Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov"

Transkript

1 Förtroendemannagruppen december Hörselnedsättning/dövhet Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för medicinskt programarbete Hörselnedsättning/dövhet har under år 2003 skaffat sig kunskaper om hörselnedsättning när man är vuxen yrkesverksam, dels genom föreläsningar, studiebesök och skriftligt informationsmaterial, dels genom individuella intervjuer och fokusgruppsintervjuer. Intervjuerna genomfördes på olika orter, representerande de tre länsdelarna. Två fokusgruppsintervjuer genomfördes i Norrköping där vi hade hjälp av den lokala HRF-föreningen att få kontakt med 3 yrkesverksamma personer (2 kvinnor och 1 man) med hörselnedsättning och 3 anhöriga (2 kvinnor, 1 man och 1 12-årig dotter). I Linköping intervjuades en person individuellt (kvinna). I Mjölby genomfördes 3 individuella intervjuer tillsammans med anhörig (2 kvinnor och 1 man med respektive) och 1 person (man) verksam inom BT industri i Mjölby samt en arbetsledare (man). De första kom vi i kontakt med HRF lokalförening och de senare genom företagssköterskan på BT. Åldern på dem som var drabbade av hörselnedsättning varierade från 26 år till 63 år och antal år som de hört dåligt och grad av hörselnedsättning varierade också. Personerna med hörselnedsättning hade olika familjebilder, utbildning och socioekonomiska förhållanden. Konsekvenser av att få och leva med hörselnedsättning när man är yrkesverksam Utifrån våra intervjuer kom vi fram till att konsekvenser av att drabbas av hörselnedsättning var att det kan leda till fysiskt, psykiskt och socialt funktionshinder, vilket påverkar livskvaliteten negativt. Dock visar intervjuerna på en variation vad det gäller upplevelsen av livskvalitet. För flera är upplevelsen av livskvalitet god och man har anpassat sig till sin hörselnedsättning medan andra upplever stor otillfredsställelse med sin situation som hörselskadad. Fysiska konsekvenser Flera har tinnitus vilket stör sömn och humör. Man blir trött av att höra dåligt för det går åt så mycket energi och koncentration till att höra. Det kan bli varmt och jobbigt att ha hörapparat hela dagen på jobbet. Det bildas också vax som besvärar vid hörapparatanvändning. Psykiska konsekvenser Det är jobbigt att höra: jag tar av apparaterna det blir lugnt då. Det är störande när det är flera ljudkällor igång samtidigt, t ex prat och TV eller radio. Allmänt sorl på arbetsplatsen är tröttande. Inlärning, t ex av nya ord påverkas av hörselnedsättning. Koncentrationsförmåga och toleranströskel minskas.

2 2 Sociala konsekvenser En hörselnedsättning innebär enligt intervjupersonerna så gott som alltid ett socialt funktionshinder. Exempel på sociala svårigheter är att det ofta leder till missförstånd vid normal konversation, man blir utanför, man blir beroende av andra och får dålig självkänsla. Det är svårt att delta i ett samtal där det är flera personer. Socialt engagemang påverkas genom att man slutar gå till föreningsmöten eller kurser anordnade av arbetsgivare. Det framgår i flera intervjuer att de intervjuade omedvetet eller medvetet väljer arbeten efter sin hörselnedsättning, t ex där man inte behöver prata med folk, eller vara den som pratar etc. Det är ofta ett problem att kommunicera via vanlig telefon, texttelefon är begränsande. Normalt umgänge med vänner och anhöriga är påfrestande då det är svårt att höra och samtala i en större grupp. Dessutom kan stormöten, kurser etc på arbetsplasten vara påfrestande för den som har hörselnedsättning. Man orkar inte deltaga till 100 %, t ex är det vanligt att dra sig undan på kafferaster vid sådana tillfällen för det blir för jobbigt att lyssna och spänna sig för att höra, bara att identifiera vem som pratar. Konsekvensen av detta blir en känsla av utanförskap och en rädsla för vad andra tycker när man drar sig undan. När det gäller fritidsaktiviteter framgår i intervjuerna att man väljer aktiviteter utifrån vad man klarar av hörselmässigt. Flera avstår att gå på teater trots att det ofta finns hörselslinga. Flera personer efterlyser textade svenska filmer på biograferna. Krog, publiv, kafé är det flera som undviker på grund av den höga ljudnivån som upplevs smärtsam många gånger. TV-program som inte är textade, t ex skämtprogram, gör att personer med hörselnedsättning missar den komiska poängen. Konsekvensen blir att man inte vill se sådana program. Flera av intervjupersonerna har problem med att få arbete på grund av hörselnedsättningen medan andra möter en stor förståelse från arbetsgivare och andra instanser. Nödvändig kommunikation med arbetskamrater ställer högre krav både på den hörande och dåligt hörande. Arbetsmiljön och åtgärder som hörseltest och föreskrifter om hörselskydd fungerar på de flesta arbetsplaster enligt vissa rutiner. Olika sociala miljöer blir jobbiga att vistas i, t ex där det förekommer bakgrundsmusik. Allt detta leder till att den hörselskadade undviker det som är jobbigt och finner andra aktiviteter som kompensation. Ett exempel på svårighet i vardagslivet är att handla i affär med bakgrundsmusik och när man inte hör kassörskan och inte kan se på displayen vad varorna kostar. Det verkar som att en hörselnedsättning gör att utbudet av aktiviteter och umgänge med andra människor begränsas i hög grad. Svårigheter som ljud ute i trafiken, etc. kompenseras med andra sinnen, t ex synen. Flera av intervjupersonerna upplevde det naturligt att höra dåligt och vara beroende av hörapparat medan andra tyckte att de skämdes för sina hörapparater och sitt funktionshinder. Problemet handlade då om att handikappet är dolt och då är det svårare för omgivningen utanför familjen att förstå vad det innebär. 2

