Förslag till strategi för utveckling av detaljhandeln i Nybro kommun

Transkript

1 Förslag till strategi för utveckling av detaljhandeln i Nybro kommun 8 maj, 2015

2 Förord HUI Research AB genomförde vid årsskiftet 2014/2015 en utredning av förutsättningarna för detaljhandeln i Nybro kommun. Därefter påbörjades en strategisk utvecklingsprocess tillsammans med Nybro kommun. Syftet med detta utvecklingsarbete är att utveckla handeln i Nybro avseende storlek, styrka och attraktivitet. Målet är att ta fram ett förslag på ett strategiskt underlag som ska ligga till grund för beslut om den framtida utvecklingen av handeln i Nybro. Projektledare på HUI Research har varit Anna Mocsáry. Uppdragsgivare är Nybro kommun och kontaktperson Maria Faltin, Näringslivschef inom Nybro kommun med projektgrupp. Stockholm, maj 2015 Anna Mocsáry, HUI Research

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte och mål Varför en handelsstrategi Beskrivning av arbetsprocessen Marknadsförutsättningar Marknadsunderlag och tillväxt Reviderad befolknings- och köpkraftsprognos Handelns styrka - försäljningsindex Handelns innehåll och drivkrafter Handeln i Nybro Nybros utmaningar Nybros styrkor Framtida behov av handelsytor Förslag till handelsstrategi Kommunens vision och mål Övergripande kvalitativa mål Övergripande kvantitativa mål Mål för att öka handelns attraktionsgrad Handelns struktur och lokalisering Organisation och samverkan Kommunens roll Övriga aktörers roll Appendix I. Strategiprocessen II. Reviderad befolknings-/köpkraftsprognos III. Reviderad utvecklingspotential... 23

4 1 Inledning 1.1 Bakgrund Nybro kommun gav under perioden november 2014 till januari 2015 HUI Research i uppdrag genomföra en handelsutredning och därmed kartlägga marknadsförutsättningarna för handeln i Nybro kommun. De samlade resultaten i handelsutredningen presenterades för kommunens representanter, handelns aktörer, fastighetsägare samt övriga intressenter måndagen den 2 februari, 2015 i Nybro. Handelsutredningen är en genomgripande nulägesanalys av handelns rådande förhållanden, dess styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Det är också handelsutredningen som ligger till grund för den utvecklingsprocess som denna rapport är ett resultat av. Föreliggande rapport är följaktligen ett förslag till en strategi för detaljhandelns utveckling i Nybro kommun på kort och lång sikt. Handelsstrategin redovisar kortfattat de huvudsakliga slutsatserna och rekommendationerna från handelsutredningen. Handelsstrategin ger också förslag på hur kommersiella aktörer liksom kommunen kan agera för att stärka och utveckla den framtida handeln i Nybro. För att ett strategidokument av det här slaget ska nå bred acceptans och inflytande i det fortsatta arbetet är det av betydelse att alla berörda parter är eniga om nulägesbedömningen, beräkningsgrunderna, målbilder och åtgärdsförslag. En grundläggande utgångspunkt för det framtida arbetet är att den befintliga handeln är betydelsefull för Nybro kommun som helhet i processen att attrahera såväl nya invånare som turister till kommunen. Handeln spelar i det här avseendet en betydelsefull roll i att öka den generella attraktiviteten och ska av det skälet värnas, men framförallt stärkas och utvecklas vidare för framtiden. 4

5 1.2 Syfte och mål Syftet med strategiprocessen är att utveckla och stärka handeln i Nybro kommun avseende storlek, styrka och attraktivitet. Målet är att utarbeta ett strategiskt underlag och en målbild som ska ligga till grund för den framtida utvecklingen av handeln i Nybro. 1.3 Varför en handelsstrategi En handelsstrategi är en plan med framförhållning och mål som handeln och dess intressenter har som utgångspunkt i det framtida utvecklingsarbetet. En gemensam plan vägleder etablerare, fastighetsägare, handeln och kommunen i handelsrelaterade frågor och tydliggör hur handeln ska utvecklas liksom vilka intentioner kommunen, handeln och andra aktörer har. Det i sin tur ger tydliga signaler till marknaden och underlättar såväl för fastighetsägare vid investeringsbeslut som för kommunen vid politiska beslut och ställningstaganden. En handelsstrategi är ett styrdokument som ligger till grund för kommunens planering, beslut om investeringar i infrastruktur, detaljplanering med mera. 1.4 Beskrivning av arbetsprocessen Arbetet med att utveckla ett förslag till handelsstrategi påbörjades i februari, år 2015 och beräknas löpa till mitten av juni, Projektet har genomförts som en process i dialog med uppdragsgivaren och med ett antal inplanerade workshops med cirka företrädare för handeln, fastighetsägare, politiker och tjänstemän från kommunen. I anslutning till workshoptillfällena har även större forummöten ägt rum i syfte att skapa delaktighet och engagemang för utvecklingen av handeln. Genom åsiktsformulär på kommunens hemsida har synpunkter och förslag inhämtats från medborgare sedan projektet startade. I appendix I redovisas en mer detaljerad beskrivning av arbetsgången, centrala hållpunkter och deras respektive innehåll, syfte och mål. Det samlade arbetsmaterialet, utfall från workshops, dialogmöten med mera sammanställs och vidarebefordras separat till uppdragsgivaren. 5

