FRÅN AFGHANISTAN TILL SVERIGE SOM ENSAMKOMMANDE BARN. Elinor Brunnberg Mehrdad Darvishpour 29 februari 2016

Transkript

1 FRÅN AFGHANISTAN TILL SVERIGE SOM ENSAMKOMMANDE BARN Elinor Brunnberg Mehrdad Darvishpour 29 februari 2016

2

3 ANTAL ENSAMKOMMANDE POJKAR OCH FLICKOR 2015 Ålder Flickor Pojkar Totalt 0 6 år år år år Totalt

4 35360 ENSAMKOMMANDE BARN % från Afghanistan (23 480) Syrien (3777) Somalia (2058) Eritrea (1939) Irak (1097) Andra länder(3018) Det kom barn år 2015 (35024 barn med familj) 27 februari 2016 tillfällig framförhandlad vapenvila i kriget i Syrien

5 AFGHANISTAN Afghanistan är ett land med 32 miljoner invånare med många barn och hög barnadödlighet (the World Bank, 2015) Befolkningen består av 35 olika minoriteter. Pashtunerna 45 % är den största gruppen Det finns två officiella språk, pastho och dari Sunnimuslimer (80 %) eller shiamuslimer (19%) Begränsad skolgång koranskola Könssegregeringen i Afghanistan uppfattas som bland de strängaste i världen De flesta äktenskap i Afghanistan är tvångsäktenskap. Barnäktenskap förekommer, Hedersmord är inte ovanligt (Nordberg, 2015)

6 93% % 73% 77% % 71% 99% 0 58% 69% 90% 78% 19 % Flickor Pojkar 81 %

7 AFGHANISTAN I hela gruppen av ensamkommande barn var det 2014 nitton procent som var flickor och 2015 var det åtta procent De ensamkommande barnen från Afghanistan 2015 var framförallt pojkar år Två olika grupper dels från Afghanistan där hela byar kunnat tömmas på unga pojkar dels afghaner från Iran

8 FLYKTINGLÄGER I IRAN Afghaner finns sedan generationer tillbaka på flyktingläger I Iran Svårt att få ett uppehållstillstånd för afghanska familjer i Iran. Lever i en svår och otrygg situation De har nu utsatts för värvningskampanjer för att skickas till kriget i Syrien Om de skulle dö som martyrer lovas familjen en summa på cirka kronor (Hamidi-Nia & Ekman, 2015)

9 ETNICITET, KULTUR OCH GENUS. OM ENSAMKOMMANDE BARN OCH MÖTET MED DEN SVENSKA SKOLAN ELINOR BRUNNBERG & MEHRDAD DARVISHPOUR I SKOLANS MÖTE MED NYANLÄNDA, LAHDENPERÄ & SUNDGREN (RED) Det invandrade pojkar och män kan möta är en mer negativ syn i samhället än vad invandrade flickor och kvinnor gör (Ahmadi, Mella & Darvishpour, 2015) Invandrade pojkar och män kan själva ge uttryck för en mer negativ attityd mot jämställdhet än flickor. Även hederskulturen kan vara starkare bland invandrade pojkar än bland invandrade flickor (Darvishpour & Lahdenperä, 2014) Ett traditionellt könsmönster från hemlandet kan förstärkas för pojkar i en ny och obekant miljö när de på olika sätt förlorar makt och position Ett ändrat synsätt när det gäller synen på kvinnor kan försvåra mötet med landsmän (Ahmadi & Lillya, 2013; Larsson & McNell, 2013) En studie visar att afghanska pojkar som umgicks med flickor i skolan ansåg att de hade behov att ändra sina beteende och synen på könsroller, trots att de upplevde detta som främmande (Larsson & McNell, 2013) För många flickor är situationer annorlunda. När de träffar människor från sitt etniska ursprung blir dessa flickor tvungna att bemöta dem på ett traditionellt sätt som är annat än när de träffar människor utanför sitt etniska ursprung

10 ENSAMKOMMANDE BARN OCH BARN SOM KOMMIT MED SIN FAMILJ Forskare som följt ensamkommande barn i Sverige mellan 2003 och 2012 visar att de allra flesta ensamkommande barn kommer i utbildning och att en del fortsätter till högskoleutbildning (Wadensjös och Celikstudie, 2015) De ensamkommande barnen har samma mönster som ungdomar med svensk bakgrund, det vill säga att flickor studerar i något högre omfattning än pojkar Det gått bättre för de ensamkommande barnen att etablera sig och studera jämfört med de barn som kommit till Sverige tillsammans med sina föräldrar De ensamkommande barnen får mer stöd för att komma in i det svenska samhället samtidigt som de som förenas med sina föräldrar kan få arbetsuppgifter inom familjens hushåll Tvungna att arbeta för att kunna försörja sig och kanske också bidra till försörjningen av familjemedlemmar i hemlandet Resiliens

11 SJU ENSAMKOMMANDE BARN SOM BODDE I FAMILJEHEM INTERVJUADES Hur är det viktigt att bli omhändertagen? Vilka möten är betydelsefulla? Vet du som ensamkommande barn något om familjebudgeten?

