Rapport juni 2015 Valdemarsviks kommun. Konsekvensanalys Valdemarsvik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport juni 2015 Valdemarsviks kommun. Konsekvensanalys Valdemarsvik"
  • Eva Ek
  • för 2 år sedan
  • Visningar:

Transkript

1 Rapport juni 2015 Valdemarsviks kommun Konsekvensanalys Valdemarsvik

2 Sammanfattning Syfte och mål Utredningen ska förse Valdemarsviks kommun med ett material som kan ligga till grund för beslut om etablering av en ny ICA-butik i centrum ska tillåtas. Utredningen ska kartlägga de marknadsmässiga förutsättningarna för etablering av en ny ICA-butik i Valdemarsviks centrum. Utredningen ska också beskriva vilka konsekvenser etableringen av en livsmedelsbutik kan få för övrig handel och annan kommersiell service i Valdemarsviks centrum samt övriga delar av kommunen. Om etableringen Den nya butiken kommer att ligga vid Kolplan i Valdemarsviks centrum. Det innebär att butiken flyttar cirka 200 meter norrut. Den nya butiken i Valdemarsviks centrum kommer (precis som den befintliga butiken) att tillhöra formatet ICA Supermarket. Det innebär att butiken i huvudsak kommer att sälja dagligvaror. Den nya butiken blir större än den befintliga butiken och därmed kommer att ha en högre omsättning. Beroende på hur stor marknaden är och om den nya etableringen medförr att marknaden växer kan den nya etableringen vara tvungen att ta omsättning från befintliga butiker. Marknaden Upptagningsområdet för dagligvaruhandeln i Valdemarsvik kommun är i huvudsak begränsat till den egna kommunen. Köpkraften i Valdemarsviks kommun ökar inte eftersom befolkningen inte ökar. Det finns dock en potential att sälja mer till turister och fritidshusägare. Dagligvaruhandeln i Valdemarsvik har dessutom ett utflöde av kunder. Detta utflöde kan minska genom att utbudet stärks. Etableringsutrymme Den nya butiken kommer att omsätta mer än den befintliga. En del av omsättningsökningen kan tas från ett minskat utflöde/ökat inflöde av kunder. Det saknas dock cirka 10 miljoner kronor, som måste tas från befintliga butiker. Konsekvensanalys påverkan på befintlig handel Den nya butikens storlek och omsättning innebär mycket liten risk för utslagning av någon befintlig dagligvarubutik. Den nya butikens inriktning innebär mycket liten risk för utslagning av befintliga dagligvarubutiker. När det gäller övrig handel och service i centrum kommer den nya butiken att dra fler kunder, vilket innebär en potential för hela centrum Den nya butikens läge innebär inte någon ökad risk för utslagning av befintliga dagligvarubutiker. Det nya läget i centrums utkant förändrar dock den fysiska strukturen i centrum och ställer krav på skyltning, information med mera. Etableringen ger ett ökat antal sysselsatta i dagligvaruhandeln i kommunen. Etableringen kan också vara ett startskott för en större omvandlingsprocess i centrum 2

3 Innehållsförteckning 1 Bakgrund Etableringen Marknaden Etableringsutrymme Konsekvensanalys påverkan på befintlig handel Så kan handeln i Valdemarsviks centrum stärkas och utvecklas

4 1 Bakgrund Livsmedelsbutiken ICA Fyren är belägen vid centralplan i Valdemarsviks centrum. Butiken utgör en stark dragare av kunder till centrum, vilket gynnar övrig handel och annan kommersiell service. ICA har nu uttryckt önskemål om att flytta butiken till Kolplan strax norr om centrum(den befintliga butiken avvecklas och en ny butik uppförs). En flytt av butiken kan få konsekvenser, både positiva och negativa, för de befintliga butikernas och centrums framtid. Inför beslut om etableringen av den nya ICA-butiken skall tillåtas behöver Valdemarsviks kommun ett underlag som belyser hur dessa konsekvenser kan yttra sig och har därför bett HUI Research ta fram detta. Figur 1 ICA-butikens nuvarande läge vid Systembolaget och nya läge vid Kolplan. 1.1 Syfte Utredningen ska förse Valdemarsviks kommun med ett material som kan ligga till grund för beslut om etablering av handel ska tillåtas. 1.2 Mål 1. Kartlägga de marknadsmässiga förutsättningarna för etablering av en ny ICA-butik i Valdemarsviks centrum. 2. Beskriva vilka konsekvenser etableringen av en livsmedelsbutik kan få för övrig handel och annan kommersiell service i Valdemarsviks centrum samt övriga delar av kommunen. 4

5 1.3 Vad är en konsekvensanalys? Beslut om var handel ska tillåtas innebär många gånger en avvägning mellan olika intressen och därför är det viktigt med ett beslutsunderlag som på ett tillfredställande sätt täcker in alla perspektiv och aspekter. En handelsetablering kan påverka dels den befintliga handeln i upptagningsområdet, dels pris, utbud, sysselsättning, öppettider med mera. Påverkan kan ske i både positiv och negativ riktning. Ibland kan en nyetablering leda till ett djupare och bredare utbud och vara starten på en omvandlingsprocess för den befintliga handeln. Hur handeln påverkas av en nyetablering skiljer sig åt mellan daglig- och sällanköpsvaruhandeln varför det är betydelsefullt att studera konsekvenserna var för sig. I figuren nedan beskrivs vilka faktorer en analys av konsekvenserna för handeln normalt innehåller. Figur 2 Innehåll konsekvensanalys. Att bedöma hur en ny handelsetablering påverkar olika faktorer är förknippat med viss svårighet. Det finns emellertid vissa frågor som bör återfinnas i en analys: Hur ser marknadsförutsättningarna ut i de lokala och regionala upptagningsområdet? Hur ser den befintliga detaljhandelsstrukturen ut i det lokala och regionala upptagningsområdet? Hur förhåller sig nyetableringens förväntade inriktning och omsättning till marknadsförutsättningarna och den befintliga handeln i upptagningsområdet? Hur förväntas den befintliga detaljhandelsstrukturen påverkas, i termer av konkurrens, pris, sysselsättning, tillgänglighet och utbud, av en nyetablering? Kan nyetableringen stimulera till en förnyelseprocess i den befintliga handeln 5

6 2 Etableringen Detta avsnitt innehåller en beskrivning av den planerade etableringen avseende läge, inriktning samt storlek och omsättning. 2.1 Läget Den nya butiken kommer att ligga vid Kolplan i Valdemarsviks centrum. Det innebär att butiken flyttar cirka 200 meter norrut. Den befintliga ICA-butiken ligger centralt mitt i centrum medan den nya butiken kommer att ligga i centrums norra utkant. Avstånden i Valdemarsviks centrum är små och handel och övrig service är i all väsentlighet lokaliserad längs Storgatan. Centrumstråket är idag cirka 250 meter. Etableringen av den nya ICAbutiken innebär att centrum växer norrut med cirka 100 meter. Figur 3 Valdemarsviks centrum. 6

7 2.2 Inriktning Dagligvarumarknaden i Sverige har under de senaste 100 åren utvecklats från en marknad som karaktäriserats av en övervägande andel bostadsnära butiker av traditionell supermarketkaraktär (som Ica Supermarket, Coop Konsum med flera) till en marknad där nya butiksformat som stormarknader, lågprisbutiker, jourbutiker och trafikbutiker har vuxit fram. Nedan följer en kort beskrivning av de butiksformat som finns i Sverige, enligt den indelning som HUI Research utgår ifrån. Servicebutiker och trafikbutiker Servicebutiken är lokaliserad i en stadskärna eller i ett bostadsområde. Dess främsta konkurrensmedel är tillgänglighet, både vad gäller lokalisering och öppettider, snarare än utbud och pris. Utbudet består uteslutande av dagligvaror av kompletterande karaktär och det är vanligt förekommande att servicebutiken även säljer snabbmat. Några exempel på butikskoncept är 7-Eleven och Pressbyrån, men här återfinns även de flesta av landets icke-kedjeanslutna handlare. Trafikbutiken har ett produktutbud som huvudsakligen består av dagligvaror och har ofta mycket generösa öppettider. Butiksformatet har mycket gemensamt med servicebutiken med den skillnaden att trafikbutiken ligger i anslutning till en bensinstation. Trafikbutiken har nästan uteslutande dagligvaror i sortimentet och säljer ofta snabbmat. Inom detta butiksformat återfinns i stort sett endast handlare anslutna till något av de stora bensinbolagen. Exempel på butikskoncept är OK/Q8, Statoil, Preem och Shell. Renodlade lågprisbutiker Hard Discount Lågprisbutiker dök upp på den svenska dagligvarumarknaden under I dagsläget finns det närmare 300 hard discount-butiker i Sverige. I Sverige domineras butiksformatet helt av två aktörer, Lidl och Netto. Hard discountbutiken kännetecknas främst av: Avsaknad av manuella diskar. Enkel inredning. Aggressiv prisstrategi där låga priser är det helt dominerande marknadsföringsargumentet. Begränsat sortiment. Allivsbutiker De flesta av Sveriges dagligvarubutiker kan klassificeras som allivsbutiker. En allivsbutik är vad man skulle kunna kalla en vanlig matbutik. Inom detta butiksformat finns en stor spridning. Allivsbutikerna differentierar sig genom faktorer som butikens storlek, lokalisering, prisnivå, utbud och primär målgrupp. Nära Allivs Närbutikerna är lokaliserade centralt eller bostadsnära. Den primära målgruppen är människor som bor eller arbetar i närheten av butiken och butikens främsta konkurrensmedel är just närheten. Närbutikerna har ett fullvärdigt utbud av dagligvaror, men utbudet kan inte ses som ett konkurrensmedel gentemot övriga allivsformat. Exempel på butikskoncept som tillhör detta butiksformat är ICA Nära, Coop Nära, Willys Hemma och Tempo. Närbutiken kännetecknas av: Central lokalisering i stadskärna eller i bostadsområdes-/stadsdelscentrum. Fullvärdigt, men något begränsat, utbud av dagligvaror. Att den övervägande delen av kunderna bor eller arbetar nära butiken. Supermarket Allivs Supermarketbutikerna är lokaliserade centralt eller bostadsnära. Den primära målgruppen är personer som bor eller arbetar i närheten av butiken. Supermarketbutikerna har ett fullvärdigt utbud av dagligvaror. Det är svårt att peka på en faktor som är deras främsta konkurrensmedel, snarare är det så att dessa butiker konkurrerar 7

