Tinnitus Retraining Therapy - en effektiv metod vid tinnitusrehabilitering

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tinnitus Retraining Therapy - en effektiv metod vid tinnitusrehabilitering"

Transkript

1 RAPPORT Nr 4/2009 Tinnitus Retraining Therapy - en effektiv metod vid tinnitusrehabilitering En utvärdering av TRT-metoden vid Hörsel- och dövenheten i Lund. Marie-Louise Grahn Berith Josefsson Habilitering & Hjälpmedel Fou-enheten

2 Habilitering & Hjälpmedel, Region Skåne Utgiven av Forsknings- och utvecklingsenheten, februari 2009 Habilitering & Hjälpmedel, Region Skåne Layout: Ulla Götesson ISBN:

3 Sammanfattning Rehabilitering för personer som har betydande besvär av tinnitus och ljudkänslighet har sedan slutet av 1990-talet varit ett arbetsområde för vuxenteamet på Hörsel- och dövenheten i Lund. Dessförinnan var verksamheten främst inriktad på att erbjuda rehabilitering till personer med olika grader av hörselnedsättning. År 1998 kom vi, i sökandet efter en effektiv rehabiliteringsmetod, i kontakt med metoden TRT, Tinnitus Retraining Therapy. Metoden består i att tillföra neutrala ljud till hörselsystemet i kombination med rådgivande samtal för att minska reaktionen på tinnitus. Metoden syftar till att minska den negativa reaktion som personer med svåra tinnitusbesvär fått av sin tinnitus genom att träna hjärnan och hörselsystemet. Syftet med denna studie är att utvärdera om TRT är en effektiv rehabilitering i vår verksamhet. Målgruppen som utvärderas är 29 brukare med tinnitus och ljudkänslighet som deltagit i rehabilitering med TRT. Rehabiliteringen innebär att de har erbjudits rådgivning och användning av ljudstimuleringsapparater i en individuell kontakt. Majoriteten av målgruppen, 20 av 29, hade även en lätt till måttlig hörselnedsättning. Vi har utfört strukturerade intervjuer med 29 brukare där de har skattat sina besvär av tinnitus och eventuell ljudkänslighet. Vi har även studerat journalanteckningar för respektive person i målgruppen för att få bakgrundsfakta. Resultatet av utvärderingen visar att metoden har varit effektiv för målgruppen, då 28 brukare av 29 har uppnått positivt resultat som inneburit att deras besvär av tinnitus och eventuell ljudkänslighet har minskat. Varje brukare vi möter har sin unika livssituation och tinnitusrehabiliteringen är en del av det totala förändringsarbete eller den behandling som brukaren är i behov av. Vi anser att en förutsättning för att rehabiliteringen ska ha en kvarstående effekt är att den utgår från en helhetssyn på brukarens situation. Denna studie visar på värdet av att fortsätta att erbjuda TRT i rehabiliteringen parallellt med att vi erbjuder och utvecklar andra metoder för att kunna möta brukarnas olika behov. 3

4 Innehåll Förord... 5 Inledning... 6 Några centrala begrepp... 7 Tinnitus... 7 Ljudkänslighet... 8 Hörselnedsättning... 8 Tinnitus Retraining Therapy... 8 Att mäta effekten av behandlingen... 9 Att mäta habituering Strukturerad rådgivning och ljudstimulering Jastreboffs kriterier Placeboeffekt och spontan förändring Syfte Genomförande Urval och bortfall Bakgrundsfakta om målgruppen Intervjuer En subjektiv skattning av besvär Resultat Hur brukarna skattar minskningen av sina besvär Hur TRT minskar inverkan av tinnitus och ljudkänslighet på några situationer och/eller förmågor Resultat enligt Jastreboffs kriterier Sammanfattning Diskussion Utblickar Referenser Bilagor Bilaga Bilaga Utgivna rapporter genom FoU-enheten Utgivna bulletiner genom FoU-enheten

5 Förord En viktig uppgift för forsknings- och utvecklingsarbetet inom Habilitering & Hjälpmedel, Region Skåne, är att bidra till en kvalitetssäkring av verksamheten, av de metoder som används inom habiliteringen och rehabiliteringen. Det innebär en pågående vakenhet för att ifrågasätta och granska effekter och sammanhang inom ramen för vetenskaplig metod och teori. I denna rapport riktas strålkastarljuset på Tinnitus Retraining Therapy, TRT, en metod som används i behandlingen av tinnitus vid Hörsel- och dövenheten inom Syn-, hörsel- och dövverksamheten. Vägen från hur författarna inspirerades av forskning till praktisk prövning beskrivs som ett utmärkt exempel på implementering av forskningsrön i det egna sammanhanget, den vardagliga praktiken. Socionom Marie-Louise Grahn och leg audionom Berith Josefsson har genomfört och beskrivit arbetet i samarbete med forsknings- och utvecklingsenheten, i slutskedet med handledaren, forsknings- och utvecklingsledare, fil dr Agneta Mallén. Själva rapporten har färdigställts i samverkan med övrigt stöd vid enheten. Malmö februari 2009 Kerstin Liljedahl Leg psykolog, fil dr FoU-chef 5

6 Inledning I samband med att författarna till denna studie i slutet av 1990-talet och i början av 2000-talet sökte efter en effektiv rehabiliteringsmetod, kom vi i kontakt med den då nya metoden TRT, Tinnitus Retraining Therapy. Vi tillägnade oss metoden genom att delta i utbildningar i TRT och successivt har de nya kunskaperna och erfarenheterna integrerats i vår verksamhet med våra tidigare erfarenheter och metoder av hörselrehabilitering. Efter några års erfarenhet av att arbeta enligt TRT-metoden uppstod behov av att utvärdera vilken effekt tinnitusrehabiliteringen, vid Hörsel- och dövenheten inom Region Skåne, haft för de brukare som deltagit i rehabiliteringen. Vi var också intresserade av att undersöka närmare hur målgruppen såg ut. Parallellt med denna process att bygga upp tinnitusrehabiliteringen har även organisation och uppdrag förändrats. Från att tinnitusrehabiliteringen startade i liten skala är det idag en allt större del av vuxenteamets verksamhet samtidigt som vi har fått ett tydligt uppdrag att erbjuda rehabilitering till brukare med betydande besvär av tinnitus inom Region Skåne. Vuxenteamet på Hörsel- och dövenheten i Region Skåne, med placering i Lund 1 och i Kristianstad, vänder sig till personer över 19 år med hörselnedsättning och/ eller tinnitus och/eller ljudkänslighet. Då verksamheten är placerad på två olika orter innebär det att vi har gemensamma ramar och mål för verksamheten men att förutsättningar och metoder skiljer sig åt. Denna utvärdering är gjord på Hörsel- och dövenheten i Lund. På Hörsel- och dövenheten erbjuder vi hörsel- och tinnitusrehabilitering individuellt och i grupp. Vårt uppdrag att erbjuda rehabilitering till personer med olika grad av hörselnedsättning och tinnitus styrs av Hälso- och sjukvårdslagen som innebär att landstingen/regionerna har skyldighet att erbjuda habilitering eller rehabilitering till personer med funktionsnedsättning. Verksamheten styrs även av de mål som är uppsatta för verksamheten. Brukare är den benämning som används inom Habiliterings- och hjälpmedelsförvaltningen för de personer som erbjuds rehabilitering. Målgruppen för vår rehabilitering är brukare med svår tinnitus, det vill säga där tinnitusbesvären har en betydande påverkan på livssituationen. En stor del av brukarna kommer till Hörsel- och dövenheten på remiss från allmänläkare, öronläkare och audionomer när det bedöms att det finns ytterligare behov av rehabiliterande insatser utöver de insatser som dessa yrkesgrupper själva kan erbjuda. Det är även möjligt för brukaren att söka själv genom att göra en egenanmälan. När vår remissgrupp, som består av personal från olika yrkeskategorier, går igenom nyinkomna ärenden har vi som krav att brukaren har blivit medicinskt utredd av öronläkare senaste året samt att det finns ett aktuellt audiogram. 1 Från och med år 2009 är vuxenteamet placerat i Malmö. 6

7 En del av brukarna har samtliga besvär - hörselnedsättning, tinnitus och ljudkänslighet - i varierande omfattning. Vid bedömning och erbjudande av rehabiliteringsåtgärd, när brukaren har flera besvär, utgår vi från vad brukaren beskriver som det största besväret vid det aktuella tillfället. En betydande del av målgruppen för tinnitus- och hörselrehabilitering har även andra fysiska och psykosociala besvär och har pågående sjukskrivning samt kontakter med andra vårdgivare och rehabiliteringsinstanser. Komplexiteten innebär att det är många olika faktorer som kan påverka rehabiliteringen och resultaten på tinnitusrehabiliteringen. Gemensamt för planering av all tinnitus- och hörselrehabilitering är att vi utgår från brukarens behov och att en individuell rehabiliteringsplan upprättas. När rehabiliteringen är genomförd utvärderas planen och avslutas om inte ytterligare rehabiliteringsinsatser är aktuella. Utgångspunkten i rehabiliteringen är en helhetssyn, där rehabiliteringen består av nära samverkan mellan medarbetare från olika yrkeskategorier i teamet och även i samverkan med andra vårdgivare och aktörer, exempelvis arbetsgivare och Försäkringskassan. Rehabilitering enligt TRT-metoden med ljudstimuleringsapparater riktar sig till brukare med svår tinnitus och/eller ljudkänslighet med eller utan hörselnedsättning. Oftast är den eventuella hörselnedsättningen inte av den grad att hörapparater är en nödvändig förutsättning för att brukaren ska klara kommunikation. Rehabiliteringen innebär att brukaren använder ljudstimuleringsapparater ca åtta timmar dagligen och deltar i uppföljande besök för rådgivning hos audionom under ca ett och ett halvt år, samt deltar i varierande omfattning och utifrån olika behov i en samtalskontakt med kurator eller psykolog 2. En förutsättning för deltagande är att brukaren är motiverad och intresserad av att tillägna sig metoden och har praktisk möjlighet att delta i rehabiliteringen. Det finns några centrala begrepp som förekommer i tinnitus- och hörselrehabilitering. Vi ger först en definition av tinnitus, ljudkänslighet och hörselnedsättning. Därefter övergår vi till att diskutera begreppet TRT. Några centrala begrepp Tinnitus Tinnitus kan definieras som en upplevelse av ljud utan yttre stimulering, det vill säga ljud som inte kommer från någon yttre källa (Kaldo & Andersson, 2004). Tinnitus kan förekomma i ett öra eller båda öronen och/eller upplevas i hela huvudet. Hörseln kan vara helt normal eller nedsatt i varierande grad. Även ljudkänslighet kan förekomma samtidigt som tinnitus. Beskrivning av tinnitus kan vara att det låter som ett brusande, susande, pipande, tjutande eller brummande ljud, med många variationer. 2 I den aktuella målgruppen för vår utvärdering hade alla brukare kontakt med audionom under hela rehabiliteringstiden. Hälften av brukarna hade parallellt med audionomkontakten en längre samtalskontakt med kurator eller psykolog, medan övriga hade en kortvarig kontakt med kurator eller psykolog av mer inledande och uppföljande karaktär. Några brukare deltog efter TRTbehandlingen i hörselrehabilitering i grupp eller deltog i gruppverksamhet med inriktning på mental träning och avspänning. 7

