Svenskan i tvärspråkligt perspektiv. Nominalfrasen. Solveig Malmsten
|
|
- Ulla Nilsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Nominalfrasen Solveig Malmsten
2 Nominalfras: definition Fras = syntaktisk enhet Kan flyttas till fundamentet om den utgör egen satsdel Fras = semantisk enhet Syftar på en referent Nominalfras Substantiv eller pronomen som huvudord Optionellt pronomen, genitivform eller adjektiv som framförställd bestämning Optionellt prepositionsfras eller relativ bisats som efterställd bestämning (därutöver finns flera mindre vanliga alternativ) Knep för att känna igen nominalfras: Börjar oftast med pronomen, genitivform eller substantiv i grundform Syntaktiska roller: Nästan vad som helst utom finit/infinit verb!
3 Definit nominalfras Betydelse: Du vet vilken jag menar Form: Definit attribut, substantiv i bestämd eller obestämd form den (lille) gubben min (lille) gubbe Substantiv i bestämd form, inget definit attribut (lille) gubben Personligt pronomen, demonstrativt pronomen (lille) han den där (lille) denne (lille) Tilltalsfras, substantiv i bestämd eller obestämd form Hej, (lille) gubben! (Lille) pappa! Vid alla sorters definita nominalfraser får eventuellt adjektiv bestämd form
4 Du vet vilken jag menar Anaforisk bestämdhet = identitetsbindning Referenten har nämnts tidigare i texten Deiktisk bestämdhet Referenten pekas ut i den situation som avsändare och mottagare delar Referens till något unikt Det finns bara en sol i vårt solsystem, det finns (kanske) bara en chef på företaget Implicit bestämdhet = inferensbindning Något ses som en självklar del av/attribut till något som är aktuellt i kontexten Definitheten gäller hela nominalfrasen (Ekerot: bestämdheten gäller hela substantivuttrycket ), inte bara huvudordet!
5 Artikelbruk: de fem valen Substantiv eller pronomen? Huvudregel: Pronominalisera så mycket som möjligt utan att meningen blir tvetydig Artikellöshet eller artikel? Artikellöshet markerar ospecifikt/oavgränsat Används framförallt på oräknebara substantiv för att markera obestämd mängd Används på räknebara substantiv när de ses som ämnesnamn, klassificerare eller ingår i fast kollokation med verb Bestämd eller obestämd artikel? Bestämd artikel: Du vet vilken jag menar Obestämd artikel: Referenten har inget med det tidigare nämnda att göra! Bestämd artikel eller possessivuttryck? Valet kan vara fritt Bestämd artikel annonserar implicit bestämdhet, fungerar alltså inte om referenten inte är något självklart attribut En eller någon? Obestämd artikel innebär att avsändaren (men inte mottagaren) vet vilken referent han/hon talar om OBS: Några fungerar både som obestämd artikel i plural och som plural av någon/något!
6 Eller som flödesschema: Finns anaforisk eller deiktisk bestämdhet? Ja: Välj helst pronomen Nej Är referensen ospecifik/oavgränsad? Ja: Välj naket substantiv Nej Stämmer det att du vet vilken jag menar? Ja Beror det på unik eller implicit referens? OBS: Reglerna kan sättas ur spel i en kollokation Ja: Välj bestämd artikel Nej: Välj gärna possessivuttryck Valen kan ha koppling till aktionsart Nej Vet du själv vilken exakt referent du talar om? Ja: Välj en Nej: Välj någon
7 Didaktisk poäng En viss situation/ett visst textsammanhang kan tolkas på flera sätt. Därför är ofta olika val möjliga vad gäller definithet och artikelbruk Det handlar alltså mindre om att förhindra fel än om att hjälpa L2-inläraren att kunna uttrycka det han/hon vill!
