvm - Snickeriet kvm

27 Handeln i Oskarshamns kommun

28 Detaljhandeln i Oskarshamns kommun Storlek (omsättning) och regional styrka 28 I föregående avsnitt konstaterades att detaljhandeln i Oskarshamns kommun omsatte omkring 1,4 miljarder kronor. Av dessa stod dagligvaru- och sällanköpsvaruhandeln för 875 respektive 510 miljoner kronor. Sedan 2012 har utvecklingen hållit jämna steg med eller till och med överträffat utvecklingen i Kalmar län, riket och jämförbara kommuner. I tabellen redovisas några grundläggande nyckeltal för detaljhandeln i Oskarshamn år 2016 samt förändring sedan Utöver vad som redan framgått av beskrivningen i föregående kapitel kan konstateras att fritidsvaruhandeln är störst med en omsättning på cirka 225 miljoner kronor år Beklädnadshandeln och handeln med hemutrustning omsatte omkring 145 miljoner kronor vardera. Tillväxten i sällanköpsvaruhandeln har framförallt skett inom beklädnadshandeln och handeln med hemutrustning. Fritidsvaruhandeln har ökat något under genomsnittet för sällanköpsvaruhandeln. Man kan också konstatera att beklädnadshandeln är den bransch inom sällanköpsvaruhandeln som är starkast. Inom hemutrustning försvinner närmare hälften av köpkraften till andra kommuner i samband med inköpen. Försäljningsindex för dagligvaror och sällanköpsvaror (inklusive underbranscherna) i Oskarshamn är normala jämfört med liknande städer. Handelns storlek (omsättning) och regionala styrka (försäljningsindex). Omsättning Utveckling 2016, mkr , % Försäljningsindex 2016 Förändring index , enheter Detaljhandel % 77 1 Dagligvaror % 95 0 Sällanköpsvaror % 60 2 Beklädnad % 70 - Hemutrustning % 51 - Fritidsvaror % 61 - Källa:

29 Utflöde i samtliga delbranscher Nyckeltal för sällanköpsvaruhandeln En nedbrytning av sällanköpvaruhandeln på underbranscher visar omsättningen i enskilda branscher, deras styrka samt hur stort utflödet är i kronor. Det senare kan i förlängningen användas till att peka ut i vilka branscher som det finns etableringsutrymme och inte. Det totala utflödet uppgår till omkring 340 miljoner kronor vilket ger ett försäljningsindex på omkring 60. De tillkommande nyetableringarna invid Willys kan tänkas höja försäljningsindex, alternativt minska utflödet, några enheter i möbler och heminredning samt övriga sällanköpsvaror. På samma sätt förväntas den kommande Cubus-etableringen minska utflödet i beklädnadshandeln. Tabellen visar att samtliga branscher, undantaget ur/guld/optik har ett index under 100. Utflödet är störst inom möbler/heminredning, järn och bygg, hemelektronik samt bok och papper. Genom Melchiors konkurs under hösten 2017 torde index ha försämrats ytterligare något. Konfektionshandeln har ett index omkring 80 medan skohandeln har ett större utflöde. I kronor motsvarar utflödet dock miljoner kronor. Även sport- och fritidshandeln samt leksakshandeln är relativt välförsörjd givet det lokala marknadsunderlaget. Nyckeltal för sällanköpsvaruhandeln i Oskarshamns kommun Omsättning, mkr Oms/ Försäljnings capita -index Utflöde av köpkraft, mkr Sällanköpsvaror Kläder & konfektion Skor Möbler och heminredning Järn och byggvaror Hemelektronik Bok och papper Ur, guld och optik Cykel och sport Leksaker Övriga sällanköpsvaror Källa:

30 Svag utveckling för besöksnäringen i Kalmar län 30 Det är, undantaget gästnattsstatistik mycket svårt att få fram kvalitetssäkrade uppgifter kring besöksnäringens storlek och utveckling på lokal och regional nivå. För att göra en bedömning av turismens utveckling i Kalmar län och riket har WPS utgått ifrån befintlig gästnattsstatistik för inhemska och utländska besökare samt uppgifter kring deras utgifter. Det är värt att betona att det bakom dessa siffror finns lokala variationer som inte är lika lätta att beräkna och att skattning baserar sig på att alla besökare konsumerar lika med undantag för skillnader mellan besökarnas geografiska ursprung. Under perioden har besöksnäringarna i Kalmar län, med reservation för lokala variationer i exempelvis Västervik, Borgholm och Mörbylånga, utvecklats svagare än genomsnittet för riket. I Kalmar län uppvisar samtliga branscher en tillväxt omkring genomsnittet. Undantaget utgörs av kultur, rekreation och övriga tjänster i vilken omsättningen, till skillnad från i riket, minskade svagt under perioden. 20% 15% 10% 5% 0% -5% Turistkonsumtionens utveckling i Kalmar län och Sverige , procent 19% 18% 16% 4% 5% 7% -1% 12% 5% 17% Kalmar län Sverige

