Södertörns högskola Samhällsvetenskapliga institutionen. Examensarbete 15 hp IMER VT 2013

Transkript

1 Södertörns högskola Samhällsvetenskapliga institutionen Examensarbete 15 hp IMER VT 2013 Programmet för Internationell migration och etniska relationer MIRA i skolan - En utvärdering om hur projektet MIRA i skolan har påverkat nyanlända elevers skolresultat. Författare: Tashan Ahmad Handledare: Heiko Droste

2 Förord Jag vill börja med att tacka uppdragsgivaren och projektledaren Amir Hashemi- Nik för att ha anlitat mig till att utvärdera projektet. Tackar även informanterna som har gett mig tillåtelse att intervjua dem, utan dessa personer skulle inte denna utvärdering kunna genomföras. Det har varit ett givande uppdrag med mycket intressant faktorer. Slutligen vill jag tacka min handledare Heiko Droste för en stark och konkret handledning i denna studie. Denna utvärdering utgör mitt examensarbete i programmet Internationell Migration och Etniska Relationer (IMER) med inriktning Offentlig rätt. Södertörns högskola, juni 2013 Tashan Ahmad

3 Sammanfattning Denna utvärdering kommer att behandla projektet MIRA i skolan från Huddinge kommun. Projektet handlar om att ge stöd och utrymme till nyanlända barn och ungdomar att diskutera kring olika frågor som rör deras liv. Dessa frågor handlar bland annat om resan till Sverige, vilka normer som finns i det svenska samhället och hur deltagarna kan ta del av sina erfarenheter från hemlandet i Sverige. Jag har fått i uppdrag av projektledaren Amir Hashemi Nik från Huddinge kommun att utvärdera detta projekt. Syftet med utvärderingen är att undersöka om projektet haft någon inverkan på deltagarnas skolresultat. Studien har genomförts via samtalsintervjuer med några av de elever som har medverkat i projektet. Resultat från studien visar att deltagarna haft stort intresse för projektet. Enligt de elever som har deltagit i projektet har detta projekt varit mer lärorikt och givande än deras ordinarielektioner. Deltagarna menar även tack vare projektet har de lärt sig mycket om det svenska samhället och andra centrala kunskaper som de inte har kunnat lära sig på annat sätt. De påpekar även att de har lärt sig många nya ord p.g.a. MIRAlektionerna.

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Vad är MIRA? Syfte och frågeställning Rapportering Teori Begreppsförklaring Tidigare forskning Metod Insamling och bearbetning av materialet Utvärderingsmodell Urval Validitet och reliabilitet Etiska frågor Analys och resultat Slutsats och diskussion Rekommendationer Källförteckning... 27

5 1. Inledning Varje år flyr tusentals människor sina hemländer till följd av krig, svält och politisk förföljelser. De flyr till andra länder i världen i förhoppning om bättre levnadsvillkor. 1 Att kunna ta sig till Sverige är en utmaning då den som flyr kan riskera att dö under flykten eller bli bedragen av smugglaren. 2 Enligt statistik från Migrationsverket har antalet asylsökande ökat sedan Under januari 2013 har Migrationsverket tagit emot asylansökningar. De flesta asylsökande som kommer till Sverige härstammar från Syrien, Somalia och Afghanistan. 3 I Sverige har det sedan länge funnits insatser som stödjer nyanlända immigranter. Under talet skapades en invandrarpolitik som innebär att invandrare och asylsökande har rätt till tolkhjälp, svenskundervisning och samhällsinformation. 4 Under 1980-talet blev kommunerna ansvariga att stödja nyanlända invandrare och asylsökande. Fram till 1991 fick kommunerna ersättning i efterhand per mottagen person. Detta system ändrades och idag får varje kommun ett schablonbidrag per mottagen person. Tanken bakom denna förändring var att effektivisera kommunernas introduktionsverksamheter. 5 Antalet asylsökande ökar varje år och därför har även introduktionsprogrammen växt. 6 Förhoppningen är att de nyanlända snabbt skall komma ut i arbetslivet och lära sig det svenska språket. Årligen kommer många barn och ungdomar till Sverige utan sina föräldrar. 7 Att vara ung och nyanländ i dagens Sverige är en invecklad process på grund av ökade utbildningskrav och ev. andra krav som ställs på arbetsmarknaden. Unga flyr på grund av svårigheter och möts av ytterligare utmaningar väl i Sverige. De unga ska lära sig språket snabbt samtidigt som de möter 1 Häge,2010:5 2 Häge,2010: df df aspx

6 ett nytt samhälle med nya krav och utmaningar. Att stödja immigranter är en svår uppgift, varje migrant har speciella behov och sitt eget bagage. De resurser som finns i samhället har svårigheter med att täcka efterfrågan av hjälp. De svenska gymnasieskolorna är en av de aktörer som ställs inför en utmaning varje gång de skall ge rätt stöd till nyanlända ungdomar. Skolorna skall inte bara hjälpa till med utbildning utan även vara en länk för den nyanlända ungdomen ut i samhället. 8 Huddinge kommun är en av de kommuner i Sverige som tar emot nyanlända flyktingar. Kommunen har en introduktionsverksamhet vars syfte är att hjälpa och stödja nyanlända under deras integrering i samhället. Kommunen erbjuder olika introduktionsprogram för nyanlända. Målet är att på ett effektivt sätt hjälpa nyanlända ut på arbetsmarknaden. 9 Ett av de dessa program var MIRA- projektet. MIRA står för, migration, integration, reflektion och attityd. Projektet riktade sig till nyanlända unga vuxna i åldrarna år. Projektet arbetade med att få ungdomar till att bli en del av det svenska samhället och ge dem möjligheten till att diskutera deras migration och integrationsprocess. Deltagarna fick möta olika organisationer i syfte att bredda sina kontaktnät och för att få kännedom om det svenska samhället. Olika undersökningar genomfördes efter det genomförande projektet och dessa visade att projekt var väldigt uppskattat av deltagarna. 10 Huddinge kommun kunde dock inte fortsätta med projektet för den målgruppen, eftersom etableringsreformen trädde i kraft 2010, vilket ledde till att Arbetsförmedlingen blev ansvarig för målgruppen. På grund av att de tidigare undersökningarna gett bra gehör valde kommunen att behålla MIRA-projektet fast med annan målgrupp och med andra tillvägagångssätt. Denna målgrupp blev nyanlända skolpliktiga ungdomar. Projektet fick där med beteckningen MIRA i skolan. Kommunen valde Sågbäcksgymnasiet som pilotverksamhet för uppstartandet av projektet hösten Projektet MIRA i skolan handlar om att hjälpa nyanlända elever genom att skapa en trygg miljö där reflektion kring deras upplevelser är centralt. 11 Jag fick i uppdrag av 8 MIRA i skolan 2013, om skolan Projektplan, s1 11 Projektplan 2

