Rapport juni 2015 Valdemarsviks kommun. Konsekvensanalys Valdemarsvik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport juni 2015 Valdemarsviks kommun. Konsekvensanalys Valdemarsvik"
  • Eva Ek
  • för 1 år sedan
  • Visningar:

Transkript

1 Rapport juni 2015 Valdemarsviks kommun Konsekvensanalys Valdemarsvik

2 Sammanfattning Syfte och mål Utredningen ska förse Valdemarsviks kommun med ett material som kan ligga till grund för beslut om etablering av en ny ICA-butik i centrum ska tillåtas. Utredningen ska kartlägga de marknadsmässiga förutsättningarna för etablering av en ny ICA-butik i Valdemarsviks centrum. Utredningen ska också beskriva vilka konsekvenser etableringen av en livsmedelsbutik kan få för övrig handel och annan kommersiell service i Valdemarsviks centrum samt övriga delar av kommunen. Om etableringen Den nya butiken kommer att ligga vid Kolplan i Valdemarsviks centrum. Det innebär att butiken flyttar cirka 200 meter norrut. Den nya butiken i Valdemarsviks centrum kommer (precis som den befintliga butiken) att tillhöra formatet ICA Supermarket. Det innebär att butiken i huvudsak kommer att sälja dagligvaror. Den nya butiken blir större än den befintliga butiken och därmed kommer att ha en högre omsättning. Beroende på hur stor marknaden är och om den nya etableringen medförr att marknaden växer kan den nya etableringen vara tvungen att ta omsättning från befintliga butiker. Marknaden Upptagningsområdet för dagligvaruhandeln i Valdemarsvik kommun är i huvudsak begränsat till den egna kommunen. Köpkraften i Valdemarsviks kommun ökar inte eftersom befolkningen inte ökar. Det finns dock en potential att sälja mer till turister och fritidshusägare. Dagligvaruhandeln i Valdemarsvik har dessutom ett utflöde av kunder. Detta utflöde kan minska genom att utbudet stärks. Etableringsutrymme Den nya butiken kommer att omsätta mer än den befintliga. En del av omsättningsökningen kan tas från ett minskat utflöde/ökat inflöde av kunder. Det saknas dock cirka 10 miljoner kronor, som måste tas från befintliga butiker. Konsekvensanalys påverkan på befintlig handel Den nya butikens storlek och omsättning innebär mycket liten risk för utslagning av någon befintlig dagligvarubutik. Den nya butikens inriktning innebär mycket liten risk för utslagning av befintliga dagligvarubutiker. När det gäller övrig handel och service i centrum kommer den nya butiken att dra fler kunder, vilket innebär en potential för hela centrum Den nya butikens läge innebär inte någon ökad risk för utslagning av befintliga dagligvarubutiker. Det nya läget i centrums utkant förändrar dock den fysiska strukturen i centrum och ställer krav på skyltning, information med mera. Etableringen ger ett ökat antal sysselsatta i dagligvaruhandeln i kommunen. Etableringen kan också vara ett startskott för en större omvandlingsprocess i centrum 2

3 Innehållsförteckning 1 Bakgrund Etableringen Marknaden Etableringsutrymme Konsekvensanalys påverkan på befintlig handel Så kan handeln i Valdemarsviks centrum stärkas och utvecklas

4 1 Bakgrund Livsmedelsbutiken ICA Fyren är belägen vid centralplan i Valdemarsviks centrum. Butiken utgör en stark dragare av kunder till centrum, vilket gynnar övrig handel och annan kommersiell service. ICA har nu uttryckt önskemål om att flytta butiken till Kolplan strax norr om centrum(den befintliga butiken avvecklas och en ny butik uppförs). En flytt av butiken kan få konsekvenser, både positiva och negativa, för de befintliga butikernas och centrums framtid. Inför beslut om etableringen av den nya ICA-butiken skall tillåtas behöver Valdemarsviks kommun ett underlag som belyser hur dessa konsekvenser kan yttra sig och har därför bett HUI Research ta fram detta. Figur 1 ICA-butikens nuvarande läge vid Systembolaget och nya läge vid Kolplan. 1.1 Syfte Utredningen ska förse Valdemarsviks kommun med ett material som kan ligga till grund för beslut om etablering av handel ska tillåtas. 1.2 Mål 1. Kartlägga de marknadsmässiga förutsättningarna för etablering av en ny ICA-butik i Valdemarsviks centrum. 2. Beskriva vilka konsekvenser etableringen av en livsmedelsbutik kan få för övrig handel och annan kommersiell service i Valdemarsviks centrum samt övriga delar av kommunen. 4

5 1.3 Vad är en konsekvensanalys? Beslut om var handel ska tillåtas innebär många gånger en avvägning mellan olika intressen och därför är det viktigt med ett beslutsunderlag som på ett tillfredställande sätt täcker in alla perspektiv och aspekter. En handelsetablering kan påverka dels den befintliga handeln i upptagningsområdet, dels pris, utbud, sysselsättning, öppettider med mera. Påverkan kan ske i både positiv och negativ riktning. Ibland kan en nyetablering leda till ett djupare och bredare utbud och vara starten på en omvandlingsprocess för den befintliga handeln. Hur handeln påverkas av en nyetablering skiljer sig åt mellan daglig- och sällanköpsvaruhandeln varför det är betydelsefullt att studera konsekvenserna var för sig. I figuren nedan beskrivs vilka faktorer en analys av konsekvenserna för handeln normalt innehåller. Figur 2 Innehåll konsekvensanalys. Att bedöma hur en ny handelsetablering påverkar olika faktorer är förknippat med viss svårighet. Det finns emellertid vissa frågor som bör återfinnas i en analys: Hur ser marknadsförutsättningarna ut i de lokala och regionala upptagningsområdet? Hur ser den befintliga detaljhandelsstrukturen ut i det lokala och regionala upptagningsområdet? Hur förhåller sig nyetableringens förväntade inriktning och omsättning till marknadsförutsättningarna och den befintliga handeln i upptagningsområdet? Hur förväntas den befintliga detaljhandelsstrukturen påverkas, i termer av konkurrens, pris, sysselsättning, tillgänglighet och utbud, av en nyetablering? Kan nyetableringen stimulera till en förnyelseprocess i den befintliga handeln 5

6 2 Etableringen Detta avsnitt innehåller en beskrivning av den planerade etableringen avseende läge, inriktning samt storlek och omsättning. 2.1 Läget Den nya butiken kommer att ligga vid Kolplan i Valdemarsviks centrum. Det innebär att butiken flyttar cirka 200 meter norrut. Den befintliga ICA-butiken ligger centralt mitt i centrum medan den nya butiken kommer att ligga i centrums norra utkant. Avstånden i Valdemarsviks centrum är små och handel och övrig service är i all väsentlighet lokaliserad längs Storgatan. Centrumstråket är idag cirka 250 meter. Etableringen av den nya ICAbutiken innebär att centrum växer norrut med cirka 100 meter. Figur 3 Valdemarsviks centrum. 6

7 2.2 Inriktning Dagligvarumarknaden i Sverige har under de senaste 100 åren utvecklats från en marknad som karaktäriserats av en övervägande andel bostadsnära butiker av traditionell supermarketkaraktär (som Ica Supermarket, Coop Konsum med flera) till en marknad där nya butiksformat som stormarknader, lågprisbutiker, jourbutiker och trafikbutiker har vuxit fram. Nedan följer en kort beskrivning av de butiksformat som finns i Sverige, enligt den indelning som HUI Research utgår ifrån. Servicebutiker och trafikbutiker Servicebutiken är lokaliserad i en stadskärna eller i ett bostadsområde. Dess främsta konkurrensmedel är tillgänglighet, både vad gäller lokalisering och öppettider, snarare än utbud och pris. Utbudet består uteslutande av dagligvaror av kompletterande karaktär och det är vanligt förekommande att servicebutiken även säljer snabbmat. Några exempel på butikskoncept är 7-Eleven och Pressbyrån, men här återfinns även de flesta av landets icke-kedjeanslutna handlare. Trafikbutiken har ett produktutbud som huvudsakligen består av dagligvaror och har ofta mycket generösa öppettider. Butiksformatet har mycket gemensamt med servicebutiken med den skillnaden att trafikbutiken ligger i anslutning till en bensinstation. Trafikbutiken har nästan uteslutande dagligvaror i sortimentet och säljer ofta snabbmat. Inom detta butiksformat återfinns i stort sett endast handlare anslutna till något av de stora bensinbolagen. Exempel på butikskoncept är OK/Q8, Statoil, Preem och Shell. Renodlade lågprisbutiker Hard Discount Lågprisbutiker dök upp på den svenska dagligvarumarknaden under I dagsläget finns det närmare 300 hard discount-butiker i Sverige. I Sverige domineras butiksformatet helt av två aktörer, Lidl och Netto. Hard discountbutiken kännetecknas främst av: Avsaknad av manuella diskar. Enkel inredning. Aggressiv prisstrategi där låga priser är det helt dominerande marknadsföringsargumentet. Begränsat sortiment. Allivsbutiker De flesta av Sveriges dagligvarubutiker kan klassificeras som allivsbutiker. En allivsbutik är vad man skulle kunna kalla en vanlig matbutik. Inom detta butiksformat finns en stor spridning. Allivsbutikerna differentierar sig genom faktorer som butikens storlek, lokalisering, prisnivå, utbud och primär målgrupp. Nära Allivs Närbutikerna är lokaliserade centralt eller bostadsnära. Den primära målgruppen är människor som bor eller arbetar i närheten av butiken och butikens främsta konkurrensmedel är just närheten. Närbutikerna har ett fullvärdigt utbud av dagligvaror, men utbudet kan inte ses som ett konkurrensmedel gentemot övriga allivsformat. Exempel på butikskoncept som tillhör detta butiksformat är ICA Nära, Coop Nära, Willys Hemma och Tempo. Närbutiken kännetecknas av: Central lokalisering i stadskärna eller i bostadsområdes-/stadsdelscentrum. Fullvärdigt, men något begränsat, utbud av dagligvaror. Att den övervägande delen av kunderna bor eller arbetar nära butiken. Supermarket Allivs Supermarketbutikerna är lokaliserade centralt eller bostadsnära. Den primära målgruppen är personer som bor eller arbetar i närheten av butiken. Supermarketbutikerna har ett fullvärdigt utbud av dagligvaror. Det är svårt att peka på en faktor som är deras främsta konkurrensmedel, snarare är det så att dessa butiker konkurrerar 7