8 genom att vara tillräckligt bra vad gäller lokalisering, pris och utbud. Exempel på butikskoncept som tillhör detta butiksformat är ICA Supermarket, Coop Konsum och Hemköp. Supermarketbutikerna kännetecknas av: Central lokalisering i stadskärna eller i bostadsområdes-/stadsdelscentrum. Fullvärdigt utbud av dagligvaror med kompletterande utbud av sällanköpsvaror. Att den övervägande delen av kunderna bor eller arbetar i närheten av butiken. Storbutik Allivs Storbutikerna är lokaliserade halvexternt eller externt och riktar sig i stor utsträckning till bilburna kunder. Till skillnad från övriga allivsbutiker är storbutikernas främsta konkurrensmedel ett brett och djupt utbud. Storbutikerna har ett fullvärdigt utbud av dagligvaror med många valmöjligheter inom varje produktkategori. Exempel på butikskoncept som tillhör detta butiksformat är Willys, ICA Kvantum och Coop Extra. Storbutiken kännetecknas av: - Ofta halvexterna och externa lokaliseringar. - Fullvärdigt utbud av dagligvaror med många valmöjligheter inom varje produktkategori. - Kompletterande utbud av sällanköpsvaror. - I stor utsträckning bilburen kundkrets. Stormarknader Stormarknaderna är lokaliserade i halvexterna eller externa lägen och riktar sig huvudsakligen till bilburna kunder. Stormarknaderna har ett fullvärdigt utbud av dagligvaror med många valmöjligheter inom varje produktkategori och erbjuder även ett betydande utbud av sällanköpsvaror. Stormarknadens främsta konkurrensmedel är det breda utbudet i kombination med låga priser. Exempel på butikskoncept som tillhör detta butiksformat är ICA Maxi, Coop Forum och City Gross. Stormarknaden kännetecknas av: Ofta halvexterna och externa lokaliseringar. Fullvärdigt utbud av dagligvaror med många valmöjligheter inom varje produktkategori. Betydande utbud av sällanköpsvaror. Övervägande andel bilburna kunder. God tillgång till parkeringsplatser. Butiksformaten fyller olika funktioner för konsumenterna Service- och trafikbutikerna har jämförelsevis höga priser och ett starkt begränsat utbud av varor. Dessa butiksformat fungerar därför huvudsakligen som komplement till de övriga butiksformaten och snittköpen är lägst av samtliga butikskoncept. Hard discount-butikerna har ett större sortiment än service- och trafikbutikerna. Det är emellertid få konsumenter som gör merparten av sina inköp i dessa butiker. Snittköpen är högre än i service- och trafikbutikerna men lägre än i övriga butiksformat. Nära- och supermarketbutikerna ligger oftast nära bostäder och konsumenterna besöker dessa butiker mest frekvent. Närheten väger tungt för konsumenten och kompenserar för att varuutbudet är mindre än hos de större butiksformaten. Andelen kunder som storhandlar i dessa butiker är liten och snittköpen är också lägre än för storbutiker och stormarknader. Storbutiker och stormarknader är de butiksformat som har störst sortiment av dagligvaror. I stormarknaderna finns dessutom ett visst utbud av sällanköpsvaror som kläder, elektronik, böcker med mera. Butikerna besöks mindre frekvent än de mindre butiksformaten och snittköpen är högre än för övriga butiksformat. De flesta konsumenter handlar i flera butiksformat. De kan veckohandla på Coop Extra, kompletteringshandla några gånger i veckan på Coop Nära och hitta prisvärda produkter på Lidl och så vidare. Detta innebär att 8

9 konkurrensen i dagligvaruhandeln sker efter principen att lika slår mot lika, det vill säga att konkurrensen huvudsakligen sker mellan butiker inom samma format och i mindre utsträckning mellan de olika butiksformaten. Nära- och supermarketbutikerna ligger oftast nära bostäder och konsumenterna besöker dessa butiker mest frekvent. Närheten väger tungt för konsumenten och kompenserar för att varuutbudet är mindre än hos de större butiksformaten. Andelen kunder som storhandlar i dessa butiker är liten och snittköpen är också lägre än för storbutiker och stormarknader. Storbutiker och stormarknader är de butiksformat som har störst sortiment av dagligvaror. I stormarknaderna finns dessutom ett visst utbud av sällanköpsvaror som kläder, elektronik, böcker med mera. Butikerna besöks mindre frekvent än de mindre butiksformaten och snittköpen är högre än för övriga butiksformat. De flesta konsumenter handlar i flera butiksformat. De kan veckohandla på Coop Extra, kompletteringshandla några gånger i veckan på Coop Nära och hitta prisvärda produkter på Lidl och så vidare. Detta innebär att konkurrensen i dagligvaruhandeln sker efter principen att lika slår mot lika, det vill säga att konkurrensen huvudsakligen sker mellan butiker inom samma format och i mindre utsträckning mellan de olika butiksformaten. Diagrammen nedan visar genomsnittlig omsättning och storlek för de olika butiksformaten. Inriktningen för den nya ICA-butiken i Valdemarsvik och dess betydelse för befintlig handel Den nya butiken i Valdemarsviks centrum kommer (precis som den befintliga butiken) att tillhöra formatet ICA Supermarket. Det innebär att butiken i huvudsak kommer att sälja dagligvaror. Utbudet av sällanköpsvaror kommer att vara begränsat, men kan bli något större än utbudet i den befintliga butiken eftersom den nya butiken blir större. Eftersom inriktningen för den nya butiken är densamma som för den befintliga, kommer inriktningen i sig inte att innebära någon förändring av konkurrenssituationen för befintlig handel i Valdemarsviks centrum och Valdemarsviks kommun. 2.3 Den nya butikens storlek & omsättning har störst betydelse för befintlig handel Som beskrivits ovan kommer den nya butikens läge att i stort sett vara detsamma som den befintliga butikens. Inriktningen kommer även den att vara densamma eftersom den nya butiken också blir en Supermarket. Läget och inriktningen har därför en klart underordnad betydelse när det gäller konsekvenser för den befintliga handeln. Något som däremot har betydelse för befintlig handel är att den nya butiken blir större än den befintliga butiken och därmed kommer att ha en högre omsättning. Beroende på hur stor marknaden är och om den nya etableringen medför att marknaden växer kan den nya etableringen vara tvungen att ta omsättning från befintliga butiker. För att kunna bedöma eventuella konsekvenser för befintliga butiker är det därför viktigt att beräkna hur mycket den nya butiken kommer att omsätta. 9

10 Den befintliga ICA-butiken omsätter cirka 55 mkr. Försäljningsytan är cirka 500 kvm Den nya butiken får en säljyta på cirka kvm. Beräknad omsättning är cirka kr./kvm säljyta, det vill säga cirka mkr. Befintlig butik har mycket hög oms/kvm jämfört med andra butiker i samma format. Det är ett tecken på att butiken har svårt att öka omsättningen utan att öka försäljningsytan. Den nya butiken bedöms få en oms/kvm i linje med snittet för supermarketbutiker, kr./kvm. Den nya butiken kräver en omsättningsökning på mkr. Säljyta, kvm Omsättning, mkr. Oms/kvm Befintlig butik Ny butik ca Omsättningsökning Vilken betydelse omsättningsökningen har för konsekvenserna på övrig handel beskrivs i kapitel 5. 10

11 3 Marknaden De marknadsförutsättningarna analyseras från efterfrågesidan och från utbudssidan. Efterfrågesidan utgörs av olika demografiska faktorer som befolknings storlek, utveckling köpkraft etcetera. Utbudssidan utgörs av handeln storlek, utveckling, struktur med mera. 3.1 Upptagningsområde Upptagningsområdet är det geografiska område som handeln tar majoriteten av sina kunder ifrån Kommunens upptagningsområde Upptagningsområdet för dagligvaruhandeln i Valdemarsvik kommun är i huvudsak begränsat till den egna kommunen. Anledningen är att personer som bor utanför Valdemarsviks kommun har närmare/snabbare väg till butiker i sin egen kommun eller i någon annan kommun som ligger närmare den egna kommunen än vad Valdemarsvik gör. Eftersom människor i regel är beredda att åka längre för att handla sällanköpsvaror jämfört med dagligvaror är upptagningsområdet för sällanköpsvaruhandeln något större. Upptagningsområdet för sällanköpsvaruhandeln begränsas dock av konkurrensen från Norrköpings kommun, vars handelsutbud är mycket stort. Upptagningsområdet är större för volymhandel jämför med behovshandel. 11