3 3 Hörapparater och andra hjälpmedel fyller inte upp funktionshindret fullt ut som det ser ut idag men hjälper till att kompensera för hörselnedsättningen i arbetslivet. Konsekvenser för anhöriga Konsekvenser för anhöriga handlar om t ex. missförstånd när den ene inte hör utan hör fel. Hög ljudnivå på TV och radio kan vara störande för den som hör. Om man måste prata högt kan man överanstränga sin röst. Anpassning till annat socialt umgänge och fritidsaktiviteter påverkar också den anhörige och även anpassning till kommunikationsstrategier, t ex inte tala från ett annat rum, inte tala då lampan är släckt, inte kommunicera vid bilkörning etc. Konsekvensen kan också vara att man som anhörig blir språkrör vid läkarbesök. Barnen till personer med hörselnedsättning verkar ta behovet av hjälpmedel, t ex hörapparat naturligt, det är något som hör till mamma eller pappa men barnen verkar ha svårare med att anpassa sitt beteende, t ex att stå stilla så föräldern ser vad som sägs. När det gäller tinnitus kan andra konsekvenser tillkomma, t ex sömnstörningar och psykisk påverkan. Om den som har tinnitus inte kan sova eller blir nedstämd av sina problem så påverkar det den anhöriga. I några fall i intervjuerna hade hörapparat och operation förbättrat hela situationen för den hörselskadade positivt, t ex bättre kontakt på jobbet, utbyte av musikevenemang etc. Detta påverkar också de anhöriga positivt då bland annat det sociala umgänget vidgas. Konsekvenser för arbetskamrater och arbetsledare Det är inte så lätt för en arbetsledare att upptäcka om någon hör dåligt för de flesta som gör det kan kompensera mycket själva. Arbetet fungerar ofta bra om arbetskamrater tänker på att tala direkt och se på den som hör dåligt när de pratar, att de kontrollerar om personen har uppfattat vad man sa etc. Så även för arbetskamrater är det viktigt att anpassa kommunikationen. Arbetskamrater och arbetsledare behöver få veta vad det innebär i olika arbetssituationer att höra dåligt och information, hörseltest och andra åtgärder är en hjälp för att klara arbetssituationen. Den arbetsledare som intervjuades hade erfarenhet av förbättring av hörseln för en anställd. När hörseln kom tillbaka kunde den anställde deltaga mera och han fick bättre självförtroende totalt. Livskvalitet Ovanstående konsekvenser kan sammanfattas i begreppet livskvalitet. Att ha en hörselnedsättning och vara vuxen och yrkesverksam innebär ofta nedsatt livskvalitet. Hälsooch sjukvårdens insatser, insatser som görs av arbetsgivare, försäkringskassa, arbets- 3

4 4 förmedling, konsulter etc har stor betydelse för att de med hörselnedsättning avsevärt kan uppleva högre livskvalitet. Behov i samband med individens möte med hälso- och sjukvårdspersonal Förebyggande åtgärder Tidiga insatser, med bedömning och information om hur man skyddar sig mot vidare hörselskador Utredning och analys av sjukdom/ohälsa Att veta Hur utredning går till, vad det innebär hörselnedsättning Bemötande Att bli tagen på allvar allmänmänskliga behov Att bli lyssnad till Att bli förstådd Att bli trodd Helhetssyn Rutiner, t ex kurator, psykologkontakt eller andra berörda Påverkan (få frågan om andra problem eller hur hörselnedsättningen påverkar) Få en kontaktperson eller vägledare Multiprofessionellt bemötande Medicinskt Humanistiskt Tekniskt etc Information Om patientförening Om vilka rättigheter man har, t ex vad gäller arbetssituation Om hjälpmedel Om förhållningssätt/metoder Om hur hantera omgivningen (familj, arbetskamrater) Kunskap om konsekvenser av hörselproblem Kunskap om den egna åkomman Kunskap om alternativ 4

5 5 Behandling såsom bot, lindring, d v s återupprätta individens möjlighet att fungera i sitt liv Helhetsperspektiv Se till kropp Tänder Muskler (det innebär ofta spänningar i axlar när man koncentrerar sig att höra) Se till själ Avslappning Psykolog Individuellt anpassade hjälpmedel Rehabilitering Arbetsplatsanpassning Praktiskt/miljö Förändring av arbetsuppgifter, kompensatoriska uppgifter, omskolning Information till arbetsplatsen Hjälpmedelsanpassning På arbetsplatsen I hemmiljö Eftervård och uppföljning Uppföljning Tillgänglighet Service Kontaktperson/förening Nya rön/information om individuella förutsättningar Behov i samband med individens möte med hälso- och sjukvårdsorganisationen Förebyggande åtgärder Kontakter Påverka myndigheter Folkhälsoråd Kunskapsspridning 5

