Effekter av rutlös parkering Trafikkontoret

Transkript

1 Effekter av rutlös parkering Trafikkontoret

2 1 (21) Förord Göteborg har under de senaste åren infört ett nytt sätt att skyltsätta och märka ut gatuparkering. Istället för att måla parkeringsrutor sätts en stor och tydlig skylt upp i början av sträckan. Det blir därmed tillåtet att parkera var som helst utmed sträckan. De olika regleringarna samlas också ihop på sammanhängande sträckor, exempelvis avgiftsparkering på en kvarterssträcka och tiominutersparkering på en annan. Syftet är att göra regleringarna enklare och tydligare. Flera städer tillämpar samma system för utmärkning, men effekterna har varit omdiskuterade och har inte utvärderats. Trafikkontoret har därför gett Gatubolaget i uppdrag att genomföra en undersökning huruvida systemet leder till fler eller färre parkeringsplatser samt hur bilisterna upplever systemet. Studien har genomförts av Christer Olsson och Charlotte Berglund, Gatubolaget Trafikutredning. Göteborg i mars 2000 Hans Magnusson Parkeringschef Trafikkontoret Christer Olsson Projektledare Gatubolaget

3 2 (21) 1 INLEDNING BAKGRUND SYFTE METODER KVALITETSBEDÖMNING AV MANÖVERUTRYMME INTERVJUUNDERSÖKNING RESULTAT MANÖVERUTRYMME Total sammanställning Central verksamhets- och bostadsgata Central bostadsgata...9 Mindre central bostadsgata INTERVJUUNDERSÖKNING Om intervjupersonerna Om skyltsättning och utmärkning Om samlad reglering STATISTIK ÖVER PARKERINGSANMÄRKNINGAR BESPARINGAR SLUTSATSER...17 BILAGA 1: Övriga synpunkter från de intervjuade personerna.20

4 3 (21) 1 Inledning 1.1 Bakgrund Den avgiftsbelagda parkeringen infördes 1955 på Göteborgs gator. De första 25 åren sattes parkeringsmätare upp vid varje plats och en vit ruta målades för att visa var man skulle parkera bilen. Utmärkningen av vilka parkeringsregler som gällde på bilplatsen gjordes med dekaler på den stolpe som bar upp P-mätaren. Parkeringsautomater, som betjänade många bilplatser, användes på större parkeringsplatser (ytor) och inte för parkering längs gatorna. Under 70-talet började elektroniska parkeringsmätare användas. Dessa var dubbla och betjänade två bilplatser. Under 80-talet började P-automater att användas även för parkering längs gatorna. Skälen var framförallt ekonomiska, då kostnaden blev lägre för såväl investering som drift av systemet. När P-mätarna ersattes med P- automater fick P-mätarstolpen vara kvar, för att med sina dekaler visa vilka P-regler som gäller på platsen. Sedan några år har tillverkningen av P-mätarna upphört och inga reservdelar finns längre att köpa, vilket ökat angelägenheten att avveckla dem. Ett annat viktigt skäl till detta är att öka säkerheten vid mynttömningen. På P-mätare sker denna helt öppet ner i påsar, medan den kan utföras slutet vid tömning av P-automater. Eftersom parkeringsbehoven ständigt förändras längs gatorna måste också parkeringsregleringarna hållas aktuella. De senaste åren har ca 700 ändringar gjorts varje år i Göteborg. Med åren har gatusträckorna därför blivit sönderhackade i mindre bitar med olika regleringar. Göteborg har därför under de senaste åren infört ett nytt sätt att utmärka avgiftsbelagda, längsgående parkeringsplatser. De målade rutorna och den lilla stolpen, Lill-Berta, tas bort och det blir istället tillåtet att parkera var som helst utmed sträckan, förutom framför portar etc. De olika regleringsformerna samlas också ihop på sammanhängande sträckor. En stor och tydlig skylt i början av en sträcka visar istället vad som gäller. Såväl Stockholm som Malmö har sedan flera år avskaffat P-rutorna på samma sätt och av samma skäl som Göteborg nu gör. Gatan antas utnyttjas effektivare och skyltsättningen blir enhetligare. Systemet är också flexiblare, eftersom regleringen kan ändras genom att endast byta en skylt. Underhållskostnaderna minskar också. På sträckor med tidsbegränsad parkering har dessutom rutor aldrig markerats, vilket har fungerat bra. Förändringen började i liten skala 1997 på en gatusträcka och fortsatte under 1998 med ett helt område. Under 1999 har principen slagit igenom, så att en hel gatusträcka eller ett område alltid ses över när det blir aktuellt att ändra en eller flera regleringar.

