Hörselrehabilitering - Så funkar det
|
|
- Lovisa Bengtsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hörselrehabilitering - Så funkar det Jeannette Hägerström Leg.audionom/ universitetsadjunkt Karolinska Institutet Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik Enheten för audiologi Alfred Nobels Allé 10, plan Huddinge Hörsel och kommunikation Åldrandet innebär att våra sinnesorgan fungerar sämre Presbyacusis = Åldersbetingad hörselnedsättning Jeannette Hägerström Hörselrehabilitering - så funkar det 2 Jeannette Hägerström 1
2 Försvarsmekanismer Förnekande av hörselnedsättningen (man upplever sig som underlägsen om man har någon funktionsnedsättning) Förskjutning av problemet (det är ungdomar nu för tiden som bara mumlar) Misstänksamhet (andra pratar bakom ryggen på mig) detta kan utvecklas till paranoida föreställningar om det kombineras med isolering. Jeannette Hägerström Hörselrehabilitering - så funkar det 3 Att få besked om hörselnedsättning Vanliga reaktioner Lättnad (jag är inte dement) Förnekande och ilska (det stämmer inte) Jag vill inte att andra ska veta det. Jag vill inte ha hörapparat, det är ett tecken på att jag är gammal Nu vill jag ha hjälp att fixa hörseln (hörhjälpmedel, cochleaimplantat) Kan bli besviken om hjälpmedlet inte fungerar som man förväntat sig Jeannette Hägerström Hörselrehabilitering - så funkar det 4 Jeannette Hägerström 2
3 Hörselnedsättning påverkar kommunikationen med andra Människor är sociala varelser. Vill ha kontakt kommunicera Personer med nedsatt hörsel missförstår. Andra blir irriterade eller kanske skrattar åt personen Personer med nedsatt hörsel får svårare att urskilja ljud där det finns bakgrundsbrus Personer med nedsatt hörsel får svårare att umgås i grupp Jeannette Hägerström Hörselrehabilitering - så funkar det 5 Hörselnedsättning påverkar också Hör inte avlägsna bakgrundsljud (känner sig inte som en del av den pågående livet) Hör inte fordon, eller steg som närmar sig. Blir osäker i trafiken. Rädd att bli överkörd. Kanske rädd att bli rånad Musikupplevelser, skogspromenader kanske inte liva givande som förr när man inte hör fåglarna, vattnets brus osv Jeannette Hägerström Hörselrehabilitering - så funkar det 6 Jeannette Hägerström 3
4 Förmåga att skapa nya relationer Många äldre har förlorat nära anhöriga och vänner (sitt nätverk) på grund av att de anhöriga och vännerna dött eller flyttat till vårdinrättningar Om man inte hör vad andra säger har man svårt att knyta nya kontakter. Man hänger inte med i samtalen, svarar fel och kanske är rädd att göra sig till åtlöje. Hörselnedsättningen kan också leda till att man blir misstänksam och tror att andra pratar om en vilket i sin tur leder till att man drar sig undan och inte vill umgås med dem. Jeannette Hägerström Hörselrehabilitering - så funkar det 7 Isolering Kommunikationssvårigheter kan leda till att en person drar sig undan och isolerar sig. Tackar nej till bjudningar, går inte på möten, studiecirklar eller konserter Såväl personen själv som andra personer kan uppfatta hörselnedsättningen som begynnande demens En längre tids isolering och ensamhet leder ofta till depression och kan även påskynda en demensutveckling Jeannette Hägerström Hörselrehabilitering - så funkar det 8 Jeannette Hägerström 4
5 Motivation Ibland vill man inte ta in information (känslomässigt motstånd, negativ attityd) Ser man hörapparaten som ett hjälpmedel eller som ett tecken på att man blivit gammal? Vill personen lära sig hur den fungerar? Eller är det andra som vill det? Jeannette Hägerström Hörselrehabilitering - så funkar det 9 Stödpersoner Äldre med nedsatta kognitiva funktioner kan behöva hjälp av en stödperson för att lära sig hörhjälpmedlen Ibland kan det vara bra att ta med en anhörig till besöket som får samma information som den äldre personen För en del äldre som bor på vårdboende måste man se till att vårdpersonalen kan hjälpa den äldre att sköta sitt hörhjälpmedel Jeannette Hägerström Hörselrehabilitering - så funkar det 10 Jeannette Hägerström 5
6 Definition av rehabilitering Insatser som skall bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, återvinner eller bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet Källa: SOSFS 2008:20 2 Jeannette Hägerström Hörselrehabilitering - så funkar det 11 Ansvar, gränsdragningar Sjukvårdsnämndens ansvar Upphandlingar. Sluta avtal med vårdgivare/förskrivare Vårdgivarens ansvar Se till att vården uppfyller kraven på god vård och god kvalitet. Se till att det finns rutiner Verksamhetschefens ansvar Löpande hälso- sjukvårdsverksamheten, tillgodose hög patientsäkerhet och god kvalitet. Se till att förskrivarna har rätt kompetens Jeannette Hägerström Hörselrehabilitering - så funkar det 12 Jeannette Hägerström 6