12 Figur 4 Huvudsakligt upptagningsområde för kommunen. Dagligvaror: inre rött område. Sällanköpsvaror: yttre blått område. Källa: HUI samt SCB Primärt upptagningsområde för den nya butiken i Valdemarsviks centrum Det primära upptagningsområdet för den nya butiksetableringen i Valdemarsviks centrum utgörs av Valdemarsvik tätort, samt det närmaste omlandet inom cirka 20 minuters körtid. Avgränsningen av primärt upptagningsområde utgår från att konsumenter som har närmre (tids- och avståndsmässigt) till andra större butiker i huvudsak väljer att handla i dessa framför i den nya butiken i Valdemarsvik. Figur 5 Huvudsakligt primärt upptagningsområde för den nya butiken i Valdemarsviks centrum Källa: HUI samt SCB. 12

13 3.2 Marknadsförutsättningar efterfrågesidan Befolkningens storlek och utveckling Befolkningens storlek har stor betydelse för vilka förutsättningar det finns för handel i en kommun då varje invånare representerar köpkraft för detaljhandelsvaror. Antalet invånare i Valdemarsviks kommun uppgick till ca år Sedan år 2000 har kommunens befolkningstillväxt varit svagare än den för både länet som helhet och för riket. Figur 6 Befolkningsutveckling Index 100 = år Källa: SCB. Enligt kommunens egna befolkningsprognoser förväntas Valdemarsviks kommun ha cirka 7200 invånare år Detta innebär en minskning med omkring 500 invånare jämfört med år Befolkningen i Valdemarsviks kommun förväntas minska med cirka 0,5 procent årligen fram till år Förutsatt att befolkningen i primärt upptagningsområde utvecklas i linje med kommunen som helhet, kommer befolkningen i primärt upptagningsområde minska med cirka 160 personer fram till år En minskad befolkning innebär en minskad köpkraft, vilket därmed kan påverka befintliga butiker samt potentiella nyetableringar. Figur 7 Befolkning i Valdemarsvik år 2014, 2018 och Område (prognos) 2022 (prognos) Valdemarsviks kommun Primärt upptagningsområde* Källa: Valdemarsvik kommun. * = utveckling baserat på kommunen som helhet Åldersstruktur Befolkningens åldersfördelning i Valdemarsviks kommun och primärt upptagningsområde skiljer sig något från riket som helhet. Valdemarsvik har en större andel av befolkningen som är i åldern samt över

14 Betydande skillnader finns även i åldersgruppen år där Valdemarsviks kommun har en betydligt lägre andel gentemot riket som helhet. Befolkningens åldersstruktur är därmed något större i de äldre åldrarna än de yngre. Figur 8 Åldersstruktur Källa: HUI samt SCB Inkomst Nettoinkomsten visar den enskilda personens inkomst och är summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och övriga negativa transfereringar. De sammanlagda inkomsten per hushåll betecknas disponibel inkomst. Disponibel inkomst är den uteslutande viktigaste förklaringsvariabeln för individens konsumtionsmönster, och är därmed kopplat till den köpkraft som finns för detaljhandeln. Figur 9 Nettoinkomst år 2013, tkr. Medelinkomst Medianinkomst Valdemarsviks kommun Östergötlands län Riket Källa: SCB. Medelinkomst samt medianinkomst för Valdemarsviks kommun är lägre än både snittet för Östergötlands län, samt riket som helhet. Nivåerna är dock i linje med kommuner i samma storleksordning som Valdemarsviks kommun. 14

15 3.2.4 Pendling Pendlingen indikerar dag- och nattbefolkningen i kommunen. Människor konsumerar över varierande tid på dygnet, och pendlingen kan fungera som en indikator på om eventuell konsumtion faller kommunen tillhanda eller om konsumtionen kan ske i övriga kringliggande kommuner. Figur 10 Pendling år 2013, antal inv. Inpendling Utpendling Nettopendling Valdemarsviks kommun Källa: SCB. Valdemarsviks kommun hade år 2013 fler som pendlade ut ur kommunen än in till kommunen. Detta resulterade i ett negativt pendlingsnetto om -501 personer, något som innebär att kommunen hade en dygnsvis mindre dagbefolkning än nattbefolkning under året Köpkraft Köpkraften är det teoretiska belopp, justerat för skillnader i inkomstnivåer mellan kommuner, befolkningen spenderar på inköp av olika varor, till exempel. livsmedel. I dag uppgår köpkraften för dagligvaror bland invånarna i Valdemarsviks kommun till ca 230 miljoner kronor. Enligt gällande befolkningsprognoser kommer antalet invånare att minska, vilket påverkar köpkraften negativt. Samtidigt förväntas konsumtionen per capita öka, vilket innebär att den aggregerade köpkraften inte minskar. Konsumtionen av sällanköpsvaror per capita väntas öka mer än motsvarande för dagligvaror. Därmed ökar köpkraften för sällanköpsvaror mer än motsvarande för dagligvaror. Invånarnas köpkraft för sällanköpsvaror i Valdemarsviks kommun uppgår i dagsläget till 192 miljoner kronor, och förväntas öka med 31 miljoner kronor fram till år Figur 11 Köpkraft för dagligvaror samt sällanköpsvaror i kommunen, mkr. Köpkraft 2014 Köpkraft 2018 Köpkraft 2022 Köpkraft utv Dagligvaror Sällanköpsvaror Källa: HUI & Konsumtionsprognosgruppen (KPG). För primärt upptagningsområde uppgår köpkraften för dagligvaror idag till 136 miljoner kronor. Fram till år 2022 förväntas köpkraften för dagligvaror nå nollutveckling. Köpkraften för sällanköpsvaruhandel uppgår idag till 113 miljoner kronor, och förväntas öka med 18 miljoner kronor fram till år Figur 12 Köpkraft för dagligvaror samt sällanköpsvaror i primärt upptagningsområde, mkr. Köpkraft 2014 Köpkraft 2018 Köpkraft 2022 Köpkraft utv Dagligvaror Sällanköpsvaror Källa: HUI & Konsumtionsprognosgruppen (KPG) Turism och besöksströmmar Turister tillför ytterligare köpkraft i kommunen, särskilt under sommarhalvåret. Genom att satsa på turism- och besöksnäringen kan man därför även öka köpkraften inom detaljhandeln. Detta gäller framförallt inom dagligvaruhandeln. I Sverige som helhet motsvaras cirka 10 procent av den totala omsättningen i handeln av turisters konsumtion. Antalet övernattningar på hotell, stugby och vandrarhem uppgick år 2013 till för Valdemarsviks kommun. Detta innebär drygt 1 gästnatt per invånare på hotell, stugby och vandrarhem vilket är under rikssnittet som ligger på närmare 4 gästnätter per invånare. Valdemarsvik har dock även en stor mängd campingnätter som tillför köpkraft till kommunen. Övernattningar gjorda på camping finns tyvärr inte redovisade då det finns för få öppna anläggningar i kommunen för att SCB ska kunna presentera någon statistik. 15

16 Figur 13 Gästnätter hotell, stugby, vandrarhem och camping, år Gästnätter Valdemarsviks kommun Källa: SCB. Antalet fritidshus per invånare i Valdemarsvik är klart högre än rikssnittet. Valdemarsvik har cirka 277 fritidshus per invånare, vilket kan jämföras med 44 per invånare, som är genomsnittet i riket år Marknadsförutsättningar - utbudssidan Handelns storlek och utveckling Omsättningen inom dagligvaruhandeln i Valdemarsvik uppgick till 229 miljoner kronor år Utvecklingen har varit något starkare än genomsnittet för riket sedan 2010, 11 procent mot rikssnittet 8 procent. Utvecklingen för Valdemarsviks dagligvaruhandel har även varit starkare än den genomsnittliga utvecklingen i Östergötlands län. Figur 14 Omsättning dagligvaruhandeln, mkr. Omsättning 2013 Utv Valdemarsviks kommun % Östergötlands län % Riket % Källa: HUI Research. Handeln med sällanköpsvaror i Valdemarsvik omsatte närmare 125 miljoner kronor år Omsättningsutvecklingen sedan 2010 skiljer sig gentemot hela Östergötlandsregionen, då omsättningen i Valdemarsvik minskat med 7 procent samtidigt som Östergötlands län ökat med 1 procent. Riket som helhet hade mellan 2010 och 2013 en utveckling om 2 procent. Figur 15 Omsättning sällanköpsvaror, mkr. Omsättning 2013 Utv Valdemarsviks kommun % Östergötlands län % Riket % Källa: HUI Research Handels styrka försäljningsindex Försäljningsindex är ett mått på handelns förmåga att behålla den köpkraft som finns i kommunen och att dra köpkraft från andra kommuner. Försäljningsindex kan därmed sägas vara ett mått på handelns styrka. Ett index över 100 betyder att omsättningen per capita inom detaljhandeln i en kommun är högre än genomsnittet per capita för riket. Det kan bero på att kommunen har ett inflöde av konsumtion, men kan även betyda att kommuninvånarna spenderar mer på grund av högre inkomster än snittet i riket. Ett index under 100 kan tyda på att kommunens utbud av detaljhandel inte tillgodoser det behov invånarna har, vilket gör att de gör sina inköp på annan ort. Det kan även bero på att kommuninvånarnas inkomster är lägre än genomsnittet i riket. Valdemarsviks försäljningsindex för dagligvaror uppgick år 2013 till 94. Detta var lägre än för jämförbara kommuner där genomsnittet var index 128. Försäljningsindex i Valdemarsvik har ökat under perioden med 7 enheter. Ulricehamns försäljningsindex i dagligvaruhandeln indikerar att kommunen tar vara på underlaget inom kommunen, men lockar däremot ej besökare från omgivande kommuner. 16