7 Huddinge kommun och projektledaren Amir Hashemi -Nik att bedöma ifall projektet MIRA i skolan lett till någon inverkan på deltagarnas skolresultat. 2. Bakgrund I detta avsnitt kommer jag presentera vad projektet MIRA i skolan handlar samt hur detta projekt har uppkommit. 2.1 Vad är MIRA? En fokusgrupp som tillsattes under 2007 i Huddinge kommun, anmärkte att fler insatser behövs för unga vuxnas integrationsprocess än det som erbjöds på SFI (svenska för invandrare). SFI-eleverna saknade möjligheten att diskutera olika ämnen med andra personer i deras ålder. Eleverna påpekade även att de hade svårt med att uttrycka sina åsikter och idéer på grund av att SFI-lektioner är oftast med äldre personer som inte är i ungdomens livssituation. Dessa önskemål från deltagarnas och Huddinge kommuns deltagande i nätverket Voices of young refugess in Europe är grunden för MIRA- projektet. 12 Under perioden utfördes MIRA-projektet i Huddinge kommun under verksamheten social- och äldreomsorgsförvaltningen där målgruppen var år. 13 MIRA-projektet erbjöd målgruppen ett socialt sammanhang, där deltagarna fördjupade sig kring sin migration och integrationsprocess. Vidare inbjöd projektet deltagarna att undersöka identitetsfrågor som rör flytt från ett land till ett annat land. Det som MIRA- projektet ville uppnå var att erbjuda denna målgrupp det som myndigheterna inte kan erbjuda, reflektion kring sin migration och integrationsprocess. 14 Projektet MIRA i skolan arbetar med att vidareutveckla nya metoder och tillvägagångssätt för att ge stöd till nyanlända gymnasielever och ungdomar som är ensamkommande genom en introduktionskurs. De metoder som projektet MIRA i skolan använder har utvecklats under det senaste året i Huddinge kommun. Målet är att ungdomarna i en trygg miljö skall reflektera kring sin migration och integrationsprocess. 15 Enligt ett beslut i november 2011 vid ett möte i Huddinge kommun bestämdes att projektet skall prövas på Sågbäcksgymnasiet. Målet med 12 Projektplan 13 Projektplan, diarienummer 11111, s 1 14 Projektplan, diarienummer 11111, s 1 15 MIRA i skolan, metoder 3

8 pilotverksamheten var att anpassa de metoder som MIRA-projektet använt sig av i tidigare kursomgångar, skall nu användas för en yngre målgrupp i skolmiljö. Projektet MIRA i skolan ska sedan undersöka om detta påverkar ungdomarnas skolarbete och framtidsplaner i det nya landet. Det är Länsstyrelsen i Stockholm som finansierar projektet. 16 Huvudtanken med projektet MIRA i skolan är att på ett effektivt sätt möta de unga vuxnas behov i det nya samhället. MIRA i skolans mål är att forma ett samhälle där medborgare skall kunna vara delaktig och inneha makt över sina beslut. Projektet skall leda till inspiration så att olika kommuner skall kunna förstärka metoderna gemensamt, därför ser Huddinge kommun MIRA som ett projekt i rörelse som är förändringsbart. 17 Många av de nyanlända har varit med om traumatiska händelser i sina hemländer och väl i Sverige möter de nya svårigheter. En av dessa svårigheter uppkommer oftast när de börjar i skolan och inte går i samma klass som sina jämnåriga kamrater. De nyanlända har även svårigheter med att delta i föreningslivet och anskaffa sig arbete. Det är sådana problem som projektet MIRA i skolan stödjer ungdomarna med. 18 Projektet är indelat i tre delar. Den första delen består av att projektledaren Amir Hashemi- Nik anskaffar personal och förbereder kursinnehåll, arbetsgrupp och lokal där kurserna skall äga rum. Den andra delen består av genomförande av projektet där deltagarna medverkar. Den sista delen av projektet består av en sammansällning och bedömning av den genomförda kursen. 19 Under genomförande fasen är det viktigt att deltagarna under 11 veckor får möjligheten att genomföra samt delta i de olika momenten. Varje moment har ett syfte och i varje moment finns det övningar som deltagarna kan delta i. Deltagarna deltar i projektet två gånger i veckan, där varje lektion är 1,5 timme och utförs efter ordinarie skoltid. 20 Det första kurstillfället består av en presentation av vad projektet MIRA i skolan handlar om och hur kursen är upplagd. Det första kurstillfället är obligatoriskt för de deltagare som vill medverka i projektet, efter detta får de själva bestämma om de vill fortsätta med projektet. Det är frivilligt att delta i projektet. 16 MIRA i skolan 17 Informationsbald, Projektplan, s 2 19 Projektplan 20 Projektplan 4

9 Deltagarna får ett diplom efter avslutat kurs som visar deras deltagande. 21 Under projektet ligger deltagarnas tankar och känslor centralt, därför har det varit viktigt att ge möjligheter till deltagarna att diskutera kring dåtid, nutid och framtid. Att samföra dessa länkar till varandra är viktigt för att deltagarna ska kunna reda ut vad de har varit med om, vad de kan lära sig av det och hur det kan påverka deras framtid. Projektet anser att detta är ett viktigt steg för att kunna ge deltagarna möjlighet att få kännedom om hur samhället fungerar. 22 De olika aktiviteterna och övningarna som denna kurs är baserat på är utifrån olika teman och varje tema har ett syfte. Övningarna ges utifrån deltagarnas språknivå. Den första MIRA lektionen handlar om att projektledaren presentera innehållet i kursen, för att deltagarna ska lära känna varandra och kunna skapa en trygg miljö för vidare diskussion. Under andra MIRAveckan behandlar deltagarna identitetsfrågor, där deltagarna ska prata om deras identitet och vilken grupp de känner att de tillhör. Under tredje veckan pratar deltagarna om hur de tog sig till Sverige och hur det har påverkat deras identitet. Fjärde och femte veckan har projektet demokrati och normer som tema. Under dessa veckor diskuterar deltagarna olika frågor som rör demokrati samt hur de ser på demokrati. Under den här veckan inbjuder projektet olika politiker till klassen där deltagarna har möjlighet att ställa olika frågor kring politik. Under femte veckan diskuterar deltagarna om de oskrivna reglerna som finns i samhället och vad händer om en person bryter dessa regler. Under sjätte veckan diskuterar deltagarna hur det är att leva mellan olika kulturer och vilka för- och nackdelar man har. Under veckan åtta diskuteras stereotyper, fördomar och hur det känns att bli placerad i olika grupper. Vecka nio handlar om folkrörelser och föreningsliv. Deltagarna får information om hur de kan engagera sig i olika föreningar. De två sista veckorna används för att åka på studiebesök hos olika aktörer och prova på t.ex. filmproduktion och orientering i Stockholms stad MIRA rapport 22 MIRA rapport 23 Blocköversikt, MIRA 5