7 Ansvar, gränsdragningar Vem får förskriva hjälpmedel? Verksamhetschefen utser förskrivare på sin enhet. Ska se till att hen har den kompentens som behövs för uppgiften Vad är hjälpmedel? Hälso- sjukvårdsförvaltningen definierar och bestämmer vilka hjälpmedel som ska ingå i hälso- sjukvårdens ansvar. Kan skilja mellan kommuner och landsting Medicintekniska produkter Innebär att tillverkaren har ansvar för sina produkter gällande krav i det medicinska regelverket, CE-märkning Jeannette Hägerström Hörselrehabilitering - så funkar det 13 Hörselrehabilitering Insatser som skall bidra till att en person med förvärvad hörselnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, återvinner eller bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Hörselvårdens rehabilitering sägs stå på tre ben: medicin, teknik och beteendevetenskap.. Jeannette Hägerström Hörselrehabilitering - så funkar det 14 Jeannette Hägerström 7
8 Adults with hearing loss Body Participation Hearing and perceptual functions Contextual factors ICF i relation till hörselnedsättning Granberg, 2015 Jeannette Hägerström Hörselrehabilitering - så funkar det 15 Audiologisk Counseling Teknologi Jeannette Hägerström Hörselrehabilitering - så funkar det 16 Jeannette Hägerström 8
9 Hörselrehabilitering Landstingets hörcentraler All re-/habilitering Privat verksamhet/ Landstingsverksamhet inom primär hörselrehabilitering Auktorisation Utvidgad/ fördjupad rehabilitering Jeannette Hägerström Hörselrehabilitering - så funkar det 17 Auktorisation Region Östergötland Auktorisation: Ja Rekvisition: Nej Region Uppsala Auktorisation: Ja Rekvisition: Nej Region Skåne Aukorisation: Ja Rekvisition:Ja Region Stockholm Auktorisation: Ja Rekvisition: Ja Jeannette Hägerström Hörselrehabilitering - så funkar det 18 Jeannette Hägerström 9
10 Jeannette Hägerström Hörselrehabilitering - så funkar det 19 Egenansvar Vem är aktuell? När hjälpmedelsbehovet inte omfattas av hälso- och sjukvårdens ansvar. Vad gäller? Patienten ansvarar själv för såväl inköp av produkten, eventuella justeringar, service, underhåll och försäkringar Vanliga konsumentköplagen gäller Förskrivaren har en viktig roll i att bistå med information, råd och rekommendationer, och bör avråda från inköp om man bedömer att patienten står i begrepp att köpa något som kan vara direkt olämpligt. Jeannette Hägerström Hörselrehabilitering - så funkar det 20 Jeannette Hägerström 10
11 Hörapparat vad kostar det? Vårdval /Fritt val av hjälpmedel Östergötland 2013 Finansierar primär hörselrehab Uppsala 2011 Finansierar primär hörselrehab Stockholm 2011 Finansierar primär hörselrehab Rekvisition 3.040:-per HA Skåne 2008 Finansierar primär hörselrehab Rekvisition 2.100:-per HA Jeannette Hägerström Hörselrehabilitering - så funkar det 21 Fritt Val hjälpmedel Vem kan vara aktuell? Behov ska finnas enligt uppställda kriterier Patienten skall själv kunna ta ansvar för sitt val Skillnad mot vanlig förskrivning? Information om vad Fritt Val hjälpmedel innebär är mycket viktigt Förskrivare har uppföljningsansvar gällande utprovningen, men inte för själva produkten. Jeannette Hägerström Hörselrehabilitering - så funkar det 22 Jeannette Hägerström 11
12 Primär hörselrehabilitering Med primär hörselrehabilitering avses insatser till personer som till stor del kan få sina behov tillfredsställda genom utprovning och anpassning av hörapparater Insatser både tekniska och pedagogiska. Den primära hörselrehabiliteringen kallas även grundläggande och basal hörselrehabilitering. Källa: Socialstyrelsen: Rehabilitering för vuxna med syn- eller hörselnedsättning Landstingens habiliterings- och rehabiliteringsinsatser Jeannette Hägerström Hörselrehabilitering - så funkar det 23 Primär hörselrehabilitering Vilken kundgrupp omfattas? Ålder Hörselnedsättning Tinnitus Jeannette Hägerström Hörselrehabilitering - så funkar det 24 Jeannette Hägerström 12
13 Primär hörselrehabilitering Vilken kundgrupp omfattas INTE? Ålder Hörselnedsättning Taluppfattning Tinnitus Utvidgad hörselrehabilitering på Hörsel-och balanskliniken Vuxenrehab Jeannette Hägerström Hörselrehabilitering - så funkar det 25 Fördjupad hörselrehabilitering Med fördjupad hörselrehabilitering avses insatser till personer som behöver mer omfattande hörselrehabilitering. Den fördjupade hörselrehabiliteringen kräver ofta insatser från flera kompetenser och den pågår ofta under en längre tid. Insatserna kan vara medicinsk, teknisk, pedagogisk, psykologisk och social. Den fördjupade hörselrehabiliteringen kallas även för utvidgad hörselrehabilitering. Källa: Socialstyrelsen: Rehabilitering för vuxna med syn- eller hörselnedsättning Landstingens habiliterings- och rehabiliteringsinsatser Jeannette Hägerström Hörselrehabilitering - så funkar det 26 Jeannette Hägerström 13
