Projektmaterial. Stadsmissionens folkhögskola
|
|
- Alf Sundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Projektmaterial IT-BASERAT TEMAARBETE Stadsmissionens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box Stockholm
2 IT-baserat temaarbete ITiS rapport Vårterminen 2002 Stadsmissionens Folkhögskola Lövholmsvägen Stockholm Tel: Fax: E-post: Handledare: Per Larsson Anders Berglund Johanna Collinder Maria Häggkvist Sanna Krevers Karin Lundberg Cia Wåhlin-Öster Åse-Marie Önnestam
3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 3 1 Inledning Syfte 5 2 Arbetslagets utveckling 5 3 Elevarbeten Europas förändring med Internationella klassen Sociala klassens studieresa Dokumentation med processportfolio i åk Reflektioner 10 5 Framtid 12 Källförteckning 13 2
4 SAMMANFATTNING Rapporten innehåller först en övergripande beskrivning om ITiS arbetets utformande på vår skola, som sedan länge arbetat med övergripande tema. Lärarna i vårt ITiS arbetslag har varit uppdelade i mindre grupper beroende på vilka klasser man undervisat i. Sedan beskrivs tre olika klassers arbeten. Internationella linjen har arbetat med EU:s utvidgning. I temat ingick studiebesök från vår vänskola i Estland samt en studieresa till Haapsalu i Estland. Datorn har varit viktig i kontakter via samt vid sökning av information. Sociala klassen har planerat, genomfört, dokumenterat och presenterat en social studieresa till Prag. Internet och E-post har varit ett effektiva verktyg i utformandet av resan. Våra positiva erfarenheter gör att vi ser goda möjligheter att utforma en liknande resa till vilket resmål som helst i Europa. I åk 2 arbetade vi med dokumentation och utvärdering av rapportskrivning med hjälp av processportfolio. Datorn var ett givet hjälpmedel vid sökning, sovring, sortering och bearbetning av informationen i rapporten. I portfolion sparade deltagarna olika versioner av arbetet, en dagbok och den slutgiltiga rapporten. Vi känner stort behov av fortsatt input och inspiration utifrån, för att inte lusten att undervisa och handleda ska drunkna i ekonomiska hänsynstaganden. 3
5 1. INLEDNING Stadsmissionens folkhögskola arbetar med allmänna kurser för korttidsutbildade eller för dem som ej gjort klart grundskolan eller gymnasiet. Skolan arbetar med ämnesövergripande temaarbete i alla kurser på olika nivåer. Temaarbete är vår pedagogiska metod, vilket innebär att samhällskunskap, naturkunskap, geografi, historia, religionskunskap, psykologi, fotografisk bild etc. integreras till en helhet. På så sätt kan en frågeställning belysas från olika ämnesperspektiv. De enskilda ämnena läses alltså inte separat utan ingår som delar i ett större tema. Många ämnen studeras i ämnesövergripande teman för att deltagarna ska erövra helhetstänkande. Metoden förutsätter lärarlagsarbete. Arbetslaget består av två till tre lärare där en bildlärare alltid ingår. Varje årskurs har en rubrik; människan, samhället - världen och kommunikation. Inom ramen för rubriken ryms ämnesbehörigheter respektive kursprofiler enligt skolans prospekt. Lärarlaget utformar ett temaunderlag till varje enskilt tema. Detta ger ämnesramar, struktur och grovplanering med tiden inräknad. Skolans teman startas med en introduktionsvecka då deltagarna får stifta bekantskap med temaområdet genom studiebesök, filmer mm. Deltagarna bestämmer egna undersökningsområden inom temats ram, söker, sovrar, sorterar och bearbetar den insamlade informationen. Arbetsgruppen beslutar gemensamt om innehåll och arbetssätt. Varje tema presenteras för andra i gestaltande form. Skolan lägger stor vikt vid gestaltning av förvärvade kunskaper. I slutet av varje tema utvärderar deltagarna arbetet, individuellt och tillsammans med andra. Sedan skolan startade, för tio år sedan, har vi arbetat med tema. Under dessa år har vi sett att kursdeltagare behöver omprogrammeras. Vi betonar vikten av att själv ta ansvar för sitt lärande med hjälp av läraren som handledare. Ofta bär kursdeltagare en omedveten föreställning om att det är läraren som bär ansvaret för lärandet. Att förändra föreställningen om vem som bär ansvaret för vars och ens lärande är en ansträngande process, som kräver mycket kraft. Med ITiS hjälp ville vi utveckla temats olika faser. I ITiS-arbetslaget ville vi lära oss mer om informationssökning, kommunikationsmedel, källkritik, dokumentation, presentation och utvärdering. Arbetslagets IT kompetens behövde också förbättras. Eftersom ITiS arbetslaget inte arbetade med samma grupper har flera delprojekt genomförts. I och med detta har vi ökat delaktigheten i varandras arbeten. 4
6 1.1 Syfte Arbetslagets syfte med ITiS-projektet är att: Utveckla IT användningen i tema arbetets olika faser. Öka lärarlagets IT-kunskaper och kompetens, utifrån vars och ens förkunskaper. Delge varandra våra temaprocesser. Bli delaktiga i varandras temaprocesser. Fördjupa strukturen i vår temametod. 2. ARBETSLAGETS UTVECKLING En av de inledande diskussionerna i arbetslaget kom att handla om vad IT är. Ordets betydelse är informationsteknik. Det kan tolkas som att begreppet är tillämpligt på varje slag av information där någon form av teknik används. Så används begreppet i Det finns ingen IT-pedagogik. I vårt arbetslag enades vi om att tolka begreppet som information där datateknik används. I det sammanhanget har också ordet uppkommit, enligt amerikanen Claude E. Shammon, Arbetslaget diskuterade vidare introduktionen av IT till deltagarna. Vi är överens om att vara noga med att de studerande först söker information i böcker. Det blir lätt för mycket information utan vederhäftiga källor och osorterat på Internet. Flera diskussioner har handlat om de studerandes möjlighet att delta i utformandet av temaunderlagen och arbetet. I samma diskussion har vi dryftat behovet av stramare struktur och mer styrning för deltagare som behöver det. I dagsläget får en del deltagare svårigheter med skolans fria arbetssätt, då de själva inte klarar av att planera, strukturera och genomföra temaarbete. 3. ELEVARBETEN Arbetsgruppen har genomfört tre olika delprojekt. Dessa berör områden vi varit angelägna om att fördjupa inom ramen för temametoden: informationssökning, kommunikation, källkritik, dokumentation, presentation och utvärdering. 3.1 Europas förändring med Internationella klassen Europa, EU och dess utvidgning, är ett självklart tema i en Internationell kurs med aktuellt innehåll. Tema Europas förändring Syfte: Att få kunskaper och insikter om Europa och EU genom att 1. Studera EUs uppbyggnad. 2. Studera EUs utvidgning med speciell inriktning på Estland. 5