8 Dubbel bestämdhet OBS att detta är det minsta problemet eftersom reglerna är mekaniska! Beror på kombination med pronomen/genitivattribut/adjektivattribut Adjektivattribut ger dubbel bestämdhet den (lille) gubben Genitivattribut/possessivt pronomen ger obestämd form på substantivet min (lille) gubbe Övriga pronomen måste läras in var för sig; vissa ger bestämd form, andra inte den här gubben denne gubbe varje gubbe varsin gubbe
9 Ekerots slutsatser L2-inlärare lär sig tidigt att obestämd artikel används vid introduktion av ny referent L2-inlärare inser tidigt att bestämd form används anaforiskt Implicit bestämdhet är svår att upptäcka för L2-inlärare L2-inlärare använder ogärna possessivuttryck Andraspråksundervisningen borde kontrastera alla fem valmöjligheter tydligare och inte bara prata om substantivets form Även övriga typer av attribut i nominalfrasen (utöver pronominellt attr., genitivattr. och adjektivattr.) borde presenteras i samma veva: prepositionsattribut (Ekerot nämner just urvalsnominal) en av flickorna flickan i huset bredvid satsattribut boken som du lånade i förra veckan flickan som bor i huset bredvid
10 Kongruensböjning Grammatiska egenskaper hos ett ord speglas även i böjningen av andra ord som står i ett visst förhållande till det första I grunden rent grammatisk process Källström vill inte räkna det som kongruens när betydelse snarare än grammatisk form hos ett ord påverkar andra ord Kongruensdomäner: ordklasser/fraser/satsdelar som påverkas av kongruensböjning Se nästa bild! Kongruenskategorier: de böjningskategorier som är involverade i kongruensböjning i respektive kongruensdomän Se nästa bild! Kongruenskontrollör: Det ord som bestämmer formen på de övriga inom kongruensdomänen Huset är stort Husen är stora Vi bor i det vita huset Kongruerande ord: De ord som rättar sin böjning efter kongruenskontrollörens Huset är stort Husen är stora Vi bor i det vita huset
11 Kongruensdomäner i svenskan Pronomenkongruens Kongruenskontrollör: antecedent i texten, referent i situationen Kongruenskategorier: Numerus, genus, person (animation, sexus) Jag har planterat en buske men den växer för fort. (En kompis har pekat på min hatt och sagt wow! ) Ja, visst är den häftig? Nominalfraskongruens Kongruenskontrollör: Frasens huvudord Kongruenskategorier: Numerus, genus, bestämdhet Vi bor i ett vitt hus / det vita huset / den vita villan Predikativkongruens Kongruenskontrollör: Subjektets huvudord för subjektspredikativ, objektets huvudord för objektspredikativ Kongruenskategorier: Numerus, genus Han är tjock Hans hår är tjockt All mat gör honom tjock God vård gör hans hår tjockt
12 Kongruens vid predikativ: problem Kongruensmarkörens form och betydelse kan stå i konflikt Man var nöjd/nöjda i supporterklubben Personalen var orolig/oroliga Jfr Vi har för lite/få personal på avdelningen Flera samordnade led med olika form ger svårigheter att välja form på predikativ Varje fras, varje musikaliskt uttryck upplevs som djupt förankrad/förankrat/förankrade inom honom själv
13 Inkongruens vid predikativ Cirkumstantiell referens: Omständighet som förknippas med subjekt, inte subjektets direkta referens Två glas är ganska harmlöst Helvit inredning är modernt just nu Kongruens gör att referensen tolkas som direkt, inkongruens ger cirkumstantiell referens Två älskare är omoraliska Två älskare är omoraliskt Oavgränsad referens (direkt referens som inte är avgränsad till enskilt objekt) kräver att kontrollören står i obestämd form glass är gott *glassen är gott
14 Kongruenskategorier i andra språk Pronomenkongruens: artighet aha chi du är (tilltalade har hög status) to che du är (tilltalade har låg status) o chaith han är (omtalade har hög status) u aich han är (omtalade har låg status) Nominalfraskongruens och predikativkongruens: kasus Dies ist mein lieb-er Freund detta är min käre vän nominativ sg. Ich treffe mein-e lieb-en Freund-e jag träffar mina kära vänner ackusativ pl. Ich helfe mein-en lieb-en Freund-en jag hjälper mina kära vänner dativ pl. Tämä iso auto denna stora bil nominativ sg. Tä-ssa iso-ssa auto-ssa i denna stora bil inessiv sg
15 Kongruensdomäner i andra språk: Verbkongruens Verbet böjs i person och numerus efter subjektet Förekommer i majoriteten av syntetiska språk, t.ex. isländska (nedan), finska (exempel hos Källström), tyska, franska 1 sg ég safna samlar fer far 2 sg þú safnar fert 3 sg hann safnar fer 1 pl við söfnum förum 2 pl þið safnið farið 3 pl þau safna fara
16 Nominalfras- och verbkongruens Exempel Swahili: med samma medel substantivets klassificerare används både för att markera sammanhang inom nominalfrasen och mellan subjekt och verbfras wa-le wa-toto wa-zuri wa-wili wa-me-ku-ja de barn vackra två de-har-kommit de två vackra barnen har kommit
17 Kongruensdomäner i andra språk: Innehavarkongruens i nominalfrasen Substantivet böjs i person och numerus efter possessivt attribut eller genitivattribut Förekommer i få språk, t.ex. finska 1 sg minun talo-ni mitt hus 2 sg sinun talo-si ditt hus 3 sg hänen talo-nsa hans/hennes hus 1pl meidän talo-mme vårt hus 2 pl teidän talo-nne ert hus 3 pl heidän talo-nsa deras hus
18 Kongruensdomäner i andra språk: Adpositionskongruens Prepositioner/postpositioner böjs i person och numerus efter rektionen Förekommer i mycket få språk, t.ex. finska 1 sg minun kanssa-ni med mig 2 sg sinun kanssa-si med dig 3 sg hänen kanssa-nsa med henne 1pl meidän kanssa-mme med oss 2 pl teidän kanssa-nne med er 3 pl heidän kanssa-nsa med dem
19 Kongruens tvärspråkligt Markeringshierarki (ej implikationshierarki): pronomenkongruens < verbkongruens < nominalfraskongruens < predikativkongruens < adpositionskongruens De skandinaviska språkens mönster med nominalfrasoch predikativkongruens men utan verbkongruens är alltså starkt markerat! Svårighetsgraden för L2-inlärare följer markeringshierarkin: pronomenkongruens lärs före nominalfraskongruens som lärs för predikativkongruens problem med predikativkongruens kan kvarstå länge
Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat
Ryska pronomen Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat 1 1.Självständiga pronomina Pronomina som kan bilda Nominal Fras (NP) på
Läs merGrundläggande syntaktiska funktioner och roller
UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER/SATSDELAR Grundläggande syntaktiska funktioner och roller o Exemplen nedan kan få illustrera två grundläggande
Läs mergrammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv
Svenska språkets struktur: grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se Varför grammatik? Språkets struktur med meningsbyggnad,
Läs merKort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998
Kort grammatisk översikt tänkt att fungera som studiehandledning till Stroh-Wollin, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax, 1998 1-5. Formlära och syntax, lexikon, homonymer, morfem, ord och ordklass.
