Kulturarvsdagen 29 maj 2013
|
|
- Jakob Nyberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kulturarvsdagen 29 maj 2013 Välkommen till Murberget Lillian Rathje hälsade alla varmt välkomna till Murberget, och hon berättade kort om de satsningar man gör under 100-årsjubileet - med fokus på utökad programverksamhet. Lillian lämnade över till dagens moderator Märta Molin, som presenterade program och syftet med dagen. Presentation av ABM-gruppen; Lina, Bengt, Per-Erik, Christian och Johnny. Kulturarvsprogram och Kulturplan! Dagens första talare var Jonas Walker, länsstyrelsen, som reflekterade kring vårt gemensamma kulturarvsprogram - Kulturarv i utveckling - som vi hade gemensam release på för cirka ett år sedan. Han hoppades att dagen ska ge skjuts och inspiration för fortsatt arbete med kulturarv i länet!
2 Jonas informerade vidare om den överenskommelse som är på gång mellan Riksantikvarieämbetet, Landstinget Västernorrland och Länsstyrelsen Västernorrland. RAÄ är intresserade av samverkan med länet främst utifrån vårt goda nätverkande. Inom ramen för överenskommelsen kommer vi att arbeta speciellt med kulturarv - folkbildning, kulturarv - mångfald, kulturarv -besöksnäring och KKN samt kulturarv och samverkan med civilsamhället, ABM och andra aktörer. Vad innebär överenskommelsen? I första hand hoppas vi på satsningar i länet vad gäller kunskapshöjande åtgärder, FoU-satsningar och olika delprojekt under valda områden ovan. Ett annat intressant område för RAÄ är vårat arbete med digitalisering och tillgängliggörande. Jonas betonade vidare vikten av återkommande kulturarvsdagar i länet - för att stärka nätverk och utbyta erfarenheter. Jonas lämnade så över till Roland Tiger som berättade att han slutar som kulturchef om några dagar och att han då lämnar över till undertecknad. Roland presenterade även Catarina Lundström, kulturplanesamordnare vid landstinget (vikarie för Linda Frisk).
3 Vi har nu nått halvtid vad gäller första perioden med en kulturplan för länet, och det finns anledning till reflektion. Under våren har en komplettering av planen inletts - man behöver se över utvecklingsområden och satsningar som tagit andra vändningar etc. Roland berättade kort om bakgrunden till de regionala kulturplanerna och den samverkan man förutsätter. Roland betonade vidare att den nya modellen att fördela pengar inte inneburit någon uppräkning av anslag annat än marginellt. En annan effekt är att det landat tämligen mycket administration på den regionala nivån. Parallellt ska arbetet med plan nummer två dras igång , och det arbetet inleds redan nu från landstingets sida. En färdig plan ska finnas efter sommaren 2014, för att nödvändiga beslut ska kunna fattas under hösten. Därefter går planen in till Kulturrådet med en ansökan om medel för Ett som är säkert är dock att kulturarvsfrågorna kommer att vara fortsatt viktiga i planen - de är ett profilområde för vårt län, vår region. Passet avslutades med en diskussion och reflektioner kring det sagda. Kommunförbundets kultursamordnare Åsa Claesson Nordin presenterades och hon berättade om de nätverk som drivs från förbundets sida. Jag har kompisar i skogen! Efter en kort bensträckare presenterade Märta Tomas Håkki Eriksson, och det låter sig inte sammanfattas så lätt! Håkki berättade om alla olika "specialfigurer" som inspirerat honom till sitt konstnärliga arbete. Håkkis utgångspunkt är Ljungaverk - "som tycks ha det mesta av sin framtid bakom sig". Tomas såg tidigt sin roll som inspiratör och kreatör utifrån ett glesbygdsperspektiv. När Tomas studerade på konsthögskolan i Trondheim fick han en idé om att göra "en sak" om sitt norrländska glesbygdsperspektiv". Snart fann han kraften i att vända på perspektiv och byta utgångspunkt. Tomas gjorde en resa utifrån sig själv som person - hockeyfrilla, skoteroverall, moonboots och ställde skruvade frågor i Stockholm. En annan viktig satsning är den på den egna kollektionen av T-shirts - något som finansierat en massa roliga projekt. Allt lekande resulterade i stor
4 uppmärksamhet och det tvingade Håkki och hans kompisar att börja se mer seriöst på sina projekt. En hel del av pengarna har gått tillbaka till byn - pingisbord till ungdomsgården, tröjor till fotbollslaget, fotoprojekt, ett köpt fotbollsproffs till division 6-laget och en massa annat. Idag kan man välja mellan 450 olika tryck - och tröjorna säljs fortfarande bra. Detta kräver ett ständigt förnyelsearbete och man sparkar alltid ironiskt åt alla håll - höger, vänster, uppåt, neråt... Tomas funderade mycket om vem som bestämmer - var är det rätt att vara? Vem sätter normen? Vem bestämmer vad som är fin kultur? Sämre kultur? Processerna har övertygat honom om "att fy faan vad bra det är att vara norrlänning!. Och jag duger precis som jag är - fast jag kommer från Ljungaverk". Dessutom har kunskaperna från Ljungaverk fungerat världen över - hantera djur, fiska, dansa bugg, prata med alla, jakt, göra upp eld, baka och en massa annat! Håkki har också turnerat med en berättarbod runt om i trakten - och fortfarande vill människor dela sina historier med Håkki. Genom arbetet vill han stimulera till berättande och kontakter mellan människor och generationer. En annan satsning i samma riktning är Håkkis arbete som DJ på äldreboenden, som också blivit viktiga ingångar till berättande.