6 2 Marknadsförutsättningar Handeln i Nybro påverkas av yttre faktorer och marknadsförhållanden. Upptagningsområdet för handeln i Nybro begränsas kraftigt av den starka konkurrensen från kommuner i omlandet, främst från de större städerna Kalmar och Växjö. 2.1 Marknadsunderlag och tillväxt Hushållens konsumtion idag och i framtiden är en av de viktigaste drivkrafterna för tillväxt och dess utveckling får konsekvenser för planeringen och den framtida utvecklingen av handeln i kommunen. Handelns omsättningsutveckling bestäms huvudsakligen av den förväntade befolknings- och köpkraftsutvecklingen samt hur stor andel av den framtida marknadstillväxten som kan komma handeln i Nybro kommun till godo. För Nybros del handlar det inte främst om att öka inflödet från andra delar av marknadsområdet, då detta inte bedöms som realistiskt givet den rådande konkurrenssituationen i regionen, utan snarare att behålla en större andel av köpkraften, få Nybroborna att handla mer och oftare på hemmaplan och därmed minska utflödet av köpkraft. 2.2 Reviderad befolknings- och köpkraftsprognos Under februari-mars år 2015 publicerade SCB ny befolkningsstatistik per 31 december 2014 för Nybro kommun. Detta föranledde även till en uppdaterad befolkningsprognos för Nybro kommun för perioden år Med den reviderade befolkningsprognosen som grund förändras även den beräknade köpkraftstillväxten i positiv riktning. Ett utökat underlag presenteras i appendix II. Köpkraften för dagligvaror uppgår till drygt 100 miljoner kronor under år (tidigare prognos var 25 miljoner kronor, år ). För sällanköpsvaror innebär de nya prognoserna en förändring av köpkraftstillväxten från cirka 130 miljoner kronor till 220 miljoner kronor under år Den prognostiserade tillväxten beror främst på en beräknad positiv befolkningsutveckling, enligt Nybro kommuns befolkningsprognos år , men även på en ökad konsumtion per capita. Utöver invånarnas samlade köpkraft tillför även turister köpkraft till kommunen. 6

7 2.3 Handelns styrka - försäljningsindex Handelns storlek i en kommun är starkt beroende av hur många som bor där. Antalet invånare är särskilt viktigt för dagligvaruhandeln då människor primärt handlar dagligvaror med utgångspunkt från och i närheten av bostaden. Ett sätt att mäta och jämföra handelns styrka mellan kommuner, där befolkningen är olika stor, är att beräkna försäljningsindex. Försäljningsindex är också ett mått på hur väl handeln förmår att ta tillvara det befolkningsmässiga försäljningsunderlag som finns i en kommun och om handeln dessutom förmår att locka kunder från andra kommuner. Försäljningsindex 100 innebär att handeln omsätter lika mycket som det befolkningsmässiga underlaget medger. Index över 100 innebär att handeln drar kunder från andra kommuner och index under 100 innebär att handeln har ett utflöde till andra kommuner. 2.4 Handelns innehåll och drivkrafter Dagligvaruhandel omfattar varor som fyller konsumentens dagliga behov som till exempel livsmedel, drycker, tobak, hygien- och sjukvårdsartiklar och tidningar. Sällanköpsvaruhandeln delas in i underbranscherna; beklädnadshandel (kläder, skor, accessoarer etc.), handel med fritidsvaror (sport, fritid, leksaker, böcker, elektronik etc.), handel med hemutrustning (möbler, heminredning, järn och bygg, vitvaror etc.) och övrig sällanköpsvaruhandel. Sällanköpsvaruhandeln kan också delas in i urvalshandel och volymhandel. De både formerna skiljer sig åt avseende innehåll och huvudsaklig lokalisering. Urvalshandeln kännetecknas av inköp som genomförs mer sällan, till exempel inköp av kläder, skor, kosmetika och heminredning. Denna typ av handel återfinns normalt i stadskärnan men förekommer även i externa lägen. Volymhandeln kännetecknas av varor som handlas mer sällan och, som ordet indikerar, ofta är skrymmande. Volymhandeln är oftast lokaliserad i mer externa lägen utanför eller i utkanten av den egentliga stadsbebyggelsen. Eftersom utbudet av volymhandel i stadskärnan normalt sett är lågt blir konkurrensen mellan externhandeln och handeln i stadskärnan begränsad. Externhandeln, i de fall det rör sig om volymhandel, och handeln i stadskärnan kompletterar oftast varandra mer än vad de konkurrerar med varandra. Dagligvaruhandeln är behovsrelaterad så till vida att det är varor som behövs löpande för människors överlevnad. Konsumenter handlar primärt dagligvaror i närheten av sin bostad eller arbetsplats och människor är inte villiga att resa lika långt för sina dagligvaruinköp, som för ett attraktivt utbud och erbjudande inom sällanköpsvaruhandeln. 7

8 2.5 Handeln i Nybro Detaljhandeln i Nybro kommun omsatte cirka 903 miljoner kronor år Av den totala handeln uppgick dagligvaruhandeln, inklusive Systembolag och receptfri försäljning av läkemedel, till 588 miljoner kronor. Sällanköpsvaruhandeln omsatte under samma period 315 miljoner kronor. Marknadsunderlaget, det vill säga befolkningens köpkraft, uppgick samtidigt till cirka 584 miljoner kronor inom dagligvaruhandeln och cirka 506 miljoner kronor inom sällanköpsvaruhandeln. Dagligvaruhandel Dagligvaruhandeln i Nybro är stark och har under senare år haft en förhållandevis god utveckling. Samtidigt omsätter dagligvaruhandeln något mindre än det befolkningsmässiga underlaget medger. Försäljningsindex uppgår i dagsläget till 94 och har således ett marginellt nettoutflöde av köpkraft. Jämförelseindex för varuproducerande kommuner är index 91 (år 2013). Samtidigt har Nybro historiskt sett haft ett högre försäljningsindex jämfört med idag. Under perioden år uppgick försäljningsindex för dagligvaror till 97 och som högst 105 år Sällanköpsvaruhandel I sällanköpsvaruhandeln har Nybro ett utflöde av köpkraft och försäljningen uppgick år 2013 till drygt 60 procent av det beräknade marknadsunderlaget, vilket visar på ett utflöde av köpkraft motsvarande cirka 190 miljoner kronor. Utflödet av köpkraft för sällanköpsvaror har ökat över tiden och under en tioårsperiod har försäljningsindex minskat 10 indexenheter, från 65 till 55 mellan år Anledningen till att försäljningsindex har minskat med relativt många enheter beror på att försäljningen i Nybro har stagnerat eller minskat samtidigt som försäljningen i riket har ökat kraftigt under samma tidsperiod. E-handel och digitalisering Detaljhandeln håller på att förändras i grunden i och med digitaliseringen i samhället. Den traditionella fysiska butiken har fått allt hårdare konkurrens från andra kanaler och en del av handeln har förflyttats till e-handeln. Digitaliseringen ställer högre krav på detaljhandelns aktörer och det innebär också att makten successivt förflyttas till konsumenterna. Digitaliseringen ställer också högre krav på fastighetsoch köpcentrumägare. När kunderna lika gärna kan handla hemifrån blir det viktigare att tydliggöra den fysiska handelsplatsens roll. Handelsplatsens läge och värde är att driva trafik och skapa flöden av människor. Det är därför viktigt att klargöra nyttan med platsen för konsumenterna och samtidigt se till att handelsplatsen stödjer detaljisterna i att leverera något som inte kan fås på nätet, vilket kan vara service, en upplevelse eller att tillgodose och förenkla konsumentens vardag. Näthandelns implikationer för den fysiska handeln ska alltid tas i beaktning men samtidigt bedöms inte den vara det största hotet eller hindret för handeln i Nybro. Butikshandeln i Nybro är inte integrerad med näthandel per idag. 8