5 4 (21) 1.2 Syfte Ett antal frågeställningar har dock dykt upp under genomförandet. I några fall har en viss vilsenhet framkommit, parkerare har varit lite osäkra på var de får parkera. Det har också framförts synpunkter på att det blir färre platser på gatan om bilarna parkeras oekonomiskt dvs med 3-4 meters mellanrum. Dessutom har klagomål förekommit på att bilar blivit inlåsta mellan två bilar. Syftet med studien är att förenkla och förbättra utmärkningen av gällande parkeringsregler genom att studera effekterna av rutlös parkering med avseende på tillgänglighet och tydlighet. Studien utförs dels med hjälp av mätningar av uppställda fordon och dels med hjälp av intervjuer med trafikanter. Preciserat vill vi ha svar på följande frågeställningar: Blir det fler eller färre parkeringsplatser? Blir det lättare eller svårare att parkera? Blir det lättare eller svårare att förstå utmärkningen? Blir det fler eller färre P-anmärkningar? Hur stora blir besparingarna?

6 5 (21) 2 Metoder Studien bygger på fyra delar: Kvalitetsbedömning av uppställda fordons manöverutrymme Mätning av antal platser före och efter förändringen. Intervjuer med parkörer. Statistik över utfärdade parkeringsanmärkningar. I detta avsnitt beskrivs kriterier och tillvägagångssätt för mätningarna av uppställda fordon samt genomförandet av intervjuerna. 2.1 Kvalitetsbedömning av manöverutrymme För att kartlägga hur bilisterna parkerar och för att få ett mått på hur stort problemet med inparkerade bilar är, har ett antal uppställda fordons manöverutrymme mätts upp och kvalitetsbedömts. Som utgångspunkt har följande kvalitetskriterier använts: God kvalitet: Mindre god kvalitet: Låg kvalitet: Kunna ta sig ur luckan med en eller ingen backning Kunna ta sig ur luckan först efter flera backningar Inparkerad eller mycket svårt att ta sig ur luckan För att fastställa hur stort manöverutrymme som de olika kvalitetsnivåerna kräver har en sträcka på Linnégatan (som saknar markerade parkeringsrutor) videofilmats under en eftermiddag. Följande värden kunde utifrån detta fastställas: A B God kvalitet: Mindre god kvalitet: Låg kvalitet: A+B > 55 % av bilens längd. A+B > 20 % men < 55 % av bilens längd. A+B < 20 % av bilens längd. Då rutor målas har fordonen ett totalt utrymme på sju meter. Detta innebär att med rutor erhålls god kvalitet för fordon upp till 4,5 meters längd och låg kvalitet för fordon som är längre än 5,8 meter. Som jämförelse kan nämnas att en Volvo S70 är cirka 4,7 meter lång och en VW Golf är cirka 4,2 meter lång. Ett antal gatusträckor av olika karaktär där förändringen är genomförd har valts ut. För att se om bilden är olika på olika typer av gator har tre olika

7 6 (21) gatutyper använts, nämligen centrala bostads och verksamhetsgator (t ex Linnégatan), centrala bostadsgator, (t ex Majorsgatan) samt mindre centrala bostadsgator (t ex Hålekärrsgatan i Majorna). Antalet möjliga parkeringsrutor har ritats in på en karta för varje sträcka, som sedan jämförts med antalet faktiskt uppställda fordon. 2.2 Intervjuundersökning Totalt har drygt hundra bilister intervjuats ute på plats, på sträckor där samlad reglering är genomförd. Intervjuerna har ägt rum på Linnégatan, Andra och Tredje Långgatan samt Sveagatan. Intervjun behandlade framför allt dels hur väl bilisterna uppfattar skyltsättning och utmärkning av gällande regler och dels hur de rent subjektivt upplever att parkeringen fungerar utan rutor. Intervjuerna utfördes både dagtid och kvällstid. Detta för att få med både boende samt besökare till boende och verksamheter.