17 Figur 16 Försäljningsindex dagligvaruhandeln. Försäljningsindex 2013 Utv Valdemarsvik 94 7 Jämförbara kommuner* Östergötlands län 96 - Riket Källa: HUI. * = Turism- och besöksnäringskommuner. Inom sällanköpsvaruhandeln uppgick försäljningsindex till 56, vilket således är lägre än index i dagligvaruhandeln. Detta är normalt för kommuner av Valdemarsviks storlek och beror på att det finns ett stort utbud av handel i närliggande kommuner. Handeln i Valdemarsvik har därför svårt att locka besökare från andra kommuner samtidigt som invånarna i Valdemarsvik i relativt stor utsträckning handlar sällanköpsvaror utanför den egna kommunen. Valdemarsviks kommuns index för sällanköpsvaror ligger i nivå med genomsnittet för jämförbara kommuner. Den främsta anledningen till detta är fritidsvaruhandeln (som ju är en del av sällanköpsvaruhandeln) i kommunen som lockar kunder från ett relativt stort omland. Sällanköpsvaruhandeln i centralorten Valdemarsvik är därmed inte starkare än i jämförbara kommuner. Tabell 8 Försäljningsindex sällanköpsvaror. Försäljningsindex 2013 Utv Valdemarsvik 56-2 Jämförbara kommuner* 56 1 V. Götalands Län 96 - Riket Källa: HUI. * = Turism- och besöksnäringskommuner Handels struktur - geografiskt och branschmässigt Valdemarsviks kommun har sex stycken livsmedelsbutiker. I centralorten finns ICA Supermarket i centrum, samt ICA Supermarket och Hemköp lokaliserat vid Vammar Köpcenter. I Gusum finns ICA Nära och i Ringarum finns ett Matöppet. Vid Fyrudden i Gryt finns ett Handlar n. 17

18 Figur 17 Livsmedelsbutiker i Valdemarsviks kommun Källa: HUI, Delfi Sällanköpsvaruhandeln i Valdemarsviks kommun är i huvudsak koncentrerad till centralorten Valdemarsvik. I Valdemarsvik finns beklädnadshandel, fritidsvaruhandel och heminredningshandel i stadskärnan. I Vammar, ett halvexternt läge strax nordväst om stadskärnan, finns handel med framförallt hemutrustning. Exempel på aktörer är Materialmännen samt Möbelkompaniet. Genom att studera sällanköpsvaruhandelns storlek och försäljningsindex är det möjligt att bedöma om det finns tendenser till överetablering samt om det kan finnas potential för fler butiker i någon bransch. Figur 18 Omsättning och marknadsandel i sällanköpsvaruhandelns underbranscher. Omsättning 2013, mkr. Andel (Valdemarsvik) Andel (Jämförbara kommuner) Beklädnad 6 5 % 19 % Hemutrustning % 28 % Fritidsvaror % 35 % Övr. sällanköp 1 1 % 17 % Sällanköp tot % 100 % Källa: HUI. Fritidsvaruhandeln i Valdemarsviks kommun har, jämfört med liknande kommuner, en betydligt större andel av sällanköpsvaruhandel. Förklaringen till detta är en stark efterfrågan av vattenrelaterade fritidsprodukter i kommunen i relation till övrig detaljhandel. Handeln med hemutrustning i Valdemarsvik svarar för 27 procent av hela sällanköpsvaruhandeln, vilket ligger i linje med andelen för jämförbara kommuner. Beklädnadshandeln är den svagaste underbranschen i kommunen, med en andel om blott 5 procent. Övrig sällanköpsvaruhandel är svag i Valdemarsvik, vilket främst beror på avsaknaden av butiker liknande ÖoB eller Rusta. 18

19 4 Etableringsutrymme Etableringsutrymmet är det marknadsmässiga utrymme som finns för den nya etableringen. Som beskrivits ovan behöver den nya ICA-butiken en omsättning på miljoner kronor för att nå en nivå som är normal för den typen av butiksformat och den storleken på butik. Det innebär en omsättningsökning på miljoner kronor. Eftersom befolkningen i Valdemarsvik inte ökar, så ökar inte heller köpkraften i kommunen. Den ökade omsättningen för den nya butiken kan därför inte grundas på en ökad marknadstillväxt från efterfrågesidan. Eftersom efterfrågan (i Valdemarsviks kommun) inte växer måste den ökade omsättningen tas från ett minskat utflöde av kunder från Valdemarsvik och/eller ett ökat inflöde av kunder från andra kommuner, det vill säga ett ökat försäljningsindex. En del av den ökade omsättningen kan också tas från befintliga butiker i Valdemarsvik. Det mest normala är en kombination av ökat försäljningsindex och minskad omsättning eller omsättningstillväxt i befintliga butiker. HUI bedömer att så även kommer att ske i Valdemarsvik. Valdemarsvik har idag ett lite utflöde av köpkraft i dagligvaruhandeln, försäljninsindex är 94. HUI bedömer att det, genom att den nya butiken innebär ett stärkt utbud, finns möjlighet att få fler Valdemarsviksbor att handla på hemmaplan. Den nya butiken innebär också att försäljningen till turister och förbipasserande kan öka. Dessa möjligheter ökar också något tack vare att väg E 22 kommer att dras om vid Söderköping, vilket innebär att dagligvaruhandeln där får svårare att dra nytta av det stora antalet förbipasserande. HUI bedömer att det är mycket rimligt att försäljningsindex kan stiga till cirka 110. Det är fortfarande lågt i jämförelse med många andra kommuner med stark besöksnäring. Ett ökat försäljningsindex från 94 till 110 innebär att etableringsutrymmet för den nya butiken uppgår till mellan -10 och +20 miljoner kronor. Vid tillämpning av försiktighetsprincipen utgår HUI från att etableringsutrymmet är -10 miljoner kronor, det vill säga att det inte riktigt finns utrymme för den nya butiken utan att den tar omsättning (cirka 10 mkr.) från befintliga butiker i kommunen. På vilket sätt det bedöms ske beskrivs i kapitel 5. Mkr. Omsättningsökning för Ica i stadskärnan Etableringsutrymme i kommunen vid försäljningsindex Etableringsutrymme för ny ICA-butik +20 till

20 5 Konsekvensanalys påverkan på befintlig handel 5.1 Den nya etableringens storlek och omsättning Befintliga livsmedelsbutiker i Valdemarsviks kommun omsätter cirka 150 miljoner kronor. Som beskrivits ovan kommer den nya ICA-butiken att omsätta miljoner kronor varav cirka 10 tas från befintliga butiker. Om de befintliga butikerna tillsammans tappar 10 miljoner kronor innebär det en omsättningsminskning på 7 procent. ICA och Hemköp i Vammar bedöms påverkas något mer än övriga butiker pga. läget och ett upptagningsområde som konkurrerar med Ica i centrum Om de tappar 10 % var motsvarar det cirka 3,5 respektive 4,5 mkr. Båda butikerna har gjort vinst de senaste tre åren De har goda möjligheter att klara sin överlevnad trots en viss omsättningsminskning risken för utslagning är mycket liten Övriga butiker i kommunen har ett mer lokalt upptagningsområde och påverkas därför betydligt mindre Totalt bedöms de tappa 3-4 mkr tillsammans Risken för utslagning är mycket liten När det gäller övrig handel och service i centrum kommer den nya butiken att dra fler kunder, vilket innebär en potential för hela centrum. 20

Handelsutredning Nybro kommun. 2015-02-02 Anna Mocsáry Rickard Johansson

Handelsutredning Nybro kommun. 2015-02-02 Anna Mocsáry Rickard Johansson Handelsutredning Nybro kommun 2015-02-02 Anna Mocsáry Rickard Johansson Om HUI Research Handel Turism Samhällsekonomi Konsult Forskning Fristående dotterbolag till 2 Agenda 1. Bakgrund 2. Syfte och mål

Läs mer

HUI. Konsekvensanalys Etablering av dagligvaruhandel i Spånga. Rapport december 2011 KF-Fastigheter RESEARCH

HUI. Konsekvensanalys Etablering av dagligvaruhandel i Spånga. Rapport december 2011 KF-Fastigheter RESEARCH Rapport december 2011 KF-Fastigheter Konsekvensanalys Etablering av dagligvaruhandel i Spånga Förord HUI Research AB har på uppdrag av KF Fastigheter genomfört en utredning av förutsättningarna för etablering