9 2.6 Nybros utmaningar Handelns yttre påverkansfaktorer Stark konkurrens från stora städer i regionen. En minskad köpkraft om befolkningsutvecklingen blir negativ och i det fall invånarantalet inte utvecklas i önskvärd, prognostiserad riktning. Demografisk struktur med en åldrande befolkning och allt färre yngre invånare. Vikten av att attrahera och behålla yngre målgrupper inom kommunen. Handelns inre påverkansfaktorer Handeln i Nybro är geografiskt sett relativt utspridd. Dagligvaruhandeln är osammanhängande och de stora aktörerna är lokaliserade på olika platser. Stadskärnan saknar stark och flödesdrivande dagligvaruhandel, s.k. ankarbutiker. Utbudet inom sällanköpsvaruhandeln är begränsat. Begränsat utbud av kvalitativ café- och restaurangverksamhet. Naturliga mötesplatser saknas. 2.7 Nybros styrkor Ett strategiskt, geografiskt läge med närhet till större städer i regionen. Goda kommunikationer och pendlingsavstånd för arbete på annan ort. En del av Glasriket med historiska och kulturella värden. God tillgänglighet, med såväl bil som kollektivtrafik. God utveckling i dagligvaruhandeln. En etablerad attraktiv torghandel God service och personligt bemötande i handeln. Trivsam och trygg stadskärna. Ökad tillgänglighet i stadskärnan med öppnandet för biltrafik på Storgatan. 9

10 2.8 Framtida behov av handelsytor Handelns framtida omsättningsutveckling bestäms av den framtida befolkningsutvecklingen och prognoser för hushållens konsumtion. För att beräkna det framtida behovet av handelsyta behöver ett flertal antaganden göras, inte minst vad gäller den befintliga handelns tillväxtpotential vilket kan ha en negativ inverkan på hur stort det framtida behovet av ytor kommer att vara. Bedömningen är att den befintliga dagligvaruhandeln kommer att ta en betydande del av den beräknade marknadstillväxten varpå behovet av ny handelsyta inom dagligvaruhandeln är begränsat. Givet den framtida marknadstillväxten och med hänsyn tagen till övriga faktorer bedöms det vara möjligt att etablera cirka kvadratmeter BTA till år 2020 och kvadratmeter BTA fram till år En förbättrad handelsstruktur, ett förbättrat utbud, tillgänglighet och en ökning av handelns totala attraktionskraft kan bidra till att kommunens invånare handlar sällanköpsvaror något mer och oftare på hemmaplan. I kombination med en växande befolkning och därmed köpkraftstillväxt kommer det att behövas nya handelsytor i Nybro. För att bromsa dagens utflöde inom sällanköpsvaruhandeln och få Nybroborna att handla mer inom kommunen krävs åtgärder inom många olika områden men framförallt ett utökat och bättre anpassat sällanköpsvaruutbud. Befintliga butiker kan stå för en del av den beräknade omsättningsökningen men för att nå målet krävs det ett tillskott av handel och nyetablering av butiker. För sällanköpsvaruhandeln uppgår det framtida behovet av handelsyta motsvarande cirka kvadratmeter BTA fram till år 2020 och cirka kvadratmeter BTA till år

11 3 Förslag till handelsstrategi Nybro kommun ska ha ett positivt och stödjande förhållningssätt till detaljhandelns framtida utveckling och förändring. Med detta avses att sträva efter ett gynnsamt handelsklimat och skapa så goda förutsättningar som möjligt för den befintliga handeln, nya handelsaktörer och handelns övriga intressenter. Vidare ska dagligvaruhandeln och sällanköpsvaruhandeln beaktas på olika sätt mot bakgrund av vitt skilda drivkrafter, både utifrån ett konsumentperspektiv vad gäller inköps- och konsumtionsmönster samt i ett företagsperspektiv vad gäller behov och krav vid omlokalisering eller nyetablering. 3.1 Kommunens vision och mål År 2011 fastställde kommunfullmäktige följande vision som sträcker sig fram till år 2030 för Nybro kommun. Visionen, med tillhörande övergripande mål, är utgångspunkten i allt arbete och alla projekt som genomförs i Nybro kommun. Nybro kommun har invånare och är centrum i Glasriket mellan Kalmar och Växjö. Hela Nybro kommun kännetecknas av hållbarhet i alla avseenden ekologiskt, ekonomiskt, kulturellt och socialt. Kopplat till visionen finns följande fem övergripande mål: 1. All vård, skola och omsorg ska vara god och kvalitetssäkrad. 2. Medborgarna ska uppleva att de har goda möjligheter att påverka kommunens utveckling. 3. Företagarna ska uppleva att Nybro är en attraktiv kommun att verka i. 4. Medborgarna ska uppleva att Nybro är en attraktiv plats att arbeta, leva och bo i. 5. Nybro kommun ska ha en god ekonomisk styrning. Handelns utveckling knyter i det här avseendet främst an till mål 3 och 4 som handlar om Nybros samlade attraktionskraft i vilken handeln har en viktig roll. Vidare är det, i utvecklingen av handeln, av största vikt att beakta hållbarhetsaspekterna som anges i kommunens vision. 11