6 6 Utredning och analys av sjukdom/ohälsa Rutiner Tid för besök Helhetssyn, kunskap och kompetens finns tillgänglig, t ex kurator Kurser för anhöriga Kontroller Servicerutiner nära Rimliga väntetider Behandling såsom bot, lindring, d v s återupprätta individens möjlighet att fungera i sitt liv Hjälpmedel/ekonomi Fungerande vårdkedja/samverkan Eftervård och uppföljning Rutiner Behov i samband med individens möte med samhället Förebyggande åtgärder Kunskap/information Utredning och analys av sjukdom/ohälsa Inga behov har framkommit. Behandling såsom bot, lindring, d v s återupprätta individens möjlighet att fungera i sitt liv Rehabilitering och anpassning 6

7 7 Eftervård och uppföljning Forskning och utveckling 7

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska

Läs mer

På väg till jobbet. ESF Projekt 2012-2014. Samverkansprojekt Avesta Hedemora arbetsförmedlingen. 300 deltagare

På väg till jobbet. ESF Projekt 2012-2014. Samverkansprojekt Avesta Hedemora arbetsförmedlingen. 300 deltagare På väg till jobbet På väg till jobbet ESF Projekt 2012-2014 Samverkansprojekt Avesta Hedemora arbetsförmedlingen. 300 deltagare På väg till jobbet Syfte och Mål Minska utanförskap och förhindra bidragsberoende

Läs mer

Ågrenska arrangerade i februari 2006 en tredagarsvistelse för vuxna med neurofibromatos. 14 kvinnor och fem män deltog.

Ågrenska arrangerade i februari 2006 en tredagarsvistelse för vuxna med neurofibromatos. 14 kvinnor och fem män deltog. A t t v a r a v u x e n o c h l e v a m e d N e u r o f i b r o m a t o s - v u x n a s e r f a r e n h e t e r a v v a r d a g s l i v o c h s a m h ä l l s k o n t a k t e r Ågrenska arrangerade i februari

Läs mer

Ämnesplan i Engelska

Ämnesplan i Engelska Ämnesplan i Engelska Mål kriterier för engelska årskurs 9 vad eleven ska nå sina mål. Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven: använda engelska för att kommunicera i tal skrift

Läs mer

Med kränkande särbehandling

Med kränkande särbehandling Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens

Läs mer

Sinnena den mänskliga hårdvaran

Sinnena den mänskliga hårdvaran Sinnena den mänskliga hårdvaran Synsinnet Organet som används för att utnyttja synen är ögat. Näthinnan har ca 130 Bilden är tagen från wwww.ne.se miljoner sinnesceller, dessa kallas för stavar och tappar.

Läs mer

Varannan kvinna i Dalarna känner sig ofta trött

Varannan kvinna i Dalarna känner sig ofta trött Pressmeddelande 29 november Varannan kvinna i Dalarna känner sig ofta trött Varannan anställd kvinna i Dalarna känner sig ofta trött, och var fjärde kvinna sover oroligt eller har svårt att somna på kvällarna.

Läs mer

jänstebeskrivning, insatser för vuxna Antagna av Socialnämnden 2005-12-14, 184. Reviderade/kompletterade 2006-03-22, 35.

jänstebeskrivning, insatser för vuxna Antagna av Socialnämnden 2005-12-14, 184. Reviderade/kompletterade 2006-03-22, 35. T jänstebeskrivning, insatser för vuxna Antagna av Socialnämnden 2005-12-14, 184. Reviderade/kompletterade 2006-03-22, 35. Tjänstebeskrivning; insatser för vuxna Dnr. 05/SN 0244 05/SN H 01055 Målgrupp:

Läs mer

Intervju med Elisabeth Gisselman

Intervju med Elisabeth Gisselman Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk

Läs mer

Hörselskadades Riksförbund. Intressepolitiskt program

Hörselskadades Riksförbund. Intressepolitiskt program Hörselskadades Riksförbund Intressepolitiskt program Intressepolitiskt program HRFs vision HRFs vision är ett samhälle där alla hörselskadade kan leva i full delaktighet och jämlikhet. Ett samhälle där

Läs mer

Ask a question. Change a life...

Ask a question. Change a life... Ask a question. Change a life... Vad påverkar vårt beteende gentemot kunden? Kunskap våra kunskaper, pedagogiska och tekniska, speglar hur vi bemöter våra kunder. Färdighet självsäkerhet, uttrycker det

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

Att hjälpa. istället för att stjälpa. Åsa Kadowaki

Att hjälpa. istället för att stjälpa. Åsa Kadowaki Att hjälpa istället för att stjälpa Åsa Kadowaki Specialist i Psykiatri, leg KBT-psykoterapeut, handledarutbildad Verksam i primärvården i Region Östergötland Läkare med Gränser www.viktigtpariktigt.nu

Läs mer

Plugga och må bra. Samtidigt.

Plugga och må bra. Samtidigt. Plugga och må bra. Samtidigt. Anna Broman Norrby, leg. psykolog - studenthälsovård Kaserntorget 11 B är studenternas företagshälsovård vid Chalmers och Göteborgs universitet www.akademihalsan.se - Telefon:

Läs mer

Checklista i 4 delar inför förskrivning av tyngdtäcke

Checklista i 4 delar inför förskrivning av tyngdtäcke Lokal rutin B.1.3. Bil 1 2015-02-23 Primärvårds- och rehabcentrum Hjälpmedelscentralen Namn:... Personnr:... Checklista i 4 delar inför förskrivning av tyngdtäcke 1. Råd kring God sömn Ta ställning till

