Parkeringsstudie City- Eller vad gör folk i 20 minuter? Rapport 9:2000 Trafikkontoret issn , isrn gbg-tk-r 9: se
|
|
- Sten Månsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Parkeringsstudie City- Eller vad gör folk i 20 minuter? Rapport 9:2000 Trafikkontoret issn , isrn gbg-tk-r 9: se
2 1 (40) Förord Det av Byggnadsnämnden i Göteborg godkända förslaget till detaljerad översiktsplan för Göteborg City, Cityplan 97, anger att flera av smågatorna i City kan komma att omformas till gårdsgator, i den takt och omfattning som berörda nämnder finner lämpligt. På gårdsgator får parkering ske endast på särskilt anordnade platser, vilket innebär att parkering på berörda gator måste flyttas till nya P-anläggningar i Citys:s periferi. Enligt politiskt beslut skall en borttagen gatuparkeringsplats snarast ersättas med en ny. Cityplan 97 har ännu inte blivit antagen av Kommunfullmäktige. I denna process är det viktigt att det finns kunskap kring hur platserna utnyttjas. Trafikkontoret har därför gett Gatubolaget i uppdrag att utreda hur parkeringarna i City används. Studien har genomförts av Christer Olsson och Charlotte Berglund, Gatubolaget Trafikutredning. Arbetet har utförts i samråd med en referensgrupp, bestående av följande personer: Hans Magnusson Trafikkontoret, Göteborgs Stad Jonas Nilsson Göteborgs Stads Parkeringsaktiebolag Göran Wallin Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs Stad Lars Hansson Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs Stad Greger Stadenfeldt Sveriges Fastighetsägare Göteborg Första Regionen Samtliga deltagare i referensgruppen har delat med sig av sina åsikter och därmed aktivt påverkat innehållet i rapporten, vilket inte nödvändigtvis innebär att samtliga åsikter och ståndpunkter delas av samtliga medlemmar. Göteborg i december 2000 Hans Magnusson Parkeringschef Trafikkontoret Christer Olsson Projektledare Gatubolaget
3 2 (40)
4 3 (40) Förord... 1 Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och mål Avgränsningar Välsignade P-ruta! Metoder Verksamhetsinventering Intervjuer med parkörer Enkätundersökning bland företag City, nuläge och framtida planer Resor till och från City Allmänna parkeringar i City Bilplatser på kommunal tomtmark Bilplatser på allmän platsmark Bilplatser i privata anläggningar Totalt parkeringsutbud i City Översiktsplan för Göteborg City Framtida parkeringsanläggningar Resultat Verksamhetsinventering Intervjuundersökning Om intervjupersonerna Om uppställningstid Om betalningssätt Om ärenden och gångavstånd Om parkeringsbeteenden Om inköp Om parkeringsalternativ Enkätundersökning - affärer och restauranger Om de svarande företagen Om anspråk för lastning och lossning Om kundbesök Enkätundersökning - kontor och tjänsteföretag Om företagen Om anspråk för lastning och lossning Om kundbesök Kort diskussion kring P 10 minuter Vad är Cityparkeringen värd? Slutsatser... 36
5 4 (40)
6 5 (40) Sammanfattning I de framtida planerna för Göteborg City skisseras att flera av smågatorna, framför allt i City Syd, omformas till gårdsgator. På gårdsgator råder generellt parkeringsförbud, vilket innebär att om planen skulle genomföras helt, försvinner ungefär bilplatser i City. För att kunna ersätta dessa platser är det viktigt att veta hur de används och vilken betydelse de har för de verksamheter som finns i City. Syftet med denna studie är alltså att ta fram kunskap om hur Cityparkeringarna används idag, samt vad parkerare och verksamheter har för anspråk. Målet är att med denna kunskap optimera parkeringsutbudet i City. Studien bygger på en större intervjuundersökning med 500 parkörer samt en enkät till företag, och omfattar både parkeringsanläggningar och kantstensparkering. En stor del av uppställningarna i City är mycket korta, uppemot hälften är kortare än en halvtimma. De som parkerar i City gör det i allmänhet ganska ofta, framför allt kantstensparkerarna. Den största andelen tjänsteärenden återfinns bland kantstensparkerarna. Fortfarande är mynt det dominerande betalningssättet, med en andel av cirka %. Det är vanligt att parkörerna besöker City för att uträtta ett specifikt ärende hos en verksamhet som bara finns i City, och därefter lämna området. Andra anledningar till att ärendena utförs just i City är att man tycker det är trevligt eller uppskattar sortimentet och mångfalden. Det verkliga gångavståndet till de angivna målpunkterna understiger kraftigt det som bilisterna anser acceptabelt. Kantstensparkerarna önskar de kortaste gångavstånden till målet, medan parkörerna på ytor med lägre taxa accepterar de längsta. En stor del av ärendena i City leder till relativt små inköpssummor. Den genomsnittliga inköpssumman för handelsärenden uppskattas ligga kring 250 kr. Ungefär hälften av affärerna och 30 % av kontoren anser att det är viktigt att kunderna kan parkera nära, pga. lastning och lossning av skrymmande varor. En tredjedel av affärerna och en femtedel av kontoren använder sig av en lastzon för att lösa tillgängligheten för leveranser. Affärerna uppskattar att ungefär hälften av deras kunder är bilburna och att de flesta handlar för kr. Kontoren anger att % av besökarna är bilburna. Eftersom en stor del av ärendena utgörs av korta besök hos specifika verksamheter bör kvarvarande gatuparkering regleras så att kort uppställningstid och hög omsättning prioriteras. En mycket stor del av de ärenden som utförs är av den karaktären att långa gångavstånd inte accepteras. Längre uppställningar hänvisas till parkeringsytor och parkeringshus i Cityranden. De kvarvarande ytorna i City spelar en så viktig roll att de måste värnas om i det fortsatta arbetet. Det är också klokt att gå försiktigt fram med gårdsgatuutbyggnaden så att konsekvenser noggrant kan studeras och kartläggas.
7 6 (40)
8 7 (40) 1 Inledning 1.1 Bakgrund I det av Byggnadsnämnden godkända förslaget till översiktsplan för Göteborg City, Cityplan 97, anges att flera av gatorna i City, alltså området innanför Vallgraven, så småningom kan komma att byggas om till gårdsgator, i den takt som bedöms lämplig. På gårdsgator får parkering endast ske på särskilt anordnade parkeringsplatser, vilket innebär att om planen verkställs försvinner av Trafikkontorets parkeringsplatser, både kantstensparkeringar och mindre parkeringsytor. Dagens korttidsuppställning, som är reglerad med fri parkering i högst 10 minuter, reduceras med ca 100 platser. Dessutom försvinner eventuellt upptill 150 besöksplatser på Parkeringsbolagets ytor vid Sociala Huset och Gamla Latin, om lärarhögskolan flyttar in till City. Mätningar visar att en stor del av uppställningarna på framför allt Trafikkontorets platser är mycket korta, mindre än 20 minuter. Frågan har därför uppkommit vad P-platserna har för betydelse för de verksamheter som bedrivs och för boende i City. Det skall noteras att avsikten är att varje på detta sätt borttagen P-plats skall ersättas med en ny i Citys periferi. 1.2 Syfte och mål Syftet är att ta fram kunskap om hur Cityparkeringarna används idag, samt vad parkerare och verksamheter har för anspråk. Målet är att med denna kunskap optimera parkeringsutbudet i City. Preciserat vill vi ha svar på följande frågeställningar: Vilka ärenden har parkörerna? Hur ser parkeringsbeteendet ut? Vilka butiker / verksamheter berörs av gårdsgatuombyggnad? Vilka möjliga alternativa platser anser parkörerna acceptabla? Vilka behov har butikerna / verksamheterna? Hur skall kvarvarande platser regleras? 1.3 Avgränsningar Denna studie omfattar endast bilburna besökare i City. Den beskriver alltså inte konsumtionsmönster hos exempelvis kollektivtrafiksresenärer eller gående och cyklister. Rapporten kan alltså inte ses som en beskrivning över det totala köpmönstret i City, vilket är viktigt att komma ihåg då rapporten läses. Dessutom omfattar studien inga anläggningar med privata huvudmän utan endast anläggningar som drivs av Trafikkontoret eller det kommunala Parkeringsbolaget.
9 8 (40) 1.4 Välsignade P-ruta! Ett företag i Schweiz, vid namn IMR AG, har räknat ut vad en P-plats i centrum av en storstad är värd. Svar: 3,5 miljoner kronor. Det är bland annat pengar som bilägarna shoppar för när de ställer ifrån sig bilen. Företaget kontrollerade hur många bilar som stod på en P-plats under ett år. Antalet varierade från till bilar. 59 % av alla som besökte centrum med bil var där för att handla. Sedan intervjuades 500 bilister om hur mycket pengar de spenderade när de besökte shoppingkvarteren. Slutligen gick det att räkna ut värdet av en P-plats - alltså 3,5 miljoner kronor. IMR menar också att en P-plats skapar massor med arbetstillfällen inom handel, trafikövervakning, gatureparationer, administration mm. En P-plats anges ge jobb åt två personer! Utdrag ur Teknikens Värld nr
10 9 (40) 2 Metoder Studien bygger på tre delar: Inventering av verksamheter i City Intervjuer med parkörer i olika delar av City Enkätundersökning bland företag Detta kapitel beskriver tillvägagångssättet för respektive del. 2.1 Verksamhetsinventering För att kartlägga vilka verksamheter som bedrivs i olika delar av City har en inventering utförts. Olika verksamheter har olika parkeringsbehov. Finns det exempelvis mycket butiker i ett område, ser parkeringsbehovet annorlunda ut jämfört med om det finns mestadels kontorsverksamheter. Syftet med verksamhetsinventeringen är därför att kartlägga var de olika verksamhetstyperna, och därmed också de olika parkeringsbehoven, finns i City. Inventeringen har genomförts på två sätt. En analys har genomförts utifrån adressregister. Detta är dock inte tillräckligt eftersom många företag är registrerade på box-adresser, eller på annan adress än där verksamheten bedrivs. Analysen har därför kompletterats med en inventering i fält, dvs. två observatörer har promenerat genom Citykärnan och noterat verksamheterna. 2.2 Intervjuer med parkörer Totalt har cirka femhundra bilister intervjuats. Intervjuerna har ägt rum på olika platser i City. De har dessutom varit fördelade på olika platstyper, dvs. kantstensparkering och parkeringsanläggningar, samt på anläggningar med olika huvudmän. Denna studie begränsas till att omfatta parkeringar där Trafikkontoret eller Göteborgs Stads Parkeringsbolag är huvudmän. Platserna där intervjuerna ägt rum är utmärkta på kartbilden på nästa sida. Intervjuerna har genomförts av fem studenter på Chalmers tekniska högskola. Varje intervjupunkt har bemannats av en person under en dag, mellan kl 09:00-20:00, samt lördag kl 09:00-15:00. Intervjupunkterna är valda för att täcka in så många olika platstyper och verksamhetsområden som möjligt. Köpcentrat Nordstan ingår inte i undersökningen, då det är parkeringsförsörjt genom ett mycket stort P-hus i direkt anslutning till köpcentrat. På Trafikkontorets kantstenssträckor förekommer både avgiftsbelagda platser och gratis tiominutersparkeringar. Ambitionen var att få intervjuer från båda dessa platstyper. Antalet intervjuade på tiominutersplatser är dock mycket få, eftersom det är svårt att få dessa parkörer att ta sig tid och svara på frågor.