5 Avslutningsvis presenterade Håkki sin "att göra-lista" för oss - jägarexamen, baka fler brödsorter, laga mor- och farmorsmat, filma alla gamla gummor och gubbar, bygga en bastu, bli en bättre dansare, ålderdatera träd, lära sig ljuga på traditionellt sätt, OCH ATT FORTSÄTTA VARA STOLT ÖVER SITT URSPRUNG. Håkkis föreläsning föranledde en mängd frågor - och ett samlande perspektiv är värdet av att arbeta utifrån vårt perspektiv och våra egna förutsättningar - oavsett trender och satsningar i övriga landet. Lunch! Efter det så tog vi alla en promenad genom det vackra och soliga friluftsmuseet för lunch på Spjutegården, där vi stärkte oss med god mat och goda samtal. Kulturarvet och tillväxtarbetet På plats från Örnsköldsviks kommun fanns Katarina Larsson, chef för kulturenheten, för att berätta om det strategiska arbetet med att positionera kulturarv i tillväxtstrategiska frågor. Idag har kommunen en tillväxtenhet med cirka 30 anställda och kommunen satsar kraftfullt på tillväxtarbetet. I kommunen finns många starka kulturvärden och kopplat till besöksnäring, kulturella och kreativa näringar och en bra boendemiljö. Till grund för arbetet ligger kommunens kulturstrategi och kulturarvsplan - och arbetet är även kopplat till de regionala dokumenten; allt ifrån RUS till kulturarvsprogrammet. Kommunen roll är att stärka infrastrukturen och leverera kunskap och kompetens in i övrigt utvecklingsarbete. Ledstjärna för arbetet är kulturen och kreativitetens roll för lokal utveckling.
6 Ett nytt fokus som kommit in i bilden och som skyndar på processer är Kulturhuvudstadsåret Umeå Katarina nämnde några konkreta satsningar: -Skärgårdsprojekten -High coast art valley -Visitors center -Ulvö besökscentrum -Kulturguider -Ny basutställning på museet -Kulturguider över utvalda områden Idag har efterfrågan på "kulturarvskompetens" inom kommunen ökat och de verksamma inom kulturenheten känner stort tryck och Katarina resonerade kort kring detta. Tillväxtperspektivet är viktigt för oss som arbetar med kulturarv och Örnsköldsviks arbete inspirerar! romer i Sverige Nästa projekt att presentera sig var det romska projekt som Anna Cedergren, Kulturmagasinet i Sundsvall, kunde berätta mer om. Anna vittnade om vilken ögonöppnare arbetet varit för Anna och övriga inom projektet, vad gäller romernas situation i Sverige. Utredningen Romers rätt - en strategi för romer i Sverige har fungerat som utgångspunkt för projektet. I korthet innebär projektet att romernas situation och historia i länet kartläggs. I projektet finns Örnsköldsviks, Kramfors och Sollefteå kommuner med tillsammans med Sundsvall. Personal vid länsmuseet utgör referensgrupp.
7 Anna drog kort romernas historia i Sverige. Romerna utvandrade från Indien under 900- eller 1000talet och den första noteringen om romer i Sverige gjordes under 1500-talet (9 september 1512 kom Greve Antonius med familj). Utifrån detta tog Anna med oss på en förfärlig resa i romernas svenska historia. I korthet kan man säga att romernas historia i Sverige är en historia kantad av förföljelse, trakasserier och diskriminering. Anna berörde också den utsatta situation romerna fortfarande har i Sverige och hur lite som hänt, vad gäller förbättringar och likabehandling. Genom projektet har konstaterats vad lite dokumentation som har gjorts och vad lite som görs idag. Anna vittnade om de svårigheter man stött på inom projektets ramar, inte minst vad gäller begrepp som används och de perspektiv som det professionella kulturarvsarbetarna står för. En annan svårighet och trixig balansgång är exotiserandet av kulturen - eller risken för. Ytterligare en aspekt är vem som tar ett långsiktigt ansvar för perspektivet efter projektslut? Anna föreslog inrättande av ett romskt råd i länet, och ytterligare genomgångar av arkiv och museer vad gäller romska kulturspår. Avslutningsvis visade Anna några av de bilder man funnit i gömmorna och hon berättade om de berättelser och den fakta man kunnat samla in under projektet. Med plats för allas kulturarv Så intog Lina Marklund, Christian Bajomi och Johnny Blästa scenen för att berätta om projektet Kulturarv Västernorrland - med plats för allas kulturarv.
8 Portalen Kulturarv Västernorrland - och drivs av ABM Resurs med de samverkande institutionerna; Murberget Länsmuseet Västernorrland, Länsbiblioteket Västernorrland och Landsarkivet i Härnösand, och med stöd av landstinget Västernorrland och Härnösands kommun. I portalen finns länets digitaliserade kulturarv tillgängligt i form av texter, bilder, länkar osv. Materialet kommer från de samverkande institutionerna, men främst från mindre verksamheter och enskilda. Portalen etablerades under åren med Accessprojekt I september 2011 påbörjades arbetet med projekt Kulturarv Västernorrland - med plats för allas kulturarv. Genom detta nya projekt vill vi vidareutveckla kulturarvsportalen. Bland annat vill vi pröva att implementera CollectiveAccess (en webbaserad databaslösning) - och utveckla en funktion att erbjuda föreningar etc. en enkel databaslösning och möjligheter att själva visa sitt material i portalen och på sikt kunna leverera det vidare till Europeana
9 Vidare kommer projektet att arbeta med att utveckla former för digital insamling av bilder och berättelser. Just nu avvaktar vi t ex. resultatet av det projekt kring digital insamling som Stockholms länsmuseum driver med Malmö museer. Vi kommer även att arbeta med att förbättra strukturen och layouten i portalen Kulturarv Västernorrland. Från scenen visade de hur det fungerar att ladda upp bilder i portalen och informerade om den funktion som man håller på att utveckla för föreningar och större samlingar. Fika! Under pausen serverades kaffe och kakor, och samtalen surrade runt borden och ute i det fortsatt underbara vädret.