Läs merGrammatik för språkteknologer
Grammatik för språkteknologer Fraser http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/gfs/ Språkteknologiska grammatikkomponenter Tokenisering urskilja graford. Ordklasstaggning och annan taggning tilldela dem
Läs merHuvudordklasser. ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla. Övriga ordklasser. fort, borta, ute
Ordklasser Huvudordklasser NAMN substantiv adjektiv verb EXEMPEL misse, hus, mjölk ursinnig, god, glad äta, dricka, cykla Övriga ordklasser NAMN adverb pronomen räkneord prepositioner konjunktioner subjunktioner
Läs merHemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin
Hemtentamen HT13 Inlämning senast 131108 Lärare: Tora Hedin Arbetet skall vara skrivet på dator och skickas in i elektronisk form till mig senast torsdagen den 8 november 2013. Dokumentets format ska vara
Läs merSvenskan i tvärspråkligt perspektiv. Språktypologi. Solveig Malmsten
Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Språktypologi Solveig Malmsten Klassifikation av språk Olika sätt att dela in världens språk i grupper typologiskt: strukturella likheter ekologist: storlek och status
Läs merSatslära introduktion
Satslära introduktion Dolores Meden Dolores Meden 2010-08-27 1 Skillnaden mellan ordklass och ett ords funktion (syntax): * ett ords tillhörighet i en ordklass är konstant och påverkas inte av användningen
Läs merSYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till.
UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. SYNTAKTISKA FUNKTIONER (forts.) Attribut o Attribut ger ytterligare information om det som nominalfrasen refererar till. o Ofta fogas
Läs merSyntax Fras, sats, mening
Allmän grammatik 6 Fraser Syntax Fras, sats, mening Lösryckta satsdelar utan kontext; benämns utifrån huvudordet. nominalfras (nomen, dvs. substantiviskt ord + bestämningar) min lilla bortskämda katt,
Läs merLingvistik IV Konstituenter och frasstruktur
Lingvistik IV Konstituenter och frasstruktur Dagens föreläsning kommer att ta upp: Konstituenter (Fraser och satser) Fraser Frasstrukturer 1. Konstituenter När vi tittar på hur en mening är uppbyggd kan
Läs merSatsdelar. Carina
Satsdelar 1 Huvudsats och bisats HUVUDSATS: Ger den viktiga informationen: verbhandlingen och vem som utför den. Kännetecken: Kan stå för sig själv. (Pojken kom inte till skolan idag). BISATS: Ger övrig
Läs merFraser, huvuden och bestämningar
UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2015 Fraser, huvuden och bestämningar Översikt i stolpform. Terminologin
Läs merKonstituenter och frasstruktur. 729G49 16 April
Konstituenter och frasstruktur 729G49 16 April Dagens föreläsning Konstituenter (Fraser och satser) Fraser Frasstrukturer Vad hände? Mannen bet hunden man -> man (rot) + en (suffix) [bestämd betydelse]
Läs merFörfattare: Eeva-Liisa Järvinen, Projektet På väg mot kommunikativ kompetens: tillägnandet av svenskans struktur/ Åbo Universitet
Titelblad Titel: Val av species och bestämdhetsform i ett test för finska grundskolelever. Författare: Eeva-Liisa Järvinen, Projektet På väg mot kommunikativ kompetens: tillägnandet av svenskans struktur/
Läs merNominalfrasutveckling hos andraspråkstalare?
Uppsala universitet Institutionen för nordiska språk Examensarbete 15 hp Svenska språket/nordiska språk C VT 2013 Nominalfrasutveckling hos andraspråkstalare? En textanalytisk undersökning av sex texter
Läs merBedömningsgrunder för urvalsprovet i nordiska språk (svenska som modersmål) och nordisk litteratur 2019
Bedömningsgrunder för urvalsprovet i nordiska språk (svenska som modersmål) och nordisk litteratur 2019 Del 1: Analysuppgifter 1.1 Analysera utdraget ur Ivoria utifrån Henricsons kapitel. Kom ihåg att
Läs merORDKLASSERNA I. Ett sätt att sortera våra ord
ORDKLASSERNA I Ett sätt att sortera våra ord Vilka ordklasser finns det? Hur många kan ni komma på? 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. Hur sorterar man orden? Morfologiskt Syntaktiskt Semantiskt SUBSTANTIV
Läs merMorfologiska kriterier. Svenska adjektiv har två slags böjningar: kongruensböjning och komparationsböjning.