11 10 (40) Totalt utfördes 165 intervjuer med kantstensparkerare, 171 på Parkeringsbolagets ytor och 161 på Trafikkontorets ytor. 2.3 Enkätundersökning bland företag En enkät har skickats ut till samtliga företag inom Vallgraven, förutom Nordstan. Totalt skickades cirka enkäter ut, varav ungefär en tredjedel av företagen har besvarat den. Enkäten ställde frågor kring vilka anspråk företagen har avseende besöksparkeringar samt för lastning och lossning m.m.
12 11 (40) 3 City, nuläge och framtida planer Detta kapitel beskriver kortfattat och mycket översiktligt den totala parkeringssituationen i City, samt vilka planer som finns för ombyggnad av gator till gårdsgator. Avslutningsvis beskrivs kortfattat planerna för en ny parkeringsanläggning i Kungshöjd. 3.1 Resor till och från City För att få en uppfattning om hur stor del av Citybesökarna som behandlas i denna studie, är det intressant att veta vilka färdsätt som används för att ta sig till City. Enligt Trafikkontorets resvaneundersökning från 1989 anges att 42 % av resorna till centrala staden görs med bil, antingen som förare eller som passagerare. 24 % reser kollektivt, medan 34 % går eller cyklar. Observera att resvaneundersökningens begrepp centrala staden inte överensstämmer med City-begreppet i denna rapport. Centrala staden utgör ett betydligt större område och innefattar även exempelvis Vasastaden och Linnéstaden. Det kan vara så att andelen bilresor till City är lägre än för övriga centrala staden. Ett annat problem med resvaneundersökningen är att den börjar bli gammal. Enligt Trafikkontorets trafikmätningar i City har biltrafiken minskat mycket kraftigt under tio år passerade ca fordon per dygn ut och in över Citysnittet, vilket är en minskning med hela 23 %, eller fordon sedan toppnoteringen Det är alltså troligt att en del av bilresorna har övergått till andra färdsätt. Trots allt utgör fortfarande bilresorna en mycket stor andel av resorna till City. 3.2 Allmänna parkeringar i City Totalt finns cirka allmänna bilplatser i City, dvs. platser som kan användas för besök till City och alltså inte är förhyrda. Dessa platser finns dels på privat och kommunal tomtmark och dels på allmän platsmark. I nära anslutning till City finns också flera stora anläggningar, exempelvis Heden och Avenygaraget Bilplatser på kommunal tomtmark Göteborgs Stads Parkeringsbolag är huvudman för parkering på kommunal tomtmark. I City har Parkeringsbolaget inga P-hus utan endast parkeringsytor. Exempel på kommunala tomtmarksparkeringar i City är Sociala Huset, Operan samt Packhuset. Totalt finns ca 850 kommunala tomtmarksplatser i City. Parkeringsbolaget håller en mycket lägre taxa på Cityparkeringen, högsta taxan är sex kr/timma.
13 12 (40) Bilplatser på allmän platsmark För parkering på allmän platsmark är Göteborgs Stads Trafikkontor huvudman. Totalt rör det sig om ca platser, fördelade både som kantstensparkering och på ytor såsom Kungstorget, Grönsakstorget samt Bastionsplatsen. Av de platserna återfinns cirka en tredjedel på ytor medan två tredjedelar utgörs av kantstensparkering. Taxan på Trafikkontorets platser i City varierar. Det allra flesta platserna kostar 20 kr/ tim, men det finns undantag, såsom Sahlgrensgatan, där taxan är nio kr/timma Bilplatser i privata anläggningar Förutom gatuparkering och mindre ytor finns tre större, privata parkeringsanläggningar innanför Vallgraven. Den största är P-hus Nordstan med ca platser. P-huset är beläget i direkt anslutning till köpcentrat Nordstan. Taxan i anläggningen är 15 kr/ påbörjad timma. Näst störst är P-hus City, som ligger i anslutning till NK-huset. Anläggningen har 430 platser och taxan är 17 kr/påbörjad timma. Den minsta, privata parkeringsanläggningen är Kungsgaraget, som är beläget på Ekelundsgatan. Anläggningen innehåller 130 platser och taxan är 20 kr/timma. Taxan är sålunda hög även i parkeringsanläggningarna och helt i nivå med gatuparkeringen. Något skäl att ur ekonomisk synvinkel använda de privata anläggningarna istället för gatuparkering, förligger alltså inte Totalt parkeringsutbud i City Parkeringsutbudet i City kan alltså sammanställas i följande tabell: Ovanstående innebär alltså att om översiktsplanen genomförs fullt ut, försvinner cirka 10 procent av den totala parkeringskapaciteten i City. Man skall dock komma ihåg att hälften av parkeringskapaciteten finns i en anläggning, P-hus Nordstan, som försörjer en ganska liten del av City utanför Nordstan. Eftersom omsättningen på gatuparkeringen är mycket hög är det en mycket stor andel (cirka 50 %) av de fordon som varje dag besöker City som använder sig av en gatuparkering.
14 13 (40) 3.3 Översiktsplan för Göteborg City Nedanstående kartbild visar vilka gator som redan i dag är ombyggda till gårdsgator och vilka som ligger med i det av Byggnadsnämnden godkända förslaget till översiktsplan. Observera att det inte är säkert att hela planen kommer att genomföras. Kartan skall ses som en målbild för vad man så småningom skulle vilja åstadkomma. Tanken är alltså att i princip endast behålla de större huvudgatorna som traditionella gator, exempelvis Hamngatorna, Kronhusgatan samt Ekelundsgatan. Stora delar av lokalgatunätet kan således på sikt bli gårdsgator. 3.4 Framtida parkeringsanläggningar Arbete pågår med att utreda möjligheterna för en parkeringsanläggning i form av ett berggarage i Kungshöjd. En eventuell anläggning antas innehålla cirka platser och utgöra en kompensation för de platser som försvinner i samband med gatuombyggnader. En del av syftet med föreliggande rapport är att genom att öka kunskapen om hur gatuparkeringen i City används, ge indikationer på hur många som skulle kunna tänka sig Kungshöjdsgaraget som alternativ. Det är dock i dagsläget mycket oklart om och när anläggningen kan byggas.
15 14 (40) 4 Resultat Följande kapitel inleds med en karta från verksamhetsinventeringen. Därefter redogörs för resultaten från intervjuundersökningen med parkörer samt enkätundersökningen bland företag. 4.1 Verksamhetsinventering City kan delas in i fem ganska tydliga områden, med olika typer av verksamheter. Nedanstående kartbild visar topplistan över antalet verksamheter för varje del av City. Området kring Kvarnberget och Gustav Adolfs Torg, dvs. Västra Nordstaden, präglas främst av kontorsverksamheter och inte särskilt mycket handel. Det stora antalet kontor gör att det även finns en del små restauranger och liknande i området. Det är också ganska vanligt med läkarpraktiker av olika slag. Området öster om Östra Hamngatan, NK-området, är en blandning av handel och kontor. NK, som är en stor galleria med framför allt många klädbutiker, ligger i området. Det finns också ett par hotell och en hel del restauranger. I området ligger också hela 10 resebyråer. Området mellan Östra och Västra Hamngatan, kring Domkyrkan, är det tydligaste handelsområdet. Kungsgatan har sin mest butiksfrekventa del här och det finns flera andra gator i området med gott om butiker. Framför allt finns många klädbutiker i området, hela 55 stycken. Att kategorin övriga butiker är så högt placerad här tyder på att mångfalden är stor i detta området. Avslutningsvis området väster om Västra Hamngatan, alltså kring Magasinsgatan. Läget är något mer perifert och City börjar så smått övergå till bostadsbebyggelsen i Kungshöjd. Handeln är inte riktigt lika frekvent här som i Domkyrkoområdet, men andelen restauranger och mindre pubar är relativt stor.
16 15 (40) 4.2 Intervjuundersökning Resultaten redovisas huvudsakligen uppdelade på tre olika platstyper. I diagrammen förkortas för enkelhetens skull typerna enligt nedanstående: STK: Sträcka, huvudman Trafikkontoret (dvs. kantstensparkering) YPB: Yta, huvudman Parkeringsbolaget YTK: Yta, huvudman Trafikkontoret Det har i undersökningen visat sig att parkeringsbeteendena är olika på de olika platstyperna. Endast sju procent av intervjuerna utfördes på sträckor med fri tiominutersparkering. Resultaten skall därför läsas som en sammanställning av hur avgiftsplatserna i City används Om intervjupersonerna Av de intervjuade var cirka 40 % kvinnor och 60 % män. Detta tycks relativt väl spegla verkligheten. Enligt resvaneundersökningen utförs 33 % av bilresorna i centrala staden av kvinnor och 67 % av män. Även åldersfördelningen tycks stämma bra, med den största andelen bilförare inom åldersgruppen år.
17 16 (40) Avseende hur ofta intervjupersonerna parkerar i City visar det sig att mönstret skiljer sig åt mellan de olika platstyperna. De som kantstensparkerar, parkerar mycket ofta i City. Cirka 75 % anger att de parkerar i City varje dag eller några gånger i veckan. På Trafikkontorets ytor är det endast ca 7 % som Cityparkerar varje dag. Den största delen parkerar några gånger per månad i City. Hos Parkeringsbolaget är andelen som parkerar varje dag också relativt hög. Detta kan hänga ihop med att Sociala Huset till viss del fungerar som arbetsplatsparkering. Samma fråga ställdes till parkörer på Heden i samband med utvärdering av parkeringsinformationssystemet P-In. Svarsfördelningen där stämmer väl överens med svaren för Parkeringsbolagets ytor i City. Den största andelen tjänsteparkerare finns bland kantstensparkerarna. Detta kan vara en förklaring till att de flesta varje-dag-parkerarna återfinns i denna grupp. Hos Parkeringsbolaget utgör ungefär en tredjedel tjänsteparkerare medan två tredjedelar är privata. På Trafikkontorets ytor är dock hela 84 % av parkeringstillfällena privata och endast 16 % i tjänsten. En förklaring till detta kan vara att både Kungstorget och Bastionsplatsen ligger i anslutning till stora biografer. Kungstorget ligger också i anslutning till Saluhallen. Kungstorget och Grönsakstorget försörjer Citys mest handelsintensiva delar.