12 3.2 Övergripande kvalitativa mål Dagligvaruhandeln och sällanköpsvaruhandeln ska beaktas på olika sätt, då deras respektive drivkrafter skiljer sig åt, utifrån ett konsumentperspektiv vad gäller inköps- och konsumtionsmönster och i ett företagsperspektiv vad gäller behov och krav vid omlokalisering eller nyetablering. Handeln i Nybro ska i högre utsträckning samlas och koncentreras till två handelsplatser, inom vilka handel redan finns och där både trafik- och gångflöden är som störst. Handeln i Nybro ska följaktligen förtätas och primärt vara lokaliserad i antingen centrum eller vid infarten till Nybro, i och omkring Glasrondellen. Handeln i Nybro ska formas utifrån konsumentens behov, perspektiv och preferenser. 3.3 Övergripande kvantitativa mål Utformade mål ska i möjligaste mån vara mätbara och tidsatta för att möjliggöra uppföljning och utvärdering. Tidshorisonten, vad gäller de övergripande målen, är 5-10 år från idag vilket innebär en planerad måluppfyllnad år , där år 2020 bedöms vara på kort sikt och år 2025 och framåt det längre perspektivet. Det övergripande målet för dagligvaruhandeln är att försvara dagens försäljningsindex 94 samt sträva efter att öka försäljningsindex till 100 på 5-10 års sikt, år I sällanköpsvaruhandeln finns det utrymme för mer handel. Det övergripande målet är att på kort sikt (år 2020) öka försäljningsindex till 65 och på längre sikt, år 2025, till index Mål för att öka handelns attraktionsgrad Det finns många faktorer som påverkar möjligheterna att utveckla handeln i en stad eller i en kommun. Några av de viktigaste faktorerna som anger handelns samlade attraktionskraft och som också har störst påverkan på handeln är tillgänglighet, utbud och trivsel/atmosfär. För att sträva mot, och på lång sikt nå de kvantitativa målen, behöver ett flertal delmål uppfyllas inom respektive område. Ett antal samlade mål har formulerats med utgångspunkt från det material som har inkommit under arbetets gång. 12

13 Mål - Utbud Utbudet är det som i störst utsträckning skapar en attraktiv handel, som lockar kunder och som ger människor anledning att resa till en plats framför en annan. Utbud är det samlade erbjudandet och mixen av butiker, kedjor, varumärken liksom utbudet av service och tjänster som caféer och restauranger, nöjes- och kulturliv, evenemang, aktiviteter med mera. Handeln i Nybro ska vara unik och attraktiv och bestå av både privata handelsaktörer och kedjedrivna handelsföretag. Handelsutbudet ska kännetecknas av såväl bredd som djup och tillgodose Nybrobornas behov. Handeln i Nybro ska dra nytta av digitaliseringens möjligheter samt verka för att integrera dem i den fysiska handelsmiljön. Nybro ska ha en attraktiv och livskraftig torghandel. Nybro ska ha ett brett och kvalitativt utbud av caféer och restauranger. Handeln i Nybro ska dra nytta av det industriella och kulturhistoriska arvet. Nybros handel, liksom alla övriga servicenäringar, ska kännetecknas av hög servicenivå och ett personligt bemötande. Mål - handelns tillgänglighet Tillgänglighet till handeln är avgörande för en livskraftig handel. Detta omfattar handelns öppettider, möjligheterna att ta sig till och från en handelsplats, parkering, vägvisning, skyltning, kollektivtrafik, funktionsanpassning med mera. Nybro centrum ska vara lättillgängligt för alla. Tillgängligheten ska förstärkas genom att handeln i centrum förskjuts mot Nybro stationsområde och omkringliggande dagligvaruhandel (se karta nästa sida). Kopplingen mellan Nybro station och Nybro centrum ska förstärkas. Tillgängligheten ska förstärkas genom rationella och effektiva parkeringsplatser med närhet till handeln. Handelns öppettider ska anpassas till dagens konsumenters behov. Handelns öppettider ska koordineras med besöksnäringen. Nybro stad ska vara centrum för transportnäringen i Kalmarsundsregionen. 13

14 Mål - trivsel & atmosfär Nybro ska utveckla en identitet med ursprung i glas, konst och design. Nybro ska ha en levande och trivsam stadskärna med småstadskänsla. Nybro stadskärna ska ha fler mötesplatser och samlingspunkter för såväl ung som gammal. Torget i Nybro centrum ska vara hjärtat i staden och leva under hela året. Nybro centrum ska ha en attraktiv utomhusmiljö året om, enligt stadsmiljöprogrammet. Nybro ska vara en trygg stad med särskild hänsyn till barns och ungdomars livsmiljö och behov. 3.5 Handelns struktur och lokalisering Handelsstrukturen i Nybro, i centrum och utanför, är i dagsläget relativt osammanhängande och utspridd och bidrar inte till att skapa positiva synergieffekter för handeln. Med struktur avses i det här avseendet butikernas placering, yta och bransch i förhållande till varandra. Avsaknaden av ankarbutiker, strategiskt lokaliserade dragare i centrum, riskerar att försvaga handeln som helhet. Handeln ska därför samlas och koncentreras i högre grad, dels till centrum, dels till Nybros infart, vid Glasrondellen. Utöver detta ska den befintliga handeln i centrum stärkas genom en förskjutning mot stationsområdet och den närliggande dagligvaruhandeln. Nedanstående kartbild visar lokaliseringen av större dagligvaruaktörer, även potentiella ankarbutiker, utanför centrum. Lidl Systembolag Willys (2015) ICA Kvantum 14

