FRÅN AFGHANISTAN TILL SVERIGE SOM ENSAMKOMMANDE BARN. Elinor Brunnberg Mehrdad Darvishpour 29 februari 2016

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FRÅN AFGHANISTAN TILL SVERIGE SOM ENSAMKOMMANDE BARN. Elinor Brunnberg Mehrdad Darvishpour 29 februari 2016"

Transkript

1 FRÅN AFGHANISTAN TILL SVERIGE SOM ENSAMKOMMANDE BARN Elinor Brunnberg Mehrdad Darvishpour 29 februari 2016

2

3 ANTAL ENSAMKOMMANDE POJKAR OCH FLICKOR 2015 Ålder Flickor Pojkar Totalt 0 6 år år år år Totalt

4 35360 ENSAMKOMMANDE BARN % från Afghanistan (23 480) Syrien (3777) Somalia (2058) Eritrea (1939) Irak (1097) Andra länder(3018) Det kom barn år 2015 (35024 barn med familj) 27 februari 2016 tillfällig framförhandlad vapenvila i kriget i Syrien

5 AFGHANISTAN Afghanistan är ett land med 32 miljoner invånare med många barn och hög barnadödlighet (the World Bank, 2015) Befolkningen består av 35 olika minoriteter. Pashtunerna 45 % är den största gruppen Det finns två officiella språk, pastho och dari Sunnimuslimer (80 %) eller shiamuslimer (19%) Begränsad skolgång koranskola Könssegregeringen i Afghanistan uppfattas som bland de strängaste i världen De flesta äktenskap i Afghanistan är tvångsäktenskap. Barnäktenskap förekommer, Hedersmord är inte ovanligt (Nordberg, 2015)

6 93% % 73% 77% % 71% 99% 0 58% 69% 90% 78% 19 % Flickor Pojkar 81 %

7 AFGHANISTAN I hela gruppen av ensamkommande barn var det 2014 nitton procent som var flickor och 2015 var det åtta procent De ensamkommande barnen från Afghanistan 2015 var framförallt pojkar år Två olika grupper dels från Afghanistan där hela byar kunnat tömmas på unga pojkar dels afghaner från Iran

8 FLYKTINGLÄGER I IRAN Afghaner finns sedan generationer tillbaka på flyktingläger I Iran Svårt att få ett uppehållstillstånd för afghanska familjer i Iran. Lever i en svår och otrygg situation De har nu utsatts för värvningskampanjer för att skickas till kriget i Syrien Om de skulle dö som martyrer lovas familjen en summa på cirka kronor (Hamidi-Nia & Ekman, 2015)

9 ETNICITET, KULTUR OCH GENUS. OM ENSAMKOMMANDE BARN OCH MÖTET MED DEN SVENSKA SKOLAN ELINOR BRUNNBERG & MEHRDAD DARVISHPOUR I SKOLANS MÖTE MED NYANLÄNDA, LAHDENPERÄ & SUNDGREN (RED) Det invandrade pojkar och män kan möta är en mer negativ syn i samhället än vad invandrade flickor och kvinnor gör (Ahmadi, Mella & Darvishpour, 2015) Invandrade pojkar och män kan själva ge uttryck för en mer negativ attityd mot jämställdhet än flickor. Även hederskulturen kan vara starkare bland invandrade pojkar än bland invandrade flickor (Darvishpour & Lahdenperä, 2014) Ett traditionellt könsmönster från hemlandet kan förstärkas för pojkar i en ny och obekant miljö när de på olika sätt förlorar makt och position Ett ändrat synsätt när det gäller synen på kvinnor kan försvåra mötet med landsmän (Ahmadi & Lillya, 2013; Larsson & McNell, 2013) En studie visar att afghanska pojkar som umgicks med flickor i skolan ansåg att de hade behov att ändra sina beteende och synen på könsroller, trots att de upplevde detta som främmande (Larsson & McNell, 2013) För många flickor är situationer annorlunda. När de träffar människor från sitt etniska ursprung blir dessa flickor tvungna att bemöta dem på ett traditionellt sätt som är annat än när de träffar människor utanför sitt etniska ursprung

10 ENSAMKOMMANDE BARN OCH BARN SOM KOMMIT MED SIN FAMILJ Forskare som följt ensamkommande barn i Sverige mellan 2003 och 2012 visar att de allra flesta ensamkommande barn kommer i utbildning och att en del fortsätter till högskoleutbildning (Wadensjös och Celikstudie, 2015) De ensamkommande barnen har samma mönster som ungdomar med svensk bakgrund, det vill säga att flickor studerar i något högre omfattning än pojkar Det gått bättre för de ensamkommande barnen att etablera sig och studera jämfört med de barn som kommit till Sverige tillsammans med sina föräldrar De ensamkommande barnen får mer stöd för att komma in i det svenska samhället samtidigt som de som förenas med sina föräldrar kan få arbetsuppgifter inom familjens hushåll Tvungna att arbeta för att kunna försörja sig och kanske också bidra till försörjningen av familjemedlemmar i hemlandet Resiliens

11 SJU ENSAMKOMMANDE BARN SOM BODDE I FAMILJEHEM INTERVJUADES Hur är det viktigt att bli omhändertagen? Vilka möten är betydelsefulla? Vet du som ensamkommande barn något om familjebudgeten?