18 17 (40) Om uppställningstid I inledningen nämndes att en stor del av uppställningarna i City är mycket korta. Kortaste uppställningstiderna finns hos kantstensparkerarna, uppemot hälften är kortare än en halvtimma. Längsta uppställningstiderna återfinns hos Parkeringsbolaget, där hela 85 % parkerar längre än en timma. Även här stämmer siffrorna väl med andra undersökningar. Andra parkeringsmätningar på allmän plats visar också att knappt hälften av uppställningarna på Trafikkontorets avgiftsbelagda platser i City är kortare än en halvtimma. I kapitel 4.1 Verksamhetsinventering fastslogs att City kunde delas upp i olika områden efter vilka verksamheter som bedrivs. Det är därför intressant att se uppställningstiderna i de olika områdena, och därmed få ett mått på vilka verksamheter som genererar olika uppställningstider. Det kan konstateras att den största andelen korta uppställningar finns i Domkyrkoområdet (inklusive Östra och Västra Hamngatan) och området kring Magasingsgatan, dvs de mest handelsintensiva områdena. Området kring Kvarnberget (Västra Nordstaden) har mycket kontor, och uppställningstiden är där ofta betydligt längre. Även i NK-området återfinns mycket få riktigt korta uppställningar.
19 18 (40) Om betalningssätt Nedanstående diagram visar att mynt fortfarande är det dominerande betalningssättet. På samtliga parkeringsautomater i undersökningen är det möjligt att betala med bensinkort. Det är därför något förvånande att andelen som betalar med mynt är så stor hos Trafikkontoret, eftersom taxan är så hög. Å andra sidan är ju uppställningstiden på dessa platser kortare, vilket skulle kunna innebära att parkören stoppar i så mycket mynt denne för tillfället råkar ha i fickan. P-dosan kan endast användas på Trafikkontorets platser. Att användningen är betydligt större bland kantstensparkerarna än på ytorna kan förklaras av att P-dosan ofta används i tjänsten. Det var ju bland kantstensparkerarna den största andelen tjänsteparkerare fanns. Enligt intäktsstatistik från Trafikkontorets parkeringsautomater kommer cirka 64 % av intäkterna från kantstensparkerarna från myntbetalning och 36 % från bensinkort. Motsvarande siffror för Trafikkontorets ytor är 66 % respektive 34 %. Med hänsyn till att P-doseintäkter och parkering med olika parkeringstillstånd inte syns i intäktsstatistiken är överensstämmelsen mellan siffrorna god. På Parkeringsbolagets ytor är intäktsfördelningen 50 % mynt och 49 % bensinkort. Den återstående procenten utgörs av Cash-kort. Det tycks alltså som överskottsbetalningen från bensinkortsbetalarna är hög på Parkeringsbolagets ytor, eftersom bensinkorten står för 49 % av intäkterna, men endast cirka 35 % av användarna.
20 19 (40) Om ärenden och gångavstånd Intervjupersonerna fick svara på vilka de huvudsakliga ärendena var vid just detta specifika parkeringstillfälle. Svaren återfinns i nedanstående tabeller. Observera att svaren i detta fall inte är redovisade i andelar utan i antal svar. Eftersom intervjupersonen kunde ange flera ärenden är antal ett bättre mått. På sträckorna och på Parkeringsbolagets ytor är tjänsteärende den dominerande ärendetypen. Många har också svårt att definiera ett tydligt ärende, utan anger shopping som huvudsakligt ärende. Kantstensparkerarna tycks i stor utsträckning ha ett enda specifikt ärende. I snitt har kantstensparkerarna angett 1,1 ärende per person, dvs. endast var tionde person har mer en ett ärende att utföra. Motsvarande siffror för Parkeringsbolagets ytor är 1,5 ärenden per person och för Trafikkontorets ytor 1,3 ärenden per person.
21 20 (40) Intervjupersonerna fick två frågor som gällde gångavstånd. Den ena frågan behandlade hur långt gångavstånd de ansåg acceptabelt, medan de i det andra fallet fick uppskatta hur långt de verkligen har till sin första målpunkt vid detta specifika tillfälle. Det är helt tydligt att kantstensparkerare accepterar kortare gångavstånd än ytparkerarna. En tredjedel av kantstensparkerarna anser att ett gångavstånd kortare än hundra meter är acceptabelt, medan mycket få anser att gångavstånd över 500 m är acceptabelt. För ytparkerarna ligger tyngdpunkten i intervallet m. Siffrorna stämmer väl överens med resultaten från utvärdering av parkeringsinforamtionssystemet P-In, där parkörer på Heden angav acceptabelt gångavstånd på ca 500 m, eller 10 minuters gångväg. Nedanstående tabell visar genomsnittliga acceptabla gångavstånd för de olika platstyperna, med 95 % konfidensintervall. Det är dock viktigt att påpeka att det är mycket svårt att uppskatta acceptabelt gångavstånd. Det är lätt att tänka fågelvägen, vilket gör att parkeringarna får ett betydligt större upptagningsområde. Som jämförelse är det därför intressant att titta på hur långt intervjupersonerna bedömer att de har till sin första målpunkt.
22 21 (40) Som synes är det verkliga gångavståndet betydligt kortare än det acceptabla. Exempelvis anger kantstensparkerarna ett genomsnittligt gångavstånd på endast 120 m, vilket måste sägas vara mycket kort. I särklass längst gångavstånd anger ytparkerarna hos Parkeringsbolaget, nämligen 325 m. Det är ändå betydligt kortare än de anser acceptabelt. En förklaring till detta kan vara en prisfråga, dessa parkörer är beredda att gå lite längre för att få en billigare parkering. Nedanstående tabell visar accepterade respektive verkliga gångavstånd uppdelat på ärendetyper. I samtliga fall är alltså det verkliga gångavståndet betydligt kortare än det verkliga. Längsta gångavstånden accepteras för shopping och klädaffärer medan de kortaste accepteras för tjänsteärende, café, frisör och livsmedel. Parkörerna tycks parkera närmast heminredningsaffärer och livsmedelsbutiker. Detta kan troligtvis förklaras av att i båda fallen kan man ha mycket att bära, framför allt då heminredningsbutiker även inkluderar möbelaffärer. Även vid tjänsteärenden tycks man parkera nära målpunkten.
23 22 (40) Nedanstående tabeller visar vilka ärenden som är de vanligaste för respektive uppställningstid. Av tabellerna går att utläsa att tjänsteärendena antingen är mycket korta, (mindre än tjugo minuter) eller relativt långa (längre än en timma). Vid de kortaste uppställningstiderna anger många hämtning / lämning som ärenden, antingen av gods eller personer. Det vanligaste ärendet vid uppställning minuter är att man skall besöka en speciell butik eller verksamhet, alltså något som är unikt för City och inte finns någon annanstans. En stor del av dessa tycks endast utföra detta specifika ärende och sedan lämna City. Om parkeringstiden ställs mot det verkliga gångavståndet, fås ett i det närmaste linjärt samband. Ju längre tid man står parkerad ju längre ifrån målet är man beredd att parkera.
24 23 (40) Om parkeringsbeteenden En intressant fråga i sammanhanget är hur de bilburna besökarna rör sig i City, dvs om de åker in och utför ett specifikt ärende och sedan åker hem igen, eller om de utför flera ärenden och parkerar på flera ställen. Därför ställdes frågan om intervjupersonen skulle parkera fler gånger i City under dagen. Det är endast bland kantstensparkerarna det återfinns någon större mängd personer som skall parkera mer än en gång i City. I de övriga fallen anger över 80 % att de endast skall parkera en gång. De som avsåg att parkera fler gånger fick ange hur många fler gånger de skulle parkera. De allra flesta i denna grupp skulle parkera en gång till. Ytterst få avsåg att parkera mer än tre gånger till, möjligen med undantag av kantstensparkerarna. I denna grupp återfinns flest leverantörer, budbilar etc., som i vissa fall parkerar uppemot gånger under en dag.
25 24 (40) Om inköp Det är också intressant att undersöka hur mycket de bilburna besökarna handlar för. Observera att de flesta intervjuerna utfördes då bilisten ankom till parkeringsplatsen, dvs. innan man utfört sina ärenden. Det kan innebära att den förmodade inköpssumman underskattas. I gruppen ej svar återfinns både sådana som inte kunde uppskatta sin inköpssumma, men också sådana som utför tjänsteärenden, varvid någon inköpssumma inte är aktuell. Redovisas samma resultat men med tjänsteärendena exkluderade, dvs. endast ärenden som leder till köp, fås nedanstående fördelning.
26 25 (40) Det är alltså en relativt stor andel som utför mycket små ärenden, dvs. handlar för mindre än 100 kr. Inköpssumman för olika ärendetyper visas i nedanstående tabell. Gula fält anger högsta och ljusblå fält lägsta andelen för respektive ärende. En annan intressant synvinkel är att ställa uppställningstiden i förhållande till inköpssumman. Hypotesen skulle kunna vara att ju längre tid som tillbringas i City, desto mer pengar spenderas. Ovanstående diagram visar att det inte tycks finnas något tydligt samband mellan inköpssumma och uppställningstid. Även om man parkerar uppemot en halvtimma är andelen med inköp mindre än 100 kr nästan hälften. En fjärdedel av inköpen med uppställning längre än en halvtimma är mindre än 100 kr. Den kategori med störst andel inköp större än kr är minuter. En förklaring till detta kan vara att det i denna kategori är relativt vanligt med besök på resebyråer. I kategorin ej svar ingår både sådana som inte kunnat uppskatta någon inköpssumma och sådana parkörer som inte utfört något köp, alltså tjänsteparkerare mm.