7 3. Praktisera informationssökning och källkritik kring EU på nätet. Arbetsplan Vecka 10 muntlig introduktion om EU och beskrivning av vilka användningsområden som datorn kan ge. Hur söker man kunskap om EUs utvidgning? Eleverna fick information om sökvägarna. Eleverna har tidigare arbetat mycket med internationella frågor och kände till Utrikespolitiska Institutionen och olika vägar till EUs webbsidor. Det är viktigt att påpeka att för att spara tid när man börjar söka på Internet är det bra att använda kända vägar som man källkritiskt vet är säkra. Under vecka 10 arbetade även eleverna med EUs symboler, flaggan, hymnen och EU-dagen, i Levande Verkstadsövningar som utmynnade i collage. Vi ade till en folkhögskola i Haapsula som vi har ett internationellt samarbete med bl.a. om hur vi arbetar med temastudier på skolan. Dessutom är Estland ett av länderna som vill söka sig till EU. Vi fick sedan studiebesök från Svenska folkhögskolan i Estland. Vecka EU på nätet, genomgångar, övningar och sammanfattning. De studerande sökte mycket information om EU på nätet och tidningarna skrev mycket just nu om EU och utvidgningen. Var och en av de stud. fick fördjupa sig i Köpenhamnskriterierna och ett ansökarland. Vecka 13 åkte halva gruppen till Estland som en del av studiearbetet Arbetet presenterades på skärmar i matsalen vid en redovisning för hela skolan och i klassrummet till Öppet hus för allmänheten som exempel på vad de gör under ett läsår på den Internationella kursen åk 3. Elevarbete vid datorn Eleverna fick själva välja var sitt land som står i tur och som har ansökt om medlemskap i ett utvidgat Europa. Under temaperioden om EU:s utvidgning hade vi tillgång på datorer för alla elever. ( Annars har vi tillgång till 25 datorer på 130 elever. ) Vilka svårigheter uppstod i början? När man börjar leta på webbsidor om EU märker man snart att det finns oerhört mycket information. Eleverna hittar ofta sidorna snabbt i början och blir entusiastiska men glömmer att använda penna och papper för att anteckna sina sökvägar. Korttidsminnet spelar oss här ett spratt.vi tror att vi ska komma ihåg vad vi gjort men det fungera som när vi håller ett telefonnummer i minnet i 30 sekunder och sedan glömmer det. I elevarbetet använde eleverna IT som ett verktyg. De är beroende av Internet för att hitta information om EU och utvidgningen. har skapat kontakten med 6
8 Estland och skolan där och underlättat all planering för deras studiebesök och vår resa dit. Eleverna sammanställde informationen i ordbehandlingsprogrammet. Med hjälp av Häftet Med eller filter utan filter? genomförde gruppen en källkritisk diskussion. Var och en fick fundera över vilken hjälp de haft av datorn samt jämföra med information ifrån böcker, dagstidningar och Radio/TV. Vi använder bl.a. Skolverkets. Skolnet kolla om källkritik samt kolla källan för yngre som har ett lättare språk. I svenskan går vi ofta in på att man måste redovisa källan om man tar citat ur texter i olika former. Redovisningssätt: Vi gestaltar våra utvärderingar på olika sätt: skriftligt och muntligt enskilt och i grupp vare sig det är teater, bild, måla och göra skulpturer och utställningar. Eleverna hade själva intervjuat och diskuterat EUs utvidgning med gästerna ifrån Estland och under resan i Estland intervjuade eleverna lärare och elever ifrån Ryska Gymnasiet i Haapsalu och eleverna på Svenska folkhögskolan i Estland om deras åsikter när det gäller medlemskapet i EU. Så en del av den informationen som eleverna fann på nätet kunde de använda mycket snabbt i praktiken och det har på så sätt förankrats till bildning som vi då på skolan kallar folkbildning. Utvärdering Elevernas utvärdering bestod av tre delar. När vi arbetar med Tema så ingår alltid en utvärdering. Utvärderingen uppfyller flera kriterier bl.a. repetition, analys samt att skriva av sig negativa upplevelser. 1. Eleverna fick beskriva hur temat var planerat. 2. Eleverna fick beskriva vilken användning de hade haft av datorerna. 3. Kan du med hjälp av en teckning visa hur informationen, bearbetningen och analysen har påverkat dej? Resultatet av utvärderingen visar att alla har fördjupat sig i temats syfte. Datorerna har varit oerhört viktiga för eleverna har hämtat nästan all information i datorn. Vi kan genom bilderna tolka att eleverna fått en bild av EU som en spännande utmaning. Reflektioner över elevarbetet För att få ökade kunskaper om EU och den kommande utvidgningen så var IT och tidningar ovärderliga. Eleverna kände sig motiverade att arbeta med datorer. Däremot behöver de öva mycket mer på informationsbehandling ( Den 4:de basfärdigheten sökning, samling, sållning, sovring, sortering, strukturering, systematisering och sammanställning.) Studieresan gav temaarbetet djup och återkoppling. 7