Läs mer

Utdrag från Självskattnings- och bedömningsmaterial

Utdrag från Självskattnings- och bedömningsmaterial Anpassning av Europarådets språkliga referensnivåer för arbete inom äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning Framtaget av lärargruppen inom projekt ArbetSam hösten 2011 våren 2012 Handledare:

Läs mer

A aktiv sjukskrivning sjukskrivning under vilken läkaren ordinerar den sjukskrivne att under sjukskrivningstiden utföra bestämda aktiviteter för att förbättra förutsättningarna att kunna återgå till arbetet

Läs mer

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt

Läs mer

KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten 2007. Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman

KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten 2007. Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN Utvärdering hösten 2007 Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman Socialnämnden 2008-06-11 Inledning Politikerna i Älvsbyn

Läs mer

Lathund för sjukskrivningar

Lathund för sjukskrivningar Försäkringsmedicinska kommittén Lathund för sjukskrivningar Denna lathund for sjukskrivningar är framtagen utifrån ICF, som är en internationell WHO-kla ssifikation av funktion, aktivitet och delaktighet.

Läs mer

Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1. Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv

Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1. Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1 Ont i nacken! Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv Inledning Förtroendemannagruppen för rörelseorganens

Läs mer

... DOM 2015-08-12 Meddelad i Malmö. FÖRVALTNINGsRÄTTEN I MALMÖ Avdelning 3

... DOM 2015-08-12 Meddelad i Malmö. FÖRVALTNINGsRÄTTEN I MALMÖ Avdelning 3 l FÖRVALTNINGsRÄTTEN 2015-08-12 Meddelad i Malmö Mål nr. Edenås MOTPART Myndighetsnämnden för individ- och familjeomsorg i Skurups kommun 274 80 Skurup ÖVERKLAGA T BESLUT Myndighetsnämnden för individ-

Läs mer

LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN

LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN 2008-10-24 Kristinebergs ro LOKALA KURSPLANER OCH KRITERIER FÖR MÅLUPPFYLLELSE I KRISTINEBERGS RO TRÄNINGSSKOLAN Lärande för livet genom arbetsglädje och engagemang! 2008-10-24 Kristinebergs ro Innehållsförteckning

Läs mer

SÄKERHETSVISAREN 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR

SÄKERHETSVISAREN 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR Ledningen har en nyckelroll för att företaget ska bli bättre på att förhindra olyckor och tillbud. Ord måste omsättas i handling och en viktig uppgift är att involvera alla

Läs mer

Handledning i förskola och skola 15 högskolepoäng, HT 2014 HT 2015 Stockholm

Handledning i förskola och skola 15 högskolepoäng, HT 2014 HT 2015 Stockholm Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola anordnar uppdragsutbildning i Handledning i förskola och skola 15 högskolepoäng, HT 2014 HT 2015 Stockholm Handledning i förskola och skola, 15 högskolepoäng

Läs mer

Att ha en hörselnedsättning i arbetslivet

Att ha en hörselnedsättning i arbetslivet Att ha en hörselnedsättning i arbetslivet - en information till dig som är arbetsgivare Lättläst svenska 1 Pontus Johansson Bild: Magnus Pehrsson 2 Med hjälpmedel orkar Pontus jobba heltid Pontus Johansson

Läs mer

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Beskrivning av vad som styr inriktningen av vilka hjälpmedel som tillhandahålls och riktlinjerna för förskrivning inom Hjälpmedelsnämnden

Läs mer

Del 3 b Utdrag från Självskattningsoch bedömningsmaterial Nivåerna: A2, B1

Del 3 b Utdrag från Självskattningsoch bedömningsmaterial Nivåerna: A2, B1 Anpassning av Europarådets språkliga referensnivåer för arbete inom äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning Copyright: Lidingö stad och Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum / Kopieringsunderlag

Läs mer

Att kunna höra Hörselrubbningar Orsaker till hörselnedsättning

Att kunna höra Hörselrubbningar Orsaker till hörselnedsättning 55 Att kunna höra Hörselrubbningar Hörselrubbningar är ett stort folkhälsoproblem i Sverige. Cirka 11 % av befolkningen anger att de har problem med nedsatt hörsel. Minst lika många har besvär på grund

Läs mer

Vad är hälsa? Hälsa är hur man mår, hur man mår fysiskt, psykiskt och socialt.

Vad är hälsa? Hälsa är hur man mår, hur man mår fysiskt, psykiskt och socialt. Vad är hälsa? Definition av WHO En god hälsa är ett tillstånd av (fullständigt) fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej blott frånvaro av sjukdom eller handikapp Hälsa är hur man mår, hur man

Läs mer

STANNA UPP SAKTA NER STARTA OM

STANNA UPP SAKTA NER STARTA OM www.ejagarden.com STANNA UPP SAKTA NER STARTA OM Ejagården är en medveten motpol till omvärldens högt ställda krav och snabba tempo. I rofylld miljö kan du utveckla din inre potential genom att stanna

Läs mer

HANDIKAPPROGRAM FÖR HÖÖRS KOMMUN

HANDIKAPPROGRAM FÖR HÖÖRS KOMMUN HANDIKAPPROGRAM FÖR HÖÖRS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige 2006-12-20, 127 BAKGRUND I alla delar av världen, i varje land och på alla samhällsnivåer finns människor med funktionsnedsättningar. Handikappolitik

Läs mer

Flexjobb. - Lösningen på den tysta jobbkrisen?