8 Besvären kan vara olika hos olika personer, de kan också variera med tiden för en och samma person. Upphovet till tinnitus kan inte alltid förklaras eftersom orsakerna är många. En grund till uppkomst av tinnitus är olika typer av hörselskador. Andra orsaker, som inte är relaterade till hörselskador, är muskelspänningar i käken och vid örat, bettstörningar och mekaniska skador som huvudtrauma eller whiplashskada. Ökad spänning i muskler, oro eller psykisk stress och depression kan också leda till ökad tinnitus % av Sveriges befolkning har ständig tinnitus och av dessa är det % som har stora besvär. Det innebär att 1-3 % av Sveriges befolkning upplever stora besvär (Kaldo & Andersson, 2004). Svåra tinnitusbesvär definieras enligt legitimerad psykolog och professor Gerhard Andersson (Andersson, 2007) av att tinnitusljudet upplevs påträngande och störande, vilket medför sömnproblem, koncentrationsproblem och att tankarna kretsar kring tinnitus. Det kan förekomma psykologiska besvär, främst nedstämdhet, ångest och depression. Eventuella hörselproblem upplevs värre på grund av tinnitus. Ljudkänslighet Ljudkänslighet, hyperacusis, innebär överkänslighet för externa ljud över en viss ljudnivå och kan gälla även vardagliga ljud. Exempel på detta kan vara ljud från bestick och porslin, pappersprassel eller barnröster. Ofta är det ljud som andra inte reagerar för och som man själv inte har reagerat för tidigare. Detta är vanligt förekommande hos personer med tinnitus. Ljudkänslighet kan ha varierande orsaker och medför olika konsekvenser. Hörselnedsättning En hörselskada är förändringar i örat eller hörselsystemets centrala banor som leder till nedsatt hörsel. Hörselskadan kan vara ärftlig, medfödd eller förvärvad. Omfattningen av hörselnedsättningen beskrivs ofta som lätt, måttlig, uttalad eller svår. Liknande hörselnedsättningar kan ge stor variation i konsekvenser för olika individer. Framförallt påverkas kommunikationen i olika situationer. Tinnitus Retraining Therapy Tinnitus Retraining Therapy, TRT, är en behandlingsmetod för tinnitus och ljudkänslighet. TRT bygger på den neurofysiologiska modell som Pawel Jastreboff, läkare och forskare i USA, hade utvecklat och publicerade år Jastreboff har sedan 1998 inlett ett samarbete med Jonathan Hazell, öronläkare i Storbritannien. Det var Hazell som först använde TRT kliniskt (Jastreboff & Hazell, 2004). I och med den neurofysiologiska modellen tillförde Jastreboff en ny förklaringsmodell för tinnitus och ljudkänslighet. Modellen utgår från att kroppens audiologiska system (hörselsystem) samverkar med det limbiska systemet (känslor, inlärning, minne) och det autonoma nervsystemet (kroppsliga funktioner som andning, hjärtslag, muskelspänning). Det innebär att processen att utveckla en ökad känslighet för ljud är beroende av att det sker en automatisk, omedveten koppling och aktivering av det limbiska systemet, som i sin tur är kopplat till det autonoma nervsystemet. Av detta drog Jastreboff slutsatsen att det är reaktionen på tinnitusljudet som gör att vi upplever obehag, inte själva tinnitusljudet i sig (Jastreboff & Hazell, 2004). Det är därmed viktigt att skilja på att ha tinnitus och att ha tinnitusbesvär (Kaldo & Andersson, 2004). 8

9 Målet med TRT blir därmed inte att ta bort tinnitusljudet utan att minska tinnitus påverkan på livssituationen. Viktiga begrepp för att mäta om tinnitus påverkan på livssituationen har minskat är att brukaren beskriver i vilken omfattning han eller hon upplever att det skett en habituering, tillvänjning, till tinnitus. Habitueringen består i första hand av habituering av reaktion, det vill säga tinnitus väcker ingen känsla av irritation eller obehag. Detta möjliggör i andra hand habituering av perception, det vill säga att tinnitus inte är hörbart (om man inte specifikt lyssnar efter det). TRT är en strukturerad metod som innehåller besök över en viss tid, fråge- och uppföljningsformulär samt kategorisering av besvären som stöd för val av behandling. TRT-behandlingen består av strukturerad rådgivning och ljudstimulering. Då TRT inleds gör behandlaren en kartläggning och bedömning av vilka besvär brukaren har av hörselnedsättning, tinnitus och ljudkänslighet vid det inledande besöket. För detta används en kategoriindelning (Jastreboff & Hazell, 2004) där fem olika kategorier har skapats utifrån brukarens besvärssituation. Denna kategoriindelning ligger till grund för hur behandlingen utformas. De fem kategorierna är: Kategori 0 Kategori 1 Kategori 2 Kategori 3 Kategori 4 Mindre besvär av tinnitus. Besvärande tinnitus utan hörselnedsättning. Besvärande tinnitus och betydande hörselnedsättning. Ljudkänslighet, med/utan tinnitus, med/utan hörselnedsättning. Ljudkänslighet och/eller tinnitus med ökade besvär under längre tid efter att personen vistats i buller eller ljudrik miljö. Det som skiljer sig åt i behandlingen utifrån dessa fem kategorier är främst hur brukaren kan tillgodogöra sig olika former av ljudstimulering, med hjälp av hörapparater eller med hjälp av ljudstimuleringsapparater eller genom att på andra sätt, till exempel med CD-spelare, öka tillförandet av behagliga omgivningsljud. Rådgivningen anpassas också utifrån kategoriindelningen och skiljer sig i vissa delar åt beroende på om brukaren har en hörselnedsättning och/eller är ljudkänslig eller inte. Att mäta effekten av behandlingen Vid behandlingsstart används ett inledande intervjuformulär i samtalet med brukaren 3. Detta följs upp av formulär med motsvarande frågor vid flera tillfällen under hela behandlingstiden 4. Målet med TRT blir inte att ta bort tinnitus utan att minska tinnitus påverkan på livssituationen. Viktiga begrepp för att mäta resultatet av behandlingen, det vill säga om tinnitus påverkan på livssituationen har minskat, görs genom att jämföra hur brukaren vid de olika intervjutillfällena subjektivt skattar i vilken omfattning som han/hon upplever att det skett en habituering, det vill säga en tillvänjning till tinnitus. 3 Se bilaga 1 4 Se bilaga 2 9

10 De olika frågorna i frågeformuläret som används som kriterier på att besvären har minskat mäter dels i vilken omfattning brukaren upplever att det skett en habituering av reaktion, dels upplevelsen av att det skett en habituering av perception. Att mäta habituering Habituering av reaktion mäts i frågeformuläret genom att en jämförelse görs utifrån hur brukaren har skattat sina besvär på en tiogradig skala. I frågeformuläret mäts habituering av perception genom att en jämförelse görs utifrån hur brukaren har skattat i vilken omfattning, i procent av sin vakna tid, som han eller hon varit uppmärksam på eller medveten om sin tinnitus under den senaste månaden. Det övergripande målet med behandlingen är både habituering av reaktion och habituering av perception. För att mäta om detta mål med behandlingen, det vill säga minskad påverkan av tinnitus, uppnås, mäts förändring utifrån brukarens skattning på en tiogradig skala. Frågan som brukaren ska svara på är: I vilken omfattning påverkas ditt liv av besvären? Förändringen gäller även angående antalet situationer eller förmågor, som i frågeformuläret benämns aktiviteter, som förhindras eller påverkas av tinnitus och/eller ljudkänslighet. När det gäller habituering av reaktion använder Jastreboff och Hazell (2004) bland annat följande exempel för att förklara hur olika ljud kan ha olika betydelser för en person. Exemplet används i rådgivningen 5. En trött resenär kommer sent till ett motell. Motellägaren informerar om att endast ett rum återstår, ingen elektricitet och med ett element som låter med ett visslande/susande ljud på grund av pågående reparation. Dock inget farligt! Resultat: Resenären sover gott hela natten. Samma motell som ovan och samma rum, men ägaren berättar inget om elementet och elektriciteten. Han berättar däremot att en cirkus i närheten blivit av med två ormar. De har återfunnit en orm ca en km från motellet medan den andra fortfarande inte är hittad. Resultat: Resenären sover inte på hela natten istället letar han efter var ljudet kommer ifrån i det mörka rummet. Kan det vara ormen? Även om resenären upptäcker det trasiga elementet, går det inte att lita på att alla ljud kommer därifrån. Exemplet visar att samma ljud väcker olika reaktion beroende på vad man tror att ljudet kan härröra från. Vid kunskap om att det inte är farligt, utan helt naturligt, släpper oro och rädsla och det kan lättare ske en habituering av reaktion så att personen inte längre upplever känslor av irritation eller obehag. Detta kan jämföras med reaktion på tinnitus. Om det inte finns någon känslomässig negativ koppling till tinnitusljudet, med påverkan på det limbiska systemet och det autonoma nervsystemet, så väcks inte heller någon negativ reaktion. Har det däremot skett en negativ koppling, som successivt kan förändras till att bli allt mer neutral, kommer också reaktionen att försvagas efter hand. 5 Den strukturerade rådgivningen beskrivs mer detaljerat i följande kapitel. 10