9 3.2 Sociala klassens studieresa Ramar för temaarbete ges i ett temaunderlag som beskriver arbetets övergripande syfte. Gällande sociala kursens studieresa är syftet att: Studera socialt arbete i ett annat land samt att få ett internationellt perspektiv på frivilligt socialt arbete. Förutom denna givna ram har studieresan utformats av kursdeltagarna själva och tillvägagångssättet har varit processinriktat. Processen startade i oktober Resan genomfördes april Presentation sker den 23 maj. Arbetet avslutas med en utvärdering den 29 maj. Brainstorm I oktober 2001 började deltagargruppen inventera olika önskemål om resmål. London, Köpenhamn och odefinierade öststater var aktuella. I mindre grupper undersökte man kostnader och när Pragresan presenterades anslöt sig alla omedelbart till det alternativet. En kursdeltagare förhandlade fram en bra resa genom en resebyrå som skolan sedan tog ansvaret för att boka. När klassen sedan började diskutera studieinnehållet under resan kunde vi konstatera att Prag var näst intill helt okänt för oss alla. Ingen i gruppen hade någon kontakt som kunde underlätta arbetet. Gruppens intresseområden inventerades och klassen var intresserad av det mesta inom det sociala och pedagogiska området, inom kriminalvård samt inom hälso- och sjukvård och man ville se koncentrationslägret Terezin. Informationssökning och kommunikation Vi upprättade en gemensam lista över alla organisationer vi kunde komma på som arbetar inom dessa fält. I par aktiverades gruppen i fritt sökande efter kontakter som kunde hjälpa oss. Verktygen var såväl telefonkatalog och telefon som Internet och dess sökverktyg. En uppsjö av mer och mindre användbara namn, telefonnummer, hemsidor och e-postadresser blev resultatet. Vi insåg genom det här arbetet att vi kommer att behöva hjälp med tolkning från tjeckiska till svenska eller engelska. En kursdeltagare e-postade till tolkutbildningen på universitetet i Prag och fick ett anslag uppsatt med en förfrågan. En 23 årig svensk/tjeckisk yngling svarade och utgjorde sedan en kontinuerlig kontakt och en länk till Prag i vårt fortsatta arbete. Tre kontakter i Sverige genererade ett tiotal mail. Två personer i Prag, förutom vår tolk, blev nyckelkontakter och ordnade alla de studiebesök som vi kunde rymma inom våra fem dagars vistelse i Prag. Vissa besök gick inte att ordna, som besök inom kriminalvården och på ett statligt barnhem. Några besök fick vi tacka nej till pga. tidsbrist. 8
10 Dokumentation Efter beslut om att göra en redovisning av resan genom en PowerPointpresentation för hela skolan delades deltagarna in i dokumentationsgrupper. Varje grupp tilldelades en diskett och ansvar för en dags dokumentation och skolans digitalkamera vandrade sedan dag för dag mellan grupperna. Presentation och utvärdering Vid hemkomsten överfördes bilderna på disketten till en gemensam mapp för klassen i skolans nätverk. Undervisning i PowerPoint och grundläggande verktyg för att redigera bilder i Photoshop gavs under åtta lektionstimmar. Ett lektionspass lades också för att belysa bildtexthantering. Smågruppernas PowerPointpresentationer fogades sedan samman till ett bildspel som ska visas för hela skolan samt inbjudna gäster den 23 maj Utvärdering av hela arbetet sker den 29 maj. 3.3 Åk 2 Dokumentation med processportfolio Vårterminens andra tema i årskurs två är ett individuellt arbete där eleverna skriver uppsatser inom ett område de själva väljer men där den övergripande ramen är de teman eleven tidigare har deltagit i. De förväntas, med handledning, formulera en problemställning, söka, sovra, sortera och sammanställa information utifrån denna. Erfarenheterna av arbetsmetoden har de fått vid tidigare temaarbeten. För första gången får deltagarna nu pröva metoden individuellt, tidigare har det mesta av sökning, sovring, sortering och bearbetning skett tillsammans med andra i arbetsgruppen. Vi hoppades att deltagarna skulle ta med sig sina erfarenheter till sitt individuella arbete. Syftet I en av klasserna bestämdes att eleverna skulle utnyttja datorerna som instrument för att dokumentera sina framsteg, oavsett vad dessa innebar. Vid tidigare handledning hade vi upptäckt att vissa elever inte aktivt tog med sig sina nya erfarenheter och kunskaper in i nästa moment utan ofta upprepade ett gammalt mönster. Vi trodde att dokumentationen av deras arbete, både via utdrag av rapporten och i dagboksform, skulle göra att deltagarna fick en bättre bild av sin egen arbetsprocess. Vi ville bromsa upp själva processen i arbetet, göra förändringarna tydliga och få eleverna att successivt utvärdera sitt arbete. Tanken var att detta också skulle ge dem ett material att arbeta med som underlag för den slutliga utvärderingen av rapportskrivningen. Dokumentation I introduktionen till momentet fick eleverna bland annat en mapp där de kunde välja att spara olika delar av sitt arbete och en dagbok där de antecknade hur arbetet fortskred från vecka till vecka. De fick börja dagboksskrivandet med att berätta hur 9
11 de kände inför arbetet, vad de hoppades lära sig och vad de fruktade skulle kunna hända. Dagboksanteckningarna och resten av materialet i mappen användes sedan för att underlätta den slutliga utvärderingen. Vissa elever förde mycket noggranna anteckningar med motiveringar till varför man sparat delar av arbetet. Andra nöjde sig med att föra anteckningar över själva händelseförloppet och fokuserade på de problem som uppstod och/eller hur de löstes. Samtliga elever skrev minst två olika versioner av syftet med rapporten. Vägen mellan dessa olika syften såg väldigt olika ut från elev till elev och tack vare portfolion var det lättare för både handledare och deltagare att se utvecklingen. Alla elever som skrev utvärderingen utgick från materialet i mappen och dagboken. Elevernas utvärderingar blev överlag fylligare, utförligare och mer rika på substans. Reflektioner Deltagarna har blivit mer medvetna om vad de faktiskt har lärt sig, alltifrån praktiska färdigheter som att använda dator för informationssökning eller ordbehandling till att avgränsa tankarna och texten så den stämmer överens med rubriken eller problemformuleringen. Om de kommer att ta med sig sina erfarenheter och kunskaper till nästa arbete är för tidigt att säga. 4. REFLEKTIONER ITiS projektet hade för vår del passat bättre om det fått löpa över ett helt läsår. Då hade vi haft möjlighet att följa hela processen under ett helt temaområde. Med nuvarande uppläggning har vi fått anpassa oss till ITiS regler utan att riktigt se konsekvenserna. Detta fick till följd att vårt arbetslag i ITiS byttes ut och decimerades under den korta period projektet genomfördes. Seminarierna De största fördelarna med seminarierna har varit att få ett kontaktnät i hela skolvärlden i Stockholm. Annars var vi alldeles för heterogena och ostrukturerade för att ge något ytterligare än lite uppgradering i nya undervisningshypoteser. Seminariegrupperna saknade en tydlig struktur för mötesordningen. Det fria innehållet däremot uppskattades av oss. Learnloop känns som en variant av Folkbildningsnätet. Det är nog bra bara man har tid att använda det. Det kräver att alla verkligen använder det och att både tekniken fungerar och att intresset finns. Arbetslaget i ITiS Allt på vår önskelista har vi tagit till oss men viktigast är att vi i ITiS arbetslaget fått tid att diskutera processer i våra grupper, framgångar och misslyckanden i temaarbetet. Detta har genererat en diskussion om vår kunskapssyn och svårigheten att praktisera den. 10