10 3. Syfte och frågeställning Syftet med utvärderingen är att undersöka om och på vilket sätt projektet MIRA i skolan har haft en påverkan på deltagarnas skolresultat. Mina frågeställningar är: - Vilken/vilka var deltagarnas förväntningar innan de påbörjade projektet och uppfylldes förväntningarna? - Anser deltagarna att MIRA har bidragit till förbättring i deras skolresultat? - Har deltagarna upplevt att deras sociala kontaktnät växt efter avslutad kurs? 4.Rapportering En viktig del när man utvärderar handlar om vem som skall läsa och ta del av studien och vilka aktörer som kommer att bli påverkade av utvärderingen. Den som tar del av en utvärdering kallas publik. 24 Denna utvärdering har barn- och utbildningsförvaltningen i Huddinge kommun som aktör. Andra kommuner som kan tänka sig att implementera MIRA- projektet kan ta del av denna utvärdering. Slutligen kommer utvärderingen läsas av Länsstyrelsen i Stockholm. 24 Karlsson, 1999:21 6

11 5. Teori Som teoretisk utgångspunkt i studien har jag använt mig av kapitalteorin av den franska kulturoch utbildningssociologen Pierre Bourdieu. Kapital är tillgångar och resurser, dessa tillgångar kan antigen vara av socialt, ekonomiskt eller symbolisk art. Bourdieu delar in kapital i tre olika delar, kulturellt kapital, ekonomiskt kapital och socialt kapital, där alla kapitalformerna kan gå under den överordnade kapitalen som är symboliskt kapital. 25 Kulturell kapital är det kapital som en människa förvärvar, exempelvis utbildning och språkkunskaper. Detta kapital består enligt honom av kunskaper, erfarenheter och tankesätt. Ekonomisk kapital innebär att man har tillgång till olika ekonomiska spelregler exempelvis materiella tillgångar. Socialt kapital handlar om vilken kontaktnät en individ har med omgivningen. 26 Det finns även ett övergripande kapital, symboliskt kapital, där det kan förklaras som prestige (respekt och auktoritär) inom de olika kapitalen. Denna prestige bör erkännas av aktörerna inom de olika kapitalformerna. Detta kapital används för att markera vad som kännetecknas för de olika gruppernas gemensamma intresse och samhörighet. Jag använder mig av denna teoretiska utgångspunkt i min studie i syfte att få en djupare inblick i vad olika kapital kan ha för innebörd i ungdomarnas liv. 6. Begreppsförklaring Flykting: Enligt FN:s konvention är en person flykting när denne lämnar sitt land och inte kan återvända p.g.a. politisk förförelse, nationalitet, etnicitet eller sexuell identitet. Personer som lämnar sina hemländer p.g.a. krig, naturkatastrofer, svält kallas också för flykting. 27 Asylsökande: Asylsökande är en person som har flytt till Sverige och begär skydd, men inte har fått svar på sin ansökan än Giddens, 2009: Giddens,2009:

12 Integration: Integration är att varje individs delaktiga i ett samhälle. Integration för en invandrare innebär inte att ge upp sitt ursprung eller kultur, utan om att känna samhällsgemenskap med det nya landet och vara lika inför lagen oavsett kön, etnicitet, kultur och nationalitet. 29 Ensamkommande barn: Barn eller ungdom som är under 18 år och som kommer till Sverige utan sina föräldrar. 30 Uppehållstillstånd: Är ett tillstånd en asylsökande får efter dennes asylärende har beviljats av Migrationsverket Länsstyrelsen 2013, människa och samhälle

13 5. Tidigare forskning Det har gemomförts mycket forskning kring nyanlända ungdomars situation i Sverige, däremot finns det inte forskningar kring ungdomarnas skolundervisning och deras lärande. En stor del av denna utvärdering är ägnat åt ungdomarnas skolundervisning och speciellt de ungdomar som har gått på projektet MIRA i skolan. Däremot finns det tidigare utvärderingar om MIRA-projektet. I detta kapitel kommer jag att redovisa några lämpliga studier som tidigare har genomförts i liknande ämnen. Nyanlända och deras lärande: En av de tidigare studierna som jag har tagit del av, är en rapport från Vetenskapsrådet. Rapporten, Nyanlända och deras lärande, är skriven av Nihad Bunar. Den handlar om nyanlända och deras lärande i den svenska skolan. Enligt författaren finns det många beteckningar på nyanlända elever som till exempel flyktingbarn, asylsökande barn, sent kommande, IVIK elever (Introduktionsutbildning för nyanlända elever inom ramen för gynmasieskolans individuella program) Efter högstadiet brukar högstadieelever söka till gymnasieskolor, om en elev inte uppfyller de krav som gymnasieskolan kräver t.ex. att man inte har godkänd i ett huvudämne kan man läsa upp ämnet på IVIK. Det gemensamma för samtliga begrepp är att dessa elever har antingen nyligen kommit till Sverige eller inte varit bosatt i Sverige länge samt skall börja i den svenska 9 skolan. Bunar menar att vara nyanländ i ett främmande land för med sig svårigheter för personen och för dess skolgång. 32 Enligt Bunar är det viktigt att veta vilka kunskaper den svenska skolan har om nyanlända elever och deras lärandeprocess och position i den svenska skolan; för att kunna svara på frågor som, hur man skall undervisa dessa barn, hur modersmålsundervisningar skall vara etc. 33 För att kunna svara på dessa frågor samt ta reda på hur kunskapsläget ser ut i Sverige och andra länder har några länder tillsammans med Sverige undertecknat av Vetenskapsrådet och skolverket om att kartlägga forskning inom området. Denna undersökning utgår från tre olika perspektiv vilka är; det sociala och individuella perspektivet som handlar om att barnet skall stå i centrum. Det institutionella perspektivet som handlar om hur dessa barns livstillvaro skall vara. 32 Nihad Bunar 2010: Nihad Bunar 2010:14