11 Strukturerad rådgivning och ljudstimulering Vi ska nu övergå till att beskriva hur den strukturerade rådgivningen och ljudstimuleringen inom TRT-behandlingen går till. När brukaren och behandlaren är överens om att en behandling ska påbörjas innebär denna uppföljande besök som består av strukturerad rådgivning samt uppföljning och rådgivning kring olika former av ljudstimulering. Besöken fördelas över hela behandlingstiden, som kan vara upp till två år. Inledningsvis är besöken med tätare intervall, från ca två veckor mellan besöken till att successivt förläggas med några månaders mellanrum. Byggstenarna i TRT är alltså dels den strukturerade rådgivningen, dels ljudstimulering. I den strukturerade rådgivningen använder behandlaren sig av olika exempel för att ge brukaren en förståelse för TRT-behandlingen (Jastreboff & Hazell, 2004). Ett exempel har presenterats ovan. Grundläggande för den strukturerade rådgivningen är, utifrån den neurofysiologiska modellen, att brukaren får kunskap om hur vi hör och betydelsen av ljud. Brukaren får även lära sig hur samverkan mellan olika system, hörselsystemet, limbiska systemet och autonoma nervsystemet, kan påverka uppfattningen om tinnitusljudet vilket kan leda till att besvären av tinnitus förändras. Därigenom kan brukaren förstå att det över tid kan vara möjligt att uppfattningen av en besvärande tinnitus förändras till att istället uppfattas som en mer neutral signal. Det ger brukaren en för behandlingen viktig förståelse för att TRT är en långsiktig behandling som tar tid. I den strukturerade rådgivningen ingår även hur brukaren påverkar möjligheten att habituera till sitt tinnitusljud genom att på olika sätt tillföra och öka ljud i sin omgivning, all vaken tid och även nattetid. Det vill säga att brukaren får en förståelse för metodens grundregel som är att lära sig att undvika tystnad. Ljudstimulering är den andra viktiga delen i TRT. Att använda sig av ljudstimulering och att därmed undvika tystnad underlättar för habitueringen genom att minska upplevelsen av tinnitussignalens styrka. (Jastreboff & Hazell, 2004). Detta sker genom att ljud uppfattas i relation till andra ljud. Tinnitus i en tyst miljö uppfattas som starkare än i en ljudrikare omgivning. Med hjälp av ljudstimulering minskas denna kontrasteffekt. Ljudstimulering kan ske med hjälp av ljudstimuleringsapparater, hörapparater eller till exempel CD-spelare. Det finns även speciella ljudalstrare med olika inspelade ljud. Nattetid kan exempelvis CD eller kuddhögtalare med naturljud användas. Ljudstimuleringsapparater alstrar ett bredbandigt brus, det vill säga ett brus som innehåller många olika frekvenser. Ljudet upplevs ofta som behagligt och neutralt. Om möjligt bör ljudstimuleringen tillföras båda öronen för att få balans av stimulering på båda sidor. Det är viktigt att ljudet är inställt på en lägre nivå än själva tinnitusljudet; bruset ska inte maskera tinnitusljudet. Användningstid är helst all vaken tid, men minst åtta timmar per dag i upp till ett eller två år. Hörapparater kan också användas för att tillföra ljud, i kombination med olika bakgrundsljud, då en betydande hörselnedsättning finns och personen inte är ljudkänslig. Hörapparaterna ökar omgivningsljud samtidigt som de minskar anspänning för att klara kommunikation. 11

12 Jastreboffs kriterier I vår studie har vi utgått från Jastreboffs kriterier för att undersöka om behandlingen inneburit en minskning av brukarens besvär. Minskning av besvären efter avslutad TRT-behandling mäts utifrån två aspekter enligt Jastreboffs kriterier (Jastreboff & Hazell, 2004). Minskning av besvär mäts för det första utifrån: i vilken utsträckning brukaren är medveten om/uppmärksam på sin tinnitus. Detta skattar brukaren i procent. Frågan brukaren svarar på är: Kan du uppskatta i procent hur stor del av din vakna tid som du varit medveten/ uppmärksam på din tinnitus under senaste månaden? hur mycket besvär brukaren har av sin tinnitus. Detta skattar brukaren på en tiogradig skala. i vilken utsträckning tinnitus påverkar brukarens liv. Detta skattar brukaren också på en tiogradig skala. Minskning av besvär mäts för det andra utifrån: vilka situationer eller förmågor i livet som påverkas av tinnitus- eller ljudkänslighetsbesvären. Exempel på situationer eller förmågor som kan påverkas av tinnitus eller ljudkänslighet är koncentrationsförmåga, förmåga att kunna koppla av i tyst miljö, påverkan på sömn och arbete samt att kunna delta i olika sociala sammanhang. När brukaren i samband med uppföljning inte längre upplever att tinnitus eller ljudkänslighetsbesvären påverkar en situation eller förmåga räknas det som ett förbättrat resultat. Jastreboffs och Hazells studier skiljer sig i genomförande samt gällande kriterier för förbättring. Jastreboffs kriterier (Jastreboff & Hazell, 2004 s.151) för förbättring är att brukaren skattar att det skett en minskning med 20 procent på minst två av de tre variablerna medvetenhet/uppmärksamhet på tinnitus, besvär av tinnitus och tinnitus påverkan på livet samt att minst en situation eller förmåga inte längre påverkas av tinnitus. I Hazells studier (Jastreboff & Hazell, 2004 s. 163) har inte situationer och förmågor som påverkas av tinnitus analyserats. Där har istället kriteriet för signifikant förbättring varit minst 40 procents förbättring av minst två av variablerna medvetenhet/uppmärksamhet på tinnitus, besvär av tinnitus och tinnitus påverkan på livet. Placeboeffekt och spontan förändring Jastreboff och Hazell (2004) tar upp att man noga bör undersöka vilken möjlig påverkan placeboeffekten kan ha på resultaten av TRT-behandling. Placeboeffekten är den tillfälliga förbättring av symptom, som påvisas när en behandling påbörjas, och som inte är relaterad till behandlingens effekt utan till att en behandling har påbörjats. Vid tinnitus beräknas placeboeffekten till ca 40 %. Enligt Jastreboff och Hazell (ibid.) är placeboeffekten begränsad i deras undersökningar eftersom deltagarna i deras utvärdering inte bara skattar sina besvär i början av behandlingen, när placeboeffekten kan vara betydande. Deltagarna skattar sina besvär mer än en gång och när behandlingen pågått en längre tid. Jastreboff och Hazell (ibid.) menar att resultat som bygger på utvärderingar gjorda 6-24 månader efter behandlingens början inte kan bero på en placeboeffekt. 12

13 Jastreboff och Hazell (2004) tar också upp att deras resultat är bestående och att besvären inte återkommer. Vid de enstaka fall där försämringar uppstår har dessa andra orsaker. Om det sker en försämring och patienten återkommer med ökade besvär av tinnitus kan de försäkra patienten att habitueringen denna gång kommer att gå betydligt snabbare. Habitueringen av den nya signalen sker genom samma mekanism som patienten tidigare har lärt sig och en snabbare förbättring kommer att märkas när patienten följer principerna för TRT-behandlingen. I denna studie har vi emellertid inte utvärderat placeboeffekten, inte heller undersökt huruvida resultaten är bestående efter avslutad kontakt i vår studie. Vår erfarenhet är att det endast är i liten omfattning som brukare som avslutat sin rehabilitering med positivt resultat har tagit förnyad kontakt, och när det inträffat har det bara krävts en kortare tids kontakt innan brukaren har upplevt att situationen blivit hanterbar igen. En annan vanlig fråga inom tinnitusforskningen är om brukarna skulle ha kunnat uppnå samma resultat genom spontan förbättring utan att ha deltagit i behandlingen. Där menar Jastreboff och Hazell (2004) att resultaten av TRT inte kan förklaras genom att en spontan förbättring har skett. De hänvisar till en undersökning som gjordes i London med 113 personer med tinnitusbesvär som var medlemmar i British Tinnitus Association (Jastreboff & Hazell, 2004 s. 150). Medlemmarna i föreningen besvarade samma frågeformulär som deltagarna i en studie som Hazell gjorde av en målgrupp som genomgick TRT-behandling. Båda grupperna fick vid två tillfällen, inledningsvis samt efter tolv månader, svara på frågor där de skulle uppskatta procent av tid som de var medvetna om sin tinnitus, tid som de upplevde tinnitus plågsamt och vilken påverkan tinnitus hade på deras liv. Endast sex procent i kontrollgruppen som inte fick någon TRT-behandling visade på en signifikant förändring av sin tinnitus enligt dessa kriterier. En separat undersökning 1996 av Sheldrake med flera (i Jastreboff & Hazell, 2004), som genomfördes innan tinnitusbehandlingen påbörjades visade att det inte är sannolikt att förbättringen är spontan hos tinnituspatienter. Syfte I detta projekt ville vi utvärdera effekten av Tinnitus Retraining Therapy, TRT, på 29 brukare med tinnitus, ljudkänslighet, hörselnedsättning och tilläggsbesvär på Hörsel- och dövenheten i Lund. Vi har valt att närmare undersöka resultatet efter genomgången TRT-behandling för denna grupp brukare som deltagit i TRT med rådgivning och ljudstimuleringsapparater. Vi har i detta utgått från brukarnas självskattning före och efter TRT-behandling. Genomförande Urval och bortfall Urvalet till denna studie gjordes bland totalt 92 brukare som vid det första besöket visat besvär av tinnitus, med eller utan besvär av ljudkänslighet samt med eller utan hörselnedsättning. Vi valde att göra utvärderingen på de brukare som var aktuella för att delta i TRT med rådgivning och användande av ljudstimuleringsapparater. 13