14 Kriterier Stora besvär av hörselnedsättning/tinnitus där risk för långvarig sjukskrivning föreligger Tydliga tecken på social isolering eller reaktiv depression förorsakad av hörselnedsättning/tinnitus Grav hörselnedsättning t.ex. hörapparatbärare som har ett konversationsavstånd på mindre än en meter testat med hörapparat utan läppavläsestöd Jeannette Hägerström Hörselrehabilitering - så funkar det 27 Kriterier forts.. Ytterligare funktionsnedsättning som påverkar kommunikationen och/eller där hörselnedsättningen i kombination med ytterligare funktionshinder medför att hörselrehabiliteringen blir omfattande. Behov av benförankrad hörapparat Cochlea implantat Nytillkommen/ hastigt förvärrad ensidig hörselnedsättning/ dövhet, exempelvis patienter med sudden deafness, Morbus Ménière eller skallbastumörer Jeannette Hägerström Hörselrehabilitering - så funkar det 28 Jeannette Hägerström 14
15 Rehabiliteringsinsatser Förskrivning av hjälpmedel Läkarmottagning Stöd och krissamtal Social rådgivning Kommunikationsträning Gruppverksamhet Second Opinion Jeannette Hägerström Hörselrehabilitering - så funkar det 29 Gruppverksamhet Fördjupad tinnitusinformation En eller två veckors rehabiliteringsgrupper Anhöriginformation Undervisning i tecken som stöd (TSS) Aktiv Kommunikation Mindfullness Jeannette Hägerström Hörselrehabilitering - så funkar det 30 Jeannette Hägerström 15
16 Rehabiliteringskedjan I stora drag kan man säga att hörselrehabiliteringskedjan innefattar tre grundläggande beståndsdelar: Nybesök Återbesök 1 (utprovningsbesök), 2, 3 o.s.v. Utvärderingsbesök Rehabiliteringskedjan kan se väldigt olika ut för olika personer och kan inrymma mycket mer Personen rehabiliteras - inte hörselnedsättningen Jeannette Hägerström Hörselrehabilitering - så funkar det 31 Exempel på rehabiliteringsmodell Översatt till våra tre grundläggande beståndsdelar blir det ungefär så här: Nybesök Återbesök Utvärderingsbesök Jeannette Hägerström Hörselrehabilitering - så funkar det Smeds & Leijon (2000) 32 Jeannette Hägerström 16
17 Nybesök Återbesök 1- Jeannette Hägerström 17
18 Utvärderingsbesök Smeds & Leijon (2000) Behovstrappa - kommunikation 6 Fritt valda aktiviteter 5 Delta i samhället 4 Ta del av information i samhället 3 Att samtala 2 Förmedla vad jag vill 1 Förmedla basala behov Jeannette Hägerström Hörselrehabilitering - så funkar det 36 Jeannette Hägerström 18
19 Hörapparatens delar Jeannette Hägerström Hörselrehabilitering - så funkar det 37 Bakom-örat-apparat med individuellt formgjuten insats Bakom-örat-apparat med öppen insats av standardtyp ( dome ) I-örat-apparater Olika storlekar Jeannette Hägerström Hörselrehabilitering - så funkar det 38 Jeannette Hägerström 19
20 CI/EAS Jeannette Hägerström Hörselrehabilitering - så funkar det 39 Benförankrad hörapparat (BAHA) Jeannette Hägerström Hörselrehabilitering - så funkar det 40 Jeannette Hägerström 20
21 Problemlösning? Återkoppling Ocklusion Vanliga ljud låter för mycket Tyst? Jeannette Hägerström Hörselrehabilitering - så funkar det 41 Övriga hörselhjälpmedel Mer än bara hörapparater! Arbetsplatshjälpmedel Försäkringskassan/Arbetsförmedlingen/arbetsgivare Hjälpmedel till hemmet och fritiden Jeannette Hägerström Hörselrehabilitering - så funkar det 42 Jeannette Hägerström 21
22 Hörselhjälpmedel Demonstration Jeannette Hägerström Hörselrehabilitering - så funkar det 43 7 tips för kommunikation 1. Tala tydligt och naturligt, ord/minut 2. Sök lyssnarens uppmärksamhet innan du börjar att tala 3. Vänd dig mot lyssnaren Se till att du syns och att ditt ansikte är belyst 4. Stå nära Stå inte längre bort än 2 meter och inte närmare än 1 meter 5. Använd kroppsspråket för att förstärka ditt tal 6. Upprepa och omformulera om du missförstås Svara på frågor och repetera budskapet (gärna med andra ord) tills du är säker på att mottagaren förstått vad du menar 7. Eliminera eller minska störande ljud i rummet Jeannette Hägerström Hörselrehabilitering - så funkar det 44 Jeannette Hägerström 22
23 Läs mer Granberg, S. Functioning and disability in adults with hearing loss: the preparatory studies in the ICF Core sets for hearing loss project. Örebro: Örebro University; 2015 Jeannette Hägerström Hörselrehabilitering - så funkar det 45 Hörselrehabilitering - Så funkar det Jeannette Hägerström Leg.audionom/ universitetsadjunkt Jeannette.hagerstrom@ki.se Karolinska Institutet Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik Enheten för audiologi Jeannette Hägerström 23
Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013
Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet
Läs merVälkommen. till förskrivarutbildning!