8 7 (21) 3 Resultat Följande kapitel beskriver resultaten från mätningarna och intervjuerna. Det inleds med en total sammanställning av uppställda fordons manöverutrymme och därpå följer en redovisning för varje gatutyp för sig. Därefter redovisas resultaten från intervjuerna. Kapitlet avslutas med en sammanställning av antalet utfärdade parkeringsanmärkningar på ett antal förseelsepunkter. 3.1 Manöverutrymme Total sammanställning Totalt har manöverutrymmet för 180 fordon mätts upp. Kvalitet på manöverutrymme 1% 39% 60% Figuren visar kvaliteten på manöverutrymmet enligt definitionen på sidan 6. Sträcka Antal Antal Outnyttj. Teoretiskt Skillnad rutor uppställda luckor antal Linnég, Majorsg/Djupedalsg % Linnég, Majorsg/Djupedalsg % Sveag. Djupedals/Majorsg % Sveag. Djupedalsg/Majorsg % Sveag. Majorsg/Nordensköldsg % Majorsg. Sveag./Kastellg % Kastellg. Majorsg/Ö Husarg % Kronhusgatan % Postgatan % Andra Långgatan % Plantagegatan % Hålekärrsgatan % Ekedalsgatan % Snitt: +14 % Skillnad: +14 % Medellucka: 70 % Standardavvikelse: 5 Standardavvikelse: %-konfidensintervall: 2,7 % 95 %-konfidensintervall: 5 %

9 8 (21) Ovanstående visar att det i snitt får plats 14 % fler bilar längs en gatusträcka, då det inte finns markerade rutor. Sträckan utnyttjas alltså effektivare. Kolumnen outnyttjade luckor är en korrektion, eftersom de mätta sträckorna inte alltid varit fulla. Med en outnyttjad lucka menas en lucka som är större än sju meter, vilket motsvarar den lucka man har med målade rutor. Största skillnaden finns på korta sträckor där rutor ofta gör att gatusträckans längd inte utnyttjas optimalt. Varje bil har en total lucka framför och bakom bilen på i genomsnitt 70 % av bilens längd, vilket alltså ligger väl inom ramen för god kvalitet. Låg kvalitet, dvs att en bil är inparkerad eller har mycket svårt att ta sig från parkeringsluckan, förekommer endast i undantagsfall Central verksamhets- och bostadsgata Kvalitet på manöverutrymme 37% 63% Figuren visar kvaliteten på manöverutrymmet enligt definitionen på sidan 6. Sträcka Antal Antal Outnyttj. Teoretiskt Skillnad rutor uppställda luckor antal Linnég, Majorsg/Djupedalsg % Linnég, Majorsg/Djupedalsg % Kronhusgatan % Postgatan % Andra Långgatan % Plantagegatan % Snitt: +13 % Skillnad: +13 % Medellucka: 84 % Standardavvikelse: 3 Standardavvikelse: %-konfidensintervall: 2,5 % 95 %-konfidensintervall: 16 % På de centrala bostads- och verksamhetsgatorna uppmättes ca 13 % fler bilar utan rutor. Bilisterna tycks alltså parkera glesare på denna typ av gator än genomsnittet, medelluckan är hela 84 % av bilens längd. Något fall där det var mycket svårt att ta sig ur parkeringsluckan förekom inte. Den höga standardavvikelsen visar att bilisterna parkerar mycket ojämnt, dvs olika tätt. Nästan två tredjedelar av fordonen hade grön