10 Ett riksintresse! Nästa talare - nästa projekt var projekt Kvissle Nolby, som företräddes av Bengt Schibbye, som till professionen är landskapsarkitekt. Kvissle Nolby Prästbolet är en unik kulturmiljö inom Njurunda socken vid Ljungans utlopp i Bottenhavet söder om Sundsvall. Området har nationellt intressanta bevarandevärden och är därför ett riksintresse för kulturmiljövård, skyddat enligt den svenska miljölagstiftningen, 3 kap 6 miljöbalken. Kvissle Nolby Prästbolet bildar ett väl angränsat landskapsrum. Kulturmiljön är kringskuren av Ljungan med sin upptorkade älvgren, "kvisslet", medan den mäktiga Nolbykullen med historisk vårdkase utgör fonden för detta spännande område. Bengt berättade - ur sitt perspektiv - om att skapa ett bra "rum" för besöksnäringen. Man bygger parkeringar och gångstråk, samt informationsplatser för att tillgängliggöra riksintresset. Att skapa en berättelse - eller flera - är temat för satsningen och för Bengts arbete.
11 Byggnationerna startar i höst liksom anläggandet av parkering. Under vintern påbörjas arbetet med informationstexter och annat. Parallellt med arbetet kommer ytterligare utgrävningar att göras. Bakom projektet finns RAÄ, länsstyrelsen, Trafikverket, Härnösands stift och Sundsvalls kommun. Kommunen tar det långsiktiga ansvaret för besökscentret. Till platsen kommer man att skylta från Njurunda trafikplats. En flaskhals kan den smala vägen till riksintresset komma att bli. Vargbröder Sibylle Metzel Kühne från länsbiblioteket var nästa person att berätta. Hon redogjorde för projektet Vargbröder, ett ABM-projekt som vilar på böcker av Michelle Paver. Böckerna ingår i en serie spännande ungdomsböcker alla med arkeologisk utgångspunkt. I nuläget samverkar länsbiblioteket och länsmuseet med skolor i Sollefteå och Örnsköldsviks kommuner. I projektet ryms ingredienser som arkeologi, läsfrämjande, musik och drama med mera. Det viktigaste med arbetet i projektet är att inspirera både elever och lärare till att upptäcka kulturhistorien i deras egen närmiljö. Det finns alltid en fornlämning nära dig! Inom ramen för projektet bidrar man med handledning kring olika frågor som kommer upp, man arbetar med loggböcker och bloggar. Teman inom projektet är högläsning, boksamtal, dramatisering, arkeologiska dagar och matlagning i kokgrop - bland en massa annat. Sibylle illustrerade projektet med en rad inspirerande bilder... Mannaminne Kerstin Wörler från Mannaminne berättade om den verksamhet som präglar Mannaminne för tillfället. Kerstin är nyanställd vid Mannaminne och hennes roll där är verksamhetsutveckling. Idag präglas verksamheten av förberedelser inför sommarsäsongen - massor av praktiskt arbete helt enkelt. Kerstin berättade främst om strategiarbetet som görs inom Stiftelsen Mannaminne som tog över verksamheten 31 maj Stiftelsen stadgar föreskriver arbete mot folkbildning, undervisning och forskning, samt att bevara och dokumentera. Stiftelsen äger och driver samtliga verksamheter hotell, kafé & restaurang, aktiviteter mm.
12 Kerstin tog sin utgångspunkt i kulturarvsprogrammet och vi kunde konstatera att mycket av det man vill och ska göra vid Mannaminne hänger bra samman med kulturarvsprogrammet. Ett viktigt fokus för Mannaminne är rollen - arenan - som mötesplats, och inför sommaren har man ett digert program med bredd. Kerstin berättade att många självmant hör av sig och söker samverkan och samarbete. Detta gäller såväl enskilda som organisationer. Nytt för i år är renoveringar av värdshuset, en ny organisation och ny personal, mer fokus på barnaktiviteter, invigning av hotellet Sestola Gård och man har valt att behålla mycket från det tidigare konceptet. Kerstin nämnde öppettiderna (generösa!), omfattande programverksamhet, jazzfestivalen och inte minst Mannaminnes goda chokladkaka. Avslutningsvis berättade Kerstin om vilka som arbetar på Mannaminne - ansvarig, hotell- och restaurangansvarig, informationsansvarig, aktivitetsansvarig och ansvarig för daglig drift och verksamhetsutveckling. Det viktigaste målet för 2013 är att tillskapa en stabil organisation och en välplanerad verksamhet. Man vill dessutom utöka sitt nätverk och sina samarbeten och allra viktigaste är att trygga Mannaminne som ett besöksmål för framtiden. Hembygd! Sedan var det Karl-Ingvar Ångströms tur att kort berätta om vad som är på gång inom länets samlade hembygdsrörelse. Karl-Ingvar fokuserade främst det arbete man gör vad gäller registrering, digitalisering och tillgängliggörande. Ett annat viktigt arbete som man gör är att fota föremål som finns ute i gårdarna. Och ytterligare ett spår är arbetet med gårdsarkiv och bykistor - som innehåller gårdars och släkters historia. Man har genomfört ett pilotprojekt i Ånge, och avser fortsätta i andra delar av länet. Sedan en tid arbetar man med lokal kulturarvsprojekt kring digitalisering och verksamhet bedrivs eller har bedrivits i Ånge, Timrå, Sollefteå och Örnsköldsviks kommuner. Karl-Ingvar gav en fördjupad
13 beskrivning av projektet i Ånge, där man kunnat skanna och registrera mängder med material arkivhandlingar, fotografier, tidningsklipp mm. Och till dessa lokala kulturarvsprojekt arbetar man med ett så kallat stödprojekt - i syfte att stötta föreningarnas arbete med digitalisering och tillgängliggörande. Inom ramen för detta projekt har man en tekniker anställd. Nytt för hembygdsrörelsen är att man sedan en tid äger Bygdeband, vilket innebär stöd för tillgängliggörande. I helgen genomförde länet hembygdsrörelsens årliga stämma i Sundsvall med många medlemmar på plats. Ett arrangemang som man var riktigt nöjda med. Öppen scen! Några aktörer hade anmält intresse att berätta om sina verksamheter. Först ut var Birgittamuseet, Härnösands medicinhistoriska förening. BIrgittamuseet Maj-Lis Domeij från föreningen tog plats på scenen och berättade om verksamheten inom föreningen och i de två projekt man fått pengar till. Hur såg en sjukhussal ut på 1950-talet? Vilka instrument använde man vid en operation för 70 år sedan? Hur såg en sköterskeuniform