8 genom att vara tillräckligt bra vad gäller lokalisering, pris och utbud. Exempel på butikskoncept som tillhör detta butiksformat är ICA Supermarket, Coop Konsum och Hemköp. Supermarketbutikerna kännetecknas av: Central lokalisering i stadskärna eller i bostadsområdes-/stadsdelscentrum. Fullvärdigt utbud av dagligvaror med kompletterande utbud av sällanköpsvaror. Att den övervägande delen av kunderna bor eller arbetar i närheten av butiken. Storbutik Allivs Storbutikerna är lokaliserade halvexternt eller externt och riktar sig i stor utsträckning till bilburna kunder. Till skillnad från övriga allivsbutiker är storbutikernas främsta konkurrensmedel ett brett och djupt utbud. Storbutikerna har ett fullvärdigt utbud av dagligvaror med många valmöjligheter inom varje produktkategori. Exempel på butikskoncept som tillhör detta butiksformat är Willys, ICA Kvantum och Coop Extra. Storbutiken kännetecknas av: - Ofta halvexterna och externa lokaliseringar. - Fullvärdigt utbud av dagligvaror med många valmöjligheter inom varje produktkategori. - Kompletterande utbud av sällanköpsvaror. - I stor utsträckning bilburen kundkrets. Stormarknader Stormarknaderna är lokaliserade i halvexterna eller externa lägen och riktar sig huvudsakligen till bilburna kunder. Stormarknaderna har ett fullvärdigt utbud av dagligvaror med många valmöjligheter inom varje produktkategori och erbjuder även ett betydande utbud av sällanköpsvaror. Stormarknadens främsta konkurrensmedel är det breda utbudet i kombination med låga priser. Exempel på butikskoncept som tillhör detta butiksformat är ICA Maxi, Coop Forum och City Gross. Stormarknaden kännetecknas av: Ofta halvexterna och externa lokaliseringar. Fullvärdigt utbud av dagligvaror med många valmöjligheter inom varje produktkategori. Betydande utbud av sällanköpsvaror. Övervägande andel bilburna kunder. God tillgång till parkeringsplatser. Butiksformaten fyller olika funktioner för konsumenterna Service- och trafikbutikerna har jämförelsevis höga priser och ett starkt begränsat utbud av varor. Dessa butiksformat fungerar därför huvudsakligen som komplement till de övriga butiksformaten och snittköpen är lägst av samtliga butikskoncept. Hard discount-butikerna har ett större sortiment än service- och trafikbutikerna. Det är emellertid få konsumenter som gör merparten av sina inköp i dessa butiker. Snittköpen är högre än i service- och trafikbutikerna men lägre än i övriga butiksformat. Nära- och supermarketbutikerna ligger oftast nära bostäder och konsumenterna besöker dessa butiker mest frekvent. Närheten väger tungt för konsumenten och kompenserar för att varuutbudet är mindre än hos de större butiksformaten. Andelen kunder som storhandlar i dessa butiker är liten och snittköpen är också lägre än för storbutiker och stormarknader. Storbutiker och stormarknader är de butiksformat som har störst sortiment av dagligvaror. I stormarknaderna finns dessutom ett visst utbud av sällanköpsvaror som kläder, elektronik, böcker med mera. Butikerna besöks mindre frekvent än de mindre butiksformaten och snittköpen är högre än för övriga butiksformat. De flesta konsumenter handlar i flera butiksformat. De kan veckohandla på Coop Extra, kompletteringshandla några gånger i veckan på Coop Nära och hitta prisvärda produkter på Lidl och så vidare. Detta innebär att 8

9 konkurrensen i dagligvaruhandeln sker efter principen att lika slår mot lika, det vill säga att konkurrensen huvudsakligen sker mellan butiker inom samma format och i mindre utsträckning mellan de olika butiksformaten. Nära- och supermarketbutikerna ligger oftast nära bostäder och konsumenterna besöker dessa butiker mest frekvent. Närheten väger tungt för konsumenten och kompenserar för att varuutbudet är mindre än hos de större butiksformaten. Andelen kunder som storhandlar i dessa butiker är liten och snittköpen är också lägre än för storbutiker och stormarknader. Storbutiker och stormarknader är de butiksformat som har störst sortiment av dagligvaror. I stormarknaderna finns dessutom ett visst utbud av sällanköpsvaror som kläder, elektronik, böcker med mera. Butikerna besöks mindre frekvent än de mindre butiksformaten och snittköpen är högre än för övriga butiksformat. De flesta konsumenter handlar i flera butiksformat. De kan veckohandla på Coop Extra, kompletteringshandla några gånger i veckan på Coop Nära och hitta prisvärda produkter på Lidl och så vidare. Detta innebär att konkurrensen i dagligvaruhandeln sker efter principen att lika slår mot lika, det vill säga att konkurrensen huvudsakligen sker mellan butiker inom samma format och i mindre utsträckning mellan de olika butiksformaten. Diagrammen nedan visar genomsnittlig omsättning och storlek för de olika butiksformaten. Inriktningen för den nya ICA-butiken i Valdemarsvik och dess betydelse för befintlig handel Den nya butiken i Valdemarsviks centrum kommer (precis som den befintliga butiken) att tillhöra formatet ICA Supermarket. Det innebär att butiken i huvudsak kommer att sälja dagligvaror. Utbudet av sällanköpsvaror kommer att vara begränsat, men kan bli något större än utbudet i den befintliga butiken eftersom den nya butiken blir större. Eftersom inriktningen för den nya butiken är densamma som för den befintliga, kommer inriktningen i sig inte att innebära någon förändring av konkurrenssituationen för befintlig handel i Valdemarsviks centrum och Valdemarsviks kommun. 2.3 Den nya butikens storlek & omsättning har störst betydelse för befintlig handel Som beskrivits ovan kommer den nya butikens läge att i stort sett vara detsamma som den befintliga butikens. Inriktningen kommer även den att vara densamma eftersom den nya butiken också blir en Supermarket. Läget och inriktningen har därför en klart underordnad betydelse när det gäller konsekvenser för den befintliga handeln. Något som däremot har betydelse för befintlig handel är att den nya butiken blir större än den befintliga butiken och därmed kommer att ha en högre omsättning. Beroende på hur stor marknaden är och om den nya etableringen medför att marknaden växer kan den nya etableringen vara tvungen att ta omsättning från befintliga butiker. För att kunna bedöma eventuella konsekvenser för befintliga butiker är det därför viktigt att beräkna hur mycket den nya butiken kommer att omsätta. 9

10 Den befintliga ICA-butiken omsätter cirka 55 mkr. Försäljningsytan är cirka 500 kvm Den nya butiken får en säljyta på cirka kvm. Beräknad omsättning är cirka kr./kvm säljyta, det vill säga cirka mkr. Befintlig butik har mycket hög oms/kvm jämfört med andra butiker i samma format. Det är ett tecken på att butiken har svårt att öka omsättningen utan att öka försäljningsytan. Den nya butiken bedöms få en oms/kvm i linje med snittet för supermarketbutiker, kr./kvm. Den nya butiken kräver en omsättningsökning på mkr. Säljyta, kvm Omsättning, mkr. Oms/kvm Befintlig butik Ny butik ca Omsättningsökning Vilken betydelse omsättningsökningen har för konsekvenserna på övrig handel beskrivs i kapitel 5. 10