31 och i Oskarshamn minskar turismomsättningen 31 I Oskarshamn spenderade besökarna omkring 300 miljoner kronor år Den största utgiftsposten var boende och restaurang. Sedan 2012 har turistomsättningen, tvärtemot i Kalmar län och riket, minskat med 5 procent. Starkast nedgång uppvisar turisternas utgifter i detaljhandeln där konsumtionen minskat med drygt 6 procent under perioden. I detaljhandeln spenderade besökarna omkring 75 miljoner kronor vilket motsvarade omkring 5 procent av detaljhandelns totala omsättning i kommunen. Detta kan jämföras med riket där motsvarande andel är cirka 13 procent. Studeras turistkronan kan konstateras att turisternas utgifter avviker från genomsnittet för Kalmar län och riket. Mer än hälften av turisternas utgifter i Oskarshamn spenderas i boende samt café och restaurang vilket sannolikt har att göra med att majoriteten av besökarna är affärsresenärer. Detaljhandelskonsumtionen utgör samtidigt omkring 25 procent av besökarnas utgifter vilket är något under genomsnittet. Transporter och aktiviteter står tillsammans för omkring 20 procent av utgifterna vilket även det är under genomsnittet för andra referenser. Omsättning 2016, mkr Utveckling, 2012/2016, % Total konsumtion 301-5,1% Detaljhandel 74-6,3% Boende & restaurang 161-4,7% Övrigt 66-2,9% Kalmar län Oskarshamn Turistkonsumtion per bransch, Riket 19% 20% 28% 13% 13% 26% 26% 29% 24% 31% 33% 15% 8% 8% 7% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Boende Restaurang Varuinköp Transporter Aktiviteter

32 Geografisk struktur inom handel och service 32 Hittills har undersökningen uppehållit sig uteslutande mot detaljhandeln i regionen och kommunen. Det finns anledning av i detta steg utvidga till fler branscher och samtidigt snäva in perspektivet för att belysa utvecklingen på olika marknadsplatser kommunen. Studeras kartorna på nästkommande sida framgår att handel och service har delvis samma men också olika geografiska tyngdpunkter. Dagligvaruhandeln är, utifrån omsättningen, starkt koncentrerad till Snickeriet /Döderhultsvägen (Maxi och numera Willys), stadskärnan (COOP mm) och Kristineberg (Netto och Lidl). I den övriga centralorten finns ett antal lokalt förankrade dagligvarubutiker. Studeras sällanköpsvaruhandeln framgår ett delvis annorlunda mönster då stadskärnan och Snickeriet/Döderhultsvägen är de starkaste marknadsplatserna. Ytterligare etableringar såsom Harald Nyborg, Färghuset Oskarshamn med flera finns längre söderut i anslutning till södra Fabriksgatan, Åsagatan och Sörviksvägen. Hotell och restaurang är i huvudsak lokaliserade utmed Döderhultsvägen samt i stadskärnan. Hotell och konferensanläggningen Korallen vid yttre hamninloppet är ytterligare en plats med en stark koncentration av hotell och restaurangverksamhet. Kartan visar dock att den största omsättningen är relativt starkt koncentrerad till vad som kan karakteriseras som den absoluta stadskärnan. Annan kommersiell service har, utifrån omsättningen, en stark tonvikt i stadskärnan men det finns tydliga utlöpare mot norra infarten och Döderhultsvägen.

33 Geografisk struktur inom handel och service Dagligvaruhandel Snickeriet / Döderhultsgatan mm Hotell och restaurang Centrum 33 Sällanköpsvaruhandel Annan kommersiell service Centrum Snickeriet mm

34 Marknadsplatsers läge och karaktär Snickeriet Detta område utgörs i dagsläget av dagligvaruhandel samt handel med järn-& byggvaror samt färg. Maxi Ica och Willys ankare Enheterna är storskaliga och konsumenterna använder bil vid inköpstillfället. Karaktär av volymhandel gör att konkurrensen mot den idag befintliga handeln i stadskärnan är begränsad. Stadskärnan Detta område utgörs i dagsläget av dagligvaruhandel, beklädnad och framförallt fritidsvaror. Ankarverksamheterna är koncentrerade kring Flanaden och utgörs av Coop Extra, Systembolaget, H&M m fl. Handeln är småskalig och bestående av såväl kedjeföretag som fristående aktörer. Kvaliteten på lokalerna varierar beroende på läge och fastighetsägare. Många lokaler är små och ej anpassade för den verksamhet som bedrivs i dem. Avståndet mellan stadskärnan och Snickeriet bedöms variera mellan 5-7 minuter. Starka barriärer gör det svårt att koppla samma dem fysiskt. 34 Stadskärna Externhandel Be-Ge Hockeycenter Primärt en sportarena med kompletterande besöksverksamheter såsom gym, tennishall, bad osv.. Be-Ge Hockeycenter

35 Nyckeltal för Oskarshamns centrum I Oskarshamns centrum finns idag omkring 90 arbetsställen inom handel och kommersiell service. Fördelningen mellan handel och kommersiell service är relativt lika och inom detaljhandeln är sällanköpsvaruhandeln mer frekvent än dagligvaruhandeln. Övrig kommersiell service domineras av café och restaurang samt hud, skönhet och kroppsvård. 35