Flexjobb. - Lösningen på den tysta jobbkrisen? Flexjobb - Lösningen på den tysta jobbkrisen? En mörk framtid? I slutet av april 2012 fanns 73 000 öppet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd. Mer än en fördubbling jämfört med mitten

Läs mer

Östgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland

Östgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland Östgötakommissionen Ett regionalt uppdrag Uppdraget En Östgötakommission för folkhälsa, enligt modell från WHO, ska belysa hälsoläget i länet utifrån ett tvärsektoriellt kunskaps- och erfarenhetsperspektiv.

Läs mer

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Malin Broberg Leg. Psykolog & Docent Vårdalinstitutet,, Psykologiska Institutionen, Göteborgs G Universitet Malin.Broberg@psy.gu.se Disposition Allmänn modell

Läs mer

Arbetsmiljöinformation för Förtroendevalda. En snabbkurs

Arbetsmiljöinformation för Förtroendevalda. En snabbkurs Arbetsmiljöinformation för Förtroendevalda En snabbkurs Vad är arbetsmiljö? Arbetsmiljö: Fysisk Kemi Organisation Teknik Administration Ekonomi Arbetstid Social arbetsmiljö Social arbetsmiljö kan omfatta:

Läs mer

Arbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar)

Arbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) Arbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) Projektledare, Vägar till jobb ingela.halvarsson@attention-riks.se 1 Mina erfarenheter Möten med människor Möten med kommuner/myndigheter Möten

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

Barn och ungdomar med fibromyalgi

Barn och ungdomar med fibromyalgi Barn och ungdomar med fibromyalgi Hur vardagen kan vara Om barn och ungdomar med fibromyalgi. En hjälp för dig, din familj, dina vänner och skolan. Utgiven av Fibromyalgi, vad är det? Fibromyalgi är en

Läs mer

Pressmeddelande 18 maj. Kvinnor visar mer stressymptom än män: Var fjärde kvinna i Stockholms län lider av orolig mage

Pressmeddelande 18 maj. Kvinnor visar mer stressymptom än män: Var fjärde kvinna i Stockholms län lider av orolig mage Pressmeddelande 18 maj Kvinnor visar mer stressymptom än män: Var fjärde kvinna i Stockholms län lider av orolig Kvinnliga anställda upplever mer symptom på stress än sina manliga kollegor. Exempelvis

Läs mer

Ett projekt i samarbete med Psykosociala förbundet rf och Svenska hörselförbundet rf. Projektet Anti Depp. - Slutrapport

Ett projekt i samarbete med Psykosociala förbundet rf och Svenska hörselförbundet rf. Projektet Anti Depp. - Slutrapport Ett projekt i samarbete med Psykosociala förbundet rf och Svenska hörselförbundet rf Projektet Anti Depp - Slutrapport Projektet Anti Depp 2006-2009 Helsingfors, januari 2010 Utgivare: Svenska hörselförbundet

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången Familj och arbetsliv på 2000-talet Till dig som är med för första gången 1 Fråga 1. När är du född? Skriv januari som 01, februari som 02 etc Födelseår Födelsemånad Är du 19 Man Kvinna Fråga 2. Inledningsvis

Läs mer

NHR-möte om en meningsfull fritid på ABF i april 2012

NHR-möte om en meningsfull fritid på ABF i april 2012 1 NHR-möte om en meningsfull fritid på ABF i april 2012 Coachen Therese Rykatkin och projektledaren Linda Junker berättade om Livsstilssprojektet. Projektet handlar om hur man får en bättre hälsa genom

Läs mer

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest. Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste

Läs mer

Inkludering. Förhållningssätt Mångfald som grund Tillgänglighet. Delaktighet

Inkludering. Förhållningssätt Mångfald som grund Tillgänglighet. Delaktighet Inkludering Förhållningssätt Mångfald som grund Tillgänglighet Delaktighet Integrering är inte det samma som inkludering! Fysisk integrering kan leda till social exkludering Organisation Kunskap om de

Läs mer

DOM 2014-05- 0 5. Meddelad i Sundsvall. KLAGANDE Omsorgsnämnden i Borlänge kommun 781 81 Borlänge KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE

DOM 2014-05- 0 5. Meddelad i Sundsvall. KLAGANDE Omsorgsnämnden i Borlänge kommun 781 81 Borlänge KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE KAMMARRÄTTEN I SUNDSVALL 2014-05- 0 5 Meddelad i Sundsvall Sida 1 (4) Mål nr 529-13 KLAGANDE Omsorgsnämnden i Borlänge kommun 781 81 Borlänge MOTPART Ställföreträdare: 1. 2. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten

Läs mer

Att leva med. Narkolepsi

Att leva med. Narkolepsi Att leva med Narkolepsi Att leva med narkolepsi Det kändes som om jag höll på att sova bort hela livet tonåren var Ida Jegréus så trött att hon inte kunde hålla sig vaken på lektionerna i skolan. Hur

Läs mer

VERKTYGSLÅDAN. För en hälsofrämjande arbetsplats

VERKTYGSLÅDAN. För en hälsofrämjande arbetsplats VERKTYGSLÅDAN För en hälsofrämjande arbetsplats ARBETSGRUPPEN Gruppövning / Hälsokorset Hälsokorset är bra att fundera runt när man pratar om hälsa och vad det är. Linjen från vänster till höger symboliserar

Läs mer

Malmö stad Vård och omsorg 2015-12-02. Checklista för stöd i arbetet med process i arbetet med skyddsåtgärder

Malmö stad Vård och omsorg 2015-12-02. Checklista för stöd i arbetet med process i arbetet med skyddsåtgärder Malmö stad Vård och omsorg 2015-12-02 Checklista för stöd i arbetet med process i arbetet med skyddsåtgärder 2 (5) Fysiska och känslomässiga tecken att vara observant på: Mimik Kroppsuppfattning Aktivitetsnivå

Läs mer

Fler än hälften av de anställda i Skåne och Blekinge stressar på jobbet

Fler än hälften av de anställda i Skåne och Blekinge stressar på jobbet Pressmeddelande 2010-10-28 Fler än hälften av de anställda i Skåne och Blekinge stressar på jobbet En majoritet av de anställda i Skåne och Blekinge, 55 procent, upplever kontinuerligt stress på jobbet.