Läs mer

Konsekvensanalys. Konsekvenser av utökad dagligvaruhandel i stadsdel Norr och Lillänge AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI)

Konsekvensanalys. Konsekvenser av utökad dagligvaruhandel i stadsdel Norr och Lillänge AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) Konsekvensanalys Konsekvenser av utökad dagligvaruhandel i stadsdel Norr och Lillänge AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) Förord AB Handelns utredningsinstitut (HUI) har på uppdrag av Östersunds kommun,

Läs mer

Handelsutredning. 2 december 2014 Söderköping Henrik Vestin Rickard Johansson

Handelsutredning. 2 december 2014 Söderköping Henrik Vestin Rickard Johansson Handelsutredning 2 december 2014 Söderköping Henrik Vestin Rickard Johansson Om HUI Research Konsult- och forskningsverksamhet Handel, besöksnäring och samhällsekonomi Dotterbolag till Svensk Handel Om

Läs mer

Handelsutredning Söderköpings kommun. 2015-01-21 Henrik Vestin Rickard Johansson

Handelsutredning Söderköpings kommun. 2015-01-21 Henrik Vestin Rickard Johansson Handelsutredning Söderköpings kommun 2015-01-21 Henrik Vestin Rickard Johansson Om HUI Research Handel Turism Samhällsekonomi Konsult Forskning Fristående dotterbolag till 2 Agenda 1. Bakgrund 2. Syfte

Läs mer

DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013

DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013 DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013 HUI Research Sep-Okt 2014 Anna Mocsáry Henrik Vestin 2010 David Naylor FÖRORD HUI Research har på uppdrag av Eskilstuna Innerstad AB genomfört en kartläggning och analys

Läs mer

Konsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö

Konsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö Konsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö Syfte Steg 1 Steg 2 Steg 3 Att undersöka om marknadsförutsättningarna för detaljhandeln

Läs mer

Melleruds kommun. Handelsutredning och konsekvensanalys av effekterna av planerat köpcentrum i Västerråda 2011-11-01

Melleruds kommun. Handelsutredning och konsekvensanalys av effekterna av planerat köpcentrum i Västerråda 2011-11-01 Melleruds kommun Handelsutredning och konsekvensanalys av effekterna av planerat köpcentrum i Västerråda 2011-11-01 Ann-Marie Johansson och Jan V Bergqvist Rapportinnehåll Uppdrag, syfte Planerat köpcentrum,

Läs mer

CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD

CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor. SVAR PÅ: Stadskärnornas ekonomiska utveckling jämförd med

Läs mer

Purple Flag Eskilstuna Innerstad 2014. HUI Research. Oktober 2015. Rickard Johansson Anna Mocsáry

Purple Flag Eskilstuna Innerstad 2014. HUI Research. Oktober 2015. Rickard Johansson Anna Mocsáry Purple Flag Eskilstuna Innerstad 2014 HUI Research Oktober 2015 Rickard Johansson Anna Mocsáry FÖRORD HUI Research har på uppdrag av Eskilstuna Innerstad AB genomfört en kartläggning och analys av handelns

Läs mer

Rapport maj 2015 Älmhults kommun. Handelsutredning

Rapport maj 2015 Älmhults kommun. Handelsutredning Rapport maj 2015 Älmhults kommun Handelsutredning Sammanfattning HUI Research har genomfört en utredning av nuläget och de framtida förutsättningarna för handeln i Älmhults kommun. Handeln i Älmhults kommun

Läs mer

Handelspolicy för Eslövs kommun

Handelspolicy för Eslövs kommun Handelspolicy för Eslövs kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2009-09-28 Innehållsförteckning Handelspolicy för Eslövs kommun 3 Inriktningsmål Policy för handel Syfte 5 Bakgrund 5 Kommunens utveckling Handelns

Läs mer

DETALJHANDELN I ÖREBRO 2014. Nyckeltal för Örebros fyra största handelsplatser November 2015

DETALJHANDELN I ÖREBRO 2014. Nyckeltal för Örebros fyra största handelsplatser November 2015 DETALJHANDELN I ÖREBRO 2014 Nyckeltal för Örebros fyra största handelsplatser November 2015 FÖRORD Årets kartläggning visar ännu en gång att Örebro har återtagit sin position som handelsstad som lockar

Läs mer

Hammarshus. Konsekvensbedömning 2012-04-10. Precisering ang. Ikano i Älmhult 2012 08-29

Hammarshus. Konsekvensbedömning 2012-04-10. Precisering ang. Ikano i Älmhult 2012 08-29 Hammarshus Konsekvensbedömning 2012-04-10. Precisering ang. Ikano i Älmhult 2012 08-29 INNEHÅLL 1. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING... 5 1.1. Hammarshus köpcentrum... 5 1.2. Påverkan - dagligvaruhandel... 5 1.2.1.

Läs mer

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum AB Handelns Utredningsinstitut September 2010 Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum Förord AB Handelns Utredningsinstitut, HUI, har på uppdrag av Växjö kommun Tekniska

Läs mer

Rapport februari 2013 Skara kommun. Handelsutredning. Förutsättningar för externhandel i Skara kommun

Rapport februari 2013 Skara kommun. Handelsutredning. Förutsättningar för externhandel i Skara kommun Rapport februari 2013 Skara kommun Handelsutredning Förutsättningar för externhandel i Skara kommun Förord HUI Research AB har på uppdrag av Skara kommun genomfört en utredning av handelns förutsättningar

Läs mer

Detaljhandeln i Eskilstuna 2013-2014

Detaljhandeln i Eskilstuna 2013-2014 Detaljhandeln i Eskilstuna 2013-2014 HUI Research September-Oktober 2015 Rickard Johansson Anna Mocsáry Sammanfattning Bakgrund Handeln i Eskilstuna kommun genomgår utveckling, både vad gäller den befintliga

Läs mer

Rapport februari 2015 Söderköpings kommun. Handelsutredning. Förutsättningar för stadskärnans handel och service i Söderköpings kommun

Rapport februari 2015 Söderköpings kommun. Handelsutredning. Förutsättningar för stadskärnans handel och service i Söderköpings kommun Rapport februari 2015 Söderköpings kommun Handelsutredning Förutsättningar för stadskärnans handel och service i Söderköpings kommun Förord Söderköpings kommun står de kommande åren inför en stor förändring.

Läs mer

Handelskonsekvensanalys

Handelskonsekvensanalys Handelskonsekvensanalys Älta Centrum maj 2010 Innehåll Bakgrund Metod Dagens Älta C och Tyresö C Trafikflöde Konkurrens i marknadsområdet Delmarknadernas täckningsgrader Konsumtionsflöde i Älta Trender

Läs mer

Inspirationsseminarium Eslövs stadskärna. Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB

Inspirationsseminarium Eslövs stadskärna. Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB Inspirationsseminarium Eslövs stadskärna Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB Välkomna till inspirationsseminarium och workshop för Eslövs stadskärna Inspirationsseminarium och Workshop för Eslövs stadskärna

Läs mer

Fördjupad konsekvensutredning-

Fördjupad konsekvensutredning- AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT Fördjupad konsekvensutredning- Effekter för befintlig handel vid en ökad sällanköpsvaruhandel i Stora Bernstorp ΙΙ Januari 2010 Uppdragsgivare: Burlövs kommun 1 Förord AB

Läs mer

Snabbanalys av handeln i Leksand. Rapport September 2013. Henrik Vestin Senior konsult 08-762 72 87 henrik.vestin@hui.se

Snabbanalys av handeln i Leksand. Rapport September 2013. Henrik Vestin Senior konsult 08-762 72 87 henrik.vestin@hui.se Snabbanalys av handeln i Leksand Rapport September 2013 Henrik Vestin Senior konsult 08-762 72 87 henrik.vestin@hui.se 1 Definitioner Beklädnadshandel: Konfektion och ekipering, skohandel. BTA: Bruttototalarea,

Läs mer

Detaljhandeln i Munkedals Kommun

Detaljhandeln i Munkedals Kommun 2014-03-19 Detaljhandeln i Munkedals Kommun Rapport Oktober 2014 Per Andersson Karin Olsson 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Handeln i omlandet 2.1 Handeln i omlandet 3. Analys av Munkedals kommun

Läs mer

Uppdatering av handelsutredning, Ursvik 2012-08-08

Uppdatering av handelsutredning, Ursvik 2012-08-08 Uppdatering av handelsutredning, Ursvik 2012-08-08 Förutsättningar Vi utreder ett huvudscenario: Nästan all handel restauranger och service koncentreras till Ursviks Torg. En eller ett par serveringar

Läs mer

KONSEKVENSANALYS - COOP I UMEÅ

KONSEKVENSANALYS - COOP I UMEÅ 1 december 2015 KONSEKVENSANALYS - COOP I UMEÅ PROJEKT Utarbetat av TH Granskat av JS Godkänt av NIRAS Sweden AB 556541-2532 T: +46 0850384400 D: +46 8 503 844 75 Besöksadress: Fleminggatan F: +460850384492

Läs mer

CITYKLIMATET FALKENBERG 2014

CITYKLIMATET FALKENBERG 2014 CITYKLIMATET FALKENBERG 2014 SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor Rapporten är framtagen av WSP i samarbete med Fastighetsägarna GER SVAR

