Högskolan i Gävle Akademin för Hälsa och Arbetsliv Avd. för Hälso- och vårdvetenskap Slutrapport till AFA Diariernr
|
|
- Håkan Fransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Högskolan i Gävle Akademin för Hälsa och Arbetsliv Avd. för Hälso- och vårdvetenskap Slutrapport till AFA Diariernr Projekt Arbetsmiljö och hälsa bland personal i äldreomsorgen: en modell för validering och lärande med stöd av IKT hos personal som saknar formell kompetens Projektgrupp Annika Nilsson & Maria Engström 22 feb
2 Sammanfattning Projektet har bedrivits med stöd från AFA från första april 2010 till första juni 2011 och utgått från ett projekt där elektronisk validering (E-validering) har skett av reell kompetens hos personal som arbetar inom äldreomsorgen i en kommun i Mellansverige. Syftet med detta projekt var att 1) över tid studera arbetsmiljö, psykosomatisk hälsa och kompetens hos personal som arbetar inom aktuell kommun, 2) att studera om en utbildningsinsats bland personal som saknar formell kompetens kan förbättra deltagarnas skattning av arbetsmiljö, psykosomatisk hälsa, tro på sin egen förmåga och i längden även personalens skattning av vårdkvalitet och 3) att beskriva hur personal som saknar formell kompetens och genomgått en utbildningsinsats upplevde modellens (E-valideringen och utbildningsinsatsen) styrkor och svagheter. Resultatet från enkätstudien visar försämringar över tid gällande personalens skattning av arbetsmiljö, vårdkvalitet och psykosomatiskt hälsa. Resultatet för 2011 visade en signifikant förbättring i de flesta av utfallsmåtten jämfört med Åttiosju personer som saknade formell kompetens genomförde E-valideringen, 36 personer slutförde utbildningen (2011) som till stor del var IKT (Informations och Kommunikations Teknologi) baserad och individuellt upplagd utifrån de brister som identifierats i E-valideringen. Vid jämförelse över tid mellan de som validerat och de som deltog/inte deltog i utbildningen framkom statistiskt signifikanta skillnader i faktorn sömn, i totalskalan för psykologisk empowerment samt i faktorerna självbestämmande och impact (till utbildningsgruppens fördel). I intervjuerna med personer som genomfört både E-validering och utbildning framkom kategorierna Hinder, Möjliggörare och Att känna sig stärkt. Resultatet från dessa och enkät visar att personerna till stor del upplevt styrkor med modellen. Med en modell som denna kan det individuella kompetensbehovet identifieras och bristerna kan sedan åtgärdas med utbildningsinsatser. Bakgrund Föreliggande projektet har bedrivits med stöd från AFA från första april 2010 till första juni 2011 och utgått från ett projekt där E-validering har skett av reell kompetens hos personal som arbetar inom kommunal äldreomsorg. Målsättningen med föreliggande projekt var att 1) över tid studera arbetsmiljö, psykosomatisk hälsa och kompetens hos personal som arbetar inom aktuell kommun. Därtill var syftet att 2) studera om en utbildningsinsats bland personal som saknar formell kompetens kan förbättra deltagarnas skattning av arbetsmiljö, psykosomatiska hälsa, tro på sin egen förmåga och i längden även personalens skattning av vårdkvalitet. Vidare var syftet att beskriva hur personal som saknar formell kompetens och genomgått en utbildningsinsats upplevde modellens (E-valideringen och utbildningsinsatsen) styrkor och svagheter. Uppnådda resultat Arbetsmiljö och psykosomatisk hälsa över tid Under denna rubrik redovisas resultat från tre datainsamlingar som utfördes åren 2008, 2010 och 2011 bland personal som arbetade inom äldreomsorgen i aktuell kommun. Svarsfrekvensen var % (n=572 av 887), % (n= 473 av 758) och % (n=525 av 754). År 2008 fanns det 447 personer med formell kompetens (427 kvinnor, 16 män) och 125 personer (115 kvinnor, 9 män) med reell kompetens (för utförlig beskrivning av metod, se projektbeskrivning). Under perioden identifierades av kommunen 204 personer med reell kompetens (några tillkom under åren) varav 87 personer (validander) 2
3 genomförde E-valideringen. Samtliga validander (av de som var kvar i kommunen) erbjöds utbildning. Trettiosju påbörjade och 36 validander slutförde efterföljande kompetensutbildning. Resultat Resultatet är en beskrivning av arbetsmiljö och psykosomatisk hälsa över tid bland personal i den aktuella kommunen och baseras på 363 personer som besvarade enkäterna både 2008 och Det var 347 kvinnor och 15 män med en medelålder på 45 (SD 10,7; range 22-64), yrkesverksamma år inom äldreomsorgen var m=17,5 (SD 9,4), 187 personer arbetade heltid. Flera av de 363 deltagarna hade tankar om att byta arbete 2010 (36 %) jämfört med 2008 (30 %). För att samla in data användes frågeformulären Satisfaction with Work Questionnaire (SWQ) (1), Spreitzers empowerment skala (2) och Conditions of Work Effectiveness Questionnaire- II (CWEQ II) (3). Resultatet av enkätstudien visade att deltagarna skattade statistiskt signifikant lägre d.v.s. en generell försämring i de flesta av utfallsmåtten (arbetsmiljö och psykosomatisk hälsa) 2010 jämfört med Statistiskt signifikanta försämringar framkom i totalskalan för arbetstillfredsställelse och i faktorerna personlig utveckling, arbetsbelastning, samarbete, inre drivkraft, yttre drivkraft samt position i gruppen. För psykosomatisk hälsa framkom statistisk signifikanta försämringar i totalskalan och i faktorerna sömn och stressymtom. För vårdkvalitet framkom statistiskt signifikanta försämringar i totalskalan och i faktorn omvårdnads- och medicinska aspekter. För psykologisk empowerment visade resultatet i totalskalan en statistiskt signifikant försämring och i faktorerna självbestämmande/autonomi i arbetet och i inverkan/i vilken grad individen kan påverka utfallet av sitt arbete. För strukturella förutsättningar framkom statistiskt signifikanta försämringar i totalskalan och i faktorerna stöd, resurser och informell makt. Vid jämförelse mellan personal som genomgått E-valideringen d.v.s. validering men inte kompetensutbildning och övriga fanns inga statistiska signifikanta skillnader över tid Resultat Resultatet baseras på 316 personer som besvarade enkäterna vid båda tillfällena 2010 och Det var 299 kvinnor och 15 män, medelåldern var m= 48 (SD 9,9; range 24-66), yrkesverksamma år var m= 20 (SD 9,3), heltid 204. Två