14 Totalt 36 personer påbörjade TRT-behandling men sju avbröt behandlingen av olika skäl, vilka kunde vara till exempel annan sjukdom, förändrade familjeförhållanden, tidsbrist på grund av arbetsliv och familjesituation. När vi studerat orsakerna till bortfallet ser vi att det har ett samband med att målgruppen har en komplex problematik där tinnitus är en del av den totala besvärssituationen. En annan orsak till bortfallet är att kontakten har avbrutits utan att det avslutande besöket genomförts och utan att det avslutande uppföljningsformuläret har blivit ifyllt. Vi tror att de båda faktorerna med komplex besvärssituation och att behandlingen pågår under en lång tidsperiod kan påverka bortfallet. Slutligen bestod målgruppen av 29 personer. Dessa genomgick TRT-behandling med rådgivning och ljudstimuleringsapparater under åren Bakgrundsfakta om målgruppen För att få bakgrundsfakta har vi studerat journalanteckningar för respektive person i målgruppen. De bakgrundsfakta som vi funnit intressanta för studien är ålder, kön, eventuell hörselnedsättning, eventuellt bruk av hörapparat, eventuell sjukskrivning, sjukersättning och ålderspension samt eventuell annan psykosocial problematik eller somatisk sjukdom. Vi ville utreda huruvida målgruppen har psykosociala eller somatiska tilläggsbesvär eftersom dessa visat sig inverka på hur framgångsrik TRT-behandlingen blir. En amerikansk studie om TRT-behandling (Hall, 1999) har visat att målgruppen ofta har en komplex situation med en rad andra faktorer som påverkar behandlingen, såsom ekonomiska förutsättningar, annan oro och andra sjukdomar. Studien tar upp svårigheter när det blir oregelbundenhet i kontakten vid uppföljningsbesök och att det påverkar resultatet av rehabiliteringen. Vår erfarenhet är också att många brukare har en komplex besvärssituation. Inom tinnitusforskningen finns en rad studier som visar på samband mellan tinnitus och psykisk ohälsa. Vid det 9:e internationella tinnitusseminariet i Göteborg 2008 behandlades sambandet mellan tinnitusbesvär och psykisk och somatisk hälsa av forskare från olika länder. En tysk undersökning visade att patienter med allvarlig kronisk tinnitus har stor samsjuklighet med psykiatriska diagnoser och att patienterna bör utredas och vid behov erbjudas behandling med stödjande psykoterapi och medicinering när det bedöms som nödvändigt (Goebel, 2008). Målgruppen i vår studie hade en relativt jämn könsfördelning med 16 män och 13 kvinnor. Åldersmässigt var två personer födda före 1940, 19 var födda på och 1950-talen och åtta var födda efter Majoriteten var alltså i yrkesverksam ålder. En person hade ålderspension vid TRT-behandlingens start och vid avslut var det sammanlagt fyra som hade ålderspension. En stor andel av målgruppen, 20 av 29, hade en pågående längre sjukskrivning och/eller sjukersättning på hel- eller deltid under rehabiliteringen. Målgruppen på 29 personer fördelade sig enligt följande utgående från Jastreboffs kategoriindelning i fem kategorier. 14

15 Tabell 1. Brukarnas fördelning enligt Jastreboffs kategoriindelning Kategori Antal brukare Kategori 0 0 Kategori 1 2 Kategori 2 2 Kategori 3 24 Kategori 4 1 N=29 Tabell 2. Brukarnas fördelning utifrån besvär av tinnitus, ljudkänslighet, hörselnedsättning samt antal brukare som ordinerats hörapparat Besvär och/eller hörapparat Antal brukare (N=29) Tinnitusbesvär 29 Ljudkänslighet 25 Hörselnedsättning 20 Hörapparat 9 Alla i målgruppen hade tinnitus och 25 personer hade även betydande besvär av ljudkänslighet. 20 personer hade en hörselnedsättning och av dessa 20 hade nio ordinerats hörapparat. Anledningen till att ljudstimuleringsapparater ändå kan användas parallellt under 6 månader med redan utprovade hörapparater är att brukaren även har en betydande ljudkänslighet. I tabell 3 framgår brukarnas fördelning utifrån tilläggsbesvär. Vi har gjort en uppdelning mellan psykosociala och somatiska tilläggsbesvär. Psykosociala tilläggsbesvär innebär att personen haft en påfrestande psykosocial livssituation med uttalade stressrelaterade, psykiska eller sociala besvär som utmattningsdepression, ångestbesvär eller uttalade sociala och ekonomiska svårigheter. Somatiska besvär är exempelvis whiplashskada, fibromyalgi och cancer. Vid bedömning av tilläggsbesvär har vi utgått från att besvären inte varit av kortvarig, övergående karaktär och att besvären varit av betydelse för brukaren och rehabiliteringen. Har det funnits någon tveksamhet om huruvida vi skulle klassificera besvären som tilläggsbesvär har vi valt att inte ta med dem i tabellen. 15

16 Tabell 3. Fördelning av tilläggsbesvär Tilläggsbesvär Antal brukare (N=29) Har tilläggsbesvär 27 Inga tilläggsbesvär 2 Somatiska tilläggsbesvär 18 Psykosociala tilläggsbesvär 23 Somatiska och psykosociala tilläggsbesvär 14 Majoriteten av målgruppen hade psykosociala eller somatiska tilläggsbesvär. Hälften av målgruppen hade både psykosociala och somatiska tilläggsbesvär. Intervjuer För denna studie har vi utfört strukturerade intervjuer med 29 brukare. Intervjuerna har genomförts enligt Jastreboffs intervjuformulär (se bilaga 1 och 2). Formulären är översatta till svenska på Hörsel- och dövenheten i Lund Intervjuformulären består av ett inledande och ett uppföljande formulär. Intervjuerna har ägt rum dels vid brukarens inledande besök på Hörsel- och dövenheten, dels vid brukarens avslutande besök efter genomgången TRT-behandling. Vid den första intervjun får brukaren subjektivt skatta hur han/hon upplevt sina besvär i ett genomsnitt under den senaste månaden. Vid uppföljande och avslutande intervjuer får brukaren återigen skatta sina besvär. Uppföljning görs tidigast efter sex månader, men vanligtvis månader efter behandlingsstart. Effekten av rehabiliteringen mäts genom att en jämförelse görs mellan hur brukaren har upplevt och skattat sina besvär vid de olika tillfällena. Vi har därefter bearbetat, analyserat och jämfört svaren från de två olika intervjutillfällena. En subjektiv skattning av besvär Tinnitusbesvär går inte att mäta objektivt utan all behandling och utvärdering av tinnitusbesvär utgår från hur brukaren subjektivt uppfattar och beskriver sina besvär. Jastreboff och Hazell (2004) mäter i sin forskning effekten av behandlingen i procent, både när det gäller procent av tid och när det gäller hur brukaren skattar sina besvär, där skalan 0-10 används. Vi har i vår utvärdering valt att använda oss av samma princip för att möjliggöra en jämförelse med tidigare forskning. Brukaren skattar sina upplevda besvär av tinnitus och ljudkänslighet enligt ett genomsnitt av den senaste månaden. Detta skattas dels i procent av tid, dels på en skala mellan När det gäller hur många procent av sin tid som brukaren varit medveten om eller uppmärksammat tinnitus under senaste månaden räknas även skillnaden i procent mellan hur brukaren skattat sin medvetenhet och uppmärksamhet vid de två olika tillfällena. När det gäller besvär av tinnitus används en skala mellan 0 och 10, där 0 representerar inga upplevda besvär och 10 representerar maximalt upplevda besvär. 16

17 För att kunna jämföra svaren vid olika tillfällen och räkna samman målgruppens resultat har vi omvandlat svaren som uppgetts i skalan 0-10 till procent, där skillnaden mellan varje siffra representerar 10 procent. Om exempelvis en brukare inledningsvis skattar sina besvär till 10 och sedan vid uppföljningen till 0 så innebär det att besvären minskat med 100 procent. På samma sätt har en brukares besvär minskat med 30 procent om denne först skattat sina besvär till 6 och vid uppföljningen till 3. Brukaren gör alltså en subjektiv skattning av sina besvär utifrån sina personliga referensramar. Det innebär att det inte är möjligt att utgå från att en brukare som skattar sina besvär till 5 har mindre besvär än en brukare som skattar dem till 10. Resultat I vår resultatredovisning har vi utgått från Jastreboffs kriterier (Jastreboff & Hazell, 2004 s.151), inte Hazells, (ibid. s. 163), eftersom Jastreboff inkluderar hur tinnitus och ljudkänslighet påverkar olika situationer eller förmågor. Genom att studera tinnitus påverkan på situationer och förmågor kan även förändringar i brukarnas livssituation utpekas på ett tydligare sätt. I det följande redovisas resultaten av vår analys av svaren på Jastreboffs intervjuformulär gällande utvärdering av behandlingsmetoden TRT. Först redovisas resultaten utifrån hur brukarna i detalj har skattat minskningen av sina tinnitusbesvär. Vi har valt att visa en detaljerad resultatredovisning eftersom den ger exempel på att rehabiliteringen för vissa brukare leder till betydande förbättringar i livssituationen utöver Jastreboffs kriterier. Dessa presenteras i tabell 4-8. Därefter redovisar vi de sammanlagda resultaten utifrån Jastreboffs kriterier för förbättring. Hur brukarna skattar minskningen av sina besvär I de följande tre tabellerna presenteras hur brukarna i detalj skattar minskningen av sina besvär av tinnitus. Tabell 4. Brukarnas minskade medvetenhet om/uppmärksamhet på tinnitus efter avslutad TRT (subjektivt skattad) Minskning i procent Antal brukare N=29 17

18 Tabell 5. Brukarnas minskade besvär av tinnitus efter avslutat TRT (subjektivt skattad) Minskning i procent Antal brukare N=29 Tabellen visar att 28 av 29 brukare skattade att deras besvär av tinnitus minskat med minst 20 procent efter avslutad TRT. Tabell 6. Brukarnas skattning av hur tinnitus påverkan på livet har minskat efter avslutad TRT (subjektivt skattad) Minskning i procent Antal brukare N=29 Tabellen visar att 28 av 29 brukare skattade att tinnitus påverkan på livet minskat med minst 20 procent efter avslutad TRT. Hur TRT minskar inverkan av tinnitus och ljudkänslighet på några situationer och/eller förmågor De situationer och förmågor i livssituationen som kan påverkas av tinnitus är bl.a. sömn, arbete, koncentration och deltagande i olika sociala aktiviteter. De situationer och förmågor i livssituationen som påverkas av ljudkänslighet är irritation över ljud i arbetet, vid olika hushållssysslor, vid biobesök samt när det gäller möjlighet att delta i olika sociala aktiviteter som restaurangbesök och kalas. Hur kan då TRT minska tinnitus och ljudkänslighet inom olika situationer eller förmågor? Minsta kriteriet för att resultatet ska räknas som en förbättring enligt Jastreboffs kriterier är att en situation inte längre påverkas av besvären. 18