36 Nyckeltal för Oskarshamns centrum 36 De kommersiella näringarna i stadskärnan omsatte omkring 700 miljoner kronor 2016 vilket motsvarar en ökning om 1,7 procent sedan föregående år. Tillväxten förklaras dock av en kraftig tillväxt inom övrig kommersiell service och i synnerhet hotell och restaurang där omsättningen ökat med knappt 20 procent främst till följd av nyetableringar i café och restaurangnäringarna. Omsättningen i detaljhandeln har minskat något till följd av ombyggnader av Flanaden och butiksnedläggningar av från kedjorna fristående butiker. Marknadsandelen mäts som branschens andel i centrum i relation till kommunen som helhet. Marknadsandelen ligger på 28 procent i dagligvaruhandeln och 57 procent i sällanköpsvaruhandeln. I hotell samt café och restaurang-näringarna är motsvarande andelar 36 respektive 24 procent. Nyckeltal för handel och service i Oskarshamns centrum. Bransch Antal butiker Marknadsandel 2016 Omsättning 2016 Utveckling 2015/16 Totalt ,7% Detaljhandel 49 39% 538-2,1% Dagligvaror 12 28% 249-2,9% Sällanköpsvaror 37 57% 290-1,5% Beklädnad 18 69% 133 1,3% Hem- & fritidsvaror 19 49% 157-3,7% Övrig kommersiell service ,8% Hotell & restaurang 24 29% ,1% Hotell 2 36% 53 8,2% Restaurang 22 24% 58 48,7% Annan service ,3% Hud, skönhet och kroppsvård ,9% Kulturinstitutioner 1 Rese&turism 1 Övrig konsumentservice ,0%

37 Dagligvaror Sällanköpsvaror Nyckeltal för Oskarshamns centrum 37 Jämfört med andra orter har stadskärnan i Oskarshamn en stark lokal ställning vilket delvis förklaras av en svagt utbyggd externhandel och en tydlig funktionsdelning relativt stadskärnan. Inom dagligvaruhandeln framgår att drygt en tredjedel av omsättningen sker i stadskärnan. Det framgår också att detta är relativt vanligt i mindre kommuner då flera näraliggande kommuner har ungefär samma eller till och med högre marknadsandel. Precis som i Oskarshamn beror detta ofta på närvaron av en lokalt stark dagligvaruaktör som utgör ankare i centrum. Större städer, som Växjö och Kalmar, har en lägre marknadsandel vilket förklaras av en mer omfattande externhandel. Stadskärnans starka ställning blir ännu tydligare då man studerar sällanköpsvaruhandeln. Även om marknadsandelen har minskat svagt sedan 2014 så har stadskärnan en marknadsandel på drygt 55 procent i Oskarshamn. Endast Ljungby kommer i närheten. I andra näraliggande städer samt de större städerna med mer utbyggd externhandel är stadskärnans lokala position svagare. Samtliga har en marknadsandel som ligger strax under eller under genomsnittet för 55 stadskärnor i Sverige. Stadskärnans andel av handeln i kommunen Medel (55 städer) Kalmar Växjö Ljungby Vetlanda Västervik Oskarshamn Medel (55 städer) Kalmar Växjö Ljungby Vetlanda Västervik Oskarshamn 11% 12% 29% 23% 24% 21% 27% 29% 42% 30% 36% 57% 56% 55% 0% 20% 40% 60% 2016

38 Utvecklingspotential och ytbehov för handeln Marknadsområde Baserat på detaljhandelns regionala struktur och konkurrenssituation samt avstånd mellan olika städer har en bedömning gjorts av marknadsområdets geografiska utbredning. Köptroheten och relationen till olika kommuner är beroende på utbud och avstånd. Följaktligen är köptroheten störst i primärområdet och sedan fallande beroende stigande avstånd och fler alternativa valmöjligheter. S 38 Det primära marknadsområdet för handel och service utgörs av Oskarshamns kommun. Det sekundära marknadsområdet utgörs av Hultsfreds kommun i vilka invånarna, beroende på typ av inköp, har att välja mellan Oskarshamn, Västervik, Kalmar och/eller Växjö. Kranskommunerna i söder, det vill säga Högsby och Mönsterås, utgör ett tertiärområde eftersom avståndet till näraliggande större städer är marginellt längre än till Oskarshamn. Invånarna i Högsby är därför orienterade mot Växjö och/eller Kalmar beroende på var i kommunen de bor medan invånarna i Mönsterås primärt vänder sig mot Kalmar. T P Utöver dessa marknadsområden finns det ett visst inflöde från omlandet. Där Vimmerby kan nämnas som potentiellt område tertiärområde.

39 Utvecklingspotential och ytbehov för handeln 39 Liten närmarknad med svag tillväxt Folkmängden i Oskarshamns kommun har varierat svagt omkring invånare under hela 2000-talet. År 2016 uppgick befolkningen till invånare vilket motsvarar en ökning på drygt 3,3 procent (850 personer) under den senaste femårsperioden. Befolkningsökningen är i linje med utvecklingen i jämförbara kommuner men samtidigt något svagare än i länet och riket. Studeras kommunerna i det omkringliggande marknadsområdet framgår att folkmängden uppgår till drygt personer. Det sekundära och tertiära marknadsområdet har sedan 2012 ökat starkare än Oskarshamns kommun både i absoluta tal och i procent. Folkmängd och befolkningsutveckling Kommun Del av marknadsområde Utveckling, procent Oskarshamn Primär ,3% Hultsfred Sekundär ,7% Högsby Tertiär ,1% Mönsterås Tertiär ,7% Jmf kommuner - - 3,3% Kalmar län - - 3,7% Sverige - - 4,6% Källa: SCB.