ut? Finns gamla fotografier från sjukhuset? Kan man få komma och titta? För den som är intresserad av sjukvårdens historia finns idag möjligheter att besöka Härnösands medicinhistoriska förenings museum i Härnösand samt att besöka det här i portalen Kulturarv Västernorrland. I före detta Härnösands sjukhus, nu vårdcentral mm, finns nämligen ett intressant museum - Birgitta museet. Det ägs och drivs av Härnösands Medicinhistoriska förening, vars medlemmar gärna visar museet efter överenskommelse. Museet är inrymt i några rum längst upp under takåsarna i den byggnad som stod färdig Första delen av Härnösands sjukhus invigdes redan Samlingarna i Birgittamuseet belyser med instrument, sjukvårdsföremål, möbler, textilier, böcker, dokument och fotografier den sjukvård som tidigare bedrivits vid länslasarettet i Västernorrland. Museet invigdes 1993 och är uppkallat efter initiativtagaren Birgitta Lundquist som arbetat vid sjukhuset sedan Föreningen har i två omgångar fått medel från RAÄ - för arbetslivsmuseer - för att tillgängliggöra kulturarvet och digitalisera material. Idag finns museet på webben genom Kulturarv Västernorrland
14 Man har också fått hjälp att registrera och strukturera upp materialet. Enligt Maj-Lis Domeij har projekten givit föreningen ny energi att fortsätta. Genesmon Lars-Göran Spång från Murberget berättade om Genesmon. På Genesmon i Gene (Själevads socken) utanför Örnsköldsvik finns spåren efter en bosättning från romersk järnålder. Bosättningen frilades vid en omfattande utgrävning Umeå universitet, och fyndplatsen visade sig då vara mycket välbevarad. Man har hittat minst 14 huslämningar och intill boplatsen ett gravfält med nio låga högar och 50 meter därifrån ytterligare fyra gravhögar. Stiftelsen Gene Fornby lämnar över ägandet av Gene Fornby till Örnsköldsviks kommun. Det formella överlämnandet sker 22 maj. Stiftelsen kommer dock att fullfölja den påbörjade restaureringen av vissa rekonstruktioner i fornbyn och även ta fram ett skyltprogram. Den tidigare fornbyn blir nu ett öppet friluftsmuseum där besökare kan ströva runt och uppleva järnåldern på egen hand. En viss pedagogisk verksamhet med visningar och program kommer dock att erbjudas till kommunens skolor under vår och höst. Lars-Göran har arbetat med informationsmaterial och skyltprogram för området och han visade en hel del bilder från området. Innan vi avrundade tackade Lillian för dagen och framförallt tackade hon Roland Tiger och önskade honom inför hans kommande pensionärsliv!
15 Noratrion! Efter detta avrundade vi dagen och vandrade åter mot Spjutegården där Noratrion underhöll medan vi minglade. Noratrion från Nora i Ångermanland, har under de senaste åren letat fram dikter och texter som tidigare inte fått den uppmärksamhet de förtjänat. De dikter som skrevs och lades i en byrålåda eller på annat sätt blev undangömda för allmänheten. Dessa dikter har sedan tonsatts av trion och resulterat i skivan Röster från fordom som släpptes 2011 och renderade i fina recensioner från exempelvis folkmusikmagasinet Lira som gav skivan stämpeln "Lira gillar". I april 2013 släpptes nästa skiva med tonsatta dikter som fick titeln "Jag skall spela".
16 Musiken kan bäst beskrivas som visor i folkmusikton med texterna och textförfattarna i fokus vilket stärker trions särart. Grundsättningen består av piano, kontrabas, sång och gitarr, men blandas ibland upp med dragspel. Noratrion är: Klas Norberg, Sång & Gitarr Jesper Norberg, Piano & Dragspel Erik Eurenius, Kontrabas, Dragspel och sång.
17 Middag!! Spjutegården ligger vid Friluftsmuseet Murberget och Länsmuseet. Spjutegården byggdes 1805 och har flyttats till Murberget från SPjut i Örnsköldsviks kommun. Idag inrymmer Spjutegården restaurang och konferenslokaler och den är en viktig del av verksamheten vid Murberget. Text: Märta Molin Foto: Per-Erik Wik
Kulturarvsdag 10 december 2013
Kulturarvsdag 10 december 2013 Ett femtiotal kulturarbetare från länet samlades på Murberget i snön för att tillsammans uppleva en kulturarvsdag. Tomas Eriksson, ny enhetschef för enheten medarbetarstöd
Läs merMötet inleddes med det numera sedvanliga länet runt : Annika Alke, Lina Marklund och Mona Bergman, landsarkivet, informerade om följande:
ABM Kulturarv Nätverksträff på Murberget den 25 februari 2010 Närvarande: 1. Annika Alke, landsarkivet 2. Annso Grahn, länsmuseet 3. Bengt Edgren, länsmuseet 4. Bengt Wittgren, Europeana Local 5. Christian
Läs merÅrsberättelse 2013/2014
Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns
Läs merKvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015
Augusti 2015 Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Mockfjärds förskola Mål Normer och Värden 2:1 Måluppfyllelse I arbetet med att förankra grundläggande normer och värden i förskolans verksamhet sker
Läs merProgram Höstmöte 2012
PROGRAM Datum: 6-7-8 november Plats: Malmö Kontakter: hostmote@raa.se Version: 2012-10-01 Program Höstmöte 2012 Välkomna till årets Höstmöte som handlar om kulturarvet och det civila samhället! Vi har
Läs merAme rome sam! - Metodhandledning
Ame rome sam! - Metodhandledning Text: Sofie Sandholm Denna sida innehåller tre avsnitt som riktar sig till pedagoger och andra nyfikna: Allmänt om lärresursen När kan lärresursen användas Lärresursens
Läs merDuvans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Duvans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Ansvariga
Läs merFörarbete, planering och förankring
Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska
Läs merLilla förskolepaketet
Lilla förskolepaketet Böckerna i lilla förskolepaketet har stor igenkänningsfaktor och koppling till barns vardag och visar lekar, fantasier och erfarenheter som många barn delar. Flera av böckerna visar
Läs merMinnesanteckningar vid besök på Dunderklumpens förskola i Teckomatorp 2016-04-27
Sida 1/5 Minnesanteckningar vid besök på Dunderklumpens förskola i Teckomatorp 2016-04-27 Dunderklumpen är en fristående förskola som drivs som ett föräldrakooperativ. I dagsläget är 27 barn inskrivna.