12 Vi har även tagit oss tid att sätta oss ner och skriftligen formulera vårt arbete. Sedan har vi försökt förbättra, fördjupa och återkoppla arbetet med de studerande för att bättre nå våra mål. Dessutom har konkreta idéer framkommit om hur deltagarna skall kunna involveras i arbetet med temaunderlaget. Från att mest ha arbetat med ordbehandling har vi lärt oss mer om våra datorer. Vi använder fler program och att a är inte längre krångligt. Många dokument kommer till med klipp och klistra som gör tillgängligheten av våra instruktioner större. Elevarbetet Elevorienterat processinriktat studiearbete är, som vi nämnde i inledningen, en etablerad metod på vår skola. Det som varit nytt med ITiS har varit att medvetet föra in datoranvändningen i temaprocessen. Sociala klassens studieresa innebar ett helt nytt resmål och därmed ett pionjärarbete med att bygga upp kontakter. Med hjälp av olika webbadresser föreställde vi oss en virtuell resa som förbluffande nog bidrog till att forma den verkliga resans innehåll. Utan webbens och e-postens kommunikationsmöjligheter hade inte Pragresan kunnat planeras och genomföras så smidigt. Kontakterna skedde till stor del via e- post. Flera e-brev nådde inte sina mottagare varför vi tog för vana att dubbelkolla via telefon. De kontakter som inte behärskade engelska blev bortsorterade. Nivån på engelskkunskaperna var skiftande. Det visade sig vara en fördel i direktkontakt då våra deltagare lättare gjorde sin engelska stämma hörd eftersom ingen talade perfekt engelska. Vi förvånades och gladdes över att alla frivilligorganisationer i Tjeckien hade datorer med internetuppkoppling. Snabbheten i kommunikationsväxlingen var helt avgörande. Genom den här erfarenheten ser vi goda möjligheter att genomföra en liknande studieresa till vilket resmål som helst i Europa. Att, som vi gjorde i årskurs 2, introducera utvärdering med hjälp av portfolio i samband med deltagarnas första rapportskrivande var inte idealiskt. Det fungerade bra för några deltagare men bara till en del för vissa. De hade fullt upp med att lära sig rapportskrivandets olika moment, allt från att lära sig hantera datorn till att formulera sig i skrift på svenska. Å andra sidan hade det varit mer komplicerat att introducera detta under ett vanligt tema arbete i grupp. De erfarenheter deltagarna nu har fått kan de bygga vidare på under senare arbeten, individuella eller i grupp. 11
13 5. FRAMTID Samtalen i arbetsgruppen på ITiS ledde till förnyat engagemang för vår temametod. Det har varit givande att tillsammans ifrågasätta vårt arbetssätt. För att behålla vår lust och vårt engagemang är det viktigt att upprätthålla en kontinuerlig dialog i form av regelbundna pedagogiska träffar på skolan. I dagsläget upptar nedskärningar av anslag till folkbildningen och försök att finna nya uppdragsgivare alltför mycket av vår tid och kraft. Det har varit givande att få spegling och handledning under ITiS-projektet av Per Larsson och vi känner behov av fortsatt input utifrån. 12
14 6. KÄLLOR Litteratur och rapporter: Ann Catrin Johansson: Det finns ingen IT-pedagogik 1999 Stig Roland Rask: Med eller utan filter KK-stiftelsen. Granström: Om konsten att berätta om sitt utvecklingsarbete Colnerud: IT och etik i skolan Tobias Nolén: Vad är IT för mig och vad kommer det att vara? Uppsala Universitet Danne Sundman: What is IT Kansliminister vid Ålands landskapsstyrelse Roger Ellmin: Portfolio -sätt att arbeta, tänka och lära Karin Taube: PortfolioMetoden etik och Internet kolla källan för yngre folkhögskolornas informationstjänst Stadsmissionens folkhögskolas webbsidor källkritik på nätet Videofilmer: Flexibelt lärande- miljöer för undersökande arbetssätt UR Skolakuten: Etik på nätet Webb Quest Multimediabyrån: Att arbeta med Portfolio 13
Projektmaterial. Molkoms folkhögskola
Projektmaterial ORIENTERINGSKURS PÅ INTERNET FÖR ANTAGNA ELEVER VID MOLKOMS FOLKHÖGSKOLA Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412
Läs merAtt överbrygga den digitala klyftan
Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter
Läs merProjektmaterial PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola
Projektmaterial DIGITAL PORTFOLIO FÖR DOKUMENTATION OCH PRESENTATION. Viskadalens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merProjektmaterial INFORMATIONSSAMHÄLLET. Strömbäcks folkhögskola
Projektmaterial DATORKUNSKAP EN NYCKEL TILL INFORMATIONSSAMHÄLLET Strömbäcks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merVarför bär de sjalar?
Varför bär de sjalar? ITiS rapport från Skoftebyskolan Arbetslagsbeskrivning Vårt arbetslag består av sju personer: en fritidspedagog, en specialpedagog, fem klasslärare samt 69 barn i år 4-5. Sammanfattning
Läs merUtveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation
Itis-projekt Nymö Resursskola Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation Bakgrund Vi är tre lärare på Nymö Resursskola. Vi arbetar i två elevgrupper med
Läs merKristianstads kommun ITiS-rapport Maj 2001. ett temaarbete av 3-5 Parkskolan. Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl
Kristianstads kommun ITiS-rapport Maj 2001 ett temaarbete av 3-5 Parkskolan Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl Sammanfattning Projektet vi och våra fyra årskurser (två
Läs merItis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF
Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF Särskolan Kulltorp Nina Lind Ewa Niklasson Yvonne Sukel-Wendel Daniel Östlund Särskolan Norretull Chatarina Björklund Barbro Hansson Eva
Läs merLära och utvecklas tillsammans!
Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten
Läs merRapport. från ITiS-projektet på Riksgymnasium Syd/ Söderportgymnasiet. Kristianstad den 27 mars 2003
Rapport från ITiS-projektet på Riksgymnasium Syd/ Söderportgymnasiet Vårt arbetslaget består av både lärare och assistenter. Agneta Nilsson Johan Matsanders Janne Carlsson Jenny Bergkvist Bildlärare Musiklärare
Läs merITiS. Upptäckare och uppfinnare. Skogshöjdens skola HT 2001
ITiS Upptäckare och uppfinnare Skogshöjdens skola HT 2001 Berit Boholm Birgitta Edsgärd Håkan Ekholm Eva Friberg Maj-Lis Jernsand Tobias Karnevi Lena-Mari Klaesson Christina Kåremar Inger Rynvall-Falk
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni
Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Eskilsby skola Grundskola, förskoleklass och fritidshem 1 Presentation av verksamheten läsåret 2013-2014 Eskilsby skola består av en integrerad klass med
Läs merProjektmaterial. Birkagårdens folkhögskola
Projektmaterial EN FÖR ALLA - ALLA FÖR EN Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merProjektmaterial DISTANSUNDERVISNING MED DATAKOMMUNIKATION. Mora folkhögskola
Projektmaterial DISTANSUNDERVISNING MED DATAKOMMUNIKATION Mora folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merProjektmaterial. Härnösands folkhögskola
Projektmaterial LÄSLUST VID HÄRNÖSANDS FOLKHÖGSKOLA Härnösands folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merTärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson
Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN Författare:Tove Andersson Innehåll Inledning:... 2 Syfte:... 2 Frågeställningar:...
Läs merSammanfattning av alla SoL-uppdrag på Gotland VT07
31 augusti 2007 Sammanfattning av alla SoL-uppdrag på Gotland VT07 Vad har SoL-uppdragen handlat om? Fole skola, åk F-2, har arbetat med hembygdens historia och hur denna har format kulturen. Detta har
Läs merProjektmaterial SKAPANDEPROCESSER. Skinnskatteberg
Projektmaterial SKAPANDEPROCESSER Skinnskatteberg Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING En liten
Läs merKvalitetsredovisning. Björkhagaskolan
Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell
Läs merSjuntorpskolan höstterminen 2000
Sjuntorpskolan höstterminen 2000 Gunnel Andersson Eva Friberg Barbro Hallstensson Ulla-Britt Kvist Barbro Öhrn 1 Innehåll Deltagare i projektet sid 3 Elevgruppen sid 3 Bakgrund sid 3 Syfte sid 4 Tidsplan
Läs mer1-6:an skriver sig till läsning läsåret 2006-2007.
Utvärdering av projektet 1-6:an skriver sig till läsning läsåret 2006-2007. Teknisk utrustning. Vi startade ht 2005 med att få nya datorer till gupp 1 och grupp 3. Platta skärmar installerades i alla 3
Läs merArbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016
150812 Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens
Läs merKvalitetsdokument 2012-2013
Kvalitetsdokument 2012-2013 Förskola: Prästkragen Förskolechef: Susan Hellström Beskrivning av förskolan: Prästkragens förskola ligger nära Danderyds sjukhus och kommunikationerna. Förskolan består av
Läs merGefle Montessoriskola F-9. Kvalitetsredovisning 2008/2009. Ledningsgrupp: Elisabet Enmark, Monica Hylén, Karin Lindqvist, Sofie Söderlund
Gefle Montessoriskola F-9 Kvalitetsredovisning 2008/2009 Ledningsgrupp: Elisabet Enmark, Monica Hylén, Karin Lindqvist, Sofie Söderlund 1 Innehållsförteckning: 1. Inledning, s.3 2. Stolta över, s.4 3.
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete på enhetsnivå DEL C: NORMER OCH VÄRDEN, INFLYTANDE OCH ANSVAR. Läroplan för förskolan
Utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete på enhetsnivå DEL C: NORMER OCH VÄRDEN, INFLYTANDE OCH ANSVAR Läroplan för grundskolan Målområden Läroplan för förskolan Målområden Läroplan för gymnasieskola
Läs merFörskolan Grindslanten personalkooperativ, ek. för. VERKSAMHETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN GRINDSLANTEN 2015-2016
VERKSAMHETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN GRINDSLANTEN 2015-2016 1 Mål och utveckling Förskolan Grindslanten arbetar efter Förskolans Läroplan Lpfö 98, som är reviderad 2010. Vi arbetar alltid med alla läroplanens
Läs merHur dokumenterar vi elevens individuella utveckling?