12 KÄNSLAN FÖR FLERA VAR ATT DE INTE BLEV VÄL OMHÄNDERTAGNA "Du får inget stöd eller utbildning..... utan bara uteslutning... med bara någonstans att sova. Du får inte någon hjälp med läxor och annat "De köper bara gåvor till sina egna barn och inte till mig "Min framtid känns hopplös, att vara ensam i ett främmande land där ingen bryr sig om dina känslor... Jag ser inget ljus i mitt liv"

13 SMÅ MÖTEN KAN VARA VIKTIGA MÖTEN Mötena med min god man har varit mycket viktiga. Hon besökte mig. Hon brukade köpa presenter till mig och hon talade med mig Även mindre möten kan visa mig att jag betyder något Om socialarbetare... De var inte obehagligt men det kändes inte som om de gjorde någon ansträngning

14 INFORMATION OM FAMILJENS BUDGET MINSKAR KÄNSLAN AV DISKRIMINERING "Diskussionen om familjens budget kommer att kunna ge svar på barnens tankar och frågor... Det kommer inte att vara såret i mitt hjärta som det är när du tror att någon har mycket pengar men inte vill spendera dem på dig"

15 FRÅN INSIDAN FOSTERHEMSPLACERINGAR Barnen måste få bevisat att vuxna bryr sig om dem Regelbundna möten med socialarbetare ger barnet möjlighet att prata om de problem de ställs inför i fosterfamiljen. Samtal med barnet skall inte bara ske med familjehemsförälder närvarande Socialarbetaren skall även direkt till barnet lämna sitt namn och ett telefonnummer så barnet själv kan ta kontakt med henne/honom

16 PATRIARKALA BETEENDEN KAN FÖRSTÄRKAS BLAND MARGINALISERADE POJKAR Integration och ökad delaktighet är en förutsättning för jämställdhet Insatser som minskar samhällets klassklyftor och diskriminering bör öka En del pojkar kan bli mer patriarkala i Sverige än de varit i hemlandet, om de hamnar i segregation och utanförskap Marginaliserade pojkar och även vuxna män riskerar att försöka kompensera sin förlorade makt och ställning i samhället med att bli mer patriarkala. Fördomar, generalisering och stigmatisering av nyanlända män och tonårspojkar kan öka patriarkala attityder. Att se alla invandrarpojkar som potentiella förtryckare och våldsamma förvärrar bara situationen. Alla undersökningar visar att en stämpel förstärker ett avvikande beteende. Dessutom riskerar sådana här generaliseringar att dölja att våld mot kvinnor är ett universellt problem, som även finns hos så kallade etniska svenskar.

17 UTMANINGAR FÖR ENSAMKOMMANDE BARN Det stora antalet utrikesfödda kan kräva nya grepp i jämställdhetsarbetet Men vi bör inte ställa svensk kultur mot utländsk kultur när vi talar om jämställdhet. Dels för att inte dela in människor i vi och dom, och dels för att människor födda utomlands inte är en homogen grupp. Vi bör istället prata om vilka beteenden som är i enlighet med mänskliga rättigheter, och vilka handlingar som strider mot dem. Mänskliga rättigheter ska respekteras oavsett land och bakgrund.

18 ANDRA AKTUELLA PUBLICERINGAR Brunnberg, E. & Hart, A. (2016). En magisk box för resiliensskapande insatser Strategiskt, kreativt och engagerat stöd i samverkan med barn i kris, på flykt eller i andra svåra livssituationer Publiceras i Socialmedicinsk tidskrift nr 1 Specialnummer av BUSbladet om ensamkommande barn Aytar, O. & Brunnberg, E. (inskickad) Empowering unaccompanied children in everyday life in a new country A resilience support centre in Sweden evaluated from the perspective of programme theory. Social Work Review Brunnberg, E. (2015). Ensamkommande barn och unga på flykt att växa upp utan familj eller i ett transnationellt familjesystem i Mehrdad Darvishpour och Charles Westin (red) Migration och etnicitet Perspektiv på ett mångkulturellt Sverige Lund: Studentlitteratur Aytar, O. & Brunnberg, E. (2015) Social work in a center for unaccompanied children in Sweden: A child rights perspective i Gro Jacobsen (red) Rights in the Nordic welfare states. Aarhus: Aarhus University Press/ NSU Press Brunnberg, E., Borg, R-M. & Fridström, C. (2011). Ensamkommande barn En forskningsgenomgång Lund: Studentlitteratur Brunnberg, E, & Osman, A, (2012) På väg in i det svenska samhället Slututvärdering av Solitario dagverksamhet för ensamkommande barn i Eskilstuna. Eskilstuna: Mälardalens högskola

19 Tack för er uppmärksamhet!

Ensamkommande flyktingbarn i Sverige

Ensamkommande flyktingbarn i Sverige Ensamkommande flyktingbarn i Sverige Aycan Çelikaksoy & Eskil Wadensjö Stockholms universitet Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitets Linnécentrum för integrationsstudier (SULCIS)

Läs mer

Unika BILDER OCH FIGURER

Unika BILDER OCH FIGURER 1 Unika BILDER OCH FIGURER MOT HEDERSFÖRTRYCK kan ses och köpas hos Institutet Mot Hedersförtryck Olivedalsgatan 14 Göteborg ( vardagar 10-16) Institutet Mot Hedersförtryck/IMH 0702 97 76 14 epost: lasse.imh@gmail.com

Läs mer

Ensamkommande flyktingbarn i Sverige SFBUP den 12 februari 2016

Ensamkommande flyktingbarn i Sverige SFBUP den 12 februari 2016 Ensamkommande flyktingbarn i Sverige SFBUP den Eskil Wadensjö Stockholms universitet Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet Undersökningen 1. Att konstruera ett mer omfattande datamaterial

Läs mer

Flyktingsituation i världen

Flyktingsituation i världen Ladnaan att må bra Förhållningssätt i mötet med föräldrar från andra kulturer Elisabet Wettergren, familjeterapeut, Borlänge Kommun Fatumo Osman, leg. sjuksköterska, adjunkt, doktorand Flyktingsituation

Läs mer

Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter

Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter 1 Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter Det finns över 60 miljoner människor i världen som varit tvugna att lämna sina hem för att söka skydd. Ca 80% av

Läs mer

Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta?

Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta? Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta? Ingrid Höjer Professor i socialt arbete Institutionen för socialt arbete Presentationens innehåll: Vad vet vi redan? Kort om situationen

Läs mer

Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad. Lina Aldén & Mats Hammarstedt

Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad. Lina Aldén & Mats Hammarstedt Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad Lina Aldén & Mats Hammarstedt Bakgrund År 2016 är mer än 1,5 miljoner personer, eller ca 16 procent av den totala befolkningen

Läs mer

Tillfälligt boende för asylsökande ensamkommande barn (HVB-hem) på Ulfsbergsgården i Tullinge

Tillfälligt boende för asylsökande ensamkommande barn (HVB-hem) på Ulfsbergsgården i Tullinge 1 [7] Stöd- och utvecklingsenheten 2016-02-10 Frågor och svar Tillfälligt boende för asylsökande ensamkommande barn (HVB-hem) på Ulfsbergsgården i Tullinge Finns inte just din fråga besvarad? Hör i så

Läs mer

Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping 10-11 april 2014

Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping 10-11 april 2014 Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping 10-11 april 2014 EKB Psykisk ohälsa Flera studier visar på samband mellan att vara flyktingbarn och psykisk

Läs mer

Hälsosamtalsguiden barn För nyanlända barn med permanent uppehållstillstånd

Hälsosamtalsguiden barn För nyanlända barn med permanent uppehållstillstånd Hälsosamtalsguiden barn För nyanlända barn med permanent uppehållstillstånd Välkommen att ta del av en utvecklad och prövad hälsosamtalsmetod för nyanlända barn med flyktbakgrund som exempelvis kan användas

Läs mer

Skolsocialt arbete som brobryggande några reflektioner kring byggstenar, redskap och kritiska punkter ur ett forskarperspektiv

Skolsocialt arbete som brobryggande några reflektioner kring byggstenar, redskap och kritiska punkter ur ett forskarperspektiv Skolsocialt arbete som brobryggande några reflektioner kring byggstenar, redskap och kritiska punkter ur ett forskarperspektiv Skolkuratorsdagarna, Visby 13 oktober 2015 Åsa Backlund Institutionen för

Läs mer

Villkorad tillhörighet om ensamkommande barn och ungas situation i Sverige. Ulrika Wernesjö, FD i sociologi, ulrika.wernesjo@mdh.

Villkorad tillhörighet om ensamkommande barn och ungas situation i Sverige. Ulrika Wernesjö, FD i sociologi, ulrika.wernesjo@mdh. Villkorad tillhörighet om ensamkommande barn och ungas situation i Sverige Ulrika Wernesjö, FD i sociologi, ulrika.wernesjo@mdh.se Avhandlingens syfte är att utforska förhandlingar av tillhörighet bland

Läs mer

PYC. ett program för att utbilda föräldrar

PYC. ett program för att utbilda föräldrar PYC ett program för att utbilda föräldrar Föräldrar med intellektuella funktionshinder: erfarenheter av att pröva och införa ett föräldrastödsprogram i Sverige Detta är en sammanställning på enkel svenska.

Läs mer

Att vara tvåspråkig. En undersökning om elevers attityder till sin tvåspråkighet. Agnieszka Fredin, Delyana Kraeva, Tony Johnson LAU370

Att vara tvåspråkig. En undersökning om elevers attityder till sin tvåspråkighet. Agnieszka Fredin, Delyana Kraeva, Tony Johnson LAU370 Att vara tvåspråkig En undersökning om elevers attityder till sin tvåspråkighet Agnieszka Fredin, Delyana Kraeva, Tony Johnson LAU370 Handledare: Emma Sköldberg Examinator: Lena Rogström Rapportnummer:

Läs mer

När jag var 8 år gammal flyttade

När jag var 8 år gammal flyttade Egna upplevelser av fosterhemsplacering som barn och biologisk förälder Idag har vi stor kunskap om föräldrars betydelse för sina barn. Föräldrar är viktiga i barns liv och därmed också betydelsefulla

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

Strömmen av flyktingar till kommunen minskar och trenden har vänt ner

Strömmen av flyktingar till kommunen minskar och trenden har vänt ner Linköpings kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2011:11 Strömmen av flyktingar till kommunen minskar och trenden har vänt ner Efter rekordnivåerna för mottagna flyktingar i Linköpings kommun kommer

Läs mer

KORALLENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KORALLENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KORALLENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För mer information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Den vita tråden. Utveckla det drogförebyggande arbetet