10 9 (21) kvalitet på manöverutrymmet. På denna typ av gator parkerar många tillfälliga besökare, som är mer ovana att tränga ihop sig än på bostadsgator Central bostadsgata Kvalitet på manöverutrymme 34% 66% Figuren visar kvaliteten på manöverutrymmet enligt definitionen på sidan 6. Sträcka Antal Antal Outnyttj. Teoretiskt Skillnad rutor uppställda luckor antal Sveag. Djupedals/Majorsg % Sveag. Djupedalsg/Majorsg % Sveag. Majorsg/Nordensköldsg % Majorsg. Sveag./Kastellg % Kastellg. Majorsg/Ö Husarg % Snitt: +16 % Skillnad: +16 % Medellucka: 66 % Standardavvikelse: 3 Standardavvikelse: %-konfidensintervall: 3,9 % 95 %-konfidensintervall: 5 % Bilisterna tycks parkera tätare på de renodlade bostadsgatorna än på de kombinerade verksamhets- och bostadsgatorna. Detta kan bero på att boende, som parkerar på i princip samma ställe varje dag, kompisparkerar i större utsträckning. På grund av vanan att parkera på samma ställe, har man troligen också bättre kontroll över fordonen och kan därmed trycka in sig i en mindre lucka. På dessa gator är medelluckan endast 66 % av bilens längd vilket skall jämföras med medelluckan på bostads- och verksamhetsgatorna som var 84 %. De mindre luckorna gör följaktligen också att det på bostadsgatorna får plats ca 16 % fler fordon utmed gatusträckan mot bostads- och verksamhetsgatornas 13 %.

11 10 (21) Mindre central bostadsgata Kvalitet på manöverutrymme 2% 43% 55% Figuren visar kvaliteten på manöverutrymmet enligt definitionen på sidan 6. Sträcka Antal Antal Outnyttj. Teoretiskt Skillnad rutor Uppställda luckor antal Hålekärrsgatan % Ekedalsgatan % Snitt: +16 % Medellucka: 67 % Standardavvikelse: %-konfidensintervall: 7 % Resultaten skiljer sig inte särskilt mycket mellan de centrala och mindre centrala bostadsgatorna. Här påträffades dock några fordon med så liten lucka att de förmodligen hade mycket svårt att ta sig ut från sin parkeringsplats. Det kan dock vara så att i sådana här områden är det mer accepterat att tränga ihop sig för att alla boende skall få plats. Även här visar mätningarna att det får plats ca 16 % fler fordon. Då endast två gator av denna typ mättes, redovisas inga statistiska värden för den procentuella skillnaden för antalet fordon. Osäkerheten i dessa siffror är stor, men överensstämmer väl med övriga gator i undersökningen.

12 11 (21) 3.2 Intervjuundersökning Om intervjupersonerna Kön Ålder 67% 33% Kvinna Man Procent år år år år >60 år Av de intervjuade var en tredjedel kvinnor och två tredjedelar män. Detta innebär tyvärr att underlaget har lite sned könsfördelning. Åldersfördelningen är dock relativt jämn. Hur ofta parkerar du i området? Hur länge har du för avsikt att parkera? Procent Varje dag Ngn gång i veckan Ngn gång i månaden Sällan Procent < 30 min 30 min - 1 timma 1-4 timmar > 4 timmar Intervjupersonerna delades in i fyra grupper efter hur ofta de parkerar i de aktuella områdena. Fördelningen på dessa är mycket jämn med ungefär en fjärdedel på varje. Eftersom intervjuerna ägde rum på centrala gator parkerar de flesta kortare tid än en halvtimma. Det är nästan bara boende som parkerar längre än fyra timmar. Vad har du för ärende? 17% Boende 15% Besök till boende 68% Besök till verksamheter

13 12 (21) Den största andelen av de intervjuade har besök till verksamheter som ärende. Detta förklarar att det är så få som parkerar 1-4 timmar Om skyltsättning och utmärkning För att få en uppfattning om hur väl trafikanterna uppfattar skyltsättning och gällande parkeringsregler, ställdes frågor direkt knutna till den specifika sträckan och till det specifika parkeringstillfället. Alla intervjuer ägde rum på sträckor där 10-metersregeln gäller i korsningar och där det fanns portar med parkeringsförbud. Sträckorna var skyltsatta enligt nedanstående figur: Dessutom rådde väghållningsförbud på samtliga sträckor, dock på olika tider. Intervjupersonerna fick svara på frågan var utmed just den aktuella sträckan man får parkera. Var får man parkera utmed sträckan? Procent Var som helst Nämner korsning Nämner portar Nämner annat Vet ej