Läs merSagor och berättelser
Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter
Läs merBarn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS
Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS Du är tryggheten Att vara ett stöd och en lugn, trygg punkt för ditt barn är om möjligt ännu viktigare när barnet hamnar på sjukhus.
Läs merKVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2007-2008
KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2007-2008 Nya Slättängsgårdens förskola Bollebygds kommun 1. Verksamhetens förutsättningar 1.1. Om verksamhetsområdet Slättängsgårdens förskola har idag fyra avdelningar och
Läs merInnehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.
Innehållsförteckning 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande. 3.4 Förskola och hem. 3.5 Samverkan med förskoleklassen,
Läs merPOJKPAKETET Handledningar Varför Pojkpaketet?
POJKPAKETET Böckerna i pojkpaketet är fokuserade på pojkrollen. Det går idag att hitta bredare roller för flickor inom barnböcker. Flickor som går i Pippis fotspår. Men böcker som gestaltar pojkar på ett
Läs merSagor och berättelser
Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter som
Läs merGERBY SKOLAS EFTIS i Vasa. Text och foto: Hanna Klingenberg
GERBY SKOLAS EFTIS i Vasa Text och foto: Hanna Klingenberg Det är bara några timmar kvar till sportlovet, men barnen på Gerby Skolas Eftis verkar inte rastlösa. - Det ska nog bli roligt på sportlovet,
Läs merMäta effekten av genomförandeplanen
Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg
Läs merSammanställning av utvärdering nätverksträff 9 mars, mat och hälsa
38 besvarade utvärderingen av 56 deltagare. Vad tyckte du om föreläsningspasset Hur kan vi arbeta kring barn, mat och hälsa? längd. och viktig info som framkom innehåll med/om sådant vi redan vet! Mycket
Läs merTranås/Ydre Släktforskarförening
Tranås/Ydre Släktforskarförening Medlemsblad Våren 2012 2 Ordförande har ordet Så har vi då återigen gått in i ett nytt år. Ett nytt år med nya utmaningar, med nya trender och nya drömmar. I år kanske
Läs merVälkommen FALK:s konferens Härnösand 25-27 maj 2016
Tillämpning, anpassning och kollegialt samarbete Välkommen FALK:s konferens Härnösand 25-27 maj 2016 till Nattviken från Kronholmssidan, Fotograf Viktor Lundgren, 1930. Härnösand Ångermanland, ur Länsmuseet
Läs merLOKAL VERKSAMHETSPLAN BLÅKLOCKVÄGENS FÖRSKOLA 2014/2015
LOKAL VERKSAMHETSPLAN BLÅKLOCKVÄGENS FÖRSKOLA 2014/2015 1 LÄRPROCESSER Åtagande Till slutet av läsåret 2014/2015 är samtliga flickors och pojkars lärprocesser synliggjorda och kommunicerade med barn och
Läs merEn liten sammanfattning av terminen som gått! Januari en månad för reflektion och framåtblickar.
En liten sammanfattning av terminen som gått! Januari en månad för reflektion och framåtblickar. V 3 När jag tänker tillbaka på terminen som gått så dyker flera härliga bilder upp, flera av dem har pedagogera
Läs merVerksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014
Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Viktiga händelser under året... 3 2 Mål och resultat... 4 2.1 Förbättra servicen till medborgare och företagare
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni
Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Eskilsby skola Grundskola, förskoleklass och fritidshem 1 Presentation av verksamheten läsåret 2013-2014 Eskilsby skola består av en integrerad klass med
Läs merKultur för alla? Om tillgänglighet, interaktion och integritet
Kultur för alla? Om tillgänglighet, interaktion och integritet Auktionsverket Kulturarena 12 13 november 2015 Vad behövs för att fler ska ta del av och delta i det offentligt finansierade kulturlivet?
Läs merSAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola
SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola 2014-2015 Systematiskt kvalitetsarbete läsåret 2014-2015 Algutsrums förskola 5 avdelningar 1 Förskolans värdegrund och uppdrag Att skapa
Läs merTärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson
Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN Författare:Tove Andersson Innehåll Inledning:... 2 Syfte:... 2 Frågeställningar:...
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Snäckstrands förskola 2013-2014 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Juli 2 2014 Anneli Smedberg 1. Inledning Varje kommun ska enligt förordningen (SFS 2010:800) systematiskt och kontinuerligt
Läs merKvalitetsdokument 2013/2014
Kvalitetsdokument 2013/2014 Förskolans pedagogiska idè På Grindstugan har vi påbörjat processen i att arbetar vi Reggio Emilia inspirerat Vi erbjuder en rolig, lustfylld och lärande verksamhet utifrån
Läs merVerksamhetsplan för naturum Vindelfjällen Ammarnäs År 2014 År 2015-2018
1 (12) Naturvårdsverkets ärendenr: NV-07103-13 Länsstyrelsen Västerbotten Diarienr: 512-8811-2013 VERKSAMHETSPLAN för naturum 2013-11-29 Verksamhetsplan för naturum Vindelfjällen Ammarnäs År 2014 År 2015-2018
Läs merKvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14
20140910 1 (9) Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys
Läs merOm ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på?