11 3 Marknaden De marknadsförutsättningarna analyseras från efterfrågesidan och från utbudssidan. Efterfrågesidan utgörs av olika demografiska faktorer som befolknings storlek, utveckling köpkraft etcetera. Utbudssidan utgörs av handeln storlek, utveckling, struktur med mera. 3.1 Upptagningsområde Upptagningsområdet är det geografiska område som handeln tar majoriteten av sina kunder ifrån Kommunens upptagningsområde Upptagningsområdet för dagligvaruhandeln i Valdemarsvik kommun är i huvudsak begränsat till den egna kommunen. Anledningen är att personer som bor utanför Valdemarsviks kommun har närmare/snabbare väg till butiker i sin egen kommun eller i någon annan kommun som ligger närmare den egna kommunen än vad Valdemarsvik gör. Eftersom människor i regel är beredda att åka längre för att handla sällanköpsvaror jämfört med dagligvaror är upptagningsområdet för sällanköpsvaruhandeln något större. Upptagningsområdet för sällanköpsvaruhandeln begränsas dock av konkurrensen från Norrköpings kommun, vars handelsutbud är mycket stort. Upptagningsområdet är större för volymhandel jämför med behovshandel. 11

12 Figur 4 Huvudsakligt upptagningsområde för kommunen. Dagligvaror: inre rött område. Sällanköpsvaror: yttre blått område. Källa: HUI samt SCB Primärt upptagningsområde för den nya butiken i Valdemarsviks centrum Det primära upptagningsområdet för den nya butiksetableringen i Valdemarsviks centrum utgörs av Valdemarsvik tätort, samt det närmaste omlandet inom cirka 20 minuters körtid. Avgränsningen av primärt upptagningsområde utgår från att konsumenter som har närmre (tids- och avståndsmässigt) till andra större butiker i huvudsak väljer att handla i dessa framför i den nya butiken i Valdemarsvik. Figur 5 Huvudsakligt primärt upptagningsområde för den nya butiken i Valdemarsviks centrum Källa: HUI samt SCB. 12

13 3.2 Marknadsförutsättningar efterfrågesidan Befolkningens storlek och utveckling Befolkningens storlek har stor betydelse för vilka förutsättningar det finns för handel i en kommun då varje invånare representerar köpkraft för detaljhandelsvaror. Antalet invånare i Valdemarsviks kommun uppgick till ca år Sedan år 2000 har kommunens befolkningstillväxt varit svagare än den för både länet som helhet och för riket. Figur 6 Befolkningsutveckling Index 100 = år Källa: SCB. Enligt kommunens egna befolkningsprognoser förväntas Valdemarsviks kommun ha cirka 7200 invånare år Detta innebär en minskning med omkring 500 invånare jämfört med år Befolkningen i Valdemarsviks kommun förväntas minska med cirka 0,5 procent årligen fram till år Förutsatt att befolkningen i primärt upptagningsområde utvecklas i linje med kommunen som helhet, kommer befolkningen i primärt upptagningsområde minska med cirka 160 personer fram till år En minskad befolkning innebär en minskad köpkraft, vilket därmed kan påverka befintliga butiker samt potentiella nyetableringar. Figur 7 Befolkning i Valdemarsvik år 2014, 2018 och Område (prognos) 2022 (prognos) Valdemarsviks kommun Primärt upptagningsområde* Källa: Valdemarsvik kommun. * = utveckling baserat på kommunen som helhet Åldersstruktur Befolkningens åldersfördelning i Valdemarsviks kommun och primärt upptagningsområde skiljer sig något från riket som helhet. Valdemarsvik har en större andel av befolkningen som är i åldern samt över

14 Betydande skillnader finns även i åldersgruppen år där Valdemarsviks kommun har en betydligt lägre andel gentemot riket som helhet. Befolkningens åldersstruktur är därmed något större i de äldre åldrarna än de yngre. Figur 8 Åldersstruktur Källa: HUI samt SCB Inkomst Nettoinkomsten visar den enskilda personens inkomst och är summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och övriga negativa transfereringar. De sammanlagda inkomsten per hushåll betecknas disponibel inkomst. Disponibel inkomst är den uteslutande viktigaste förklaringsvariabeln för individens konsumtionsmönster, och är därmed kopplat till den köpkraft som finns för detaljhandeln. Figur 9 Nettoinkomst år 2013, tkr. Medelinkomst Medianinkomst Valdemarsviks kommun Östergötlands län Riket Källa: SCB. Medelinkomst samt medianinkomst för Valdemarsviks kommun är lägre än både snittet för Östergötlands län, samt riket som helhet. Nivåerna är dock i linje med kommuner i samma storleksordning som Valdemarsviks kommun. 14

15 3.2.4 Pendling Pendlingen indikerar dag- och nattbefolkningen i kommunen. Människor konsumerar över varierande tid på dygnet, och pendlingen kan fungera som en indikator på om eventuell konsumtion faller kommunen tillhanda eller om konsumtionen kan ske i övriga kringliggande kommuner. Figur 10 Pendling år 2013, antal inv. Inpendling Utpendling Nettopendling Valdemarsviks kommun Källa: SCB. Valdemarsviks kommun hade år 2013 fler som pendlade ut ur kommunen än in till kommunen. Detta resulterade i ett negativt pendlingsnetto om -501 personer, något som innebär att kommunen hade en dygnsvis mindre dagbefolkning än nattbefolkning under året Köpkraft Köpkraften är det teoretiska belopp, justerat för skillnader i inkomstnivåer mellan kommuner, befolkningen spenderar på inköp av olika varor, till exempel. livsmedel. I dag uppgår köpkraften för dagligvaror bland invånarna i Valdemarsviks kommun till ca 230 miljoner kronor. Enligt gällande befolkningsprognoser kommer antalet invånare att minska, vilket påverkar köpkraften negativt. Samtidigt förväntas konsumtionen per capita öka, vilket innebär att den aggregerade köpkraften inte minskar. Konsumtionen av sällanköpsvaror per capita väntas öka mer än motsvarande för dagligvaror. Därmed ökar köpkraften för sällanköpsvaror mer än motsvarande för dagligvaror. Invånarnas köpkraft för sällanköpsvaror i Valdemarsviks kommun uppgår i dagsläget till 192 miljoner kronor, och förväntas öka med 31 miljoner kronor fram till år Figur 11 Köpkraft för dagligvaror samt sällanköpsvaror i kommunen, mkr. Köpkraft 2014 Köpkraft 2018 Köpkraft 2022 Köpkraft utv Dagligvaror Sällanköpsvaror Källa: HUI & Konsumtionsprognosgruppen (KPG). För primärt upptagningsområde uppgår köpkraften för dagligvaror idag till 136 miljoner kronor. Fram till år 2022 förväntas köpkraften för dagligvaror nå nollutveckling. Köpkraften för sällanköpsvaruhandel uppgår idag till 113 miljoner kronor, och förväntas öka med 18 miljoner kronor fram till år Figur 12 Köpkraft för dagligvaror samt sällanköpsvaror i primärt upptagningsområde, mkr. Köpkraft 2014 Köpkraft 2018 Köpkraft 2022 Köpkraft utv Dagligvaror Sällanköpsvaror Källa: HUI & Konsumtionsprognosgruppen (KPG) Turism och besöksströmmar Turister tillför ytterligare köpkraft i kommunen, särskilt under sommarhalvåret. Genom att satsa på turism- och besöksnäringen kan man därför även öka köpkraften inom detaljhandeln. Detta gäller framförallt inom dagligvaruhandeln. I Sverige som helhet motsvaras cirka 10 procent av den totala omsättningen i handeln av turisters konsumtion. Antalet övernattningar på hotell, stugby och vandrarhem uppgick år 2013 till för Valdemarsviks kommun. Detta innebär drygt 1 gästnatt per invånare på hotell, stugby och vandrarhem vilket är under rikssnittet som ligger på närmare 4 gästnätter per invånare. Valdemarsvik har dock även en stor mängd campingnätter som tillför köpkraft till kommunen. Övernattningar gjorda på camping finns tyvärr inte redovisade då det finns för få öppna anläggningar i kommunen för att SCB ska kunna presentera någon statistik. 15