27 26 (40) Intervjupersonerna fick ange varför de valde att utföra sina ärenden just i City. Frågan var öppet formulerad utan fasta svarsalternativ. Svaren har sedan sorterats in under olika katergorier. I ovanstående diagram är tjänsteärendena exkluderade, eftersom dessa är tvingade till att utföras i City. Det är intressantare att se vad det är som lockar dem med valfrihet. Absolut största andelen anger att de skall besöka någon speciell verksamhet. Det kan röra sig om någon myndighet, exempelvis Skattemyndigheten. Det kan också röra sig om någon speciell butik som bara finns i City. En ganska stor andel väljer också City för att det är trevligt eller uppskattar mångfalden av butiker. Bland kvällsbesökarna anger många bio som målpunkt, vilket endast finns i City Om parkeringsalternativ Intervjupersonerna fick rangordna olika parkeringsalternativ, och därigenom ge en bedömning på vilka alternativ man föredrar att parkera på. Alternativen var kantstensparkering, P-hus / garage eller parkeringsytor utomhus. De svarande fick rangordna dessa enligt en tregradig skala, där betyget 1 sattes på det alternativ som ansågs bäst och 3 på det alternativ som ansågs sämst. Ovanstående fördelningar erhölls för de olika grupperna. Eftersom antalet intervjuer är ungefär lika många på alla tre platstyperna, är det intressant och möjligt att titta på den totala populationens svarsfördelning.
28 27 (40) Det populäraste alternativet bland kantstensparkerare är givetvis kantstensparkering, och på samma sätt är det populäraste alternativet på Parkeringsbolagets ytor, parkeringsytor utomhus. På Trafikkontorets ytor är inställningen mer blandad. Trafikkontorets ytor fungerar också som någon form av mellanting mellan kantstensparkering och ytparkering. Intressant att notera är dock att i samtliga grupper är det parkeringshus som har fått överlägset störst andel med betyget 3, dvs. sämsta alternativet. Intressant att notera är också skillnaden i inställningar mellan könen. Då könsfördelningen är någorlunda likvärdig på samtliga platser (drygt 60 % män och knappt 40 % kvinnor) kan jämförelsen göras. Män anger i större utsträckning än kvinnor kantstensparkering som bästa alternativ, medan kvinnor oftare anger parkeringsytor utomhus som det bästa. Avseende inställningen till parkeringshus är inställningen likvärdig mellan könen. Betygsfördelningen är sådan att ungefär en fjärdedel av parkeringshusens betyg är 1 och hälften är Enkätundersökning - affärer och restauranger Redovisningen av enkäterna har delats upp i en del bestående av affärer och restauranger och en andra del bestående av tjänsteföretag. Detta avsnitt beskriver resultaten från affärerna och restaurangerna Om de svarande företagen I metodkapitlet angavs att svarsfrekvensen på enkäten var cirka en tredjedel, vilket är relativt normalt för enkäter. Nedanstående diagram visar sammansättningen av den mängd affärer och restauranger som svarade på enkäten. Enkäten besvarades av ungefär en tredjedel av företagen, vilket är en ganska normal svarsfrekvens för en enkätundersökning. Fördelningen på olika verksamheter stämmer relativt väl med verksamhetsinventeringen, varför urvalet torde vara representativt och validiteten därmed god. Flera av frågorna var dock relativt öppet ställda och den svarande fick försöka göra en så god bedömning eller uppskattning som möjligt. Detta innebär att reliabiliteten (tillförlitligheten) kan vara sämre på en del frågor, exempelvis sådana som behandlar uppskattad andel bilburna besökare mm.
29 28 (40) Om anspråk för lastning och lossning Förutom kunder och besökare används gatan också ofta som lastning- och lossningsområde vid leveranser. För att leveranserna skall kunna ske smidigt och inte onödigtvis stoppa upp trafiken på gatan, krävs att tillgängligheten till verksamheterna är god, åtminstone under någon del av dagen. Då inte tillgängligheten kan lösas med ordinarie regleringar inrättas en lastzon. Företagen fick därför ange om de utnyttjar någon lastzon för sin verksamhet. Detta för att få ett mått på hur väl kravet på tillgänglighet för leveranser är uppfyllt. Ovanstående visar att ganska precis en tredjedel av företagen anger att det utnyttjar en lastzon. Resterande två tredjedelar tycks anse att tillgängligheten för leveranser är tillräckligt god ändå. För att få ett mått på affärernas bedömning av vikten av att ha parkering alldeles i närheten, ställdes frågan om de anser att deras kunder måste kunna parkera nära pga. lastning av skrymmande varor. Uppemot hälften av verksamheterna anger att det är viktigt att kunderna kan parkera nära eftersom varorna är skrymmande.
30 29 (40) Om kundbesök Ett antal frågor ställdes kring företagens kundbesök. Den inledande frågan gällde när på dagen företagen har de flesta kundbesöken. De flesta anser sig ha den största andelen besökare på eftermiddagen, dvs. från och med lunch och fram till kl. 18:00. Detta kan vara en förklaring till att endast en tredjedel av företagen utnyttjar lastzoner. Om leveranserna förläggs till morgonen är det inte så många besökare som blockerar för varuleveranserna. Företagen fick också uppskatta hur många kundbesök de har ungefär per dag. Fördelningen är ganska jämn med drygt 20 % vardera på kategorierna st, st respektive st. Drygt 10 % har färre än 10 kunder och några enstaka procent har fler än Exempel på företag med många kunder som svarat är Biopalatset och McDonalds.
31 30 (40) För att få en uppfattning om hur stor kundgrupp de bilburna besökarna utgör, ombads de svarande företagen att uppskatta andelen bilburna besökare. Ungefär en tredjedel anger att andelen bilburna kunder är ca 30 procent vardera för kategorierna % respektive %. Cirka 20 % anger en andel lägre än 25 % och ungefär 10 % anger att nästan alla kunder är bilburna. Möjligen är siffrorna något överskattade, då det inledningsvis i rapporten konstaterades att andelen bilresor till centrala staden är 42 %. För att få en jämförelse mot parkörernas uppgivna inköpssumma, ombads företagen att uppskatta den genomsnittliga inköpssumman per kundbesök. Även denna fördelning antyder att andelen småärenden är stor. Den är dock inte helt rättvisande avseende inköpssumman för den genomsnittlige kunden, eftersom svaren är knutna till antal företag. Med hjälp av ovanstående diagram, tillsammans med diagrammen som visar antalet kundbesök och andel bilburna, kan den genomsnittliga inköpssumman per bilburet kundbesök överslagsmässigt beräknas. Då erhålls nedanstående fördelningen på följande sida.
32 31 (40) Denna bild är mycket lik den tidigare redovisade bilden över parkörernas uppskattade inköpssummor. Andelen svar i kategorin kr. är dock högre bland företagen än parkörerna, medan andelen mindre än 100 kr. är lägre. 4.4 Enkätundersökning - kontor och tjänsteföretag Föreliggande avsnitt är en redovisning av svaren från de övriga företagen, dvs. främst kontor och tjänsteföretag Om företagen Även detta urval tycks vara representativt vid jämförelse mot analysen av adressregister.
33 32 (40) Om anspråk för lastning och lossning Även kontor och tjänsteföretag kan ha stora behov av lastning och lossning av skrymmande material. Även dessa företag fick alltså ange behovet av lastzoner. Ungefär en femtedel av företagen anger att de utnyttjar en lastzon. Andelen företag som anger att kunderna måste parkera nära företagen pga. skrymmande varor är 30 %.
34 33 (40) Om kundbesök Samma frågor avseende kundbesöken ställdes till kontoren som till affärerna, dvs. när på dagen man har flest kundbesök, hur många de är och hur stor andel som är bilburna. Frågorna om inköpssummor behandlas dock inte här. Kontoren har i allmänhet inte särskilt många kundbesök per dag. Ungefär två tredjedelar har färre än fem. Cirka 10 % har dock fler än 50, medan fler kundbesök än hundra är mycket ovanligt. Kontoren anger dock däremot en mycket hög andel bilburna besökare. Drygt 60 % anger att nästan alla kundbesök är bilburna. Endast en femtedel av företagen anger att andelen bilburna besökare är mindre än hälften.
35 34 (40) 4.5 Kort diskussion kring P 10 minuter Som tidigare nämnts var det mycket svårt att få intervjuer på korttidsparkeringarna, dvs. P 10 minuter. Endast 35 intervjuer utfördes på denna platstyp, vilket innebär att resultaten endast kan redovisas översiktligt och alltså inte delas upp på olika komponenter. Föreliggande avsnitt är därför en kort och översiktlig diskussion kring svaren. Några säkra statistiska slutsatser kan inte dras från denna grupp, men tendenser kan utläsas. De absolut flesta anger naturligtvis att de skall parkera kortare än 10 minuter. Svaren kan här givetvis vara något styrda, eftersom 10 minuter är maximal tillåten tid. Trots det anger ungefär 10 % att de avser att parkera uppemot en halvtimma. Dessa siffror stämmer illa med Trafikkontorets andra P-mätningar, där endast cirka 45 % anges parkera kortare än 10 minuter. Dock skall påpekas att även P-mätningarna har sina brister eftersom underlaget avseende 10-minutersparkeringar är mycket litet. En stor andel, ungefär två tredjedelar, av korttidsparkerarna parkerar i City varje dag, övriga svarande anger att de parkerar någon gång i veckan. Korttidsparkerarna besöker alltså city mycket ofta. Ungefär hälften av gruppen anger att de parkerar i tjänsten och andra hälften följaktligen att de parkerar privat. Ärenden som nämns är tjänsteärenden, snabbmat, hämta/lämna gods eller personer, Systembolaget eller klädaffär. Det är alltså relativt likartat de ärendetyper som anges för kort uppställning på avgiftsplats. Ungefär hälften har också angivit att de skall parkera vid fler tillfällen i City, de flesta av dessa ämnar parkera 2-3 gånger till. De acceptabla gångavståndet har 10-minutersparkerarna i genomsnitt angivit till ca 200 m och det verkliga anges till i genomsnitt 80 m. Av de som angivit en inköpssumma återfinns ungefär 60 % i kategorin mindre än 100 kr. En svarande har angett större än kr, övriga återfinns i gruppen kr. Avseende varför de valt att besöka City anger nästan alla att det inte fanns några alternativ. Den verksamhet man skulle besöka finns bara i City.