Tips från Mora Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på? Involvera ungdomarna ännu mer än vad vi redan gör. Vad är viktig att tänka på i Lupparbetet? Förankring, bland lärare, tjänstemän,
Läs merL J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna
1 L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna Nallebjörnens förskola Rapport Juni 2013 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 1. Utvärderingens genomförande...
Läs merArbetsplan för Bokhultets förskola
Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Bokhultets förskola 2014-10-21 2014 2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskola... 3 2. Årets utvecklingsområden... 5 3. Normer och värden... 5 4. Utveckling
Läs merHogslaby. järnåldersbyn WWW.BOTKYRKA.SE/HOGSLABY
I Hogslaby järnåldersbyn INFORMATION LÄGERSKOLA WWW.BOTKYRKA.SE/HOGSLABY BOTKYRKA KOMMUN Informationsmaterial för era besök i Hogslaby I denna mapp har ni all praktisk information ni behöver inför besöket.
Läs merUPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI
UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll -socialpsykiatri är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer
Läs merHällans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Page 1 of 7 Hällans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechef Ninni Olofsson Linda
Läs merDU ÄR. Finns Gud? Vem är jag? Vad är kärlek? Vilken betydelse har mitt liv? Varför finns det krig? Vad är kristen tro?
DU ÄR Finns Gud? Vem är jag? Vad är kärlek? Vilken betydelse har mitt liv? Varför finns det krig? Vad är kristen tro? värd mer än GULD KONFIRMAND MALMÖ 2016-2017 GRATTIS DU FYLLER FJORTON! Tänk dig att
Läs merMuffinsmysteriet. Avsnittet innehåller: problemlösning, matematiska relationer, taluppfattning, multiplikation och systematisering.
Best. nr: 31230ra 1 Räkna med oss Muffinsmysteriet Avsnittet innehåller: problemlösning, matematiska relationer, taluppfattning, multiplikation och systematisering. Klass 3a ska lära Augustin att baka
Läs merSolens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Solens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef och avdelningsansvariga pedagoger
Läs merKVALITETSRAPPORT LÄSÅRET
KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET 2013-2014 Kalvhagens förskola Författare: Ulrika Ardestam Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning... 3 2. Tillvägagångssätt... 3 3. Året som gått... 4 4. Året
Läs merUtåtriktad verksamhet vid Gyllins Trädgård Thomas Persson
Utåtriktad verksamhet vid Gyllins Trädgård Thomas Persson I samband med den arkeologiska undersökningen vid Gyllins Trädgård bedrevs utåtriktade verksamheter i form av två Arkeologiaftnar, ett antal pedagogiska
Läs merPedagogiskt program. Våren 2014
VÄSTERÅS SKOLMUSEUM Pedagogiskt program Våren 2014 Välkomna till en ny termin på och Västerås Skolmuseum i Herrgärdsskolan Här är undervisningsprogrammet för våren 2014. Vi erbjuder visningar med innehåll
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering
Läs merLitteraturhuset i Sandviken för barn och unga. Seminarium 23 februari 2011 Språkstimulans genom estetiska uttrycksformer Plats: Folkets Hus, Sandviken
SAMMANFATTNING Litteraturhuset i Sandviken för barn och unga Seminarium 23 februari 2011 Språkstimulans genom estetiska uttrycksformer Plats: Folkets Hus, Sandviken Seminariedagen innehöll information
Läs merArbetsplan för Herrgårdens förskola Läsåret 2015/2016
2015-09-10 Arbetsplan för Herrgårdens förskola Läsåret 2015/2016 Utvecklingsområden: Att Se och Förstå och Möta alla barn Fördjupa och ta mer hjälp av digitala verktyg, Barn- och ungdomsförvaltningen,
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan 2015-2016
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan 2015-2016 Innehåll: 1. Inledning 2. Vision 3. Syfte 4. Definiering av begreppen diskriminering, kränkning och trakasserier
Läs merFamiljetema: STJÄRNFAMILJEN Vi är alla stjärnor. Allra bäst på att vara just den vi är!
Familjepaketet Böckerna i Familjepaketet har hög igenkänningsfaktor och koppling till barns vardag och visar samtidigt många olika sätt att leva. Runt 30% av alla barn idag lever i en frånskild familj.
Läs merSYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Vi vill att barnens egna önskemål i ännu större utsträckning ska få utrymme i
Läs merI BALSBY KVALITETSREDOVISNING FÖR SMULTRONSTÄLLETS FÖRSKOLA I BALSBY ÅR 2009
I BALSBY KVALITETSREDOVISNING FÖR SMULTRONSTÄLLETS FÖRSKOLA I BALSBY ÅR 2009 Kvalitetsredovisning för Smultronställets förskola år 2009 Smultronstället är en blandkooperativ förskola som drivs som en ekonomisk
Läs merKultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten
Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten TEMA MUSIK Utbildning av kultur- och aktivitetsinspiratörer (dag 3 av 3) Uppföljning Plats: Hotell Lappland, Lycksele Dag/tid: onsdag 27 maj kl 20.00
Läs merSpråket Vi använder oss av språklekar, sagoberättande, rim och ramsor m.m. Dessa har vi anpassat till det aktuella temats innehåll.