UPPSALA UNIVERSITET Inst. för lingvistik Niklas Edenmyr Grammatik, 5p. ADJEKTIV Semantiska kriterier. o betecknar egenskaper eller tillstånd hos saker, personer eller företeelser., t.ex. (en) röd näsa,
Läs merGrammatisk teori II Attributvärdesgrammatik
Grammatisk teori II Attributvärdesgrammatik 1. Lexikon and syntaktiska regler Inom lingvistisk teori delas den mentala representationen av språket upp i två centrala komponenter: lexikon och syntaktiska
Läs mer2. Substantiv kan man sätta en, ett, flera eller all, allt, alla framför.
Ordklasser SUBSTANTIV 1. Substantiv kan delas in i följande grupper: egennamn (Nilsson, Kalle, Märsta, SAAB) växter (gräs, träd, buske) personer (häxa, flicka, svensk) djur (lejon, hund, spindel) föremål,
Läs merKongruensböjningen av adjektivet påverkas av substantivets genus och numerus.
Kongruensböjningen av adjektivet påverkas av substantivets genus och numerus. substantivet genus och numerus. En lycklig man gick på gatan. Maskulint substantiv i plural form: Lyckliga män gick på gatan.
Läs merTitta på tv:n. en konstruktionsgrammatisk undersökning av bestämdhet i texter skrivna av andraspråksinlärare
GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Titta på tv:n en konstruktionsgrammatisk undersökning av bestämdhet i texter skrivna av andraspråksinlärare Camilla Håkansson Magisteruppsats, SSA220
Läs mergramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on
Svenska språkets struktur: gramma%k pronomen, a-ribut, adjek%v (fraser), räkneord och syntak%sk funk%on Helen Winzell (rum 4315, Key- huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se hon pronomen Pronomen istället
Läs merOrdklasser och satsdelar
Ordklasser och satsdelar Vi kommer under de kommande fyra veckorna att arbeta med ordklasser och satsdelar. Under det här arbetsområdet kommer du att få öva på följande förmågor: formulera sig och kommunicera
Läs merRättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller:
Kursens namn LGS012 Svenska för alla SVAL vt 12 Provmoment: Enskild skriftlig tentamen 2 Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: 21 högskolepoäng Studenter på lärarprogrammet inriktning GSME T6 Tentamensdatum:
Läs merLexikon: ordbildning och lexikalisering
Svenskan i tvärspråkligt perspektiv Lexikon: ordbildning och lexikalisering Solveig Malmsten Vår inre språkförmåga Lexikon Ordförråd : Uttryck i grundform + deras betydelse Enkla ord, t.ex. blå, märke
Läs merLingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser
Lingvistik V Satsdelar, huvud- och bisatser 1. Form och funktion I språklig analys gör man en skillnad mellan en konstituents form, dvs hur den är morfologiskt och syntaktiskt uppbyggd, och dess funktion,
Läs merDatum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:
Del 1. Ordklasser (5p) Ange ordklass för de understrukna orden i texten. En dag upptäcker min treåriga dotter (1) att det finns kärnor i äpplen. En snabb (2) genomgång av hur och varför visar (3) sig bli
Läs merÄr du godkänd? Bedömning av nominalfraser i Tisus enligt performansanalysmodellen UPPSALA UNIVERSITET C-UPPSATS. Lärarprogrammet Ht 2011
UPPSALA UNIVERSITET C-UPPSATS Institutionen för nordiska språk Svenska som andraspråk Lärarprogrammet Ht 2011 Gertrud Lidén Väktargatan 2 A 754 22 Uppsala geli2840@student.uu.se Är du godkänd? Bedömning
Läs mer729G09 Språkvetenskaplig databehandling
729G09 Språkvetenskaplig databehandling Modellering av frasstruktur Lars Ahrenberg 2015-05-04 Plan Formell grammatik språkets oändlighet regler Frasstrukturgrammatik Kontextfri grammatik 2 Generativ grammatik
Läs merÖvningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP
Övningstillfälle 1, Kognitionsvetenskapliga programmet. Ordklasser och fraser. Facit. 1.Äntligen ADVERB 27. om PREPOSITION 2. lyftes VERB 28. överseende PARTICIP 3. där ADVERB 29. att INFINITIVMÄRKE 4.
Läs merGrammatik för språkteknologer
Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten
Läs merÖversikt i stolpform. Terminologin följer i stort sett Gunlög Josefsson (2009), Svensk universitetsgrammatik för nybörjare, Lund: Studentlitteratur.
UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf November 2014 Ord och ordklasser Översikt i stolpform. Terminologin följer
Läs merFörst lite rester...