36 35 (40) 4.6 Vad är Cityparkeringen värd? Inledningsvis refererades till artikeln Välsignade P-ruta, publicerad i Teknikens Värld nummer Artikeln redovisade en beräkning av vad en parkering i centrum av en storstad är värld. En liknande beräkning kan utföras för Göteborg, utifrån resultaten i denna undersökning, kombinerat med Trafikkontorets andra P-mätningar. Observera att denna beräkning är mycket överslagsmässig och en del ganska grova antaganden ingår. Se den inte som en absolut sanning utan som en intressant diskussion kring värdet av en parkeringsplats i Göteborg. Mätningarna anger att varje avgiftsparkering besöks av ungefär 6 parkörer på vardagar mellan kl Mätningarna är tyvärr begränsade till att omfatta endast dagtid, varför kunskapen om utnyttjandet efter kl 16 är liten. Vi kan dock på goda grunder anta att många ärenden äger rum mellan kl 16-19, bl. a. eftersom de flesta företagen anger att de har flest besökare på eftermiddagen. Att varje P-plats besöks av 9 parkörer per dag är därför ett rimligt och åtminstone inte för högt antagande. Detta innebär att varje P-plats besöks av ungefär parkörer per år. I denna undersökning visade det sig att ungefär 60 % av parkeringstillfällen ledde till någon form av inköp, vilket alltså motsvarar ungefär personer per år och P-plats. Den antagna inköpssumman ligger kring 250 kr per parkör. Ovanstående resonemang skulle alltså innebära att en P-plats i City är värd 250 kr * personer / år = kr / år, i form av inköp i butiker. Med hela översiktsplanen genomförd, dvs. med 400 borttagna platser, skulle alltså bortfallet bli * 400 = 160 mkr. Självklart är detta en tankelek. Vi kan inte anta att intäktsbortfallet blir så stort. Bilisterna kommer självklart inte helt att sluta besöka City och vi har ingen kunskap om de nya kundgrupper som eventuellt strömmar till vid en ombyggnad. Beräkningen är ändå intressant att utföra och att ha som indikation. Ovanstående måste tolkas med stor försiktighet och mot bakgrund av att: 1. Varje borttagen p-plats skall ersättas med ny i Citys periferi enligt politiskt beslut. 2. Avsikten är att genomföra gårdsgatubyggande i samarbete med fastighetsägarna och detaljhandeln, dvs. ingen utbyggnad mot deras vilja.
37 36 (40) 5 Slutsatser Slutsatserna redovisas här i anslutning till de inledande frågeställningarna, som redovisas i kapitel 1.2 Syfte och mål. Vilka ärenden har parkörerna? En relativt stor andel av parkeringstillfällena i City utgörs av tjänsteärenden. Flest tjänsteparkerare återfinns bland kantstensparkerarna. Tjänsteärendena är antingen mycket korta, vanligtvis leveranser av olika slag, eller långa, dvs. längre än en timma. Vanliga ärenden för dem med mycket kort uppställningstid är, förutom tjänsteärenden, hämtning och lämning av gods och personer samt ärenden till livsmedelsaffärer eller klädaffärer. Vid längre ärenden är vanliga besöksmål klädbutiker, frisör, läkare / tandläkare eller shopping. Hur ser parkeringsbeteendet ut? På samtliga platstyper är det absolut vanligast att man endast skall parkera vid ett tillfälle i City. Det är bara bland kantstensparkerarna som det är relativt vanligt med fler parkeringstillfällen. Bland de som skall parkera mer än en gång är det vanligast med endast ett ytterligare parkeringstillfälle. Det är mycket som tyder på att de bilburna Citybesökarna åker in till City och utför ett specifikt ärende, och sedan lämnar City igen. Detta förstärks av att det bland kantstensparkerarna endast är var tionde person som vid intervjun angivit mer än ett ärende. Dessutom är de många intervjupersoner som angivit att de besöker City för att det har ärende till någon verksamhet som bara finns i City. Det anser sig alltså inte ha några andra alternativ. Vilka butiker / verksamheter berörs av gårdsgatuombyggnad? Eftersom en stor del av lokalgatunätet innanför Vallgraven kan tänkas utgöras av gårdsgator, är det naturligtvis de allra flesta verksamheterna som berörs av ombyggnad. City kan dock delas in i fem olika områden med avseende på vilka verksamheter som bedrivs. Det är viktigt att ta hänsyn till verksamhetssammansättningen när de återstående platserna skall regleras och alternativa platser upprättas. Vilka möjliga alternativa platser anser parkörerna acceptabla? Totalt sett är parkörerna mest positivt inställda till parkeringsytor utomhus eller kantstensparkering. Det absolut minst populära alternativet är parkeringshus. Det är dock svårt att uttala sig om huruvida Cityparkeringarna kan ersättas med parkeringshus. Det är möjligt att inställningen är en annan om parkeringshus är det enda alternativet. Det förutsätter dock att City behåller sin attraktionskraft och unikitet, dvs. att City har ett så pass attraktivt utbud samt att utformningen av parkeringshuset är genomtänkt och tilltalande. Det måste exempelvis vara mycket enkelt att köra in och ut i huset, för att inte själva parkeringen skall upplevas ta för lång tid. Om det går snabbt och smidigt att parkera är det möjligt att parkören upplever en fördel jämfört med exempelvis gatuparkering.
38 37 (40) Vilka behov har butikerna / verksamheterna? Leveranser, lastning och lossning Både kontorsverksamheter och butiker har behov av kort uppställning för leveranser. Bland ärendena som är kortare än tio minuter är cirka en tredjedel tjänsteärenden (främst leveranser av olika slag) vilket alltså innebär att möjligheten för kortare angöring är mycket viktig även för kontorsverksamheterna. Ungefär en tredjedel av alla verksamheter anger att de utnyttjar en lastzon. Kriterierna för att en lastzon skall inrättas är så pass stränga att dessa verksamheter har tät frekvens på sina leveranser, mer än fem per dag och ofta pall-hantering. De har alltså ett mycket stort behov av hög tillgänglighet för kort angöring. För leveranser accepteras av naturliga skäl inga längre gångavstånd, varför korttidsangöring måste kunna lösas nära verksamheten. Ungefär hälften av verksamheterna anser att kunderna måste ha möjlighet att parkera nära pga. lastning och lossning av skrymmande varor. Det spelar egentligen ingen roll huruvida den siffran är sann eller inte, det är denna inställning hos företagarna vi har att göra med vid genomförande av planen. På gårdsgator råder parkeringsförbud. Det är alltså tillåtet att lasta och lossa gods på en gårdsgata, precis enligt samma kriterier som för ett traditionellt parkeringsförbud. Leveranser av varor till mindre butiker torde alltså gå att lösa på gårdsgatan, medan det möjligen kan bli besvärligare till kontor eftersom leveranser dit inte lika ofta utgörs av skrymmande eller tyngre gods. Kortare besök För handeln i City tycks även de kortare besöken vara mycket viktiga. Klädaffärer, livsmedelsaffärer och vissa specialaffärer har mycket korta besökstider. Eftersom dessa besök ofta också är det enda ärendet, är det inte heller här accepterat med några längre gångavstånd. Kontorsverksamheter har inte så många korta besök förutom leveranser vilket innebär att behovet av korttidsparkering inte är så stort för kontoren. Längre besök Ungefär en fjärdedel av de längre uppställningarna är tjänsteärenden. I allmänhet parkerar tjänsteparkerarna mycket nära sina målpunkter och denna kategori tillhör också dem som accepterar de kortaste gångavstånden, ca 300 meter. Även butiker och andra verksamheter har självklart behov av längre uppställning. De längre uppställningstiderna utnyttjas ofta till att besöka klädbutiker, restauranger, frisör eller bio.
39 38 (40) Hur skall kvarvarande platser regleras? Ovanstående resonemang visar att det är viktigt att en del av de kvarvarande platserna regleras så att kort uppställning och hög omsättning prioriteras. Utgångspunkten är att försöka behålla den verksamhetsmix som idag finns i City och som skall konkurrera med externa köpcentrum med mångfald och kvalitet i en trevlig miljö. Lämpligen bör därför den kvarvarande gatuparkeringen nyttjas för kort uppställning. Längre uppställning bör hänvisas till anläggningar och ytor som finns i Cityranden. Ser man endast till gångavstånd ger de befintliga anläggningarna någotsånär god täckning av anspråket på gångavstånd. Nedanstående figur visar hur väl anspråket är täckt. De gröna cirklarna kring parkeringsanläggningarna har en radie på 250 m, vilket ungefär motsvarar ett längsta gångavstånd på omkring 300 m, eftersom man i allmänhet inte kan gå raka vägen. De blå ytorna har en radie på 100 m kring kvarvarande gatuparkering, vilket enligt intervjuundersökningen ungefär motsvarar längsta accepterade gångavstånd för kortare besök. Ovanstående bild visar att med korttidsuppställning på gatuparkeringarna och längre uppställning på ytorna uppnås en godtagbar standard avseende gångavstånd vi nästan hela City. Det finns dock risk att gångavstånden på sina håll blir alltför långa. Beläggningen på parkeringsanläggningarna i Cityranden är dock redan idag mycket hög. Ytterligare beläggningsökning är inte möjlig på flera av anläggningarna. Figuren visar därmed att de parkeringsytor och anläggningar som finns kvar utmed cityranden måste värnas och bevaras för att Citys attraktionskraft inte skall minska alltför mycket. Det är också mycket viktigt att i den fortsatta processen hålla fast vid principen att varje borttagen Cityparkering skall ersättas med en ny. Externa köpcentrum erbjuder som
40 39 (40) bekant mycket bekväma parkeringsmöjligheter. City konkurrerar med mångfald och utbud, men förmodligen inte till vilket pris som helst. Bilden visar att exempelvis parkeringarna på Kungstorget, Grönsakstorget, Sahlgrensgatan och Hvitfeldtsplatsen spelar en mycket väsentlig roll. De kortaste gångavstånden accepteras i området kring Kvarnberget, eftersom området innehåller mycket kontorsverksamheter och endast begränsad handel. Domkyrkoområdet är det mest utpräglade shoppingområdet vilket gör att något längre gångavstånd accepteras. Om ingenting görs, dvs. om platserna tas bort utan att ersättas, är det framför allt ett hot mot mångfalden i City. Eftersom en stor del av ärendena är korta och görs till speciella affärer som i princip endast finns i City, kommer en del av dessa specialaffärer antagligen att söka sig till nya lägen om City upplevs alltför otillgängligt. Sammanfattningsvis kan sägas att det är värt att tillämpa en försiktighetsprincip vid gårdsgatuombyggnaden. Det är stor skillnad i konsekvenser om någon enstaka gata byggs om till att hela gatusystemet omdanas. Allteftersom en del gator byggs om måste konsekvenserna studeras och kartläggas så att balansen mellan god stadsmiljö och god tillgänglighet uppnås.