16 Figur 13 Gästnätter hotell, stugby, vandrarhem och camping, år Gästnätter Valdemarsviks kommun Källa: SCB. Antalet fritidshus per invånare i Valdemarsvik är klart högre än rikssnittet. Valdemarsvik har cirka 277 fritidshus per invånare, vilket kan jämföras med 44 per invånare, som är genomsnittet i riket år Marknadsförutsättningar - utbudssidan Handelns storlek och utveckling Omsättningen inom dagligvaruhandeln i Valdemarsvik uppgick till 229 miljoner kronor år Utvecklingen har varit något starkare än genomsnittet för riket sedan 2010, 11 procent mot rikssnittet 8 procent. Utvecklingen för Valdemarsviks dagligvaruhandel har även varit starkare än den genomsnittliga utvecklingen i Östergötlands län. Figur 14 Omsättning dagligvaruhandeln, mkr. Omsättning 2013 Utv Valdemarsviks kommun % Östergötlands län % Riket % Källa: HUI Research. Handeln med sällanköpsvaror i Valdemarsvik omsatte närmare 125 miljoner kronor år Omsättningsutvecklingen sedan 2010 skiljer sig gentemot hela Östergötlandsregionen, då omsättningen i Valdemarsvik minskat med 7 procent samtidigt som Östergötlands län ökat med 1 procent. Riket som helhet hade mellan 2010 och 2013 en utveckling om 2 procent. Figur 15 Omsättning sällanköpsvaror, mkr. Omsättning 2013 Utv Valdemarsviks kommun % Östergötlands län % Riket % Källa: HUI Research Handels styrka försäljningsindex Försäljningsindex är ett mått på handelns förmåga att behålla den köpkraft som finns i kommunen och att dra köpkraft från andra kommuner. Försäljningsindex kan därmed sägas vara ett mått på handelns styrka. Ett index över 100 betyder att omsättningen per capita inom detaljhandeln i en kommun är högre än genomsnittet per capita för riket. Det kan bero på att kommunen har ett inflöde av konsumtion, men kan även betyda att kommuninvånarna spenderar mer på grund av högre inkomster än snittet i riket. Ett index under 100 kan tyda på att kommunens utbud av detaljhandel inte tillgodoser det behov invånarna har, vilket gör att de gör sina inköp på annan ort. Det kan även bero på att kommuninvånarnas inkomster är lägre än genomsnittet i riket. Valdemarsviks försäljningsindex för dagligvaror uppgick år 2013 till 94. Detta var lägre än för jämförbara kommuner där genomsnittet var index 128. Försäljningsindex i Valdemarsvik har ökat under perioden med 7 enheter. Ulricehamns försäljningsindex i dagligvaruhandeln indikerar att kommunen tar vara på underlaget inom kommunen, men lockar däremot ej besökare från omgivande kommuner. 16

17 Figur 16 Försäljningsindex dagligvaruhandeln. Försäljningsindex 2013 Utv Valdemarsvik 94 7 Jämförbara kommuner* Östergötlands län 96 - Riket Källa: HUI. * = Turism- och besöksnäringskommuner. Inom sällanköpsvaruhandeln uppgick försäljningsindex till 56, vilket således är lägre än index i dagligvaruhandeln. Detta är normalt för kommuner av Valdemarsviks storlek och beror på att det finns ett stort utbud av handel i närliggande kommuner. Handeln i Valdemarsvik har därför svårt att locka besökare från andra kommuner samtidigt som invånarna i Valdemarsvik i relativt stor utsträckning handlar sällanköpsvaror utanför den egna kommunen. Valdemarsviks kommuns index för sällanköpsvaror ligger i nivå med genomsnittet för jämförbara kommuner. Den främsta anledningen till detta är fritidsvaruhandeln (som ju är en del av sällanköpsvaruhandeln) i kommunen som lockar kunder från ett relativt stort omland. Sällanköpsvaruhandeln i centralorten Valdemarsvik är därmed inte starkare än i jämförbara kommuner. Tabell 8 Försäljningsindex sällanköpsvaror. Försäljningsindex 2013 Utv Valdemarsvik 56-2 Jämförbara kommuner* 56 1 V. Götalands Län 96 - Riket Källa: HUI. * = Turism- och besöksnäringskommuner Handels struktur - geografiskt och branschmässigt Valdemarsviks kommun har sex stycken livsmedelsbutiker. I centralorten finns ICA Supermarket i centrum, samt ICA Supermarket och Hemköp lokaliserat vid Vammar Köpcenter. I Gusum finns ICA Nära och i Ringarum finns ett Matöppet. Vid Fyrudden i Gryt finns ett Handlar n. 17

18 Figur 17 Livsmedelsbutiker i Valdemarsviks kommun Källa: HUI, Delfi Sällanköpsvaruhandeln i Valdemarsviks kommun är i huvudsak koncentrerad till centralorten Valdemarsvik. I Valdemarsvik finns beklädnadshandel, fritidsvaruhandel och heminredningshandel i stadskärnan. I Vammar, ett halvexternt läge strax nordväst om stadskärnan, finns handel med framförallt hemutrustning. Exempel på aktörer är Materialmännen samt Möbelkompaniet. Genom att studera sällanköpsvaruhandelns storlek och försäljningsindex är det möjligt att bedöma om det finns tendenser till överetablering samt om det kan finnas potential för fler butiker i någon bransch. Figur 18 Omsättning och marknadsandel i sällanköpsvaruhandelns underbranscher. Omsättning 2013, mkr. Andel (Valdemarsvik) Andel (Jämförbara kommuner) Beklädnad 6 5 % 19 % Hemutrustning % 28 % Fritidsvaror % 35 % Övr. sällanköp 1 1 % 17 % Sällanköp tot % 100 % Källa: HUI. Fritidsvaruhandeln i Valdemarsviks kommun har, jämfört med liknande kommuner, en betydligt större andel av sällanköpsvaruhandel. Förklaringen till detta är en stark efterfrågan av vattenrelaterade fritidsprodukter i kommunen i relation till övrig detaljhandel. Handeln med hemutrustning i Valdemarsvik svarar för 27 procent av hela sällanköpsvaruhandeln, vilket ligger i linje med andelen för jämförbara kommuner. Beklädnadshandeln är den svagaste underbranschen i kommunen, med en andel om blott 5 procent. Övrig sällanköpsvaruhandel är svag i Valdemarsvik, vilket främst beror på avsaknaden av butiker liknande ÖoB eller Rusta. 18

19 4 Etableringsutrymme Etableringsutrymmet är det marknadsmässiga utrymme som finns för den nya etableringen. Som beskrivits ovan behöver den nya ICA-butiken en omsättning på miljoner kronor för att nå en nivå som är normal för den typen av butiksformat och den storleken på butik. Det innebär en omsättningsökning på miljoner kronor. Eftersom befolkningen i Valdemarsvik inte ökar, så ökar inte heller köpkraften i kommunen. Den ökade omsättningen för den nya butiken kan därför inte grundas på en ökad marknadstillväxt från efterfrågesidan. Eftersom efterfrågan (i Valdemarsviks kommun) inte växer måste den ökade omsättningen tas från ett minskat utflöde av kunder från Valdemarsvik och/eller ett ökat inflöde av kunder från andra kommuner, det vill säga ett ökat försäljningsindex. En del av den ökade omsättningen kan också tas från befintliga butiker i Valdemarsvik. Det mest normala är en kombination av ökat försäljningsindex och minskad omsättning eller omsättningstillväxt i befintliga butiker. HUI bedömer att så även kommer att ske i Valdemarsvik. Valdemarsvik har idag ett lite utflöde av köpkraft i dagligvaruhandeln, försäljninsindex är 94. HUI bedömer att det, genom att den nya butiken innebär ett stärkt utbud, finns möjlighet att få fler Valdemarsviksbor att handla på hemmaplan. Den nya butiken innebär också att försäljningen till turister och förbipasserande kan öka. Dessa möjligheter ökar också något tack vare att väg E 22 kommer att dras om vid Söderköping, vilket innebär att dagligvaruhandeln där får svårare att dra nytta av det stora antalet förbipasserande. HUI bedömer att det är mycket rimligt att försäljningsindex kan stiga till cirka 110. Det är fortfarande lågt i jämförelse med många andra kommuner med stark besöksnäring. Ett ökat försäljningsindex från 94 till 110 innebär att etableringsutrymmet för den nya butiken uppgår till mellan -10 och +20 miljoner kronor. Vid tillämpning av försiktighetsprincipen utgår HUI från att etableringsutrymmet är -10 miljoner kronor, det vill säga att det inte riktigt finns utrymme för den nya butiken utan att den tar omsättning (cirka 10 mkr.) från befintliga butiker i kommunen. På vilket sätt det bedöms ske beskrivs i kapitel 5. Mkr. Omsättningsökning för Ica i stadskärnan Etableringsutrymme i kommunen vid försäljningsindex Etableringsutrymme för ny ICA-butik +20 till

20 5 Konsekvensanalys påverkan på befintlig handel 5.1 Den nya etableringens storlek och omsättning Befintliga livsmedelsbutiker i Valdemarsviks kommun omsätter cirka 150 miljoner kronor. Som beskrivits ovan kommer den nya ICA-butiken att omsätta miljoner kronor varav cirka 10 tas från befintliga butiker. Om de befintliga butikerna tillsammans tappar 10 miljoner kronor innebär det en omsättningsminskning på 7 procent. ICA och Hemköp i Vammar bedöms påverkas något mer än övriga butiker pga. läget och ett upptagningsområde som konkurrerar med Ica i centrum Om de tappar 10 % var motsvarar det cirka 3,5 respektive 4,5 mkr. Båda butikerna har gjort vinst de senaste tre åren De har goda möjligheter att klara sin överlevnad trots en viss omsättningsminskning risken för utslagning är mycket liten Övriga butiker i kommunen har ett mer lokalt upptagningsområde och påverkas därför betydligt mindre Totalt bedöms de tappa 3-4 mkr tillsammans Risken för utslagning är mycket liten När det gäller övrig handel och service i centrum kommer den nya butiken att dra fler kunder, vilket innebär en potential för hela centrum. 20

DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013

DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013 DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013 HUI Research Sep-Okt 2014 Anna Mocsáry Henrik Vestin 2010 David Naylor FÖRORD HUI Research har på uppdrag av Eskilstuna Innerstad AB genomfört en kartläggning och analys

Läs mer

Rapport maj 2015 Älmhults kommun. Handelsutredning

Rapport maj 2015 Älmhults kommun. Handelsutredning Rapport maj 2015 Älmhults kommun Handelsutredning Sammanfattning HUI Research har genomfört en utredning av nuläget och de framtida förutsättningarna för handeln i Älmhults kommun. Handeln i Älmhults kommun

Läs mer

Handelspolicy för Eslövs kommun

Handelspolicy för Eslövs kommun Handelspolicy för Eslövs kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2009-09-28 Innehållsförteckning Handelspolicy för Eslövs kommun 3 Inriktningsmål Policy för handel Syfte 5 Bakgrund 5 Kommunens utveckling Handelns

Läs mer

CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD

CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor. SVAR PÅ: Stadskärnornas ekonomiska utveckling jämförd med

Läs mer

Rapport februari 2013 Skara kommun. Handelsutredning. Förutsättningar för externhandel i Skara kommun

Rapport februari 2013 Skara kommun. Handelsutredning. Förutsättningar för externhandel i Skara kommun Rapport februari 2013 Skara kommun Handelsutredning Förutsättningar för externhandel i Skara kommun Förord HUI Research AB har på uppdrag av Skara kommun genomfört en utredning av handelns förutsättningar

Läs mer

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum AB Handelns Utredningsinstitut September 2010 Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum Förord AB Handelns Utredningsinstitut, HUI, har på uppdrag av Växjö kommun Tekniska

Läs mer

Analys av detaljhandelns utveckling i Skövdes tre största handelsområden: City, Norrmalm och Stallsiken

Analys av detaljhandelns utveckling i Skövdes tre största handelsområden: City, Norrmalm och Stallsiken Analys av detaljhandelns utveckling i Skövdes tre största handelsområden: City, Norrmalm och Stallsiken Innehåll... 1 Bakgrund... 3 Inledning... 4 Sällanköpsvaruhandeln... 5 Dagligvaruhandeln... 7 Skövde

Läs mer

Snabbanalys av handeln i Leksand. Rapport September 2013. Henrik Vestin Senior konsult 08-762 72 87 henrik.vestin@hui.se

Snabbanalys av handeln i Leksand. Rapport September 2013. Henrik Vestin Senior konsult 08-762 72 87 henrik.vestin@hui.se Snabbanalys av handeln i Leksand Rapport September 2013 Henrik Vestin Senior konsult 08-762 72 87 henrik.vestin@hui.se 1 Definitioner Beklädnadshandel: Konfektion och ekipering, skohandel. BTA: Bruttototalarea,

Läs mer

Uppdatering av handelsutredning, Ursvik 2012-08-08

Uppdatering av handelsutredning, Ursvik 2012-08-08 Uppdatering av handelsutredning, Ursvik 2012-08-08 Förutsättningar Vi utreder ett huvudscenario: Nästan all handel restauranger och service koncentreras till Ursviks Torg. En eller ett par serveringar

Läs mer

AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT. RAPPORT Kungsörs kommun. Handelsanalys

AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT. RAPPORT Kungsörs kommun. Handelsanalys AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT RAPPORT Kungsörs kommun Handelsanalys Förord Syftet med föreliggande rapport är att kartlägga marknadsförhållandena för detaljhandel i Kungsörs kommun och dess omland samt

Läs mer

CITYKLIMATET FALKENBERG 2014

CITYKLIMATET FALKENBERG 2014 CITYKLIMATET FALKENBERG 2014 SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor Rapporten är framtagen av WSP i samarbete med Fastighetsägarna GER SVAR

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

Handelsutredning Västra hamnen i Hudiksvall. Marknadspotential och konsekvensanalys

Handelsutredning Västra hamnen i Hudiksvall. Marknadspotential och konsekvensanalys Handelsutredning Västra hamnen i Hudiksvall Marknadspotential och konsekvensanalys 27 februari 2015 Bakgrund 2 I samband med Hudiksvall kommuns arbete med FÖP för Västra hamnen, önskar staden bedöma förutsättningarna

Läs mer

CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014

CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014 CITYKLIMATET ALINGSÅS 2014 SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor Rapporten är framtagen av WSP i samarbete med Fastighetsägarna GER SVAR PÅ:

Läs mer

Handelskonsekvensanalys för Landskrona - ny handel i kvarteret Bromsregulatorn 2011-05-19. Analys & Strategi 1

Handelskonsekvensanalys för Landskrona - ny handel i kvarteret Bromsregulatorn 2011-05-19. Analys & Strategi 1 Handelskonsekvensanalys för Landskrona - ny handel i kvarteret Bromsregulatorn 2011-05-19 Analys & Strategi 1 Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling.

Läs mer

Datum 2014-06-25. Handelspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige/2014. Dokumentnamn: Handelspolicy Örnsköldsvik. Dokumentansvarig: Näringslivschef

Datum 2014-06-25. Handelspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige/2014. Dokumentnamn: Handelspolicy Örnsköldsvik. Dokumentansvarig: Näringslivschef Datum Handelspolicy Antagen av Kommunfullmäktige/2014 Antagen av: Kommunfullmäktige 2014-06-16, 112 Dokumentägare: Chef Tillväxtavdelning/klf Dokumentnamn: Handelspolicy Örnsköldsvik Dokumentansvarig:

Läs mer

KUNGENS KURVA. Diagonalen 1

KUNGENS KURVA. Diagonalen 1 KUNGENS KURVA Diagonalen 1 Kungens Kurva Kungens Kurva är inte bara ett av Sveriges snabbast växande handelsområden, det är även den största handelsplatsen i hela Skandinavien. I området finns totalt 230

Läs mer

Handelsutredning Nybro kommun. HUI Research På uppdrag av Nybro kommun. Februari 2015

Handelsutredning Nybro kommun. HUI Research På uppdrag av Nybro kommun. Februari 2015 Handelsutredning Nybro kommun HUI Research På uppdrag av Nybro kommun Februari 2015 Förord HUI Research har på uppdrag av Nybro kommun genomfört en utredning av handeln i Nybro, kartlagt marknadsförutsättningarna,

Läs mer

Handelsområden och detaljhandelns utveckling i Jönköpings kommun

Handelsområden och detaljhandelns utveckling i Jönköpings kommun Handelsområden och detaljhandelns utveckling i Jönköpings kommun STADSKONTORET l NOVEMBER 2013 Stadskontorets utredningsenhet Utredare David Jansson david.jansson@jonkoping.se Omslag och layout Lena Holmberg

Läs mer

Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25

Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25 Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25 HANDELSPOLICY FALKENBERGS KOMMUN 1 1. ÖVERGRIPANDE MÅL & UTGÅNGSPUNKTER Handelns lokalisering har betydelse för såväl markåtgång

Läs mer

Handeln i Skövde år 2020 och år 2025. Mötesplats för regionen 2014-06-02

Handeln i Skövde år 2020 och år 2025. Mötesplats för regionen 2014-06-02 Handeln i Skövde år 2020 och år 2025 Mötesplats för regionen 2014-06-02 INNEHÅLL 1. SAMMANFATTANDE SLUTSATSER... 6 1.1.1. Marknadsområde för handel mm... 6 1.2. Efterfrågeutveckling år 2012-2020... 7

Läs mer

LEKSAND DAGLIGVARUFLYTT

LEKSAND DAGLIGVARUFLYTT LEKSAND DAGLIGVARUFLYTT EN UPPGRADERING AV LEKSAND HANDELSUTREDNING, DAT OKTOBER 2008 2012-06-13 INNEHÅLL 1. Bakgrund 2. Leksands handel idag 3. Leksands handel i framtiden 4. Regionens handel i framtiden,

Läs mer

Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg

Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg Rapport september 2013 Uppdragsgivare: Göteborgs stad, Trafikkontoret Handel och trängselskatt första kvartalet 2013 Mätning av handeln före och efter införandet av trängselskatt i Göteborg Förord HUI

Läs mer

Handlingsprogram för Utvecklingssatsning Handel

Handlingsprogram för Utvecklingssatsning Handel Handlingsprogram för Utvecklingssatsning Handel 30 Mål Handelsindex för 2010 ska öka med minst 3 procentenheter jämfört med handelsindex för 2007. Mätmetod Handelsindex i Sveriges kommuner tas årligen

Läs mer

Svensk Handel. en investering för ditt företag

Svensk Handel. en investering för ditt företag Svensk Handel en investering för ditt företag Svensk Handel är en intresseorganisation för detaljister, partihandlare och importörer Svensk Handel stärker handelns företag och skapar bättre förutsättningar

Läs mer

FASTIGHETENS LÄGE. Det finns dock möjlighet för besökare att även parkera på torget i Mönsterås. Mönsterås centrum nås från väg E22 via fyra infarter.