14 Det sista perspektivet, pedagogiska perspektivet behandlar studier som handlar om att lära ut det svenska språket. Denna undersökning baseras på olika artiklar, avhandlingar och böcker som berör detta ämne. 34 Det som Bunar har kommit fram till i undersökningen är att man inte kan dra några slutsatser angående nyanlända elevers lärande eftersom undersökningar gällande det aktuella ämnet är underutvecklat, vilket innebär att det har inte genomförts många tidigare undersökningar inom samma område. Tidigare forskning har inte heller genomförts som behandlar vilken metod som fungerar mest för nyanlända elevers lärande. 35 Det saknas även tidigare forskning som är baserade på komparativa studier mellan Sverige och andra länder i ämnet. Av denna anledning kan inte svensk undersökning hjälpa forskare att förstå hur man skall lära ut dessa barn och vilken metod som passar bäst. Författaren anser att mera kunskaper om de tre avstånden perspektiven och internationell jämförande studier behövs inom detta område för att kunna få svar på hur man skall undervisa nyanlända elever. 36 Ensamkommande barn men inte ensamma : Ensamkommande barn men inte ensamma, är en doktorsavhandling av Marie Hessle. Den handlar om tio års uppföljning av ensamkommande asylsökande flyktingsbarns levnadsvillkor och erfarenheter som unga vuxna i Sverige. Syftet med studien har varit att söka kunskaper om hur ensamkommande asylsökande barn hanterar livsvillkor och utmaningar efter beviljat uppehållstillstånd under sin vuxna ålder i Sverige. Studien har även sökt efter kunskap om ensamkommande asylsökande barns levnadsförhållande i ursprungsland och motiven bakom samt flykten till Sverige. 37 Undersökningen har genomförts innan och efter att barnen har fått permanent uppehållstillstånd och stannat i Sverige. Undersökningen började då barnen kom till Sverige och tio år framåt. Metoden som Hessle har använt sig av är intervjuer med barnen efter ankomsten via ett hälsoformulär. Efter tio år genomförde författaren en registerstudie av de unga vuxna personerna från Migrationsverket. Av 100 barn var det 68 barn som hade permanent uppehållstillstånd. 34 Nihad Bunar 2010: Nihad Bunar 2010:2010: Nihad Bunar 2010: Marie Hessle, 2009:3-9 10

15 Studien visar att de flesta ensamkommande barnen härstammar från Irak, Afghanistan och Somalia. De flesta av dessa barn har flytt på grund av krig, förföljelse och våld. Undersökningen har gjorts vid Flyktingshälsovården och visade att barnens tillstånd var oroande då barnen nyligen anlänt till Sverige. De flesta av barnen som har lämnat sina hemländer har blivit tvungna av familjen eller släktingarna och har inte haft möjligheten att yttra sig om beslutet. 38 Av 68 unga vuxna som bor i Sverige har 20 av dem återförenats med sina föräldrar i Sverige efter att de har fått uppehållstillstånd. Majoriteten av informanterna har svensk medborgarskap. ¼ av denna grupp är sysselsätt med arbete, som egen företagare, eller studier. 17 av de ensamkommande studerar på universitetsnivå. 10 personer bedriver egna företag som taxiverksamhet, livsmedelsaffärer, pizzeria etc. Av denna undersökning framgår det tydligt att kvinnorna studerar och dominerar inom vården, medan de männen studerar eller bedriver egna verksamheter. Dessa personer som studerar eller driver egna företag är de personerna som kom från de mest krigsdrabbade länder och som har varit med om traumatiska händelser. 39 Utvärderingar: Det har genomförts utvärderingar om MIRA -projektet av tre IMER studenter. Här nedan följer en beskrivning av vad dessa utvärderingar handlat om och vad utvärderarna kommit fram till. Den första utvärderingen handlar om MIRA -projektets metoder och arbetssätt och är skriven av Berivan Uzun. Syftet med utvärderingen var att undersöka MIRA- projektets metoder och arbetssätt utifrån projektens delmål, projektens metoder och arbetssätt. Uzun har använt sig av observationer, samtalsintervjuer, material och projektplan för hur MIRA-projektet skall genomföras. Resultatet av denna utvärdering konstaterar att deltagarna känner sig mer delaktiga i samhället efter att de har påbörjat MIRA-kursen. Tack vare projektet känner deltagarna mindre ensamhet och har bredare kontaktnät. 40 Den andra utvärderingen handlar om deltagarnas åsikter och upplevelser under MIRA-projektet och är skriven av Sara Berggren. Författaren har använt sig av kvalitativa samtalsintervjuer med deltagarna. Resultaten av utvärderingen visar att deltagarna är nöjda med projektet, eftersom kursens upplägg är annorlunda. Deltagarna har fått större kännedom om det svenska samhället 38 Marie Hessle, 2009: Marie Hessle, 2009: Berivan Uzun 2010:6,

16 och de flesta deltagare tycker det ger bättre resultat att delta på MIRA-projektet än att delta på SFI-lektionerna, då deltagarna tycker det är intressant att gå på MIRA i och med att de får samtala mer under MIRA lektionerna. 41 Den tredje utvärderingen handlar om MIRA-projektet utifrån volontärernas och organisationernas perspektiv och är skriven av Sevim Celepli. Författaren har använt sig av samtalsintervjuer och observationer för att kunna få svar på sina frågor. De organisationer som har deltagit i projektet tycker det är en fördel att det finns en projektet som MIRA som diskuterar deltagarnas migration och integrationsprocess och försöker breda deltagarnas kontaktnät genom föreläsning med olika organisationer. Volontärerna är också positiva till projektet och anser att det är nödvändigt med sådana projekt för nyanlända immigranter. Dock anser volontärerna att projektledarna använder alldeles för svårt språk under lektionerna och detta leder till missförstånd Metod 6.1 Insamling och bearbetning av materialet Denna utvärdering genomförs av en extern utvärderare. Jag har valt att utföra en kvalitativ utvärdering i form av samtalsintervjuer med några av deltagarna som har gått på projektet MIRA i skolan. Jag har valt att genomföra samtalsintervjuer med deltagarna för att kunna på bästa möjliga sätt få svar på utvärderingsfrågorna. Mina intervjufrågor har varit ostrukturerade, vilket innebär att följdfrågor har tillkommit under intervjun. Att jag valde kvalitativ samtalsintervju med deltagarna var till stor del på grund av att; jag som intervjuare under ett samtal kan utveckla frågorna och på så vis förstå deltagarnas känslor på ett djupare sätt. Ytterligare en anledning är att intervjupersonerna inte har bott länge i Sverige, en samtalsintervju kan därför vara bättre då de kan fråga mig innebörden av de frågor de inte förstår. I en lyckad samtalsintervju är tillfällena för missförstånd mellan intervjuaren och informanter mindre då man har möjligheten att ställa frågan på nytt. Jag har valt att spela in mina informanters uttalande och att inte anteckna under intervjun för att vara närvarande och få en bra kontakt med informanten. Jag anser att om man antecknar 41 Sara Berggren, 2010:43,46, Sevim Celepli, 2010: 74,77,