15 3.6 Organisation och samverkan Handeln är en av de verksamheter i staden som lockar flest människor och näringen har stor betydelse för att en handelsplats, som en stadskärna eller ett köpcentrum, ska vara levande. Detta har till följd att handelns utveckling bör ske i samverkan och balans med övrig stadsplanering. I arbetet med att utveckla och förstärka en handelsplats attraktivitet behöver de inblandade aktörerna ha en samsyn och vara överens om vad som ska uppnås. För att nå uppsatta mål är det viktigt att det finns en väl fungerande samverkan mellan bland andra handelns aktörer, företagarföreningar, fastighetsägare, besöksnäringen liksom kommunens politiker och tjänstemän. Mot bakgrund av att Nybros stadskärna och den externa handeln vid infarten, Glasrondellen, har olika funktioner och förutsättningar kan samverkansformerna ta sig olika uttryck på de olika platserna. Oavsett detta är det av yttersta vikt med en helhetssyn där aktörer från olika branscher, näringar och geografiska områden arbetar tillsammans för att stärka handeln i hela kommunen och för att tillsammans arbeta för ett dra ett större antal kunder till handeln i Nybro. För att kunna samordna detta behöver det finnas en organisation som har förmågan att axla ett övergripande ansvar och ta ett helhetsgrepp. Det är också väsentligt med samverkansformer och synergier vad beträffar marknadsföringen av Nybros totala utbud och erbjudande. Precis som varje butik marknadsför sitt eget utbud och erbjudande bör handeln, liksom andra branscher som restaurang, andra servicenäringar, turism- och besöksnäringen arbeta med att marknadsföra hela platsen så att olika verksamheter kan dra nytta av varandra i högre utsträckning. 3.7 Kommunens roll Handeln sysselsätter många människor och är en viktig del av samhällsekonomin. Av det skälet är det viktigt att samhället skapar förutsättningar för en levande och konkurrenskraftig handel. Kommunen ska kunna ge de rätta förutsättningarna och ställa de rätta kraven för en livskraftig handel. Kommunen har en viktig roll för handelns utveckling. Kommunen kan genom planmonopolet möjliggöra och reglera var handel ska få äga rum, även om det är marknadskrafterna som styr vilka platser som är intressanta för handel. Kommunens uppdrag är att planera markanvändning och utformning av bebyggelsemiljö. Då dessa beslut innebär långsiktiga och betydande investeringar krävs också noga överväganden. Det är kommunens uppgift att väga samman olika intressen och skapa möjligheter för den goda staden att utvecklas. Kommunen har ett antal styrmedel till sitt förfogande: Visioner strategier och policys. 15

16 Översiktsplaner Detaljplaner Markanvisning Utöver dessa styrmedel finns det andra sätt för kommunen att stödja handelns utveckling: Kommunen kan verka för en god befolkningsutveckling och därmed även utvecklingen av antalet kunder i kommunen. Kommunen kan verka för att öka turismen, vilket gynnar handeln i form av fler potentiella kunder och ökad köpkraft. Kommunen kan verka för ett ökat antal arbetstillfällen och därmed en ökad dagbefolkning, vilket gynnar handeln. Kommunen kan verka för att skapa goda förutsättningar för handeln inom områden som berör tillgänglighet, trivsel och trygghet och samarbete. Exempel på områden där kommunen kan stödja handeln är: Trafikflöden Belysning Skyltning Gator, stråk och torg Offentlig service Samarbete med handel, fastighetsägare, turismnäring m fl. 3.8 Övriga aktörers roll Kommunen kan arbeta för att skapa goda förutsättningar för en livskraftig handel men för att utveckla handeln krävs samverkan och engagemang från handelns alla intressenter. Utöver kommunen är det främst handelns aktörer och fastighetsägare som är de två viktigaste grupperna i utvecklingen av handeln. Handelsföretagen har ett stort ansvar för utbudsrelaterade frågor, service och bemötande, att genomföra aktiviteter och marknadsföring som bidrar till att öka den totala attraktionskraften. Fastighetsägarna har ansvaret för fastighetsutveckling, skötsel, fasader och omkringliggande miljöer samt möjlighet att anpassa lokaler efter efterfrågan och marknadens behov. För att möjliggöra omfattande förändringar och bedriva utvecklingsarbete är det av största vikt att handelns intressenter organiserar sig. 16

17 Appendix 17

18 I. Strategiprocessen Syfte och mål Syftet med detta uppdrag är att utveckla och stärka handeln i Nybro kommun genom att i samarbete med uppdragsgivare ta fram en målbild och en långsiktig handelsstrategi för Nybro kommun. Uppdragets innehåll och genomförande För att arbetet, med att utveckla och stärka handeln i en kommun, ska vara effektivt och framgångsrikt krävs normalt flera saker; kunskap om var man som kommun står idag (handelsutredning - nulägesbeskrivning/analys), kunskap vad gäller förändringar i konkurrenssituationen, kunskap kring bransch- och konsumenttrender, kunskap om vilka styrkor och svagheter respektive hot och möjligheter som föreligger. Centrala frågeställningar är: Handelsstrategi och workshopprocess. Var är vi? Denna frågeställning behandlas i handelsutredningen (nulägesanalys). Vart vill vi gå? Vart kan vi gå? Hur ska vi ta oss dit? En handelsstrategi handlar om mål och framförhållning. innebär tydligare spelregler för handel, fastighetsägare m fl. underlättar politiska beslut och ställningstaganden. 18

19 Uppdragets innehåll och genomförande Workshop 1 Formulering av målbild Syftet med workshop 1 är att formulera en kvantitativ målbild avseende detaljhandeln i Nybro kommun. I målbilden anges vilken storlek (omsättning) och styrka (försäljningsindex) som är realistisk för detaljhandeln cirka år framåt i tiden. Som underlag för målbilden ligger handelsutredningen (nulägesanalysen) som presenteras av HUI. Workshopen genomförs på kvällstid, klockan Under workshopen får deltagarna arbeta aktivt med ett flertal övningar ledda av HUI (2 personer). HUI sammanställer därefter resultaten från workshopen. I rapporten anges också vad målbilden innebär i form av exempelvis hur mycket nya ytor för detaljhandel som måste skapas i Nybro, eller andra relevanta bransch- och/eller strukturförändringar. Workshop 2 Hur når vi målen? (strategi) Syftet med workshop 2 är att formulera ett underlag för den strategi som krävs för att uppnå önskvärda mål. Frågor som strategin ger svar på är bland annat var i Nybro nya ytor för handel kan skapas samt i vilken takt utvecklingen bör ske. Då Nybro har flera handelsplatser diskuteras vilka funktioner respektive område ska fylla, hur olika områden kan samverka i syfte att stärka handeln i hela kommunen. I tillägg omfattar strategin ett antal åtgärder som är kritiska för att handeln i Nybro ska vara attraktiv för de boende samt för besökare från omkringliggande kommuner. Som underlag för workshop 2 ligger, utöver resultaten från workshop 1, Handelsutredningen (nulägesanalysen). Slutrapport HUI sammanställer de slutliga resultaten, mål och förslag till strategi för handelns utveckling. 19