FASTIGHETENS LÄGE. Det finns dock möjlighet för besökare att även parkera på torget i Mönsterås. Mönsterås centrum nås från väg E22 via fyra infarter. MÖNSTERÅS FAKTA Byggår: 1983 Fastighetsägare: Folksam (KPA) Försäljningsyta: 1.230 kvm Närliggande butiker: Apoteksgruppen, Puls & Träning Parkeringsplatser: ca 35 st FASTIGHETENS LÄGE Trafikmängder i

Läs mer

Handelsstaden Skövde Analys av utvecklingen 2011

Handelsstaden Skövde Analys av utvecklingen 2011 Handelsstaden Skövde Analys av utvecklingen 2011 Sida 1 (7) Handelsstaden Skövde fortsätter växa ett resultat av ett långsiktigt arbete i samverkan Skövdes totala handelsindex fortsätter stiga och är nu

Läs mer

KUNGENS KURVA. HUI Research. Sveriges största handelsområde. Huddinge kommun. Mars 2014. Henrik Vestin Filippa Frisk Carina Jirwe 2014 HUI RESEARCH

KUNGENS KURVA. HUI Research. Sveriges största handelsområde. Huddinge kommun. Mars 2014. Henrik Vestin Filippa Frisk Carina Jirwe 2014 HUI RESEARCH KUNGENS KURVA Sveriges största handelsområde HUI Research Mars 2014 Huddinge kommun Henrik Vestin Filippa Frisk Carina Jirwe INLEDNING Kungens Kurva är Sveriges största handelsområde och ligger i Huddinge

Läs mer

Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den?

Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den? Hur stor blir kakan och vem kommer att äta upp den? Om framtidens handel och handelsplatser Fredrik Bergström, ek. dr. Affärsområdeschef WSP Analys & Strategi 1 Innehåll Inledning Del 1: Handelns utveckling

Läs mer

Detaljhandeln enligt Svenskt Kvalitetsindex 2010

Detaljhandeln enligt Svenskt Kvalitetsindex 2010 Johan Parmler 2010-11-29 Publiceringstid kl. 05.00 Detaljhandeln enligt Svenskt Kvalitetsindex 2010 Huvudresultat: Apoteksmarknaden och Systembolaget får högst kundnöjdhet inom Detaljhandeln. Lägst får

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige 2015 Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Vi brukar tala om att handelns bidrag till Sverige är 11 procent av alla sysselsatta, 11 procent

Läs mer

HANDELSPOLICY SVEDALA TÄTORT. Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13, 127

HANDELSPOLICY SVEDALA TÄTORT. Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13, 127 HANDELSPOLICY SVEDALA TÄTORT Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13, 127 1 2 Handelspolicy för Svedala tätort Svedala är kommunen där man lever ett gott liv. Vi har ett bra läge i Öresundsregionen med

Läs mer

Degerfors i Centrum Reviderad 2008-02-15

Degerfors i Centrum Reviderad 2008-02-15 Degerfors i centrum 2008 Degerfors i Centrum Reviderad 2008-02-15 Innehåll 1. Bakgrund och syfte 1 2. Mål. 2 3. Geografiskt område. 2 4. Nuläge 2 5. Organisation. 4 6. Åtgärdsförslag/delprojekt 4 7. Tidplan

Läs mer

Är cyklisten konkurrenskraftig? Stadsbyggnadsdagarna i Västerås 4-5 februari 2014 Maria Sundell Isling - Teknisk chef Växjö

Är cyklisten konkurrenskraftig? Stadsbyggnadsdagarna i Västerås 4-5 februari 2014 Maria Sundell Isling - Teknisk chef Växjö Är cyklisten konkurrenskraftig? Stadsbyggnadsdagarna i Västerås 4-5 februari 2014 Maria Sundell Isling - Teknisk chef Växjö Platsen vid sjöarna där vägarna möts Växjös ursprungliga betydelse. Där vägar

Läs mer

Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011.

Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011. Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011. Koncept/innehåll: Jerker Söderlind Plan/arkitektur: Gio Olla, Joakim Sturesson

Läs mer

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8.

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8. September 2013 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8 Turism och shoppingturism en definition 8 Resor 11 Konsumtion 15 Övernattningar 18 Regional

Läs mer

Tillväxt Lidköping AB. Lidköping är den naturliga handelsplatsen

Tillväxt Lidköping AB. Lidköping är den naturliga handelsplatsen Lidköping är den naturliga handelsplatsen 1 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Tillgången till bra handel är viktig för invånarnas dagliga liv men också för kommunens samlade attraktivitet. En levande

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

HANDELSPOLICY. - för Katrineholms kommun. Övergripande inriktningsdokument. Kommunstyrelsens handling nr 32/2015

HANDELSPOLICY. - för Katrineholms kommun. Övergripande inriktningsdokument. Kommunstyrelsens handling nr 32/2015 Kommunstyrelsens handling nr 32/2015 HANDELSPOLICY - för Katrineholms kommun Övergripande inriktningsdokument Foto: Hanna Maxstad Godkänd av kommunfullmäktige 2015-08-17, 181 Foto: Hanna Maxstad Beslutshistorik

Läs mer

Lerums Handelsstrategi. för levande centrum

Lerums Handelsstrategi. för levande centrum råbo loda rum Lerums Handelsstrategi för levande centrum Levande centrum i Floda, Gråbo och Lerum! Sedan flera år arbetar kommunen för att utveckla och stärka Lerums, Gråbo och Floda centrum så att de

Läs mer

HANDELSUTREDNING UPPLANDS-BRO

HANDELSUTREDNING UPPLANDS-BRO RAPPORT HANDELSUTREDNING UPPLANDS-BRO SLUTRAPPORT 2014-02-12 Uppdrag: Handelsutredning Upplands-Bro Revideringar Titel på rapport: Handelsutredning Upplands-Bro Status: Datum: 2014-02-12 Medverkande Revideringsdatum

Läs mer

Analys av potential för handel i Norra Sigtuna Roger Bernow Thomas Sandberg

Analys av potential för handel i Norra Sigtuna Roger Bernow Thomas Sandberg Analys av potential för handel i Norra Sigtuna Roger Bernow Thomas Sandberg 1 Innehåll 1. Bakgrund/Uppdraget 2. Sigtuna kommuns tillväxtvillkor 3. Handelns utveckling i Sigtuna kommun Marknadsposition

Läs mer

Handelsutredning - Kristianstad 2010-10-15

Handelsutredning - Kristianstad 2010-10-15 Handelsutredning - Kristianstad 2010-10-15 INNEHÅLL 1. SAMMANFATTNING... 5 1.1. Södra infarten... 5 1.2. Mer Dagligvaruhandel vid Maxi-rondellen... 5 1.3. Volymhandeln med sällanköpsvaror... 6 1.4. Shopping

Läs mer

B SHOPPER PULSE 2015

B SHOPPER PULSE 2015 B SHOPPER PULSE 2015 SHOPPER PULSE 2015 01. Rapporten i korthet 02. Demografisk utveckling 03. Hur vi handlar dagligvaror 04. Hur vi handlar dagligvaror på nätet 05. Kort om uteätande med fokus på lunchen

Läs mer

Krafft Konsult AB. Måkebergsprojektet Konsekvensbeskrivning för Åmåls kommun

Krafft Konsult AB. Måkebergsprojektet Konsekvensbeskrivning för Åmåls kommun Krafft Konsult AB Måkebergsprojektet Konsekvensbeskrivning för Åmåls kommun Oktober 2011 Inledning Arbetets uppläggning Ove Krafft Konsult AB genom ekon.dr. Ove Krafft, handelsekonom Marie Krafft och fil.kand.