Effekter av rutlös parkering 2000-02-18. Trafikkontoret
Effekter av rutlös parkering 2000-02-18 Trafikkontoret 1 (21) Förord Göteborg har under de senaste åren infört ett nytt sätt att skyltsätta och märka ut gatuparkering. Istället för att måla parkeringsrutor
Läs merMål och inriktning för parkeringspolitiken i Göteborg
1/7 Mål och inriktning för parkeringspolitiken i Göteborg Beslut i Trafiknämnden 1992-11-12 304 Nämnden beslöt bifalla kontorets förslag: godkänna mål och inriktning för parkeringspolitiken i Göteborg
Läs merPARKERINGSPLATSER EN DEL AV STADENS BLODOMLOPP. Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen
PARKERINGSPLATSER EN DEL AV STADENS BLODOMLOPP Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Förord Få frågor väcker engagemang som parkeringar. Det kan handla om antalet parkeringsplatser, platsernas placering
Läs merParkeringsnorm för Älmhult centrum 2011-09-13. Uppdragsnr: 10149398 1 (12) Uppdragsansvarig: Bo Lindelöf
Uppdragsnr: 10149398 1 (12) Parkeringsnorm för Älmhult centrum 2011-09-13 Uppdragsansvarig: Bo Lindelöf WSP Samhällsbyggnad Box 13033 402 51 Göteborg Besök: Rullagergatan 4 Tel: +46 31 727 25 00 Fax: +46
Läs merResvaneundersökning Sahlgrenska Akademin KORTVERSION. Resultat av enkät genomförd 7 21 juni 2007. Göteborg 2007-09-11 Göteborgs Stad Trafikkontoret
Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin Resultat av enkät genomförd 7 21 juni 2007 KORTVERSION Göteborg 2007-09-11 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin Sida 2 (6) Bakgrund
Läs mer2015-09-07. Dnr Ten 2015/495 Plan för mer infartsparkering i Jakobsberg och Kallhäll - återrapportering till kommunstyrelsen
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) 2015-09-07 Tekniska nämnden Dnr Ten 2015/495 Plan för mer infartsparkering i Jakobsberg och Kallhäll - återrapportering till kommunstyrelsen Förslag till beslut Bygg- och miljöförvaltningens
Läs merRAPPORT. Nybro kommun. Parkeringsutredning Nybro. Sweco TransportSystem AB. Kristofer Lilja. Uppdragsnummer 2222099. Malmö 2014-06-05 1 (19)
Nybro kommun Parkeringsutredning Nybro Uppdragsnummer 2222099 Malmö 2014-06-05 Sweco TransportSystem AB Kristofer Lilja 1 (19) Sweco Hjälmaregatan 3, 211 18 Malmö Telefon +46 (0)10 4846600 www.sweco.se
Läs merFörslaget är positivt men bör kompletteras med en tidsbegränsning av liknande slag som i zon 1. I Röd zon kan följande tidsreglering övervägas:
Stockholm 2012-09-25 City i Samverkan Korgmakargatan 2 111 22 Stockholm Stockholms stad Trafik- och renhållningsnämnden 105 35 Stockholm Synpunkter på förslag till parkeringsplan Remissversion augusti
Läs merUtvärdering av försök med fri parkering
PM 2009-06-09 1 (8) TF 2006/894 Kungsgatan 42 745 80 Enköping Isabell Lundberg Tfn 0171-62 50 28 Mobiltfn 070-162 50 28 e-post isabell.lundberg@enkoping.se Tekniska nämnden Utvärdering av försök med fri
Läs merTrafikutredning till fördjupad översiktsplan för KÅSEBERGA. September 2008
till fördjupad översiktsplan för KÅSEBERGA September 2008 Denna utredning har utförts under juni 2006 september 2008 av följande projektorganisation: Konsult Tyréns AB Tyrénshuset 205 19 MALMÖ Tel: 040-698
Läs merRiktlinjer för parkering underlag för bedömning av parkeringsbehov
Gårdsten Stampen B Stampen C Stampen A Bagaregården Björkekärr Långgatorna D Långgatorna A Långgatorna C Långgatorna B Johanneberg 5 % ledigt boende dag boende natt besök 1
Läs merFörslag till parkeringsstrategi och förslag till plan för gatuparkering
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Avdelningen för Samhällsplanering Tjänsteutlåtande Sida 1 (9) 2016-01-04 Handläggare David Eriksson Telefon: 08-508 22 053 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Läs merParkeringsutredning Lomma
Parkeringsutredning Lomma Slättäng 2012-05-30 Malmö 2012-05-30 Vectura Consulting AB Box 242, 201 22 Malmö Växel: 0771-159 159 Projektansvarig Jenny Hällstorp, 010-484 62 40 Kontaktpersoner Kristofer Lilja,
Läs merBruce Springsteen. Undersökning bland besökare på konserten på Friends Arena 11 maj 2013
Bruce Springsteen Undersökning bland besökare på konserten på Friends Arena 11 maj 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING OM UNDERÖKNINGEN S. 3 KÖN OCH ÅLDER S. 4 SÄLLSKAP S. 5 HEMVIST S. 6 INFORMATION OM KONSERTEN
Läs merHandlingsplan för parkering i Uppsala kommun Fördjupning
Handlingsplan för parkering i Uppsala kommun Fördjupning Gatu- och samhällsmiljönämnden, april 2016 Diarienummer: GSN 2016-0665 2 Handlingsplan för parkering fördjupning Innehåll Personbil sid 2 Parkeringsutbud
Läs meridéskiss Trafik och parkering
17 Inledning Utvecklingen inom det studerade området från lantlig småstadsidyll till ett modernt centrum har skapat en komplex och varierad stadsbebyggelse. Den framtida staden bör utgå från vad som är
Läs merPM Parkeringsutredning för centrala Gustavsberg
1 (11) PM Parkeringsutredning för centrala Gustavsberg Bakgrund och Syfte Denna parkeringsutredning är genomförd på uppdrag av Värmdö kommun och syftar till att klargöra parkeringsbehovet kring Gustavsbergs
Läs merUppföljning Nyanställda 2014
Uppföljning Nyanställda 2014 Resultat IMA MARKNADSUTVECKLING AB 2014-06-10 IMA MARKNADSUTVECKLING AB Almekärrsvägen 9, S-443 39 LERUM Tel.: +46 (0)302-165 60 Fax: +46 (0)302-161 77 E-post: ima@imamarknadsutveckling.se
Läs merUppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010
Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Mars 2011 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund Uppföljning av studerande på yrkesvux 2010
Läs merFramtida trafikflöden kring kv Plåten, Sundbyberg
PM 2011-02-25, Revision 2, Bilaga 552220-B17 sid 1(5) Framtida trafikflöden kring kv Plåten, Sundbyberg Frågeställning I planarbetet för kv Plåten sammanställdes underlag inför en samrådsprocess. En trafikutredning
Läs merAvenyföreningens synpunkter på Gatugestaltningsarbetet för Avenyn
Till Stadsbyggnadskontoret Diarienummer 09/0841 Avenyföreningens synpunkter på Gatugestaltningsarbetet för Avenyn Avenyföreningen har ca 230 medlemmar på och kring Avenyn. Medlemmarna är företag och fastighetsägare
Läs merParkeringstaxa fr o m 2011 06 01
Tekniska nämnden 2010 11 18 124 304 Tekniska nämndens arbetsutskott 2010 11 04 188 463 Dnr 2010/847.514 Parkeringstaxa fr o m 2011 06 01 Bilagor: Zonindelning Luleå centrum 2010, bil 1 Zonindelning Luleå
Läs merSödertull 20:5 mfl, kvarteret Bilan
PLANBESKRIVNING 2012-06-14 Antagen av BMN: 2012-09-19 Dnr: 11BMN116 Laga kraft: 2012-10-22 Handläggare: Thobias Nilsson Södertull 20:5 mfl, kvarteret Bilan Detaljplan för centrum m.m. Gävle kommun, Gävleborgs
Läs merNyttjande av särskild MC-parkering Undersökning av antalet MC. Meddelande 8:2009 Trafikkontoret Parkering
Nyttjande av särskild MC-parkering Undersökning av antalet MC Meddelande 8:2009 Trafikkontoret Parkering Bakgrund och syfte Trafikkontoret har ändrat reglerna för uppställning av MC, så att de inte längre
Läs merResvane- undersökning 2013
Resvaneundersökning 2013 Bakgrund och syfte Kunskap om hur medborgarna reser är många gånger en förutsättning för att kunna planera för en hållbar utveckling för staden och dess relationer med omgivningen.
Läs merRävåsskolan. www.karlskoga.se. 16 GC-väg är en förkortning för gång- och cykelväg.
Rävåsskolan Karlskoga kommun har genomfört trafikmätningar vid Rävåsskolan som visat en årsvardagsdygnstrafik (Åvadt) på 2500. Trafikvolymerna består till största delen av lätta fordon, andelen tung trafik
Läs merUtvärdering av P-In Parkeringsinformationssystem Göteborg
Utvärdering av P-In Parkeringsinformationssystem Göteborg Rapport nr 3:2001 Trafikkontoret issn 1103-1530, isrn gbg-tk-r 3:2001 - se Fotografier: Sida VII-XI: Anders Wejrot, BLR Fotograferna, Göteborg
Läs merMEDBORGARDIALOG SÖDRA CENTRUM
MEDBORGARDIALOG SÖDRA CENTRUM Sammanställning till webbsidan Medborgardialog södra centrum Måndagen den 17 november 2014 genomförde Samhällsbyggnadsnämnden en medborgardialog om hur södra centrum ska utvecklas.
Läs merSjälvklar parkering 2.0
Självklar parkering 2.0 Meddelande 3:2002 Trafikkontoret Parkering Förord Trafikkontoret gav 2001 ut en rapport om Självklar parkering (nr 13:2001). Syftet med rapporten var att visa exempel på hur vi
Läs merKonsumentenkät i Eslöv 2001
Frida Roijer Näringslivskontoret Eslövs kommun 1-3-26 Konsumentenkät i Eslöv 1 en attitydundersökning av kommuninvånarnas inställning till Eslövs centrum 1 INTRODUKTION...5 1.1 BAKGRUND OCH SYFTE... 5
Läs merSå reste Göteborgarna våren 2012. Rapport 2012-11-09
Så reste Göteborgarna våren 2012 Rapport 2012-11-09 Dokumenttitel: Så reste Göteborgarna våren 2012 Västsvenska paketet rapport: November 2012 Utförande part: Göteborgs Stad, Trafikkontoret Kontaktperson:
Läs merPolitikers syn på säkerhetskameror
Politikers syn på säkerhetskameror SKOP har på uppdrag av tankesmedjan Säkerhet för Näringsliv och Samhälle (SNOS) och tidningen SecurityUser.com intervjuat 3 kommunal-, landstings-, och oppositionsråd.