20 II. Reviderad befolknings-/köpkraftsprognos Inledning Under hösten 2014 påbörjades arbetet med en handelsutredning för Nybro kommun. Under oktobernovember då den primära datainsamlingen ägde rum fanns endast den officiella befolkningsstatistiken för år 2013 från SCB tillgänglig, likaså befolkningsprognosen för år från Nybro kommun. Under utredningens gång och i samband med påbörjandet av att utforma en handelsstrategi för Nybro kommun har emellertid ny, uppdaterad data tillkommit. Med anledning av detta sammanställs här en uppdaterad befolknings- och köpkraftsprognos med utgångspunkt från befolkningen per 31 december 2014, enligt SCB. En uppdaterad befolkningsprognos för år har tillhandahållits av Nybro kommun i slutet av februari, Anna Mocsáry HUI Research Stockholm den 23 mars, 2015 Befolkning 2014 och befolkningsprognos Befolkningens storlek och utveckling år 2013 och 2014 Befolkningen i Nybro kommun uppgick till invånare år Nybro har under de senaste tio åren, , haft en negativ befolkningsutveckling med cirka 2 procent. Under år 2014 ökade emellertid befolkningen i kommunen med 225 personer till totalt invånare. Under året var det fler som flyttade till Nybro och det föddes även fler barn, jämfört med år Den positiva befolkningsförändringen mellan år medför också en mindre negativ befolkningsutveckling, -1,3 procent, under perioden år Nedanstående diagram visar befolkningsutvecklingen under år i Nybro kommun, Kalmar län och riket. Länet som helhet har haft en marginellt positiv utveckling med drygt noll procent. En stor del av befolkningen har rört sig från landsbygden in till tätorten, samtidigt som en del av länets befolkning har förflyttat sig mot storstadsregioner i allt större utsträckning. Befolkningen i riket har under motsvarande period haft en tillväxt överstigande 8 procent. Befolkningsprognos år Under prognosperioden år beräknas befolkningen i Nybro kommun öka med invånare, från till invånare. Det innebär en positiv befolkningstillväxt på drygt 11 procent fram till år Det genomsnittliga flyttnettot beräknas vara positivt med 252 personer per år, födelsenettot negativt med -33 personer per år, vilket innebär en genomsnittlig förändring om cirka 219 personer per år. 20

21 Diagram 1: Befolkningsutveckling år i riket, Kalmar län, Nybro kommun Nybro kommun Kalmar län Riket Källa: SCB. Index 100=år Tabell 1: Befolkning Nybro kommun, riket år 2014, prognos år Källa: SCB och Nybro kommun. Köpkraft 2014 och befolkningsprognos Köpkraften är det teoretiska belopp som invånarna spenderar i detaljhandeln. Köpkraft i upptagningsområdet - Dagligvaror Köpkraften för dagligvaror i Nybro kommun uppgick till 594 miljoner kronor år Den prognostiserade köpkraften för dagligvaror beräknas uppgå till 661 miljoner kronor år 2021 och närmare 700 miljoner kronor år Den beräknade ökningen på drygt 100 miljoner kronor under prognosperioden beror dels på en beräknad positiv befolkningsutveckling, dels en ökad konsumtion per capita. 21

22 Köpkraft i upptagningsområdet - Sällanköpsvaror Köpkraften för sällanköpsvaror uppgick till 524 miljoner kronor i Nybro kommun år År 2021 beräknas köpkraften uppgå till 664 miljoner kronor och cirka 745 miljoner kronor år Detta innebär att köpkraften för sällanköpsvaror beräknas öka med 140 miljoner kronor mellan år 2014 och 2021 vilket, precis som för dagligvaror, beror på en beräknad befolkningsökning och en ökning av konsumtionen per capita. Köpkraftsökningen fram till år 2024 beräknas uppgå till drygt 220 miljoner kronor. Köpkraften för sällanköpsvaror förväntas ha en starkare utveckling under perioden i förhållande till dagligvaror. Tabell 2: Köpkraft i Nybro kommun år 2014, prognos 2017, 2021, 2024 mkr Källa: HUI och Konsumtionsprognosgruppen (KPG) Skillnad gentemot tidigare befolknings- och köpkraftsprognos Enligt den reviderade befolkningsprognosen för Nybro kommun beräknas befolkningen i kommunen uppgå till invånare år 2017 (tidigare ) och invånare år 2021 (tidigare ). Den tidigare befolkningsprognosen innebar en negativ befolkningstillväxt med -1,4 procent eller -264 invånare. I den senaste befolkningsprognosen uppgår tillväxten till över 11 procent under prognosperioden år , vilket innebär ett positivt tillskott med närmare invånare. Dessa beräknade förändringar får betydande verkan på köpkraften och dess tillväxt under samma tidsperiod. Med den senaste befolkningsprognosen, som grund för en ny beräkning, förändras köpkraftstillväxten för dagligvaror från 25 miljoner kronor (år ) till över 100 miljoner kronor (år ). För sällanköpsvaror förändras köpkraftstillväxten från 130 miljoner kronor (år ) till cirka 220 miljoner kronor (år ). 22