Läs mer

Helsingborgs stad. Medborgarundersökning 2014 Q2. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2014

Helsingborgs stad. Medborgarundersökning 2014 Q2. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2014 Helsingborgs stad Medborgarundersökning 2014 Q2 Genomförd av CMA Research AB Juni 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 4 Resultat 5 Stadstrafiken

Läs mer

UTREDNING ANGÅENDE HANDELSPOLICY FÖR MA LMÖ STAD 24 MAJ 2012

UTREDNING ANGÅENDE HANDELSPOLICY FÖR MA LMÖ STAD 24 MAJ 2012 PM UTREDNING ANGÅENDE HANDELSPOLICY FÖR MA MALMÖ LMÖ STAD 24 MAJ 2012 Uppdrag: 232255, Utredning angående handelspolicy - strategisk planering. Titel på rapport: PM - Utredning angående handelspolicy för

Läs mer

PM ang handelsutredningar i Kristianstad och effekter av en utbyggd handel 2014-04-02

PM ang handelsutredningar i Kristianstad och effekter av en utbyggd handel 2014-04-02 PM ang handelsutredningar i Kristianstad och effekter av en utbyggd handel 2014-04-02 FÖRORD Kristianstad är av tradition den centrala handelsstaden i nordöstra Skåne. För att bejaka en positiv stadsutveckling

Läs mer

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet

DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014. En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet DIGITAL MATHANDEL Rapport 2014 En rapport om livsmedelsförsäljningen på nätet B1 Sammanfattning För femte året i följd har Svensk Digital Handel (tidigare Svensk Distanshandel) tagit fram rapporten Digital

Läs mer

Sammanfattning inspirationsseminarium Eslövs stadskärna. Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB

Sammanfattning inspirationsseminarium Eslövs stadskärna. Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB Sammanfattning inspirationsseminarium Eslövs stadskärna 2011 01 26 Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB Arbetet med Eslövs stadskärna Inspirationsseminarium 25 november 2010 Bearbetning och analys Uppföljningsmöte

Läs mer

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag Handelsbarometern Svensk Handels indikator över framtidsförväntningarna bland handelns företag Oktober 2015 Inga nyanställningar planeras för handeln Framtidsindikatorn fortsätter att uppvisa negativa

Läs mer

Handelsutredning för Landskrona tätort

Handelsutredning för Landskrona tätort 1(41) Handelsutredning för Landskrona tätort 2011-11-17 Uppdragsansvarig: Katarina Majer Medverkande: Katarina Majer och Olle Anderberg 2(41) Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Marknadsvillkor

Läs mer

ÖVERETABLERING AV DETALJHANDELSYTA I SVERIGE VERKLIGHET ELLER MYT?

ÖVERETABLERING AV DETALJHANDELSYTA I SVERIGE VERKLIGHET ELLER MYT? ÖVERETABLERING AV DETALJHANDELSYTA I SVERIGE VERKLIGHET ELLER MYT? 1 Innehållsförteckning Finns det verkligen en överetablering? 7 Vi tog reda på sanningen! 8 Avgränsningar i studien samt förklaringar

Läs mer

FALKENBERG ENLIGT INVÅNARNA RUDOLF ANTONI & TOMAS KRUTH 2012 11 20

FALKENBERG ENLIGT INVÅNARNA RUDOLF ANTONI & TOMAS KRUTH 2012 11 20 FALKENBERG ENLIGT INVÅNARNA RUDOLF ANTONI & TOMAS KRUTH 2012 11 20 Medborgarenkät Mind Network okt-nov 2012 708 svar SVARSGRUPPEN Kön (procent) 46 54 Kvinna Man SVARSGRUPPEN Ålder (procent) 30 25 23 24

Läs mer

GALLERIA BOULEVARD. KRISTIANSTADS NYA MÖTESPLATS. www.kristianstadnyagalleria.se

GALLERIA BOULEVARD. KRISTIANSTADS NYA MÖTESPLATS. www.kristianstadnyagalleria.se GALLERIA BOULEVARD. KRISTIANSTADS NYA MÖTESPLATS. www.kristianstadnyagalleria.se DET NYA NAVET I CENTRALA KRISTIANSTAD. Med den nya gallerian kommer centrala Kristianstad att utvecklas och staden får ett

Läs mer

BORÅS den historiska handelsstaden

BORÅS den historiska handelsstaden PALLAS BORÅS 01 BORÅS den historiska handelsstaden KV PALL AS omdaning av handeln mitt i Borås stadskärna. 105 000 INVÅNARE BLIR 120 000 (2025). VÄSTSVERIGES NÄST STÖRSTA STAD. POSITIV INPENDLING av 4

Läs mer

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Jönköping i maj 2012 Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Under våren 2012 hölls fem seminarier för att lägga grunden för visionen. Mötena hade följande

Läs mer

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Näringsliv Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Enmansföretag 1320 1-4 anställda 315 50-16 415 årssysselsatta inom turismen Källa: UC-företagsregister och

Läs mer

Luleås framtida handelsplats

Luleås framtida handelsplats Luleås framtida handelsplats Luleå Homecenter I området Notviken som ligger 3 km från centrala Luleå pågår utveckling av handelsområdet Luleå Homecenter för fullt. Luleå Homecenter är både den snabbast

Läs mer

Handelsstrategi Kristianstads kommun. Bromma 2006-03-10. www.nordplanab.se

Handelsstrategi Kristianstads kommun. Bromma 2006-03-10. www.nordplanab.se Handelsstrategi Kristianstads kommun Bromma www.nordplanab.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING... 1 Effekter på befintlig handel "över natten" av Coop Forum och Bergendalhs:... 1 Effekter på befintlig

Läs mer

Besöksnäringen - nuläge och potential

Besöksnäringen - nuläge och potential Besöksnäringen - nuläge och potential Katrien Vanhaverbeke, Arena för Tillväxt Christina Rådelius, Tillväxtverket 1 Besöksnäringen lyfter med samarbete, hållbarhet och ett attraktivt företagsklimat Besöksnäringen

Läs mer

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan. Indikator: Total turismomsättning/konsumtion i Karlstads kommun i miljoner kronor

Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan. Indikator: Total turismomsättning/konsumtion i Karlstads kommun i miljoner kronor KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2014-06-04 Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Besöksnäringen Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan Målområde: Tillväxt Besöksnäringen

Läs mer

Shop til you drop. Regionförbundet Sörmland levererar 2007:3. - om handeln som tillväxtmotor i Sörmland

Shop til you drop. Regionförbundet Sörmland levererar 2007:3. - om handeln som tillväxtmotor i Sörmland Shop til you drop - om handeln som tillväxtmotor i Sörmland Det ska vara enkelt att förverkliga sina ambitioner, ideér och framtidsplaner i Sörmland Vision antagen på regionfullmäktige maj 2006 En rapport

Läs mer

Närcentrum med köpkraft

Närcentrum med köpkraft Närcentrum med köpkraft Nya Viksjö Centrum JAKOBSBERG Nu planerar vi för tillbyggnad och uppgradering av Viksjö Centrum! Genom att bygga tre fristående handelsvolymer om ca 1 700 kvm i centrums bästa handelsläge,

Läs mer

HANDELN I KARLSKRONA. En studie av detaljhandelns förutsättningar och potential

HANDELN I KARLSKRONA. En studie av detaljhandelns förutsättningar och potential HANDELN I KARLSKRONA En studie av detaljhandelns förutsättningar och potential AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) FÖRORD Syftet med denna rapport är att kartlägga och analysera detaljhandeln och dess

Läs mer

Handelsstrategi Nybro Workshop 2 Vägen till målet 20 april 2015. Anna Mocsáry Rickard Johansson

Handelsstrategi Nybro Workshop 2 Vägen till målet 20 april 2015. Anna Mocsáry Rickard Johansson Handelsstrategi Nybro Workshop 2 Vägen till målet 20 april 2015 Anna Mocsáry Rickard Johansson 1 Workshop 2: Vägen till målet Dag: Måndagen den 20 april, 2015 Plats: Nybro, Kommunhuset, Källaren Tid: 18:30-

Läs mer

Möjlighet att hyra moderna butikslokaler

Möjlighet att hyra moderna butikslokaler Möjlighet att hyra moderna butikslokaler Fastpartner erbjuder nu möjlighet att hyra butikslokaler i Hässelby Gårds centrum. Vi återupplivar centrumet och en ny handelsplats växer fram. Hässelby Gård kommer

Läs mer

Handelsplats Entré Båstad, 7 000 kvm säljyta

Handelsplats Entré Båstad, 7 000 kvm säljyta Handelsplats Entré Båstad Båstad Nya Båstad Entre Båstad Nya Båstad Entre Båstad Här byggs Nya Båstad, ett samhälle för den medvetna och selektiva familjen samt för invånare som prioriterar bra boende

Läs mer

Konsekvenser på handel och regionalekonomi av utbyggd handel på betongstationen m fl

Konsekvenser på handel och regionalekonomi av utbyggd handel på betongstationen m fl Konsekvenser på handel och regionalekonomi av utbyggd handel på betongstationen m fl mars 2014 2014-03-07 FÖRORD År 2007 antog Östersunds kommun en handelspolicy som kom att uppdateras och utvärderas under

Läs mer

Kommunala turismeffekter Lund kommun 2014. HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne

Kommunala turismeffekter Lund kommun 2014. HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne Kommunala turismeffekter Lund kommun 2014 HUI Research på uppdrag av Tourism in Skåne T U R I S M Nyckeltal Lund kommun 2014 Lund kommun Skåne län Kommunens andel av länet 2013 2014 2013 2014 2013 2014