Den vita tråden. Utveckla det drogförebyggande arbetet Den vita tråden Att Idrotts- och hälsocertifiera Annebergs IF innebär att vi utvecklar sammanhållningen och klubbgemenskapen mellan Annebergs IF olika lag. Certifieringen visar på betydelsen av föräldrastöd

Läs mer

Tema: Afghaner på flykt

Tema: Afghaner på flykt Tema: Afghaner på flykt Många afghaner kommer nu till Europa. Många fler än tidigare. Sverige gick i höst om Tyskland som mottagarland för asylsökande afghaner inte bara räknat per capita, utan i absoluta

Läs mer

Landrapport Sverige. Svar på barns våld mot föräldrar: Europeiskt perspektiv. Landrapport Sverige 1

Landrapport Sverige. Svar på barns våld mot föräldrar: Europeiskt perspektiv. Landrapport Sverige 1 Landrapport Sverige Svar på barns våld mot föräldrar: Europeiskt perspektiv Landrapport Sverige 1 Sverige Denna publikation har tagits fram med ekonomiskt stöd från Europeiska unionens Daphneprogram. Ulla

Läs mer

Länsstyrelsen. Organisationen för integration och etablering - Uppsala län 2015-05-21

Länsstyrelsen. Organisationen för integration och etablering - Uppsala län 2015-05-21 Länsstyrelsen Organisationen för integration och etablering - Uppsala län 2015-05-21 Målgrupper Som nyanländ räknas en asylsökande som fått uppehållstillstånd (flyktingar, skyddsbehövande, särskilt ömmande

Läs mer

Trygghet, respekt och ansvar

Trygghet, respekt och ansvar Trygghet, respekt och ansvar Alla barn och elever ska känna sig trygga i förskolan, skolan och vuxenutbildning. Diskriminering och alla andra former av kränkande behandling hör inte hemma i ett demokratiskt

Läs mer

REFERAT FRÅN INFORMATIONSMÖTET OM HVB-HEMMET UDDESTEN PÅ GALTARÖ

REFERAT FRÅN INFORMATIONSMÖTET OM HVB-HEMMET UDDESTEN PÅ GALTARÖ REFERAT FRÅN INFORMATIONSMÖTET OM HVB-HEMMET UDDESTEN PÅ GALTARÖ 11 februari 2016 Nösnäsgymnasiet, Aulan Moderator: Ulla-Carin Moberg, Social resursförvaltning Göteborg Närvarande: Peter Galatius, Uddesten

Läs mer

Utvandringen större än någonsin tidigare

Utvandringen större än någonsin tidigare 1(5) Utvandring och invandring Utvandringen större än någonsin tidigare Invandringen till Sverige har under de senaste åren varit hög. Under 2011 invandrade 96 467 personer, vilket var en minskning med

Läs mer

Röda Korsets byrå mot diskriminering. Mänsklig mångfald - hur främja och varför. Mångfaldsarbete (mervärde)

Röda Korsets byrå mot diskriminering. Mänsklig mångfald - hur främja och varför. Mångfaldsarbete (mervärde) Röda Korsets byrå mot diskriminering Mänsklig mångfald - hur främja och varför Jan-Olov Madeleine Ågren 0920-23 72 30 Jan-Olov.Madeleine.Agren@redcross.se Röda Korsets byrå mot diskriminering Projektet

Läs mer

Åtgärder för att möta flyktingkrisen 11 P M NOVEMBER 2015

Åtgärder för att möta flyktingkrisen 11 P M NOVEMBER 2015 Åtgärder för att möta flyktingkrisen 11 P M NOVEMBER 2015 PM: Åtgärder för att möta flyktingkrisen Det pågår en humanitär kris i världen. Krig, förtryck, islamistiska terrorgrupper samt förföljelse av

Läs mer

H U M A N R I G H T S W A T C H. ATT SÖKA SKYDD Ensamkommande barn i Sverige

H U M A N R I G H T S W A T C H. ATT SÖKA SKYDD Ensamkommande barn i Sverige H U M A N R I G H T S W A T C H ATT SÖKA SKYDD Ensamkommande barn i Sverige Att söka skydd Ensamkommande barn i Sverige Copyright 2016 Human Rights Watch Med ensamrätt. Tryckt i Förenta staterna ISBN:

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Solgården Vision På förskolan förekommer inga former av diskriminering, trakasserier, eller kränkande behandling. Förskolans värdegrund

Läs mer

Ensamkommande men inte ensamma

Ensamkommande men inte ensamma Ensamkommande men inte ensamma Att arbeta med ensamkommande barn och ungdomar i praktik och teori Marie Hessle Fil.dr.,leg.psykolog,spec.i klinisk psykologi, Valsta VC Märsta marie.hessle@gmail.com 2013-10-30

Läs mer

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Forshaga_Hemtjänst 1-2 (minst 7 svarande) Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Forshaga_Hemtjänst 1-2 (minst 7 svarande) Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Forshaga_Hemtjänst 1-2 (minst 7 svarande) Hemtjänst Resultaten för er verksamhet/område Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet/område

Läs mer

Schema för kursen integration och mångkulturell sociologi

Schema för kursen integration och mångkulturell sociologi Sociologiska institutionen, Stockholms universitet, Schema för kursen integration och mångkulturell sociologi 6 + 6 (hp) uppsats Undervisningsperioden: våren 2009 Delkurs 1, 14/4 11/5. Delkurs 2. 11/5