Välkommen till förskrivarutbildning! Så här påverkas förskrivningsprocessen av patientlagen Vad säger juridiken, vad har förändrats, hur gör vi i Västmanland och vilket stöd ges på nationell nivå för att
Läs merOrolig för ett barn. vad kan jag göra?
Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver
Läs merSkriva uppsats på registermaterial
Skriva uppsats på registermaterial Margareta Edén, leg. audionom Hörselverksamheten Mölndal Audionomrepresentant i referensgruppen för registret sedan 2008. D-uppsats: Vilka orsaker finns till att vuxna
Läs merEn beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30
Samtalsprocessen En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30 Samtalsprocessens fem faser Öppna Lyssna Analysera Bedöma Motivation Åtgärd Avsluta Öppningsfasen Genom rösten, god
Läs merÖverenskommelse angående hjälpmedel i pedagogisk verksamhet för barn och ungdomar
Överenskommelse angående hjälpmedel i pedagogisk verksamhet för barn och ungdomar 1 Förord Överenskommelsen kring hjälpmedel i pedagogisk verksamhet har arbetats fram gemensamt av Kommunförbundet Skåne
Läs merHörselvetenskap B, Audiologisk rehabilitering, 13,5 hp
Hörselvetenskap B, Audiologisk rehabilitering, 13,5 hp 2011-05-27 4 timmar Kursansvarig: Sara Båsjö Svaren poängsätts med svarens fullständighet som grund. Besvara varje fråga på separat papper och skriv
Läs merMitt liv som mobbad. Wiveca Wendin
Mitt liv som mobbad Wiveca Wendin 1 Mitt liv som mobbad Copyright 2012, Wiveca Wendin Ansvarig utgivare: Wiveca Wendin Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-1642-3 2 Innehåll 1. Några ord av författaren
Läs merHjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel
Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Beskrivning av vad som styr inriktningen av vilka hjälpmedel som tillhandahålls och riktlinjerna för förskrivning inom Hjälpmedelsnämnden
Läs merNär livet gör oss illa Mitt i vardagen inträffar händelser som vänder upp och ned på tillvaron!
När livet gör oss illa Mitt i vardagen inträffar händelser som vänder upp och ned på tillvaron! Om sorg Att mista en livskamrat, en förälder, ett barn eller en nära vän är en av livets mest omvälvande
Läs merAtt leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov
Förtroendemannagruppen december 2003 1 Hörselnedsättning/dövhet Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för medicinskt programarbete Hörselnedsättning/dövhet
Läs merMedicinskt programarbete. Omvårdnadsbilagor. Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom. Stockholms läns landsting
Medicinskt programarbete Omvårdnadsbilagor Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom Stockholms läns landsting 2007 Innehåll Bilaga 1...3 Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning,
Läs merIntervju med Elisabeth Gisselman
Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk
Läs merMöte med Mårten Gerle, Medicinskt sakkunnig vid Socialstyrelsen 12 december 2009
Möte med Mårten Gerle, Medicinskt sakkunnig vid Socialstyrelsen 12 december 2009 Mötet ägde rum cirka en vecka efter kunskapshearingen om självskadebeteende (som beskrivs i kapitlet Förbud av det förbjudna
Läs merEn värdegrundad skola
En värdegrundad skola Samverkan för barns bästa Stephan Andersson 1 Värdegrundad utbildning Allas rätt till en likvärdig utbildning och allas rätt att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar
Läs merKod: Ämnesområde Hörselvetenskap B Kurs Audiologisk rehabilitering Kurskod: HÖ1401 Tentamenstillfälle Uppsamlingstentamen.
Kod: Ämnesområde B Kurs Audiologisk rehabilitering Kurskod: Tentamenstillfälle Uppsamlingstentamen Datum 2013-08-16 Tid 3 timmar Kursansvarig Övrig information Resultat: Lärandemål Provkod: 0620 Varje
Läs merCOMFORT DIGISYSTEM. Flermikrofonsystem
COMFORT DIGISYSTEM Flermikrofonsystem Delaktighet och självförtroende Varför flermikrofonsystem? Att höra bra i skolan är viktigt både för inlärningen och den sociala gemenskapen. Men för en elev med hörapparat
Läs merJag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.
VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får
Läs merEgenvårdsprodukter Samverkansnämnden Hjälpmedelscenter Juni 2015
Egenvårdsprodukter Samverkansnämnden Hjälpmedelscenter Juni 2015 Innehållsförteckning Inledning... 2 Hjälpmedel som tillhandahålls enligt HSL... 3 Förskrivning av hjälpmedel...4 Egenansvar...4 Den enskildes
Läs merPersonnummer: Bedömningsformuläret används vid planeringsbesöket, mitt- och slutbedömningen och lämnas sedan in till VFUkoordinator.
senast ändrad: 2015-06-25 Daniel Landälv Studentversion Bedömningsunderlag, rehabilitering 2, verksamhetsförlagd utbildning VFU-kurs: Namn: Enhet: Personnummer: Bedömningsformuläret används vid planeringsbesöket,
Läs merSOSFS 2008:20/ICF. Ett exempel på hur samordningen av insatser för habilitering och rehabilitering kan se ut med ICF.
SOSFS 2008:20/ICF Ett exempel på hur samordningen av insatser för habilitering och rehabilitering kan se ut med ICF. Carola Davisson Malin Rombing Tina Ylitorvi Linn Öresjö Kvalitetssäkringssamordnare(KSS),
Läs merBättre överblick, ännu bättre vård. Sammanhållen journalföring. Nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter.