ITIS 9 Kristianstads Montessoriskola HT 2002 / VT 2003 Hur dokumenterar vi elevens individuella utveckling? Handledare: Jan Persson Ulla Blomquist Birgitta Nordin-Olsson Ingbritt Ohlander Rickard Svenesson
Läs merPresentation av Björkängens förskola
Presentation av Björkängens förskola Vår förskola startade 1 oktober 1990 och tillhör Närlunda rektorsområde. Vi är en förskola i utveckling som har inspirerats av Reggio Emilias filosofi och tankar om
Läs merSSP Svenska skolan i Paris
SSP Svenska skolan i Paris Likabehandlingsplan för att motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Läsåret 2015-16 1 Likabehandlingsplanen på Svenska Skolan i Paris Gäller klass
Läs merKvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret 2008-2009
Dokumentnamn Kvalitetredovisning Datum 2009-09-14 Adress Bo Sundberg Diarienummer 1(7) Kvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret 2008-2009 Förskolan Tallbacken Handläggare
Läs merNordiska språk i svenskundervisningen
Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Innehåll Inledning 6 Lärarna i årskurs 4-6 i grundskolan 8 Lärarna i årskurs 7-9 i grundskolan 11 Lärarna i gymnasieskolan
Läs merProjektmaterial. Företagarnas Folkhögskola
Projektmaterial PORTFOLIO MED CV OCH ARBETSPROVER Företagarnas Folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merSärskilt stöd. Arbetsgången för att nå kunskapsmålen Inklusive bilagor. Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium
Särskilt stöd Arbetsgången för att nå kunskapsmålen Inklusive bilagor Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium Reviderad 2014-09-23 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ämnes- och kursplanering... 3 Dokumentation och
Läs merRedovisning av det systematiska kvalitetsarbetet
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Skogshyddans förskola Läsåret 2013/2014 2(5) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Vi gjorde analysen utifrån följande underlag:
Läs merUndervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Läs merUtvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012
Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett
Läs merGrupparbete om PBL Problembaserat Lärande
TÄRNA FOLKHÖGSKOLA Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande 2009-09-18 - 2 - Innehåll Bakgrund... - 3 - Syfte... - 4 - Metod... - 4 - Fakta... - 5 - Resultat... - 7 - Diskussion... - 9 - Referenser...-
Läs merArbetsplan för Bokhultets förskola
Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Bokhultets förskola 2014-10-21 2014 2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskola... 3 2. Årets utvecklingsområden... 5 3. Normer och värden... 5 4. Utveckling
Läs merPedagogisk dokumentation
Pedagogisk dokumentation 2 april 2013 VARFÖR och lite HUR. Pedagogisk dokumentation är ett arbetsverktyg som kan användas för att följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Det handlar om att dokumentera
Läs merFeministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet
Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare III, vt 2003. Katarina Westerlund, Teologiska institutionen Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Teologiämnet på teologiska institutionen
Läs merKvalitetsredovisning läsåret 2009/2010 för Växthusets förskola
Kvalitetsredovisning läsåret 2009/2010 för Växthusets förskola Rektor: Lisbeth Gustafsson Rektors telefonnummer: 035 13 75 08 Skolområde: Söder Datum: 20101020 Dnr: BU 2010/0298 1. Verksamhetens förutsättningar
Läs merElevernas delaktighet: Vårdnadshavarnas delaktighet: Personalens delaktighet:
1 Vår vision: Vår vision på Långängskolan är att alla elever ska vara trygga, trivas och må bra. Ingen ska utsättas för diskriminering eller kränkande behandling. På Långängskolan skall alla elever och
Läs merStudiehandledning Pedagogisk dokumentation med IT-stöd, 15 hp, 2012.
Studiehandledning Pedagogisk dokumentation med IT-stöd, 15 hp, 2012. En kurs i samarbete med Umeå Universitet. Designad för pedagoger i Mölndals stad. Välkommen till kursen Pedagogisk dokumentation med
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Parkens förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80
Läs merKursplaner för Måleri grundläggande konstnärlig utbildning KK0010 Dômen konstskola
Kursplaner för eri grundläggande konstnärlig utbildning KK0010 Dômen konstskola Utbildningsomgångar och starttidpunkt Omgång Startår Startmånad Startdag Slutår Slutmånad Slutdag 1 2015 Augusti 24 2017
Läs merHyltevägens förskola Fallstudie av informations- och kommunikationsteknologins inverkan i förskolan
Bild: Barnen gör skuggbilder vid filmduken innan de tittar på sin PowerPoint, som handlar om hur de hjälper till att bevara naturen. (Foto: Anna Klerfelt) Hyltevägens förskola Fallstudie av informations-
Läs merKursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015
Kursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015 Kursledare: Carin Roos, carin.roos@kau.se, tfn 054-700
Läs merITiS Våren - 2001. Projektet gjort av: Cathrine Bolinder Lena Christensen Mattias Helander
ITiS Våren - 2001 Projektet gjort av: Cathrine Bolinder Lena Christensen Mattias Helander 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Sammanfattning 3 Introduktion 3 Bakgrund 3 Mål 4 Genomförande 4 Resultat
Läs merSkrivprocessen. Varför skriva för att lära? Min kunskapssyn
Skrivprocessen Skrivprocessens viktigaste grundtanke att sätta eleven och hans/hennes förutsättningar i centrum. Skrivprocessen är inte bara ett sätt att skriva uppsatser utan framförallt skriva för att
Läs merKarlsängskolan - Filminstitutet
Projektrapport Karlsängskolan - Filminstitutet 1. Om Skolan Karlsängskolan är en högstadieskola i Nora kommun som ligger 3,5 mil norr om Örebro och i Örebro län men tillhör landskapet Västmanland. Skolan
Läs merSammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009
1(16) 1. Termin 1. Termin 1 20 49 2. Termin 2 0 0 3. Termin 3 8 20 4. Termin 4 12 29 5. Termin 5 1 2 6. Termin 6 0 0 Antal ej angivit svar: 2 av 43 (=4,65%). Antal svarande: 41. 2(16) 2. Möjligheterna
Läs merSTUDIETEKNIK. Till eleven
STUDIETEKNIK Till eleven Tro på dig själv! För att du ska lyckas riktigt bra med dina studier, måste du tro på din egen förmåga. Försök tänka på något som du är bra på, för då stärker du ditt självförtroende
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete Läsårsredovisning Läsår: 2014/2015 Organisationsenhet: HOFSK/FSK Holsby Förskola martho002, 2015-11-16 16:22 1 Verksamhetsbeskrivning Bakgrund Holsby förskola bestod av fyra
Läs merKVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011
KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011 Öppna förskolan Familjecentralen Noltorps enhet ALINGSÅS Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se 1. Förutsättningar Beskrivning
Läs merInnehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.
Innehållsförteckning 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande. 3.4 Förskola och hem. 3.5 Samverkan med förskoleklassen,
Läs merLärares planering och genomförande av arbetsområdet Glasögonbågar
Tre lärare som undervisar i årskurs 6 har planerat och genomfört ett arbetsområde som handlade om glasögonbågar i sina klasser. Målen för arbetsområdet och därmed bedömningen har fokuserat på samtliga
Läs merUTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET
UTVÄRDERING AV KOMPETENSHÖJNING I UTTALSPROJEKTET Juni 2005 Innehåll Syfte 2 Bakgrund 1. Projektgruppen 3 2. Övriga lärare 4 Metod och Resultat 1. Projektgruppen 4 2. Övriga lärare 7 Avslutande diskussion
Läs merProjektrapport Gäddgårdsskolan, Arboga
Projektrapport Gäddgårdsskolan, Arboga 1. Om Skolan Gäddgårdsskolan byggdes 1952 och är en F-9 skola. På skolan finns också skolbarnomsorg (fritidshem). På skolan arbetar cirka 450 elever och 40 skolpersonal.