12 KÄNSLAN FÖR FLERA VAR ATT DE INTE BLEV VÄL OMHÄNDERTAGNA "Du får inget stöd eller utbildning..... utan bara uteslutning... med bara någonstans att sova. Du får inte någon hjälp med läxor och annat "De köper bara gåvor till sina egna barn och inte till mig "Min framtid känns hopplös, att vara ensam i ett främmande land där ingen bryr sig om dina känslor... Jag ser inget ljus i mitt liv"

13 SMÅ MÖTEN KAN VARA VIKTIGA MÖTEN Mötena med min god man har varit mycket viktiga. Hon besökte mig. Hon brukade köpa presenter till mig och hon talade med mig Även mindre möten kan visa mig att jag betyder något Om socialarbetare... De var inte obehagligt men det kändes inte som om de gjorde någon ansträngning

14 INFORMATION OM FAMILJENS BUDGET MINSKAR KÄNSLAN AV DISKRIMINERING "Diskussionen om familjens budget kommer att kunna ge svar på barnens tankar och frågor... Det kommer inte att vara såret i mitt hjärta som det är när du tror att någon har mycket pengar men inte vill spendera dem på dig"

15 FRÅN INSIDAN FOSTERHEMSPLACERINGAR Barnen måste få bevisat att vuxna bryr sig om dem Regelbundna möten med socialarbetare ger barnet möjlighet att prata om de problem de ställs inför i fosterfamiljen. Samtal med barnet skall inte bara ske med familjehemsförälder närvarande Socialarbetaren skall även direkt till barnet lämna sitt namn och ett telefonnummer så barnet själv kan ta kontakt med henne/honom

16 PATRIARKALA BETEENDEN KAN FÖRSTÄRKAS BLAND MARGINALISERADE POJKAR Integration och ökad delaktighet är en förutsättning för jämställdhet Insatser som minskar samhällets klassklyftor och diskriminering bör öka En del pojkar kan bli mer patriarkala i Sverige än de varit i hemlandet, om de hamnar i segregation och utanförskap Marginaliserade pojkar och även vuxna män riskerar att försöka kompensera sin förlorade makt och ställning i samhället med att bli mer patriarkala. Fördomar, generalisering och stigmatisering av nyanlända män och tonårspojkar kan öka patriarkala attityder. Att se alla invandrarpojkar som potentiella förtryckare och våldsamma förvärrar bara situationen. Alla undersökningar visar att en stämpel förstärker ett avvikande beteende. Dessutom riskerar sådana här generaliseringar att dölja att våld mot kvinnor är ett universellt problem, som även finns hos så kallade etniska svenskar.

17 UTMANINGAR FÖR ENSAMKOMMANDE BARN Det stora antalet utrikesfödda kan kräva nya grepp i jämställdhetsarbetet Men vi bör inte ställa svensk kultur mot utländsk kultur när vi talar om jämställdhet. Dels för att inte dela in människor i vi och dom, och dels för att människor födda utomlands inte är en homogen grupp. Vi bör istället prata om vilka beteenden som är i enlighet med mänskliga rättigheter, och vilka handlingar som strider mot dem. Mänskliga rättigheter ska respekteras oavsett land och bakgrund.

18 ANDRA AKTUELLA PUBLICERINGAR Brunnberg, E. & Hart, A. (2016). En magisk box för resiliensskapande insatser Strategiskt, kreativt och engagerat stöd i samverkan med barn i kris, på flykt eller i andra svåra livssituationer Publiceras i Socialmedicinsk tidskrift nr 1 Specialnummer av BUSbladet om ensamkommande barn Aytar, O. & Brunnberg, E. (inskickad) Empowering unaccompanied children in everyday life in a new country A resilience support centre in Sweden evaluated from the perspective of programme theory. Social Work Review Brunnberg, E. (2015). Ensamkommande barn och unga på flykt att växa upp utan familj eller i ett transnationellt familjesystem i Mehrdad Darvishpour och Charles Westin (red) Migration och etnicitet Perspektiv på ett mångkulturellt Sverige Lund: Studentlitteratur Aytar, O. & Brunnberg, E. (2015) Social work in a center for unaccompanied children in Sweden: A child rights perspective i Gro Jacobsen (red) Rights in the Nordic welfare states. Aarhus: Aarhus University Press/ NSU Press Brunnberg, E., Borg, R-M. & Fridström, C. (2011). Ensamkommande barn En forskningsgenomgång Lund: Studentlitteratur Brunnberg, E, & Osman, A, (2012) På väg in i det svenska samhället Slututvärdering av Solitario dagverksamhet för ensamkommande barn i Eskilstuna. Eskilstuna: Mälardalens högskola

19 Tack för er uppmärksamhet!