Först lite rester... Fras Ett ord med dess bestämningar Huvudord bestämning/dependent Ett eller flera ord i frasen fyllnadsled: obligatoriska, frivilliga tilläggsled Frasers kategori? Frasers funktion?
Läs merSyntax, Ordklasser och Satsdelar. Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 3
Syntax, Ordklasser och Satsdelar Allmän Grammatik och Fonetik HT10 Dag 3 Svenskans ordklasser Substantiv Adjektiv Verb Adverb Pronomen Räkneord Preposition Konjunktioner och subjunktioner Interjektioner
Läs merInför tyskaprov åk 7 vecka 47 (17/11)
Inför tyskaprov åk 7 vecka 47 (17/11) Provet kommer att bestå av fyra delar: ordkunskap, grammatik, läsförståelse och skrivande. Ordkunskap De texter ur kapitel 1 och 2 som vi arbetat med och de glosor
Läs merGrammatik för språkteknologer
Grammatik för språkteknologer Introduktion http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/gfst/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2011 1 Lärandemål Efter avslutad kurs skall studenten
Läs merFacit för diagnostiska provet i grammatik
Facit för diagnostiska provet i grammatik Textutdrag: De tio vanligaste namnen på honhundar i Sverige är också vanliga kvinnonamn. Mest sällsynt är Bella med 1065 bärare, men åtskilliga av landets 11 954
Läs merPersiska. Albin Finne. Mark Peldius. 2002-10-10 2D1418 Språkteknologi
Persiska Albin Finne 2002-10-10 Sammanfattning Den här uppsatsen beskriver det persiska språket. Språkets historia, morfologi, syntax och ordförråd behandlas. Tonvikten läggs på morfologi och syntax. Avslutningsvis
Läs merOrdklasser. Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv.
Ordklasser Substantiv Substantiv är benämningar på människor, djur, växter och föremål. Du kan sätta en, ett eller flera framför substantiv. Konkreta och abstrakta substantiv Konkreta substantiv kallas
Läs merBedömda elevexempel i årskurs 1 3
SKRIVA STEG 1 5 Bedömda elevexempel i årskurs 1 3 EN DEL AV BYGGA SVENSKA ETT BEDÖMNINGSSTÖD FÖR NYANLÄNDA ELEVERS SPRÅKUTVECKLING 1 1:1 1 Eleven som går i första klass har samtalat med sin lärare om en
Läs merGrim. Några förslag på hur du kan använda Grim. Version 0.8
Grim Några förslag på hur du kan använda Grim Ingrid Skeppstedt Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk Lärarhögskolan Stockholm Ola Knutsson IPlab Skolan för datavetenskap och kommunikation,
Läs merFundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen).
Satsschema Huvudsats Fundamentet vad som helst kan vara i fundamentet (men regleras av viktprincipen). Naturliga fundament är: kända pronomen, pronominella adverb (då, där, här), bekanta substantiv, tidsadverb
Läs merElementa i Allmän grammatik
Institutionen för romanska språk Avdelningen för franska & italienska FD Pauli Kortteinen! pauli.kortteinen@rom.gu.se " +46 (0)31-786 18 02 Elementa i Allmän grammatik Teorikompendium övningar med facit
Läs merFraser och satsled. Språkets uppbyggnad. Definitioner. Språkets uppbyggnad. De fem frastyperna. Allmänt om fraser
Språkets uppbyggnad Fraser och satsled Språkvetenskaplig databehandling Maria Holmqvist 2011-03-11 Ord som bildar Fraser som bildar Satser som bildar Meningar/yttranden som bildar Texter/dialoger/monologer
Läs merTentamen Svenska 1 för grundlärarprogrammet med inriktning fk-3
Tentamen Svenska 1, fk-3 120329 Kodnummer L(Pcölt. Tentamen Svenska 1 för grundlärarprogrammet med inriktning fk-3 29 mars, 2012 Information och instrul
Läs merDatum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:
Del 1. Ordklasser (5p) Ange ordklass för de understrukna orden i texten. Kylan förstärkte alla ljud och lade sig som en osynlig men ogenomtränglig kupa över den (1)domnande staden. Den grep tag i kvällen
Läs merSvensk minigrammatik
Svensk minigrammatik För dig som vill repetera dina kunskaper i svensk grammatik Materialet är producerat av Mats Nyström.Det kan laddas hem på www.rlconsulting.se Materialet får ej saluföras. INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merHur vet man att sitt bidrag har kommit med? Valet mellan reflexivt och personligt pronomen i bloggar.
Kandidatuppsats Hur vet man att sitt bidrag har kommit med? Valet mellan reflexivt och personligt pronomen i bloggar. Författare: Johanna Novaković Eklund Handledare: Jan Einarsson Examinator: Maria Lindgren
Läs merDeutsche Grammatik, Siebte Klasse
Deutsche Grammatik, Siebte Klasse Dein Name: Innehåll Begrepp Sid. 1 Bestämd artikel Sid. 2 Vasasskolan 180829 Alexandra Saupe Obestämd artikel Sid. 2 Personliga pronomen i nominativ och ackusativ Sid.