17 glömmer man den viktigaste aspekten med intervjun, att få intervjupersonen känna sig avslappnad. Enligt Kvalé är det svårt att genomföra en intervju genom att endast anteckna eller inspela, man måste vara närvarande. 43 transkribera. Efter varje genomförd intervju ägnade jag tid åt att Materialet som jag har använt mig till denna studie av består av dokumentationer som jag har bearbetat som finns om projektet. Detta material utgör en viktig del av själva studien, då jag som extern utvärderare behöver kännedom om projektet och projektets övergripande syfte. All dokumentation har mottagits från projektledaren. Jag kommer under utvärdering att använda mig av citat från deltagarna, dock är dessa någorlunda bearbetade för att det skall kunna bli läsbart. Samtliga intervjuer sammanfattas, vilket kommer underlättar för mig då jag skall söka svar på olika frågor. 6.2 Utvärderingsmodell Den utvärderingsmodell som skall användas i denna studie är måluppfyllelsemodellen. Modellen bedömer om en innovations effekter har uppfyllts. Modellen är tillämpligt till denna utvärdering då studien skall bedöma om projektet MIRA i skolan lett till en positiv inverkan i deltagarnas skolresultat. Modellen består av två procedurer, den beskrivande måluppfyllelseanalysen och den förklarande måluppfyllelsemodellen. Den första proceduren handlar om att göra en beskrivande mätning av målet och den andra proceduren handlar om att definiera vilket som är innovationseffektivt. Denna modell tar inte hänsyn till bieffekter som kan uppstå, utan endast om verksamheten har uppfyllt sina uppsatta mål Urval I en kvalitativ undersökning varierar urvalet, en kvalitativ undersökning fokuserar på informantens utsagor och inte på hur många intervjupersoner en forskare har haft. Det är dock viktigt att en kvalitativ forskning består av minst 4-5 informanter, på grund av att forskaren skall ha tid och utrymme att analysera materialet från informanterna Kvalé, 2008:75 44 Vedung, 2009: Trost,2010:143 13

18 Studien handlar om deltagare som har gått på projektet MIRA i skolan och av denna anledning har jag valt att intervjua fyra elever som har varit deltagare i detta projekt. Det är uppdragsgivaren som har gett mig förslag på intervjupersoner som har deltagit i projektet, dock har jag själv valt vilka personer jag skall intervjua. De personerna som jag valde att intervjua var de som var villiga och ställde upp för en samtalsintervju. Anledningen till att jag själv inte valt intervjupersoner har varit att jag inte känner till vilka elever som har deltagit i detta projekt och därför har uppdragsgivaren ordnat det. Jag har kontaktat mina intervjupersoner via telefon, då jag berättade kortfattat vem jag är, syftet med studien och varför jag vill träffa dem personligen. Jag har även informerat mina intervjupersoner att de kan vara anonyma om de önskar det. Intervjuerna har skett på olika platser, två av intervjuerna var på Skärholmens bibliotek. Där vi fick tillgång till eget rum. De andra två intervjuerna skedde i en cafeteria i Huddinge centrum. Det är viktigt att man förblir ostörd under intervjuernas gång. Presentation av intervjupersonerna - Sara, ursprungligen från Irak, 18 år, bott i Sverige i 5 år. - Nina, ursprungligen från Gambia, 20 år, bott i Sverige i 2 år - Alan, ursprungligen från Kurdistan/Turkiet, 17 år, bott i Sverige i 3 år - Adam, ursprungligen från Afghanistan, 19 år, bott i Sverige i 3 år. 6.5 Validitet och reliabilitet För att försäkra tillförlitligheten för studien är det viktigt att kontrollera reliabilitet och validiteten av studiens resultat. Det som menas med reliabilitet är hur mycket tillförlitlighet en studie har. I det aktuella fallet handlar det om de utsagor som informanterna har berättat och hur dessa utsagor blir under andra omständigheter. Under intervjuernas gång har jag upprepat och förklarat vad vissa frågor har för innebörd för att motverka misstolkningar 46 I kvalitativa studier mäter man validitet genom att bemöta hur systematisk man varit under sitt utredningsarbete, på så sätt redovisar jag mitt tillvägagångssätt och uppvisar en transparens i mitt arbete. Genom detta kan läsaren se mina olika överväganden under utvärderingens gång. Jag redogör för mitt upplägg och dess genomförande så detaljerat som möjligt för att det skall kunna vara generaliserbart. I 46 Kvalé, 2009:262 14

19 kvalitativa utvärderingar är strävan efter hög validitet viktigt. Därför är det väsentligt att min utredning har en hög tranparens så att läsaren alltid skall kunna tolka mina överväganden och mina utgångspunkter. Att uppnå hög validitet och en hög reliabilitet leder till att ge en utvärdering större pålitlighet. 47 Denna utvärdering är grundat på ett begränsat urval och därför är slutsatserna i denna studie inte generella. Kvalitativa undersökningar är beroende av kvalitén. Det resultat som man får utifrån kvantitativa undersökningar är enklare att generalisera än det resultat som man får från kvalitativa undersökningar. Jag har utfört en analytisk generalisering utifrån de resultat jag har fått från informanternas utsagor Etiska frågor Under utförandet av studien har jag tagit hänsyn till olika forskningsprinciper som varje forskare bör betrakta under en undersökning. En av dessa principer handlar om att informanten skall vara väl informerat vad studien handlar om och hur informantens uttalande kan bidra till denna studie. Informanten bör även informeras att den kan delta frivilligt. Denna princip är en viktig då informanten känner sig trygg är det då enklare att genomföra intervjun. Vid varje genomförande intervju har jag frågat om samtycke till inspelning och har garanterat absolut anonymitet. Anonymiteten ökar tillförlitligheten och på så sätt kan deltagarna påvisa brister och andra liknade frågor. Detta skapar förtroende mellan intervjuaren och informanten, på så sätt säkrar jag att informanternas identitet förblir en sekretess. Jag har gett mina informanter fiktiva namn i denna studie för att skydda deras identitet. Den sista principen, nyttjandekravet, handlar om att informanternas personuppgifter skall användas endast i undersökningens syfte och inte i andra sammanhang Kvalé, 2009: Kvalé, 2009: Vetenskapsrådet 2012, författningssamling 15