Läs mer

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop. Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2002:45 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2000:49 av Inger Persson (v) om att ytterligare rehabiliteringsteam skall inrättas för patienter som drabbats av Parkinsons sjukdom

Läs mer

RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Personalpolitiska rutiner Sid 1 av 5 RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Dessa rutiner och metoder är ett komplement till personalpolitiska riktlinjer

Läs mer

Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut

Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut Children, Health, Intervention, Learning and Development Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut Universitetslektor Elisabeth Elgmark Adjunkt Michael Sjökvist Doktorand

Läs mer

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Avdelningschef LSS Agneta Stabforsmo 0240-66 03 25 SMEDJEBACKENS KOMMUN Socialförvaltningen LSS-avdelningen Information om LSS- Lagen om När Du

Läs mer

Hållbart arbete hållbar individ

Hållbart arbete hållbar individ Hållbart arbete hållbar individ Gunnar Aronsson Psykologiska institutionen, Stockholms universitet Seminarium - Stressforum Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro 10 mars 2010

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2015-10-14 Innehåll SSIL Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall - Genomförda

Läs mer

Hjälpmedel. - En fråga om mänskliga rättigheter! Sidan 1 (6) Fastställd av Lika Unikas styrelse den 29 januari 2014

Hjälpmedel. - En fråga om mänskliga rättigheter! Sidan 1 (6) Fastställd av Lika Unikas styrelse den 29 januari 2014 Sidan 1 (6) Hjälpmedel - En fråga om mänskliga rättigheter! Fastställd av s styrelse den 29 januari 2014 är en svensk federation inom funktionshinderrörelsen som bildades i december 2009 och som verkar

Läs mer

FPA:s STANDARD FÖR REHABILITERING I ÖPPEN OCH SLUTEN VÅRD

FPA:s STANDARD FÖR REHABILITERING I ÖPPEN OCH SLUTEN VÅRD FOLKPENSIONSANSTALTEN Hälsoavdelningen Rehabiliteringsgruppen FPA:s STANDARD FÖR REHABILITERING I ÖPPEN OCH SLUTEN VÅRD SERVICELINJEN FÖR ANPASSNINGSKURSER FÖR VUXNA MED CANCER Anpassningskurser för personer

Läs mer

Full sysselsättning? Arbetsgivarens perspektiv på anställning av personer med funktionsnedsättning

Full sysselsättning? Arbetsgivarens perspektiv på anställning av personer med funktionsnedsättning Full sysselsättning? Arbetsgivarens perspektiv på anställning av personer med funktionsnedsättning Personer med funktionsnedsättning Cirka 10-20 procent av befolkningen uppger, i olika undersökningar,

Läs mer

Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98)

Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) 1 D nr BG 2005-0082 YTTRANDE 2005-03-19 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) Riksförbundet

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. a g a l i b s g n i n v Ö Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. Så här går övningarna till Här hittar du instruktioner för de olika övningarna. För att du enkelt ska

Läs mer

Hälsa enligt WHO (1945)

Hälsa enligt WHO (1945) Hälsa enligt WHO (1945) Hälsans bestämningsfaktorer Bearbetning efter original av Svanström & Haglund Psykisk hälsa i ett sammanhang Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom Psykisk hälsa Psykisk

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Upplaga 5, 2015 I detta häfte beskrivs vad som händer i kroppen vid stress. Varför vissa blir så sjuka och vad man kan göra för att må bra igen. Lever vi under långvarig belastning utan chans för kroppen

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. i Norbergs kommun. Antagen i KF 65 2011-06-07

Arbetsmiljöpolicy. i Norbergs kommun. Antagen i KF 65 2011-06-07 Arbetsmiljöpolicy i Norbergs kommun Antagen i KF 65 2011-06-07 ARBETSMILJÖPOLICY Definition av begreppet arbetsmiljö Enligt Världshälsoorganisationen är begreppet arbetsmiljö en sammanfattande benämning

Läs mer

Stressbarometern 2013

Stressbarometern 2013 Stressbarometern 2013 1,2 miljoner löntagare och 15 förbund i samverkan Stressbarometern 2013 Konflikter: 21 Trygghet: 21 Personligt stöd: 22 Förutsättningar: 31 Arbetsbelastning: 33 Uppskattning: 35 Kontroll:

Läs mer

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress? Blir man sjuk av stress? Om utmattning och återhämtning 1 ISM Institutet för stressmedicin Vad är stress? Olika områden inom vetenskapen definierar stress på olika sätt. Definitionen skiljer sig exempelvis

Läs mer

Riktlinjer för färdtjänst

Riktlinjer för färdtjänst 1 Individ- och myndighetsnämnden Riktlinjer för färdtjänst Individ- och myndighetsavdelningen 2011-09-06 2 1. BAKGRUND...3 2. GRUNDER FÖRFÄRDTJÄNSTTILLSTÅND...4 2.1 Kriterier för färdtjänst...4 2.2 Resor

Läs mer

Policy och handlingsplan vid kränkande särbehandling

Policy och handlingsplan vid kränkande särbehandling VALDEMARSVIKS 2002-06-13 Sid. 1 (5) Inledning Det är omöjligt att säga exakt hur många som blir utsatta för kränkande särbehandling i arbetslivet, men de ärenden som kommer upp hos försäkringskassan, företagshälsovården,

Läs mer

Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap B Kurs Audiologisk rehabilitering Kurskod: HÖ1401 Tentamenstillfälle Uppsamlingstentamen.

Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap B Kurs Audiologisk rehabilitering Kurskod: HÖ1401 Tentamenstillfälle Uppsamlingstentamen. Kod: Ämnesområde B Kurs Audiologisk rehabilitering Kurskod: Tentamenstillfälle Uppsamlingstentamen Datum 2013-08-16 Tid 3 timmar Kursansvarig Övrig information Resultat: Lärandemål Provkod: 0620 Varje

Läs mer

Kommunikation och bemötande. Empati

Kommunikation och bemötande. Empati Kommunikation och bemötande Det är viktigt att föra en kontinuerlig dialog med den döende patienten för att kunna respektera patientens autonomi och integritet. Känner man till personens föreställningar,

Läs mer

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD

Läs mer

Politiskt. Program. krav. unga hörselskadade

Politiskt. Program. krav. unga hörselskadade Politiskt Program 28 krav unga hörselskadade Det här är Unga Unga Hörselskadade är en rikstäckande, politiskt och religiöst obunden organisation som tar till vara unga hörselskadades och dövas intressen.

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

Hur arbetar Arbetsförmedlingen Samverkan? Marie Brederfält 010-487 12 42

Hur arbetar Arbetsförmedlingen Samverkan? Marie Brederfält 010-487 12 42 Hur arbetar Arbetsförmedlingen Samverkan? Marie Brederfält 010-487 12 42 Arbetsförmedlingen i Göteborg 5 stadsdelskontor som ger service till arbetssökande och arbetsgivare inom sitt geografiska område.

Läs mer

Introduktion till molntjänster. ÖVERGRIPANDE DEL: Kommunikation

Introduktion till molntjänster. ÖVERGRIPANDE DEL: Kommunikation Introduktion till molntjänster ÖVERGRIPANDE DEL: Kommunikation ÖVERGRIPANDEDEL ÖVERSIKT 1. Varför är kommunikation viktig? 2. Kommunikationsverktyg och element 3. Varianter och hinder Vad är kommunikation?

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Välkommen till Fontänhuset - tillsammans skapar vi mening och bryter isolering

Välkommen till Fontänhuset - tillsammans skapar vi mening och bryter isolering Är du drabbad av psykisk ohälsa? Välkommen till Fontänhuset - tillsammans skapar vi mening och bryter isolering FONTÄNHUSET NYKÖPING Medlem i Clubhouse Interna onal Ring oss: 0155-26 81 40 Mail: fontanhuset@nykoping.nu

Läs mer

Har Endometrios fick vänta 20 år på diagnos

Har Endometrios fick vänta 20 år på diagnos Page 1 of 6 Har Endometrios fick vänta 20 år på diagnos 1 Medicin & hälsa När Laila var 12 år gammal och kom i puberteten, började mardrömmen. Hon drabbades hårt av kvinnosjukdomen endometrios. Idag är

Läs mer

Seminarium ÖNH momentet, TEMA5 2009 08 28 Hörsel och kurvor

Seminarium ÖNH momentet, TEMA5 2009 08 28 Hörsel och kurvor Hörsel och kurvor Funktionssystem Sinnen. Detaljerade lärandemål Kunskap och förståelse Studenten skall efter denna seminarium kunna 1. Beskriva och bedöma symtom, fynd och behandling vid de vanligaste

Läs mer

1 Regeringens proposition 1996:97:61 s.31, 33, 34 2 FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning

1 Regeringens proposition 1996:97:61 s.31, 33, 34 2 FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning Liberaliseringen av den svenska telekommunikationsmarknaden har bidragit till att öka konkurrensen inom branschen. Den ökade konkurrensen har i sin tur inneburit betydande prissänkningar på många teletjänster.

Läs mer

STRESS OCH REHABILITERING. Bemötande och samverkan

STRESS OCH REHABILITERING. Bemötande och samverkan STRESS OCH REHABILITERING Bemötande och samverkan Beteende ABC Aktiverare 20% Beteende, förändring Konsekvens 80% Förstärkning Positiv Lön Negativ Undvika kritik Försvagning Positiv Kritik, ökad belastning

Läs mer

Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om att förbättra hälsan för ensamföräldrar

Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om att förbättra hälsan för ensamföräldrar HSN 2010-11-16 p 6 1 (3) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2010-10-12 HSN 1007-0738 Handläggare: Pia Pahlstad Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om förbättra hälsan

Läs mer

Utmanande beteende och avledningsmetoder

Utmanande beteende och avledningsmetoder Iraj Yekerusta Utmanande beteende och avledningsmetoder Teoretiska perspektiv Det finns olika syn och tolkningar om beteendeproblem. Hanteringen av beteendeproblem varierar utifrån det perspektiv man agerar