Bättre överblick, ännu bättre vård. Sammanhållen journalföring. Nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter. Allt hänger ihop. Hur du mår är summan av många faktorer. Ju mer vi inom vården
Läs merSIP Samordnad individuell plan
SIP Samordnad individuell plan 2015-04-21 karin.lindstrom@skl.se, viveca.axelsson@sollentuna.se Varför behövs SIP? Varför tror ni att det behövs en lagstiftning om samordning av insatser mellan socialtjänst
Läs merÖvervikt och fetma 2016
Övervikt och fetma 2016 kunskap, vård och behandling kunskap utveckling inspiration Aktuell forskning om övervikt och fetma vad är det senast sagda gällande risker, genetisk känslighet och behandlingsmetoder?
Läs merResultatet av ditt hörseltest
Din hörsel Resultatet av ditt hörseltest Dina hörtrösklar är: Frekvens i hertz (Hz) 125 250 500 1000 2000 4000 8000 0 10 20 30 40 50 Hörtröskel i decibel (db HL) 60 70 80 90 100 110 120 2 Noteringar: 3
Läs merUtvärdering FÖRSAM 2010
Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...
Läs merRiktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring
Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Beslutade av Förbundsstyrelsen i november 013 Inledning De flesta psykologer genomgår sin PTP-tjänstgöring utan större problem och är väl förberedda
Läs merBättre överblick, ännu bättre vård.
Bättre överblick, ännu bättre vård. Sammanhållen journalföring. Nya möjligheter för vården att få ta del av dina uppgifter. Allt hänger ihop. Hur du mår är summan av många faktorer. Ju mer vi inom vården
Läs merUtvärdering 2015 deltagare Voice Camp
Utvärdering 15 deltagare Voice Camp 8 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Enkelt, jag älskar att sjunga och det är alltid kul att träffa nya vänner
Läs merVåga Visa kultur- och musikskolor
Våga Visa kultur- och musikskolor Kundundersökning 04 Värmdö kommun Genomförd av CMA Research AB April 04 Kön Är du 37 6 34 65 39 60 3 69 0% 0% 40% 60% 0% 0% Kille Tjej Ej svar Våga Visa kultur- och musikskolor,
Läs merVerksamhetsplan elevhälsan
Verksamhetsplan elevhälsan För EduLexUs AB 2012/2013 Innehåll Elevhälsan blir ett nytt begrepp i skollagen...3 Om sekretess...3 Elevhälsan inom EduLexUs...4 Så här fungerar det...5 Prioriterade utvecklingsområden
Läs merLära känna varandra. För äldre barn kan man ställa sig upp och passa bollen med fötterna.
Tips Lära känna varandra Vid första träffen är det viktigt att man lär känna varandra. Det ger trygghet för hela gruppen och individen. Alla kommer också att lära sig namnen fortare vilket är bra för både
Läs merSammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre
Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre Inledning Denna skrift riktar sig till dig som vill driva
Läs merMånga har fått lära sig att inte ta skit från någon. Annika R Malmberg säger precis tvärtom: Ta skit!
Från foretagande.se 2009 09 08 Vilken färg är du? Skrivet av Annika R Malmberg Boktips Många har fått lära sig att inte ta skit från någon. Annika R Malmberg säger precis tvärtom: Ta skit! Det finns personer
Läs merPLUS + Styrning med kvalitetsplan. Verksamhet: HEMTJÄNST. Version 1.7. 9 juni 1998
PLUS + Styrning med kvalitetsplan Verksamhet: HEMTJÄNST Omvärldsanalys Egenanalys Behovsanalys Restriktioner Vision Långa mål Version 1.7 9 juni 1998 Antagen av socialnämnden 16 juni 1998 Antagen av kommunfullmäktige
Läs merRiktlinjer för medicintekniska produkter i elevhälsans medicinska insats, egenkontroll
Riktlinjer för medicintekniska produkter i elevhälsans medicinska insats, egenkontroll Den hälso- och sjukvårdspersonal som skall använda och hantera medicintekniska produkter ska ha kunskap om produktens
Läs merVårdpersonals och patienters upplevelse av journal på nätet
Vårdpersonals och patienters upplevelse av journal på nätet Omvårdnadsinformatik 2016-04-18 Åsa Cajander, Uppsala universitet Isabella Scandurra, Örebro universitet Rapport om kunskapsläget på gång 11
Läs mer1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.
1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på
Läs merRecept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.
Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk
Läs merVälkommen till Lärandeseminarium 1
Välkommen till Lärandeseminarium 1 Jämlik strokevård! Sammanhållen vård, rehabilitering, stöd och information Patient/brukare/närstående är en viktig resurs! JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen vård, stöd,
Läs merFrån förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling
Från förvaring till förvandling I samband med att jag coachade en verksamhetschef för ett gruppboende fick jag vara med om en märkbar utveckling. Chefens överordnade ringde mig och berättade att chefen
Läs merBemötande och Förhållningssätt vid BPSD. Behavioral and Psychological Symptoms of Dementia. BPSD-Teamet
Bemötande och Förhållningssätt vid BPSD Tag min hand och håll den ömt. Hjälp mig minnas det jag glömt. Ta det stilla, lugnt och varligt. Säg att livet ej är farligt. Behavioral and Psychological Symptoms
Läs merPolicy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006
Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Reviderat: 2009-09-22 2014-03-13 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund till dokumentet... 3 Definitioner... 3 ICF och funktionshinderbegreppet...