Läs merSpråkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Mål:
Grammatikprov svenska Nu är det dags att kolla av vad eleverna lärt sig under vårens grammatik arbete. Efter påsklovet tar vi paus från veckans-ord och pluggar grammatik. För att det inte ska bli för mycket
Läs merSUBSTANTIV = namn på saker, personer, känslor
KONKRETA = de du ta på, ex: hus, Kalle ABSTRAKTA = de du inte kan ta på, ex: mod, sanning, kärlek SUBSTANTIV = namn på saker, personer, känslor EGENNAMN Ex: Linda, Sverige, Vättern, Sydsvenskan NUMERUS
Läs merSidan 1. En situation. En modell för satsproduktion. Fri ordföljd. Finska kasus. Bunden ordföljd
En situation Syntax 4: Satsledens ordning ( ordföljd ) Föreläsning 11 Ordföljdens funktioner generellt Centrala drag i svenskans ordföljd Huvudsatsschemat Ordföljdsvariationer Litteratur: Nusvensk Grammatik
Läs merBedömda elevexempel i årskurs 7 9 och i gymnasieskolan
TALAT SPRÅK STEG 1 5 Bedömda elevexempel i årskurs 7 9 och i gymnasieskolan EN DEL AV BYGGA SVENSKA ETT BEDÖMNINGSSTÖD FÖR NYANLÄNDA ELEVERS SPRÅKUTVECKLING 1 GRUPPSAMTAL OM EN FILM 2 Klassen har sett
Läs merInstitutionen för lingvistik och filologi HT 2009
Instruktioner: Du har 15 minuter på dig per prov. Varje fråga har enbart ett rätt svar. För godkänt krävs minst 6 rätta svar/prov. Facit finns i slutet av dokumentet. Miniprov för Dag 1, 1 september 2009:
Läs merEXEMPELSIDOR SPELBOKEN
EXEMPELSIDOR SPELBOKEN 1 JA OCH NEJ I samiska svarar man vanligtvis genom att böja frågans verb jakande eller nekande. Det fungerar med alla verb, men används framförallt med leat, att vara. Man måste
Läs merSVENSKANS STRUKTUR. Inledning. Marke&a Sundman
Marke&a Sundman SVENSKANS STRUKTUR Inledning Denna text är avsedd som en översikt över svenskans grammatiska struktur, i första hand svenskans syntax, dvs. dess sats- och fraslära. Här beskrivs hur svenska
Läs merSpråkets byggstenar. Varför läsa grammatik? Vad är grammatik?
Varför läsa grammatik? Du kan redan använda ditt språk riktigt bra i både tal och skrift, eller hur? Varför ska du då läsa grammatik? Jo, det finns några anledningar: Du lär dig hur ditt eget språk är
Läs merByggstenar. Fraser och satsled. Sammanhang. Definitioner
Byggstenar Fraser och satsled Föreläsning 7 Lingvistik grundkurs Magnus Merkel 2006-02-09 Sats Satsled Fraser Ord Morfem Fonem 1 2 Sammanhang Fonem/grafem bildar Morfem som bildar Ord som bildar Fraser
Läs merDatum: Date: Provkodr: KTR1 Exam code:
Del 1. Ordklasser (5p) Ange ordklass för de understrukna orden i texten. (1) Tidigt i gryningen påbörjade han sin (2) förvandling. Han hade (3) noga planerat allting för att (4) ingenting (5) skulle kunna
Läs merDatorlingvistisk grammatik
Datorlingvistisk grammatik Svenskans satser m.m. http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv11/dg/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2011 Satser Satserna utgör den mest mångfacetterade
Läs merOmtentamen Svenska 1 för grundlärare med inriktning fk-3 21 januari 2012
'-(PE0/2 Omtentamen Svenska 1 för grundlärare med inriktning fk-3 21 januari 2012 Instruktioner: skriv ditt kodnummer på alla papper (i det högra hörnet) Svaren på frågorna ska skrivas på angivet utrymme
Läs merGrammatisk teori III Praktisk analys
Grammatisk teori III Praktisk analys 1. Satser Till skillnad från fraser har satser inga givna strukturella huvuden. Olika teorier gör olika antaganden om vad som utgör satsens huvud. Den lösning som förespråkas
Läs merVärldens språk, 7,5hp vt 2012
Niklas Edenmyr niklas.edenmyr@lingfil.uu.se Världens språk, 7,5hp vt 2012 3. Språkets arkitektur II: Form & funktion; Morfem, ord och ordklasser; Fraser, satser och satsanalys Form & funktion (I) Två viktiga
Läs merFörord. Elevfacit och Test för kopiering utges till varje del av Grammatikövningar för Sfi, del 1 2.