14 13 (21) Ovanstående diagram visar om intervjupersonen svarade var som helst eller spontant nämnde någon begränsning. Hela 20 % har svarat att de inte säkert vet var man får ställa sig. Tiometersregeln i korsning tycks också vara ganska oklar eftersom så få angett den begränsningen. Portar med parkeringsförbud tycks uppfattas i betydligt högre grad. Även på frågan om vem som får parkera utmed sträckan råder stor osäkerhet. Vem får parkera utmed sträckan? Procent Vem som helst Enbart boende Vet ej Nästan var tredje menar att de inte säkert vet. Cirka fem procent tyder ovanstående skyltsättning så att endast boende får parkera Om samlad reglering Påföljande frågor behandlade hur bilisterna upplever att parkeringen fungera utan rutor. Har utmärkningen blivit tydligare eller otydligare? 4% 4% 30% 7% 26% 29% Mkt tydligare Tydligare Otydligare Mkt otydligare Ingen skillnad Vet ej

15 14 (21) Frågan om utmärkningen har blivit tydligare eller otydligare delar intervjupersonerna i tre läger. En tredjedel anser att det blivit tydligare eller mycket tydligare, medan en tredjedel anser att det blivit otydligare eller mycket otydligare. Den sista tredjedelen upplever ingen skillnad eller har ingen åsikt i frågan. Angående om det får plats fler eller färre bilar är bilisternas uppfattning mycket klar. Uppfattar du att det får plats fler eller färre bilar? Har det blivit lättare eller svårare att hitta en plats? 20% 6% 4% 70% Fler Färre Ingen skillnad Vet ej 35% 11% 19% 26% Mkt lättare Lättare Svårare Mycket svårare Ingen skillnad Vet ej 2% 7% 70 % anser att det får plats fler, medan en femtedel inte upplever någon skillnad. Endast 6 % upplever att det får plats färre bilar. Nästan hälften anser också att det blivit lättare eller mycket lättare att hitta en plats sedan förändringen genomförts. Endast 9 % anser att det blivit svårare Bilisterna tycks inte uppleva något stort problem med att bli inparkerade eller ha mycket svårt att ta sig ur parkeringsluckan. Har du alltid acceptabelt utrymme för att manöverera ut bilen? Förekommer det ofta luckor som är för små att parkera i? 7% 4% 7% 6% 17% Ofta Ja Nej Ingen åsikt 31% 39% Ngn gång Sällan Aldrig Ingen åsikt 89% 89 % anger att de alltid har acceptabelt utrymme för att manöverera ut bilen. 7 % anger dock att det ibland är för trångt. Dessa är nästan uteslutande män. Däremot tycks bilisterna uppleva större problem med att det parkeras för glest, dvs det blir stora luckor kvar mellan bilarna, som inte tillräckligt stora för att få plats att parkera i.

16 15 (21) 3.3 Statistik över parkeringsanmärkningar För att ytterligare få svar på om utmärkning och information om gällande parkeringsregler är tillräckligt tydlig, har antalet parkeringsanmärkningar utfärdade på några utvalda förseelsepunkter jämförts under några år. Tidigare var det i och med rutorna markerat hur nära korsningar, övergångsställen samt framför portar man fick parkera. Det är därför intressant att titta på om antalet utfärdade parkeringsanmärkningar på dessa punkter förändrats Antal Portar Utanför ruta Övergångsställe Korsning År Staplarna visar antalet utfärdade P-anmärkningar för respektive förseelsetyp. Det är en klar tendens att antalet parkeringsanmärkningar avseende korsning, övergångsställe och framför portar ökar kraftigt. Sammanlagt har antalet anmärkningar på dessa punkter ökat från st år 1994 till år Det är dock mycket svårt att bedöma hur stor del av denna ökning som kan kopplas till att rutorna tagits bort. Det kan finnas många andra faktorer som påverkar, exempelvis antalet övervakningstimmar. Dessutom måste siffrorna ställas i relation till totalt antal utfärdade anmärkningar. Nedanstående diagram visar antalet övervakningstimmar, samt totalt antal utfärdade anmärkningar under 1994, 1996 och Antal övervakningstimmar Totalt antal anmärkningar År Antalet övervakningstimmar har varierat under åren, från toppnoteringen 1996 på ca timmar, till lägsta värdet 1994 på ca timmar. Under perioden har det totala antalet utfärdade anmärkningar minskat från st till st. Detta innebär att