40 Utvecklingspotential och ytbehov för handeln 40 I framtiden ser befolkningen ut att minska För att säga något om den framtida marknadstillväxten har WSP utgått ifrån ett antal olika källor. För det första en regional och lokal nedbrytning av den befolkningsprognos som ligger till grund för statens långtidsutredning Fördelen med denna prognos är att den är genomförd med samma metod i samtliga kommuner och regioner som undersöks och därför är helt jämförbar. Den andra prognosen grundar sig på Oskarshamns kommuns bostadsförsörjningsprogram i vilket SCB tagit fram en befolkningsprognos. Denna prognos innehåller tre scenarier och är mer att betrakta som en lokal målbild utifrån olika utvecklingsriktningar. De olika prognoserna pekar på att folkmängden i Oskarshamns kommun kan komma att minska med som mest 9 procent alternativt öka med som mest 11 procent fram till Utvecklingen är starkare än i såväl länet som jämförbara kommuner. Kommunerna i omlandet förväntas minska över tid. Skillnaderna mellan WSP:s prognos och Oskarshamns egen prognos förklaras av att den förra är rent demografisk medan den senare även väger in effekten av både bostadsbyggande och företagsnedläggningar. Båda prognoserna ger pekar dock på en svagare utveckling än i riket vilket förväntas påverka den framtida marknadstillväxten och följaktligen behovet av framtida ytor för handel och kommersiell service. WSP:s regionala befolkningsprognos Scenario enl bostadsförsörjningsprogram Kommun Del av marknadsområde 2030 Utveckling, procent 30/ ,1% Noll ,0% Bakåt ,9% Oskarshamns kommuns befolkningsprognos 2030 Utveckling, procent Oskarshamn Primär ,9% Hultsfred Sekundär ,9% Högsby Tertiär ,5% Mönsterås Tertiär ,7% Jmf kommuner - -2,6% Kalmar län - -2,6% Sverige - 7,9%

41 Utvecklingspotential och ytbehov för handeln Framtida bostadsbyggande ger potential för nya ytor Den osäkra befolkningsutvecklingen i Oskarshamn och den omkringliggande regionen har gjort att WSP beräknat vilken ytpotential som kan förväntas uppstå givet olika nivåer för framtida bostadsbyggande i kommunen. I korthet kan sägas att fler invånare innebär mer köpkraft och därmed även större potential för nya ytor. I genomsnitt bor omkring 2,1 personer i varje bostad i Oskarshamns kommun vilket är i linje med riket. Detta innebär att ett tillskott av 300 nyproducerade bostäder i Oskarshamn innebär ca 600 nya invånare nya lägenheter innebär samtidigt omkring nya invånare Givet befintliga inköpsströmmar skulle detta innebära en ytpotential varierande mellan 900 och kvadratmeter BTA total detaljhandelhandelsyta Lgh 500 Lgh 1000 LGH Antal invånare Detaljhandelsyta (Kvm BTA) Annan kommersiell service (Kvm BTA)

42 Utvecklingspotential och ytbehov för handeln 42 Köpkrafts- och marknadsbedömning Med utgångspunkt i uppgifter kring befolkningen och dess inkomstnivåer är det möjligt att beräkna marknadens storlek samt dess framtida utveckling. Då befolkningsutvecklingen bedöms bli svag i regionen förväntas marknadstillväxten, trots att inkomsterna förväntas öka, bli svagare än genomsnittet för riket. I tabell xx redovisas per capita köpkraften för ett antal olika varugrupper inom handeln. Trots att inkomsterna bedöms öka i framtiden bedöms den köpkraft som tillfaller den fysiska handeln endast öka svagt eftersom e-handeln förväntas ta det mesta av marknadstillväxten i anspråk. Det påverkar givetvis också totalmarknadens framtida utveckling. År 2016 uppgick den lokala köpkraften till 860 miljoner kronor inom dagligvaruhandeln. Minskad befolkning och en växande e-handel inom dagligvaruhandeln gör att WSP bedömer att den lokala köpkraften som tillfaller fysiska dagligvarubutiker minskar till under 800 miljoner kronor fram till Inom sällanköpsvaruhandeln förväntas den lokala marknaden med omkring 50 miljoner kronor, dvs från 690 till 740 miljoner kronor. Tillväxten förväntas framförallt ske inom fritidsvaruhandeln medan en växande e-handelsandel gör att tillväxten i de andra branscherna absorberas i denna. I café och restaurangnäringen förväntas viss tillväxt äga rum men även denna förväntas bli svag. Per capita köpkraft i SEK Total köpkraft miljoner kronor Bransch Dagligvaror Sällanköpsvaror Beklädnad Hemutrustning Fritidsvaror Byggvaror Restaurang