Läs merEnkäten inleds med några frågor om demografiska data. Totalt omfattar enkäten 85 frågor. 30-40 år. 41-50 år. 51-60 år. > 60 år. 6-10 år.
1 av 15 2010-11-03 12:46 Syftet med den här enkäten är att lära mer om hur lärare tänker och känner när det gäller matematikundervisningen, särskilt i relation till kursplanen och till de nationella proven.
Läs merSammanställning 1 100215
Sammanställning 1 100215 Bakgrund Nationellt Kompetenscentrum Anhöriga, NKA, har sedan starten 2008 arbetat inom fyra olika prioriterade områden. Ett av dessa är Individualisering, utveckling och utvärdering
Läs merÖver tid har människan använt hävstänger som ett verktyg för kraftförändring. En gungbräda är uppbyggd som en hävstång (Bjurulf, 2013).
Projektarbete 1NT30U Anna Landtreter Jennie Olsson Vårlek Lärarhandledning: Åldersgrupp: År 2-3 Efter att vi har haft ett arbete om vinterlek följer vi årstidsväxlingen och arbetar vidare med våren. Arbetsområdet
Läs merUppföljning av magisterexamen i religionsvetenskap vid Linköpings universitet
BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Magnus Johansson 2015-05-05 411-00440-14 Till rektor Uppföljning av magisterexamen i religionsvetenskap vid Linköpings universitet Beslut Universitetskanslersämbetet
Läs merUtbildningsuppdraget Språkutvecklande arbetssätt i förskolan i Södertälje. Slutrapport
Utbildningsuppdraget Språkutvecklande arbetssätt i förskolan i Södertälje Slutrapport Veli Tuomela 2004 1 1 Bakgrund I denna rapport redogör jag kortfattat för den tvååriga utbildningen Språkutvecklande
Läs merKVALITETSREDOVISNING 2015 FÖRSKOLA
2015-06-22 KVALITETSREDOVISNING 2015 FÖRSKOLA Område/förskola/arbetslag: Ansvarig förskolechef: Klippans förskola, Bredaryd Evelina Josefsson 1 Sammanfattande bedömning Max 1 A4-sida. Rektors/arbetslagets
Läs merMedverkande: Majlis Agermark klasslärare år 4, Agneta Faremo klasslärare år, Lena Forsmark klasslärare år 3, Mats Järkås klasslärare år 4, Robert
ITISREDOVISNING, Säteriskolan 2000 Medverkande: Majlis Agermark klasslärare år 4, Agneta Faremo klasslärare år, Lena Forsmark klasslärare år 3, Mats Järkås klasslärare år 4, Robert Kjellgren klasslärare
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering
Läs merRiktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK3: Specialpedagogik VT 15
Riktlinjer för VFU3 150113 Yvonne P Hildingsson, VFU ledare Förskola Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK3: Specialpedagogik VT 15 Yvonne P Hildingsson yvhi@hh.se
Läs merKvalitetsredovisning 2010/2011
Kvalitetsredovisning 2010/2011 Herrgårdens förskola Ewa Sjölund Smitt Bitr. förskolechef 1. Inledning Herrgårdens förskola startade i augusti 2009 under förskolechef Anci Rehns ledning. Hon har tillsammans
Läs merKursutvärdering Digital kompetens/it-ämnen vt11
Kursutvärdering Digital kompetens/it-ämnen vt11 Digital kompetens och lärande/it-ämnen vt11 Results of survey Startade: June 1, 2011 Avslutad: June 30, 2011 Svarsfrekvens: 11% ( 9 / 84 ) Cambros elektroniska
Läs merKapitel 2 Hinderbanan. Detta smakprov innehåller två av totalt elva avsnitt i kapitel 2.
Kapitel 2 Hinderbanan Detta smakprov innehåller två av totalt elva avsnitt i kapitel 2. 27 Barn och ungdomar skriver ibland berättelser som saknar den spänning de egentligen önskar skapa. De kan också
Läs merKvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost
Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost Ärendenummer Sso 221/2011 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 Välkommen till Eklunda förskola 3 Vision 3 Organisation 3 2. Sammanfattning
Läs merVerksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost
Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost Sso 244/2012 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5.
Läs merGuide till handledare
Globala Kronobergs Guide till handledare Komma igång KRONOBERG Globala Kronoberg en del av Nätverket SIP www.globalakronoberg.se Om Nätverket SIP och verksamheten Globala Kronoberg Nätverket SIP är ett
Läs merTrainee för personer med funktionsnedsättning - 2015
Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet
Läs merArbetsplan för Gymnasieskolan Futurum Läsåret 2014/2015
Arbetsplan för Gymnasieskolan Futurum Läsåret 2014/2015 Skolan, huvudman och organisation Uppdragsgivare Skolverket gav Sociala Missionen rätt att bedriva Gymnasieskolan Futurum 2001-01-22. Sociala Missionen
Läs merProjektmaterial KÄRLSJUKDOMAR. Hampnäs folkhögskola
Projektmaterial HÄLSOPROBLEM, NYINSJUKNADE I HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR Hampnäs folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merProjektledare: Kjell Ackelman Utvecklingsansvarig Nyköpings Kommun Nyköping Vuxenutbildning 611 83 Nyköping 0155 24 86 27 kjell.ackelman@nykoping.
1 Svenska ESF-rådet i Sörmland ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Projektnummer: 66501 Arbeta i Sverige eller annat EU - land
Läs merBedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning (VFU).
Bedömningsformulär för Verksamhetsförlagd utbildning (VFU)....... Studentens namn Personnummer Kursbeteckning Antal veckor VFU.. Kommun/Partnerområde... VFU-lärare Skola/institution Skolår... HFU-lärare
Läs merNär jag inte längre är med
Handledarmaterial Studiecirkel När jag inte längre är med förberedelser och funderingar inför framtiden Handledarmaterial Studiecirkel När jag inte längre är med förberedelser och funderingar inför framtiden
Läs mer2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation?