Vårt tema När vi planerar det aktuella temat följer vi Läroplanen för förskolan 2010. De mål som vi på förskolan ska sträva mot kan sammanfattas i följande punkter: Värdegrundsfrågor Under en dag på förskolan
Läs mer2014.09.18. Verksamhetsplan 2014 Förskolan Vindan
2014.09.18 Verksamhetsplan 2014 Förskolan Vindan Förskolan Vindan Vindan är en förskola med en avdelning för barn 1-6 år. Arbetslaget består av: 5 förskollärare 2 barnskötare 1 kokerska 1 lokalvårdare
Läs merFörskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014
Tyresö kommun Förskolan Gunghästen Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Gunghästen Kyrkogränd 16 135 43 Tyresö Tel: 08-5782 74 36 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt
Läs merSundbyvägen Datum 1 (11) 2014-10-13 LVP 2014/2015. Sundbyvägen
Sundbyvägen Datum 1 (11) 2014-10-13 LVP 2014/2015 Sundbyvägen Till slutet av läsåret 2014/2015 är samtliga flickors och pojkars lärprocesser synliggjorda och kommunicerade med barn och vårdnadshavare.brukarenkäternas
Läs merVarför kultur i Falkenbergs skolor och barnomsorg?
Tjänsteskrivelse Datum 2010-06-23 Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Handlingsplan för mer och bättre kultur för barn och elever i barn- och utbildningsnämndens verksamheter Handlingsplanen
Läs merVerksamhetsplan. Läsåret 2015-2016. Förskolan Lillåsen
Förskoleverksamheten Verksamhetsplan Läsåret 2015-2016 Förskolan Lillåsen 1 Inledning Förskolan Lillåsen består av två avdelningar, en grupp med barn i ålder ca 1-2,5 år med tre personal och en grupp med
Läs merLektionshandledning till filmen Tusen gånger starkare
Lektionshandledning till filmen Tusen gånger starkare Tusen gånger starkare är en långfilm baserad på Christina Herrströms bok med samma namn. Filmen finns att se som strömmande media via www.selma.pedc.se
Läs merMusikläraren 2016 kunskap utveckling inspiration
Musikläraren 2016 kunskap utveckling inspiration Inspirera eleverna med världsmusik ta del av nytänkande exempel att använda i undervisningen Hur kan du nå fram och underlätta undervisningen för elever
Läs merKvalitetsarbete. Kungshöjdens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson
Kvalitetsarbete Kungshöjdens förskola 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens intressen...
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Junibacken. Plats för egen logga/bild
BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Förskolan Junibacken Plats för egen logga/bild 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling
Läs merKvalitetsdokument Rosenvägens förskola (läsåret 2014/2015)
Kvalitetsdokument Rosenvägens förskola (läsåret 2014/2015) Vi vill att alla barn ska ha roligt, ta hand om varandra, känna sig stolta och utvecklas hos oss. Både barn och föräldrar ska känna sig trygga
Läs merÖvertorneå kommun. Barn 0 utbildning
Övertorneå kommun Barn 0 utbildning Strategisk handlingsplan för Skapande skola i Övertorneå kommun Barn- och utbildningsnämnden ger, på högsta nivå och med goda resultat, utbildning till kommunens invånare
Läs merBokstäver. Myrstackens kvalitetsarbete. Hällevadsholms förskola
Myrstackens kvalitetsarbete Bokstäver Hällevadsholms förskola 2015 Förskolor Norr Munkedals kommun Yvonne Frisk Helena Halla Helena Eriksson Tina Lundgren Lotta Dahl Innehåll Grundfakta och förutsättningar...
Läs merSammanfattning av alla SoL-uppdrag på Gotland VT07
31 augusti 2007 Sammanfattning av alla SoL-uppdrag på Gotland VT07 Vad har SoL-uppdragen handlat om? Fole skola, åk F-2, har arbetat med hembygdens historia och hur denna har format kulturen. Detta har
Läs merNär barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter som en tillgång
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VULKANENS 2014/2015 Vulkanens förskolas vision När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter
Läs mer"Vi ska ge barnen många möjligheter att ta hänsyn och leva sig in i andra människors situation samt att vilja hjälpa andra:"
Normer och värderingar 1. Mål: "Vi ska ge barnen många möjligheter att ta hänsyn och leva sig in i andra människors situation samt att vilja hjälpa andra:" 2. Hur vi ska arbeta för att uppnå målet, metoder,
Läs merIntroduktion. Pedagogiskt Centrum - GR Utbildning. Tid. Antal deltagare. Syfte. GR Speldatabas. Om spelet version 1.1. Konstruktion. Layout.
Introduktion Vad hjälper och vad stjälper? ställer deltagarna inför ett antal olika vardagsdilemman kopplat till fattigdomsbekämpning. De ska i grupp ta ställning till om agerande i dilemmat hjälper eller
Läs merFriluftsförskolor Sundsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling
Friluftsförskolor Sundsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2015-2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas
Läs merHANDLINGSPLAN SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2016/17
1 HANDLINGSPLAN SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2016/17 Organisation kring Skapande skola Skolledning och Kultur på kommunen fastställer tillsammans riktlinjer för skapande skola. Arbetet är förankrat hos rektorerna
Läs merKvalitetsdokument 2012-2013
Kvalitetsdokument 2012-2013 Förskola: Prästkragen Förskolechef: Susan Hellström Beskrivning av förskolan: Prästkragens förskola ligger nära Danderyds sjukhus och kommunikationerna. Förskolan består av
Läs merFritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index
Fritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 1 [11] Kvalitetsstöd
Läs merErik dyker Lärarmaterial
sidan 1 Böckerna om Erik Författare: Torsten Bengtsson Vem är Erik? Huvudpersonen i böckerna är Erik, en nyfiken och ganska så orädd liten kille. Läsaren får följa med Erik i hans vardag och de utmaningar
Läs merKVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET
Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,
Läs merFör dig som också tror på unga människor och vill att de ska tro på sin egen företagsamhet
För dig som också tror på unga människor och vill att de ska tro på sin egen företagsamhet OM OSS Nu vet jag att jag kan Min resa började för ett år sedan med att vi satt i ett klassrum dagarna långa och
Läs merKvalitetsrapport för Håksberg/Sörviks förskoleområde läsåret 2013-2014
Kvalitetsrapport för Håksberg/Sörviks förskoleområde läsåret 2013-2014 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I Håksbergs förskola Ansvarig förskolechef Lena Hellman Innehåll KVALITETSARBETE... 0 MÅL... 0 FÖRUTSÄTTNINGAR...