23 III. Reviderad utvecklingspotential Med anledning av att det har tillkommit ny data i form av befolkningsstatistik från SCB för helåret 2014, en uppdaterad befolkningsprognos för år från Nybro kommun och därmed förändringar i den prognostiserade köpkraftstillväxten revideras handelns tillväxtpotential. Detta avsnitt omfattar således en analys av vilken utvecklingspotential det finns för handeln i Nybro kommun. Analysen utgår ifrån de marknadsmässiga förutsättningarna som köpkraft, det befintliga utbudet i handeln och konkurrenssituationen. Syftet är att identifiera om det finns ett tydligt etableringsutrymme i någon bransch eller ej. Valda värdeår är 2013, 2020 och år Bakgrunden till det är att den senaste handelsomsättningen är från år 2013 och att de övergripande målen formuleras utifrån år 2020 och Finns det utrymme för etablering av mer handel? Etableringsutrymme kan finnas i det fall efterfrågan kraftigt överstiger utbudet, det vill säga om handeln har försäljningsindex under 100, det vill säga ett utflöde av köpkraft. Det kan då finnas möjlighet att begränsa en del av utflödet och därmed behålla en större andel av kommunens köpkraft inom den egna kommunen. Etableringspotentialen påverkas också av den prognostiserade befolkningsutvecklingen samt att konsumtionen per capita ökar i framtiden. Det senare avser i huvudsak sällanköpsvaruhandeln. Etableringsutrymme för dagligvaror i Nybro De befintliga butikerna inom dagligvaruhandeln omsatte 588 miljoner kronor, år År 2017 förväntas omsättningen uppgå till cirka 612 miljoner kronor, år 2021 till 637 miljoner kronor och 656 miljoner kronor år 2024, utifrån antagandet att handeln har en årlig procentuell tillväxt om en procent. Köpkraften för dagligvaror i Nybro förväntas uppgå till cirka 617 miljoner kronor år 2017, 661 miljoner kronor år 2021 och 697 miljoner kronor år Etableringsutrymmet för dagligvaruhandel begränsas till 5-25 miljoner kronor fram till år 2021 och cirka 40 miljoner kronor fram till år 2024 om eventuella nyetableringar ska ske med köpkraften i Nybro som underlag. Tabell 2: Etableringsutrymme dagligvaruhandel år 2017, 2021 och 2024, mkr Köpkraft i Nybro (primärområde) Omsättning befintlig handel Etableringsutrymme Källa: HUI och Konsumtionsprognosgruppen (KPG) 23

24 Slutsatser - dagligvaruhandel Det föreligger ett mindre etableringsutrymme i dagligvaruhandeln i Nybro kommun under den tidsperiod som denna utredning omfattar, det vill säga på längre sikt år Detta beror på en växande köpkraft på grund av en beräknad positiv befolkningsutveckling samt att de boende i Nybro kommun redan i dagsläget gör merparten av sina dagligvaruinköp inom kommunen. Det finns inte något utflöde av köpkraft för dagligvaror och därmed inte någon direkt potential i den bemärkelsen. Vidare bedöms möjligheten att ytterligare attrahera kunder från de närliggande kommunerna, exempelvis Emmaboda och Uppvidinge, som relativt liten. Dagligvaruhandeln i Nybro torde redan ha ett visst inflöde från de allra närmaste kommunerna. Det som möjligen gör det intressant för nya etableringar är att Coop Extra i Nybro nyligen stängde sin butik. Butikens uppskattade omsättning var cirka miljoner kronor, år Då detta sker i realtid är det för tidigt att se konsekvenserna av denna strukturförändring. Det är emellertid inte sannolikt att någon annan dagligvaruaktör öppnar en ny storbutik i Nybro. Det troliga är snarare att de befintliga aktörerna, ICA, Lidl, Netto och en utbyggd Willys butik, tar hand om en stor del av den potential som frigörs. Möjligen kan det finnas utrymme för en mindre allivs- eller servicebutik i stadskärnan, som i och med Willys flytt, står helt utan en dagligvarubutik. Att etableringsutrymmet är begränsat behöver inte betyda att det är ointressant för nyetableringar. Det finns de dagligvaruaktörer som kan etablera sig på en relativt mättad marknad med en målsättning att, genom ett tillräckligt attraktivt erbjudande, ta marknadsandelar från befintliga butiker. Samtidigt är det väsentligt att ha i åtanke att ju större butik som etableras, desto större påverkan får den på redan existerande handel. En etablering av en storbutik/stormarknad kan exempelvis leda till så pass omfattande omsättningsminskningar, inom den befintliga dagligvaruhandeln, att någon av butikerna slås ut. En konsekvens kan bli att tillgängligheten för vissa konsumentgrupper försämras. Måluppfyllelse år 2020 Det beräknade försäljningsunderlaget i Nybro uppgår till cirka 700 miljoner kronor år. För att kunna nå det långsiktiga indexmålet 100 är utgångspunkten att dagligvaruhandeln ökar stegvis och når försäljningsindex 97 år Då krävs det en dagligvaruomsättning på cirka 680 miljoner kronor, vilket innebär en ökning om cirka 90 miljoner kronor från år Bedömningen är att den befintliga handeln med de stora dagligvaruaktörerna kommer att ta en betydande andel, cirka två tredjedelar, av den beräknade ökningen, genom ökad effektivitet per kvadratmeter, utbyggnad eller ombyggnation. Det ska även ses i ljuset av att Willys nyligen har flyttat och utökat sin butiksyta och därmed inte uppnått en normal omsättning för den nya butiken ännu. Tillkommande handel beräknas till en omsättning på 30 till 50 miljoner kronor. Med en omsättning om cirka kronor per kvadratmeter motsvarar detta kvadratmeter BTA-yta. 24

25 Måluppfyllelse år 2025 Det beräknade försäljningsunderlaget år 2025 uppgår till cirka 760 miljoner kronor. För att nå indexmålet 100 krävs motsvarande dagligvaruomsättning. Det innebär en ökning om cirka miljoner kronor från idag och fram till år 2025 samt efter den befintliga dagligvaruhandelns beräknade tillväxt. Med en yteffektivitet om cirka kronor per kvadratmeter motsvarar detta kvadratmeter BTA-yta. Etableringsutrymme för sällanköpsvaror i Nybro Nybro kommun har ett utflöde av köpkraft inom sällanköpsvaruhandeln och utflödet har också ökat över tiden. Försäljningsindex har under en tioårsperiod minskat 10 indexenheter, från 65 till 55 mellan år Orsaken till detta är att den egna försäljningen har stagnerat eller minskat samtidigt som försäljningen i riket har ökat under samma period. Nybros utveckling liknar den i många andra kommuner, vilket är en del av handelns strukturomvandling där framför allt sällanköpsvaruhandeln har koncentrerats till större städer och handelsplatser i större utsträckning. För Nybros del bedöms tillväxten och det ökade handelsutbudet i Kalmar ha haft störst påverkan på den egna sällanköpsvaruhandeln. I sällanköpsvaruhandeln förväntas de befintliga butikerna i Nybro omsätta cirka 328 miljoner kronor år Köpkraften för sällanköpsvaror beräknas samtidigt uppgå till 575 miljoner kronor. Etableringsutrymmet uppgår därmed till 247 miljoner kronor, år År 2021 beräknas etableringsutrymmet ha vuxit till cirka 323 miljoner kronor. Det ska dock understrykas att dessa beräkningar utgår ifrån antagandet att all köpkraft stannar i kommunen, det vill säga att dagens utflöde till större handelsplatser utanför den egna kommunen helt upphör. Det är i sig inte ett troligt scenario då Nybro inte kommer att kunna ha den bredd och det djup i utbudet så att de egna invånarna alltid handlar på hemmaplan och aldrig åker till exempelvis Kalmar. Andra kommuner med liknande förutsättningar som Nybro har alltid ett visst utflöde till kommuner i omlandet som erbjuder ett större handelsutbud. Det bedöms följaktligen inte vara möjligt att behålla hela köpkraften inom kommunen. Tabell 3: Etableringsutrymme sällanköpsvaruhandel år 2017, 2021, 2024 mkr. Vid index 100, all köpkraft stannar i kommunen Köpkraft i Nybro (primärområde) Omsättning befintlig handel Etableringsutrymme Källa: HUI och Konsumtionsprognosgruppen (KPG) 25