personer var sjukskriven på heltid och 4 på deltid. Antal personer som hade tankar om att byta arbete 2011 var 33 %. Resultatet av enkätstudien visade att studiedeltagarna skattade statistiskt signifikant högre d.v.s. en generell förbättring i de flesta av utfallsmåtten 2011 jämfört med Statistiskt signifikanta förbättringar framkom i totalskalan för arbetstillfredsställelse och i faktorerna förväntningar och krav, samarbete, yttre drivkraft samt position i gruppen. För vårdkvalitet framkom statistiskt signifikanta förbättringar i totalskalan och i faktorerna omvårdnads- och medicinska aspekter samt i faktorn dokumentation. För psykosomatisk hälsa framkom signifikanta förbättringar i faktorn stressymtom. För psykologisk empowerment visade resultatet en statistiskt signifikant förbättring i faktorn kompetens. För strukturella förutsättningar framkom statistiskt signifikanta förbättringar i totalskalan och i faktorerna information, stöd, resurser, formell och informell makt. 3
4 Resultat efter genomförd kompetensutbildning Under denna rubrik redovisas resultat för intervjuer, enkäten E-validering och Kompetensutbildning samt för arbetsmiljö och psykosomatisk hälsa över tid för personer som genomfört E-validering och efterföljande kompetensutbildning (n=36) och för de personer som enbart genomfört valideringen och besvarat enkäterna vid båda tillfällena ( ; n=12). Intervjuer: Deltagarnas upplevelse av modellens styrkor och svagheter Av de 36 studiedeltagare som genomfört både E-validering och efterföljande kompetensutbildning har 15 intervjuats på respektive deltagares arbetsplats (en intervju utfördes i en deltagares hem). Urvalet har skett utifrån ålder, kön, resultat i E-valideringen mm. Intervjufrågorna berörde både E-validering (praktisk och teoretisk) samt efterföljande utbildning och handlade om hur deltagarna upplevde modellens styrkor och svagheter. Deltagarnas reflektioner runt E-valideringen och efterföljande kompetensutbildning utmynnade i tre kategorier: Hinder, Möjliggörare och Att känna sig stärkt. Kategorierna samt tillhörande sub-kategorier presenteras kort i texten nedan och illustreras med citat. Hinder Kategorin Hinder beskrevs som att vara nervös, att inte ha tilltro till sin egen förmåga och att uppleva brist på information, i synnerhet före E-valideringen och utbildningen. Flertalet av deltagare uttryckte att de var nervösa innan de satte igång med den praktiska E-valideringen. Framförallt innan de kom in i lägenheten eftersom de inte visste vad som väntade samt att det fanns kameror i varje rum som observerade dem vid morgon, lunch och kvällsinsats. I och med kamerorna och att morgoninsatsen bestod i att utföra morgonhygien på en docka upplevde flertalet av deltagarna situationen som konstlad. Flera utryckte att: Det är ju på ett annat sätt det är just det här vad ska jag göra vad ska jag säga och prata om det blev ju svårare att prata på ett riktigt sätt. Vid övriga insatser medverkade statister vilket innebar att deltagarna upplevde situationerna som mer realistiska och vardagsnära. Då glömdes också kamerorna bort. Flera av deltagarna uttryckte att det var bra att kunna testa sina praktiska färdigheter i en lägenhet och att det fanns statister. Det gjorde att deltagarna upplevde det som att: det inte alls kändes konstigt då eller nej det var faktiskt bra,ja det va det. Den teoretiska valideringen upplevdes av några deltagare som ett hinder i och med att de inte hade tilltro till sin egen förmåga d.v.s. de kände sig osäkra på att klara proven och upplevde frågorna som svåra. De tyckte också att teorin inte stämde överens med hur de arbetade i sin vardag: Jag tyckte att det var svåra frågor på datorn, jo men det tyckte jag, man jobbar ju på ett sätt inte går man ju in på alla anmälningar och Lex Sara Lex Maria och lyft och, ja det var lite svårt. Under E-valideringen framkom också upplevelse av tidspress vid den teoretiska valideringen(det fanns ett stoppdatum), brist på information och stöd. Även inför den efterföljande utbildningen upplevde några deltagare ovanstående hinder samt yttre och inre krav: ska jag klara av det här, jag som inte har något läshuvud, man tror ju inte att man ska klara av saker och ting men det är ju så där, man fixar mer än vad man tror liksom. Möjliggörare Kategorin Möjliggörare beskrevs som att kunna få testa sina färdigheter och kunskaper på ett lättillgängligt sätt, att uppleva inre och yttre drivkraft d.v.s. känna sig motiverad att få betyg och att se möjligheter. När flertalet deltagare hörde talas om E-valideringen och efterföljande utbildning var deras första tankar positiva i och med att de såg det som en möjlighet att få kompetenshöja sig: Jättebra, dom lade fram det på ett jättebra sätt, ja så vi 4
5 var ju många som tyckte äntligen för dom var mån om att vi skulle göra det. Då kändes det ju lite roligare också. Flertalet av deltagarna var motiverade att få genomföra utbildningen och att få testa sina färdigheter och kunskaper. Att också få genomföra den teoretiska valideringen och efterföljande kompetensutbildning med hjälp av dator upplevde de flesta som positivt. När det gällde E-valideringen utryckte flera av deltagarna att det var positivt att: man fick svar direkt och att man fick veta vilka fel man gjorde. Gällande utbildningen framkom att de via IKT upplevde snabbt/direkt återkoppling från läraren och att de kunde utföra utbildningen i lugn och ro samt få göra proven i sin egen takt. Flera av deltagarna utförde utbildningen hemifrån: Fördelen är att man får plugga hemifrån så att man slipper skolbänken. Några av deltagarna uttryckte dock en känsla av tidspress och att de upplevde både yttre och inre krav: Det går inte in så mycket i mitt huvud, jag har så mycket annat skit i huvudet, jag får inte plats med nåt mer och det spelar ingen roll hur mycket jag än läser de kanske inte fastnar så mycket. Även fast några av deltagarna kände inre och yttre krav, både före och under utbildningen, genomförde flertalet den. Att känna sig stärkt Kategorin Att känna sig stärkt beskrevs som att känna stolthet och att lita på sin egen förmåga och att uppleva stöd av både lärare och IKT. Efter genomförd E- validering och efterföljande utbildning uttryckte flertalet av deltagarna stolthet och