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge KÄVLINGE KOMMUN Grupp 5 Elin Djus Sema Kadir Andreas Kirkby Peter Johansson Jacob Thörnblad Sammanfattning Befolkningen i Kävlinge

Läs mer

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:16 Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Antalet förvärvsarbetande fortsatte att öka i Linköping också under 2008. Lågkonjunkturen hade inte börjat slå igenom

Läs mer

På väg till Borås? Modern marknadsplats med gångavstånd

På väg till Borås? Modern marknadsplats med gångavstånd På väg till Borås? Modern marknadsplats med gångavstånd Handelsutredning 2012 Borås unika historia är stadens framtid. Vi har alltid varit bra på handel. Till och med så bra att Gustav II Adolf år 1621

Läs mer

HANDELSUTREDNING SALEMS OCH RÖNNINGE CENTRUM

HANDELSUTREDNING SALEMS OCH RÖNNINGE CENTRUM 29-1-16 HANDELSUTREDNING SALEMS OCH RÖNNINGE CENTRUM Structor Projektutveckling AB Industrigatan 2A 112 46 STOCKHOLM Tel. 8-545 556 3 Org nr. 5566 36-37 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 3 1. BAKGRUND

Läs mer

Kalmar Centrum Marknadsanalys 08.05.05

Kalmar Centrum Marknadsanalys 08.05.05 Kalmar Centrum Marknadsanalys 08.05.05 Syfte Syftet med uppdraget är att bedöma Kalmar centrums marknadspotential och ta fram en omsättningsprognos samt dimensionera ytbehov för detaljhandel och kommersiell

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 FS 2014:8 2014-12-08 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2013 med 730 personer till 60 820. Antalet arbetstillfällen i kommunen

Läs mer

AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT. RAPPORT Handelns Utvecklingsråd (HUR) Härifrån till framtiden. detaljhandeln i Sverige 2025

AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT. RAPPORT Handelns Utvecklingsråd (HUR) Härifrån till framtiden. detaljhandeln i Sverige 2025 AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT RAPPORT Handelns Utvecklingsråd (HUR) Härifrån till framtiden detaljhandeln i Sverige 2025 Förord Detaljhandeln har under den senaste tjugoårsperioden genomgått en kraftig

Läs mer

Tuna Park. Utbyggnad av gallerian Uppdatering av trafikeffekter. PM 16 januari 2014, uppdaterat 14 augusti 2014

Tuna Park. Utbyggnad av gallerian Uppdatering av trafikeffekter. PM 16 januari 2014, uppdaterat 14 augusti 2014 Tuna Park Utbyggnad av gallerian Uppdatering av trafikeffekter PM 16 januari 2014, uppdaterat 14 augusti 2014 1 Sammanfattning 1 1.1 Bilplatsbehov 1 1.2 Nyalstrad biltrafik, totalt 1 1.3 Fördelning på

Läs mer

Konsekvenser på handel och regionalekonomi av utbyggd handel på betongstationen m fl

Konsekvenser på handel och regionalekonomi av utbyggd handel på betongstationen m fl Konsekvenser på handel och regionalekonomi av utbyggd handel på betongstationen m fl mars 2014 2014-03-07 Bilaga Konsekvenser på handel och regionalekonomi av utbyggd handel på Betongstationen m fl. 2014-03-07

Läs mer

Esplanaden 1. Sundbyberg 670 kvm. Kontaktperson: Andreas Wallebom andreas.wallebom@diligentia.se 08-573 657 55

Esplanaden 1. Sundbyberg 670 kvm. Kontaktperson: Andreas Wallebom andreas.wallebom@diligentia.se 08-573 657 55 Esplanaden 1 Sundbyberg 670 kvm Kontaktperson: Andreas Wallebom andreas.wallebom@diligentia.se 08-573 657 55 Välkommen till Diligentia Esplanaden 1 Esplanaden 1 är i huvudsak en kontorsfastighet, med Kronofogden

Läs mer

LIDKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

LIDKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET LIDKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

NULÄGESANALYS BENGTSFORS 2014 Näringsliv och arbetsmarknad

NULÄGESANALYS BENGTSFORS 2014 Näringsliv och arbetsmarknad 1(17) Datum 2014-05-20 NULÄGESANALYS BENGTSFORS 2014 Näringsliv och arbetsmarknad De senaste 20 åren har varit omvälvande för Bengtsfors kommun. Vi har sett stora förändringar i näringslivets struktur

Läs mer

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över optimismen och framtidsförväntningarna bland handelns företag

Handelsbarometern. Svensk Handels indikator över optimismen och framtidsförväntningarna bland handelns företag Handelsbarometern Svensk Handels indikator över optimismen och framtidsförväntningarna bland handelns företag Februari 2015 2015-01-16 Planer på att minska antalet anställda sänker handlarnas framtidstro

Läs mer

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren 2010-2013

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren 2010-2013 TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Eskilstuna kommun inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Eskilstuna kommun

Läs mer

HANDEL I VAXHOLM 2011-2030 Stadsutveckling med fokus på detaljhandel 2011-02-09

HANDEL I VAXHOLM 2011-2030 Stadsutveckling med fokus på detaljhandel 2011-02-09 HANDEL I VAXHOLM 2011-2030 Stadsutveckling med fokus på detaljhandel INNEHÅLL sida Bakgrund Översiktskarta planerat bostadsbyggande Handel i närområdet idag och imorgon Handel i Vaxholms stad idag Handel

Läs mer

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 fakta Om Sveriges glesoch landsbygder 1 Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 Innehåll Vad är gles- och landsbygd? Glesbygdsverkets definition 3 Karta gles- och landsbygder 4 Befolkning Befolkning

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Lars-Hermans frågor. Har (de små) stadskärnorna någon framtid? Skulle det vara bra med Sturegatan som gågata? Janne Sandahl Consulting AB

Lars-Hermans frågor. Har (de små) stadskärnorna någon framtid? Skulle det vara bra med Sturegatan som gågata? Janne Sandahl Consulting AB Lars-Hermans frågor Har (de små) stadskärnorna någon framtid? Skulle det vara bra med Sturegatan som gågata? 2014-03-04 Janne Sandahl 1 Mina plattformar Mitt konsultföretag och dess nätverk KTH En förfärlig

Läs mer

Omsättning 2013 (Mkr)

Omsättning 2013 (Mkr) Axfood är idag en av de största aktörerna inom dagligvaruhandeln i norden. Aktien har gett en stabil direktavkastning, samtidigt har värdet ökat med ungefär 15 % per år de senaste 14 åren. De senaste dagarna

Läs mer

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala kommun inklusive åren 2010-2013* *Resultatet för år 2013 är reviderat

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala kommun inklusive åren 2010-2013* *Resultatet för år 2013 är reviderat TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Uppsala kommun inklusive åren 2010-2013* *Resultatet för år 2013 är reviderat RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal

Läs mer

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Inom ramen för mål och aktiviteter i Styrkortsmodellen 2012-2014 PRIORITERAT MÅL: INDIKATORER: Långsiktig hållbar utveckling

Läs mer

Ockelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10

Ockelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10 Ockelbo Framtidens centrum i fokus Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10 Hur kan vi......utveckla en ort eller stad...öka attraktiviteten...och för vem? Ockelbos situation och möjligheter? -

Läs mer

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Så handlar vi på nätet 2011 Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser... 3 1. Inledning... 5 2. E-handelsföretag på en global marknad... 6

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

DETALJHANDELSUTREDNING OCH FÖRSLAG TILL HANDELSSTRATEGI FÖR ÖREBRO KOMMUN UNITED BY OUR DIFFERENCE. Foto: WSP, Ulf Rämme

DETALJHANDELSUTREDNING OCH FÖRSLAG TILL HANDELSSTRATEGI FÖR ÖREBRO KOMMUN UNITED BY OUR DIFFERENCE. Foto: WSP, Ulf Rämme DETALJHANDELSUTREDNING OCH FÖRSLAG TILL HANDELSSTRATEGI FÖR ÖREBRO KOMMUN UNITED BY OUR DIFFERENCE Foto: WSP, Ulf Rämme INNEHÅLL UPPDRAGET 5 FÖRSLAG TILL HANDELSSTRATEGI 6 Rekommendationer i korthet 6

Läs mer

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vilhelmina kommun inklusive åren 2008-2011

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vilhelmina kommun inklusive åren 2008-2011 TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Vilhelmina kommun inklusive åren 2008-2011 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Vilhelmina kommun

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007. Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se

Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007. Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se Presentation av rapport Skåne 3:e oktober 2007 Micael Sandberg Tel 08-613 08 15 alt 070-343 16 45 micael.sandberg@sweco.se Utgångspunkter Att på ett övergripande plan knyta kommunernas fysiska planering

Läs mer