20 7. Analys och resultat I detta avsnitt skall utvärderingsfrågorna besvaras var för sig själv utifrån informanternas utsagor och även utifrån min teoretiska utgångspunkt. I detta avsnitt skall den avgörande frågan diskuteras och kommenteras utifrån informanternas utsagor. Den viktigaste frågan i denna studie har varit varför projektet MIRA i skolan tror att de gör skillnad i deltagarnas liv och leder detta agerande till bättre skolresultat? Vilken/vilka var deltagarnas förväntningar innan de påbörjade projektet och uppfyllde projektet deltagarnas förväntningar? Att vara ung och nyanländ är inte enkelt menar informanterna. Det är mycket som man bör ta reda på. Man måste vara uppmärksam på allt som händer en och detta är inte en enkel process. Man har inte bara press från samhället utan också familjen pressar en till att studera och skaffa arbete. Ett av informanternas uttalande lyder så här: Egentligen visste jag inget om kursen. Jag orkade inte gå på den. Trodde den skulle vara tråkigt och ta väldigt långt tid. Jag tänkte den tiden jag spenderar på denna kurs kan jag sitta och läsa en bok och lära mig något av det. Men efter jag gick på kursens första lektion fick jag en uppfattning att detta skulle inte var lik alla andra kurser som jag har gått på. Utan detta var annorlunda på något sätt. Jag fick en känsla av att MIRA skulle hjälpa mig på många sätt, som att hitta jobb kanske. (Sara) I ovanstående citat säger informanten att hennes förväntningar innan hon påbörjat projekt var att kursen inte skulle ge lärdom. Sara förväntade sig att projektet inte skulle vara intressant och lärorikt nog men hon valde ändå att medverka i den första kursundervisningen för att se vad kursen har att erbjuda. Vid kursstart insåg hon att kursen inte var som hon hade tänkt sig. Hennes känsla under kursen förändrades till en förhoppning om en framtida anställning. Innan jag började kursen kände jag inte många. Men tack vare MIRA fick jag massor med vänner som jag kan umgås med på fritiden. Innan jag gick på MIRA hälsade jag inte på de personerna som gick på MIRA men när vi började kursen bli goda vänner och efter det kände jag mig mindre ensam i skolan.( Alan) 16

21 Alans uttalande kan kopplas till Bourdieus kapitalteori där han menar att socialt kapital är ett utökat kontaktnät för individen. 50 När en individ har socialt kontaktnät känner denne sig som en del av samhället. Ett av projektens mål är att deltagarna ska känna samhörighet och lära känna varandra. 51 För den nyanlända ungdomen är viktigt att känna samhörighet då denne känner sig mindre ensam och kan på sätt etablera sig enklare i samhället. Jag trodde att kursen skulle vara kul, och att man skulle möta andra människor från olika länder. Efter första lektionen ville jag försätta med MIRA.(Nina) Nina är en ung tjej i 20 årsåldern som är från Gambia och har varit bosatt i Sverige i två år. Nina får inte studera på Gymnasiet eftersom hon är för gammal och därför är det SFI som står för hennes språkundervisning. Enligt hennes uttalande förväntade hon sig att kursen skulle vara rolig och att hon skulle möta andra människor som befinner sig i hennes situation, d.v.s. att vara ny i Sverige. Ninas uttalande kan associeras med Bourdieus kapitalteori då han talar om socialt kapital, att tillhöra en grupp är viktig för individ och MIRA uppfyller kraven gällande att skapa en plattform där deltagarna känner samhörighet. 52 MIRA i skolan handlar inte endast om att lära deltagarna olika ämnen, utan deltagarna har möjlighet att reflektera kring olika frågor som rör deras liv utifrån olika övningar som de utförs. Dessa övningar kan uppfattas som lek hos deltagarna och verkar vara roliga, vilket är en positiv synvinkel för att på så sätt kan dessa övningar bidra med något betydelsefullt i deltagarnas liv. Projektledaren Amir presenterade kursen för mig, jag fattade inte exat vad kursen skulle handla om men de lätt intressant. Jag hoppades på att man ska känna nya människor och prata om Sverige, vilket vi gjorde. Vi pratade om sånt vi inte lärde oss på lektionerna. Jag kände mig nervös innan MIRA, jag visste inte vem skulle gå på den, men sen jag längtade tills vi hade MIRA varje gång.( Adam) Adams uttalande påpekar att han inte hade så mycket kännedom om projektet även om projektledaren presenterade denna kurs, vilket innebär att presentation har varit svårbegripligt. Men för Adam var den här kursen intressant ändå och han valde att medverka i kursen. 50 Gidden, 2009: Projektplan 52 Gidden, 2009:122 17

22 Han förväntade sig att han skulle lära känna nya människor och diskutera kring olika frågor om Sverige och som Adam säger har projektet uppfyllt hans förväntningar. Projektet MIRA i skolan vill skapa en miljö för dessa ungdomar för att diskutera kring olika frågor som inte diskuteras i deltagarnas ordinarie lektioner. Dessa frågor rör kring demokrati, Sveriges rättsystem, sex, normer o.s.v. Dessa ämnen är viktiga för den nyanlända eleven för att denne ska kunna ha insikt om hur det nya samhället fungera och kunna jämföra med samhället som denne har flytt ifrån. På så sätt får den nyanlända tid att reflektera kring olika viktiga frågor som inte annars kan uppmärksammas i skolan eller i hemmet och utifrån detta ökar deltagarens sociala och kulturella kapital. Anser deltagarna att MIRA har bidragit till förbättring i deltagarnas skolresultat? Förutom att projektet vill skapa en plattform där deltagarna ska kunna diskutera sin migration och integrationsprocess vill projektet även förbättra deltagarnas skolresultat. Detta ska projektet genomföra genom de olika ämnen som de diskuterar under varje lektion. Adam säger: Med hjälp av MIRA har jag lärt mig många svenska ord men vi pratar inte om andra ämnen som vi har i den svenska klassen. Vi pratar bara om olika saker typ varför vi kom till Sverige och sånt. Det är jätte kul att prata med alla i klassen. Jag vågar prata om olika saker med dem i klassen för att dom är också invandrare.(adam) Adams uttalande påpekar att projektet lett till bättre språkkunskaper. Eftersom deltagarna vågar prata om olika ämnen leder det till bättre språk och detta i sin tur leder till bättre kulturell kapital som Bourdieu talar om. Eleverna som befinner sig i den här kursen har svagt kulturellt kapital, de kan inte bra svenska och detta gör att de får svårare livstillvaro och de har inte kunskaper om vilka normer som gäller i samhället. Adam anmärker även att han diskuterar med deltagarna och detta gör han inte i sin ordinarie klass. Enligt en studie från Vetenskapsrådet anmärks det att den svenska skolan inte har tillräckligt bra metoder för att på bästa sätt lära de nyanlända svenska. 53 I detta fall blir MIRA en viktig mötesplats och betydelsefullt för de nyanlända ungdomarna. De vågar tala och uttrycka sina åsikter och på så sätt lär dem sig språket och hur det svenska samhället fungerar. 53 Nihad Bunar