glädje: Ja, då var jag ju väldigt glad och det var väldigt positivt för mig. Självkänslan och hela den där biten åkte ju upp. Att man klarade det. Flertalet av deltagarna tyckte att utbildningen var bra upplagd och att ha en lärare som var lättillgänglig samt gav snabb/direkt återkoppling upplevdes som en trygghet vilket innebar att deltagarna vågade utsätta sig för det som kunde upplevas som svårt: Hon har ställt upp jättemycket jag nämnde att jag inte hade något läshuvud, jag kan ingenting sa jag och då sa hon att du kan komma hit till mig så hjälper jag dig med det Jag är nöjd med mig själv nu!. Flera av deltagarna upplevde också en ökad medvetenhet om vad de gör, framför allt varför de gör det de gör. De nya kunskaperna omsätts i det dagliga arbetet eftersom de vet och tänker på ett annat sätt än innan E-valideringen och efterföljande utbildning. De är också mer uppmärksamma på arbetskamraters arbetssätt: vad man gör lite mer hur andra, hur jobbarkompisarna är inrutade i sina mönster också kan man ju, har man ju mer färska liksom informationer. Flertalet uttryckte också en vilja om att fortsätta studera: det känns som om jag vill göra det För att nu känner jag mig verkligen peppad. Enkäten E-validering och Kompetensutbildning Av 37 validander som påbörjade kompetensutbildningen genomförde 36 utbildningen och blev godkända på efterföljande tester (E-validering) i de områden där brister identifierats. Av dessa besvarade 31 enkäten, 29 kvinnor och 2 män med en medelålder på 42 år (24-60 år). Deltagarnas yrkesverksamma år inom äldreomsorgen varierade mellan 4,5 till 28 år (m = 10,5). Resultatet visade att deltagarna upplevde mest styrkor med modellen d.v.s. E- valideringen och utbildningsinsatsen (se tabell 1 och 2). Några upplevde dock svagheter med att validera den praktiska delen i en lägenhet. På frågan om att fortsätta testa kunskaper, färdigheter och förmåga genom E-validering var flertalet positivt inställda. När det gällde tidigare vana med IT-verktyg var erfarenheterna skiftande. Dock instämde flertalet helt eller delvis i påståendet om att deras förmåga att hantera den IT-baserade delen var mycket god. Om ytterligare utbildning skulle erbjudas/finnas tillgänglig på samma sätt skulle flertalet välja den jämfört med traditionellt sätt att läsa. 5
6 Tabell 1. Deltagarnas uppfattning av E-valideringen Frågor om valideringen Tar helt avstånd Tar delvis avstånd Varken instämmer eller tar avstånd Instämmer delvis Instämmer helt 1. Det var bra att validera den praktiska delen i en valideringslägenhet Det var bra att genomföra den teoretiska valideringen via ITverktyget Jag skulle rekommendera detta sätt att testa sina kunskaper på till mina kollegor Jag vill om möjligt fortsätta att testa mina kunskaper, färdigheter och förmåga på detta sätt * IT= Informations teknologi; = En person har ej besvarat frågorna 11, 12, 13, 14. Tabell 2. Deltagarnas uppfattning om kompetensutbildningen Frågor om utbildningen Tar helt avstånd Tar delvis avstånd Varken instämmer eller tar avstånd Instämmer delvis Instämmer helt 5. Jag uppfattar att utbildningens innehåll var bra dvs.anpassat utifrån mina behov Jag uppfattar att utbildningens genomförande var bra Kommunikationen mellan mig och läraren har varit bra Jag bedömer att min förmåga att hantera den IT*-baserade delen i utbildningen (dator) har varit mycket god Jag upplever att den IT-baserade utbildningen gjort mig mer självständig, i och med att jag har kunnat sköta mig själv Jag tycker att IT-verktyget varit ett bra hjälpmedel att använda Jag behövde hjälp av en annan person varje gång jag använde ITverktyget Jag är van att använda ITverktyg Jag skulle rekommendera detta sätt att studera på till mina kollegor Om ytterligare utbildning skulle erbjudas/finnas tillgänglig på detta sätt så skulle jag välja det jämfört med traditionellt sätt att läsa kurser * IT= Informations teknologi. 6
7 En summering av resultatet från intervjuerna och enkäten visar att deltagarna till stor del upplevt styrkor med modellen (E-validering och efterföljande utbildning). Med hjälp av modellen har brister hos personer med reell kompetens identifieras för att sedan åtgärdats genom individuell utbildning. Modellen ansågs vara användarvärd och att läraren var lättillgänglig med stöd av IKT. Även om några av deltagarna i början upplevde olika hinder, där också tekniken ingick, vändes det till något positivt. Flertalet av de intervjuade uttryckte att modellen har möjliggjort att de vågat utsätta sig för det de tidigare upplevt som svårt. För många av deltagarna har självkänslan stärkts som gör att de känner stolthet och glädje. Flera känner sig också motiverade att studera vidare. Arbetsmiljö och psykosomatisk hälsa över tid för de som genomfört E-valideringen samt kompetensutbildning och för de som enbart genomfört E-valideringen År 2010 kvarstod 65 validander som ej genomfört efterföljande kompetensutbildning. Av olika anledningar föll 6 validander bort 2010 och d.v.s. besvarade ej enkäten. Totalt återstod 41 validander; 29 som genomfört både E-validering och efterföljande kompetensutbildning samt besvarat enkäterna vid båda tillfällena ( ) nedan benämnd interventionsgrupp och 12 validander som ej genomfört kompetensutbildning samt vid båda tillfällena besvarat enkäterna (benämnd jämförelsegrupp). Resultatet nedan baseras på de 29 personerna i interventionsgruppen: 25 kvinnor, 4 män, m= 42 år (SD 10,6; range 22-54), yrkesverksamma år inom äldreomsorgen m= 10 (SD 8,1; 4-32), 24 personer arbetade heltid och på de 12 validanderna i jämförelsegruppen: 11 kvinnor, 1 man, m= 48 år (SD 10,4; range 25-57), yrkesverksamma år inom äldreomsorgen m= 14 (SD 8,1; 7-34). För interventionsgruppen visade resultatet för arbetstillfredsställelse en statistiskt signifikant förbättring i faktorerna personlig utveckling och position i gruppen. Statistiskt signifikanta förbättringar framkom också i totalskalorna för vårdkvalitet och psykosomatisk hälsa och i faktorn sömn. För jämförelsegruppen visade resultatet en statistiskt signifikant försämring i faktorn sömn. För interventionsgruppen visade resultatet för psykologisk empowerment statistisk signifikanta förbättringar i totalskalan och i faktorn impact samt i totalskalan för strukturella förutsättningar samt