Läs mer

Digital mötesplats stärker kommunens anhörigstöd

Digital mötesplats stärker kommunens anhörigstöd Digital mötesplats stärker kommunens anhörigstöd Sammanfattning Studier visar att en av fem vuxna är anhörig till någon med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning, demens, missbruk eller annan långvarig

Läs mer

Sveriges första rapport till FN:s kommitté för konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Sveriges första rapport till FN:s kommitté för konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Sveriges första rapport till FN:s kommitté för konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Det här är den första rapporten som Sverige lämnar till FN:s kommitté

Läs mer

att koncentrera sig, att bibehålla uppmärksamheten, att minnas osv., som orsakades av att så mycket energi gick åt till att bearbeta den förändrade

att koncentrera sig, att bibehålla uppmärksamheten, att minnas osv., som orsakades av att så mycket energi gick åt till att bearbeta den förändrade att koncentrera sig, att bibehålla uppmärksamheten, att minnas osv., som orsakades av att så mycket energi gick åt till att bearbeta den förändrade situationen, ledde till en reflexion över hur vuxna som

Läs mer

Arbetsmiljöplan för Bollebygds kommun

Arbetsmiljöplan för Bollebygds kommun Arbetsmiljöplan för Bollebygds kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Inledning 2 2. Målsättning 2 2.1 Fysisk, psykisk och social arbetsmiljö 2.2 Anpassning 2.3 Alkohol och droger 2.4 Rökning 3. Definition

Läs mer

Likabehandling av studenter Funktionsnedsättning ELISABET HEMMINGSSON, ULLA BERGMAN, BODIL RYDERHEIM, KARIN CHERFILS-KARLSSON

Likabehandling av studenter Funktionsnedsättning ELISABET HEMMINGSSON, ULLA BERGMAN, BODIL RYDERHEIM, KARIN CHERFILS-KARLSSON Likabehandling av studenter Funktionsnedsättning ELISABET HEMMINGSSON, ULLA BERGMAN, BODIL RYDERHEIM, KARIN CHERFILS-KARLSSON Studenter med funktionsnedsättningar LTH 2005-2014 180 160 140 120 100 80 60

Läs mer

Socialförvaltningen Riktlinje för bistånd enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen inom socialförvaltningens socialpsykiatri

Socialförvaltningen Riktlinje för bistånd enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen inom socialförvaltningens socialpsykiatri Socialförvaltningen Riktlinje för bistånd enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen inom socialförvaltningens socialpsykiatri Riktlinjerna är fastställda av socialnämnden 11 juni 2014, 83 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen rehabilitering. Ann-Christine Kalén Samverkanssamordnare NV Götaland

Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen rehabilitering. Ann-Christine Kalén Samverkanssamordnare NV Götaland 2016 Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen rehabilitering Ann-Christine Kalén Samverkanssamordnare NV Götaland Uppdraget Vårt uppdrag kommer från riksdag och regering. Vi ska förbättra arbetsmarknaden

Läs mer

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård Informationen ska vara en vägledning för dig under din rehabiliteringsperiod hos oss. Är det något

Läs mer

Projektplan för Samverkstan

Projektplan för Samverkstan Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2010-04-30 1(10) Projekt Samverkstan Runar Skoglund Arbetskonsulent 054-29 72 25 sms 070-691 72 39 runar.skoglund@karlstad.se Projektplan för Samverkstan Bakgrund

Läs mer

Är jag redo för arbete?

Är jag redo för arbete? Är jag redo för arbete? En guide som skapats inom programmet Step by Step- ett ungdoms initiativ under Ung och Aktiv i Europa programmet Januari- September 2013 Vad innebär det att praktisera Jag lär mig

Läs mer

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning Reviderad 2015-09-01 Hjälpreda Hörsel Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning www.spsm.se www.vgregion.se www.rjl.se www.regionhalland.se www.skl.se Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

2009-07-07 Reviderad 2009-09-07

2009-07-07 Reviderad 2009-09-07 ARBETSMILJÖ POLICY 1 Arbetsmiljöpolicyn, som också utgör policy mot kränkande särbehandlling, skall användas i det löpande arbetsmiljöarbetet på varje arbetsplats i kommunen. Den utgör ett redskap och

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Södra Råtorps Förskola Avdelningarna: Millimina Filuren Stjärnfallet Norrskenet Himlavalvet Solstrålen Regnbågen April-15-

Läs mer

Särskild utbildning för vuxna SÄRVUX. Kurskatalog, 2014/2015. Hagfors kommun

Särskild utbildning för vuxna SÄRVUX. Kurskatalog, 2014/2015. Hagfors kommun Särskild utbildning för vuxna SÄRVUX Kurskatalog, 2014/2015 Hagfors kommun Särskild utbildning för vuxna Särvux Särvux är en del av den kommunala vuxenutbildningen och är till för dig som har fyllt 20

Läs mer

Stöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation. Cancerrehabilitering

Stöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation. Cancerrehabilitering Stöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation Cancerrehabilitering Denna text är framtagen av RCC Stockholm Gotland i samarbete med patientföreträdare och faktagranskad av professioner inom

Läs mer

När livet gör oss illa Mitt i vardagen inträffar händelser som vänder upp och ned på tillvaron!

När livet gör oss illa Mitt i vardagen inträffar händelser som vänder upp och ned på tillvaron! När livet gör oss illa Mitt i vardagen inträffar händelser som vänder upp och ned på tillvaron! Om sorg Att mista en livskamrat, en förälder, ett barn eller en nära vän är en av livets mest omvälvande

Läs mer