43 Utvecklingspotential och ytbehov för handeln 43 Potential för tillskott av detaljhandelsytor Utifrån de köpkrafts- och marknadsbedömningar som gjorts så kan ett potentiell ytbehov tas fram. Det är gjort genom att omvandla den köpkraften som stannar i kommunen till kvadratmeter yta i respektive bransch. Tabellen beskriver det ytbehov som Oskarshamn har för detaljhandel år Givet den av WSP antagna befolkningsprognosen. Ytbehovet tar också hänsyn till det förändrade konsumtionsmönstret som är att förvänta Det är främst den ökade e-handel som påverkar. I tabellen redovisas också hur ytbehovet förändras mellan 2016 och Observera att det inte tas hänsyn till nuvarande situation i Oskarshamn utan enbart utgår ifrån behovet i relation till köpkraften. De slutsatser som kan dras är att ytbehovet inte ser ut att öka särskilt mycket i någon bransch. Det finns ett visst ökat behov för Fritidsvaror och även Restaurang men det är inga stora volymer. I de övriga branscher ser ytbehovet ut att ligga kvar på samma nivå 2030 som det gör Grundscenario baserat på WSP:s befolkningsprognos. Ytbehov (kvm) 2030 Potentiellt ytbehov (GLA) Dagligvaror Sällanköpsvaror Beklädnad Hemutrustning Fritidsvaror Byggvaror Restaurang Annan service

44 Utvecklingspotential och ytbehov för handeln 44 Känslighetsanalys av potentiellt ytbehov Känslighetsanalysen utgår ifrån de alternativa befolknings-scenarierna för att beräkna skillnaden i förväntat ytbehov. De scenarier som belyses är 30/30 och Bakåt vilka båda utgår ifrån Oskarshamns egen befolkningsprognos. WSP har adderat ett tredje scenario, ökat försäljningsindex för att ge svar på hur mycket ny yta som skulle behövs skapas givet att Oskarshamns kommun höjer sitt index ytterligare från dagens nivå. Målsättningen bör i detta scenario vara att ha ett index i nivå med närliggande kommuner såsom Västervik. Utifrån känslighetsanalysen går det att dra ett par slutsatser. Oavsett scenario så ser ytbehovet inte ut att förändras så mycket. De segment som särskiljer sig något är även i känslighetsanalysen fritidsvaror och restaurangbranschen, där ett tydligt ökat ytbehov finns i samtliga scenarion. För dagligvaror finns ett ökat ytbehov först i det scenariot där befolkningen når år I de andra scenarierna så ser ytbehovet att ligga kvar kring nuvarande nivåer. Tre alternativa scenarier. Förändring ytbehov (GLA) Bransch/scenario 30/30 Bakåt Ökat försäljningsindex Dagligvaror Sällanköpsvaror Beklädnad Hemutrustning Fritidsvaror Byggvaror Restaurang Annan service

45 Fördjupad analys handeln i Oskarshamn 45 Inledning Denna delundersökning baseras både på insamlad statistik på inomkommunal nivå men också fältarbete/platsbesök. Platsbesök genomfördes vid tre tillfällen 2017/2018. Syftet med platsbesöken var att studera och analysera de centrala delarna av Oskars-hamn men också områdena kring externhandelsplatsen, Snickeriet Genom platsbesök skapas en bra bild hur flödena ser ut och hur de lokala invånarna rör och uppehåller sig i staden. Flödena i Oskarshamns stadskärna var en av huvud-punkterna under platsbesöken. För att en stad ska kännas levande och attraktiv är en smidig struktur som uppmuntrar till rörelser viktig. Därför undersöktes om det fanns några barriärer som motarbetade sådana rörelser. Vilka huvudstråk som finns i centrum och naturliga mötesplatser var även i fokus under besöket. I samband med platsbesöken kartlades verksamhetsutbudet, stråkintensiteten, klusterbildning, förekomst av vakanta lokaler samt egenskaper i det fysiska rummet som präglar staden. Oskarshamns yttre stadsdelar besöktes med hjälp av bil med längre stopp vid ICA Maxi samt vid det nyöppnade Willys där fler nyetableringar väntas komma. I samband med detta genomfördes också besök i hamnområdet för att få en uppfattning om hur inre hamnen kan förväntas knyta an till den befintliga stadskärnan och det attraktiva läge som finns med havet precis intill. Området kring Oskarshamn ishockeyarena besöktes även det som en del i ambitionen att stärka kopplingen mellan stadskärnan och platsen. I samband med platsbesöket genomfördes dels intervjuer med Attraktiva Oskarshamn (Jan Hardebrandt) där vi diskuterade frågor som uppkommit under dels kortare intervjuer med ett antal butiks- och restaurangägare för att få en kompletterande bild Platsbesöket är en av komponenterna när analysen görs. Tillsammans med statistik och ytterligare analyserna ger det en bra helhetsbild med ökad förståelse för staden vilket leder till en bättre och mer förankrad slutrapport.