Läs mer5 vanliga misstag som chefer gör
5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom
Läs merLikabehandling och trygghet 2015
Likabehandling och trygghet 2015 1 Jag är Man 58 48,3 Kvinna 58 48,3 Jag avstår från att definiera 4 3,3 mig Total 120 100 100% (120/120) 2 Det känns bra att gå i skolan Alltid 46 38,3 Oftast 55 45,8 Ibland
Läs merFunktion(s)(förmåga) och funktionshinder hos vuxna med hörselnedsättning
Funktion(s)(förmåga) och funktionshinder hos vuxna med hörselnedsättning Sarah Granberg, PhD, Lecturer, Audiologist Audiologiskt forskningscentrum, USÖ, Örebro Institutet för handikappvetenskap, Örebro
Läs merHörselskadades Riksförbund. Intressepolitiskt program
Hörselskadades Riksförbund Intressepolitiskt program Intressepolitiskt program HRFs vision HRFs vision är ett samhälle där alla hörselskadade kan leva i full delaktighet och jämlikhet. Ett samhälle där
Läs merSida 1 av 5 Arbetsmiljö Ett rum eller två i rummet, så kan man också skapa lite avskildhet i kontorslandskap. En ljuddämpande kreation, Mute floor från Horreds. Design: Fredrik Mattsson. Foto: Andy Praht
Läs merRAPPORT: ATT UPPLEVA EN UTSTÄLLNING HELT I LJUD. FÖR UTSTÄLLNINGEN VÄRDEFULLT. BAKGRUND..s 2 METOD...s 2 RESULTAT...s 3 9 ANALYS AV WORKSHOP...
RAPPORT: ATT UPPLEVA EN UTSTÄLLNING HELT I LJUD. FÖR UTSTÄLLNINGEN VÄRDEFULLT BAKGRUND..s 2 METOD...s 2 RESULTAT.....s 3 9 ANALYS AV WORKSHOP...s 10 1 BAKGRUND Vi vill ta reda på hur en upplever en utställning
Läs merAnsökan ambitionshöjning Ungdomshälsan
Ansökan ambitionshöjning Ungdomshälsan Bakgrund/Problemformulering Under senare år har olika nationella utredningar visat att barns och ungdomars psykiska ohälsa har ökat, vilket utöver det psykiska lidandet
Läs merREHABILITERING AV PERSONER MED GRAV HÖRSELNEDSÄTTNING
REKOMMENDATION FÖR REHABILITERING AV PERSONER MED GRAV HÖRSELNEDSÄTTNING Bakgrund En grav hörselnedsättning försvårar möjligheterna att delta i auditiv kommunikation. För en vuxen person med grav hörselnedsättning
Läs merMäta effekten av genomförandeplanen
Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg
Läs mer1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 111 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2012-03-13 Reviderad 2014-01-07,
Läs merOm samordnad individuell plan enligt HSL 3 f och SoL 2 kap. 7 och andra förutsättningar. Linda Almqvist (jurist)
Om samordnad individuell plan enligt HSL 3 f och SoL 2 kap. 7 och andra förutsättningar Linda Almqvist (jurist) - Jag har en plan!..eller? Begreppsdiagram planer inom vård och omsorg mål för att uppnå
Läs merHÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ
+ + HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ + + Varför och hur görs Hälsa 2007? Samhället och människors levnadsvanor förändras. Vilka är orsakerna till vår tids ohälsa? Hur ser livsvillkoren för personer som drabbats
Läs merFinansierad av: Tell-Us
Finansierad av: Tell-Us Teckenspråkiga elevers livssituation utvecklingsstörning Tell-Us Arvsfondsprojektet Tell-Us syfte är att ge teckenspråkiga elever med utvecklingsstörning det elevinflytande de har
Läs merVi hoppas att ni har glädje av berättelsen om Undra och Lollo som ska träna sina krångelhänder så de blir hjälparhänder!
Barn mår bra av att veta En del barn har en hand som fungerar bra och en hand som är svårare att använda. Då kan man behöva träna den hand som är lite svårare att använda. Det finns en träningsmetod som
Läs merTesta din hörsel. - det är inte svårt
Testa din hörsel - det är inte svårt 2 Känner du tvekan inför ett hörseltest? Det är troligtvis det enklaste test du kan göra. Ett hörseltest går fort, är enkelt och är absolut inte obehagligt. I det flesta
Läs merPedagogiskt material till föreställningen
Pedagogiskt material till föreställningen Pucko vs Milan Detta är ett material vars huvudsyfte är att fånga upp de teman och situationer som är en del av föreställningen. Målet är att skapa reflektion
Läs merMitt barn har hepatit C. - Fakta för föräldrar och vårdnadshavare
Mitt barn har hepatit C - Fakta för föräldrar och vårdnadshavare 1 Är det normalt att vara orolig? Ja. Det är normalt att känna oro kring hur framtiden kommer att gestalta sig, men många föräldrar vittnar
Läs merDOM 2014-05- 0 5. Meddelad i Sundsvall. KLAGANDE Omsorgsnämnden i Borlänge kommun 781 81 Borlänge KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE
KAMMARRÄTTEN I SUNDSVALL 2014-05- 0 5 Meddelad i Sundsvall Sida 1 (4) Mål nr 529-13 KLAGANDE Omsorgsnämnden i Borlänge kommun 781 81 Borlänge MOTPART Ställföreträdare: 1. 2. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten
Läs merELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Källkritik s. 11. Fördelar och nackdelar s. 4. Samarbete s. 10. Slutsatser s. 9. Konsekvenser s.