17 16 (21) marknadsandelen för ovanstående punkter ökat från 4,2 % till 5,6 %. Antalet anmärkningar utfärdade på korsning ökade med 25 % mellan 1994 och För övergångsställe var ökningen 53 % och för portar hela 135 %. För portarna rör det sig dock om små siffror vilket gör att ökningen därför inte är så dramatisk som procentsiffrorna visar. En förseelse har dock minskat, nämligen parkering utanför markerad ruta. Minskningen rör sig om 14 %, 238 st 1994 till 205 st Det är alltså en relativt ovanlig anmärkning. 3.4 Besparingar Förändringen innebär minskade underhållskostnader, eftersom inga rutor behöver underhållsmålas. Storleken på besparingen är svår att uppskatta, eftersom underhållsmålning av parkeringsrutor inte redovisas separat utan ingår i underhållsmålning av övriga vägmarkeringar. Gatubolaget ansvarar för underhållsmålningen i centrala, västra och södra Göteborg. En mycket grov uppskattning pekar på att cirka kr/år läggs på underhållsmålning av parkeringsrutor inom Gatubolagets ansvarsområde. Till detta skall också läggas att eftersom färre vägmärken krävs minskar underhållskostnaderna för dessa. Även Lill-Bertan krävde visst underhåll, framför allt genom att dekaler behövde klistras om på grund av slitage, åverkan eller ändrad reglering eller taxa. Uppskattningsvis kostar dekalhanteringen ca kr/år. Detta sammantaget innebär att den totala besparingen torde vara drygt kr/år.

18 17 (21) 4 Slutsatser Samlad reglering utan parkeringsrutor innebär att gatorna utnyttjas effektivare. I genomsnitt får det plats 14 % fler bilar då inga rutor markeras. Parkeringsmönstret skiljer sig mellan olika gatutyper. På kombinerade bostads- och verksamhetsgator med många tillfälliga besökare parkeras betydligt glesare än på bostadsgator. Dock skiljer sig inte parkeringsmönstret nämnvärt mellan centrala och mindre centrala bostadsgator. Detta innebär att det mått på sex meter som används idag för att räkna ut hur många bilar som får plats utmed en gatusträcka förmodligen bör minskas med ca 10 %, i ett första steg åtminstone på renodlade bostadsgator. På bostadsgator bör istället 5,5 m användas, medan på kombinerade gator bör även fortsättningsvis 6 m användas. Detta för att bättre återspegla hur bilisterna verkligen parkerar och hur de olika gatutyperna utnyttjas Inparkerade bilar tycks inte vara något stort problem. Det förekommer endast i undantagsfall och då på renodlade bostadsgator där en viss del av trängsel och kompisparkering är mer accepterad. Endast en procent av de uppmätta fordonen ansågs ha så litet manöverutrymme att det var mycket svårt att ta sig ur luckan. I intervjuundersökningen visade det sig också att endast 7 % anser att det någon gång varit mycket svårt att ta sig ur luckan. I genomsnitt har varje bil en total lucka framför och bakom bilen på 70 % av bilens längd vilket måste anses rymligt. Det innebär att en bil på 4,5 m (t ex en Volvo S40) har en total lucka på ca 3,2 m. På kombinerade bostads- och verksamhetsgator har samma bil en genomsnittlig lucka på hela 3,8 m, medan den på bostadsgator är 2,9 m. I intervjuundersökningen visade det sig att det råder stor osäkerhet bland bilisterna om var och vem som får parkera utmed gatan % av de intervjuade personerna kände sig osäkra på vem som får parkera eller var man får parkera utmed den gatusträcka där man just ställt sig! En del tolkar skyltsättningen P Avgift Boende som att det bara är boende som får parkera på sträckan. För övrigt är bilisterna överlag positiva till förändringarna. Cirka 1/3 upplever att utmärkningen blivit tydligare men lika många anser att det blivit otydligare. Att en tredjedel anser att det blivit otydligare eller mycket otydligare kan synas allvarligt. Till viss del torde det dock vara så att det tar ett tag innan bilisterna vänjer sig vid det nya utmärkningssättet, något som bekräftas av trafikövervakarna. Erfarenheten från trafikövervakarna är att det råder en viss vilsenhet hos bilisterna precis då förändringen är genomförd i ett område men att det efter en tid fungerar bra. En klar majoritet anser att det får plats fler bilar och nästan hälften av de tillfrågade anser att det blivit enklare att hitta en plats. Det är bara 9 % som anser att det blivit svårare. Bilisterna upplever alltså inte heller några stora problem med för snålt utrymme för att ta sig ur luckan, snarare anses det problematiskt att folk parkerar för glest och att gatan därför inte