Förord Grammatikövningar för Sfi består av två delar, del 1 2, för kurserna B C resp C D och liknande utbildningar. Det är ett övningsmaterial som tränar svensk basgrammatik. Utgångspunkten för uppläggningen
Läs merTDDC89 LINGVISTIK måndag 20 oktober 2008
Magnus Merkel Lars Ahrenberg Institutionen för datavetenskap Linköpings universitet RÄTTNINGSMALL TDDC89 LINGVISTIK måndag 20 oktober 2008 Inga hjälpmedel är tillåtna. Maximal poäng är 36. 18 p ger säkert
Läs merOmtentamen Svenska 1 för grundlärarprogrammet med inriktning mot årskurs jan 2012
Lf P~ O 1.3 Omtentamen Svenska 1 för grundlärarprogrammet med inriktning mot årskurs 4.. 6 21jan 2012 Information och instruktioner: skrivningen består av 12 frågor och ger max SOp. För godkänt resultat
Läs merVärldens språk, 7,5hp vt 2012
Niklas Edenmyr niklas.edenmyr@lingfil.uu.se Världens språk, 7,5hp vt 2012 2. Språkets arkitektur I: Texter, meningar och satser; Huvud- och bisatser; Samordning och underordning; Grammatiska relationer;
Läs mer12 Programstege Substantiv
Det här är en programstege för substantiv. Du kan alltså lära dig om substantiven på ett enkelt sätt, en liten bit i taget. Varje sida innehåller fakta om substantiv, tillsammans med uppgifter som du också
Läs merTräningshäfte ordklasser (Venus)
Träningshäfte ordklasser (Venus) Substantiv 1. Stryk under substantiven bland följande ord (8 st) glad simma luft koka barnslig tre oj därifrån vikt nej pojke moln lycka jord överenskommelse Pelle femte
Läs merSvenska språket. Grammatik. www.sofiadistans.nu
Svenska språket Grammatik www.sofiadistans.nu 1 Innehåll Grammatik De 9 ordklasserna... 4 Substantiv... 5 Adjektiv... 6 Verb... 7 Pronomen... 8 Personliga pronomen... 8 Possessiva pronomen... 9 Relativa
Läs merinte jobbet i sig, men En korpusstudie av konstruktionen X i sig
GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket inte jobbet i sig, men En korpusstudie av konstruktionen X i sig Ninnie Månsson Specialarbete, SV1203 7,5 hp Ämne: Svenska språket Termin: vt 2017
Läs merDelkurs grammatik (5 hp, 7,5 hp) - studiehandledning vt 2015
Linköpings universitet Institutionen för kultur och kommunikation Avdelningen för svenska och litteraturvetenskap STUDIEHANDLEDNING 2014-12- 15 714G01 Svenska språket 1, grundkurs 91SV11 Svenska (1-30hp)
Läs merSatsled och satstruktur
Innehåll Satsled och satstruktur Språkvetenskaplig databehandling Maria Holmqvist 2011-03-14 Repetition: Ordklasser och fraser Satsled Satsledsanalys Syntaktiska kategorier vs. Syntaktiska relationer Satser
Läs merGrammatik skillnader mellan svenska och engelska
UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2012 Grammatik skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning
Läs merFoU-projekt ETA/AJN
FoU-projekt 2015-2017 ETA/AJN Hur förstår elever objektet? En undersökning om hur elever förstår och lär sig att tillämpa grammatiska strukturer vid språkinlärning. Bakgrund Teori > praktik Inlärda strukturer
Läs merOrdklasser. Varför ordklasser? Morfologi. Litet test: Ange ordklasser. Klassificeringsprinciper. Litet test: Ange ordklasser
Morfologi Ordklasser Inom morfologin studerar man ords olika form, dess inre struktur, hur ord bildas samt indelning i olika klasser Språkvetenskaplig databehandling Maria Holmqvist 2011-02-25 1 2 Varför
Läs merKoll på strukturerna. Några didaktiska reflektioner
Koll på strukturerna. Några didaktiska reflektioner Stefan Blom Större delen av min undervisningstid på Mälardalens högskola innebär att jag inom ämnet svenska utbildar blivande lärare. De grundläggande
Läs merNågra skillnader mellan svenska och engelska
UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf Mars 2012 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning likheter
Läs merBedömning av språklig nivå utifrån processbarhetsteorin - Har andraspråksinlärare på Komvux utvecklats språkligt mellan olika kurser?
Lunds universitet Språk- och Litteratur centrum Bedömning av språklig nivå utifrån processbarhetsteorin - Har andraspråksinlärare på Komvux utvecklats språkligt mellan olika kurser? Av Johanna Söderlund
Läs merTvå ord som är lagt ihop
Institutionen för nordiska språk C-uppsats, 15 hp. Rebecca Reimer Svenska som andraspråk Studentvägen 36:1402 VT 2012 75234 Uppsala Reimer.rebecca@gmail.com Två ord som är lagt ihop En jämförelse mellan
Läs merFörord KERSTIN BALLARDINI
Förord Det här häftet är avsett för dig som redan har ett visst ordförråd i svenska, men som behöver få en klar bild av vilka typer av satser som finns i språket, vilka former de har och vilken funktion
Läs mer1. INLEDNING 1. 1.1. Mål, material och metod.. 2 2. SUBJEKT FORM OCH BETYDELSE 3
1. INLEDNING 1 1.1. Mål, material och metod.. 2 2. SUBJEKT FORM OCH BETYDELSE 3 2.1. Nominalfras som subjekt 3 2.2. Subjektets kärna nexus 5 2.3. Pronomen som subjekt... 9 3. SUBJEKTTVÅNGET... 11 3.1.