Läs mer

LIKABEHANDLINGS- PLAN S A N K T T H O M A S F Ö R S K O L A

LIKABEHANDLINGS- PLAN S A N K T T H O M A S F Ö R S K O L A LIKABEHANDLINGS- PLAN S A N K T T H O M A S F Ö R S K O L A L Ä S Å R E T 2 0 1 4 2015 INNEHÅLL Inledning 4 D E L 1 : B A K G R U N D, B E G R E P P O C H R U T I N E R Skollagen och diskrimineringslagen

Läs mer

Förskolan Bondebackas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Bondebackas plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Bondebackas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Läsår 15-16 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Projekt Migration. Refleklera - & Agera

Projekt Migration. Refleklera - & Agera Projekt Migration Refleklera - & Agera Foto: thomas koch/shutterstock.com Flyktingläger nära gränsen mellan Turkiet och Syrien. Migration är en naturlig företeelse som har präglat hela mänsklighetens historia.

Läs mer

Världskrigen. Talmanus

Världskrigen. Talmanus Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT DISKRIMINERING OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2014/2015

HANDLINGSPLAN MOT DISKRIMINERING OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2014/2015 HANDLINGSPLAN MOT DISKRIMINERING OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2014/2015 Innehållsförteckning Innehåll Handlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling, läsåret 2014/15...2 Lagens

Läs mer

Högt i tak men var har vi golvet? SSG Säkerhetskonferens 2016, Tema: Den sociala arbetsplatsen den 15 16 mars 2016 i Stockholm

Högt i tak men var har vi golvet? SSG Säkerhetskonferens 2016, Tema: Den sociala arbetsplatsen den 15 16 mars 2016 i Stockholm Högt i tak men var har vi golvet? SSG Säkerhetskonferens 2016, Tema: Den sociala arbetsplatsen den 15 16 mars 2016 i Stockholm Jeanette Larsson Vem är jag? Polis i Malmö i 25 år (1989 2014) Värdegrundsutbildare

Läs mer

Förskolans allmänna förebyggande arbete: *Vi arbetar utifrån våra styrdokument, skollag/läroplan.

Förskolans allmänna förebyggande arbete: *Vi arbetar utifrån våra styrdokument, skollag/läroplan. LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN BJÖRKLIDEN 2015-2016 Förskolans vision: Hos oss på Björkliden känner sig alla barn, vårdnadshavare och pedagoger välkomna och trygga. Alla bemöts och behandlas med respekt.

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning.

Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning. En del frågor ska besvaras ur två perspektiv: Så här var det för mig och Så här betydelsefullt var det för mig. Kryssa för de svarsalternativ som stämmer bäst överens med din uppfattning. OMT-studien,

Läs mer

Kategoriseringar, identiteter och språk

Kategoriseringar, identiteter och språk Kategoriseringar, identiteter och språk Fil dr. René León Rosales 2012-10-19 1 Vid framtidens hitersta gräns om maskulina elevpostioner i en multietnisk skola 2010 2012-10-19 2 Syfte: att synliggöra centrala

Läs mer

Jag vill veta varför jag har utsatts för diskriminering, är det på grund av att jag är invandrare, har en funktionsnedsättning eller är jude?

Jag vill veta varför jag har utsatts för diskriminering, är det på grund av att jag är invandrare, har en funktionsnedsättning eller är jude? Jag vill veta varför jag har utsatts för diskriminering, är det på grund av att jag är invandrare, har en funktionsnedsättning eller är jude? Ur anmälan till Diskrimineringsombudsmannen 2012 Mångfald Fakta

Läs mer

Förskolan: Humlan Natt & Dag 2015-2016

Förskolan: Humlan Natt & Dag 2015-2016 Förskolan: Humlan Natt & Dag 2015-2016 Förskolans främjande insatser Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för alla människors lika värde. Förebyggande åtgärder På Humlans förskola

Läs mer

Befolkningsprognos flyktinginvandring

Befolkningsprognos flyktinginvandring Befolkningsprognos flyktinginvandring Trelleborgs kommun använder befolkningsstatistik och tar fram befolkningsprognoser baserat på underlag från SCB. Detta underlag bygger på folkbokföring. Det innebär

Läs mer

ETABLERING I UTVECKLING 2015 En regional överenskommelse om utveckling av nyanländas etablering i Östergötland

ETABLERING I UTVECKLING 2015 En regional överenskommelse om utveckling av nyanländas etablering i Östergötland ETABLERING I UTVECKLING 2015 En regional överenskommelse om utveckling av nyanländas etablering i Östergötland Avsikt Den här överenskommelsen ska bidra till att utveckla och skapa effektiva insatser för

Läs mer

Uppmanar invånare som vill engagera sig att bli kulturvänner, familjehem, kontaktpersoner eller gode män

Uppmanar invånare som vill engagera sig att bli kulturvänner, familjehem, kontaktpersoner eller gode män Pressmeddelande 2015-10-19 Tibro kommun vill ta vara på allmänhetens engagemang för flyktingar: Uppmanar invånare som vill engagera sig att bli kulturvänner, familjehem, kontaktpersoner eller gode män

Läs mer

Frivilligverksamhet i Hjo kommun

Frivilligverksamhet i Hjo kommun Frivilligverksamhet i Hjo kommun - Du behövs - Integrationsenheten Barn & utbildning Vård & omsorg Syfte Frivilligt arbete ska fungera som ett komplement till den kommunala verksamheten och dess syfte

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Arvika Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Resultat för Arvika Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Arvika Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