i faktorerna formell och informell makt. När båda grupperna jämförs över tid framkommer statistiskt signifikanta skillnader till fördel för interventionsgruppen (för psykosomatisk hälsa i faktorn sömn, för totalskalan psykologisk empowerment samt i faktorerna självbestämmande/autonomi och impact). Avvikelser i projektet utifrån projektbeskrivning Under projektets inledande del rådde osäkerhet om när i tid kompetensutbildningen kunde starta. Detta berodde på att det samtidigt inom kommunen skedde en ändring gällande upphandling av tjänster. Därtill byte av projektledare (2 st.) i genomförandeprojektet samt att det byttes lärare i kompetensutbildningen (2 byten, d.v.s. totalt 3 lärare som har deltagit). Beskrivna omständigheter medförde att datainsamlingen inte påbörjades förrän i slutet av november 2011 och avlsutades i januari En annan förändring var att de som erbjudits kompetensutveckling på arbetstid fick göra det på sin fritid, istället fick de tre extra semesterdagar. Från början var det 87 personer (validander) som genomgick E-valideringen men i och med att det blev längre tid mellan E- validering och efterföljande kompetensutbildning var det 5 validander som påbörjade annan 7
8 utbildning, 6 validander slutade att arbeta inom kommunen, 21 uppgav att de ej hade tid, 2 tog tjänstledigt, 1 gick i pension, 1 avled och resterande validander var ej anträffbara. Projektgruppen har vid upprepade tillfällen försökt nå dessa, några har hört av sig men inte alla. Insatser som har skett och planeras för att resultatet ska komma till praktisk användning i arbetslivet Insatser som har skett Målgruppen i föreliggande projekt har varit vårdpersonal anställda inom aktuell kommuns äldreomsorg med inriktning på särskilda insatser för vårdpersonal som inte har formell kompetens. Med stöd från AFA har följande insatser skett: - utskick av enkäter till all vårdpersonal som arbetade inom kommunens äldreomsorg våren 2010 och i november 2011, - bearbetning av data under hösten 2010 (inmatning av data, analyser), - bearbetning av data i januari och halva februari 2012 (inmatning av data, analyser) - sammanställning av beskrivande resultat samt muntlig och skriftlig redovisning av resultatet för chefer inom aktuell kommuns äldreomsorg, viss del av resultat har också delgivits socialchefen, cheferna inom äldreomsorgen har i sin tur presenterat resultatet för personalen på respektive arbetsplats (nov 2010), - intervjuer med 15 studiedeltagare som genomfört både E-validering och efterföljande kompetensutbildning, intervjuerna utfördes på respektive deltagares arbetsplats, - transkribering och analys av intervjuer - utskick av enkäter till de studiedeltagare som var klar med kompetensutbildningen, - projektgruppen har var tredje vecka haft möten med styrgruppen i genomförandeprojektet, - ett manus som beskriver E-valideringsmodellen är bearbetat samt inskickat till en internationell tidskrift, Nurse Education Today. Insatser som planeras för att resultatet ska komma till praktisk användning i arbetslivet Resultatet kommer att delges socialchefen samt chefer och anställda inom äldreomsorgen och andra verksamma inom vård och omsorg. Detta kommer att ske genom att projektgruppen medverkar vid bl.a. avdelningsmöten, utbildningsdagar och seminarier. Vilket har skett efter varje mätning 2008, 2010 och kommer också så att ske under våren Resultatet kommer också att delges i artiklar i vetenskapliga tidskrifter samt genom presentationer på konferenser. Resultatet delges även studenter vid Högskolan i Gävle. Ytterligare två publikationer i vetenskapliga tidskrifter planeras utifrån erhållna resultat samt deltagande vid internationella konferenser. Centrum för vuxnas lärande (CVL) i aktuell kommun använder modellen idag för att validera personers kunskaper och färdigheter inom vård och omsorg. På så sätt kan också utbildningstiden förkortas. Projektets modell har också visat att man på kortare tid, 8 timmar jämfört med flera veckor, kan genomföra validering. En avknoppning av föreliggande projekt har också skett d.v.s. ett projekt baserat på modellen har startat inom äldreomsorgen i en närliggande kommun. Genom att delta på olika event och konferenser både nationellt och internationellt, som också redan skett när det gäller utveckling av modellen (E-valideringen), kan projektet också vidareföra kunskap och resultat i syfte att få fler aktörer aktiva inom kompetensutveckling. 8
9 Inom svensk äldreomsorg idag finns en hög andel vårdpersonal anställda med icke formell kompetens. Projektet visar att med en modell som denna kan det individuella kompetensbehovet identifieras och bristerna kan sedan åtgärdas med olika utbildningsinsatser. 9
10 Referenser 1. Engström M, Ljunggren B, Lindqvist R, Carlsson M. Staff satisfaction with work, perceived quality of care and stress in elderly care: psychometric assessments and associations. J Nurs Manag 2006 May;14(4): Spreitzer G. Psychological empowerment in the workplace: dimensions, measurement and validation. Acad Manage J 1995;38: Laschinger HK FJ, Shamian J, and Wilk P. Impact of structural and psychological empowerment on job strain in nursing work settings: expanding Kanter's model.. J Nurs Adm 2001;31(5):
Dagverksamhet för äldre
Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill
Läs merUtbildningsuppdraget Språkutvecklande arbetssätt i förskolan i Södertälje. Slutrapport
Utbildningsuppdraget Språkutvecklande arbetssätt i förskolan i Södertälje Slutrapport Veli Tuomela 2004 1 1 Bakgrund I denna rapport redogör jag kortfattat för den tvååriga utbildningen Språkutvecklande
Läs merEn hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20
En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen
Läs merHälsa och balans i arbetslivet
Hälsa och balans i arbetslivet 34 % tror Lorem sig inte kunna ipsumarbeta som de gör idag utan att hälsan på sikt påverkas negativt. En undersökning bland Civilekonomernas medlemmar Hälsa och balans i
Läs merKarlsängskolan - Filminstitutet
Projektrapport Karlsängskolan - Filminstitutet 1. Om Skolan Karlsängskolan är en högstadieskola i Nora kommun som ligger 3,5 mil norr om Örebro och i Örebro län men tillhör landskapet Västmanland. Skolan
Läs merKan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?
Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet
Läs merTrainee för personer med funktionsnedsättning - 2015
Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet
Läs merSPRÅKTEST- VÅRD & OMSORG
SPRÅKTEST- VÅRD & OMSORG Inledning Under många år har vi sett att en del av våra elever inom vård- och omsorgsutbildningarna i Landskrona har misslyckats med sina studier på grund av bristfälliga språkkunskaper.
Läs merLägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)
1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: KomLär Diarienummer: 2008-3040040 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): mars 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt
Läs merBrukarundersökning 2010 Särvux
TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se Brukarundersökning 2010 Särvux En undersökning genomförd av TNS SIFO på uppdrag
Läs merSammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011
Sammanställning av utvärdering och erfarenheter av en utbildningsinsats för förskolor i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 SJÄLVKÄNSLA & VÄRDEGRUND I CENTRUM Ovillkorlig kärlek Jag är älskad oavsett hur
Läs merEn rapport om villkor för bemannings anställda
www.svensktnaringsliv.se maj 2013 Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 Är framtiden vår? En rapport om villkor för bemannings anställda på en Kartläggning bland Linné studenter i Kalmar
Läs merKultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten
Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten TEMA MUSIK Utbildning av kultur- och aktivitetsinspiratörer (dag 3 av 3) Uppföljning Plats: Hotell Lappland, Lycksele Dag/tid: onsdag 27 maj kl 20.00
Läs merKvalitetsindex. Rapport 2015-06-25. Familjestödsgruppen AB Öppenvård. Öppenvård, handläggare
Kvalitetsindex Öppenvård, handläggare Rapport 20150625 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal Genomförda intervjuer SSIL
Läs merLära och utvecklas tillsammans!
Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten
Läs merLära på jobbet Om konsten att utveckla språk och kompetens inom äldreomsorgen. Vård- och omsorgscollege Kronoberg Kerstin Sjösvärd
Lära på jobbet Om konsten att utveckla språk och kompetens inom äldreomsorgen 130422 Vård- och omsorgscollege Kronoberg Kerstin Sjösvärd Dagens presentation Bakgrund Om språk och kunskap Från SpråkSam
Läs merAlla läser igenom de fyra fallen för att vara delaktiga i seminariet diskussionen.
Institutionen för odontologi Tandhygienistprogrammet, termin 3 1TH019 Odontologisk profylaktik 5 Ansvarig lärare/examinator: Ann-Christin Johansson/Annsofi Johannsen HT 2015 Stress & Kommunikation Seminarium/Redovisning
Läs merMyrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm
KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten
Läs merKom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå
Kom Med projektet Ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skellefteå kommun och Landstinget Halvårsrapport 2008-02-16 2008-09-16 Rapporten sammanställd av: Anneli Edvinsson,
Läs merDEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun
DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun Kompetens Delaktighet Engagemang Bemötande Trygghet 1 Innehåll Bakgrund 3 Syfte 4 Mål och
Läs merLäkemedelsförteckningen
Läkemedelsförteckningen till privatpraktiserande förskrivare Sammanställning Anna-Lena Nilsson [7-6-1] ehälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar www.ehalsoinstitutet.se 1. Sammanfattning För att främja användningen
Läs merTio punkter för en lärande arbetsplats
Tio punkter för en lärande arbetsplats Arbetsplatslärande är ett begrepp som får allt större utrymme i samhällsdebatten. Ordet används bland annat inom gymnasieskolan, på yrkesutbildningar, vid internutbildningar,
Läs merSammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009
1(16) 1. Termin 1. Termin 1 20 49 2. Termin 2 0 0 3. Termin 3 8 20 4. Termin 4 12 29 5. Termin 5 1 2 6. Termin 6 0 0 Antal ej angivit svar: 2 av 43 (=4,65%). Antal svarande: 41. 2(16) 2. Möjligheterna
Läs merATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET
ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET InnovationskontorEtt Författare Gustav Pettersson Projektledare Robert Wenemark & Johan Callenfors 21 mars 2012 2012 Skill Om Skill Skill grundades
Läs merMäta effekten av genomförandeplanen
Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg
Läs merSammanställning av enkätundersökning
Sammanställning av enkätundersökning Feriearbete sommaren 2015 Arbetsmarknadsenheten Nordanstigs kommun 2015-12-08 1 Arbetsmarknadsenheten skickade per brev ut totalt 60 enkäter, i samband med de två arbetsperiodernas
Läs merAlumnstudie 2015. Genomförd av Linda Widetoft
Alumnstudie 2015 Genomförd av Linda Widetoft Vilka 32 pers. intervjuade (av 70) 1/3 kvinnor Var Majoriteten av Alumnerna växte upp i Småland och valde att stanna kvar efter avslutade studier. Den främsta
Läs merFörskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen
Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...