Källkritik s. 11 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Samarbete s. 10 Slutsatser s. 9 ELEVHJÄLP Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Lösningar s. 8 Perspektiv s. 7 Likheter och skillnader s. 6 1 Resonera/diskutera/samtala
Läs merHar du svårt att sova?
Till äldre ungdomar, 15-18 år, och deras vårdnadshavare: Har du svårt att sova? Är du mellan 15-18 år? Har du haft svårt att sova åtminstone tre av veckans dagar de senaste tre månaderna? Stämmer något
Läs merLokal Oden, landstingshuset i Karlstad
LK/110156 PROTOKOLL 1 (6) HJÄLPMEDELSNÄMNDEN I VÄRMLAND Plats Lokal Oden, landstingshuset i Karlstad Beslutande landstinget, Annétthe Zettergren (M) ordförande landstinget, Mona Smedman (C) landstinget,
Läs merSäker användning av mobil telefoni och datakommunikation inom Norrbottens Läns Landsting
Säker användning av mobil telefoni och datakommunikation inom Norrbottens Läns Landsting Användning av mobiltelefoner och andra radiosändare nära medicinteknisk utrustning Det är tillåtet att använda mobiltelefoner,
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Läs merÖvning 1: Vad är självkänsla?
Självkänsla Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren
Läs merPersonnummer: Namn: Datum för besök: Vårdgivare:
1 Grav hörselnedsättning Vuxna Baseline-enkät B Personnummer: Namn: Datum för besök: Vårdgivare: Diagnos Sensorineural HNS Kombinerad HNS Inklusionskriterier: Tonmedelvärde M4(0.5, 1, 2, 4 khz) lika med
Läs merRUTIN FÖR FALLPREVENTION
2010-01-28 RUTIN FÖR FALLPREVENTION Antagen av Gränssnittsgruppen 2010-01-28 Bilagorna 2-6 finns i särskilt dokument (wordformat) med möjlighet till lokal anpassning. INLEDNING Fall är den vanligaste orsaken
Läs merAtt ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:
Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina
Läs merSPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI
SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI Kyrkbacksgatan 13, 722 15 Västerås Tel 021-13 94 55, 070-546 11 46 Vad är språkstörning? Specifik språkstörning F80.2B
Läs merSå får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR
Så får du bättre 1234 självkänsla Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips 8 SIDOR Självkänsla Våga ta steget mot ett bättre självförtroende och ett rikare liv! En dålig
Läs merLgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:
SIDAN 1 Författare: Hanne Fredsted Vad handlar boken om? Boken handlar om Tarik och Ida som ska på skolresa. Tarik vill så gärna följa med, men hans pappa har sagt att i hans familj sover man hemma. Fröken
Läs merBILANPASSNINGAR. Samlade kriterier för 12 12 04, 12 12 07, 12 12 12, 12 12 15, 12 12 18 och 12 12 21
Samlade kriterier för 04, 07, 12, 15, 18 och 21 Bilanpassning beviljas endast till brukare som inte ingår i det statliga bilstödets bidragsgrupper. Har brukare, som tillhör det statliga bilstödets bidragsgrupper,
Läs mer- risker och konsekvenser
Filmfakta Ämne: Idrott och hälsa, Biologi, ANDT Ålder: Från 13 år (H, Gy) Speltid: 17 minuter Svenskt tal med svensk text som tillval Producent: Kunskapsmedia AB, 2012 Inlärningsmål - Att ungdomarna lär
Läs merDet blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet
Det blev ju liksom roligare alltihopa när man varit där. Ja, mer energi Det kändes både i kroppen och huvudet -äldre personers tankar och erfarenheter av projektet Formkontroll för äldre Helena Hörder,
Läs merFormulera sig och kommunicera i tal och skrift. Läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften.
SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Kira och hennes band Funky ska vara med i en tävling som heter Talang. Kira hoppas på att hon och Nico ska blir
Läs merInformation kring Tema Hjälpmedel på 1177.se Kävlinge 2014-05-08
Information kring Tema Hjälpmedel på 1177.se Kävlinge 2014-05-08 Mats Renard Kommunförbundet Skåne Tema Hjälpmedel Tre delar Ny databas Hitta och jämföra hjälpmedel Redaktionella texter Ersätter dagens
Läs merRutin vid bältesläggning
Rutin vid bältesläggning Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) gäller en allmän skyldighet att erbjuda en god vård som skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda
Läs merAtt komma utanför en storstad ger ro för att fokusera och samla gruppen.