Läs mer

Analys av detaljhandelns utveckling i Skövdes tre största handelsområden: City, Norrmalm och Stallsiken

Analys av detaljhandelns utveckling i Skövdes tre största handelsområden: City, Norrmalm och Stallsiken Analys av detaljhandelns utveckling i Skövdes tre största handelsområden: City, Norrmalm och Stallsiken Innehåll... 1 Bakgrund... 3 Inledning... 4 Sällanköpsvaruhandeln... 5 Dagligvaruhandeln... 7 Skövde

Läs mer

DETALJHANDELN I ÖREBRO Nyckeltal för Örebros fyra största handelsplatser November 2015

DETALJHANDELN I ÖREBRO Nyckeltal för Örebros fyra största handelsplatser November 2015 DETALJHANDELN I ÖREBRO 2015 Nyckeltal för Örebros fyra största handelsplatser November 2015 FÖRORD Årets kartläggning visar ännu en gång att Örebro fortsätter att stärka sin position som en av landets

Läs mer

CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014

CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014 CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014 SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor Rapporten är framtagen av WSP i samarbete med Fastighetsägarna GER SVAR PÅ:

Läs mer

Analys av utvecklingen i Skövde

Analys av utvecklingen i Skövde 1 Handeln 2010 Analys av utvecklingen i Skövde 2 Analys av handelns utveckling i Skövde 2010 Handelsstaden Skövde fortsätter växa stabilt - fina resultat av långsiktigt arbete Skövdes totala handelsindex

Läs mer

Konsekvensutredning. Analys av förutsättningarna för samt konsekvenserna av en utbyggnad av Mobilia. AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI)

Konsekvensutredning. Analys av förutsättningarna för samt konsekvenserna av en utbyggnad av Mobilia. AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) Konsekvensutredning Analys av förutsättningarna för samt konsekvenserna av en utbyggnad av Mobilia. AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) Förord AB Handelns utredningsinstitut (HUI) har på uppdrag av Malmö

Läs mer

1 234 m 2 617 m 2 617 m 2 LOKALEN LEDIG LOKAL. Planlösning butik En del. Planlösning butik Två delar UTHYRBAR AREA. 1 234 / 617 m 2 TYP.

1 234 m 2 617 m 2 617 m 2 LOKALEN LEDIG LOKAL. Planlösning butik En del. Planlösning butik Två delar UTHYRBAR AREA. 1 234 / 617 m 2 TYP. LOKALEN LEDIG LOKAL Planlösning butik En del Planlösning butik Två delar 1 234 m 2 617 m 2 617 m 2 UTHYRBAR AREA TYP NÄRLIGGANDE BUTIKER TILLTRÄDE 1 234 / 617 m 2 Handel ÖoB, Sova, Rusta, Mediamarkt m.fl

Läs mer

Handelsstrategins utgångspunkt utifrån redan antagna mål och strategier:

Handelsstrategins utgångspunkt utifrån redan antagna mål och strategier: Nuvarande handelsstrategi antogs av kommunfullmäktige 2010 och är starkt kopplad till stadsmiljöprogrammet som fullmäktige antog 2009. Tillsammans med den fördjupade översiktsplanen för Nybro stad (2013),

Läs mer

AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT. RAPPORT Kungsörs kommun. Handelsanalys

AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT. RAPPORT Kungsörs kommun. Handelsanalys AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT RAPPORT Kungsörs kommun Handelsanalys Förord Syftet med föreliggande rapport är att kartlägga marknadsförhållandena för detaljhandel i Kungsörs kommun och dess omland samt

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

Analys av utvecklingen i Skövde

Analys av utvecklingen i Skövde 1 Handeln 2009 Analys av utvecklingen i Skövde 2 Analys av handelns utveckling i Skövde 2009 Skövde toppar nationella handelssiffror - överträffar högt ställda förväntningar Skövdes totala handelsindex

Läs mer

Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg

Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg Rapport september 2013 Uppdragsgivare: Göteborgs stad, Trafikkontoret Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg Förord HUI

Läs mer

KONGAHÄLLA SHOPPING. Vi skapar en modern och vibrerande plats med en skön atmosfär.

KONGAHÄLLA SHOPPING. Vi skapar en modern och vibrerande plats med en skön atmosfär. KONGAHÄLLA SHOPPING KONGAHÄLLA SHOPPING VÄLKOMMEN... att följa med oss på resan mot en ny shoppingdestination på västkusten. En plats som vi vill fylla med upplevelser och möten, människor och ny inspiration.

Läs mer

Rapport april Hjo kommun. Handelsutredning

Rapport april Hjo kommun. Handelsutredning Rapport april 2013 Hjo kommun Handelsutredning Hjo kommun Förord HUI Research AB har på uppdrag av Hjo kommun och Fastighetsägarna GFR genomfört en utredning av handeln i Hjo där man sett över handelsstrukturen

Läs mer

Handelsutredning Västra hamnen i Hudiksvall. Marknadspotential och konsekvensanalys

Handelsutredning Västra hamnen i Hudiksvall. Marknadspotential och konsekvensanalys Handelsutredning Västra hamnen i Hudiksvall Marknadspotential och konsekvensanalys 27 februari 2015 Bakgrund 2 I samband med Hudiksvall kommuns arbete med FÖP för Västra hamnen, önskar staden bedöma förutsättningarna

Läs mer

Strategi för handelns utveckling

Strategi för handelns utveckling Strategi för handelns utveckling Kommunfullmäktiges sammanträde i Nybro kommun, 15 juni, 2015 Anna Mocsáry Rickard Johansson 1 Om HUI Research Oberoende konsult- och forskningsverksamhet sedan 1968. Handel

Läs mer

KUNGENS KURVA. Diagonalen 1

KUNGENS KURVA. Diagonalen 1 KUNGENS KURVA Diagonalen 1 Kungens Kurva Kungens Kurva är inte bara ett av Sveriges snabbast växande handelsområden, det är även den största handelsplatsen i hela Skandinavien. I området finns totalt 230

Läs mer

Datum 2014-06-25. Handelspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige/2014. Dokumentnamn: Handelspolicy Örnsköldsvik. Dokumentansvarig: Näringslivschef

Datum 2014-06-25. Handelspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige/2014. Dokumentnamn: Handelspolicy Örnsköldsvik. Dokumentansvarig: Näringslivschef Datum Handelspolicy Antagen av Kommunfullmäktige/2014 Antagen av: Kommunfullmäktige 2014-06-16, 112 Dokumentägare: Chef Tillväxtavdelning/klf Dokumentnamn: Handelspolicy Örnsköldsvik Dokumentansvarig:

Läs mer

Handelsutredning Nybro kommun. HUI Research På uppdrag av Nybro kommun. Februari 2015

Handelsutredning Nybro kommun. HUI Research På uppdrag av Nybro kommun. Februari 2015 Handelsutredning Nybro kommun HUI Research På uppdrag av Nybro kommun Februari 2015 Förord HUI Research har på uppdrag av Nybro kommun genomfört en utredning av handeln i Nybro, kartlagt marknadsförutsättningarna,

Läs mer

Handelsutredning Midgården, Ängelholm

Handelsutredning Midgården, Ängelholm 1 (14) Handelsutredning Midgården, Ängelholm Olle Anderberg Katarina Majer Olof Friberg Tyréns AB 2 (14) Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Syfte och förutsättningar... 3 3 Metod... 3 4 Läge, tillgänglighet

Läs mer

Handelsområden och detaljhandelns utveckling i Jönköpings kommun

Handelsområden och detaljhandelns utveckling i Jönköpings kommun Handelsområden och detaljhandelns utveckling i Jönköpings kommun STADSKONTORET l NOVEMBER 2013 Stadskontorets utredningsenhet Utredare David Jansson david.jansson@jonkoping.se Omslag och layout Lena Holmberg

Läs mer

StatistikInfo. Detaljhandeln i Västerås år Statistiskt meddelande från Västerås stad, Servicepartner. [Skriv text]

StatistikInfo. Detaljhandeln i Västerås år Statistiskt meddelande från Västerås stad, Servicepartner. [Skriv text] StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Detaljhandeln i Västerås år 2014 [Skriv text], Konsultcenter 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se Anna Welin, 021-39 13 52 StatistikInfo

Läs mer

Handlingsplan för Handel- och service År 2016-2019

Handlingsplan för Handel- och service År 2016-2019 Handlingsplan för Handel- och service År 2016-2019 Bakgrund Handelsstrategi för Nybro kommun antogs av kommunfullmäktige i oktober 2015. Handelsstrategin tillsammans med den fördjupade översiktsplanen

Läs mer

LEKSAND DAGLIGVARUFLYTT

LEKSAND DAGLIGVARUFLYTT LEKSAND DAGLIGVARUFLYTT EN UPPGRADERING AV LEKSAND HANDELSUTREDNING, DAT OKTOBER 2008 2012-06-13 INNEHÅLL 1. Bakgrund 2. Leksands handel idag 3. Leksands handel i framtiden 4. Regionens handel i framtiden,

Läs mer

Handelskonsekvensanalys för Landskrona - ny handel i kvarteret Bromsregulatorn 2011-05-19. Analys & Strategi 1

Handelskonsekvensanalys för Landskrona - ny handel i kvarteret Bromsregulatorn 2011-05-19. Analys & Strategi 1 Handelskonsekvensanalys för Landskrona - ny handel i kvarteret Bromsregulatorn 2011-05-19 Analys & Strategi 1 Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling.