23 Vi pratade inte om skolan när vi hade MIRA och inget som har med skolämne att göra. Vi pratade om oss själva och hur vi känner oss i Sverige och då lär man sig svenska. Det är viktigt att vi får prata om hur vi känner oss.( Sara) Sara är en av informanterna som går på gymnasiet och läser underskötareprogrammet. Enligt Saras uttalande har projektet inte lett till en förbättring av hennes skolresultat men har MIRA lektionerna gett henne bättre ett språk. Nina och Alan har liknande åsikter gällande frågan ifall MIRA har bidragit till förbättring av deras skolresultat. Alan menar att han har lärt sig bättre svenska tack vare MIRA men det som har fått lära sig har han inte använt till hans skolarbete. Nina anser att när man diskuterar och lyssnar på andra lär man sig nya ord vilket är bra. Deltagarna delar liknade åsikter gällande denna fråga, att MIRA har fått dem att lära sig bättre svenska genom olika diskussioner samtidigt påstår de att MIRA inte har lett till förbättring i deras skolresultat. Denna fråga kan ses från olika perspektiv, och dessa perspektiv är vad deltagarna anser som skolresultat och vad MIRA anser som skolresultat. Utifrån deltagarnas uttalande kan skolresultat vara godkänd i svenska som andra språk. Utifrån MIRA:s mål är bättre skolresultat när deltagarna får bättre betyg efter att de har deltagit i denna kurs. Det kulturella kapitalet stärks som Bourdieu talar om, deltagarna får finare språk och kan använda det i olika sammanhang. Utifrån de olika teman som MIRA har, för deltagarna varje vecka är det mycket diskussion och reflektion som deltagarna utgör. Projektet kan eventuellt ha bidragit till förbättring i elevernas skolresultat men att detta är omedvetet i elevernas uttalande eller förståelsen vad skolresultat innebär för dem. Informanterna påpekar att MIRA är bättre än deras ordinarie ämne på grund av hos MIRA vågar de tala. Adam säger så här: I den svenska klassen jag vill inte prata, jag är rädd om dem skrattar åt mig eller inte förstår mina ord. Men när jag har MIRA är det enkelt att prata och man tänker inte på om det är rätt eller fel för att vi alla är invandrare och ingen av oss kan perfekt svenska. (Adam) Adams uttalande tyder på att MIRA-lektionerna har lett till att han kan ta initiativet och tala, vilket han inte kan göra med hans ordinarie klass på grund av att han skäms. Desto mer Adam har pratat under MIRA-lektioner desto bättre språk får han och detta kan han använda i sitt 19

24 skolarbete. Målet med MIRA-lektioner är att deltagarna skall kunna diskutera olika frågor och veta hur det nya samhället fungerar i förhållande till deltagarnas gamla samhälle. Genom dessa reflektioner och diskussioner är det många nya ord som deltagarna får lära sig, och dessa kan användas i deltagarnas skolarbete, men informanterna belyser inte detta. Har deltagarna upplevt att deras sociala kontaktnät ökat efter avslutad kurs? Innan MIRA kände jag inte många, jag var ny i Sverige och kände inget förutom min familj. Och man kan inte alltid umgås med sin familj, man vill ha vänner, MIRA gav mig vänner. ( Nina) Ett av de mål som projektet MIRA i skolan har är att öka deltagarnas kontaktnät och skapa en plattform där dem kan diskutera olika ämnen med olika organisationer och aktörer. Utifrån Ninas uttalande ser man att hon kände sig ensam innan hon började projektet och att det är viktigt att ha vänner på grund av det sociala kapitalet som Bourdieu talar om med tanke på om hon har flera vänner kan det leda till en utökat socialt kapital, och detta kan leda till fler arbetsmöjligheter. Hon påpekar även att det är bra att hennes familj bor här, men en familj inte kan ersätta vänner. Det är viktigt att ha vänner då hon inte vill känna sig ensam i skolan. MIRA har på så sätt kunnat uppfylla Ninas krav gällande ökat socialt kontaktnät. Sociologen Bourdieu menar genom ökat socialt kapital kan en människa nå andra kapital. När jag kom hit jag har kände mig mycket ensam; MIRA har hjälpt mig mycket för detta. Jag kände Stockholm med MIRA. Jag hade inga kompisar, i skolan heller. När jag var i skolan och när jag såg nån person vi hälsar inte på varandra men efter MIRA de är som kom med MIRA vi började hälsa varandra i skolan och känna varandra och vi blev kompis.(alan) Alans uttalande är lik Ninas, han menar också att det är en svår situation att komma till ett nytt land utan att känna någon utanför familjen. MIRA har hjälpt Alan att lära känna sin nya stad, Stockholm. Att ha en brett kontaktnät är en viktig del av livet menar Bourdieu, har en person en brett kontaktnät ökar dennes ekonomiska och kulturella kapital och på så sett blir han en del av samhället och känner sig delaktig. Innan MIRA jag inte kände många. Efter jag gick på MIRA några gånger blev jag kompis med några från klassen. Vi är med varandra ibland och det är roligt, vi går till frisk och svettis ofta. Jag ska bli tränare i framtiden. (Adam) 20