46 Fördjupad analys handeln i Oskarshamn 46 Lokalisering och täthet i stadskärnan Hur verksamheter är lokaliserade i staden avgör i mångt och mycket hur och var människor rör sig vid sina besök i staden. Kartorna på nästkommande sidor visar verksamheters lokalisering i staden samt olika kvarters täthet i synnerhet utmed huvudstråken. Detaljhandeln är i huvudsak koncentrerad kring Gallerian Flanaden och dess förlängning utmed Flanaden samt Västra Torggatan. Här återfinns de flesta kedjebutikerna inom framförallt beklädnadshandeln. Även Östra Torggatan, Lilla torget och kvarteren på Köpmansgatans norra del har en stor andel butiker. Dessa är uteslutande icke kedjeanslutna butiker, undantag finns dock. Ett begränsad antal butiker är lokaliserade på Slottsgatan de södra delarna av Stora torget. Restauranger och caféer är utspridda över hela stadskärnan utan något tydligt mönster. En viss koncentration finns längs Hamngatan och i hörnet kring Lilla torget och Östra Torggatan. Bank, försäkring och mäklare är i huvudsak lokaliserade kring Västra Torggatan och Lilla torget medan verksamheter för hud, skönhet och kroppsvård är lokaliserade utmed de norra kvarteren av köpmansgatan samt den södra delen av Stora Torget. Det finns många undersökningar som visar på att intressanta fasader generellt skapar mer aktivitet och liv i stadsrummet. Bra bottenvåningar bör vara varierade och intressanta att gå förbi, titta på och röra eller stå bredvid. Bra bottenvåningar bidrar till att verksamheterna i huset och aktiviteten på gatan berikar varandra och således till att gånghastigheten sänks. Det är mer vanligt med stopp framför varierade (bra) fasader än framför stängda/ slutna sådana. Smala hus/kvarter upplevs mer attraktiva eftersom de ofta innebär många entréer och funktioner att titta på även under korta promenader. Smala hus ger också upphov till en illusorisk effekt varför gångavstånden bedöms kortare och mer njutbara. Kartan visar på variation, mätt som antal verksamheter (inte bara detaljhandel) per 100 m fasadlängd i bottenplan. Ju fler verksamheter desto större variation. Därmed sänks gånghastigheten och besökarens uppmuntras att göra många stopp. Störst variation finns längs Köpmansgatan och Flanaden samt runt Lilla torget. De västra och södra delarna av stadskärnan har i olika grad låg variation.

47 Fördjupad analys handeln i Oskarshamn Verksamheters lokalisering i Oskarshamns centrum. 47

48 Fördjupad analys handeln i Oskarshamn Täthet och grad av variation i stadskärnan. Verksamheter per 100 m fasadyta. 48 Täthet Mycket hög Hög Mellan Låg Mycket låg

49 Fördjupad analys handeln i Oskarshamn 49 Fysiska barriärer Den fysiska analysen grundar sig i det platsbesök som gjordes i november. I analysen tas det hänsyn till olika strukturer och hur staden är organiserad. För att beskriva detta definieras delar av staden som stråk, mötesplatser eller entréer för att visa hur staden är organiserad. Vidare presenteras också de barriärer, stora eller små, som upplevs när man rör sig i Oskarshamns stadskärna. Den fysiska strukturen i Oskarshamn gör att barriärer finns. Den kuperade miljön i staden kan upplevas som en barriär även om det samtidigt är en kvalité för staden. De bilanpassade vägarna kan även dem upplevas som hinder när gående rör sig i staden. Det finns i staden även större barriärer som avgränsar staden. Stengatan väster om stadskärnan blir en tydlig brytpunkt mellan stadskärnan och övriga staden, detsamma kan sägas för Norra Fabriksgatan i norr. Stadskärnan som ligger på en höjd i förhållande till hamnen. I ett längre perspektiv när hamnen utvecklas kan det upplevas som en mindre barriär i ambitionen att koppla samman stadskärnan med stadsdelen ner mot hamnen. Att staden är kuperad bör ses som en kvalité då det ger en karaktär och en naturligt liv till strukturen. Det tillsammans med den höga kvalitén som gatorna håller gör Oskarshamn till en attraktiv stad att röra sig i. Även fasaderna håller i många fall hög standard och det finns byggnader som påminner om flera epoker och berättar historier om svensk arkitektur genom årenhundradet.

50 Fördjupad analys handeln i Oskarshamn 50 Stadskärnans struktur och flödesschema Oskarshamns stadskärna är koncentrerad kring de två torgen i centrala delen av staden. De huvudstråk som finns i staden utgår ifrån torgen med Flanaden som ytterligare mötesplats. Det bildar tillsammans en triangel som de allra flesta rör sig kring och det är också de främsta mötesplatserna i staden. Gågatan framför Flanadens huvudentré blir huvudgatan i Oskarshamns stadskärna. Det finns i huvudsak tre stycken entréer in till stadskärnan. Den första är från Köpmangatan som går förbi biografen Saga in emot Lilla torget. Från hamnen i öster går Hamngatan som övergår till Kungsgatan som också leder in till Lilla torget. Vid Stora torget finns den tredje huvudentrén nere vid Posthotellet mot Södra Långgatan välkomnas folk från Kyrkogården och Oskarshamns stadspark.

51 Fördjupad analys handeln i Oskarshamn Barriärer i stadskärnan De stora barriärerna som går runt om stadskärnan skapar tillsammans med havet i öst en kvadrat som går runt om stadskärnan. Konsekvensen blir främst att stadskärnan blir bortkopplad från de kvalitéer som finns i direkt anslutning. I söder finns kultur och rekreationsområde som blir mer svåråtkomligt i och med bilvägen som är trafikerad av bussar och tungtrafik. 51 Vid Lilla torgets nordöstra spets i korsningen ner mot Kungsgatan blir det en mindre barriär på grund utav den höjdskillnad. Det gör att stadskärnan blir något separerad från det restaurangkluster som finns där i området nedanför. Det blir också mindre barriärer av att biltrafiken är så dominerande i staden. Framförallt på gatorna omkring Lilla torget, där de gående måste förhålla sig till biltrafikanterna.