Läs merAttityd- och kunskapsundersökning gällande Stadsbiblioteket i Göteborg, 2008
Attityd- och kunskapsundersökning gällande Stadsbiblioteket i Göteborg, 2008 Genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Stadsbiblioteket i Göteborg Innehåll Kapitel 1 Inledning 3 Kapitel 2 Metod 6
Läs merFörslag till nya parkeringsregleringar i Uppsala 2016
Förslag till nya parkeringsregleringar i Uppsala 2016 Gatu- och samhällsmiljönämnden, april 2016 Diarienummer: GSN 2016-0665 Innehåll 1. Sammanfattning sid 4 2. Inledning sid 5 3. Handlingsplan för parkering
Läs merUtbyggnad av Kungsmässans köpcentrum, Kungsbacka. Trafik- och parkeringsutredning 2013-06-10
Utbyggnad av Kungsmässans köpcentrum, Kungsbacka Beställare Kungsbacka kommun Stadshuset 434 81 Kungsbacka Beställarens representant Lars Björkman Konsult Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774
Läs merHÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0
HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD Version 1.0 Ett verktyg för att underlätta att hållbart resande prioriteras i planeringen. November 2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merSjälvklar parkering 3.0 Gatan talar
Självklar parkering 3.0 Gatan talar Meddelande 6:2006 Trafikkontoret Parkering 2 Förord Trafikkontoret gav 2001 ut en rapport om Självklar parkering (Rapport nr 13:2001). Denna följldes upp ett år senare
Läs merParkeringsstrategi för norra Tyresö centrum
Parkeringsstrategi för norra Tyresö centrum Rapport Norra Tyresö Centrum 2014-05-12 Version 1,0 RAPPORT 2 (12) Datum Författare Version Ändring 2014-05-12 Karl/Hedda 1,0 RAPPORT 3 (12) Innehåll 1 Bakgrund...4
Läs merRAPPORT Bemötandets betydelse i kollektivtrafiken 2010-10-19. Analys & Strategi
RAPPORT Bemötandets betydelse i kollektivtrafiken 2010-10-19 Analys & Strategi Innehåll/Sammanfattning BAKGRUND... 4 Undersökning om bemötandets betydelse i kollektivtrafiken... 4 Undersökningsmetodik...
Läs merParkeringsnorm - vad är det?
Parkeringsnorm - vad är det? Parkeringsnormen innehåller regler för hur många bilplatser som fastighetsägare skall ställa i ordning vid nybyggnad samt vid större om- och tillbyggnad. Antalet bilplatser
Läs merEtikett och trafikvett
Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Huddinge ska växa i takt med Stockholms län. Det betyder att befolkningen ska öka från drygt 100 000 invånare till mellan 120 000 och 150 000 år 2030. Det
Läs merMotala centrum - diskussionskväll Nya Moderaterna
Motala centrum - diskussionskväll Nya Moderaterna Diskussionskväll om Motala centrum Vi ville med denna kväll utifrån diskussioner formulera konkreta åtgärdsförslag för att öka livsgnistan av Motalas Centrum.
Läs merRestider i stråk. Västsvenska paketet. Uppföljning av restider för kollektivtrafik och bil i utvalda typrelationer för arbetsresor.
Västsvenska paketet Restider i stråk Uppföljning av restider för kollektivtrafik och bil i utvalda typrelationer för arbetsresor. Resultat 2012. Kompletterat med cykelrestider. Uppdragsnr: - 2 (19) Innehåll
Läs merett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna?
ationer med ch våld. Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? FÖRORD Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas
Läs merRAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16)
UPPDRAGSNUMMER 2125500000 TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM VER 0.96 STOCKHOLM 1 (16) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm, Sverige Telefon +46 (0)8 6956000 Fax +46 (0)8
Läs merMYNDIGHETSRANKING 2013. Så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag
MYNDIGHETSRANKING 2013 Så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag Rapport Oktober 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Så gjordes undersökningen... 4 Vilka myndigheter
Läs merLäsvärdesundersökning Pejl på Botkyrka
Läsvärdesundersökning Pejl på Botkyrka November-December 2009 INLEDNING... 4 SYFTE... 4 METOD... 4 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 4 FRÅGEFORMULÄR... 4 DATABEARBETNING OCH ANALYS... 4 BORTFALLREDOVISNING...
Läs merMyrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm
KM Sjöstrand 2009-06-07 Myrstigen förändring i försörjningsstatus, upplevd hälsa mm Myrstigen+ är till för dem som på grund av brister i svenska språket har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Verksamheten
Läs merHandisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel
Beräkningsunderlag för undersökningspanel Kund Mottagare Ann Dahlberg Författare Johan Bring Granskare Gösta Forsman STATISTICON AB Östra Ågatan 31 753 22 UPPSALA Wallingatan 38 111 24 STOCKHOLM vxl: 08-402
Läs merGrupp 7 s Analys På Två Olika Parkeringsautomater
Inlämningsuppgift 1 Kognitiv ergonomi Industridesign, LTH Grupp 7 s Analys På Två Olika Parkeringsautomater Grupp 7: Patrick, Micke, Hanna och Raine 2003-09-11 Inlämninguppgift1 Kognitiv ergonomi Industridesign,
Läs merParkering i Fullriggaren
Parkering i Fullriggaren Enkätundersökning december 2012 Anna Stjärnkvist Stadsbyggnadskontoret Malmö stad 2013-04-11 Parkering i Fullriggaren Enkätundersökning december 2012 Bakgrund I byggherredialogen
Läs merTrafikutredning. Rösparksområdet. Åmåls kommun Västra Götalands län 2015-01-15
Rösparksområdet 2 (11) Beställare Säffle kommun Teknik- och fritidsförvaltningen Säffle-Åmål Telefon: 0533-68 10 00 Niklas Ekberg, Gatuchef Konsult EQC Karlstad Telefon: 010-440 57 00 Stefan Lenberg, Uppdragsledare
Läs mer1 Inledning. 2 Yttrande
PM TITEL Kommentarer till yttrande Riskanalys för östra centrum i Partille DATUM 25. februari 2013 PROJEKTNUMMER A026849 / 164361 VERSION PM001 UTARBETAD Rebecka Thorwaldsdotter GRANSKAD Göran Davidsson
Läs merAlmedalsveckan i Visby, 8-14 juli 2007. Turismens Utredningsinstitut på uppdrag av Gotlands Turistförening
Almedalsveckan i Visby, 8-14 juli 2007 Turismens Utredningsinstitut på uppdrag av Gotlands Turistförening Sammanfattning För snart 40 år sedan höll Olof Palme sina numer berömda tal från ett lastbilsflak
Läs merUTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING 3
1(7) Antagandehandling 2011-08-19 Dnr PLAN 08-0060:14 Detaljplan för KRISTIANSTAD 4:4 m fl, ÖSTRA CENTRUM Centrala Kristianstad, Kristianstads kommun UTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING 3 En tredje utställning
Läs merHistoria Årskurs 9 Vårterminen 2014
Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014 1 Inledning Utgångspunkten för de nationella proven i historia är kursplanen i historia. Denna har det övergripande målet att utveckla elevers historiemedvetande genom
Läs merTillgänglighetsinventering i City Miljöbilsuppställning på 10-minutersparkering. Meddelande 11:2008 Trafikkontoret Parkering
Tillgänglighetsinventering i City Miljöbilsuppställning på 10-minutersparkering Meddelande 11:2008 Trafikkontoret Parkering Bakgrund och syfte För alla typer av parkering skall i första hand tomtmarksparkering
Läs merEtableringspolicy för hamnen
Etableringspolicy för hamnen -Möjligheter på befintliga planer Gustav Aulin 2013-11-11 SBK Malmö Sammanfattning Stora delar av hamnen har i detaljplaner beteckningen / vilket betyder industri- och hamnverksamhet.
Läs merBybladet. Oktober 2015
Bybladet Oktober 2015 Bybladet innehåller: Ordförande har ordet Städdagen hösten 2015 Fasadprojektet Takprojektet Byte av filter Möjlighet till fler nycklar Kostnad för borttappade brickor till tvättstugan
Läs merUppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 12 2015-02-10 2015-02-23. Datum: Rev: Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson
PM angående utbyggnad av befintlig parkering för detaljplan Ändring av detaljplan för fastigheten Uddared 1:63 m fl, Oscarshöjd, Lerums kommun, Västra Götalands län. Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida:
Läs merTaxiundersökning. 2001 Rapport 3. Intervjuer med 200 taxiresenärer kring deras erfarenheter från taxiresor. Helena Hartzell
Taxiundersökning Intervjuer med 200 taxiresenärer kring deras erfarenheter från taxiresor Helena Hartzell 2001 Rapport 3 Förord Taxitrafiken i Stockholm utgör en betydande del av det totala trafikarbetet
Läs merÖversyn av bedömningsgrunderna för utfärdande av parkeringstillstånd för rörelsehindrade. Svar på uppdrag från kommunfullmäktige
Dnr: Sida 1 (5) 2013-07-12 Handläggare Johan Johansson Vanhatalo 08-508 26 111 Johan.johansson.vanhatalo@ stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2013-08-29 Översyn av bedömningsgrunderna för
Läs merVälkommen till V4-bibeln
Välkommen till V4-bibeln Här kommer jag försöka visa hur du kan bli en bättre spelare på just spelet V4 genom att känna till de statistiska grunderna i spelet. V4 har jag valt för att det är ett spel med
Läs merPM, Handel vid Nettovägen en jämförelse kring trafikalstring för handel och logistikcentral
Datum 2012-03-15 Grontmij, Väg och trafik Johan Ericsson PM, Handel vid Nettovägen en jämförelse kring trafikalstring för handel och logistikcentral Inledning och bakgrund Denna PM beskriver trafikalstring
Läs merTunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik
1 Stockholms läns landsting, Traikförvaltningen 105 73 Stockholm Synpunkter från Naturskyddsföreningen i Stockholms län, Stockholms Naturskyddsförening, Naturskyddsföreningen i Nacka, Saltsjöbadens Naturskyddsförening
Läs mer1 Regeringens proposition 1996:97:61 s.31, 33, 34 2 FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning
Liberaliseringen av den svenska telekommunikationsmarknaden har bidragit till att öka konkurrensen inom branschen. Den ökade konkurrensen har i sin tur inneburit betydande prissänkningar på många teletjänster.