26 Konkurrensen i omlandet är alltför stark och möjligheterna att attrahera köpkraft från närliggande kommuner, exempelvis sekundärområdet Emmaboda och Uppvidinge, bedöms som förhållandevis begränsade. Men en utbyggnad av handeln i Nybro skulle kunna innebära ett något ökat inflöde från sekundärområdet men i första hand medföra att en större andel av köpkraften stannar i kommunen. Etableringsutrymme för sällanköpsvaror i Nybro I dagsläget behåller sällanköpsvaruhandeln i Nybro cirka 50 procent av köpkraften. Utifrån antagande att handeln i Nybro skulle kunna nå försäljningsindex 65 år 2020 och index 70 år 2025 skulle potentialen för ny handel i sällanköpsvaruhandeln förändras enligt nedanstående tabell. Tabell 4: Etableringsutrymme sällanköpsvaruhandel år , mkr Försäljningsunderlag Total omsättning Beräknad omsättning befintlig handel Etableringsutrymme Källa: HUI och Konsumtionsprognosgruppen (KPG) Slutsatser - sällanköpsvaruhandel I dagsläget har Nybro ett utflöde av köpkraft inom sällanköpsvaruhandeln. Utflödet har ökat över tiden, från 70, år 2000 till dagens index 55. Under de senaste sex åren har index inte minskat ytterligare utan stabiliserats på den nivå som är idag, vilket innebär att Nybro inte förlorar ytterligare marknadsandelar till andra kommuner i omlandet. Anledningen till att försäljningsindex har minskat med relativt många enheter beror på att försäljningen i Nybro har stagnerat eller minskat samtidigt som försäljningen i riket har ökat kraftigt under samma period. Utvecklingen i Nybro är på intet sätt unik utan liknar den i många andra kommuner. Det är en del i handelns totala strukturomvandling, nya externa handelsplatser, gallerior växer fram och koncentreras till kommuner som redan har ett brett utbud. De stora handelsplatserna fortsätter således att växa och bli större. I sällanköpsvaruhandeln finns det emellertid ett visst utrymme för etablering av ny handel inom Nybro kommun. Hänsyn har i det här avseendet tagits till att de befintliga butikerna har en genomsnittlig årlig tillväxt på cirka fyra procent. Genom att utveckla handeln på ett genomtänkt och planlagt sätt, i både struktur och innehåll, är det möjligt Nybros invånare kan lägga en större andel av sina inköp inom Nybro kommun. 26

27 I det fall storleken på eventuella nyetableringar inte överskrider de uppgifter som anges tidigare finns det en större marknad för alla aktörer att konkurrera om. Det innebär att de inte behöver ta marknadsandelar av varandra för att uppnå tillväxt. Det bör emellertid påpekas att en ökad konkurrens på marknaden i Nybro kan leda till att vissa aktörer riskerar att framstå som mindre attraktiva utifrån ett konsumentperspektiv, särskilt i jämförelse med eventuella nytillkomna butiker. Därför är det viktigt att handeln ständigt arbetar med att förbättra och förfina sitt samlade erbjudande gentemot konsumenterna och i förhållande till den rådande konkurrensen. Detta kan omfatta exempelvis service, kvalitet, öppettider med mera. För Nybros del är det främst det ökade utbudet i Kalmar som har haft störst negativ påverkan på sällanköpsvaruhandeln. Den ökade konkurrensen sätter till stor del ramarna för vad det finns för utvecklingspotential. Måluppfyllelse Det beräknade försäljningsunderlaget i Nybro uppgår till 730 miljoner kronor år För att kunna nå det uppsatta indexmålet 65, en ökning med tio enheter inom sällanköpsvaruhandeln, krävs det en omsättning på närmare miljoner kronor, vilket innebär en ökning om cirka miljoner kronor från år Bedömningen är att den befintliga handeln, genom förbättringar i utbud, tillgänglighet och det samlade erbjudandet, kan uppnå en bättre tillväxt framöver än den historiska nivån. Kalkylen visar att det givet marknadstillväxt och övriga faktorer är möjligt att etablera cirka kvadratmeter BTA fram till år Försäljningsunderlaget år 2025 uppgår till cirka 880 miljoner kronor. För att nå det uppsatta indexmålet 70 inom sällanköpsvaruhandeln år 2025 krävs en omsättning på cirka miljoner kronor, vilket innebär en ökning på cirka miljoner kronor från år Den befintliga handeln kan stå för en del men för att nå omsättnings- och indexmål kommer det att behövas nya handelsytor. Med en genomsnittlig omsättning om cirka kronor per kvadratmeter motsvarar det totalt kvadratmeter BTA-yta fram till år Övriga underlag/arbetsmaterial Workshop Workshop Hemuppgift brev från framtiden Medborgarmaterial från nybro.se Förslag till vision och övergripande mål för handelns utveckling i Nybro kommun Uppdaterad befolknings- och köpkraftprognos Nybro