52 Fördjupad analys handeln i Oskarshamn Stråket mellan E:22an och inre hamnen Oskarshamns två stora handelsnoder är stadskärnan och handelsområdet Snickeriet (inklusive Maxi Ica), vilket är beläget vid avfarten från väg E22. Det geografiska avståndet mellan avfarten från E22 och Lilla torget är cirka 1 kilometer. Uppdragsgivaren har bett WSP ge råd kring hur kopplingen mellan de båda platserna kan stärkas och utvecklas i syfte att stärka förutsättningarna för handel och kommersiell service på respektive plats. 52

53 Fördjupad analys handeln i Oskarshamn 53 Platserna fyller olika funktioner Snickeriet innehåller framförallt butiker inom dagligvaror och heminredning/fritidsvaror. I stadskärnan domineras utbudet av beklädnadshandel, restaurang och service. De båda platserna kompletterar därför varandra mer än vad de konkurrerar. Skillnaden i utbud innebär också att platserna fyller olika funktioner för besökarna. Ibland åker de till Snickeriet för att handla av det som erbjuds där och ibland åker de till centrum. Det är sannolikt mindre vanligt att kunderna besöker båda platserna vid en och samma inköpsresa. WSP bedömer därför att vinsterna med att koppla ihop platserna bättre är relativt små. Det är svårt att skapa stadslik miljö längs hela vägen Det är också svårt att koppla ihop platserna genom att göra vägen mellan dem mer stadslik och intressant. Det finns till exempel inte tillräckligt med kommersiellt underlag för att göra någon nämnvärd ökning av antalet butiker, restauranger med mera längs vägen mellan platserna. Förbättra tillgängligheten mellan platserna Tillgängligheten kan förbättras genom tydligare skyltning och vägvisning mellan platserna. Dessutom kan stadens entré göras mer tydlig och välkomnande. Stadens entré för besökare som kommer från E22.

54 Fördjupad analys handeln i Oskarshamn 54 Lilla torget Den plats i Oskarshamn som identifierats som en huvudplats för att skapa en attraktiv stadskärna är Lilla Torget. Det är den plats som kan bli ett hjärta mitt i centrum som binder samma stadskärnan. Köpmangatan som leder in till centrum och fram till Lilla Torget för att sedan övergå till Kungsgatan och Hamngatan ner mot hamnen. Lilla Torget har därför kvalitéer för att bli en naturlig mötesplats och knytpunkten för stadens invånare. Torget kan då fungera som kopplingen mellan handelsverksamheter som finns kring Flanaden och Köpmangatan och de restaurangkluster som finns vid Hamngatan. Se mer om Lilla torget i rapporten Lilla torg i Oskarshamn.

55 Strategiska rekommendationer i korthet

56 Strategiska rekommendationer i korthet 56 Utvecklingspotential och ytbehov När Snickeriet (inklusive Maxi Ica) är färdigutbyggt motsvarar de totala ytorna i Oskarshamn väl det marknadsmässiga köpkraftsunderlaget. En svag befolkningsutveckling i Oskarshamn och övriga marknadsområdet innebär också att det inte finns något nämnvärt framtida ytbehov. Detta innebär att det inte finns något behov av att skapa någon mer handelsnod i kommunen utan fokus bör vara på att färdigställa de planerade externhandelsytorna och att kraftsamla och förädla stadskärnan och Snickeriet. Det kan möjligen finnas ett visst ytbehov inom restaurang, men det är inte större än att det kan täckas av de vakanser som finns eller av att ytor frigörs genom omflyttning av andra verksamheter. Utveckla och förädla stadskärnan WSP har identifierat ett antal åtgärder som kan stärka stadskärnans attraktivitet som mötesplats och även gynna de kommersiella näringarna: Ändra slingan i stadskärnan så att: Förutsättningarna för handel blir bättre. Att fler rör sig längs gator och torg. Att det skapas ett naturligt flöde som utgår från Flanaden och sen cirkulerar ner till Lilla Torget. Det blir tydligt att handeln finns kring Flanaden och café/restaurang är kring Lilla Torg Bind ihop Köpmangatan med Lilla Torget och ner mot hamnen. På så sätt kan ett attraktivt huvudstråk skapas där Lilla Torget blir hjärtat mellan handeln i staden och de naturkvalitéer som finns ner mot hamnen. Fokusera på att utveckla Lilla torget och göra det till en attraktiv målpunkt i staden. Utveckla Flanaden 2 Förläng utomhus Klustra och omlokalisera Använd ankarbutiker för att styra flödet. Skapa besöksanledningar. Exempelvis torghandel och kvällsöppet. Stora Torget Att på lång sikt försöka förtäta men i det korta perspektivet bevara då fokus ligger mer på Lilla Torget. Biltrafiken har idag en central roll i staden Försöka begränsa mer och koncentrera till vissa delar av staden. Genomför en trafik- och parkeringsutredning.

57 Strategiska rekommendationer i korthet 57 Övrig centralort Närservice, samla i anslutning till andra verksamheter (bibliotek vårdcentral mm) för att skapa flöden. Massan verksamheter skapar attraktivitet och besöksanledning samt ger understöd åt handel. Övrig kommun Säkerställ att det finns dagligvaruhandel/närservice som stöd för boende på landsbygden.