Läs mer

BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK

BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK Av: Inge Stene Denna artikel bör ses mot bakgrund av de multipla intelligenserna (se artikeln Det kreativa barnet). Den handlar kort sagt om kommunikation. Vi kan förhålla oss

Läs mer

Jämlik medborgarservice. En broschyr om hur dialog och service ska arbeta för att uppnå detta

Jämlik medborgarservice. En broschyr om hur dialog och service ska arbeta för att uppnå detta Jämlik medborgarservice En broschyr om hur dialog och service ska arbeta för att uppnå detta Jämlik medborgarservice, hur arbetar vi för det? Dialog och services vision Dialog och service har en vision

Läs mer

En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN

En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN Jag får inte den hjälp jag behöver för att kunna ge barnen en bra utbildning. Har absolut ingenting emot barnen i sig utan det är själva situationen.

Läs mer

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Tanzania har ratificerat FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor och officiellt förklarar sig landet

Läs mer

Statistik om Västerås. Flyttningar Västerås 2015. Invandring och utvandring

Statistik om Västerås. Flyttningar Västerås 2015. Invandring och utvandring Statistik om Västerås Flyttningar Västerås 215 Att befolkningen i Västerås ökar och gjort så med i genomsnitt 1 3 personer per år under de senaste 1 åren beror dels på en naturlig folkökning med fler födda

Läs mer

Vad tycker barnen? Barns och ungdomars uppfattning om sin trygghet och delaktighet i HVB och LSS-boenden under 2013

Vad tycker barnen? Barns och ungdomars uppfattning om sin trygghet och delaktighet i HVB och LSS-boenden under 2013 Vad tycker barnen? Barns och ungdomars uppfattning om sin trygghet och delaktighet i HVB och LSS-boenden under 2013 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

VISION: Barn och ungdomar i den sociala barnavården ska uppleva sig och vara delaktiga i frågor som rör deras eget liv

VISION: Barn och ungdomar i den sociala barnavården ska uppleva sig och vara delaktiga i frågor som rör deras eget liv VISION: Barn och ungdomar i den sociala barnavården ska uppleva sig och vara delaktiga i frågor som rör deras eget liv VAD ÄR DELAKTIGHET? Barn blir lyssnade till Barn får stöd i att uttrycka sina åsikter

Läs mer

Flickafadder ÅTERRAPPORT 2011 1

Flickafadder ÅTERRAPPORT 2011 1 Flickafadder ÅTERRAPPORT 2011 1 Flickafadder Tack för att du stödjer Plans arbete för flickors rättigheter! Här får du som är Flickafadder en rapport om Plans arbete för flickors rättigheter. Vi berättar

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Skövde Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Skövde Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Skövde Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

Läs mer

Policy Fastställd 1 december 2012

Policy Fastställd 1 december 2012 Policy Fastställd 1 december 2012 1 1. Syfte med Policyn Denna policy innehåller vägledning till SAKs ledning, personal och medlemmar för hela verksamheten. Den antas av årsmötet och uttrycker SAKs vision,

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för Södermalm Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014. Stockholms län Resultat för Södermalm Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Stockholms län Resultat för Södermalm Hemtjänst Resultaten för er stadsdel Det här är en sammanställning av resultaten för er stadsdel från undersökningen Vad

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling förskolorna, Boxholms kommun November 2014 Innehållsförteckning Vår vision sid. 2 Planens giltighetstid sid. 2 Ansvarig för denna plan sid. 2 Bakgrund

Läs mer

Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR

Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR Det är i de vardagliga mötena som värderingar och attityder förmedlas Varje verksamhet skall ha skriftlig plan för

Läs mer

Barkarbyskolans likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2011-2012.

Barkarbyskolans likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2011-2012. 2011-10-17 1 (7) Barkarbyskolans likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2011-2012. Diskriminering och all form av kränkande behandling är sedan 1 januari 2009 förbjuden enligt diskrimineringslagen

Läs mer

Haga/Gudö förskolors likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015. Gladan

Haga/Gudö förskolors likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015. Gladan Haga/Gudö förskolors likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Gladan Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechef

Läs mer

Yttrande över utkast till lagrådsremiss Begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

Yttrande över utkast till lagrådsremiss Begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige Skapat den 2016-03-10 Justitiedepartementet Yttrande över utkast till lagrådsremiss Begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige RFSL avstyrker förslaget om temporära ändringar i bestämmelserna

Läs mer

Lärlingsgymnasiet i Sverige ABs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lärlingsgymnasiet i Sverige ABs plan mot diskriminering och kränkande behandling Lärlingsgymnasiet i Sverige ABs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen gymnasieskola Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel

Läs mer

Följade gäller i föreningens aktiviteter och inkluderar såväl träningar, träningsläger som matcher samt resor till och från match:

Följade gäller i föreningens aktiviteter och inkluderar såväl träningar, träningsläger som matcher samt resor till och från match: Idrotts- och hälsocertifiering: Lerkils IF Under 2013 utformar Lerkils IF en policy i samstämmighet med Kungsbacka kommuns krav för att bli en idrotts- och hälsocertifierad förening. Innehållet i denna

Läs mer

343-3629 www.tinget.com STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETE

343-3629 www.tinget.com STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETE 343-3629 www.tinget.com STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETE Gemensam värdegrund Landstingets gemensamma värdegrund vilar på Människovärdesprincipen och är vägledande för landstingets jämställdhetsarbete.