Läs mer

Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den?

Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den? Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den? Om framtidens handel och handelsplatser Fredrik Bergström, ek. dr. Affärsområdeschef WSP Analys & Strategi 1 Innehåll Inledning Del 1: Handelns utveckling

Läs mer

Förslag till strategi för utveckling av detaljhandeln i Nybro kommun

Förslag till strategi för utveckling av detaljhandeln i Nybro kommun Förslag till strategi för utveckling av detaljhandeln i Nybro kommun 8 maj, 2015 Förord HUI Research AB genomförde vid årsskiftet 2014/2015 en utredning av förutsättningarna för detaljhandeln i Nybro kommun.

Läs mer

Svensk Handel. en investering för ditt företag

Svensk Handel. en investering för ditt företag Svensk Handel en investering för ditt företag Svensk Handel är en intresseorganisation för detaljister, partihandlare och importörer Svensk Handel stärker handelns företag och skapar bättre förutsättningar

Läs mer

FASTIGHETENS LÄGE. Det finns dock möjlighet för besökare att även parkera på torget i Mönsterås. Mönsterås centrum nås från väg E22 via fyra infarter.

FASTIGHETENS LÄGE. Det finns dock möjlighet för besökare att även parkera på torget i Mönsterås. Mönsterås centrum nås från väg E22 via fyra infarter. MÖNSTERÅS FAKTA Byggår: 1983 Fastighetsägare: Folksam (KPA) Försäljningsyta: 1.230 kvm Närliggande butiker: Apoteksgruppen, Puls & Träning Parkeringsplatser: ca 35 st FASTIGHETENS LÄGE Trafikmängder i

Läs mer

Handelsanalys Mjölbykommun

Handelsanalys Mjölbykommun AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT Handelsanalys Mjölbykommun Ulf Rämme Henrik Vestin 1 Förord AB Handelns Utredningsinstitut, HUI, har påuppdrag av Mjölbykommun, Kommunledningskontoret, utrett förutsättningarna

Läs mer

Analys av förutsättningar för kommersiellt boende i Nybro kommun

Analys av förutsättningar för kommersiellt boende i Nybro kommun Analys av förutsättningar för kommersiellt boende i Nybro kommun Uppdragets syfte Att undersöka förutsättningarna för kommersiellt boende (Hotell/stugby) i Nybro kommun Frågeställningar: Finns det behov

Läs mer

Handlingsprogram för Utvecklingssatsning Handel

Handlingsprogram för Utvecklingssatsning Handel Handlingsprogram för Utvecklingssatsning Handel 30 Mål Handelsindex för 2010 ska öka med minst 3 procentenheter jämfört med handelsindex för 2007. Mätmetod Handelsindex i Sveriges kommuner tas årligen

Läs mer

UNDERLAGSRAPPORT Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån. Analys av kommersiella förutsättningar för kontor och handel

UNDERLAGSRAPPORT Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån. Analys av kommersiella förutsättningar för kontor och handel UNDERLAGSRAPPORT Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån Analys av kommersiella förutsättningar för kontor och handel 2013-03-20 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys

Läs mer

Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25

Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25 Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25 HANDELSPOLICY FALKENBERGS KOMMUN 1 1. ÖVERGRIPANDE MÅL & UTGÅNGSPUNKTER Handelns lokalisering har betydelse för såväl markåtgång

Läs mer

Handel och trängselskatt år 2013

Handel och trängselskatt år 2013 Handel och trängselskatt år 2013 Mätning av handeln efter införandet av trängselskatt i Göteborg Augusti 2014 Henrik Vestin Senior konsult HUI Research 2013 Bakgrund I januari 2013 infördes trängselskatt

Läs mer

Handel i västra. Valhallavägen. Förstudie. Västra. Valhallavägen. WSP Augusti 2013

Handel i västra. Valhallavägen. Förstudie. Västra. Valhallavägen. WSP Augusti 2013 Västra Valhallavägen WSP Augusti 2013 Handel i västra Valhallavägen Förstudie www.stockholm.se/arstafaltet The Capital of Scandinavia stockholm.se/vastravalhallavagen Förstudie: Handel i västra Valhallavägen

Läs mer

StatistikInfo. Detaljhandeln i Västerås år Statistiskt meddelande från Västerås stad, Servicepartner 2015:7. [Skriv text]

StatistikInfo. Detaljhandeln i Västerås år Statistiskt meddelande från Västerås stad, Servicepartner 2015:7. [Skriv text] StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Servicepartner 2015:7 Detaljhandeln i Västerås år 2013 [Skriv text] Servicepartner, Konsultcenter 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

SVENSKARNAS RESVANOR så reser vi när vi handlar

SVENSKARNAS RESVANOR så reser vi när vi handlar SVENSKARNAS RESVANOR så reser vi när vi handlar Svenskarna konsumerade för knappt 1500 miljarder Hur stor är den svenska konsumtionen? Under 2008 konsumerade svenska hushåll detaljhandelsvaror för närmare

Läs mer

Detaljhandeln i Eskilstuna 14 oktober, 2015. Anna Mocsáry Rickard Johansson

Detaljhandeln i Eskilstuna 14 oktober, 2015. Anna Mocsáry Rickard Johansson Detaljhandeln i Eskilstuna 14 oktober, 2015 Anna Mocsáry Rickard Johansson 1 Om HUI Research Oberoende konsult- och forskningsverksamhet sedan 1968. Handel Turism Samhällsekonomi Forskning Fristående doperbolag

Läs mer

Handeln i Skövde år 2020 och år 2025. Mötesplats för regionen 2014-06-02

Handeln i Skövde år 2020 och år 2025. Mötesplats för regionen 2014-06-02 Handeln i Skövde år 2020 och år 2025 Mötesplats för regionen 2014-06-02 INNEHÅLL 1. SAMMANFATTANDE SLUTSATSER... 6 1.1.1. Marknadsområde för handel mm... 6 1.2. Efterfrågeutveckling år 2012-2020... 7

Läs mer

Handelskonsekvensutredning. Dagligvaror - Mariehem 2014-03-31

Handelskonsekvensutredning. Dagligvaror - Mariehem 2014-03-31 Handelskonsekvensutredning Dagligvaror - Mariehem 2014-03-31 INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 5 UPPDRAGSBESKRIVNING... 7 DEFINITIONER... 8 MARKNAD OCH EFTERFRÅGAN... 8 Kommunen... 8 Närområdet... 8 KONKURRENS...

Läs mer

Hot eller möjlighet? En analys av. externhandelns effekter. på den etablerade. handeln. Handelns utvecklingsråd (HUR)

Hot eller möjlighet? En analys av. externhandelns effekter. på den etablerade. handeln. Handelns utvecklingsråd (HUR) AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT 2008-01-23 Rapport Handelns utvecklingsråd (HUR) Hot eller möjlighet? En analys av externhandelns effekter på den etablerade handeln Förord Externhandelsetableringar beskylls

Läs mer

KUNGENS KURVA. HUI Research. Sveriges största handelsområde. Huddinge kommun. Mars 2014. Henrik Vestin Filippa Frisk Carina Jirwe 2014 HUI RESEARCH

KUNGENS KURVA. HUI Research. Sveriges största handelsområde. Huddinge kommun. Mars 2014. Henrik Vestin Filippa Frisk Carina Jirwe 2014 HUI RESEARCH KUNGENS KURVA Sveriges största handelsområde HUI Research Mars 2014 Huddinge kommun Henrik Vestin Filippa Frisk Carina Jirwe INLEDNING Kungens Kurva är Sveriges största handelsområde och ligger i Huddinge

Läs mer

Handeln i Kristianstad nuläge, framtid, strategier 1(8) Handeln i Kristianstad Nuläge Framtid Strategier. Stadsarkitektkontoret 2006-08-01

Handeln i Kristianstad nuläge, framtid, strategier 1(8) Handeln i Kristianstad Nuläge Framtid Strategier. Stadsarkitektkontoret 2006-08-01 1(8) Handeln i Kristianstad Nuläge Framtid Strategier Stadsarkitektkontoret 2006-08-01 2(8) Bakgrund Kommunstyrelsen gav 2005-05-25 97 stadsarkitekt- och mark- och exploateringskontoren i uppdrag att ta

Läs mer

2014-01-17. Program PM

2014-01-17. Program PM 2014-01-17 Program PM Denna PM har upprättats för att förtydliga sambandet mellan olika utvecklingssatsningar inom Ulricehamns kommun och ingå som en del i underlaget till detaljplaner. Ulricehamn ligger

Läs mer

HUI Research På uppdrag av Eda kommun

HUI Research På uppdrag av Eda kommun Turismens effekter på omsättning och sysselsättning i Eda kommun 2012 HUI Research På uppdrag av Eda kommun April 2013 Turistiska nyckeltal 2012 Eda kommun och Värmland Eda 2012 Värmland 2012 Bruttoregionprodukt