Läs merAvlösning som anhörigstöd
Avlösning som anhörigstöd Viktiga faktorer som styr när anhöriga ska ta beslut om avlösning Pia Rylander och 2015-05-13 Arbetet har genomförts med hjälp av Utvärderingsverkstaden på FoU Sjuhärad Innehåll
Läs merKursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret 12-13 Klass: SPR2
8 Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt EAS 1. Hur var ditt första intryck av denna kurs? Mycket bra 6 21 Bra 21 75 Dåligt - - Mycket dåligt 1 4 EAS - - Antal EAS:. Antal svarande: 28. Mv: (Skala 1) = 78,57
Läs merHållbart arbete hållbar individ
Hållbart arbete hållbar individ Gunnar Aronsson Psykologiska institutionen, Stockholms universitet Seminarium - Stressforum Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro 10 mars 2010
Läs merHur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment
Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Klemens Eriksson, Evolutionsbiologiska institutionen Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Jag hävdar att kunskapskontrollen är en del
Läs merUtvärdering av föräldrakurs hösten 2013
Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet
Läs merAtt skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas
52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer
Läs merAtt möta föräldrar som har omfattande problem i sitt föräldraskap
Att möta föräldrar som har omfattande problem i sitt föräldraskap Mikaela Starke Fil Dr & socionom Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Hur är det att vara förälder idag? Att få ihop
Läs merDen genuskodade räddningstjänsten: (GeRd)
Page 1 of 1 Den genuskodade räddningstjänsten: (GeRd) En undersökning om jämställdhetens förutsättningar inom den kommunala räddningstjänsten Om du har kommentarer runt frågorna så kommer det med jämna
Läs mer2015-11-20. Tryggt i trygghetsboende. Andelen äldre ökar i samhället boendet är en viktig livsmiljö. Bakgrund
Tryggt i trygghetsboende - exempel från Alingsås, Göteborg och Trollhättan Lisbeth Lindahl SABO 20 nov 2015 Bakgrund Andelen äldre ökar i samhället boendet är en viktig livsmiljö Hur vill och kan jag bo
Läs merProjekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun
Projekt: L4U Lean Life Long Learning Ungdom ESF Diarie.Nr: 2009-3020122 VOK AB Förhandsutvärdering & Utvärderingsupplägg ESF-Socialfonden, programområde 2 Ökat arbetskraftutbud Projekt L4U Lean Life Long
Läs merFördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009.
Umeå Universitet Sida 1 (10) Fördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009. Kursvärdering. Omdöme 1 5 (5 bäst) Kursupplägg i stort 1 2 5 Bra projekt där de tidigare projekten i BP1 och BP2 binds ihop. Får
Läs merKvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter
Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsrapport 13, 2007 KVALITETSRAPPORT En enkät har delats ut till alla personer som Individ- och familjeomsorgen hade kontakt med under vecka
Läs merTillitsfull KLARTÄNKT
Tillitsfull KLARTÄNKT SNABBFOTAD Träna dina entreprenöriella förmågor! Världen vi lever i är komplex och vi står inför många utmaningar. Det kräver utveckling av både privata och offentliga organisationer,
Läs merVåga Visa kultur- och musikskolor
Våga Visa kultur- och musikskolor Kundundersökning 04 Värmdö kommun Genomförd av CMA Research AB April 04 Kön Är du 37 6 34 65 39 60 3 69 0% 0% 40% 60% 0% 0% Kille Tjej Ej svar Våga Visa kultur- och musikskolor,
Läs merSTATISTIK MEDLEMS UNDER SÖKNING. Karriär på lika villkor för advokater
STATISTIK MEDLEMS UNDER SÖKNING Karriär på lika villkor för advokater Några citat från svaren GÅR DET AT T KOMBINERA KARRIÄR OCH FAMILJ? Karriär på lika villkor? UNDERSÖKNING BLAND ADVOKATSEKTIONENS MEDLEMMAR
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-08-21 AN-2013/60.730 1 (3) HANDLÄGGARE Werner, Anna 08-535 312 03 Anna.Werner@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi
Läs merEn undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN
En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN Jag får inte den hjälp jag behöver för att kunna ge barnen en bra utbildning. Har absolut ingenting emot barnen i sig utan det är själva situationen.
Läs merKartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg
Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Läsårsredovisning Läsår: 2014/2015 Organisationsenhet: HOFSK/FSK Holsby Förskola martho002, 2015-11-16 16:22 1 Verksamhetsbeskrivning Bakgrund Holsby förskola bestod av fyra
Läs merTrivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27
Trivsel på jobbet en åldersfråga? 2 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern bygger på telefonintervjuer med ett representativt urval av svenskar i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsobarometern
Läs merSammanställning Undersökning av kommunens funktionsbrevlådor 2013
2013-02-21 Sammanställning Undersökning av kommunens funktionsbrevlådor 2013 40 procent av respondenterna instämde i påståendet att de som helhet var nöjda i kontakten med kommunen Det är ingen skillnad
Läs merSmåföretagare i Västra Sverige tycker om skatter
Småföretagare i Västra Sverige tycker om skatter En undersökning om effekterna av regeringens skatteförslag för småföretagarna Öhrlings PricewaterhouseCoopers Stockholm, november 2006 www.pwc.com/se 2
Läs merBrukarundersökning. Tingsryds Jobbcenter 2009
Brukarundersökning Tingsryds Jobbcenter 29 Redovisning av medarbetarenkäten på Tingsryds Jobbcenter 29 Innehåll Sammanfattning 2 Bakgrund 3 Tingsryds Jobbcenter 3 Syfte 3 Metod 3 Resultat i siffror 3 Analys
Läs merUtvärdering av 5B1117 Matematik 3
5B1117 Matematik 3 KTH Sidan 1 av 11 Utvärdering av 5B1117 Matematik 3 Saad Hashim Me hashim@it.kth.se George Hannouch Me hannouch@it.kth.se 5B1117 Matematik 3 KTH Sidan av 11 Svar till frågorna: 1 1.
Läs merUtvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30
Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby
Läs merExaminationsarbete. Etu Special
Tommy Samuelsson Examinationsarbete Etu Special - Nya generationens elitspelares syn på coachning Handledare: Göran Pegenius 1 Innehåll 1. Inledning..3 1.1 Bakgrund..3 1.2 Presentation..3 1.3 Mitt ledarskap...4
Läs merRAPPORT 1. Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan
RAPPORT 1 2011-05-30 Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan Inledning och bakgrund Utbildningsnämnden tog beslut 2008-12-02 att införa skriftlig
Läs merVerktyg för Achievers
Verktyg för Achievers 2.5. Glöm aldrig vem som kör Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com Ska man kunna tackla sina problem
Läs merRoligaste Sommarjobbet 2014
Roligaste Sommarjobbet Q Vilket program har du deltagit i? Svarade: Hoppade över: RS Nacka sv al RS Arboga/Köping/Kungsör RS Avesta RS Enköping RS Falun RS Heby RS Håbo RS Mora RS Nacka RS Sigtuna RS Skövde
Läs merVad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005
Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.