Läs merFaktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn
Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013 2013 2013 Att Delade vara turer i kongressombud välfärdssektorn Delade turer i välfärdssektorn Faktaunderlag Rapport av Kristina Mårtensson
Läs merAlmöstrand och Tjörns entré, Tjörns kommun
1 Trafik PM 2014 01 28 Almöstrand och Tjörns entré, Tjörns kommun Grundförutsättningar Området kring Almön och entrén till Tjörn från fastlandet utgörs av en hög bergsrygg, som sträcker sig från sydost
Läs merEn studie om konsumenters och handlares kännedom om CE-märket
En studie om konsumenters och handlares kännedom om CE-märket Maj 2013 Carin Blom Anna Warberg 2013 HUI RESEARCH AB, 103 29 STOCKHOLM. WWW.HUI.SE. INFO@HUI.SE. 2013 HUI RESEARCH AB, 103 29 STOCKHOLM. WWW.HUI.SE.
Läs merTRAFIKUTREDNING SÄTOFTA CAMPUS
PM TRAFIKUTREDNING SÄTOFTA CAMPUS 2016-06-07 1 BAKGRUND I Sätofta, Höör, planeras för en ny förskola intill befintliga Sätoftaskolan. Förskolan kommer bestå av 8 avdelningar med 20 barn i varje avdelning
Läs merHAMMARBY GÖTEBORG SÖDERSTADION APRIL 2009
1 HAMMARBY GÖTEBORG SÖDERSTADION APRIL 2009 INNEHÅLL sid Om undersökningen 3 Några definitioner 4 Publikens ålder och kön 5 Besökarnas hemvist 6 Första informationskällan 7 Samtliga informationskällor
Läs mer2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar
1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder
Läs merPM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun
PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 17 Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson Datum:
Läs merStatens Folkhälsoinstitut
Statens Folkhälsoinstitut December 2005 T-112113 Folkhälsoinstitutet: Paul Nordgren TEMO AB: Gun Pettersson Datum: 2005-12-21 Sida 2 Innehållsförteckning Inledning med bakgrund och syfte 3 Genomförande
Läs merUtvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014
Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Rapportserie 2015:3 Arbetsgivarverket Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000
Läs merStadsmarina Karlskrona kommun Gestaltningsprogram 2005-03 - 31
Utformning 15/22 nithällar. Dessa ger även en god framkomlighet för rullstolar och personer som har svårare att gå, samt ger ledning för synskadade. Hällar läggs lämpligen i vilt förband. Utbyte av beläggning
Läs merFÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN
FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN Rapport Ramböll Trafik och Samhällsplanering Helsingborg 2 FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD
Läs merRedovisning av enkät tidsbegränsad parkering på Kungstorget och Grönsakstorget
Redovisning av enkät tidsbegränsad parkering på Kungstorget och Grönsakstorget Göteborg Stad Trafikkontoret 30 jan 2012 Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 1.1 Bakgrund och syfte... 2 1.2 Deltagare...
Läs merSIFO Research International TYA. Arbetskraftsbehov 2006. Rapport. Dok.nr 1514788. Stockholm 2006-06-17. Ingemar Boklund
SIFO Research International TYA Arbetskraftsbehov 2006 Rapport Dok.nr 1514788 Stockholm 2006-06-17 SIFO Research International Ingemar Boklund 0. UNDERSÖKNINGEN I KORTHET Sifo har genomfört en enkätundersökning
Läs merHplus. PM Biltrafikflöden. Ramböll Trafik och transport Helsingborg 2010-04-14
Hplus PM Biltrafikflöden 2010-04-14 Ramböll Trafik och transport Helsingborg Hplus PM Biltrafikflöden DEL 1 UTGÅNGSPUNKTER Bakgrund och syfte I arbetet med den fördjupade översiktsplanen för H+ produceras
Läs merParkeringsutredning Detaljplan för Strandbaden 3 m fl
Beställare: Falkenbergs kommun Box 293 31123 Falkenberg Beställarens representant: Johan Risholm Konsult: Uppdragsledare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Gunnar Håkansson Uppdragsnr: 101 02 38 Filnamn
Läs merBrukarenkät IFO 2011. Kvalitetsrapport 2011:01 KVALITETSRAPPORT
Brukarenkät IFO 2011 Kvalitetsrapport 2011:01 KVALITETSRAPPORT Sammanställningen av enkätresultatet visar att förvaltningen totalt sett ligger högt på nöjdhetsskalan i alla frågeområdena. Speciellt glädjande
Läs merPiteåPanelen. Rapport 8. Vinterväghållning. April 2010. Anna Lena Pogulis Kommunledningskontoret
PiteåPanelen Rapport 8 Vinterväghållning April 2010 Anna Lena Pogulis Kommunledningskontoret 1.0 Svarsfrekvens Det är 89 personer 60 % av panelen som svarat deltagit i frågor kring vinterväghållning. Av
Läs merPendlarprojektet i Söderköpings kommun
Pendlarprojektet i Söderköpings kommun Fas två FÖRORD... 3 GRUPPENS SAMMANSÄTTNING... 4 BOENDE OCH ARBETSTIDER... 4 KOLLEKTIVTRAFIKENS TILLGÄNGLIGHET... 4 PÅLITLIGHET OCH RESENÄRENS NÖJDHET MED KOLLEKTIVTRAFIKEN...
Läs merSammanställning resvaneundersökning
Sammanställning resvaneundersökning Syftet med resvaneundersökningen har varit att få en översiktlig bild av hur resandet ser ut kring Alvesta resecentrum med koppling till parkeringen på östra sidan.
Läs merFritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index
Fritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 1 [11] Kvalitetsstöd
Läs merKort om resvanor i Luleå kommun
KORT OM RESVANOR I LULEÅ 2015 Kort om resvanor i Luleå kommun RESVANEUNDERSÖKNING 2015 Oktober november 2015 Genomförd av Koucky & Partners och Enkätfabriken på uppdrag av Luleå kommun Innehållsförteckning
Läs merLÅNGTIDSUTVÄRDERING AV HASTIGHETSPÅMINNANDE VMS I RÄVLANDA
LÅNGTIDSUTVÄRDERING AV HASTIGHETSPÅMINNANDE VMS I RÄVLANDA Göteborg 2003-11-28 SWECO VBB ITS SWECO VBB Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, 403 14 Göteborg Telefon 031-62 75 00 Telefax 031-62 77 22 Dokumentinformation
Läs merTillämpning i Marstrand
Tillämpning i Marstrand Den modell som nu presenteras bygger på synpunkter som inhämtats från ansvarig väghållare/huvudman, parkeringsövervakare och andra sakkunniga. Några grundläggande utgångspunkter
Läs merSynpunkter på Förslag på parkeringsnorm för cykel och bil
Stadsbyggnadsförvaltningen Boden 22 november 2015 Synpunkter på Förslag på parkeringsnorm för cykel och bil Bakgrund om oss Cykelfrämjandet har funnits sedan 1934 och arbetar för att fler politiker och
Läs merHögskolebiblioteket vid Mälardalens högskola
Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola Biblioteksenkät 2009 1 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Metod... 3 Redovisningen... 3 Antal svar... 4 Förhållandet mellan orterna... 4 Användarkategorier...
Läs merMelleruds kommun. Handelsutredning och konsekvensanalys av effekterna av planerat köpcentrum i Västerråda 2011-11-01
Melleruds kommun Handelsutredning och konsekvensanalys av effekterna av planerat köpcentrum i Västerråda 2011-11-01 Ann-Marie Johansson och Jan V Bergqvist Rapportinnehåll Uppdrag, syfte Planerat köpcentrum,
Läs merResor i Sverige. VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001
VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002 Resor i Sverige Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001 Författare Susanne Gustafsson och Hans Thulin FoU-enhet Transportsäkerhet och vägutformning Projektnummer
Läs merInledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet
Inledning Bakgrund Leksands kommun önskar stärka Leksands Norets identitet och därmed stärka områdets roll som ett aktivt, levande centrum i tätorten, i kommunen och regionen. Detta gäller handel och verksamheter,
Läs merInnehållsförteckning
Innehållsförteckning 1. Berga... 2 2. Broby... 4 3. Haga - Björkbacken... 6 4. Mogata... 8 5. Ramunder... 10 6. S:t Anna... 12 7. Skönberga... 14 8. Västra Husby... 16 9. Östra Ryd... 18 1. Berga Sammanställning
Läs merDitt nästa kontor? Drottninggatan 13
Ditt nästa kontor? Drottninggatan 13 242 kvm, Centrum Drottninggatan 13 Centrum Ledig yta: 242 m 2 Typ: Kontor Antal arbetsplatser: 12 14 Tillträde: Omgående Cykelmöjligheter Historia Buss 50 m Nyrenoverad
Läs mersydöstra Sverige Blekinge, Småland och Öland Sammanfattning
Resvaneundersökning (RVU) i sydöstra Sverige Blekinge, Småland och Öland Sammanfattning Bakgrund och syfte Undersökningens syfte är att ge en uppdaterad kännedom om medborgarnas resor. Det finns idag:
Läs merHässleholms kommun. Grupp 7. Sara Ekstrand Johannes Fält Karin Högberg Jonas Pettersson Anna Wågesson
Hässleholms kommun Grupp 7 Sara Ekstrand Johannes Fält Karin Högberg Jonas Pettersson Anna Wågesson HÄSSLEHOLMS KOMMUN Kommunens översiktsplan Hässleholms kommuns översiktsplan antogs i maj 2007 och innehåller
Läs merANALYSGRUPPENS SAMMANFATTNING
Miljöavgiftskansliet pí~çëäéçåáåöëâçåíçêéí= píçåâüçäãë=pí~ç= OMMSJMSJNO== Analysgruppen Jonas Eliasson, Transek AB (sekr.) Karin Brundell Freij, Lunds tekniska högskola Lars Hultkrantz, Örebro universitet
Läs merPM TRAFIK- OCH PARKERINGSUTREDNING FÖR EXPLOATERING VID FITTJA CENTRUM
PM TRAFIK- OCH PARKERINGSUTREDNING FÖR EXPLOATERING VID FITTJA CENTRUM SLUTRAPPORT 2015-11-25 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Syfte... 3 2 Planerad exploatering... 4 3 Bilparkering... 5 3.1 Nulägesbeskrivning...
Läs mer