Läs mer

KROKODILENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2011 OCH VÅREN 2012

KROKODILENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2011 OCH VÅREN 2012 KROKODILENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2011 OCH VÅREN 2012 För mer information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Likabehandlingsplan Östad förskolor och familjedaghem

Likabehandlingsplan Östad förskolor och familjedaghem 1 (13) 2014-11-24 Lärande Östad enhet: Björkhyddans förskola Björnens förskola Familjedaghem Likabehandlingsplan Östad förskolor och familjedaghem I Östad enhets förskoleverksamhet ingår: Björkhyddans

Läs mer

Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna

Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna I detta svarshäfte finns svar från: Ersta/Sköndals Högskola Frågor

Läs mer

PLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING / LIKABEHANDLINGSPLAN

PLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING / LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING / LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR PRAKTISKA I VÄXJÖ Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever upphörde att gälla den 1 januari 2009.

Läs mer

MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA

MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA Helsingfors 7.1.2016 Innehåll MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA...3 Nya flyktingförläggningar... 3 Undervisning för asylsökandes barn... 4 Inflyttning av asylsökande

Läs mer

Utbildning ur ett barnfattigdomsperspektiv

Utbildning ur ett barnfattigdomsperspektiv Utbildning ur ett barnfattigdomsperspektiv -vad säger forskningen och hur ska vi arbeta i praktiken? Anders Trumberg Enheten för hållbar utveckling anders.trumberg@ Vad är fattigdom? Hur mäter vi fattigdom?

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 för Norra Ängby skola

Verksamhetsplan 2015 för Norra Ängby skola Norra Ängby skola Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (12) 2015-02-04 Handläggare Kerstin Jansson Telefon: Till Norra Ängby skola Verksamhetsplan 2015 för Norra Ängby skola Förslag till beslut Norra Ängby skola

Läs mer

MELISSA DELIR. Vilsen längtan hem

MELISSA DELIR. Vilsen längtan hem MELISSA DELIR Vilsen längtan hem 2005-10 år senare -2015 Idrott och hälsa lärare 3 böcker & metodmaterial, kärleken är fri, skolprojekt (kvinnojour) Föreläsningar (2009) Hemkommun (2012) Man & dotter Hälsa

Läs mer

Barns och ungdomars flyttningar

Barns och ungdomars flyttningar Demografisk rapport 214:2 Barns och ungdomars flyttningar i Stockholms län år 212/213 Befolkningsprognos 214-223/45 Arbetet med projektet Barns och ungdomars flyttningar i Stockholms län år 212/213 utförs

Läs mer

-\a --:)---à- 1. Tjänsteskrivelse, Språkintroduktion 2. Språkintroduktion-information från Vallentuna S/mnasium jan zo16 VALLENTUNA KOMMUN

-\a --:)---à- 1. Tjänsteskrivelse, Språkintroduktion 2. Språkintroduktion-information från Vallentuna S/mnasium jan zo16 VALLENTUNA KOMMUN Utbild ni ngsnä m ndens a rbetsutskott Sa m ma nträdesprotokol I 2076-02-03 6 (10) g4 Språkintroduktion - ett program för nyanlända (UN 2016.004) Beslut Arbetsutskottet noterar informationen. Ärendebeskrivning

Läs mer

Bakåt -nu -framåt. En rad av år ca 30 st varav hälften barn/unga och 5 ensamkommande. Asylboenden 0-84-284-384-463-160-? Etablerade 30-50-124-390-?

Bakåt -nu -framåt. En rad av år ca 30 st varav hälften barn/unga och 5 ensamkommande. Asylboenden 0-84-284-384-463-160-? Etablerade 30-50-124-390-? Bakåt -nu -framåt En rad av år ca 30 st varav hälften barn/unga och 5 ensamkommande Asylboenden 0-84-284-384-463-160-? Etablerade 30-50-124-390-? LOKs ansvarsområden Förskola och skola (grundskola-gymnasium)

Läs mer

Verksamhetsplan. För syskonavdelningarna Humlan och Fjärilen

Verksamhetsplan. För syskonavdelningarna Humlan och Fjärilen Verksamhetsplan För syskonavdelningarna Humlan och Fjärilen VÄRDEGRUND Att främja alla barns lika värde. Att alla barn blir bekräftade och sedda. Att barn och föräldrar blir respekterade för den de är.

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Lund_Mårtenslund (minst 7 svarande) Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Lund_Mårtenslund (minst 7 svarande) Särskilt boende Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Lund_Mårtenslund (minst 7 svarande) Särskilt boende Resultaten för er verksamhet/område Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet/område

Läs mer

Sammanfattning. Se OECD (2013). 2. Se SCB (2015). 3. Se Migrationsverket (2015).