19 18 (21) utnyttjas till fullo. Detta gäller framför allt kombinerade bostads- och verksamhetsgator. Antalet parkeringsanmärkningar utfärdade på 10-metersregeln i korsningar och övergångsställen, samt framför portar har stigit kraftigt. Samtidigt har det totala antalet anmärkningar minskat. Det är oklart hur stor del av ökningen som kan hänföras direkt till att rutorna tagits bort, men det är ändå ett problem som borde uppmärksammas. Dessa regler tycks inte vara tillräckligt klara för bilisterna, framför allt i korsningar. Främsta medlet att få bukt med detta är att fortsätta att markera de värst drabbade korsningarna med gula hakar, som markerar 10-metersgränsen. Efterlevnaden av dessa åtgärder är mycket god. Att det är korsningar som måste prioriteras är helt klart eftersom det är den klart dominerande posten, nästan tio gånger större än tvåan övergångsställe. Minskningen av antalet anmärkningar för parkering utanför ruta är alltså en alltför liten kompensation till bilisterna. Sammanfattningsvis kan sägas att fördelarna överväger nackdelarna eftersom gatuutrymmet utnyttjas effektivare och det är ett betydligt flexiblare system. Det är mycket enklare att ändra regleringen på gatan om det bara är en skylt som behöver bytas. Framför allt försvinner den tidsödande dekalhanteringen. Det ligger också en stor poäng i att skyltsättningen blir enhetligare. Den ekonomiska besparingen i form av minskade underhållskostnader är dock relativt liten. Den enda egentliga nackdelen är bilisternas kunskap om generella regler (dvs 10-metersreglen etc) men det går med enkla medel att öka efterlevnaden av dessa kraftigt. Erfarenheter från de områden där gula hakar målats är att bilisterna i mycket stor utsträckning respekterar dessa. De nya informationstavlor som skall sättas upp på P-automater kommer förmodligen också att förbättra efterlevnaden av gällande regler.