58 Bilaga 1 Workshop om handeln i Oskarshamn

59 Inledning På kommande sidor redovisas resultaten från den workshop som genomfördes i Oskarshamn den 8 mars Deltagare på workshopen var företrädare för kommunen, handeln, fastighetsägare med flera. 59

60 Gruppövning 1 Styrkor Vad kan vi bygga på? Möjligheter Vad händer i omvärlden, som vi kan utnyttja? Önskningar Vad är viktigt för oss? Hur vill vi ha det? (Vision/målbild) Mål/Resultat (Konkreta mål, realistiska, tidsbestämda) 60

61 Styrkor 61 Tre favoriter 1. Genuin stadskärna 2. Nära till allt! Gångavstånd 3. Färjeförbindelser Styrkor Antal svar Närhet till havet, skärgården och allt 5 Höga inkomster 4 Färjetrafiken 2 Vackra hus, bra grund 2 Genuin och kompakt stadskärna 2 Ändra attityd, vilja handla på hemmaplan (hjälp av sociala nätverk) 2 Bussar stannar i centrum 1 Hamnen 1 Tillgång till tomma lokaler, bara att köra 1 Bra Utbud 1 Nya bostäder på gång, förtätning 1 Grattis parkering 1 Hamnen --> Kråkenumsbacken--> Lilla Torget 1 Bra attityd 1 Nedläggning av OKG --> Öppna för möjligheter, vi måste kämpa & vara kreativa 1

62 Möjligheter 62 Tre favoriter 1. Invandring, befolkningstillväxt 2. Starka turistmål, Öland, Gotland & Glasriket 3. E-handeln Möjligheter Antal svar Turism (Gotland/Öland) 5 Havet & skärgården 4 E 22:an 2 Läget i länet, centralt men ocks kusten 2 E-Handel 1 Förort till Linköping 1 Skidbacken 1 Elitidrotten 1 Hamnen som bostadsplats 1 Tågförbindelser till centrum 1 Behovet av bra bostäder 1

63 Önskningar 63 Tre favoriter 1. Levande stadskärna 2. Ökad skärgårdsturism 3. Besöksmål Önskningar Antal svar Turism (Gotland/Öland) få turisterna att stanna också 6 Ökat stadsliv / levande stadskärna 4 Söndagsöppet 1 Lekland 1 Paketering handel, hotell & restaurang 1 Ungdomshäng i staden 1 Tydliga restaurangstråk 1 Inre hamnen med folkliv och sammanknytet med lilla torget 1 Ljussättning av stadskärnan 1 Fylla lokaler 1 Mer unika butiker som bara finns i Oskarshamn 1

64 Mål/Resultat 64 Tre favoriter 1. Färre vakanta lokaler 2. Lilla torget som lilla torg 3. Fler invånare via fler bostäder Resultat Antal Fler uteserveringar 5 Fylla alla tomma lokaler med verksamheter 3 Öka handelsindex (75 inom 3-5 år, xx år 2020) 2 Oskarshamn blir en turiststad / evenemang och arrangemang stad 2 Mer cityhandel, fler affärer 1 En central mötesplats 1 Fler invånare 1 Inre hamnen klar Åhlens 1 Samverkan med hotell & paketpriser 1 Antal hotellövernattningar ökar 1 Komplett med snickeriet och stadskärnan 1

65 Gruppövning 2 Lilla torget Aktiviteter - Vilken evenemang och händelser vill vi ha på torget? 65 Funktioner - Vad vill vi fylla Lilla Torget med? Känsla - Vad ska Lilla Torget förmedla?

66 Aktiviteter - Vilken evenemang och händelser vill vi ha på torget? Tre favoriter 1. Uteserveringar 2. Pop-up: sandstrand, kickbike, volleyboll, bio, stor-tv, 3. Marknader, food trucks, föreningsdag, jul. Bonus: käpphästrace Aktiviter Blommor, blomster arrangemang Elektrisk kickbike eller cykel. (Utmaning vid Gotlandsfärjan) Kickbikebana Fika Food trucks (matfestival, all världens mat) Föreningsdag, uppvisning av aktiviteter Hela familjens torg Julmarknad Kulglassförsäljning Körfestival Ljussätt fontänen, vattenspel Mat och marknader Mötesplats Offentlig konst som kan leka och klättra på Piano för spontanspel Pop-up aktiviteter Scen för uppträdande Stadsfest Storbildstv (Fotbolls VM / utomhusbio) Torghandel Uteservering och försäljning

67 Funktioner - Vad vill vi fylla Lilla Torget med? Tre favoriter 1. Uteservering, med bodar 2. Scen, aktivitetsyta, Sittplatser 3. Fast installation, sevärdhet. Unik toalett som sevärdhet (båtventiler Prag ansikte), paraplyer förlängning flanaden Bonus: inte parkering Funktioner Aktiviteter( yta, lek för barn och vuxna) Bodar Fast installation, sevärdhet Scen Sittplatser Unik byggnad (toalett) Uteservering

68 Känsla - Vad ska Lilla Torget förmedla? Tre favoriter 1. Genuint & trevligt med puls 2. Trygghet & barnvänligt 3. Nära & bilfritt Känsla Barnvänligt Bilfritt (särskilt sommartid) Bilfritt=puls En central mötesplats Genuint och trevligt Liv och konst ( gemensam belysning och annan spännande utformning) Nära - trots att det är bilfritt Puls, (olika för olika målgrupper) mat, evenemang & torghandel Soligt och gott "solsidan" Trygghet Vår Stad - Stolt Oskarshamn