Läs mer2. Mitt namn är... och jag ringer för att vi har fått in en intresseanmälan av dig om att arbeta hemifrån, stämmer det?
Manus för inbjudan till affärspresentation: 1. Hejsan (förnamn). 2. Mitt namn är... och jag ringer för att vi har fått in en intresseanmälan av dig om att arbeta hemifrån, stämmer det? 3. Vad bra. Jag
Läs merLinnéuniversitetet. Prestationsanalys 2015
Linnéuniversitetet Prestationsanalys 2015 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 BEGREPPSFÖRKLARING 3 TOLKNINGSMALL FÖR STAPLAR 4 ELVA FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN OCH PRESTATIONSNIVÅN 4 BESKRIVNING AV FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN
Läs merStudie- och yrkesvägledarenkät 2016
Studie- och yrkesvägledarenkät 2016 Syftet med enkäten är att få veta var, de studenter som tar ut en Studie- och yrkesvägledarexamen på Stockholms universitet, tar vägen efter utbildningen. 2013 gjordes
Läs merKvalitetsindex. Botorp Behandlingshem. Rapport 2009-01-28
Kvalitetsindex Rapport 2009-01-28 Innehåll - 2009-01-28 - Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi och metod - Medelpoäng, aritmetiskt medelvärde, totalt samt på respektive fråga -
Läs merMånga har fått lära sig att inte ta skit från någon. Annika R Malmberg säger precis tvärtom: Ta skit!
Från foretagande.se 2009 09 08 Vilken färg är du? Skrivet av Annika R Malmberg Boktips Många har fått lära sig att inte ta skit från någon. Annika R Malmberg säger precis tvärtom: Ta skit! Det finns personer
Läs merHerren behöver dem. Av: Johannes Djerf
Herren behöver dem Av: Johannes Djerf Jag tänkte börja med att fråga om någon vet vilken produkt som denna logga tillhör? (bild). Karlsson Klister, det som är känt för att kunna laga allt. Det lagade mina
Läs merStyrelsen för internationellt utvecklingssamarbete
Praktikrapport 2013-06- 05 Sofia Stoor 840327-0104 stoorsofia@gmail.com Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete Kommunikationsavdelningen Kvalificerad yrkespraktik inom samhällsvetenskapliga
Läs merSE2012-16836 Varumärkesmätning: Utbildningsradion (UR) Olika typer av chefer och deras roll för det svenska samhället
SE01-16836 Varumärkesmätning: Olika typer av chefer och deras roll för det svenska samhället 1 SE01-16836 Varumärkesmätning: Chefsfrågor Respondenterna delades slumpmässigt in i sex grupper (dvs drygt
Läs merUtvärdering APL frågor till handledare VT2015
Utvärdering APL frågor till handledare VT2015 Utvärdering APL frågor till handledare VT 2015 Jag har inte gått någon handledarutbildning Instämmer 3 100 Total 3 100 10,3% (3/29) Min praktikant studerar
Läs merBilaga 1 Checklista för förberedelser
Bilaga 1 Checklista för förberedelser Har valberedningen fått ta del av verksamhetens: JA NEJ Värderingar Vad styrelsen vill uppnå under mandatperioden; affärsidé, visioner och mål Hur styrelsen förväntas
Läs merHur upplevde eleverna sin Prao?
PRAO20 14 PRAO 2015 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-
Läs merAttityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning
Attityder kring SBU:s arbete Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Hösten 2010 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANALYSRAPPORT Sammanfattning... 1 Inledning...
Läs merUTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET
UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET Juni 2005 Innehåll Syfte 2 Bakgrund 1. Projektgruppen 3 2. Övriga lärare 4 Metod och Resultat 1. Projektgruppen 4 2. Övriga lärare 7 Avslutande diskussion
Läs merÖvergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta?
Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta? Ingrid Höjer Professor i socialt arbete Institutionen för socialt arbete Presentationens innehåll: Vad vet vi redan? Kort om situationen
Läs merGrupparbete om PBL Problembaserat Lärande
TÄRNA FOLKHÖGSKOLA Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande 2009-09-18 - 2 - Innehåll Bakgrund... - 3 - Syfte... - 4 - Metod... - 4 - Fakta... - 5 - Resultat... - 7 - Diskussion... - 9 - Referenser...-
Läs merFlyktingsituation i världen
Ladnaan att må bra Förhållningssätt i mötet med föräldrar från andra kulturer Elisabet Wettergren, familjeterapeut, Borlänge Kommun Fatumo Osman, leg. sjuksköterska, adjunkt, doktorand Flyktingsituation
Läs merIdentifiera dina kompetenser
Sida: 1 av 5 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild
Läs merKortfattad sammanfattning av studenternas synpunkter och förslag
Termin: VT 2015 Program: W Kurs: Klimat 1TV026 10 hp Antal registrerade studenter: 11 Svarsfrekvens: (54%) 6/11 Datum: 2015-04-08 Utfall av examination Antal examinerade: 9 Betyg 5: 0 (0%) Betyg 4: 5 (56%)
Läs merHelsingborgs Sportgymnasium. Kvalitetsredovisning för läsåret 2009-2010. Ansvarig: Stefan Krisping
Kvalitetsredovisning för läsåret 2009-2010 Ansvarig: Stefan Krisping 1 Kvalitetsredovisning för läsåret 2009-2010 Innehållsförteckning 1 Organisation och förutsättningar... 3 2 Rutiner och underlag för
Läs merEnkät Plantskolan Hammarby IF FF vinter 2015/16. 1. Har din son deltagit som? 2. I vilken åldersgrupp har din son deltagit?
Enkät Plantskolan Hammarby IF FF vinter 2015/16 1. Har din son deltagit som? 10 9 8 85.7% 7 3 2 Målvakt Utespelare Målvakt 14,3% Utespelare 85,7% 2. I vilken åldersgrupp har din son deltagit? 10 9 8 7
Läs merUtvärdering av projektet Flodagruppen
Utvärdering Flodagruppen 1 Utvärdering av projektet Flodagruppen Elever och föräldrar Johan Heintz Handledare: Annika Hall Sveagatan 15 Kurator vid Dergårdens gymnasium, 413 14 Göteborg Lerum e-mail: johan.heintz@kulturverkstan.net
Läs merSå, med nytt (inget) hår satte jag mig på planet till Irland och Dublin!