Läs mer

KODFÖRKLARING TYPER LIVSMEDELSBUTIKER

KODFÖRKLARING TYPER LIVSMEDELSBUTIKER KODFÖRKLARING TYPER LIVSMEDELSBUTIKER BUTIKSTYP - Klassificering enligt HUI. Kod Butikstyp 110 STORMARKNAD - minst 2500 kvm säljyta, externt läge och varuhussortiment (minst 20 % av omsättningen utgörs

Läs mer

HUI Research På uppdrag av Eda kommun

HUI Research På uppdrag av Eda kommun Turismens effekter på omsättning och sysselsättning i Eda kommun 2012 HUI Research På uppdrag av Eda kommun Juli 2013 Turistiska nyckeltal 2012 Eda kommun och Värmland Eda 2012 Värmland 2012 Bruttoregionprodukt

Läs mer

HANDELSUTREDNING - VÄSTRA GÖTALAND. 3. Verksamhetsuppgifter. 4. Detaljhandelns utveckling. 6. Framtidens butik/handelsplats

HANDELSUTREDNING - VÄSTRA GÖTALAND. 3. Verksamhetsuppgifter. 4. Detaljhandelns utveckling. 6. Framtidens butik/handelsplats HANDELSUTREDNING - VÄSTRA GÖTALAND BILAGOR 1. Definitioner 2. Befolkningsuppgifter 3. Verksamhetsuppgifter 4. Detaljhandelns utveckling 5. Framtidens konsument 6. Framtidens butik/handelsplats 7. Handelsetableringslagstiftning

Läs mer

Saltsjöbaden centrum 2013-08-26

Saltsjöbaden centrum 2013-08-26 Saltsjöbaden centrum 2013-08-26 INNEHÅLL 1. SAMMANFATTNING... 5 2. UPPDRAG... 5 3. KIABS ARGUMENTATION... 6 4. AXFOODS SYN... 7 5. ICAS SYN... 7 6. NIRAS BEDÖMNING... 8 6.1. Efterfrågan växer... 8 6.2.

Läs mer

Detaljhandeln i Helsingborg. Nuläge och framtid. Ulf Rämme Charlotte Persson 2014-01-20

Detaljhandeln i Helsingborg. Nuläge och framtid. Ulf Rämme Charlotte Persson 2014-01-20 Detaljhandeln i Helsingborg Nuläge och framtid Ulf Rämme Charlotte Persson 2014-01-20 Innehåll: Inledning 3 Marknadsunderlaget 4 Helsingborgs marknadsområde 5 Folkmängd och befolkningsutveckling 6 Socioekonomisk

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 7% 6% 6% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

Handelsstaden Skövde Analys av utvecklingen 2011

Handelsstaden Skövde Analys av utvecklingen 2011 Handelsstaden Skövde Analys av utvecklingen 2011 Sida 1 (7) Handelsstaden Skövde fortsätter växa ett resultat av ett långsiktigt arbete i samverkan Skövdes totala handelsindex fortsätter stiga och är nu

Läs mer

Detaljhandeln enligt Svenskt Kvalitetsindex 2010

Detaljhandeln enligt Svenskt Kvalitetsindex 2010 Johan Parmler 2010-11-29 Publiceringstid kl. 05.00 Detaljhandeln enligt Svenskt Kvalitetsindex 2010 Huvudresultat: Apoteksmarknaden och Systembolaget får högst kundnöjdhet inom Detaljhandeln. Lägst får

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige 2015 Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Vi brukar tala om att handelns bidrag till Sverige är 11 procent av alla sysselsatta, 11 procent

Läs mer

Handelsstrategi för detaljhandeln i Jönköpings kommun

Handelsstrategi för detaljhandeln i Jönköpings kommun Handelsstrategi för detaljhandeln i Jönköpings kommun Ks 2010:414 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Handelsstrategi för detaljhandeln i Jönköpings kommun Fastställt av kommunfullmäktige

Läs mer

Handelsutredning för Karlshamns kommun

Handelsutredning för Karlshamns kommun 1( (39) Handelsutredning för Karlshamns kommun 2012-08-17 Slutrapport Uppdragsansvarig: Katarina Majer Medverkande: Katarina Majer och Olle Anderberg 2(39) Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte...

Läs mer

Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011.

Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011. Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011. Koncept/innehåll: Jerker Söderlind Plan/arkitektur: Gio Olla, Joakim Sturesson

Läs mer

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014

Haningeborna tycker om stadskärnan 2014 Haningeborna tycker om stadskärnan 204 Förord Innehåll En attraktiv stadskärna växer fram Den här rapporten är en redovisning och en analys av hur Haningeborna ser på stadskärnan. Haningebornas tankar

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sorsele kommun Inklusive åren 2001, 2011 och 2013

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sorsele kommun Inklusive åren 2001, 2011 och 2013 TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sorsele kommun Inklusive åren 2001, 2011 och 2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Sorsele kommun

Läs mer

Är cyklisten konkurrenskraftig? Stadsbyggnadsdagarna i Västerås 4-5 februari 2014 Maria Sundell Isling - Teknisk chef Växjö

Är cyklisten konkurrenskraftig? Stadsbyggnadsdagarna i Västerås 4-5 februari 2014 Maria Sundell Isling - Teknisk chef Växjö Är cyklisten konkurrenskraftig? Stadsbyggnadsdagarna i Västerås 4-5 februari 2014 Maria Sundell Isling - Teknisk chef Växjö Platsen vid sjöarna där vägarna möts Växjös ursprungliga betydelse. Där vägar

Läs mer

Helsingborg. Områdesbeskrivning

Helsingborg. Områdesbeskrivning 2016 Områdesbeskrivning 1 Områdesbeskrivning Det här är en områdesbeskrivning för olika delar av. I beskrivningen är s tätort indelad i åtta områden och övriga delar av är indelade i två landsbygdsområden:

Läs mer

HANDELSPOLICY SVEDALA TÄTORT. Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13, 127

HANDELSPOLICY SVEDALA TÄTORT. Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13, 127 HANDELSPOLICY SVEDALA TÄTORT Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13, 127 1 2 Handelspolicy för Svedala tätort Svedala är kommunen där man lever ett gott liv. Vi har ett bra läge i Öresundsregionen med

Läs mer

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Borås stad inklusive åren 2010-2013. RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Borås stad inklusive åren 2010-2013. RESURS för Resor och Turism i Norden AB TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Borås stad inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Borås stad 2014 3 Utveckling

Läs mer

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Jönköping i maj 2012 Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Under våren 2012 hölls fem seminarier för att lägga grunden för visionen. Mötena hade följande

Läs mer

AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT. Sveriges största handelsområde KARTLÄGGNING AV KUNGENS KURVA SKÄRHOLMEN

AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT. Sveriges största handelsområde KARTLÄGGNING AV KUNGENS KURVA SKÄRHOLMEN AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT Sveriges största handelsområde KARTLÄGGNING AV KUNGENS KURVA SKÄRHOLMEN Förord Idag är Kungens kurva ett av de mest expansiva handelsområdena i regionen. Kungens kurva har

Läs mer

TEM 2015 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Mölndals stad inklusive åren 2011-2014. RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2015 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Mölndals stad inklusive åren 2011-2014. RESURS för Resor och Turism i Norden AB TEM 2015 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Mölndals stad inklusive åren 2011-2014 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Mölndals stad 2015 3 Utveckling

Läs mer

HUI Research På uppdrag av Ljungby kommun

HUI Research På uppdrag av Ljungby kommun Turismens effekter på omsättning och sysselsättning i Ljungby kommun 2012 HUI Research På uppdrag av Ljungby kommun April 2013 Turistiska nyckeltal 2012 Ljungby kommun och Kronobergs län Ljungby 2012 Kronobergs

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige 2015 Handelns bidrag Procent Detaljhandelsutveckling 1991 2015 Detaljhandelns utveckling, mätt i löpande priser 1991 2015. (SCB, HUI Research) 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 5,5% 2,5%

Läs mer

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8.

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8. September 2013 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8 Turism och shoppingturism en definition 8 Resor 11 Konsumtion 15 Övernattningar 18 Regional

Läs mer

Handelsutredning Örebro Del 1

Handelsutredning Örebro Del 1 Handelsutredning Örebro Del 1 Den 20 december 2007 Sida 1 Innehållsförteckning Bakgrund, syfte och mål Konjunkturläget Örebro och Örebroregionen Utvecklingstrender inom handeln Översiktlig analys av Örebro

Läs mer

Marknadsstruktur och dynamik i dagligvaruhandeln

Marknadsstruktur och dynamik i dagligvaruhandeln Marknadsstruktur och dynamik i dagligvaruhandeln nr 1 2012 årgång 40 Många marknader kännetecknas av omfattande förändringar i marknadsstrukturen över tid. Ett exempel är dagligvaruhandeln som under de

Läs mer

HUI Research På uppdrag av Filipstad kommun

HUI Research På uppdrag av Filipstad kommun Turismens effekter på omsättning och sysselsättning i Filipstad kommun 2012 HUI Research På uppdrag av Filipstad kommun April 2013 Turistiska nyckeltal 2012 Filipstad kommun och Värmland Filipstad 2012

Läs mer

Utbud. Utbudet av service i Andersberg

Utbud. Utbudet av service i Andersberg Utbud Det är aktiviteterna som gör centrumet till en mötesplats för områdets invånare och skapar livfullhet och möjlighet till möten i stadsdelen. I avsnittet redogörs vilka aktiviteter och vilket utbud

Läs mer