19 I tabell 7 presenteras hur brukarna skattar antal situationer eller förmågor som inte påverkas av tinnitus efter avslutad TRT. Högsta antal situationer/förmågor som någon brukare räknar upp vid den inledande intervjun är sju stycken. Tabell 7. Antal situationer/förmågor som inte längre påverkas av tinnitus efter avslutad TRT (N=29) Antal situationer/förmågor Antal brukare I tabell 8 presenteras hur brukarna skattar antal situationer/förmågor som inte längre påverkas av ljudkänslighet efter avslutad TRT. Antal brukare med ljudkänslighetsbesvär var 25. Högsta antal situationer/förmågor som någon brukare räknar upp vid den inledande intervjun är åtta stycken. Tabell 8. Antal situationer/förmågor som inte längre påverkas av ljudkänslighet efter avslutad TRT (N=25) Antal situationer/förmågor Antal brukare Det lägsta kriteriet för ett förbättrat resultat enligt Jastreboffs kriterier var att en situation eller förmåga inte längre påverkades av tinnitusbesvären eller ljudkänslighetsbesvären. Vårt resultat visar på en markant spridning i antalet situationer eller förmågor som inte längre påverkades av tinnitus och ljudkänslighet. Spridningen gick från att en situation eller förmåga inte längre påverkades av besvären till att brukaren upplevde att detta gällde alla de tidigare uppräknade situationerna eller förmågorna. Spridningen på antalet situationer eller förmågor gällde för både tinnitus och ljudkänslighetsbesvären. Alla brukare skattade att åtminstone en situation eller förmåga inte längre påverkades av tinnitus eller ljudkänslighet efter avslutad TRT. Resultat enligt Jastreboffs kriterier Materialet som presenteras i tabell 4-6 samt tabell 7-8 har vi analyserat enligt Jastreboffs kriterier (Jastreboff & Hazell, 2004). För att uppfylla dessa bör två minskningar ha skett av nedan uppräknade tre kriterier. Brukaren ska ha skattat att hans/hennes besvär av tinnitus efter TRT minskat med minst 20 procent, då man utgår från i vilken utsträckning brukaren är medveten om/uppmärksam på sin tinnitus, vilka besvär brukaren har av sin tinnitus och i vilken utsträckning tinnitus påverkar brukarens liv. Brukaren ska dessutom även ha skattat en minskning av besvär utifrån vilka situationer/förmågor i livet som påverkas av tinnitusbesvären. 19

20 Resultaten visar att 28 av 29 personer upplevde en förbättring utifrån Jastreboffs kriterier: de skattade en minskning med minst 20 procent på två av tre kriterier då de tillfrågades om sin medvetenhet om/uppmärksamhet på tinnitus, sina besvär av tinnitus och tinnitus påverkan på livet. Tillika skattade brukarna minst en situation/förmåga i livssituationen som inte längre påverkas av tinnitus. En person upplevde inte någon förbättring enligt Jastreboffs kriterier vid avslutad TRT men visade inte heller på en försämring av sina besvär. Sammanfattning Sammanfattningsvis visar resultatet att 28 personer av 29 uppger att de upplever en minskning av sina besvär inom alla kriterierna, det vill säga medvetenhet/ uppmärksamhet på tinnitus, besvär av tinnitus samt tinnitus påverkan på livet. Drygt hälften av målgruppen beskriver att deras besvär minskat med 40 procent eller mer av de tre kritererna och en liten grupp på två till sex personer beskriver att deras besvär har minskat med procent av de tre kriterierna, det vill säga att besvären har minskat helt eller nästan helt. Upplevelsen av antal situationer/förmågor som inte längre påverkas av tinnitus respektive ljudkänslighet har en spridning från minst ett område till maximalt sju alternativt åtta områden. Diskussion I slutet av 1990-talet började Hörsel- och dövenheten i Lund erbjuda TRT, som behandling vid svår tinnitus och vid ljudkänslighetsbesvär, som en del av vår samlade tinnitusrehabilitering. Tinnitusrehabiliteringen har utvecklats och utgör idag en stor del av vår samlade hörselrehabilitering och behovet av att kunna erbjuda metoder som kan minska besvären av tinnitus och ljudkänslighet är stort. Med denna studie ville vi utröna om TRT är en effektiv metod för att bättre kunna hantera tinnitus och ljudkänslighetsbesvär. Vår erfarenhet är att brukarna kan ha sökt många olika kontakter och behandlingar innan de kommer till oss för rehabilitering med TRT. Brukarna kan tidigare ha mötts av negativa besked om sina möjligheter att kunna bli bättre. Tinnitusbesvären har en stor påverkan på livssituationen och många av brukarna är oroliga över hur de ska klara situationen om tinnitusljudet eller besvären av tinnitus blir förvärrade. Det vi kan erbjuda brukarna i rehabiliteringen med TRT är att påbörja en rehabiliteringsprocess där målet är att de ska bli bättre på att hantera tinnitus. Vi vill att brukarna ska förstå hur olika samband påverkar den negativa känsloreaktionen på tinnitusljudet. Genom ljudstimulering och rådgivning vill vi ge en ökad medvetenhet om och förståelse för hur tankar och reaktioner på tinnitus är möjliga att förändra. Målet för rehabiliteringen är att tinnitusljudet inte längre ska ha lika stor påverkan på olika situationer och förmågor i livet och bättre kunna accepteras som ett ljud som fortfarande finns kvar, men som inte väcker någon negativ reaktion. Denna studie visar på att en förändring kan vara möjlig. Målet med ett bättre hanterande av besvären uppfylldes för majoriteten av målgruppen, 28 av 29 20

21 personer, trots målgruppens komplexa besvärssituation. Resultatet visar att brukarna bättre kunde hantera sin livssituation och att brukarnas besvär av tinnitus och ljudkänslighet hade en mindre inverkan på olika situationer och förmågor i deras liv efter rehabilitering med TRT. Det är viktigt att poängtera att TRT inte passar alla eller leder till förbättring för alla, men resultatet av studien ger besked om att förändring kan vara möjlig. Vi var också intresserade av att se om våra resultat var jämförbara med resultat från andra studier och framförallt med Jastreboffs och Hazells studier. När vi startade utvärderingen och gjorde litteratursökningar i Sverige upptäckte vi att utvärdering av TRT som behandlingsmetod var ett tämligen outforskat område i Sverige. Resultat från internationell forskning kunde vi ta del av från opublicerade artiklar och seminarier. Med Tinnitus Retraining Therapy, Implementing the Neurophysiological Model (Jastreboff & Hazell, 2004) som vi kom i kontakt med under 2005 kom den första mera samlade publikationen där författarna presenterar TRT-modellen och utvärderingsresultat. Jastreboff och Hazell (2004) hänvisar i sin forskning till olika studier de genomfört där resultaten visar på förbättringar efter TRT- behandling med genomsnittliga 82 procent. Jastreboff och Hazell (ibid.) tar även upp att resultat från utvärderingar i andra länder visar på en signifikant förbättring efter TRT-behandling på procent. Det är en styrka i vår studie att våra resultat överensstämmer med tidigare forskning. Vår studie visar att TRT i tinnitusrehabiliteringen har en positiv effekt för nästan alla brukare som slutfört studien, det vill säga för 28 av 29 brukare. Vår studie visar på förbättring enligt Jastreboffs kriterier. Jastreboffs kriterier innebär krav på förbättring med 20 procent på minst två av de tre variablerna medvetenhet/uppmärksamhet på tinnitus, besvär av tinnitus och tinnitus påverkan på livet samt att minst en situation eller förmåga inte längre påverkas av tinnitus. Det är sju personer som avbrutit eller som inte har deltagit i uppföljningen i vår studie. När vi studerat orsakerna till bortfallet ser vi ett samband med att brukargruppen ofta har en komplex problematik där tinnitus kan vara en del av besvärssituationen samt med att rehabiliteringen pågår under så lång tidsperiod som upp till två år. Mot bakgrund av att så stor andel av målgruppen även har annan problematik, exempelvis depressioner eller smärtproblematik, menar vi att andelen som inte har kunnat fullfölja rehabiliteringen inte är förvånansvärt stor. Istället finner vi det anmärkningsvärt att studien visar på så hög andel med positiva effekter av rehabiliteringen för dem som fullföljt, trots att majoriteten även har tilläggsbesvär. En stor del av målgruppen, 20 av 29, hade även en hörselnedsättning. För vissa brukare har det visat sig att när tinnitus och ljudkänslighetsbesvär har minskat, har hörselnedsättningen blivit mer tydlig och behov av hörapparater eller annan fortsatt hörselrehabilitering har då aktualiserats. 21