Hallojs! En reseberättelse om Irland Jag heter Fabian, går tredje året på Datateknik ute i Kista och tänkte berätta om min förra höst, då jag var i Irland och lekte runt! Varför Irland kanske man frågar
Läs merArbetsliv. Rapport: Lyckliga arbetsplatser. Maj 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB. Rapport Lyckliga arbetsplatser 2007
Arbetsliv Rapport: Lyckliga arbetsplatser Maj 27, Markör Marknad och Kommunikation AB Rapport Lyckliga arbetsplatser 27 Markör Marknad och Kommunikation AB, Box 396, 71 47 Örebro Telefon: 19-16 16 16.
Läs merAnne Persson, Professor anne.persson@his.se
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH STRUKTUR FÖR ATT HANTERA KUNSKAP OCH KUNSKAPSUTVECKLING Anne Persson, Professor anne.persson@his.se Bild 1 AGENDA Kunskapsarbete i verksamheter en kort introduktion Hur kan en kunskapsportal
Läs merKonferens FoU Välfärd Kalmar
Konferens FoU Välfärd Kalmar Ekonomi och anhörigomsorg 29 augusti 2013 kl 10.30-11.00. Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Presentation Sysslat med anhörigfrågor
Läs mer& välfärd. Tema: Utbildning. Befolkning. Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning. www.scb.se. 2007 nr 4
Befolkning & välfärd 27 nr 4 Tema: Utbildning Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning SCB, Stockholm 8-56 94 SCB, Örebro 19-17 6 www.scb.se Tema: Utbildning Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning
Läs merSpråkSam - en nyckel till utveckling
SpråkSam - en nyckel till utveckling Utvärderare: Pia Juhlin Åstrand Ingrid Skeppstedt Anders Wiberg 22 mars 2011 Disposition 1. En kort inledning. 2. Viktiga delar i SpråkSam fakta och resultat. Utbildningen.
Läs merVill du bli tandläkare? - information om tandläkarutbildningen
Vill du bli tandläkare? - information om tandläkarutbildningen Du som håller den här broschyren i din hand är kanske intresserad av att bli tandläkare. Vill du veta mer innan du gör ditt val? Läs igenom
Läs merANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG:
ANONYMA TENTAMINA (FÖRDELAR) ÅSIKTSTORG: SVAR: 1. En bra lärare kan inte favorisera 2. Kan vara bra för att förminska diskriminering 3. Att man inte kan bli orättvist bedömd 4. Alla blir lika behandlade
Läs merAnsökan om medel till förlängning av projekt Intensifierad samverkan.
Ansökan om medel till förlängning av projekt Intensifierad samverkan. Intensifierad samverkan unga 19-29 år med aktivitetsersättning beviljades i september 2013 300 000 kronor av styrelsen för Finsam Lekeberg
Läs merUppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från
BILAGA 1 2009-10-19 Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från uppsökaren Helen Westergren Tyresö kommun har genomfört en uppsökande verksamhet bland personer 80 år och äldre i Tyresö, personer
Läs merDen hållbara hemtjänsten
Utbildningsdag 10 februari 2016 Folkets hus, Göteborg Den hållbara hemtjänsten - förebyggande arbete mot sjukskrivningar För HR-avdelning och chefer inom kommunal äldreomsorg Hur ska en organisation se
Läs mer13. Vad tycker du om samarbete och enskilt arbete på kurserna när det gäller laborationer?
Enkäten Bakgrund 1. Vilket kön har du? Man Kvinna 2. Hur gammal är du? -25 26-30 31-35 36-3. Vilket program läste/läser du? Inom parenteserna står de olika namn utbildningarna haft genom åren. C (Datavetenskaplig
Läs merME01 ledarskap, tillit och motivation
FÖRSVARSHÖGSKOLAN PM ILM-K X-2010 Institutionen för ledarskap och management 2010-06-27 Maria Fors Gerry Larsson ME01 ledarskap, tillit och motivation Introduktion Tidigare studier visar att tillit och
Läs merSamverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen
Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen Ett samverkansprojekt mellan Landstinget gm Anderstorps HC Försäkringskassan
Läs merOM JAG INTE ORKAR, HUR SKA ANDRA GÖRA DET?
OM JAG INTE ORKAR, HUR SKA ANDRA GÖRA DET? En undersökning av anestesi- och intensivvårdssjuksköterskors arbetsvillkor Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Inledning... 3 2 Metod och urval...
Läs merDialog Respekt för privatliv och personlig integritet
Respekt för privatliv och personlig integritet Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Innan vi
Läs merSlutrapport delprojektet barn som anhöriga, Vi möter barn som anhöriga i Habo.
Helene Ottevik-Karlsson Rapport Datum 2014-06-13 Dnr SN13/45 Sida 1 (6) Slutrapport delprojektet barn som anhöriga, Vi möter barn som anhöriga i Habo. Projektansvariga Betty Svensson IFO chef Socialförvaltningen
Läs merUppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007
Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Eva Müller Avdelningschef Avdelning 15 Ängelholms sjukhus januari 2007 Postadress: Ängelholms sjukhus, 262 81 Ängelholm Besöksadress:
Läs merÅrlig plan mot diskriminering och kränkande behandling
Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola/skola/fritidshem) i Vittra Förskolor och Skolor AB ska varje år beskriva sitt arbete med diskriminering, trakasserier och
Läs merHur hör högstadielärare?
Hur hör högstadielärare? Författare: Anna-Marta Stjernberg, specialist i allmänmedicin. Handledare: Karin Lisspers, med.dr., specialist i allmänmedicin. Projektarbete vid Uppsala universitets företagsläkarutbildning
Läs merProjekt Trampa för liv och lust jdomebikearound Katrineholm
Projekt Trampa för liv och lust jdomebikearound Katrineholm Elisabeth Rindom, FoU i Sörmland Carina Forsman Björkman, FoU i Sörmland FoU i Sörmland 2015-11-16 Innehåll Syfte och mål med projektet... 3
Läs mer