Läs merSvenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1
Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1 På de följande sidorna återges ett exempel på en tentamen i Svenskans struktur. Tentan är uppdelad i tre delar. För att få godkänt på kursen måste man ha godkänt
Läs merSyntax, Ordklasser och Satsdelar. Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 3
Syntax, Ordklasser och Satsdelar Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 3 Morfologi flick-a flick-a-n flick-a-n-s flick-or flick-or-na flick-or-na-s Morfem minsta betydelsebärande enheten i språket -a-n
Läs merStruktur och funktion i satser en introduktion till satsträd Niklas Edenmyr (Inst. f. lingvistik & filologi)
truktur och funktion i satser en introduktion till satsträd Niklas Edenmyr (Inst. f. lingvistik & filologi) Innehåll 1 Förkortningar och satsträdskonventioner...2 1.1 atser och fraser och andra trädkonstituenter...2
Läs merVokaler beskrivs som: främre/centrala/bakre -- rundade/orundade -- slutna/halvslutna/halvöppna/öppna
Uppsala den 19 september 2013 Till alla som läser Introduktionskurs i persiska 15hp., Nätadressen till kursen är: www.lingfil.uu.se/afro/persiska Den första veckan är tanken att ni skall ha bekantat er
Läs mer11SV20 vt-16: Språkkunskap B. C1SV60 vt-16: Språkkunskap B. Tillfälle 1) 11SV20 vt-16: C1SV60 vt-16 Tillfälle 4) 11SV20 vt p
Svenska med didaktisk inriktning för ämneslärare i grundskolans årskurs 7-9 4,0 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Språkkunskap B 11SV20 vt-16: Språkkunskap B C1SV60 vt-16: Språkkunskap B 11SV20 vt-15:
Läs merANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET
ANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET Kopieringsförbud! Denna bok är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver rätt att kopiera enligt BONUS-avtal, är förbjuden. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan
Läs merGÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket. Introduktion till frasstrukturgrammatik
GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Introduktion till frasstrukturgrammatik Benjamin Lyngfelt 2004 Innehåll 1. Introduktion 1 1.1. Jämförelse med traditionell satsdelsanalys 2 1.2.
Läs merNågra skillnader mellan svenska och engelska
UPPSALA UNIVERSITET Grammatik för språkteknologer Institutionen för lingvistik och filologi Föreläsningsanteckningar Mats Dahllöf December 2011 Några skillnader mellan svenska och engelska 1 Inledning
Läs merORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET
ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET SUBSTANTIV 1 Namn på saker, människor, djur, växter. Du kan sätta en, ett eller flera, den det eller de framför ordet. Konkreta substantiv: stol, bord, gubbe, boll (du kan
Läs merHar adjektivets a och e former någon reell betydelse i dagens svenska? Om den så kallade sexusböjningen. Theres Brännmark Grammatikdagen 17 mars 2017
Har adjektivets a och e former någon reell betydelse i dagens svenska? Om den så kallade sexusböjningen Theres Brännmark Grammatikdagen 17 mars 2017 Den nye/nya Nils Erik den helige Anna den allsmäktig?
Läs merExtramaterial 3 Morfologi
Extramaterial 3 Morfologi Yair Sapir Morfologi är läran om former (av grek. morphē). I princip ska man med hjälp av morfolign kunna analysera vilken som helst form eller ord i världens språk. Morfem är
Läs merKATTEN SOM INTE HAR NÅN SVANS OCH HÄNNÄTÖN KISSA. Översättning av nominalfraser från svenska till finska i barnberättelsen Pelle Svanslös på äventyr
KATTEN SOM INTE HAR NÅN SVANS OCH HÄNNÄTÖN KISSA Översättning av nominalfraser från svenska till finska i barnberättelsen Pelle Svanslös på äventyr Tuire Ikonen Pro gradu-avhandling i nordisk filologi
Läs merBestämt eller obestämt? En kontrastiv jämförelse av ett antal engelsk- och kinesisktalande inlärare av species i svenska
GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Bestämt eller obestämt? En kontrastiv jämförelse av ett antal engelsk- och kinesisktalande inlärare av species i svenska Gösta Ericson Specialarbete,
Läs merBestämd eller obestämd form?
GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för svenska språket Bestämd eller obestämd form? Om substantivets speciesform efter alla Erika Bergquist Interdisciplinärt examensarbete inom lärarutbildningen, 15 hp
Läs merAtt analysera andraspråkstexter
Handledare: Britta Herder Examinator: Sofia Ask G3 GO1183 15 hp 2011-01-30 G2 G3 Avancerad nivå Att analysera andraspråkstexter En undersökning av två analysmetoder: processbarhetsteorin och performansanalysen
Läs mer