1. Hur tycker du att det har varit att gå i sjuan som helhet? Gör ett omdöme som handlar om rolighetsgraden (hur kul det har varit) och ett omdöme som handlar om hur du upplever ditt lärande (hur mycket
Läs mer3. Läs på om språklig variation i BRUS och gör frågorna som hör till. Skicka in på its.
Information om prövning i Svenska 1, Kurskod: SVESVE01 Prövningen kommer att bestå av följande delar: 1. Bokläsning - läslogg om skönlitterär roman. 2. Språklig variation inlämningsuppgift. 3. Textgranskning
Läs merInnehållsförteckning
Innehållsförteckning Sammanfattning...s 3 Bakgrund och inledning...s 4 Problemformulering och syfte & Avgränsningar...s 5 Genomförande...s 6 Resultat av projektet...s 7 Värdering av arbetet och resultatet...s
Läs merLärarhandledning - introduktion...4 Första sidan...4 Innehåll...5 Modul 1 Hälsa...5 Modul 2 Förr och nu...6 Modul 3 Hälso- och sjukvård...
1 (14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lärarhandledning - introduktion...4 Första sidan...4 Till kursen... 4 Introduktion... 4 Lärarhandledning... 4 Innehåll...5 Modul 1 Hälsa...5 Avsnitt 1 Introduktion (7 st övningar)...
Läs merTema Hembygd. ITiS-rapport Tollarps skola, 6-9 Vt 02. Knutsson, Andreas Möller, Maja Pålsson, Camilla Sandin, Camilla Svensson, Anneke Tammo, Pär
ITiS-rapport Tollarps skola, 6-9 Vt 02 Tema Hembygd Knutsson, Andreas Möller, Maja Pålsson, Camilla Sandin, Camilla Svensson, Anneke Tammo, Pär Handledare: Jenny Comstedt Innehållsförteckning Bakgrund
Läs merMalmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Vidtagna åtgärder under 2015 avseende distansutbildning
Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Datum 2015-12-16 Vår referens Elin Ewers Sekreterare elin.ewers@malmo.se Tjänsteskrivelse under 2015 avseende distansutbildning
Läs merwww.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51
Sidan 1 av 6 2005-05-11 Dnr: 152/334-05 Institutionen för beteendevetenskap Kursplan, Pedagogik (1-20), 20 poäng Utbildningsområde: SA Ämneskod: PEA Engelsk titel: Education ECTS-poäng 30 Kursen ges som
Läs merMarie Andersson, IKT-centrum E-post: iktcentrum@mdh.se 2012-06-10 (Bb Learn 9.1.8) Wikis i Blackboard
Marie Andersson, IKT-centrum E-post: iktcentrum@mdh.se 2012-06-10 (Bb Learn 9.1.8) Wikis i Blackboard Innehåll Om Wiki- funktionen... 1 Skapa en Wiki... 1 Lägg till/ redigera innehåll i en Wiki... 3 Läsa/skriva
Läs merDet handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar.
Ung Företagsamhet Fyrbodal jobbar med att få fler företagsamma barn och ungdomar. I drygt 30 år har vi jobbat med UF-företag på gymnasienivå. Nu gör vi en nysatsning där elever och ni lärare på grundskolan
Läs merITiS-rapport Köpinge skola
Köpinge skola ITiS-rapport Våren 2001 Handledare: Barbro Nilsson ITiS-rapport Köpinge skola Eva Elowsson Ingrid Larsson Anette Nilsson Agneta Söderström Brita Åkesson Innehåll 1 Inledning 1.1 Bakgrund
Läs merSkolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009
Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 En mall för beskrivning, uppföljning och värdering av det genomförda utvecklingsprojektet inom
Läs merBetygskriterier Betyg sätts på 4 olika skriftliga examinationsuppgifter. (Finns som bilagor med betygskriterier.)
UHS Studiehandledning UH06BL. Samhällsorienterande ämnen 15hp Höstterminen 2011. Grupp 1-2. Period A Undervisande lärare (e-post fornamn.efternamn@uhs.su.se) Hans Olofsson Historia (hans.b.olofsson@stockholm.se)
Läs merArbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012
2012 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012 Strängnäs kommun 2012-08-06 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht-2012 Skollag (2010:800)/ Nämndmål och Lokal arbetsplan Skollagen 1 kap 5 Utformning
Läs merBarnkonventionen. Trollhättans kommun Stavreskolan C-spåret, 4-9
Trollhättans kommun Stavreskolan C-spåret, 4-9 Barnkonventionen Gunilla Bergström Ingrid Ekström Jenny Forsgren Ewa-Lott Holmdahl Patrik Knutsson Anne-Sophie Olofsson Inger Ragnarsson Lars-Billy Ragnarsson
Läs merGmail, kalendern och Google dokument. Här lär du dig att skicka
e-post Gmail, kalendern och Google dokument. Här lär du dig att skicka och ta emot e-post. Du skickar och tar emot bilagor och hanterar adressboken. Gå till din webbmail och logga in... 2 Skriv e-post...
Läs merRAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig?
RAPPORT Medborgardialog i Svalövs kommun 2010 Fokusgrupper vad är kvalitet i skolan för dig? Foto Maria Pålsson Svalövs kommun Välfärdsberedningen Maj 2010 1 Innehåll Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte
Läs merSammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2014
Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2014 I anslutning till vårterminens kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 har en lärarenkät
Läs merLikabehandlingsplan läsåret 2014/2015. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling och för likabehandling. Björkhälls förskola
Datum 2015-04-29 Sida 1/10 Likabehandlingsplan läsåret 2014/2015 Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling och för likabehandling Björkhälls förskola Karin Svensson Till förvaltningen senast
Läs merEn hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion 2013-12-20
En hjälp på vägen Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra Slutversion 2013-12-20 Elin Törner 1 1. Inledning I denna PM redovisas en uppföljning av projektledarutbildningen
Läs merProjektmaterial. Fellingsbro folkhögskola
Projektmaterial TEKNIKENS MÖJLIGHETER PÅ ALLMÄNNA LINJEN PÅ FELLINGSBRO FOLKHÖGSKOLA Fellingsbro folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412
Läs merKvalitetsarbete för förskolan Kristallen period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015.
Kvalitetsarbete för förskolan Kristallen period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt
Läs mer