10 steg till att planera en workshop Att organisera en workshop är mycket tidskrävande och det finns många detaljer att hålla reda på, men det kan vara en mycket givande forum och kan användas i många
Läs merArbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar)
Arbeta med NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) Projektledare, Vägar till jobb ingela.halvarsson@attention-riks.se 1 Mina erfarenheter Möten med människor Möten med kommuner/myndigheter Möten
Läs merVåga prata om dina erektionsproblem
Våga prata om dina erektionsproblem Sexlivet är en viktig del för närheten och samhörigheten i en parrelation. Men för många män, och kanske också för dig, är ett vitalt sexliv inte någon självklarhet
Läs merSamtal kring känsliga frågor
Samtal kring känsliga frågor Ibland ställs du inför en situation där du behöver samtala med en medarbetare om något besvärligt eller känsligt. Skälen kan vara många - exempelvis: att du inte är nöjd med
Läs merBarns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen
Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det
Läs merEn undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN
En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN Jag får inte den hjälp jag behöver för att kunna ge barnen en bra utbildning. Har absolut ingenting emot barnen i sig utan det är själva situationen.
Läs merFörarbete, planering och förankring
Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska
Läs merVerksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015
Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 En samlad elevhälsa i Nordmalings kommun Bakgrund I och med den nya skollagen (2010:800) samlades skolhälsovården, den särskilda elevvården och de specialpedagogiska
Läs merVill du bli tandläkare? - information om tandläkarutbildningen
Vill du bli tandläkare? - information om tandläkarutbildningen Du som håller den här broschyren i din hand är kanske intresserad av att bli tandläkare. Vill du veta mer innan du gör ditt val? Läs igenom
Läs merRubrik: Century Gothic, bold 33pt. Punktlista nivå 1: Century Gothic, normal 19pt Nivå 2: Century Gothic normal 19pt.
bold 14pt Namn: bold 14pt Presentationsrubrik: Detta gör Vår verksamhetsidé värnar hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg. Vi verkar för en god vård och omsorg genom att styra
Läs merKan träning ge god rörlighet och förebygga höftfraktur?
Kan träning ge god rörlighet och förebygga höftfraktur? Sammanfattning av Daniel Albertssons avhandling Hip fracture prevention by screening and intervention of elderly women in Primary Health Care. Foto:
Läs merFörhandling - praktiska tips och råd
Förhandling - praktiska tips och råd Tänk på att informationen i detta material inte har uppdaterats sedan januari 2014. Aktuella lagar (inklusive beloppsgränser) har förändrats sedan dess och praxis på
Läs merLathund för sjukskrivningar
Försäkringsmedicinska kommittén Lathund för sjukskrivningar Denna lathund for sjukskrivningar är framtagen utifrån ICF, som är en internationell WHO-kla ssifikation av funktion, aktivitet och delaktighet.
Läs mer12 Riktlinjer om ansvarsförhållande medicintekniska produkter HSS140107
Ärende 12 HSS 2014-09-22 12 Riktlinjer om ansvarsförhållande medicintekniska produkter HSS140107 Arbetsutskottets förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen antar föreslagna riktlinjer om ansvarsförhållanden
Läs merAsk a question. Change a life...
Ask a question. Change a life... Vad påverkar vårt beteende gentemot kunden? Kunskap våra kunskaper, pedagogiska och tekniska, speglar hur vi bemöter våra kunder. Färdighet självsäkerhet, uttrycker det
Läs merUppstartskonferens den 4/2-2016 för projektet Delaktighet, Inflytande och Hälsa-ett projekt inom Sysslo Okt 2015-Sept 2016
Uppstartskonferens den 4/2-2016 för projektet Delaktighet, Inflytande och Hälsa-ett projekt inom Sysslo Okt 2015-Sept 2016 Program för dagen 8:30-9:30 Frukost 9:30 Start/presentation av Mattias från Kravatten
Läs merWorkshop - Vad betyder resultaten?
Workshop - Vad betyder resultaten? Malmö 27 mars 2012 Lars Fallberg Om Nationell Patientenkät Upphandlades 2009 Verktyg för verksamhetsutveckling Stort intresse för resultatet omvård.se öppna jämförelser
Läs merAUDN71 Audiologisk fördjupning inom hörselprevention och barnaudiologi
Nämnden för rehabiliteringsutbildning, NRU KURSPLAN Dnr 1(6) AUDN71 Audiologisk fördjupning inom hörselprevention och barnaudiologi Advanced course in Audiology Preventive Audiology and Pediatric Audiology
Läs merÖSTERSUNDS FK AKADEMI
Senast reviderad januari 2016 ÖSTERSUNDS FK AKADEMI VERSION 2 Innehåll 4 2 Förord 4 3 Målsättning på planen... 4 4...och utanför planen 4 5 Värdegrund & Vision 4 7 Träningsavgift & Innehåll 4 9 Förväntningar
Läs merSamverkansmodell för ett hälsosamt åldrande. Suzanne Nilsson, utredare, enheten för hälsofrämjande levnadsvanor 2014-09-04
Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande Suzanne Nilsson, utredare, enheten för hälsofrämjande levnadsvanor 2014-09-04 En åldrande befolkning - möjligheter och utmaningar för samhället Sid 2. 2014-09-04
Läs mer6 Remiss från socialdepartementet Hjälpmedel ökad delaktighet och valfrihet
KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 [2] Vård- och omsorgsnämnden 2012-04-24 Tid 2012-04-24, Kl 19:00 Plats Kommunalhuset plan 2 rum 3 Ärenden Justering 1 Rapport kring hälso- och sjukvård 2 Information från
Läs mer