22 Majoriteten i vår studie, 27 av 29 av målgruppen, hade förutom de hörselrelaterade besvären med hörselnedsättning, tinnitus och ljudkänslighet även andra psykosomatiska och/eller fysiska besvär. Det innebär att det är nödvändigt att tinnitusrehabiliteringen utgår från brukarens specifika situation. Den komplexa besvärssituationen inverkar naturligtvis, som tidigare nämnts, på hur framgångsrik TRT-behandlingen blir (jfr Hall, 1999). För att kunna få en positiv effekt av rehabiliteringen är det vidare viktigt att rehabiliteringen påbörjas vid rätt tid, då brukaren är motiverad och har möjlighet att vara delaktig i rehabiliteringen. Den komplexa besvärssituationen för målgruppen visar även på behovet av att kunna utveckla metoder för att kartlägga psykiska och somatiska tilläggsbesvär för ökad möjlighet till samverkan med andra behandlande instanser. Likaså finns behov av fortsatt utveckling av metoder för utökade möjligheter att kunna komplettera TRT-behandlingen med olika psykologiska behandlingsmetoder. Utblickar Parallellt med utvecklingen av att använda TRT pågår andra utvecklingsområden för att kunna erbjuda en bred och effektiv tinnitusrehabilitering inom Hörsel- och dövverksamheten. Ett utvecklingsområde är att avspänning och mental träning erbjuds som en del av tinnitusrehabiliteringen individuellt och i grupp (Alsterfjord et al, 2007 samt Grahn et al, 2007). Vid svår tinnitus, ljudkänslighet och även vid hörselnedsättning är trötthet och ökad stressbelastning vanligt förekommande konsekvenser. Ett annat område är att utveckla olika psykologiska rehabiliteringsmetoder utifrån den komplexa situation som målgruppen har. KBT är den psykologiska metod, där det finns många studier som är vetenskapligt beprövade och dokumenterade vid behandling/rehabilitering av tinnitus och som även visar på positiv effekt (Andersson et al, 2005). Utveckling av kognitiva metoder är ett utvecklingsarbete som fortgår inom vuxenteamet på Hörsel- och dövenheten (Sörensen et al, 2007). Vi ser ett behov av att fortsatt kunna utveckla TRT-metoden, metoder för avspänning och metoder för att psykologiskt kunna hantera tinnitus och ljudkänslighetsbesvärens negativa påverkan. En viktig förutsättning för att kunna fortsätta utveckla en kvalitativ verksamhet är att det erbjuds möjligheter att fortsatt utvärdera effekten av de insatser vi erbjuder samt möjlighet för oss medarbetare att kunna delta i utbildningar inom nämnda utvecklingsområden. Vi har i studien poängterat att varje brukare vi möter har sin unika livssituation och att tinnitusrehabiliteringen kan vara en del av det totala förändringsarbete eller den behandling som brukaren är i behov av. Vi behöver olika metoder för att kunna möta brukarnas olika behov. Vi tror att en förutsättning för att rehabiliteringen ska ha en kvarstående effekt är att den utgår från en helhetssyn på brukarens situation och att det i rehabiliteringen finns tillgång till ett multidisciplinärt team som har en gemensam grundsyn på rehabiliteringen samt att denna sker i samverkan med andra instanser. 22

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Utvärdering FÖRSAM 2010

Utvärdering FÖRSAM 2010 Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...

Läs mer

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning SVAR PÅ REGERINGSUPP 1 (26) Avdelningen för analys och prognos Karin Mattsson 69161/2011 Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid

Läs mer

kompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den

kompetenscentrum Blekinge Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Att leva ett friskare liv tankens kraft och användandet av den Effekten

Läs mer

10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat

10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat 10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat Sammanfattning I den vuxna svenska befolkningen beräknas 120 000 personer ha svår eller mycket svår hörselnedsättning. Närmare en halv

Läs mer

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr Enheten för rehabilitering och stöd Skånes Onkologiska klinik 1 Cancer berör oss alla 2 Varför ska vi tänka på rehabilitering?

Läs mer

Att kunna höra Hörselrubbningar Orsaker till hörselnedsättning

Att kunna höra Hörselrubbningar Orsaker till hörselnedsättning 55 Att kunna höra Hörselrubbningar Hörselrubbningar är ett stort folkhälsoproblem i Sverige. Cirka 11 % av befolkningen anger att de har problem med nedsatt hörsel. Minst lika många har besvär på grund

Läs mer

STRESS, UTMATTNINGSSYNDROM

STRESS, UTMATTNINGSSYNDROM STRESS, UTMATTNINGSSYNDROM Kortvariga perioder av stress är något som hör livet till och är inget som vi vanligtvis blir sjuka av. Om stressen däremot blir långvarig och vi inte får någon möjlighet till

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost för. DISA-processen (DISA står för Diagnosgrupp I Samarbete)

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost för. DISA-processen (DISA står för Diagnosgrupp I Samarbete) Ansökan om medel från Samordningsförbundet Skåne Nordost för DISA-processen (DISA står för Diagnosgrupp I Samarbete) Bakgrund 2011 presenterade Rehabiliteringsrådet sitt slutbetänkande Statens Offentliga

Läs mer

HÖRSELBESVÄR OCH TINNITUS HOS FÖRSKOLEPERSONAL

HÖRSELBESVÄR OCH TINNITUS HOS FÖRSKOLEPERSONAL HÖRSELBESVÄR OCH TINNITUS HOS FÖRSKOLEPERSONAL Kerstin Mattsson AB Previa Box 119 39 404 39 Göteborg tel: 031-61 57 00 (vx) fax: 031-80 66 88 kerstin.mattsson@previa.se Handledare: Prof. Mats Hagberg Avd

Läs mer

Rapport från EABCT:S ( European Association för Behavioural and Cognitive Therapies) årliga konferens i Jerusalem, Israel 31 augusti-3 september 2015

Rapport från EABCT:S ( European Association för Behavioural and Cognitive Therapies) årliga konferens i Jerusalem, Israel 31 augusti-3 september 2015 2015-10-06 1(6) Östersund 2016-04-24 Rapport från EABCT:S ( European Association för Behavioural and Cognitive Therapies) årliga konferens i Jerusalem, Israel 31 augusti-3 september 2015 Titeln på konferensen

Läs mer

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni:

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni: Din ungdom har anmält sig till vår internetbehandling för sömnproblem. Behandlingen är en internetbaserad guidad självhjälp

Läs mer

Psykolog ett uppdrag med stor spännvidd

Psykolog ett uppdrag med stor spännvidd kriser depressioner förlossningstrauma kognitiva svårigheter konflikter oro ångest stress relationsproblem katastrofer fobier tvång psykoser sömnproblem missbruksproblem Psykolog ett uppdrag med stor spännvidd

Läs mer

Tinnitus Retraining Therapy (TRT)

Tinnitus Retraining Therapy (TRT) Örebro universitet Hälsovetenskapliga institutionen C-uppsats i Hörselvetenskap Vt 2006 Tinnitus Retraining Therapy (TRT) En behandlingsmetod för tinnitus Författare: Handledare: Camilla Ivarsson Nevenka

Läs mer

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering ViCan-teamen. Samordningsförbundet Göteborg Hisingen Delta 20/11-2008

Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering ViCan-teamen. Samordningsförbundet Göteborg Hisingen Delta 20/11-2008 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering ViCan-teamen Samordningsförbundet Göteborg Hisingen Delta 20/11-2008 payoff.nu Box 385 (besöksadress: Postgränd 11

Läs mer

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest. Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

STANNA UPP SAKTA NER STARTA OM

STANNA UPP SAKTA NER STARTA OM www.ejagarden.com STANNA UPP SAKTA NER STARTA OM Ejagården är en medveten motpol till omvärldens högt ställda krav och snabba tempo. I rofylld miljö kan du utveckla din inre potential genom att stanna

Läs mer

Hälsa enligt WHO (1945)

Hälsa enligt WHO (1945) Hälsa enligt WHO (1945) Hälsans bestämningsfaktorer Bearbetning efter original av Svanström & Haglund Psykisk hälsa i ett sammanhang Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom Psykisk hälsa Psykisk

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp

Läs mer

Hörselverksamheten, Västra Götaland

Hörselverksamheten, Västra Götaland Hörselverksamheten, Västra Götaland Beslut ledningsgrupp 2010-06-22 Justerad 2010-11-23. Förtydligande av UD001 Justerad 2012-03-19.Två nya koder. AV055 och HDVKU18. HDVKU18 är en intern kod, ej till VEGA.

Läs mer

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (2015.10.21) SOSFS 2015:8 BUP. Kompetenskrav. Delmål SOSFS 2015:8. Delmål SOSFS 2008:17

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (2015.10.21) SOSFS 2015:8 BUP. Kompetenskrav. Delmål SOSFS 2015:8. Delmål SOSFS 2008:17 Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (2015.10.21) SOSFS 2015:8 BUP Delmål SOSFS 2015:8 Delmål a1 Medarbetarskap, ledarskap och pedagogik Delmål SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Kompetenskrav kunna ta ett ansvar

Läs mer

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder

Läs mer

Att hjälpa. istället för att stjälpa. Åsa Kadowaki

Att hjälpa. istället för att stjälpa. Åsa Kadowaki Att hjälpa istället för att stjälpa Åsa Kadowaki Specialist i Psykiatri, leg KBT-psykoterapeut, handledarutbildad Verksam i primärvården i Region Östergötland Läkare med Gränser www.viktigtpariktigt.nu

Läs mer

BEHANDLINGSMÅL OCH PRIORITERINGAR

BEHANDLINGSMÅL OCH PRIORITERINGAR Arbetsblad: Behandlingsmål och prioriteringar B BEHANDLINGSMÅL OCH PRIORITERINGAR Fyll i minst två behandlingsmål som du vill uppnå. Markera även hur viktigt du tycker att varje mål är för dig. Efter behandling

Läs mer

Resultat och statistik för patienter som genomgått utredning och smärtrehabprogram

Resultat och statistik för patienter som genomgått utredning och smärtrehabprogram Resultat och statistik för patienter som genomgått utredning och smärtrehabprogram Sandvikens smärtrehabprogram ingår i Nationella Registret över Smärtrehabilitering (NRS). I detta register samlas data

Läs mer

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD

Läs mer

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa Kort introduktion till Psykisk ohälsa Sekretariatet/KS, jan 2002 Inledning Programberedningen ska tillsammans med verksamheten ta fram underlag till programöverenskommelse över psykisk ohälsa. Detta arbete

Läs mer

Om utbrändhet bland invandrare epidemiologiska invändningar

Om utbrändhet bland invandrare epidemiologiska invändningar Debatt Redaktör: Jan Lind, tel: 08-790 34 84, fax: 08-14 57 04, e-post: debatt@lakartidningen.se Om utbrändhet bland invandrare epidemiologiska invändningar»skulle det inte vara enklare, om regeringen

Läs mer

5. Nytta av hörapparat

5. Nytta av hörapparat 5. Nytta av hörapparat Sammanfattning Den systematiska litteraturöversikt som genomförts visar att man i de flesta studierna jämfört två eller tre hörapparater avsedda för personer med lätt till svår hörselnedsättning

Läs mer

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Christina Björklund 24.9.2007 ÅNGEST En fysiologisk reaktion som har sin grund i aktivering av det autonoma nervsystemet: ökad hjärtfrekvens, svettning, yrsel, illamående.