25 Adams uttalande är ett argument för att MIRA har hjälpt deltagarna till att öka deras kontaktnät. Det sociala kapitalet som Bourdieu talar om ökar i och med att en person lär känna nya människor och är delaktig i olika frågor. Jag lärde känna Sverige med MIRA, de kom olika människor till lektionen och pratade om olika saker, vi kunde prata med dem och kontakta dem om vi vill hjälpa de eller vill arbeta med dem. Demokrati dagarna var bäst, olika partier kom och pratade om dem själva. Jag lärde mig hur Sverige fungerar. Jag älskar politik. Det är bra kunna om det.( Sara) En av MIRA:s huvudmål är att låta deltagarna diskutera kring sin integrationsprocess och detta vill projektet uppnå genom att anordna föreläsningar med olika organisationer som röda korset, ABF etc. och genom detta vill projektet öka deltagarnas kontaktnät med olika aktörer och få ungdomarna att engagera sig i olika frågor som de är intresserade av. Projektet har även ordnat möte med olika politiker i Huddinge kommun, där de berättade för ungdomarna vad de har för arbetsuppgifter och vilken parti de arbetar med. Ungdomarna fick även möjlighet att ställa frågor till dessa personer. Saras uttalande visar att MIRA har uppfyllt sina mål om att öka deltagarnas sociala kontaktnät med det svenska samhället. Sara har fått lära sig hur den svenska politiken fungerar, vilket är en viktigt steg när man har kommit till ett nytt land. När deltagarna träffade andra människor och fick möjlighet att ställa sina frågor till dessa personer ökade deltagarnas kunskap. När deltagarna fick kontakt med dessa organisationer ökade deras sociala kapital. Med hjälp av det sociala kapitalet kan deltagarnas språk förbättras. Detta språk som deltagarna får lära sig ökar deras kulturella kapital. När de har lärt sig det svenska språket kan de känna sig delaktiga i olika ämnen och våga diskutera med olika myndigheter och andra människor. Språket kan även underlätta deltagarnas skolarbete, och deltagarnas arrangemang i olika samhällsfrågor. När deltagarna har en brett kontaktnät och kan någorlunda språket ökar även deras arbetsmöjligheter, på så sätt ökar deltagarnas ekonomiska kapital som Bourdieus talar om. De kapital teorier som Bourdieus skriver om håller ihop genom att individen har ett brett kontaktnät ökar dennes möjlighet till större kulturell kapital, denne får kunskaper om andra områden. Dessa två områden (brett kontaktnät och kulturell kapital) kan leda till att individen har större möjlighet till arbete och därmed ökar individen ekonomiska kapital. När en individ har 21

26 tillgång till alla dessa kapital ökar dennes möjligheter till arbete, vänner och andra viktiga områden. Det är dessa områden som projektet MIRA i skolan vill hjälpa deltagarna med. Projektet MIRA i skolan vill göra skillnad i deltagarnas liv genom att ge stöd till nyanlända elever genom att ge dem möjlighet att reflektera kring deras migration och integrationsprocess. Projektet vill göra detta på grund av om eleverna ska kunna diskutera vilka möjligheter de har i Sverige och vilka erfarenheter de har tagit med sig till det nya landet. Dessa ämnen diskuteras inte i den svenska skolan enligt informanterna, Sara säger så här: I t.ex. svenska som andra språk läser jag bara svenska böcker, inte hur Sverige är eller vad kan jag göra. Samma sak när jag har andra lektioner som historia jag bara lyssnar, jag pratar inte. Men när jag hade MIRA jag skämde från början, men jag pratade också MIRA lärde mig mycket om livet och Sverige.(Sara) Saras uttalande innebär att den svenska skolan endast fokuserar på språkinlärningar, därför anser hon att projektet är lärorikt, eftersom de pratar om olika frågor som är viktiga i ungdomarnas liv. Projektet har även andra moment där deltagarna ska utföra olika övningar vilket leder till reflektioner som kan vara till nytta i det nya samhället, en av dessa moment är orientering i Stockholm stad i syfte att få eleverna lära känna deras nya stad. Adam säger: När jag kom till Sverige visste jag inte om så mycket om Stockholm. Men när jag började MIRA vi gick till stan och jag lärde mig olika ställen, det var roligt.(adam) Projektet vill genomföra de olika momenten under 11 veckor, vilket är för lite tid enligt Sara och Adam. Sara säger: Jag tycker att vi borde ha MIRA längre tid, ibland vi pratar mycket om ett intressant ämne sen måste vi avbryta för att hinna med ett annat. Det som vi pratar om är så intressant att jag vill inte att den ska ta slut ( Sara) Saras uttalande påvisar att kursen är för kort för att den skall hinna at gå genom de olika moment utförligt. Om syftet med MIRA är att ge deltagarna utrymme att diskutera kring olika frågor då bör de få mer tid än det projektet erbjuder för att uppnå de mål som de har. 22

27 Alan och Nina tycker däremot annorlunda. Dessa två deltagare menar att kursen är lagom lång och de känner inte att de har behövt extra tid för att kunna diskutera kring olika frågor. Nina säger: Tycker 11 veckor är bra, inte för kort inte för långt, lagom bra. Vi har ändå gott igenom alla moment och sånt, så de betyder att tiden räcker.(nina) Genom olika moment använder sig projektet av olika ämnen som kan stärka deltagarnas ordförråd. Dessa ordförråd kan deltagarna använda i sitt skolarbete och på så sätt stärks det kulturella kapitalet som Bourdieus talar om. När eleverna har bättre språkkunskaper kan de ta ställning i olika frågor och detta är fördel för eleven själv och dennes omgivning. Projektet anordnar föreläsningar med olika organisationer i syfte att väcka deltagarnas intresse och skapa en kontakt med dessa organisationer. Projektet gör detta i syfte att öka deltagarnas sociala kontaktnät med det svenska samhället som kan ge deltagarna olika valmöjligheter. MIRA i skolan handlar om att ge de nyanlända eleverna de kunskaper som eleverna behöver i sina steg ut i det nya samhället. 8. Slutsats och diskussion Syftet med studien har varit att undersöka ifall samt hur projektet MIRA i skolan har bidragit till deltagarnas skolresultat. Min slutsats är baserad på den information som jag fått delgiven till mig via deltagarnas svar. Projektets mål är att stödja nyanlända ungdomar genom ett introduktionsprogram under 11 veckor. Under dessa veckor vill projektet ge möjlighet till deltagarna att diskutera kring sin migration och integration. Projektet provades genom en pilotverksamhet på Sågbäcksgymnasiet i Huddinge. Ändamålet med pilotverksamheten var att anpassa MIRA till skolmiljö. Utifrån deltagarnas svar har studiens resultat visat att deltagarna har haft stort intresse för projektet. Deltagarnas uttalande visar att de är positiva gentemot projektet och ungdomarna som deltagit i studien anser att MIRA i skolan har varit en lärorik och annorlunda kurs. Det positiva för deltagarna har varit att projektet var annorlunda gentemot deltagarnas ordinarie lektioner på grund av under denna kurs har de haft möjligheten att diskutera kring olika ämnen som de inte 23