Läs merBorgens förskola. Verksamhetsplan 2014-15
Borgens förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången 2 LEDNINGSDEKLARATION
Läs merRapport Fyrdagen 9 april 2014 på Vänermuseet. Galeasen Gurli vid Navens fyr. Olja, Benjamin Lidholm
Rapport Fyrdagen 9 april 2014 på Vänermuseet Galeasen Gurli vid Navens fyr. Olja, Benjamin Lidholm Fyrdagen Dagen arrangerades av Vänermuseet i Lidköping, med stöd av Vänersamarbetet (Västra Götalands-Regionen).
Läs merVerksamhetens idé och organisation av utbildningen och undervisningen
LERUM100, v 1.0, 2008-07-25 1 (9) 2013-08-08 Lärande Hulans enhets förskolor Marianne Lång-Ohlsson Förskolechef 0302 521320 marianne.lang-ohlsson@lerum.se Kvalitetsrapport för förskolorna på Hulans enhet
Läs merLikabehandlingsarbete
Likabehandlingsarbete Årlig rapport Mars 2015 Barn- och ungdomsförvaltningen Tove Briell Dnr Bun 2015/123 SAMMANFATTNING Den årliga rapporten om likabehandling är en del av barn- och ungdomsförvaltningens
Läs merNYTT LIV GEMENSKAPSLÄGER BOBERGSGÅRDEN 20-22 SEPTEMBER 2013 FRISTADS MISSIONSKYRKA SMU
NYTT LIV GEMENSKAPSLÄGER BOBERGSGÅRDEN 20-22 SEPTEMBER 2013 SMU FRISTADS MISSIONSKYRKA Gemenskapsläger Varför? Att känna gemenskap betyder mycket och det är viktigt för oss människor att ha relationer.
Läs merTALLBACKSGÅRDENS FÖRSKOLAS ARBETSPLAN 2015-2016
Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) Annsofie Falk 20150831 TALLBACKSGÅRDENS FÖRSKOLAS ARBETSPLAN 2015-2016 MEDBORGARE Kunskapsförvaltningens verksamheter lägger grunden för fortsatt
Läs merKollegialt lärande i skolan
Kollegialt lärande i skolan kunskap utveckling inspiration Så arbetar du framgångsrikt med kollegialt lärande på vetenskaplig grund Observationer och kollegial utvärdering hur går vi tillväga? Hur skapar
Läs merProjektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Team NYKÖPING Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare
Läs merDetaljerat program för media vid Kungaparets besök i Västernorrlands län 14 augusti 2013
Program (media) Sida 1 av 7 Detaljerat program för media vid Kungaparets besök i Västernorrlands län 14 augusti 2013 Generell information Media kommer att beredas särskilt avgränsade platser på de flesta
Läs merLära och utvecklas tillsammans!
Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten
Läs mersjälvmålet analysera LÄRARHANDLEDNING
självmålet analysera Det finns lika många sätt att se på en scenkonstföreställning som det finns människor i en publik. Ett samtal efter en föreställning kan bredda och fördjupa upplevelsen, och det kan
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling. Vitsippans förskola 2015/2016
Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vitsippans förskola 2015/2016 Innehållsförteckning 2 Vision Förskolechefen har ordet 3 Lagtext och styrdokument Definitioner och begrepp 4 Diskrimineringsgrunderna
Läs merför chefer och handläggare
LSS 2016 för chefer och handläggare kunskap utveckling inspiration Självbestämmande i praktiken erhåll verktyg för att öka brukarens delaktighet och inflytande Maximera nyttan med valbara föreläsningar!
Läs merDansrus och gemenskap gör dig fri och glad
Fakta ruta: Vad? Dans för 65 plus Var? Brunnsgatan 26, Stockholm. När? 13-16 måndagar. Arrangör: Trivselklubben Kvarnen. Syfte: Att vara ett andra hem, utbyta erfarenheter, umgänge och friskvård. Dansrus
Läs merKarlsängskolan - Filminstitutet
Projektrapport Karlsängskolan - Filminstitutet 1. Om Skolan Karlsängskolan är en högstadieskola i Nora kommun som ligger 3,5 mil norr om Örebro och i Örebro län men tillhör landskapet Västmanland. Skolan
Läs merLärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen
Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan
Läs merLokal arbetssplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/10
Lokal arbetssplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/10 150921 Alla är olika och lika bra Läsåret 2015/2016 Föräldrakooperativet Bysen 1 Beskrivning av förskolan Vi är ett
Läs merEn dokumentär av Anna Klara Åhrén, Charlotta Copcutt & Anna Weitz
En dokumentär av Anna Klara Åhrén, Charlotta Copcutt & Anna Weitz I en klass kan man t.ex. dela upp eleverna i fyra grupper och låta varje grupp diskutera kring ett barn och därefter be dem redovisa lite
Läs merSAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD
K KULTURFÖRVALTNINGEN KULTURSTRATEGISKA AVDELNINGEN FÖRSLAG SID 1 (14) 2011-08-30 SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD INLEDNING Detta dokument är kulturförvaltningens förslag till system för kulturstöd.
Läs merLärande & utveckling. www.karlskoga.se
Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Sandtorpet Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning)
Läs merVerksamhetsplan höst- vårtermin 11-12.
Verksamhetsplan höst- vårtermin 11-12. Morgongårdens förskola Avdelning Lönneberga Normer och värden Mångfald Verksamhetens Mål att sträva mot Att förskolan Ser varje barn som unikt Ger varje barn rätt
Läs merLärandet. Lekfullhet. Vårt Kunskapscenter får genom praktiska och mer sinnliga aktiviteter barn och unga intresserade av energi och miljö
Lärandet Kunskapscentret ska utveckla lärandet om hållbar utveckling samt ge Halmstads skolor en ny arena att luta sig mot för att nå uppsatta mål. Lekfullhet Vårt Kunskapscenter får genom praktiska och
Läs mer