Läs mer

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet SMÄRTAN I VARDAGEN Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G universitet Vårdalinstitutet Definition av smärta smärta är

Läs mer

Självbehandlande metoder för att lindra tinnitus. - En intervjustudie

Självbehandlande metoder för att lindra tinnitus. - En intervjustudie Självbehandlande metoder för att lindra tinnitus - En intervjustudie Self-treating methods to ease tinnitus - An interview study Kristina Fridell och Christine Sundström Örebro universitet, Institutionen

Läs mer

Avsedd för. Samordningsförbundet RAR i Sörmland. Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA

Avsedd för. Samordningsförbundet RAR i Sörmland. Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA Avsedd för Samordningsförbundet RAR i Sörmland Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA TUNA-PROJEKTET Datum Reviderad 2010/04/27

Läs mer

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet

Läs mer

Melatonin, vårt främsta sömnhormon

Melatonin, vårt främsta sömnhormon SÖMN Varför sover vi? Sömn behövs för att kroppen och hjärnan ska få vila. Bearbeta intryck, återhämtning, Hjärnan stänger av alla vanliga tankeprocesser Det hjärnan slitit ut under dagen måste återställas.

Läs mer

Rehabilitering till egenvård för lärare med stressrelaterade sjukdomar Utveckling av en modell Utvärdering

Rehabilitering till egenvård för lärare med stressrelaterade sjukdomar Utveckling av en modell Utvärdering Rehabilitering till egenvård för lärare med stressrelaterade sjukdomar Utveckling av en modell Utvärdering Monica Kjellman, Roslagsergonomen Lena Hammarbäck, Leg. psykolog/org.konsult Lena Backman, Yrkesmedicin

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Etik i praktik vid Karlskoga lasarett. målformuleringar och värdegrund

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Etik i praktik vid Karlskoga lasarett. målformuleringar och värdegrund ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett Etik i praktik vid Karlskoga lasarett målformuleringar och värdegrund 2 Karlskoga lasarett Inledning För att skapa legitimitet åt etiska frågeställningar och öka

Läs mer

Tinnitusbesvär. Tinnitusbesvär. Behandling av,nnitus u,från KBT och ACT. Varför intresserar sig psykologer för :nnitus?

Tinnitusbesvär. Tinnitusbesvär. Behandling av,nnitus u,från KBT och ACT. Varför intresserar sig psykologer för :nnitus? Behandling av,nnitus u,från KBT och Vendela Ze;erqvist Gerhard Andersson Hugo Hesser Cornelia Weise Varför intresserar sig psykologer för :nnitus? Ingen framgångsrik behandling för a@ bli av med :nnitus

Läs mer

Avrapportering stressprojektet. Sammanfattning av genomförd stressbehandling. Bakgrund och syfte. Upplägg

Avrapportering stressprojektet. Sammanfattning av genomförd stressbehandling. Bakgrund och syfte. Upplägg Avrapportering stressprojektet Bakgrund och syfte Den psykiska ohälsan har under de senaste åren ökat i hela landet såväl som på Gotland. Med detta som utgångspunkt har Region Gotland valt att fokusera

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2016 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd

Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd Hur värderas vårdens yrken? En undersökning bland landstings- och kommunalråd www.vardforbundet.se januari 2008 I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar eller

Läs mer

Skriva uppsats på registermaterial

Skriva uppsats på registermaterial Skriva uppsats på registermaterial Margareta Edén, leg. audionom Hörselverksamheten Mölndal Audionomrepresentant i referensgruppen för registret sedan 2008. D-uppsats: Vilka orsaker finns till att vuxna

Läs mer

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm

Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten

Läs mer

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Insatser vid problemskapande beteenden omfattar habiliterande

Läs mer

Ska vi verkligen fråga alla?

Ska vi verkligen fråga alla? Ska vi verkligen fråga alla? - ett pilotprojekt om rutinmässig kartläggning av våld i nära relationer vid BUP i Stockholm NFBO 2016 Pontus Nilsson, psykolog, BUP Traumaenhet Josefine Paulsen, psykolog,

Läs mer

Helhetshälsa - stress

Helhetshälsa - stress Helhetshälsa - stress . Stress Stress är ett väldigt komplext, svårt och viktigt begrepp. Det är lika mycket medicin och lärkarvetenskap som psykologi, filosofi, religion och ledarskap. Det här kapitlet

Läs mer

Working Paper Series

Working Paper Series Working Paper Series 2008:5 Sambandet mellan arbetslöshetstid och sökaktivitet Susanna Okeke Susanna.Okeke@arbetsformedlingen.se Working papers kan laddas ned från www.arbetsformedlingen.se Arbetsförmedlingens

Läs mer

1 års-uppföljning av Försäkringsmedicinska utredningar utförda inom företagshälsovården 2007.

1 års-uppföljning av Försäkringsmedicinska utredningar utförda inom företagshälsovården 2007. 1 års-uppföljning av Försäkringsmedicinska utredningar utförda inom företagshälsovården 2007. Författare: Marie-Louise Östensson Handledare: Hans Erik Norbeck, med.dr., Previa Stockholm Projektarbete vid

Läs mer

Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden.

Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden. Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden. Barbro Renström Barn och ungdomshabiliteringen i Umeå Kerstin Söderman Institutionen för samhällsmedicin och

Läs mer

KBT-behandling för tinnitusbesvär i grupp och via Internet

KBT-behandling för tinnitusbesvär i grupp och via Internet Agenda för tinnitusbesvär i grupp och via Internet Thomas Haak och Katarina Molin Psykologer vid hörsel- och balanssektionen Tinnitusmottagningen Våra behandlingsprogram Internetbaserad Behandlingsresultat

Läs mer

Sjukersättning - de bakomliggande skälen till ställningstagande

Sjukersättning - de bakomliggande skälen till ställningstagande SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (21) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Sjukersättning - de bakomliggande skälen till ställningstagande SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 2 (21) Innehållsförteckning Sjukersättning

Läs mer

Psykosociala behov och åtgärder

Psykosociala behov och åtgärder Psykosociala behov och åtgärder Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr Enheten för rehabilitering och stöd Skånes Onkologiska klinik 1 Psykiska Existentiella Fysiska Sociala 2 Ämnesområdet psykosocial onkologi

Läs mer

Hörselrehabilitering - Så funkar det

Hörselrehabilitering - Så funkar det Hörselrehabilitering - Så funkar det Jeannette Hägerström Leg.audionom/ universitetsadjunkt Karolinska Institutet Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik Enheten för audiologi Alfred

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning 1 ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis

Läs mer

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR I SAMBAND MED OLIKA DIAGNOSER Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog ann-berit.werner@brackediakoni.se Disposition av dagen Kognitiva nedsättningar Definition Orsaker Kartläggning Psykiska

Läs mer

Bättre hälsa: antagande

Bättre hälsa: antagande VILKA PSYKOLOGISKA FAKTORER HINDRAR OSS ATT ÄNDRA VÅRT V BETEENDE OCH VÅR V R LIVSSTIL FÖR F R ATT UPPNÅ BÄTTRE HÄLSA? H Marcelo Rivano-Fischer Fil Dr Psykolog 061124 Mat Tobak Alkohol Droger Luft Motion

Läs mer

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå Kom Med projektet Ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skellefteå kommun och Landstinget Halvårsrapport 2008-02-16 2008-09-16 Rapporten sammanställd av: Anneli Edvinsson,

Läs mer

Föräldravänligt arbetsliv 2014 - en rapport om framgångsfaktorer och förbättringsbehov

Föräldravänligt arbetsliv 2014 - en rapport om framgångsfaktorer och förbättringsbehov Föräldravänligt arbetsliv 2014 - en rapport om framgångsfaktorer och förbättringsbehov December 2014 Förord Det råder bred enighet om att ett föräldravänligt arbetsliv är en av de viktigaste nycklarna

Läs mer

Frölunda Specialistsjukhus. Smärtcentrum

Frölunda Specialistsjukhus. Smärtcentrum Frölunda Specialistsjukhus Smärtcentrum Smärta är en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller hotande vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan skada. Smärtan

Läs mer

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende.

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Författare Magnus Wimmercranz. ABSTRACT Syfte: Undersökningen har haft två syften. Dels att pröva ett befintligt frågeinstrument

Läs mer

Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal

Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal ERICASTIFTELSEN Mentalisering i psykiatriskt arbete med barn, ungdomar och föräldrar, 15 hp. HT2011 Examinationsuppgift - Sofie Alzén Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal Inledning Barn- och

Läs mer

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 1 (44) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 2 (44) Sammanfattning I juli 2008 ändrades reglerna inom sjukförsäkringen.

Läs mer

ANALYSERAR 2005:23. Försäkringskassans metodundersökning 2004 En sammanfattning av åtta studier

ANALYSERAR 2005:23. Försäkringskassans metodundersökning 2004 En sammanfattning av åtta studier ANALYSERAR 2005:23 Försäkringskassans metodundersökning 2004 En sammanfattning av åtta studier Utgivare Upplysningar Beställning Försäkringsdivisionen Enheten för forskning och utveckling Pernilla Tollin

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN ÖREBRO LÄNS LANDSTING Stress av DIANA THORSÉN Vad är stress? Stress är en naturlig biologisk process som startar i kroppen när vi behöver extra krafter. Den är inte skadlig utan nödvändig för vår överlevnad

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Upplaga 5, 2015 I detta häfte beskrivs vad som händer i kroppen vid stress. Varför vissa blir så sjuka och vad man kan göra för att må bra igen. Lever vi under långvarig belastning utan chans för kroppen

Läs mer

Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke

Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke Rutiner gällande remissförfarande, utprovning samt förskrivning av boll-tyngd-kedjetäcke Regler gällande hjälpmedel i allmänhet För samtliga hjälpmedel som förskrivs på betalningsförbindelse via ÅHS gäller

Läs mer

TAKK. Inventering av antalet barn som är i behov av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. Jenny Lönnberg Helena Säre

TAKK. Inventering av antalet barn som är i behov av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. Jenny Lönnberg Helena Säre Kort rapport Nr 1/2010 Inventering av antalet barn som är i behov av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation TAKK Jenny Lönnberg Helena Säre Habilitering & Hjälpmedel Fou-enheten Innehållsförteckning

Läs mer

Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen

Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen Riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen Utredning och åtgärder vid etablerad psykisk ohälsa Företagshälsans riktlinjegrupp Ergonom vid AMM Med dr, ergonom/leg fysioterapeut Patientutredningar, kunskapsspridning,

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus

Läs mer

Utvärdering av Barnhälsan

Utvärdering av Barnhälsan Utvärdering av Barnhälsan En pilotverksamhet för barn mellan 6-13 år med lindrig till måttlig psykisk ohälsa www.lio.se Sammanfattning Barnhälsan är en pilotverksamhet för barn mellan 6-13 år med lindrig

Läs mer

Biologiskt perspektiv

Biologiskt perspektiv Biologiskt perspektiv ARV Kemisk balans Signalsubstanser Hjärnans STRUKTUR Nervceller Ett häfte som kompletterar texten i din bok Det biologiska perspektivet söker förklara människans tankar, känslor och

Läs mer

Bo von Schèele, fil dr, professor Stress Medicine AB, www.stressmedicin.se Institutet för Psykofysiologisk Beteende Medicin, ipbm.