20 19 (21) Bilaga 1 Övriga synpunkter från de intervjuade personerna. Det är tydligare när man målar rutor! Det får plats fler bilar utan rutor! Bra att ni tar bort dem!! Det går inte att ta bort rutorna eftersom folk inte kan parkera ordentligt utan ställer sig så dumt. Det är mycket mer flexibelt utan rutor. Jag som har stor bil tycket att det blivit mycket bättre utan rutorna. Om man bara kommer i tid (inte efter 20:30) finns det alltid tillräckligt stora rutor! Det är så dyrt att parkera i stan. Varför? Kommunen tjänar väl en himla massa pengar på parkeringen i stan. Varför är det inte gratis att stå på natten? Det är det i Stockholm. När man nu ändrar en massa och tar bort rutorna kan man väl lära åtminstone de boende i området lite parkernigsvett. Skicka ut en broschyr! Informera!! Varför kan de aldrig erkänna att de gjort fel? Jag ringde och påpekade att det var konstigt med P-förbud utanför en port som inte längre används för biltrafik och fick ett irriterat svar att det borde väl jag förstå att det måste finnas luckor utefter gatan där man inte får stå men ett par veckor senare var skylten borta och man fick stå där. Kunde de inte varit trevliga och sagt att självklart skall vi titta på det du säger och återkomma med en förklaring till varför det är som det är i stället för att snäsa av mig. Vilken skillnad det är på olika P-lisor, en del är så hjälpsamma medan andra kan vara så otrevliga!! Visst har P-lisorna bonus för hur många lappar de skriver ut?! Visst händer det att man blir inparkerad men inte så ofta väl!? Risken för parkeringsskador ökar utan rutor. Vem skall betala för det? Samhällsekonomisk vinst?? Det verkar inte som man sopar så ofta som man skyltar att man skall göra det. Måste det vara sopdag så ofta? En gång i månaden borde räcka!! Det är svårt att hitta P-plats när det är sopnatt på Linnegatan. Struligt att komma ihåg när det är sopning!! Hur skall man göra?? Som boende förstår man skyltningen, om inte lär man sig efter en P-bot eller så, men för besökare kan det vara lurigt. Det är särskilt lurigt att det står boende där boende och andra får stå och att det står endast boende där bara boende får stå men att det dessutom står en avgiftsapparat nära så att man i alla fall kan stoppa på pengar fast man inte får stå där. Har haft flera besökare som fått böter på Risåsgatan. Varför får jag inte stå på natten utanför dagiset på Risåsgatan? Man borde få stå där mellan 18 och 07 samt på helgerna så slapp den biten stå tom medan det är så ont om P-platser på övriga delar i området. Snedparkeringar är bra. Fler av dem där det får plats, tex Sveagatan!! Många gator är breda och man borde kunna få in snedparkeringar.

21 20 (21) Detta borde lösa flera problem, fler parkeringar och om det är trängre kör inte bilarna så fort vilket är bra för det springer omkring en massa barn här och så.

22 Sammanfattning Göteborg har under de senaste åren infört ett nytt sätt att utmärka avgiftsbelagda, längsgående parkeringsplatser. De målade rutorna och den lilla stolpen, som tidigare burit upp parkeringsmätare, tas bort och det blir istället tillåtet att parkera var som helst utmed sträckan, förutom framför portar etc. De olika regleringsformerna samlas också ihop på sammanhängande sträckor. En stor och tydlig skylt i början av en sträcka visar istället vad som gäller utmed sträckan. Förändringen innebär att gatan utnyttjas effektivare. Cirka 14 % fler bilar får i genomsnitt plats utmed en gatusträcka då inga rutor markerats. Parkeringsbeteendet är dock något olika på olika gatutyper. Bilisterna parkerar glesare på kombinerade bostads- och verksamhetsgator än de gör på renodlade bostadsgator. Mönstret skiljer sig däremot inte särskilt mycket mellan centrala och mindre centrala bostadsgator. Den intervjuundersökning som genomförts visar på en mycket stor osäkerhet hos trafikanterna om gällande parkeringsregler % av de intervjuade personerna kände sig osäkra på vem som får parkera eller var man får parkera utmed den gatusträcka där man just ställt sig! Framför allt verkar bilisterna ha svårt med 10-metersregeln i korsningar. Portar med parkeringsförbud tycks vara lättare att uppfatta. Ungefär en tredjedel av intervjupersonerna anser att utmärkningen har blivit tydligare och en tredjedel upplever ingen skillnad. 70 % anser att det får plats fler bilar och nästan hälften anser att det blivit lättare att hitta en P-plats. Bilisterna upplever inget problem med att fordonen blir inparkerade, däremot anser många att det parkeras för glest och oekonomiskt. Antalet parkeringsanmärkningar utfärdade på korsning och övergångsställe har ökat kraftigt. Det är dock oklart hur stor del av ökningen som kan hänföras till att rutorna tagits bort. Det är dock ett problem som bör uppmärksammas. Därför bör arbetet med att förtydliga parkeringsreglerna, framför allt i korsningar, fortsätta. Trafikkontoret, Box 2403, S Göteborg. Besöksadress: Köpmansgatan 20. Hållplats: Brunnsparken Internetadress: Tel Fax 031/ E-post trafikkontoret@trafikkontoret.goteborg.se PRIS 150:-