Sammanfattning. Se OECD (2013). 2. Se SCB (2015). 3. Se Migrationsverket (2015). Sammanfattning År 2015 var mer än 1,5 miljoner personer, eller över 16 procent av den totala befolkningen som bodde i Sverige, födda utomlands. Därutöver hade mer än 700 000 personer födda i Sverige minst

Läs mer

Problemformulering och frågor

Problemformulering och frågor Bakgrund Varje år avlider ca 1500 personer till följd av självmord Gruppen efterlevande barn är osynlig Forskning visar att det är en högriskgrupp för psykisk ohälsa, självmordsförsök och fullbordade självmord

Läs mer

Ensamkommande flyktingbarn i Sverige Mötesplats Ensamkommande flyktingbarn, Voksenåsen den 9 juni 2016

Ensamkommande flyktingbarn i Sverige Mötesplats Ensamkommande flyktingbarn, Voksenåsen den 9 juni 2016 Ensamkommande flyktingbarn i Sverige Mötesplats Ensamkommande flyktingbarn, Voksenåsen den Aycan Çelikaksoy och Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet Undersökningen 1. Att konstruera

Läs mer

Plan för Hökåsens förskolor

Plan för Hökåsens förskolor Plan för Hökåsens förskolor I enheten Hökåsens förskolor ingår: Hökåsens förskola, Isbjörnens förskola samt Arkens förskola. Barn och medarbetare har rätt till en trygg arbetsmiljö och att ej bli utsatta

Läs mer

Kartläggning om jämställdhet inom social- och hälsopolitik

Kartläggning om jämställdhet inom social- och hälsopolitik Kartläggning om jämställdhet inom social- och hälsopolitik Carita Peltonen Hälsa, vård och jämställdhet, Mariehamn 15.6.2016 NMR/ÄK-S uppdraget Litteraturstudie med: befintlig forskning om jämställdhet

Läs mer

Familjehem i Fokus. Konsulentstödd familjehemsvård

Familjehem i Fokus. Konsulentstödd familjehemsvård Familjehem i Fokus Konsulentstödd familjehemsvård Bakgrund Familjehem i Fokus, fif, är en konsulentstödd familjehemsorganisation för barn och ungdomar i åldern 0-18 år. Fif är en del av Fostering First

Läs mer

I Scouterna kan du uppleva äventyr i naturen, upptäcka nya sätt att lösa problem eller bara ha kul tillsammans medan vi utforskar världen.

I Scouterna kan du uppleva äventyr i naturen, upptäcka nya sätt att lösa problem eller bara ha kul tillsammans medan vi utforskar världen. Spårare 8-9 år I Scouterna kan du uppleva äventyr i naturen, upptäcka nya sätt att lösa problem eller bara ha kul tillsammans medan vi utforskar världen. I Scouterna kan du hitta på nästan vad som helst,

Läs mer

NORDENS BARN Fokus på barn i fosterhem

NORDENS BARN Fokus på barn i fosterhem NORDENS BARN Fokus på barn i fosterhem 1. Mål och succékriterier 1.1 Bakgrund och nuläge Samhället har en skyldighet att gripa in när barn och unga utsätts för omsorgsbrister i sin hemmiljö. Det gäller

Läs mer

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen. FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar som haft barn på Terapikoloniers sommarverksamheter, eller som själva deltagit tillsammans med sina barn på någon Terapikoloniers

Läs mer

Ensamkommande flyktingbarn i Sverige Centrum för kommunstrategiska studier i Motala den 28 april 2016

Ensamkommande flyktingbarn i Sverige Centrum för kommunstrategiska studier i Motala den 28 april 2016 Ensamkommande flyktingbarn i Sverige Centrum för kommunstrategiska studier i Motala den 28 april 2016 Aycan Çelikaksoy och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet

Läs mer

laget? Viktiga frågor för vuxna inom barn- och ungdomsidrotten

laget? Viktiga frågor för vuxna inom barn- och ungdomsidrotten Toppa laget? Viktiga frågor för vuxna inom barn- och ungdomsidrotten Är det vanligt att barn- och ungdomslag toppas? * Vad säger barnen som spelar eller slutat spela i lag som toppats och hur resonerar

Läs mer

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP Ung i Lindesberg Resultat från LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2008 Politiken efterlyser ungdomsperspektiv kartläggning bland kommunens ungdomar blir underlag för framtida beslut I september

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver

Läs mer

Stockholmsregionen växer

Stockholmsregionen växer Stockholmsregionen växer En beskrivning om utrikes inflyttade till Stockholmsregionen STORSTHLM KSL KOMMUNERNA I STOCKHOLMS LÄN En beskrivning för ökad regional kunskap om utrikes inflyttade 2 Stockholmsregionen

Läs mer

www.tris.se info@tris.se HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

www.tris.se info@tris.se HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING TRIS- tjejers rätt i samhället: Bildades 2002 i Uppsala Ideell organisation Partipolitiskt och religiöst obunden Arbetar förebyggande och akut mot hedersrelaterat förtryck och våld Arbetar lokalt och nationellt

Läs mer

Barns delaktighet i familjerättsliga processer

Barns delaktighet i familjerättsliga processer Barns delaktighet i familjerättsliga processer - Dokumentation och utmaningar i det sociala arbetet 2012-03-30 Barns rättigheter Rättighet ett mångtydigt begrepp. Legala och moraliska rättigheter. Enbart

Läs mer

2015/16 Företags ID: 84235 Emil Lund Sjövägen 3, Upplands Väsby Sollentuna, Stockholms län ÅRSREDOVISNING. Move it Bag UF

2015/16 Företags ID: 84235 Emil Lund Sjövägen 3, Upplands Väsby Sollentuna, Stockholms län ÅRSREDOVISNING. Move it Bag UF 2015/16 Företags ID: 84235 Emil Lund Sjövägen 3, Upplands Väsby Sollentuna, Stockholms län ÅRSREDOVISNING Move it Bag UF Innehållsförteckning: 1. VD har ordet..sid 1 2. Förvaltningsberättelse.sid 2 3.

Läs mer