Bo von Schèele, fil dr, professor Stress Medicine AB, www.stressmedicin.se Institutet för Psykofysiologisk Beteende Medicin, ipbm. , 1996, 2015, Bo von Schèele, Stress Medicine AB (1/7-96 & 10/1-15) Patienten som en aktiv, utbildad, kompetent resurs i sin egen rehabilitering: En psykofysiologisk beteendemedicinsk manual som bygger

Läs mer

Lillian Noring Andersson

Lillian Noring Andersson 1 Lillian Noring Andersson Kursplan för Basutbildning( i Kognitiva och beteendeinriktadeterapier, KBT Motsvarande i omfattning 45 högskolepoäng (hp) Övergripande beskrivning av utbildningen Utbildningens

Läs mer

Instruktioner för BDD-YBOCS (8/97)

Instruktioner för BDD-YBOCS (8/97) Instruktioner för BDD-YBOCS (8/97) Syfte: Den här skalan är designad för mäta svårighetsgraden och typ av symtom hos patienter med body dysmorphobic disorder (BDD). BDD definieras som en upptagenhet i

Läs mer

STANNA UPP SAKTA NER STARTA OM

STANNA UPP SAKTA NER STARTA OM www.ejagarden.com STANNA UPP SAKTA NER STARTA OM Ejagården är en medveten motpol till omvärldens högt ställda krav och snabba tempo. I rofylld miljö kan du utveckla din inre potential genom att stanna

Läs mer

Slutrapport. Unga med funktionsnedsättning i Värmdö. Annika Dahlberg, personlig handläggare aktivitetsersättning.

Slutrapport. Unga med funktionsnedsättning i Värmdö. Annika Dahlberg, personlig handläggare aktivitetsersättning. Slutrapport Unga med funktionsnedsättning i Värmdö Annika Dahlberg, personlig handläggare aktivitetsersättning Försäkringskassan Mona Eriksson, arbetsförmedlare och sius-konsulent Arbetsförmedlingen 2014-10-20

Läs mer

Lite kort om Fibromyalgi av Dr. Bo Fra st, fra n Alingsa s

Lite kort om Fibromyalgi av Dr. Bo Fra st, fra n Alingsa s Lite kort om Fibromyalgi av Dr. Bo Fra st, fra n Alingsa s Leg. läkare Bo Fråst har mer än 30 år som specialist inom allmänmedicin. Han har en passion utöver det vanliga för patienterna. Speciellt för

Läs mer

Stressforskningsinstitutetets temablad Utbrändhet. Stressforskningsinstitutet

Stressforskningsinstitutetets temablad Utbrändhet. Stressforskningsinstitutet Stressforskningsinstitutetets temablad Utbrändhet Stressforskningsinstitutet Utbrändhet - en kort historik Historiskt har utbränd definierats på flera olika sätt, men det förefaller alltmer tydligt att

Läs mer

KARTLÄGG MILJÖN I STADENS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR Beredning av skrivelse från David Lindberg (kd) och Lena Kling m.fl. (fp).

KARTLÄGG MILJÖN I STADENS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR Beredning av skrivelse från David Lindberg (kd) och Lena Kling m.fl. (fp). Barn och Ungdom VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING Handläggare: Lena Skott Telefon: 08-508 20 032 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2005-09-28 SDN 2005-10-20 Dnr 002-082/2005 KARTLÄGG MILJÖN I STADENS FÖRSKOLOR OCH SKOLOR Beredning

Läs mer

Sömnproblematik, stress och behandling

Sömnproblematik, stress och behandling Succé nytt datum! Sömnproblematik, stress och behandling för dig i primär och företagshälsovården Sambandet mellan sömnproblem, stress och livsstil! Utmattningssyndrom ohälsa sömn KBT behandling vid sömnproblem!

Läs mer

TVÅNGSSYNDROM. Fråga Diagnoskriterium Föreligger nu Tidigare (endast) (1), (2), (3) och (4).

TVÅNGSSYNDROM. Fråga Diagnoskriterium Föreligger nu Tidigare (endast) (1), (2), (3) och (4). TVÅNGSSYNDROM Tvångstankar Nu skulle jag vila fråga om det har hänt att du att du plågats av underliga eller menlösa tankar som återkom gång på gång fast du försökte låta bli att tänka på det sättet? Fortsätt

Läs mer

Diagnostik av förstämningssyndrom

Diagnostik av förstämningssyndrom Diagnostik av förstämningssyndrom i samarbete 1med Denna broschyr bygger dels på slutsatserna från SBU:s rapport Dia gno stik och uppföljning av förstämningssyndrom (2012), dels på ett anonymiserat patientfall.

Läs mer

Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen

Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings och rehabiliteringsprocessen Ett samverkansprojekt mellan Landstinget gm Anderstorps VC Försäkringskassan

Läs mer

Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014

Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014 Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014 Hélène Pessah-Rasmussen Docent, överläkare Christina Brogårdh Docent, leg sjukgymnast VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin 1 2 I den skadade delen

Läs mer

Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov

Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen december 2003 1 Hörselnedsättning/dövhet Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för medicinskt programarbete Hörselnedsättning/dövhet

Läs mer

Lagrum: 7 kap. 1 andra stycket och 7 lagen (1962:381) om allmän försäkring

Lagrum: 7 kap. 1 andra stycket och 7 lagen (1962:381) om allmän försäkring HFD 2013 ref 38 Vid prövning av rätt till aktivitetsersättning vid förlängd skolgång kan det inte ställas krav på att funktionshindret ska bestå under den planerade studietiden. Lagrum: 7 kap. 1 andra

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014. Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete 6b - Arbetslivsintroduktion

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014. Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete 6b - Arbetslivsintroduktion Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete 6b - 2014-08-01 Återrapporteringen avser 2010-2013 och första halvåret 2014 Sida: 2 av 52 Sida: 3

Läs mer

IT, stress och arbetsmiljö

IT, stress och arbetsmiljö IT, stress och arbetsmiljö Människa-datorinteraktion Inst för informationsteknologi Uppsala universitet http://www.it.uu.se.@it.uu.se Vård- och omsorgsarbete Process-, fordons- och trafikstyrning Administrativt

Läs mer

fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter Dagvård med demensinriktning

fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter Dagvård med demensinriktning 2006-12 13 1 Riktlinje för Dagverksamheter fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter är till för människor med behov av stöd i den dagliga

Läs mer

Utökad direktaccess till sjukgymnast HC Tre Älvar (Vindeln, Vännäs och Bjurholms HC)

Utökad direktaccess till sjukgymnast HC Tre Älvar (Vindeln, Vännäs och Bjurholms HC) Utvecklingsarbete 2013-14 Landstingets Primärvård Västerbotten Projektledare: Mikael Fredlander Projektgrupp: Eva Ludvigsson Lisa Norrman Birgith Holmberg Anders Holmström Utökad direktaccess till sjukgymnast

Läs mer

Utvärdering av rehabiliteringskurs för långtidssjukskrivna avseende återgång till arbetet

Utvärdering av rehabiliteringskurs för långtidssjukskrivna avseende återgång till arbetet Utvärdering av rehabiliteringskurs för långtidssjukskrivna avseende återgång till arbetet Marie Forssell Leg Läkare Handledare: Överläkare, docent Bodil Persson Yrkes och Miljömedicinskt Centrum Linköping

Läs mer

Slutrapport Team Linus. Samordningsförbundet i Motala Vadstena

Slutrapport Team Linus. Samordningsförbundet i Motala Vadstena Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Team Linus Samordningsförbundet i Motala Vadstena 18/4-2008 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Uppdraget... 4 Vad är NyttoSam?... 4 Avgränsningar

Läs mer

Rutin vid bältesläggning

Rutin vid bältesläggning Rutin vid bältesläggning Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) gäller en allmän skyldighet att erbjuda en god vård som skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda

Läs mer

Balans i Livet. Balans i Kroppen

Balans i Livet. Balans i Kroppen MåBra grupper Balans i Livet Balans i Kroppen Lars P Nilsson Apotekare och Mental Tränare www.larsp.se www.larsp.se - 1 av 6 - Bakgrund Trots den materiella välfärden i Sverige fortsätter ohälsan inom

Läs mer

Mindfulness i harmoni med den sköna naturen. Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1

Mindfulness i harmoni med den sköna naturen. Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1 Mindfulness i harmoni med den sköna naturen Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1 Mindfulness i harmoni med den sköna naturen www.webbplats.org/mindfulness 2 Vad är

Läs mer

FPA:s STANDARD FÖR REHABILITERING I ÖPPEN OCH SLUTEN VÅRD

FPA:s STANDARD FÖR REHABILITERING I ÖPPEN OCH SLUTEN VÅRD FOLKPENSIONSANSTALTEN Hälsoavdelningen Rehabiliteringsgruppen FPA:s STANDARD FÖR REHABILITERING I ÖPPEN OCH SLUTEN VÅRD SERVICELINJEN FÖR ANPASSNINGSKURSER FÖR VUXNA MED CANCER Anpassningskurser för personer

Läs mer